Förändringar i och samband mellan objektivt mätt fysisk aktivitet och kroppssammansättning hos äldre under en femårsperiod.
En populationsbaserad kohortstudie
Changes in and correlation between objectively measured physical activity and body composition in older adults over a five-year period.
A population-based cohort study Joacim Blom & Desireé Larsson
Examensarbete, 180 hp
Tränarprogrammet, Examensarbete för kandidatexamen i idrottsmedicin, 15 hp Vt 2019
Abstrakt
Bakgrund: Med stigande ålder minskar måttlig till kraftig fysisk aktivitet (MVPA) medan visceral fettmassa (VAT) ökar. VAT är starkt kopplat till hjärt-kärlsjukdomar, vilket är den primära dödsorsaken bland äldre. Tidigare studier har visat att MVPA korrelerar negativt med VAT och att i Sverige är Västerbotten hårdast drabbat av hjärt-kärlsjukdomar.
Syfte: Att undersöka sambandet mellan MVPA och VAT bland 70- och 75-åringar i Umeå, att studera förändring i MVPA och VAT under en femårsperiod (70-75 år), samt att
identifiera eventuella skillnader mellan kvinnor och män.
Metod: Studien baseras på den pågående kohortstudien Healthy Ageing Initiative (HAI) som undersöker äldre i Umeå. Datainsamling för denna studie ägde rum 2012-2019 och utgjordes av deltagare som utfört mätning av MVPA och/eller VAT vid 70 och 75 år (N=556). MVPA mättes med Actigraph GT3X+ och VAT med Dual-Energy X-ray Absorptiometry.
Resultat: Resultaten visade svaga negativa samband mellan MVPA och VAT (70 år: r= - 0,166, P=0,0; 75 år: r=0,245, P=0,01). Medelvärden visade att MVPA minskade (7,24 min/dag, P<0.001) och att VAT ökade (57 g, P=0,001). Kvinnorna ökade mer i VAT men männen hade mer VAT vid både 70 (844 g, P<0,001) och 75 år (822g, P<0,001).
Minskningen i MVPA var lägre för kvinnor (-6,92 min, P<0,001) än för män (-7,55 min, P<0,001), men männen hade mer tid i MVPA vid både 70 och 75 år (70 år: 1,51 min, P=0,04;
75 år: 1,37 min, P=0,158).
Konklusion: Trots minskning i MVPA uppnår den genomsnittliga deltagaren i HAI
rekommendationerna för fysisk aktivitet vid 70 och 75 år. Likväl ökar VAT vilket kan tala för att rekommendationerna för fysisk aktivitet inte är tillräckliga för Umeås äldre. Vidare
forskning och fler referensvärden behövs för mer tillförlitliga slutsatser.
Nyckelord: kroppssammansättning, visceralt fett, fysisk aktivitet, accelerometer, åldrande
Abstract
Background: As age increases, moderate to vigorous physical activity (MVPA) decreases
while visceral adipose tissue (VAT) increases. VAT is strongly linked to cardiovascular diseases, which are the primary cause of death among elderly. MVPA correlates negatively with VAT and in Sweden, the county of Västerbotten is hardest hit by cardiovascular diseases.
Purpose: Investigate the relationship between MVPA/VAT among 70- and 75-year-olds in
Umeå, study changes in MVPA/VAT over five years (70-75), and identify differences between the sexes.
Method: The study is based on the study Healthy Aging Initiative (HAI) that examines
elderly in Umeå. Data collection for this study took place in 2012-2019 and consisted of participants who performed measurement of MVPA and/or VAT at 70 and 75 years (N=556).
MVPA was measured with Actigraph GT3X + and VAT with Dual-Energy X-ray absorptiometry.
Result: The results showed weak negative relationships between MVPA and VAT (70 years:
r=-0.166, P=0.01; 75 years: r=0.245, P=0.01). Mean values showed that MVPA decreased (7.24 min/day, P<0.001) and that VAT increased (57 g, P=0.001). Women increased more in VAT, but men had more VAT at 70 (844 g, P<0.001) and 75 years (822 g, P<0.001).
Decrease in MVPA was lower for women (-6.92 min, P<0.001) than for men (-7.55 min, P<0.001), but men had more time in MVPA at both ages (70 years: 1,51 min, P=0,04; 75 years: 1, 37 min, P=0.158).
Conclusion: Despite the reduction in MVPA, the average participant in HAI achieves the recommendations for physical activity at 70 and 75 years. Nevertheless, VAT increases, which may indicate that recommendations for physical activity are not sufficient for Umeå's elderly. Further research and more reference values are needed for more reliable conclusions.
Keywords: body composition, visceral fat, physical activity, accelerometer, ageing
1
Innehållsförteckning
Abstrakt ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Innehållsförteckning ... 1
Introduktion ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Metod ... 4
Resultat ... 7
Diskussion ... 11
Referenser ... 17
Bilagor ... 23
2
Introduktion
Mellan år 1980 och år 2017 fördubblades antalet äldre personer (≥60 år) och antalet förväntas fördubblas igen till år 2050. Faktum är att det då beräknas finnas fler äldre än individer mellan 10-24 år (World Population Ageing, 2017). I takt med stigande ålder sker nedreglering av olika kroppsfunktioner, exempelvis hjärtfunktion, andningsfunktion och muskelfunktion (Grimby, 2008). Många äldre saknar den styrka, rörlighet och uthållighet som krävs för att utföra enkla vardagssysslor, som att resa sig upp eller promenera (Phillips, Schneider & Mercer, 2004). Detta påverkar det vardagliga livet (Paterson, Jones & Rice, 2007) och det uppskattas att varannan person över 75 år har nedsatt funktion inom ett eller flera områden (Nilsson et al., 2016). Att muskelstyrkan minskar beror till viss del på att åldrandet medför en förändrad
kroppssammansättning med bland annat minskad muskelmassa (Evans, 2010). Minskad
muskelmassa och muskelstyrka, känt som sarkopeni, har visat sig starkt kopplat till en rad olika hälsorisker, exempelvis nedsatt livskvalité, ökad inflammationsgrad och dödlighet (Cruz-Jentoft et al., 2010). Förändringen i kroppssammansättning innebär även att fettmassa ökar (Westerterp, 2018). En för hög andel fettmassa är en betydande riskfaktor att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar (Nordström & Nordström, 2011), vilket är den primära orsaken för död bland äldre (IHME, 2018). I synnerhet verkar visceralt fett (VAT) vara den typ av fettmassa som är starkast kopplad till metabol ohälsa och hjärt-kärlsjukdom (Fox et al., 2007; Shah et al., 2014; Wiklund et al., 2008). Detta kan härledas till att VAT lagras kring organen innanför bukhinnan och frisätter proinflammatoriska ämnen ut i cirkulationen (Ibrahim, 2010).
Det är dock okänt hur stor del av åldersrelaterade förändringar som beror på det biologiska åldrandet i sig eller på andra faktorer, som exempelvis grad av fysisk aktivitet (Grimby, 2008; Heckman & McKelvie, 2008; Bauman, Merom, Bull, Buchner & Fiatarone Singh, 2016). Regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till att äldre får behålla fysisk funktion och självständighet (Bauman et al., 2016; Unger et al., 1997; Leveille, Guralnik, Ferrucci & Langlois, 1999; Paterson & Warburton, 2010). Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och
sjukdomsbehandling (FYSS, 2017) rekommenderar fysisk aerob aktivitet i minst 150 minuter i veckan. En stor del av befolkningen når däremot inte upp till rekommendationerna och detta gäller framförallt den äldre populationen (Boulton, 2015). Med stigande ålder blir människor gradvis mindre aktiva (Bauman et al., 2016; Westerterp, 2018; FYSS; Boulton, 2015) och en av anledningarna antas vara att äldre möter sjukdomsrelaterade förändringar som förhindrar fysisk
3 aktivitet (Grimby, 2008). Oavsett sjukdom eller hälsa har dock äldre generellt en hög grad av stillasittande livsstil, med en genomsnittstid på nio timmar per dag (Bauman et al., 2016).
Leveille et al. (1999) har observerat att äldre som är mer fysiskt aktiva har dubbelt så hög chans att få leva utan funktionsnedsättningar i jämförelse med de mest inaktiva. Fysisk aktivitet kan även reducera risken för flertalet sjukdomar (Briggs et al., 2016; WHO, 2015). Exempelvis har personer med bättre kondition visats ha lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar än personer med sämre kondition (Blair et al., 1989; Heckman & McKelvie, 2008). En bidragande faktor till att risken reduceras är den effekt som fysisk aktivitet har på fettmassa och VAT. Fysisk aktivitet kan minska total andel fettmassa och skapa en hälsosammare fördelning mellan visceral och subkutan fettmassa (Vissers et. al., 2013; Wiklund et al., 2008). Detta är förenat med lägre kardiovaskulära risker (Murabito et al., 2015).
För att optimera fördelarna av fysisk aktivitet föreslås däremot en viss intensitet; måttlig till kraftig intensitet (MVPA) (Paterson et al., 2007). Måttlig intensitet beskrivs enligt WHO (u.å.-a) kräva en moderat ansträngning och ger märkbart förhöjd hjärtfrekvens. Kraftig intensitet beskrivs i sin tur kräva stor ansträngning och ger hög andningsfrekvens samt väsentlig ökning av hjärtfrekvens. Vilken intensitet som krävs för en viss aktivitet är däremot individuell och beror bland annat på tidigare träningserfarenhet och konditionsstatus (WHO, u.å.-a). Mer tid i MVPA har visats sig korrelera med lägre andel VAT bland medelålders kvinnor och män (Murabito et al., 2015). Även bland äldre kvinnor och män associeras aktiviteter med högre intensitet med lägre andel fettmassa (Mitchel, Haan, Steinberg, & Visser,2003). I studien på äldre mättes dock fysisk aktivitet subjektivt vilket anses vara en begränsning med hänsyn till risken för
överrapportering.
Överrapportering kan vara sammankopplat med svårighet att komma ihåg aktiviteter, kulturella skillnader i tolkning, sociala förväntningar eller sättet frågor är formulerade (Evenson, Buchner, & Morland, 2012). Objektiva mätningar med exempelvis en accelerometer kan däremot ge mer precisa resultat och kan fånga en större vidd av intensitet än subjektiva metoder
(Arvidsson, Fridolfsson & Börjesson, 2019; Schrack et al., 2016; Peterson et al., 2009). Vid jämförelse mellan en accelerometer och ett validerat självskattningsformulär visades att deltagare skattade sin tid i aktivitet mer än dubbelt än vad accelerometern registrerade (Hult, Johansson, Nordström & Nordström, 2018).
4 Antal studier som involverat mätning av fysisk aktivitet med accelerometer har
undersökts i en review av Bento, Cortinhas Leitão & Mota (2012). Totalt 18 studier analyserades och av dessa involverade väldigt få äldre människor och enbart fem var utförda i Europa.
Generellt finns alltså få studier med mätning av fysisk aktivitet på äldre och sambandet mellan MVPA och VAT verkar också vara relativt ostuderat i äldre populationer. Befintliga studier har också använt olika metoder vilket försvårar jämförelse av resultat. Resultaten pekar även åt olika håll. Trots att det är känt att fettmassa ökar med åldrandet (Westerterp, 2018; Kelly, et al., 2009) har Rossi et al. (2011) sett att VAT minskat bland äldre under en femårsperiod. Minskningen sattes däremot inte i relation till tid i MVPA. Sambandet mellan MVPA och VAT verkar även kunna variera beroende på etnicitet (Cameron et al., 2017).
I Sverige är förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar allra högst i Västerbotten (Norberg, Wall, Boman & Weinehall, 2010). Orsakerna verkar generellt vara oidentifierade men en tänkbar anledning anses vara föroreningar från gruvindustrin (Norberg et al., 2010). Samtidigt finns det ett starkt positivt samband mellan VAT och hjärt-kärlsjukdomar (Fox et al., 2007; Shah et al., 2014; Wiklund et al., 2008) och ett negativt samband mellan MVPA och VAT (Murabito et al., 2015; Cameron et al., 2017; Mitchell, Haan, Steinberg, & Visser, 2003).
Syftet med denna observationsstudie var således att i en äldre population i Umeå
kartlägga förändringar i objektivt mätt MVPA och VAT under en femårsperiod (70-75 år), samt analysera samband mellan MVPA och VAT hos dessa personer vid tidpunkterna de var 70 och 75 år gamla. Utöver detta var syftet även att identifiera eventuella skillnader mellan könen.
Metod
Healthy Ageing Initiative (HAI)
Denna studie baserades på den pågående studien HAI, vid Livsmedicin (Umeå) som tillhör Arbets- och Beteendemedicinskt centrum vid Region Västerbotten. HAI är en kohortstudie där 70 åringar i Umeå erbjuds en hälsoundersökning bestående av flertalet tester (Johansson, 2018).
Testerna utförs av utbildade forskningssjuksköterskor vilka följer en och samma deltagare genom hela testbatteriet. En vecka senare kallas de till ett återbesök där testresultat redovisas och
hälsovägledning ges. Under året deltagarna fyller 75 erbjuds de att utföra processen en gång till.
5
Figur 1. Schematisk bild över processen för enskild deltagare som utfört hälsoundersökning vid 70 år och 75 år.
Potentiella deltagare till HAI kontaktas genom folkbokföringsregister och mottar skriftlig information om projektet och hälsoundersökningen. Per telefon får de sedan möjlighet att svara om de vill delta eller avstå. Sedan projektets uppstart (juni 2012) har ungefär 84% av alla tillfrågade deltagit. Räknas de som inte kunnat kontaktas, på grund av felaktig adress eller telefonnummer, är andelen ungefär 70% (Johansson, 2018). Under hälsoundersökningen och framförallt vid återbesöken får deltagarna muntlig och skriftlig hälsovägledning. Deltagarna informeras om riskfaktorer för kardiovaskulära sjukdomar, diabetes och benskörhet samt vikten av goda kost- och motionsvanor. Deltagarna får motiverande samtal i syfte att förändra eller upprätthålla beteenden som främjar hälsosamt åldrande. Vägledningen inom kost har sin utgångspunkt från Nordiska näringsrekommendationer (2012) via Livsmedelsverket och vägledningen inom fysisk aktivitet från FYSS (2017). FYSS (2017) rekommenderar alla vuxna från 18 år och uppåt att vara fysiskt aerobt aktiva av måttlig intensitet i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter i veckan. Äldre
rekommenderas vara så aktiva som tillstånden tillåter. Råden som deltagarna får anpassas
individuellt efter deras egna förutsättningar och önskemål exempelvis utifrån diagnos, personligt intresse och livssituation.
Apparatur och metoder
Mätning av kroppssammansättning
För mätning av kroppssammansättning använder HAI Lunar intelligent Dual-Energy X-ray absorptiometry (iDXA) (GE Healthcare Lunar, Madison, WI, USA). iDXA sänder två strålar genom kroppen, en med hög energi och en med låg energi. Som gensvar på strålarna får mätinstrumentet värden som sätts in i en ekvation vilket resulterar i att total ben-, muskel- och fettmassa kan utläsas. Ur detta kan även andel VAT utläsas. Gold standard för mätning av VAT anses vara datortomografi (CT) och DXA har visat sig valid gentemot denna bland kvinnor och
6 män (18-90 år) med olika BMI (Kaul et al., 2012). DXA har även visat sig reliabel för kvinnor och män (18-70 år) med ett precisionsfel på 35,2 gram för normalviktiga, 41,4 gram för
överviktiga, respektive 65 gram för individer med fetma (Meredith-Jones, Haszard, Stanger &
Taylor, 2018). Under mätningen ligger deltagarna på rygg på undersökningsbordet med armarna lätt abducerade. De instrueras att ligga stilla genom hela proceduren.
Mätning av fysisk aktivitet
För att mäta fysisk aktivitet används Actigraph GT3X+ (Actigraph, Pensacola, FL, USA).
Actigraph GT3X+ är en vattentålig och portabel accelerometer (mått: 4.6×3.3×1.5 cm) som registrerar duration och intensitet av fysisk aktivitet genom att mäta acceleration i tre olika dimensioner. Deltagarna bär accelerometern med ett elastiskt band fäst runt midjan, på icke- dominant höft i höjd med höftled. De uppmanas att använda accelerometern dygnet runt (förutom vid bad, dusch och andra vattenaktiviteter), under 7 dagar i följd. Vidare uppmanas de att
upprätthålla sin normala livsstil under tiden de bär accelerometern. Mätningar till denna studie exkluderades om deltagarna burit accelerometern mindre än totalt fyra dagar. För att bedöma validitet för en accelerometer är Gold standard kalorimetri eller direkt observation. (Heesh et al., 2018). Actigraph GT3X+ har validerats gentemot direkt kalorimetri (Kelly et al., 2013) och är även en reliabel metod för mätning av fysisk aktivitet bland vuxna under normala
levnadsförhållanden med en felmarginal på ± 6.7 minuter för MVPA (Aadland & Ylvisåker, 2015). Data från accelerometern analyseras med Actilife software version 6.11.2 (Actigraph). För ett värde på MVPA per dag transformeras data till antalet minuter vilket divideras med antal dagar deltagarna burit accelerometern.
Procedur
I den här studien inkluderades de deltagare i HAI som genomfört hälsoundersökning samt utfört mätning av kroppssammansättning och/eller fysisk aktivitet vid 70 och 75 års ålder. Data
hämtades ut i april 2019. Hälsoundersökningarna vid 70 års ålder ägde rum mellan juni 2012 - september 2014 och hälsoundersökningarna vid 75 års ålder mellan december 2017 - februari 2019.
7 Etik
HAI-projektet är sedan tidigare godkänt av Regionala Etikprövningsnämnden i Umeå (dnr 2012- 85-32M, tillägg till dnr 07-031M) och utförs enligt principerna i Helsingforsdeklarationen. Alla deltagare i denna studie mottog muntlig och skriftlig information och undertecknade
samtyckesformulär (bilaga 1).
Statistiska metoder
För statistisk analys användes SPSS software (v24.0; IBM Corp. Armonk, N). Analys skedde på gruppnivå samt i subgrupper (kvinnor och män). Data beskrevs i medelvärde ± standarddeviation.
För korrelation mellan variabler användes Pearsons korrelationskoefficient. Bedömning av låg, moderat eller stark korrelation skedde enligt definitioner av Mukaka (2012) (tabell 1).
Sambanden studerades även med regressionslinjer. För att identifiera förändring i MVPA och VAT (70-75 år) användes Parat t-test, och för skillnader i MVPA och VAT (70-75 år) mellan könen användes Oparat t-test. För samtliga analyser sattes signifikansnivå till P<0,05.
Tabell 1. Tolkning av korrelationskoefficient enligt Mukaka (2012).
Size of correlation Interpretation
.90 to 1.00 (-.90-1.00) Very high positive (negative) correlation .70 to .90 (-.70 to -.90) High positive (negative) correlation .50 to .70 (-.50 to -.70) Moderate positive (negative) correlation .30 to .50 (-.30 to -.50) Low positive (negative) correlation
.00 to .30 (.00 to -.30) Negligible correlation
Intressekonflikt
Ingen.
Resultat
Resultaten visade att det under femårsperioden (70-75 år) skedde en signifikant minskning i MVPA och en signifikant ökning av VAT på både gruppnivå och för män och kvinnor separat (tabell 2). Medelvärden för minuter i MVPA/dag visar att kvinnor, män och total grupp ligger över FYSS rekommendationer på 150 minuter per vecka (21,42 minuter per dag) vid både 70 och 75 år. Procentuellt sett uppnår 63,7% av total grupp rekommendationerna, varav 64,9% av alla kvinnor och 62,5% av alla män. Efter femårsperioden nådde 50,6% av total grupp
8 rekommendationerna, varav 51,3% av alla kvinnor och 50% av alla män. VAT av total fettmassa förändrades för kvinnor från 7,61% till 8,38%, och för män från 13,24% till 13,32%.
Vidare observerades ett negativt samband mellan MVPA och VAT på gruppnivå och bland könen (tabell 3). För kvinnor var sambandet svagt och bland män samt i total grupp var sambandet än svagare vid både 70 och 75 år. Vid jämförelse av kvinnor och män observerades signifikanta skillnader gällande både MVPA och VAT (tabell 4). Skillnaden i VAT var
signifikant vid både 70 och 75 år (tabell 4), där männen hade mer VAT än kvinnorna vid båda tillfällena men en mindre ökning (tabell 2). Skillnad i MVPA mellan kvinnor och män var signifikant vid 70 men inte vid 75 år (tabell 4), där männen hade mer tid i MVPA men en större minskning (tabell 2). Spridningsdiagram (figur 2 och 3) bekräftar att män har mer VAT samt har större spridning. Gällande tid i MVPA ligger majoriteten under cirka 60 minuter och flera ligger också kring noll minuter (figur 2 och 3).
Tabell 2. Beskrivning av deltagare med värden på antropometri, fysisk aktivitet och kroppssammansättning vid 70 och 75 års ålder uttryckt i medelvärde ± standarddeviation och signifikans (P).
Kvinnor (n=272)
Män (n=284)
Total (n=556)
Variabel 70 år 75 år Diff. P 70 år 75år Diff. P 70år 75år Diff. P
Antropometri
Längd (cm) 163,4
± 5,6
162,2
± 5,6
-1,2
± 1,1
<0,001 176,9
± 5,9
175,9
± 6
-1,1
± 1,7
<0,001 170,3
± 8,9
169,2
± 9
-1,1
± 1,4
<0,001
Vikt (kg) 70
± 12,1 68,8
± 12,4
-1,2
± 4,7
<0,001 83,1
± 12,8 82,1
± 13
-1
± 4,1
<0,001 76,7
± 14,1
75,6
± 14,3
-1,1
± 4,4
<0,001
BMI (kg/m²) 26,2
± 4,3
26,2
± 4,5
-0,1
± 1,7
0,5 26,5
± 3,6
26,5
± 3,7
-0
± 1,3
0,085 26,4
± 4
26,3
± 4,1 -0
± 1,5
0,51
Fysisk aktivitet
MVPA (min/dag) 32,69
±22,03 25,54
± 20,13
-6,92
±19,58
<0,001 34,2
±28,46
26,91
± 23,3
-7,55
±26,76
<0,001 33,46
±25,49
26,25
± 21,82
-7,24
±23,52
<0,001
Steg/dag 7009
±2984 6314
± 2970
-658
±2484
<0,001 6632
±2786 5977
± 2808
-663
±2380
<0,001 6817
±2888
6140
± 2890
-661
±2429
<0,001
9
Kroppssamman- sättning
FFM (g) 39082
+4283
38757 + 4367
-307 +1388
<0,001 54168 +5748
53038 + 608
-1200 +2045
<0,001 46788 +9098
46001 + 8873
-760 +1807
<0,001
FM (g) 28615
±8857
28152
± 9082
-496
±3861
0,04 25761
±8310
25958
± 8518 191
±3215
0,32 27157
±8692
27039
± 8861
-148
±3561 0,33
GAT (g) 4552
±1319
4503
±1393
-50
±602
0,17 3357
± 1094 3436
± 1144 77
± 443
0,004 3942
± 1348
3962
± 1379 14
± 531 0,53
AAT (g) 2561
±1127 2550
±1128
-16
±528
0,62 2838
±1159
2888
± 1212 49 + 501
0,1 2702
±1151
2722
± 1183 17
± 515 0,43
VAT (g) 1071
± 637
1146
± 670
61
±319
0,003 1915
± 998
1968
± 1060 53
± 442
<0,05 1503
± 940
1566
± 980 57
± 386
0,001
Förkortningar: Diff, Differens, BMI, Body Mass Index; MVPA, moderate to vigourus physical activity; FFM, fettfri massa; FM, fettmassa; GAT, gynoid fettmassa; AAT, android fettmassa; VAT, visceral fettmassa. Värden i kolumn ”Diff.” är ej alltid samma som skillnad mellan kolumn ”70år” och ”75år” på grund av saknade värden.
Tabell 3. Korrelationstabell mellan MVPA/VAT 70 och 75 år.
MVPA VS VAT
Kvinnor Män Total
70 år (n=264)
P 75 år (n=244)
P 70 år (n=275)
P 75 år (n=261)
P 70 år (n=539)
P 75 år (n=505)
P
r -0,448 <0,01 -0,352 <0,01 -0,082 0,175 -0,247 0,01 -0,166 0,01 -0,245 0,01
r² 0,2 0,12 0,006 0,061 0,027 0,06
Förkortningar: VAT, visceral fettmassa; MVPA, moderate to vigourus physical activity.
Tabell 4. Skillnad i MVPA (min/dag) och VAT (g) mellan kvinnor och män vid 70 år och 75 år.
Kvinnor 70 år
Män Diff P Kvinnor
75 år
Män Diff. P
MVPA (min/dag)
32,69 34,2 1,51 0,04 25,54 26,91 1,37 0,158
VAT (g) 1071 1915 844 <0,001 1146 1968 822 <0,001
Förkortningar: Diff; differens, MVPA; moderate to vigourus physical activity; VAT, visceral fettmassa
10
Figur 2. Spridningsdiagram över korrelation mellan MVPA/VAT vid 70 år, för män och kvinnor.
Figur 3. Spridningsdiagram över korrelation mellan MVPA/VAT vid 75 år, för män och kvinnor.
11
Diskussion
Denna observationsstudie hade som syfte att undersöka förändringar i MVPA och VAT bland äldre kvinnor och män under en femårsperiod (70-75 år). Syftet var även att studera samband mellan MVPA och VAT bland 70 och 75-åringar i Umeå, samt att identifiera eventuella skillnader mellan könen. Resultaten visade att det under femårsperioden skedde en signifikant minskning av MVPA och en signifikant ökning av VAT på både gruppnivå och inom könen.
Svaga negativa samband mellan MVPA och VAT förekom på gruppnivå och bland kvinnor och män, dock inte signifikant hos 70-åriga män. Män hade mer VAT än kvinnorna vid både 70 och 75 år, men en mindre ökning. Männen hade även mer tid MVPA än kvinnorna men samtidigt en något större minskning.
Minskningen i MVPA kan tänkas bero på fysiologiska begränsningar som
åldrandet medför. Stelhet i bröstkorgen och minskad elasticitet i lungorna gör att äldre får lättare att uppleva andfåddhet och begränsningar i hjärtfunktionen kan resultera i smärta vid
ansträngning (Grimby, 2008). Smärta generellt kan reducera ursprunglig aktivitetsnivå,
exempelvis finns ett bevisat samband mellan muskuloskeletal smärta och kinesiofobi (Lundberg et al., 2006). Grad av fysisk aktivitet kan även påverkas av väderförhållanden. Bland äldre har Klenk et al. (2012) sett att ökad solstrålning och maximal temperatur kan öka duration på promenader med 7-19 minuter. I motsatt effekt kan duration minska av ökad vindhastighet, nederbörd och luftfuktighet. En rädsla för att falla kan också reducera äldres aktivitetsnivå (Grimby, 2008), vilket kan tänkas förekomma under vinterhalvåret.
Minskningen i MVPA följer tidigare forskning som visat att människor blir mindre aktiva med stigande ålder (Boulton, 2015). Resultatet skiljer sig däremot gentemot Orsini et al. (2008) som studerade svenska kvinnor mellan 56-75 år där MVPA/dag verkade minska med tio minuter vart femte år. I tillägg uppnår endast 30% av dessa kvinnor rekommendationerna för aktivitet i MVPA. I denna studie skedde en mindre minskning bland kvinnorna (cirka sju minuter) och en större andel uppnår rekommendationerna; 64,9 % vid 70 år och 51,3 % vid 75 år. Bland männen har ingen svensk studie hittats att jämföra resultaten med, men Murabito et al. (2015) har sett att 55,8 % av medelålders män med varierande etnicitet i USA uppnår rekommendationerna för tid i MVPA. I denna studie uppnår 62,5% av männen rekommendationerna vid 70 och 50% vid 75 år.
Med hänsyn till denna jämförelse kan det tänkas att hälsointerventionen i HAI haft positiv effekt.
I en review om äldres motivation till fysisk aktivitet skriver Phillips et al. (2004) att äldre som får
12 stöd via vårdinstitut tränar mer än äldre som saknar sådant stöd. I samband med detta kan också vanliga missuppfattningar korrigeras, som att sjukdom och handikapp kräver inaktivitet. Phillips et al. (2004) skriver vidare att vårdens rådgivning kan förbättra äldres tro på egen förmåga vilket har visats vara en dominerande faktor bland äldre och fysisk aktivitet (Phillips et al., 2004).
Vid jämförelse mellan könen hade männen mer tid i MVPA vilket kan tänkas bero på genusfördelade arbetsuppgifter där bland annat män förväntas göra tyngre aktiviteter än kvinnor.
Genusfördelade arbetsuppgifter kan enligt Katzin (2014) vara svåra att bryta och det kan tänkas att deltagarna fortfarande lever efter sådana normer. Detta styrks av att den genomsnittliga kvinnliga deltagaren i HAI har mer aktivitet i steg per dag än den genomsnittliga manliga deltagaren (tabell 2).
Referensvärden för äldre i MVPA saknas, vilket försvårar analys av minskningen på cirka sju minuter. Varje minut i MVPA kan dock tänkas vara värdefull för hälsan och ge positiva effekter på hjärtats funktion. Bland annat har det visats att 1x4 minuter i hög intensitet har gett lika stor effekt på maximal syreupptagningsförmåga som 4x4 minuter (Gustafsson, Lundberg &
Vollaard, 2015). Även att 45 minuter fyra gånger i veckan gett lika stor effekt på maximal syreupptagningsförmåga som 2x20 sekunder tre gånger i veckan (Gustafsson, Lundberg &
Vollaard, 2015). Syftet med studien var inte att undersöka maximal syreupptagningsförmåga bland äldre men detta anses likväl relevant då hjärtats funktion och förmåga har stor betydelse för maximal syreupptagning.
Ökningen av VAT kan i sin tur vara en naturlig följd av åldrandet eftersom fettmassa ökar med stigande ålder (Westerterp, 2018; Kelly et al., 2009). Männen hade mer andel VAT än kvinnorna vilket upplevs anmärkningsvärt eftersom män i Västerbotten också drabbas tre gånger mer av hjärt-kärlsjukdom än kvinnorna (Norberg et al., 2010). Samtidigt följer denna skillnad i VAT människans biologi. Män tenderar nämligen att lagra mer fett visceralt än kvinnor, som tenderar att lagra fett mer subkutant (Joy, Panchu, Bahuleyan, Vijayan & Jojy, 2019).
Även referensvärden på VAT för äldre i Sverige saknas vilket gör det svårt att klassa en ökning på 57 g som låg, normal eller hög. Eftersom VAT är sammankopplat med olika
hälsorisker (Fox et al., 2007; Shah et al., 2014; Wiklund et al., 2008) går det att tänka sig att mindre andel är bättre. Det finns ännu ingen specifik andel VAT som visats tala för hälsofara, däremot finns riktlinjer för BMI och midjemått. Dessa anses dock inte vara tillräckligt bra för att prediktera hjärt-kärlsjukdom och det föreslås att mätning av kroppsfett kan bidra till bättre
13 prediktering (Ebbert, Elrashidi & Jensen, 2014). I HAI har man sett att ett visst midjemått
motsvarat en viss andel VAT där bukfetma (midjemått >88 cm för kvinnor och >102 cm för män) visats motsvara ett kilo för kvinnor och två kilo för män. De kvinnliga deltagarna i denna studie låg i genomsnitt lite över ett kilo vid båda mättillfällena och männen just under två kilo. Detta trots att 63,7 % av deltagarna på gruppnivå uppnår FYSS rekommendationer för MVPA/dag (21,42 minuter). Med hänsyn till detta är det möjligt att rekommendationerna för fysisk aktivitet inte är tillräckliga för äldre i Umeå. För att förhindra viktuppgång och reducera risk för
sjukdomar finns dessutom indikationer på att det verkar krävas mer fysisk aktivitet än generella rekommendationer. En metaanalys av Kyu (2016) har visat att risken att drabbas av hjärt- kärlsjukdom minskar exponentiellt för aktivitetsnivåer upp till sju gånger mer än de generella rekommendationerna på 150 minuter i veckan. För långsiktig viktnedgång rekommenderar
Donnelly et al. (2009) 200-300 minuter i veckan av fysisk aktivitet av måttlig intensitet. Tas detta i beaktning uppnår den genomsnittliga deltagaren i HAI denna rekommendation vid 70 men inte vid 75 års. Vid anblick på spridningsdiagram (figur 2 och 3) ses även deltagare som ligger under FYSS rekommendationer och inte ens uppnår den intensitet som krävs för MVPA.
Ökningen av VAT kan också bero på att MVPA minskade då resultatet även visade att mer tid i MVPA korrelerade med mindre andel VAT. Korrelationen var dock svag bland kvinnor och ännu svagare bland män samt på gruppnivå. Männen minskade också mer i MVPA samtidigt som de ökade mindre i VAT vilket dessutom går emot sambandet. Vid avlägsnande av outliers visades ingen nämnvärd effekt på resultatet och de anses också vara rimliga i relation till
individuella skillnader i fysisk funktion, kondition och livssituation. Exempelvis har det visats att människor som bor i mer ”promenadvänliga” områden kan ha upp till 70 minuter mer fysisk aktivitet i veckan än övriga (Faskunger, 2007). Tidigare studier har hittat liknande resultat, bland annat fann Murabito et al. (2015) ett svagare samband bland män utan att någon orsak
identifierades. Dessutom observerade Rossi et al. (2011) en minskning med 4% av snittvärdet i VAT bland amerikanska svarta och vita kvinnor och män under en femårsperiod (70-79 år) . Detta trots att äldre amerikaner verkar ha mindre tid i MVPA än äldre svenskar (Hagströmer, Troiano, Sjöström & Berrigan, 2010). Detta skulle kunna förklaras av att det kan förekomma etniska skillnader för samband mellan MVPA och VAT (Cameron et al., 2016). Vidare kan de svaga sambanden tänkas bero på att det finns andra viktiga faktorer som påverkar VAT, bland annat kost. Kost med högt fettinnehåll associeras exempelvis med större andel fettmassa jämfört
14 med kost med lägre fetthalt (Mitchel et al., 2003). Det är också vanligt att äldre har frekvent intag av mycket fett och socker samt tar liten hänsyn till vad som är lämpligt eller ej (Westergren, 2006). Därav kan deltagarnas kosthållning i hög grad ha påverkat sambanden.
Vid jämförelse mellan könen visade resultaten en nämnvärd skillnad mellan könen utöver huvudsakligt syfte. Under femårsperioden tappade männen betydligt mer muskelmassa än
kvinnorna (-1200g gentemot -307g). Detta skulle kunna förklaras av att könshormoner sjunker i olika takt mellan könen. Kvinnorna möter en drastisk reducering i samband med menopaus för att sedan hålla relativt stabila nivåer, medan mäns nivåer sjunker regelbundet med cirka 1-2% varje år från 30 års ålder (Decaroli & Rochira, 2017). Detta betyder att mäns könshormoner kan sjunka med cirka 5-10% från 70 till 75 år medan kvinnors hormoner inte påverkas i lika stor
utsträckning. Detta kan indikera på att tillskott av könshormoner behövs för olika åldrar inom könen samt att främjande av styrketräning bland äldre är betydelsefullt.
Denna observationsstudie har flera styrkor, bland annat att den är populationsbaserad och har bra mätmetoder som är validerade gentemot sina respektive Gold standard. Ökningen av VAT ligger dock nära det precisionsfel DXA visat sig ha för utläsning av VAT (35,2-65g).
Precisionsfelet kan däremot inte förklara resultatet då analys skett på gruppnivå istället för på individnivå. På samma sätt kan inte minskningen i MVPA förklaras av det precisionsfel Actigraph GT3X+ visats sig ha (±6.7 minuter). Däremot följer andra begränsningar med användning av en accelerometer. En accelerometer har en begränsad förmåga att upptäcka specifika aktiviteter, exempelvis cykling, simning, yoga och styrketräning (Schrack et al., 2016).
För att äldre ska uppnå MVPA föreslås bland annat just styrketräning (Paterson et al., 2007).
Även hushållsarbete, bärande av objekt och skottning räknas som aktiviteter i MVPA (WHO, u.å.-b; Harvard T.H Chan School of Public Health, u.å.). Det kan tänkas att utförande av dessa aktiviteter inte registrerades som MVPA eftersom accelerometern går efter hastighet och varit placerad på deltagarnas höft. En accelerometer tar inte heller hänsyn till individuella skillnader i intensitet och därmed kan det även tänkas att subjektivt upplevd hård ansträngning inte
registrerades som MVPA. För en mer verklig bild över äldres tid i MVPA skulle mätning av hjärtfrekvens kunna vara ett bra komplement. Flertalet äldre behandlas dock med mediciner som påverkar hjärtfrekvensen (Schumann & Hickner, 2008) vilket i så fall bör tas i beaktning. Hur väl veckan deltagarna burit accelerometern överensstämmer med verkligheten kan också diskuteras.
Exempelvis kan den så kallade Hawthorne-effekten göra att insatser och beteenden förbättras
15 under mätningar och observationer (Sedgwick & Greenwood, 2015). Därav är det möjligt att deltagarna har rört på sig mer under veckan med accelerometer än en vanlig vecka. Hawthorne- effekten kan också tänkas vara en trolig anledning till att enstaka deltagare uppnår betydligt fler minuter i MVPA/dag än snittvärdet och därmed kategoriserades som outliers.
Eftersom studien enbart bestått av äldre som deltar i HAI går det inte att dra någon
slutsats om deltagarna skiljer sig gentemot andra 70 och 75-åringar i Västerbotten. Resultatet kan därmed ej heller generaliseras till andra populationer. Med hänsyn till att studien är en
observationsstudie och saknar kontrollgrupp går det inte heller att bedöma kausalitet av
sambandet mellan MVPA och VAT. Samtidigt vore det ur ett etiskt perspektiv inte försvarbart att undanhålla interventioner med bevisade hälsofördelar till en eventuell kontrollgrupp.
En utmaning inom forskning av fysisk aktivitet och hjärt-kärlsjukdom är att flertalet faktorer kan påverka utfallen. Exempelvis tenderar människor att vara mer fysiskt aktiva om de varit det i ung ålder (Dohle & Wansink, 2013) eller bor i promenadvänliga områden (Faskunger, 2007). Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar kan i sin tur påverkas av både ärftliga faktorer och arbetsrelaterad exponering (Östergren, 2002). Trots flera inverkande faktorer kan ytterligare forskning bidra till positiva utfall på både en individ- och samhällelig nivå, även ur ett etiskt perspektiv. Få studier har kombinerat objektiv mätning av fysisk aktivitet med mätning av
kroppssammansättning och referensvärden saknas. Fler kohortstudier och tvärsnittsstudier behövs så att säkrare slutsatser kan dras. I samma syfte vore det fördelaktigt med interventionsstudier där både kost och fysisk aktivitet kontrolleras. Det vore även intressant att vid dödsfall på grund av hjärt-kärlsjukdomar, retrospektivt sätta det i relation till andel VAT och tid i MVPA. Framförallt i denna population som är så hårt drabbat av hjärt-kärlsjukdomar. Även om sambandet mellan MVPA och VAT visats sig vara svagt överväger flertalet hälsorelaterade fördelar av fysisk aktivitet som kan bidra till ett hälsosamt åldrande och ökad livskvalité bland vår alltmer åldrande population. Vidare kan detta även resultera i reducerade samhällskostnader.
Konklusion
Trots minskning i MVPA uppnår den genomsnittliga deltagaren i HAI rekommendationerna för fysisk aktivitet vid både 70 och 75 års ålder. Likväl sker ökning av VAT och genomsnittsvärdet ligger omkring en mängd som kan innebära hälsorisker. Detta kan tala för att
16 rekommendationerna för fysisk aktivitet inte är tillräckliga för Umeås äldre. Det behövs däremot ytterligare forskning och fler referensvärden för mer tillförlitliga slutsatser.
17
Referenser
Aadland, E., & Ylvisåker, E. (2015). Reliability of the Actigraph GT3X+ accelerometer in adults under free-living conditions. PloS one, 10(8), e0134606.
Arvidsson, D., Fridolfsson, J., & Börjesson, M. (2019). Measurement of physical activity in clinical practice using accelerometers. Journal of internal medicine.
Bauman, A., Merom, D., Bull, F. C., Buchner, D. M., & Fiatarone Singh, M. A. (2016). Updating the evidence for physical activity: summative reviews of the epidemiological evidence, prevalence, and interventions to promote
“active aging”. The gerontologist, 56(Suppl_2), S268-S280.
Bento, T., Cortinhas, A., Leitão, J. C., & Mota, M. P. (2012). Use of accelerometry to measure physical activity in adults and the elderly. Revista de saude publica, 46, 561-570.
Blair, S. N., Kohl, H. W., Paffenbarger, R. S., Clark, D. G., Cooper, K. H., & Gibbons, L. W. (1989). Physical fitness and all-cause mortality: a prospective study of healthy men and women. Jama, 262(17), 2395-2401.
Boulton, E. R. (2015). Promoting Physical Activity Amongst Older Adults: What If We Asked Them What They Want? Two Studies to Consider the Effects of Involving Older Adults in the Design, Delivery, Implementation and Promotion of Interventions to Promote Physical Activity (Doctoral dissertation, The University of Manchester (United Kingdom)).
Briggs, A. M., Cross, M. J., Hoy, D. G., Sanchez-Riera, L., Blyth, F. M., Woolf, A. D., & March, L. (2016).
Musculoskeletal health conditions represent a global threat to healthy aging: a report for the 2015 World Health Organization world report on ageing and health. The Gerontologist, 56(suppl_2), S243-S255.
Cameron, N., Godino, J., Nichols, J. F., Wing, D., Hill, L., & Patrick, K. (2017). Associations between physical activity and BMI, body fatness, and visceral adiposity in overweight or obese Latino and non-Latino adults.
International journal of obesity, 41(6), 873.
Cruz-Jentoft, A.J., Baeyens, J.P., Bauer, J.M., Boirie, Y., Cederholm, T., Landi, F., Martin, F.C., Michel, J.P., Rolland, Y., Schneider, S.M., Topinková, E., Vandewoude M. & Zamboni, M.(2010). Sarcopenia: European consensus on definition and diagnosis. Report of the European Working Group on Sarcopenia in Older People A. J.
Cruz-Gentoft et al. Age and ageing, 39(4), 412-423.
Decaroli, M. C., & Rochira, V. (2017). Aging and sex hormones in males. Virulence, 8(5), 545-570.
Dohle, S., & Wansink, B. (2013). Fit in 50 years: participation in high school sports best predicts one’s physical activity after Age 70. BMC Public Health, 13(1), 1100.
18
Donnelly, J. E., Blair, S. N., Jakicic, J. M., Manore, M. M., Rankin, J. W., & Smith, B. K. (2009). American College of Sports Medicine Position Stand. Appropriate physical activity intervention strategies for weight loss and
prevention of weight regain for adults. Medicine and science in sports and exercise, 41(2), 459-471.
Ebbert, J. O., Elrashidi, M. Y., & Jensen, M. D. (2014). Managing overweight and obesity in adults to reduce cardiovascular disease risk. Current atherosclerosis reports, 16(10), 445.
Evans, W. J. (2010). Skeletal muscle loss: cachexia, sarcopenia, and inactivity. The American journal of clinical nutrition, 91(4), 1123S-1127S.
Evenson, K. R., Buchner, D. M., & Morland, K. B. (2012). Objective measurement of physical activity and sedentary behavior among US adults aged 60 years or older. Preventing chronic disease, 9.
Faskunger, J. (2007). Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet. En kunskapssammanställning för regeringsuppdraget “Byggd miljö och fysisk aktivitet”. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 2007, 3.
Fox, C. S., Massaro, J. M., Hoffmann, U., Pou, K. M., Maurovich-Horvat, P., Liu, C. Y., Vasan, R.S., Murabito, J.M., Meigs, J.B., Cupples, L.A., D’Agostino, R.B., & O’Donnell, C.J. (2007). Abdominal visceral and subcutaneous adipose tissue compartments. Circulation, 116(1), 39-48.
Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling (FYSS) Hämtad 2019-03-27 från http://www.fyss.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/
Grimby, G. (2008). Aspekter på fysisk aktivitet och träning för äldre. [Elektronisk]. Vårdalinstitutets Tematiska rum : Äldres hälsa. Tillgänglig: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.
Gustafsson, T., Lundberg, T. & Vollaard, N. (2015). Intensiva intervaller en hit för konditionen. Svensk Idrottsforskning, 24(4), 8-11.
Hagströmer, M., Troiano, R. P., Sjöström, M., & Berrigan, D. (2010). Levels and patterns of objectively assessed physical activity—a comparison between Sweden and the United States. American journal of epidemiology, 171(10), 1055-1064.
Harvard T.H. Chan School of Public Health. (u.å.). Examples of Moderate and Vigorous Physical Activity. Hämtad 2019-05-10 från https://www.hsph.harvard.edu/obesity-prevention-source/moderate-and-vigorous-physical-activity/
Heckman, G. A., & McKelvie, R. S. (2008). Cardiovascular aging and exercise in healthy older adults. Clinical Journal of Sport Medicine, 18(6),
19
Hult, A., Johansson, J., Nordström, P. & Nordström, A. (2018). Objectively Measured Physical Activity in Older Adults With and Without Diabetes. Clinical Diabetes 2018 Oct; cd180041.
Ibrahim, M. M. (2010). Subcutaneous and visceral adipose tissue: structural and functional differences. Obesity reviews, 11(1), 11-18.
Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). Findings from the Global Burden of Disease Study 2017.
Seattle, WA: IHME, 2018.
Johansson, J. (2018). The Healthy Ageing Initiative: Prevention of Falls and Fractures (Doctoral dissertation, Umeå universitet).
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1173884/FULLTEXT01.pdf
Joy, A. M., Panchu, P., Bahuleyan, B., Vijayan, V., Jojy, J. (2019). Age and sex variation in the distribution of visceral fat among healthy doctors. International Journal of Research in Medical Sciences, 7(1):186-191.
doi:10.18203/2320-6012.ijrms20185378
Katzin, M. (2014). Tillbaka till familjen: privat och offentligt ansvar i den svenska äldreomsorgen. Retfærd: Nordisk juridisk tidsskrift, (2), 37-53.
Kaul, S., Rothney, M. P., Peters, D. M., Wacker, W. K., Davis, C. E., Shapiro, M. D., & Ergun, D. L. (2012). Dual‐
energy X‐ray absorptiometry for quantification of visceral fat. Obesity, 20(6), 1313-1318.
Kelly, T. L., Wilson, K. E., & Heymsfield, S. B. (2009). Dual energy X-Ray absorptiometry body composition reference values from NHANES. PloS one, 4(9), e7038.
Kelly, L. A., McMillan, D. G., Anderson, A., Fippinger, M., Fillerup, G., & Rider, J. (2013). Validity of actigraphs uniaxial and triaxial accelerometers for assessment of physical activity in adults in laboratory conditions. BMC medical physics, 13(1), 5.
Klenk, J., Büchele, G., Rapp, K., Franke, S., Peter, R., & ActiFE Study Group. (2012). Walking on sunshine: effect of weather conditions on physical activity in older people. Journal of Epidemiology and Community Health, 66(5), 474-476.
Kyu, H. H., Bachman, V. F., Alexander, L. T., Mumford, J. E., Afshin, A., Estep, K., Veerman, LJ., Delwiche, K., Iannarone, M., Moyer, L., Cercy, K., Vos, T., Murray, CHL., & Forouzanfar, MH. (2016). Physical activity and risk of breast cancer, colon cancer, diabetes, ischemic heart disease, and ischemic stroke events: systematic review and dose-response meta-analysis for the Global Burden of Disease Study 2013. bmj, 354, i3857.
20
Leveille, S. G.,Guralnik, J. M., Ferrucci, L., & Langlois, J. A. (1999). Aging successfully until death in old age:
opportunities for increasing active life expectancy. American Journal of Epidemiology, 149(7), 654-664.
Livsmedelsverket https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer/nordiska- naringsrekommendationer-2012-
svenska.pdf?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=nordiska+n%c3%a4ringsrekommendationer&_t _tags=language%3asv%2csiteid%3a67f9c486-281d-4765-ba72-
ba3914739e3b&_t_ip=85.194.166.126&_t_hit.id=Livs_Common_Model_MediaTypes_DocumentFile/_c25e15ab- 3f77-4981-a081-bf5c3de72d83&_t_hit.pos=1 Besöksdatum: 2019-03-27
Lundberg, M., Larsson, M., Ostlund, H., & Styf, J. (2006). Kinesiophobia among patients with musculoskeletal pain in primary healthcare. Journal of Rehabilitation Medicine, 38(1), 37-43.
Meredith‐Jones, K ., Haszard, J., Stanger, N., & Taylor, R. (2018). Precision of DX A‐ Derived Visceral Fat Measurements in a Large Sample of Adults of Varying Body Size. Obesity, 26(3), 505-512.
Mitchell, D., Haan, M. N., Steinberg, F. M., & Visser, M. (2003). Body composition in the elderly: the influence of nutritional factors and physical activity. The journal of nutrition, health & aging, 7(3), 130-139.
Mukaka, M. M. (2012). A guide to appropriate use of correlation coefficient in medical research. Malawi Medical Journal, 24(3), 69-71.
Murabito, J. M., Pedley, A., Massaro, J. M., Vasan, R. S., Esliger, D., Blease, S. J., Hoffman, U., & Fox, C. S.
(2015). Moderate‐to‐ vigorous physical activity with accelerometry is associated with visceral adipose tissue in adults. Journal of the American Heart Association, 4(3), e001379
Newman, A. B., Arnold, A. M., Naydeck, B. L., Fried, L. P., Burke, G. L., Enright, P., Gottdiener, J., Hirsch, C., O´Leary, D.,. & Tracy, R. (2003). Successful aging: effect of subclinical cardiovascular disease. Archives of Internal Medicine, 163(19), 2315-2322.
Nilsson, M., Eriksson, J., Larsson, B., Odén, A., Johansson, H. & Lorentzon, M. (2016). Fall Risk Assessment Predicts Fall-Related Injury, Hip Fracture, and Head Injury in Older Adults. J Am Geriatr Soc. 2016
Nov;64(11):2242-2250. doi: 10.1111/jgs.14439. Epub 2016 Sep 30.
Norberg, M., Wall, S., Boman, K., & Weinehall, L. (2010). The Västerbotten Intervention Programme: background, design and implications. Global health action, 3(1), 4643.
Nordström, P., & Nordström, A. (2011). Hälsosamt fet av träning. Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, (1), 66-68.
21
Orsini, N., Bellocco, R., Bottai, M., Hagströmer, M., Sjöström, M., Pagano, M., & Wolk, A. (2008). Validity of self- reported total physical activity questionnaire among older women. European journal of epidemiology, 23(10), 661- 667.
Paterson, D. H., Jones, G. R., & Rice, C. L. (2007). Aging and physical activity data on which to base recommendations for exercise in older adults. Applied physiology, nutrition, and metabolism= Physiologie appliquee, nutrition et metabolisme, 32, S75-S171.
Paterson, D. H., & Warburton, D. E. (2010). Physical activity and functional limitations in older adults: a systematic review related to Canada's Physical Activity Guidelines. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 7(1), 38.
Peterson, M. J., Giuliani, C., Morey, M. C., Pieper, C. F., Evenson, K. R., Mercer, V., Cohen, H.J., Visser, M., Brach, J.S., Kritchevsky, S.B., Goodpaster, B.H., Rubin, S., Satterfield, S., Newman, A.B., & Simonsick, E.M.
(2009). Physical activity as a preventative factor for frailty: the health, aging, and body composition study. The Journals of Gerontology: Series A, 64(1), 61-68.
Phillips, E. M., Schneider, J. C., & Mercer, G. R. (2004). Motivating elders to initiate and maintain exercise.
Archives of physical medicine and rehabilitation, 85, 52-57.
Rossi, A. P., Watson, N. L., Newman, A. B., Harris, T. B., Kritchevsky, S. B., Bauer, D. C., Satterfield, S.,
Goodpaster, B.H., & Zamboni, M. (2011). Effects of body composition and adipose tissue distribution on respiratory function in elderly men and women: the health, aging, and body composition study. Journals of Gerontology Series A: Biomedical Sciences and Medical Sciences, 66(7), 801-808.
Sedgwick, P., & Greenwood, N. (2015). Understanding the Hawthorne effect. Bmj, 351, h4672.
Schrack, J. A., Cooper, R., Koster, A., Shiroma, E. J., Murabito, J. M., Rejeski, W. J., Ferrucci, L., & Harris, T. B.
(2016). Assessing daily physical activity in older adults: unraveling the complexity of monitors, measures, and methods. Journals of Gerontology Series A: Biomedical Sciences and Medical Sciences, 71(8), 1039-1048.
Schutz, Y., Kyle, U. U. G., & Pichard, C. (2002). Fat-free mass index and fat mass index percentiles in Caucasians aged 18–98 y. International journal of obesity, 26(7), 953.
Schumann, S. A., & Hickner, J. (2008). When not to use beta-blockers in seniors with hypertension. The Journal of family practice, 57(1), 18.
Shah, R. V., Murthy, V. L., Abbasi, S. A., Blankstein, R., Kwong, R. Y., Goldfine, A. B., Jerosch-Herold, Lima., J.A.C., Ding, J. & Allison, M. A. (2014). Visceral adiposity and the risk of metabolic syndrome across body mass index: the MESA Study. JACC: Cardiovascular Imaging, 7(12), 1221-1235.
22
Unger, J. B., Johnson, C. A., & Marks, G. (1997). Functional decline in the elderly: evidence for direct and stress- buffering protective effects of social interactions and physical activity. Annals of Behavioral Medicine, 19(2), 152- 160.
Vissers, D., Hens, W., Taeymans, J., Baeyens, J. P., Poortmans, J., & Van Gaal, L. (2013). The effect of exercise on visceral adipose tissue in overweight adults: a systematic review and meta-analysis. PloS one, 8(2), e56415.
Westergren, A. Att äta i ensamhet (2006). [Elektronisk]. Vårdalinstitutets Tematiska rum : Näring och ätande.
Tillgänglig: www.vardalinsitutet.net, Tematiska rum. Besöksdatum: 2019-06-05
Westerterp, K. R. (2018). Changes in physical activity over the lifespan: impact on body composition and sarcopenic obesity. Obesity Reviews, 19, 8-13.
Wiklund, P., Toss, F., Weinehall, L., Hallmans, G., Franks, P. W., Nordstrom, A., & Nordstrom, P. (2008).
Abdominal and gynoid fat mass are associated with cardiovascular risk factors in men and women. The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 93(11), 4360-4366.
World Health Organization (2015) World Report On Ageing And Health. Hämtad 2019-03-27
från https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/186463/9789240694811_eng.pdf;jsessionid=D65C5DD3D1506 F658B0448AA34B54B6D?sequence=1
World Health Organization. (u.å.-a) What is Moderate-intensity and Vigorous-intensity Physical Activity? Hämtad 2019-05-09 från https://www.who.int/dietphysicalactivity/physical_activity_intensity/en/
World Health Organization. (u.å.-b). Physical Activity and Adults. Hämtad 2019-05-09 från https://www.who.int/dietphysicalactivity/factsheet_adults/en/
World Population Ageing 2017. Highlights. Department of Economic and Social Affairs. United Nations. New York, 2017. Hämtad 2019-04-23
från https://www.un.org/en/development/desa/population/publications/pdf/ageing/WPA2017_Highlights.pdf
Östergren, P. O., & Rosvall, M. (2002). 6. Arbetsrelaterad hjärt-kärlsjukdom. Arbetssjukdom–skadlig inverkan–
samband med arbete, 153.
23
Bilagor
1. Deltagarinformation + samtyckesformulär 2. Etikblankett för kandidatuppsats
24
Samtyckesformulär
Initiativ för hälsosamt åldrande – Healthy Ageing Initiative.
Ett forskningsprojekt med syfte att kartlägga orsaker bakom våra vanligaste folksjukdomar såsom hjärtkärlsjukdom och benskörhet.
Bakgrund och syfte
Sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och benbrott är idag några av de vanligaste orsakerna till ohälsa, sjuklighet och död i Europa och resten av världen. I studier har man kunnat konstatera att vi i Umeå drabbas oftare av
hjärtinfarkter än människor på många andra platser i världen och benbrott är vanligare i Umeå än i resten av världen. Orsakerna till detta är okända, men vi vet att dessa sjukdomar ökar i förekomst efter 70 års ålder.
Förfrågan och deltagande
Forskare kopplade till olika enheter på Umeå Universitet och Region Västerbotten vill därför kartlägga riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och benbrott. Ditt namn har hämtats från centrala befolkningsregister. Varje år erbjuder vi personer kring 70 år i Umeåområdet en hälsoundersökning, där vi försöker spåra riskfaktorer för utveckling av de vanligaste folksjukdomarna, benskörhet och hjärtkärlsjukdom.
Hur går hälsoundersökningen till?
Hälsoundersökningen genomförs på Livsmedicin där Du får genomgå tester som syftar till att undersöka riskfaktorer för hjärtinfarkt och stroke som blodtryck och blodfetter. Skelettets styrka kommer att mätas och vi kommer att undersöka Din balans, reaktionsförmåga, muskelstyrka och gångförmåga. Du kommer även att få fylla i ett formulär. Detta för att vi skall få en bättre bild av andra faktorer som kan påverka Din risk för dessa sjukdomar. Utifrån Dina resultat kommer Du att få generella råd. Det finns även möjlighet att ställa frågor. Besöket tar knappt 3 timmar och är kostnadsfritt. Vi bjuder på fika.
Du erbjuds att lämna ett blodprov. Detta kommer att användas för att undersöka relationen mellan dina
testresultat, sjukdomar som hjärtinfarkt och frakturer, Din arvsmassa och små proteiner som cirkulerar i Ditt blod.
Vi önskar att Du under en veckas tid bär en aktivitetsmätare, så att vi kan få en uppfattning om Din fysiska aktivitetsnivå. Då Du återlämnar aktivitetsmätaren får Du del av din hälsoprofil.
Vänd och läs mer om projektet
Vad innebär ditt deltagande?
Undersökningen är kostnadsfri, frivillig och även om Du genomgår alla tester är det sedan frivilligt att upplåta resultaten för framtida forskning. Om Du upplåter dina resultat för framtida forskning är Umeå Universitet ansvariga för att Dina personliga uppgifter hanteras på ett korrekt sätt. Uppgifterna kommer att användas för att vi skall kunna spåra de sjukdomar Du drabbas av, detta sker via
samkörningar med register på Socialstyrelsen och statistiska centralbyrån. Du kan även när som helst avbryta Ditt deltagande utan att det påverkar framtida
behandling. Även om Du upplåter Dina resultat för senare forskning har Du rätt att begära ut uppgifter om vilken information som finns lagrad och få felaktigheter korrigerade. Om Du även lämnar ett blodprov kan Du när som helst begära att proverna förstörs eller avidentifieras. De prover Du lämnar kommer att lagras i Medicinska biobanken kodade till dess de analyseras och proverna kommer endast att användas för den beskrivna forskningen. Riskerna i samband med forskningsprojektet är mycket små förutom eventuellt obehag vid den normala blodprovstagningen.
Informerat samtycke
• Jag bekräftar att jag fått denna skriftliga samt annan muntlig information om forskningsprojektet
Healthy Ageing Initiative – Initiativ för hälsosamt åldrande.
• Jag ger mitt samtycke att delta i studien Healthy Ageing Initiative och vet att mitt deltagande är frivilligt.
• Jag är medveten om att jag när som helst och utan förklaring kan avsluta mitt deltagande.
• Jag tillåter att mina personuppgifter registreras enligt den information jag tagit del av och att insamlad data om mig förvaras och hanteras elektroniskt av studieansvariga.
• Jag ger mitt godkännande till att de prov jag lämnar kommer att sparas i medicinska biobanken och
att proverna används för forskning.
Datum Deltagarens namnteckning Namnförtydligande
Deltagarens personnummer
År(fyra siffror),månad, dag – NNNN
Undertecknad person har gått igenom och förklarat studiens syfte för ovanstående deltagare samt erhållit deltagarens samtycke. Deltagaren har även fått en kopia av informationen.
Datum Testledarens namnteckning Namnförtydligande
Blankett för etikredovisning/etikprövning vid examensarbeten på grundnivå och avancerad nivå
Arbetet avser utgöra underlag för följande examen:
• X • •
Kandidatexamen Magisterexamen Masterexamen
Examensarbetets titel:
Förändringar i och samband mellan objektivt mätt fysisk aktivitet och kroppssammansättning hos äldre under en femårsperiod.
En populationsbaserad kohortstudie
Changes in and correlation between objectively measured physical activity and body composition in older adults over a five-year period.
A population-based cohort study
Namn, sökande 1: Desireé Larsson
E-post ingerdesiree@hotmail.se
Namn, sökande 2: Joacim Blom
E-post oablom@gmail.com
Information om examensarbetet
Vilken är den förväntade relevansen/nyttan av examensarbetet?
VAT har starkt samband till hjärt-kärlsjukdomar vilket är den primära orsaken för död bland äldre. Då förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar dessutom verkar vara högst i Västerbotten är det relevant att undersöka sambandet mellan MVPA och VAT i en åldrande population i Umeå.
Nyttan med att se förändringen från 70 till 75 år är att få en bättre uppfattning om hur VAT påverkas av åldrande i en äldre population i Västerbotten samt att se hur väl MVPA korrelerar med VAT vid olika åldrar.
Skillnader könen emellan upplevs vara av betydelse för utveckling av könspecifika hälsofrämjande åtgärder hos äldre.
Syfte:
1) Undersöka förändring av VAT och tid i MVPA från baseline (70årskontroll) med fem år senare (75årskontroll).
2) Undersöka samband mellan MVPA och VAT vid 70- och 75 år.
3) Identifiera eventuella skillnader mellan könen.
