Karlstads universitet 651 88 Karlstad Estetisk-filosofiska fakulteten
Marie Sjögren
Lärares erfarenheter av högläsning
Teachers experience of reading aloud
Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet
Datum/Termin: 09-10-29 Handledare: Tomas Saar
Examinator: Ulla Högberg
Abstract
The purpose of my examination is to get glimpse in how the educationalists experiences of using reading aloud in the teaching. I´ve choose to focus on the three questions, what, how and why they are working with reading aloud in the teaching, but not from a didactic perspective. My head question is: How does the teachers describe the working with reading aloud in the teaching? I´ve choose to do the study from a qualitative model and the study is girth with help of interviews. I´ve made three interviews with educationalists who is working in nine-year schools earlier year.
The results displays that the educationalists purpose with using reading aloud varies from the situation they are in at the time, and the thoughts about bookchoise are always in a progress.
The result does even displays that reading aloud is using as a pedagogic implement and it is often a routine with reading aloud, they connect reading aloud to the theme they are working with and is used to get new knowledge, and that reading aloud frequently take place on the same moment and on the same space.
Keyword: Reading aloud, experience, educationalists, nine-year school
Sammanfattning
Syftet med min undersökning är att få en inblick i hur pedagogers erfarenheter av högläsning ser ut. Jag har valt att fokusera på frågorna vad, hur och varför de jobbar med högläsning, dock inte ur ett didaktiskt perspektiv. Min frågeställning är: Hur beskriver pedagoger arbetet med högläsning i undervisningen?
Jag har valt att göra min studie utefter en kvalitativ modell och min undersökning är gjord med hjälp av intervjuer. Jag har gjort tre intervjuer med pedagoger som är verksamma i grundskolans tidigare år.
I resultatet framkommer det att pedagogernas syfte med högläsningen varierar utifrån den situation de befinner sig i just för stunden och tankarna kring bokvalen pågår i en ständig process. Resultatet visar även att högläsning används som ett pedagogiskt verktyg och att det oftast finns en rutin på arbetet med högläsningen, då högläsningen ofta är kopplad till klassens tema och används för att söka ny kunskap och att högläsningen ofta sker på samma tidpunkt och på samma plats.
Nyckelord: Högläsning, erfarenheter, pedagoger, grundskola
Förord
Nu börjar slutet på detta arbete kännas inom räckhåll.
Att skriva detta examensarbete har varit mycket intressant men frustrationen och nervositeten har verkligen visat sina framfötter ibland.
Jag vill tacka mina intervjupersoner för att de ställde upp och hjälpe mig med att få svar på min undersökning. Jag vill tacka Tomas Saar, min handledare som med stort tålamod hjälp mig komma igenom denna kurs.
Sist men inte minst vill jag tacka mina nära och kära för att de alltid ställt upp för mig och haft förståelse när frustrationen varit som värst, utan er hade jag aldrig klarat detta!
Innehållsförteckning
Abstract
Sammanfattning Förord
Innehållsförteckning
1. Inledning s. 1
1.1 Bakgrund s. 1
1.2 Problematisering s. 2
1.3 Syfte & Frågeställning s. 3
2. Litteraturgenomgång s. 4
2.1 Vad säger läroplanerna? s. 4
2.2 När ska man börja läsa högt för barnen? s. 4 2.3 Varför ska man använda sig av högläsning? s. 5 2.4 Vad väljer man att välja för böcker? s. 7 2.5 Tillvägagångssätt vid högläsning s. 8
3. Metod s. 9
3.1 Val av metod s. 9
3.2 Urval s. 9
3.3 Genomförande s. 10
3.4 Bearbetning s. 11
3.5 Etiska aspekter s. 11
4. Resultat s. 12
4.1 Pedagogporträtt Lisa s. 12
4.2 Pedagogporträtt Christina s. 14
4.3 Pedagogporträtt Anna s. 16
4.4 Sammanfattning porträtten s. 17
4.5 Slutsats resultat s. 18
5. Diskussion s. 19
5.1 Metoddiskussion s. 19
5.2 Resultatdiskussion s. 20
5.3 Min undersökning kopplat till mitt syfte och
tidigare forskning s. 21 5.4 Reflektioner utifrån mitt resultat s. 23 Referenslista
Bilaga
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Många av dagens författare och pedagoger belyser ofta vikten av att läsa högt för eleverna, båda i hemmet och i skolan. Om man ska gå tillbaka i tiden och se det ur ett historiskt perspektiv, vart kommer egentligen högläsning ifrån och vad är det som gör att det är så viktigt? Kan det vara så att det härstammar från den tiden då kyrkan, skolan och uppfostran gick hand i hand och att muntlig framställning var det centrala sättet att gestalta den tidens kunskap och föreställningar? Ja jag vet inte det rätta svaret, och vet inte heller om det egentligen finns ett rätt svar på detta.
Högläsning ses ofta som en naturlig del av barndomen och det är något som de allra flesta har fått njuta av under sin barndom och skoltid. Mina tankar och funderingar kring dagens
högläsning i skolorna bygger mestadels på de intryck som jag fått när jag varit ute i verksamheten. De intryck jag fått under min verksamhetsförlagda utbildning har varit att högläsning är något som pedagogerna använder sig av för att eleverna ska lugna ner sig och komma in i rätt stämning innan skolarbetet drar igång. Jag har fått känslan av att pedagoger enbart väljer en bok som de själva gillar och som de vet har fått positiv respons i tidigare elevgrupper, jag har aldrig fått känslan av att de har lagt en större tanke bakom sitt bokval.
Hur tänker pedagogerna när de väljer en högläsningsbok? Tänker de alls på den elevgrupp boken ska läsas för eller väljer de utefter eget intresse, eller är det olika elever varje gång som väljer en bok som det ska läsas högt ur? Högläsning kan ibland vara en mysig stund som lärare och elever spenderar tillsammans, men finns det en pedagogisk tanke bakom bokvalen och pedagogernas sätt att läsa, eller är det meningen att det ska vara en stund tillsammans?
Många menar att det är viktigt att läsa för barn men det är inte alltid man får ett svar på varför det är viktigt. Man kan fundera på hur ofta barn blir lästa för i dagens samhälle som
fullkomligt svämmar över av filmer och andra medier, och dessutom kan man fråga sig om läsningen egentligen spelar någon större roll i ett barns liv.
Jag anser att det är mycket viktigt att man börjar läsa för sina barn redan då de är små, eftersom jag tror att man på detta sätt kan hjälpa barnen framåt i sin språkliga utveckling.
1.2 Problematisering
Högläsning kan vara så mycket och innehålla så många olika delar, det kan ju vara att eleverna läser högt för varandra eller för pedagogen i klassen, att de arbetar med små
högläsningsgrupper där grupperna tillsammans läser olika böcker som de sedan redovisar för de andra grupperna osv. De olika aspekterna som jag i detta arbete vill ta upp är vilka
erfarenheter pedagoger har av att jobba med högläsning. Med erfarenheter menar jag i detta fall om de ser positivt eller negativt på användningen av högläsning. Jag vill undersöka varför de använder högläsning i sin undervisning, hur de tänker när de ska välja en högläsningsbok till sin klass, vad de väljer att läsa. Jag vill också undersöka hur pedagogerna gör när de läser och vid vilka tidpunkter de väljer att göra läsa högt.
Jag har valt att undersöka detta därför att många författare och pedagoger ofta poängterar hur viktigt det är med högläsningen för barn så jag vill ta reda på vad det är som gör att det är så viktigt. Jag anser att detta är av stor relevans för jag vill ta reda på om mitt antagande, alltså att högläsningen används för att klassen ska få en mysig stund tillsammans, stämmer överens eller inte med hur pedagogerna beskriver det och vad de kan berätta om hur de arbetar med högläsningen i sin undervisning. Jag anser att nyttan med denna undersökning är att få syn på pedagogernas motiv till att läsa högt, tankar om bokval och deras tillvägagångssätt vid högläsning. Det vi kan få reda på genom denna undersökning är som sagt pedagogernas beskrivning av deras arbete med högläsning, deras motiv till att läsa högt för eleverna, varför de anser det vara viktigt, hur de gör när de väljer böcker samt att få reda på hur de väljer att använda högläsningen i undervisningen.
1.3Syfte & Frågeställning
Syfte
Syftet med detta examensarbete är att undersöka pedagogers erfarenheter av högläsning, som en del i undervisningen i grundskolans tidigare år.
Frågeställning
Hur beskriver pedagoger arbetet med högläsning i undervisningen?
2 Litteraturgenomgång
Den forskning som finns inom ämnet högläsning är relativt stor men det har visat sig att i de flesta fall är högläsningen kopplad till barns språkliga utveckling. Det finns inte många böcker som undersöker hur pedagogerna tänker kring valet av en bok vid högläsning tillexempel eller om hur pedagogerna på bästa sätt lägger upp en högläsningssituation.
2.1 Vad säger de olika läroplanerna?
I Lpo 94 står det inget specifikt om att högläsningen ska ingå i undervisningen men det står
”att skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk. (Lärarens handbok 2006 s.15)
I Lpfö 98 står det heller inte direkt något om högläsning men det står ”att förskolan ska sträva efter att varje barn
* utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar,
* utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och uttrycka tankar,
* utvecklar sitt ord- och begreppsförråd…”( Lärarens handbok 2006 s 30-31)
2.2 När ska man börja läsa högt för barnen?
Mem Fox (2003) skriver att det är viktigt att läsa för barn redan från födseln, de barn som inte har fått uppleva högläsning från tidig ålder har en tendens till att få det svårare i skolan än de annars skulle få det. Alla barn, stora som små, älskar när man läser för dem.Även Susanna Ekström (2004) skriver om hur viktigt det är att läsa för sina barn och elever, oavsett ålder. En elev som kan läsa själv, får vid högläsning möjlighet att vara mer uppmärksam och kan istället för att jobba med texten koncentrera sig på innehåll och språk.
Enligt Amborn och Hansson (2002) har läsningen stor betydelse för barns språkutveckling.
Språkforskare runt om i världen menare att hälften av en människas ordförråd skapas före sju års ålder. Barn som i mycket tidig ålder får språklig stimulans i förskolan av pedagoger som vet hur viktigt det är med barns språkutveckling får ett försprång framför andra barn som är näst intill omöjligt att ta i kapp.
Kerstin Dominikovic, Yvonne Eriksson och Kerstin Fellenius (2006) menar att barn som fått mycket högläsning som från tidig ålder och som har lärt sig att tycka om böcker när de var
små har kommit en bra bit på vägen för att få makt över sitt eget språk och har större möjlighet att påverka sina liv. Men de undrar också hur många barn som egentligen får uppleva lässtunden hemma?
2.3 Varför ska man använda sig av högläsning?
Den första frågan alla pedagoger borde ställa sig i samband med läsning är, varför? Hur brukar alltid komma först men inte i detta fall. Först gäller det att komma fram till varför vi ska läsa, sen kommer vad och hur. Varför ska vi då läsa? Det finns som sagt många
anledningar till det men bland annat att det utvecklar barn och elevers fantasi och kreativitet.
De får en språklig kompetens, deras empatiska förmåga utvecklas genom att elever får läsa böcker, och att de får böcker lästa för sig får de, genom böckernas fiktiva figurer syn på att alla människor har fel och brister, ingen är perfekt. Vi har alla förtjänster och tillgångar, alla har vi rätt och fel och ingen av oss har de rätta svaren på saker och ting. Läsningen ska inte bara ses som ett lärtillfälle utan också som ett sätt att nå avkoppling och förströelse. Det kan också vara ett tillfälle att fly till eller från någonting, eller bara ett sätt att erbjuda tröst.
(Amborn & Hansson 2002)
Enligt Fox (2003) är högläsning inget som vi ska ägna oss åt bara för att det är bra för barnen.
Det är roligt, man får god kontakt med varandra, och att det är bra för barnen. Om alla vuxna som har hand om barn på ett eller annat sätt (förälder, pedagog) läser minst tre sagor eller berättelser per dag menar Fox att vi förmodligen skulle utplåna analfabetismen på en generation. Högläsning hjälper barn och elever att lära sig läsa.
Amborn och Hansson (2002) skriver: ”det finns inget som är bättre att göra med sitt barn än att läsa, sjunga och berätta för det- åtminstone inte för språket. Enskilt konsumerande av TV, video eller dataspel medför inget aktivt arbete med språket.”(a, a s.22)
Fox (2003) skriver också om att många människor tror att de pedagogiska programmen som visas på TV är ett bra sätt för barnen att utveckla sitt språk för tänk så många ord som väller ur TV:n. Men det stämmer inte menar hon, då TV:n inte talar med barnen utan den talar till barnen och det ger inte alls samma effekt som när vi vuxna pratar eller läser tillsammans med barnen.
Vidare skriver Amborn & Hansson (2002) att läsningen också är bra för det sunda förnuftet.
Sunt förnuft är något mycket stort och behöver inte alltid betyda samma sak för alla
människor. Den empatiska förmågan utvecklas genom läsning. Man ska läsa för barn för kunskapens och tankens skull då ”läsandet är för tanken vad regnet är för grödan.”(a, a s.
24)
Vuxnas aktiva läsande för barn har stor betydelse för barns språk, men är också en stor stimulans för barns begreppsbildning. Pedagoger läser för att högläsning kan vara en del i ett arbetsmoment, eller för att samla alla elever på en och samma plats eller för att ge eleverna information om kommande tema. Vid högläsning delar barn och vuxna en gemensam språkupplevelse. Denna språkupplevelse ger barnen större ordkunskap. I samband med högläsning i förskolan kan barn uppmärksamma ljuden – fonemen i ord. (Dominikovic m.fl.
2006)
Chambers (2007) skriver att en stor fördel med högläsning är att läsningen tar lika lång tid för alla. Ingen av eleverna behöver känna sig efter. Eftersom högläsningen sker i skolan på utsatt tid är man inte beroende av att eleverna läser boken på lediga stunder.
För att få med alla elever, även de osäkra läsarna har högläsningen på kassettband eller CD- skiva kommit till stor användning. Eleven får en text uppläst för sig samtidigt som han/hon själva kan följa med i texten i den egna boken. (Amborn & Hansson 2002)
I boken skriver Svensson (2005) om att elever genom högläsning utvecklar sitt språk och sin fantasi m.m. men det ger också eleverna möjlighet att överföra traditioner och förmedla kulturarv, det ger eleverna en insikt i hur vårt språk kan fungera, det ger eleverna motiv till att lära sig läsa, de får en vana att lära sig lyssna till det skrivna språket. Det lär också eleverna att det finns olika sätt att uttrycka sig på, det övar upp föreställningsförmågan, lär eleverna att skilja mellan fantasi och verklighet. Högläsning kan bidra till att barnet kommer i kontakt med olika konfliktlösningsmodeller och der ger eleverna ny kunskap på flera nivåer.
Ekström (2004) skriver vidare genom att vi läser för våra elever visar vi med vår närvaro att både aktiviteten och barnen är viktiga. Både yngre och äldre barn uppskattar att vi genom högläsning och samtalet efter ger av vår tid. Detta kan bli mer och mer värdefullt då elever allt oftare får höra från föräldrarna att de inte har tid. Några tips att tänka på inför
högläsningen är att alltid läsa boken själv innan för att kunna avgöra om den passar elevgruppen. Läs böcker som du själv gillar, annars kan engagemanget försvinna och
läsningen blir tråkig. Välj en tid då eleverna är pigga och välj ut en mysig och lugn läsmiljö där eleverna kan sitta bekvämt. Om du läser bilderböcker, tänk på att sitta så att alla elever ser bilderna.
2.4 Vad väljer man att läsa för böcker?
Valet av bok är oerhört viktigt, då högläsningen lägger grunden för kommande
förutsättningar, det måste alltid finnas en genomtänkt linje i lärarens val av böcker. Valen får inte ske slumpmässigt eller grunda sig på stundens ingivelse då valet är viktigt eftersom att allt vi läser har någon slags effekt på oss, vare sig vi vill eller inte. Lärarens bokval brukar ofta vara en blandning av gamla favoriter som de av egen erfarenhet vet fungerar och nya böcker som de just upptäckt och är nyfikna på. All läsning är beroende av tidigare
erfarenheter, både hos läraren och hos eleverna. Lärarens bokval i elevernas tidiga ålder är eller bör vara en grund så eleverna klarar sig längre fram, det ska alltså vara en bok som är väl anpassade till elevernas nivå, så att de förstår vad pedagogerna läser för dem. Varje lärare måste hela tiden ställa sig frågor om det bokval de gjort verkligen passar situationen. Det finns oftast tre sätt i skolorna att välja böcker på
* Läraren gör valet utan att eleverna blir tillfrågade. Läraren väljer då böcker som tidigare fått en positiv reaktion från tidigare elever.
* Barnen väljer själva en bok utifrån eget intresse som läraren sedan ska godkänna.
* Man väljer böcker utefter vad läroplanen etc. bestämmer att man ska ha läst.(Chambers 2007)
För att kunna prata om en bok menar Fox (2003) att vi måste ha läst den då det är näst intill omöjligt att prata om en bok man själv inte har läst. Vid högläsning får man ett perfekt tillfälle att prata med barnen om själva berättelsen, om dess bilder, ord, värderingar och tankar. Om vi både läser högt och pratar om det vi läser så ”vässas” barnens hjärnor. Fox menar också att samtidigt utvecklar vi också deras förmåga att sitta still och koncentrera sig en längre stund, deras logiska tänkande utvecklas, och de lär sig att uttrycka sig lättare och klarare. När vi läser med inlevelse lyssnar eleverna bättre och kommer lättare ihåg vad det är vi har läst. De kommer senare att läsa med samma tonfall som vi en gång använt oss av.
2.5 Tillvägagångssätt vid högläsning
En högläsningssituation mellan barn och vuxna är ett bra sätt att skapa ett lustfyllt möte som stimulerar alla inblandade. Vid ett högläsningstillfälle gäller det att som pedagog skapa en positiv och förväntansfull stämning så barnen kan känna sig avslappnade. Om man ska ha högläsning i en stor grupp krävs en speciellt anpassad metodik, och det är svårt att få till en uppföljande dialog. Det finns inga rekommendationer för vilken tid på dagen som det passar bäst att läsa högt, men en fördel är dock att eleverna inte är allt för trötta, då lyssnandet på högläsning är mentalt krävande och hela stunden blir roligare och mer givande om alla är pigga och nyfikna. (Ekström 2004)
Fox (2003) menar att längtan efter att kunna läsa och skriva tänds av de känslomässiga gnistorna som uppstår mellan barn, bok och vuxen. Detta är ingenting som kan uppstå enbart av en faktor utan det är samspelet mellan dessa tre som gör det.
BOK + BARN + VUXEN = HÖGLÄSNING
Enligt Dominikovic m.fl. (2006) behöver barn närkontakt med oss vuxna och den kontakten får de lätt via högläsning. I en högläsningssituation är det viktigt att stimulera barns intresse för bilderna då text, bild och samtal är tre viktiga delare vid högläsning. Högläsning i en stor grupp kan ibland anses vara passiv och som en envägskommunikation. Det är svårt att skapa en gemensam samtalsstund som är givande för alla. Vidare menar författarna att det samtidigt är samtalen som är det mest betydelsefulla för elevers utveckling. Högläsning i grupp kan ses som en pedagogisk utmaning. Det är många frågor man måste ställa sig t.ex. hur viktig är val av bok? Vad är syftet med högläsningen? etc.
3. Metod
3.1 Val av metod
Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer med tre pedagoger. Anledningen till att jag valde det var att vid de intervjuerna kan jag be den intervjuade personen att berätta utifrån sina tankar och funderingar, de kan prata relativt fritt utifrån det tema jag har. Steinar Kvale (1997) kallar det också för en halvstrukturerad intervju då jag har mina huvudingångar som vi sedan samtalar omkring. Eftersom att syftet med min undersökning var att undersöka vilka
erfarenheter pedagoger har av högläsningen i skolan samt vilka tankar som ligger bakom bokvalet och hur de använder sig av högläsningen i undervisningen så tyckte jag att en kvalitativ intervju var det som passade bäst. När man ska göra en kvalitativ intervju krävs det att man har ett tydligt syfte och att man är väl förberedd inför intervjun.(Kvale 1997)
Jag bestämde mig för att göra intervjuerna med s.k. öppna frågor. Om det skriver Kvale: ”…
öppna intervjuer, där specifika teman står i fokus men utan att frågornas formulering och ordningsföljd är bestämd i förväg.”(s. 119)
När jag skulle utforma min intervjuguide (se bilaga) valde jag ut tre större frågeområden som jag sedan gjorde underfrågor till. Mina tre huvudområden var motiv för högläsning, tankar kring bokval och tillvägagångssätt. Jag utgick från de intryck som jag har fått under mina vfu perioder och utvecklade frågor ifrån det. De tre huvudområdena var det som jag verkligen ville ha svar på, men för att veta att jag fick med så mycket som möjligt valde jag att arbeta fram underfrågor som handlade om samma sak men dessa frågor var med konkreta. Jag valde att göra en testintervju med en bekant för att se hur hon uppfattade mina frågor. Hon tyckte de var tydliga och lätta att förstå så jag valde att använda de i mina intervjuer.
3.2 Urval
Jag har gjort tre intervjuer med tre pedagoger i åldern 40-55 år. Den första var i 55 års ålder och har varit verksam inom skolan i 37 år. Just nu jobbar hon i en årskurs ett och tre. Den andra var en kvinna i 50 års ålder som varit verksam inom skolan i 35 år och hon jobbar i en årskurs två, och den tredje var i 40 års ålder och hade varit verksam i ca 5 år. Hon är utbildad förskollärare och jobbar just nu i en förskolklass. Jag hade gärna intervjuat flera pedagoger i de olika klasserna men jag kände att tiden blev för knapp att intervjua sex personer och sedan sammanställa de intervjuerna, därför blev det bara tre stycken.
De två första pedagogerna jobbar på samma skola, som också är min vfu-skola, men inte i samma arbetslag eller på samma avdelning. Den första pedagogen känner jag inte personligen men har många bekanta som har eller har haft barn i hennes klass och de tipsade mig om att hon läser mycket för sina elever så henne borde jag prata med. Den andra pedagogen jobbar på en annan avdelning, jag har aldrig haft henne som handledare eller varit i hennes klass men jag känner till henne från min praktik och har under mina vfuperioder lagt märke till att hon läser för klassen. Den tredje pedagogen jobbar på en skola på min hemort och då det var svårt att få till intervjuer med pedagoger valde jag att kontakta henne. Henne kände jag inte alls då hon inte kommer från min hemkommun, och jag visste inte heller om hon läste för sina elever men när jag kontaktade henne och berättade om min undersökning och mitt syfte kunde hon ställa upp på en intervju då hon kunde hjälpa mig med min undersökning. Tyvärr hade jag bara möjlighet att intervjua kvinnliga pedagoger då det inte fanns några manliga att tillgå.
3.3 Genomförande
Jag kontaktade mina intervjupersoner per mail till att börja med men då tiden gick och de inte svarade kontaktade jag dem personligen och berättade vad jag gjorde och skrev om och frågade om de hade tid, lust och möjlighet att ställa upp på en intervju. Samtliga intervjuer gjordes enskilt efter skoltid då jag inte ville att de skulle påverkas av varandra eller bara hålla med vad de andra sa. Tyvärr gick två av mina intervjupersoner inte med på att bli inspelade så jag antecknade under två av intervjuerna och sammanställde sedan mina minnesanteckningar i resultatdelen. Den tredje pedagogen spelades in och inspelningen finns i min ägo.
Anledningen till att jag valde att spela in intervjun var att då kan man efter intervjutillfället gå tillbaka och lyssna på intervjun flera gånger. Jag upptäckte då mycket som gått mig förbi under själva intervjun så det var ett bra hjälpmedel. Jag hade gärna sett att de andra två intervjuerna också hade blivit inspelad men man måste acceptera andra personers vilja. Jag anser dock att mina anteckningar tillför olika infallsvinklar och är tillräckligt trovärdiga för att jag ska kunna använda mig av de i mitt arbete, dock hade de varit ännu mera trovärdiga om jag haft tillgång till en ljudinspelning. Två intervjuer hölls i lärarnas klassrum och den tredje hölls på skolans lärarrum. Intervjuerna varade i allt mellan 15-45 minuter. Anledningen till att de blev så olika långa var att min intervjuperson började fråga om saker runt omkring som egentligen inte hade med min intervjuguide att göra. Detta är dock inget som är med i mitt resultat då resultatet grundar sig på mina intervjufrågor som alla intervjuade personer har svarat på.
Jag valde att inte skicka ut min intervjuguide tidigare så de kunde förbereda sig, jag ville att svaren jag fick inte skulle vara pålästa utan att de skulle svara så spontant som möjligt.
Jag tycker intervjuerna gick bra och det blev ungefär som jag planerat. Jag hade som sagt dock sett att alla intervjuer blivit inspelade och att den kortaste intervjun hållit på lite längre men jag fick svar på mina frågor. Anledningen till att min intervju blev kortare än vad jag hade tänkt mig var att pedagogen enbart hade tid för mig emellan två möten. Så hon kom direkt från ett möte, gjorde intervjun med mig och var sedan tvungen i väg på ett annat möte.
3.4 Bearbetning
Jag har valt att sammanfatta mina intervjuer i tre pedagog-porträtt där jag i berättande form redovisar pedagogernas berättelser. Anledningen till att jag valde att redovisa mitt resultat i ett pedagogporträtt var att då redovisar jag tydligt var och en av pedagogernas beskrivningar av sitt arbete med högläsning.
3.5 Etiska aspekter
Informationskravet- den intervjuade personen är medveten om vad och varför intervjuerna görs. I samband med första kontakten talade jag om vad jag gjorde, varför jag gjorde det och hur jag valt att gå tillväga för att få fram information till mitt arbete. Den intervjuade
pedagogen är väl medveten om att han/hon när som helst kan dra sig ur eller avbryta en intervju.
Samtyckeskravet- den intervjuade personen godkänner att jag gör intervju/observationer.
Ingen inspelning av intervju om det inte godkänns. Därför var jag tvungen att acceptera att två av mina intervjupersoner inte ville bli inspelade.
Konfidentiationskravet- den intervjuade personen har rätt till anonymitet. För att hålla mina pedagoger anonyma har jag valt att ge dem andra namn i texten än vad de egentligen heter, och jag har heller inte satt ut några namn på de avdelningar eller skolor de jobbar på.
Nyttjandekravet- Jag och enbart jag ska ha tillgång till materialet, jag får inte lämna ut det till någon annan utan personens godkännande. Den inspelning som är gjord finns i min ägo och är väl skyddad för allmänheten.(Vetenskapsrådet 2002)
4. Resultat
Jag har valt att sammanställa mina resultat i tre pedagogporträtt där var och en av
pedagogerna berättar om hur deras uppfattningar om högläsning ser ut. Jag har plockat ut de delar ur intervjun som jag ansåg vara mest relevanta till mitt syfte och min frågeställning. Jag har valt att sammanställa pedagogernas berättelser i tre olika pedagogporträtt där deras svar och föreställningar tydligt kommer fram. Eftersom min frågeställning är hur beskriver
pedagoger arbetet med högläsning i undervisningen? Anser jag att genom ett pedagogporträtt kommer deras beskrivningar tydligt fram.
4.1 Pedagog-porträtt Lisa
Första intervjun gjorde jag med en kvinnlig pedagog som jag väljer att kalla Lisa. Hon är i 55 års ålder och har varit verksam inom skolan i 37 år. Just nu jobbar hon på en byskola och har en åk 1 och åk 3 tillsammans.
Lisa anser att högläsning är en viktig del i barn uppväxt och utveckling. Hon anser och hör från sina elever att många föräldrar inte har tid att läsa högt för sina barn i hemmet och därför har Lisa valt att jobba aktivt med högläsning så att alla elever ska få vara delaktiga i det under sin uppväxt. Lisas syfte med högläsningen är dels att det ska vara en mysig stund klassen har tillsammans där eleverna kan slappna av och bara lyssna men ibland ska det också vara ett tillfälle där eleverna ska lära sig att koncentrera sig och att lyssna. De får också öva sig på att visa hänsyns till andra personer. Högläsning kan ge eleverna en annan syn på saker och ting och fantasin utvecklas och eleverna kan få vidare inspiration till att själva läsa böcker. Lisa själv tycker det är väldigt roligt att läsa högt för eleverna och försöker ofta läsa med olika röster och betoningar för att göra det hela mer intressant för eleverna och får att få mer inlevelse i berättelsen.
Lisa jobbar med en gemensam högläsningsbok till hela klassen, då hon anser att det är viktigt och bra att eleverna får gemensamma upplevelser att samtala om. Hon tycker det är jättesvårt just nu att hitta en bok som passar alla då åldern i klassen varierar väldigt. Oftast väljer hon böcker eller sagor som hon läst tidigare och som gjort positiva intryck i andra elevgrupper men bokvalet varierar också väldigt utefter den elevgrupp hon ska läsa för.
Lisa och klassen samtalar ofta om vad det är de läst. Ibland kan de prata om vad som hände förra gången de läste för att friska upp elevernas minne, eller att eleverna får berätta vad som hände för en eller flera elever som av någon anledning inte var med vid förra lästillfället.
Lisas elever uppskattar läsningen mycket och kan avbryta mitt i för att fråga vad någonting betyder. Ibland gör Lisa så att hon svarar på frågan genast men ibland skriver hon upp frågan på tavlan för att inte avbryta läsningen så pratar de om det efter att de läst klart. Lisa har valt att göra så för att en del elever kan ha svårt att koncentrera sig igen om avbrottet blir för långt och de pratar om något annat.
Lisa anser som sagt att högläsningen är väldigt viktigt. Hon tycker att man ska läsa för sina barn och elever då det är en god hjälp för de att utveckla sin fantasi, det stimulerar barns ordförråd, det är väldigt viktigt för den hela språkutvecklingen, det kan vara en hjälp på vägen för elever att knäcka läskoden, det ger eleverna spänning och gemensamma upplevelser och inspiration.
När Lisa ska läsa för sina elever står hon oftast framme vid tavlan vid ett högt bord för att kunna se och ha ögonkontakt med alla elever. Lisa väljer att ha lampor och dylikt tända när hon läser men till jul och andra högtider kan hon släcka ner och tända stearinljus för att göra det till en mysig stund. Lisas högläsning kan ske när som helst på dagen, antingen på
morgonen för att eleverna ska komma i rätt stämning, eller mitt på dagen för att få ett avbrott i den vanliga undervisningen eller att hon läser som avlutning på dagen. Det beror helt på hur eleverna beter sig och hur dagen i övrigt har sett ut. Men högläsning sker varje dag. Lisa låter dock inte sina elever måla eller pyssla med annat under tiden som hon läser. Hon menar att under den korta stund som högläsningen är kan och ska eleverna kunna koncentrera sig på att lyssna och inte pyssla med annat. Lisa tycker att eleverna gärna tappar sin koncentration och pratar med kompisen bredvid om vad den har målat istället för att koncentrera sig på sitt.
Lisa brukar koppla ihop högläsningen med det tema de jobbar med, t.ex. som när de jobbade med Värmland, så läste hon vissa delar ur Nils Holgerssons underbara resa som hade med Värmland att göra. Hon läste dikter skrivna av kända värmlänningar såsom Nils Ferlin m.fl.
De dikterna visade sig vara lite svåra för eleverna men då gav det tillsälle till att samtala om vad de läste, om vad författaren kunde ha menat med det han skrev osv.
Lisa läser också böcker högt för barnen som kan handla om ett aktuellt problem som finns på skolan, t.ex. mobbing. Hon tycker det är viktigt att i tidig ålder belysa att alla individer är olika och ser olika ut. Lisa tycker också att det är bra om eleverna ibland kan identifiera sig med en roll i boken, då de lättare kan förstå vad det handlar om och kunna förstå hur de utsatta eleverna känner sig i olika situationer.
4.2 Pedagog-porträtt Christina
Min andra intervju gjorde jag med en kvinnlig pedagog som är i 50 års ålder och har jobbat som lågstadielärare i 35 år. Hon jobbar i en årskurs 2 på en medelstor skola. För att hålla henne anonym har jag valt att kalla henne för Christina.
Christina har goda erfarenheter av högläsning, både från sin egen barndom och från sin tid som elev i skolan, men också från sina tidigare år som lärare i grundskolan. Hon läser mycket för sina elever och tycker att det är någonting som borde vara obligatoriskt genom hela grundskolan. Hon läser för eleverna för att ge dem mer inspiration till eget arbete och för att öka deras förmåga till fantasi. Hon tycker att genom högläsning kan eleverna få en annan syn på saker och ting, t.ex. om man läser om andra kulturer får eleverna en syn av hur andra delar av världen kan se ut osv. Hon tycker att det är viktigt att som pedagog läsa med inlevelse och betoning, då det hela blir mer spännande och eleverna blir mer engagerade.
Christinas syfte med högläsningen är som sagt att ge eleverna mer inspiration och fantasi, men också att det ska vara en stund som hela klassen gör någonting tillsammans, alla är på samma nivå vid högläsningen och det ger alla elever en gemensam upplevelse som skapar samtal och diskussioner. Trots att Christina läst samma bok och samma kapitel för eleverna uppfattar alla det på olika sätt som ofta kan skapa livliga diskussioner i klassen om hur det egentligen var. Alla elever målar upp sina egna bilder inuti sitt huvud och eftersom alla elever har olika fantasi och olika erfarenheter och därför kan en och samma berättelse vara helt annorlunda elever emellan.
Christina har en högläsningsbok som hon läser högt ur inför hela klassen. Oftast är det hon som väljer böcker och då väljer hon sagor eller berättelser som inte är så vanliga. Hon vill att eleverna ska få känna till lite andra böcker också än de allra vanligaste läseböckerna för barn.
Men just nu gör hon så att varje elev får ta med sig en högläsningsbok hemifrån som de själv tycker om. Därefter ska eleven tala om varför hon eller han valt just denna bok och därefter
läser Christina den boken högt för alla elever. Det gör hon för att hon tycker det är ett sätt för eleverna att ta del av varandras tankar och upplevelser av böcker. Christina tycker det är svårt att välja en bok som passar alla elever, men samtidigt om det är en bok som är lite svårare ger det eleverna lite utmaning och de ställer mera frågor om innehållet och är det en enkel bok är det en bra stund för eleverna att bara lyssna och koppla av.
Christina använder sig inte av samtal kring boken om inte eleverna själva tar upp frågor eller funderingar om det de läst. Hon anser att eleverna behöver tid att själva bearbeta ina nya intryck från läsningen. Christina anser som sagt att högläsningen är viktig för elevernas fantasi men är också en stor bidragande faktor till elevernas läs- och skrivinlärning samt stimuleringen av elevernas ordförråd. Om eleverna frågar vad någonting är eller vad ett ord betyder brukar även Christina skriva orden på tavlan för att eleverna ska få se hur det stavas och hur det låter. Ibland stavas ordet på ett sätt men uttalas på ett annat och detta vill Christina göra eleverna medvetna om.
När Christina läser högt för eleverna gör hon det alltid på morgonen för att eleverna ska få en skön start på dagen och komma in i rätt stämning och miljö. Hon låter eleverna sitta i sina bänkar medan hon själv sitter längst fram vid tavlan i en stol så att hon ser alla elever. På vinterhalvåret brukar hon släcka ner lysrören i klassrummet och istället tända några små fönsterlampor och ibland lite stearinljus för att de ska vara behagligt för nyvakna ögon och en mysig stund innan det dagliga arbetet börjar. Christina låter inte sina elever måla eller göra andra aktiviteter under högläsningsstunden då hon anser att denna lilla stund ska eleverna kunna sitta stilla och aktivt lyssna istället för att pyssla med annat och tappa koncentrationen på vad Christina läser.
Att läsa böcker för att öka elevernas empati och förståelse för andra människor är något som Christina vill rekommendera. Hon läser många böcker som handlar om mobbning eller andra problem som tyvärr är aktuella på många av dagens skolor och som gärna kryper allt längre ner i åldrarna. Hon vill tidigt belysa för eleverna att alla ser och beter sig olika men ändå har alla människor samma värde. Dessa böcker använder hon för att på ett bra och relativt enkelt sätt kunna arbeta med värdegrundsarbete i klassen, då detta är jätteviktigt och ska börjas med i tidig ålder. Hon tycker att om man läser böcker där eleverna kan identifiera sig med personer i boken blir det lättare för eleverna att öka sin empati för andra och lättare att sätta sig in i andras situationer.
Christina vill återigen poängtera hur viktigt det är att eleverna får stimulans för sin
språkutveckling och fantasi. För att hennes elever ska få utveckla den på bästa möjliga sätt läser hon ibland högt ur en bok och slutar sedan mitt i och låter då varje elev skriva sin egen fortsättning på berättelsen, hur gick det sen? Vad hände med huvudpersonen? etc.
4.3 Pedagog-porträtt Anna
Min tredje och sista intervju gjordes på en mycket liten skola i norra Värmland.
Denna gång valde jag att intervjua en förskollärare som jobbar i en förskolklass.
Hon är i 40 års ålder och har varit verksam lärare i ca 5 år på denna skola.
Jag vill hålla henne anonym och väljer därför att kalla henne för Anna.
Annas erfarenheter är bara positiva. Hon själv älskar att läsa högt för sina barn, både hemma och på jobbet. Hon tycker om att få leva sig in i berättelsen och läsa med inlevelse och betoning. Ofta blir hon själv så medryckt av sagan att det är hon som tycker det är allra roligast. Anna läser mycket för sina elever, flera gånger varje dag. I den här åldern är det mest för att det ska vara en mysig stund men eleverna får med sig så mycket som de egentligen är omedvetna om som har en positiv inverkan på deras språkliga utveckling. Anna tycker att högläsning är en viktig del av elevernas språkutveckling och tycker det är ett bra sätt att utmana och utveckla språket på. Högläsning tycker Anna ska ske både i hemmet och i skolan men hon märker tyvärr att många av eleverna inte får det hemifrån, därför väljer hon att läsa mycket så att alla elever ska få ta del av det. Hon poängterar ofta på föräldramöten och utvecklingssamtal om hur viktigt det är och ber föräldrarna att läsa mer för sina barn.
När Anna ska välja böcker att läsa så beror bokvalet ofta på vilken tema de jobbar med, eller vilken årstid det är, samt vad eleverna verkar ha intresse för just då. Hon samarbetar mycket med biblioteket som finns i kommunen och bibliotekarien plockar ihop en boklåda efter Annas och elevernas önskemål. De får nya boklådor varannan månad. I klassrummet har de en boksnurra där böcker hela tiden är uppställda för att väcka eleverna intresse för böcker.
Anna tycker det är svårt att välja en bok som passar alla elever i klassen men går mycket efter böcker som hon läst tidigare eller för sina barn hemma och som har varit uppskattade. Anna försöker även hitta böcker själv som är nya och inte så många av eleverna redan hört.
Annas elever är inte så gamla ännu och därför läser de ingen kapitelbok under en längre tid utan läser bara bilderböcker för att det ska finnas både början och slut. Det är inte lätt för eleverna vid denna ålder att sitta still länge och hela tiden koncentrera sig om man ska läsa en kapitelbok och då kan de tappa fokus. Anna och hennes elever pratar alltid om vad de här läst, vad texten handlar om, hur bilderna ser ut, om bilderna hänger ihop med det som sägs i texten osv. Anna tycker det är viktigt att man tillsammans pratar och bearbetar texten på ett bra sätt, det är då lättare för eleverna att ta till sig sagan. Anna anser att genom högläsningen får eleverna gemensamma upplevelser, de får stimulerad språkutveckling och ordförrådet ökar.
Med hjälp av pedagogens inlevelse i sagan och betoningarna utvecklas även fantasin.
Anna eller hennes kollega läser alltid högt för eleverna på förmiddagen i samband med att de äter frukt. Alla elever och pedagogen sitter då i soffan i klassrummet, pedagogen i mitten och eleverna runt om. De läser, tittar på bilder och pratar. Anna tycker att det är en bra tidpunkt att läsa på förmiddagen då de har jobbat ett pass och innan de ska ut på rast, det blir som en lugn avslutning på lektionen och när de äter sin frukt sitter de stilla och lyssnar bra.
Annas elever målar inte under högläsningen som sagt, då de istället äter sin frukt.
Anna läser också mycket böcker för att öka empatin hon eleverna, hon menar att det är viktigt att poängtera att alla är vi olika. Då de på denna skola inte har någon mörkhyad elev talar de mycket om att alla kan se olika ut och alla har vi olika färger på huden och ibland när de har temaarbete kan eleverna själva få jämföra sin färg på huden med varandra. Då ser de att inte ens de har samma färg. Alla är vi olika men har samma värde, det är något som poängteras mycket i Annas klass och gärna med hjälp av böcker.
4.4 Sammanfattning av porträtten
Lisa: Lisa har mycket positiva erfarenheter av högläsningen i skolan och anser att det är en viktig del i barn och elevers utveckling. Hon jobbar aktivt med högläsning i skolan så att alla elever ska få ta del av det, då det idag är många som inte blir lästa för hemma. Hon läser mest för att det ska vara en mysig stund som klassen har tillsammans, men samtidigt får de öva sig på att sitta stilla, koncentrera sig och visa hänsyn till kamraterna. Lisa anser att högläsning är en bra möjlighet att utveckla elevers fantasi och ge dem inspiration till eget läsande.
Lisa väljer oftast böcker som hon vet har fungerat i tidigare klasser. Hon använder sig av boksamtal men mestadels för att påminna klassen om vad som hänt tidigare i boken då hon
har en gemensam högläsningsbok i klassen. Lisa har ingen speciell tidpunkt på dagen då hon läser, det varierar väldigt från dag till dag.
Christina: Christina läser mycket för sina elever och tycker att högläsning är någonting som borde vara obligatoriskt genom hela grundskolan. Hon läser för att ge eleverna inspiration till eget arbete, för att öka deras fantasi och för att ge eleverna gemensamma upplevelser. När Christina väljer böcker väljer hon antingen böcker som tidigare gått hem hos andra elever eller så väljer hon mycket ovanliga böcker, som eleverna kanske aldrig skulle komma i kontakt med annars. Boksamtal är ingenting som Christina väljer att använda sig av. Hon läser alltid det första hon gör på morgonen.
Anna: Anna läser flera gånger per dag för sina elever. Högläsningen anser Anna mest vara en mysig stund, men som ändå ger eleverna så mycket mer, det ger eleverna bland annat
gemensamma upplevelser, stimulerad språkutveckling och ökat ordförråd. Högläsning är ett bra sätt att utmana och utveckla elevernas språk på. Hon läser för att alla elever ska få uppleva känslan med högläsning, då alla föräldrar inte har tid att läsa för sina barn. Hennes bokval grundar sig ofta på det tema de jobbar med. Varannan månad får hon boklådor från biblioteket och läser de böcker som bibliotekarien har plockat ner.
4.5 Slutsats
Hur beskriver pedagoger arbetet med högläsning i undervisningen?
Det jag har kommit fram till genom dessa tre porträtten är att högläsningen har gett alla pedagogerna positiva erfarenheter, ingen av dem ser någon nackdel med att läsa högt för eleverna. De upplever att elever idag allt mindre får uppleva högläsning i hemmet och har därför valt att jobba aktivt med det. Högläsningen har, enligt pedagogerna, många positiva effekter hos eleverna, det ger dem bland annat stimulering i språkutvecklingen, chans att utveckla sin fantasi, inspiration till eget arbete och läsande, en trygg och gemensam stund tillsammans. Bokvalen grundar sig ofta på tidigare positiva reaktioner från andra elever, men också på helt andra grunder som att eleverna ska vara medvetna om att det finns många olika slags böcker. Det finns trots allt en pedagogisk tanke bakom de flesta av bokvalen, även om man ibland väljer en bok bara för att man själv gillar den, men högläsningen ger så mycket till eleverna ändå. Det visar sig också att högläsningen i undervisningen innehåller pedagogiska tankar som att de väljer en bok utefter sitt tema för att på ett lustfyllt sätt ge eleverna
information och att de läser för att ge eleverna stimulans bland annat i sin språkliga utveckling.
5. Diskussion
Syfte med min undersökning är att undersöka pedagogers erfarenheter av högläsning som en de i undervisningen i skolans tidigare år och som frågeställning har jag valt hur beskriver pedagoger arbetet med högläsning i undervisningen?
I diskussionsdelen kommer jag diskutera fyra huvudområden, de är metoddiskussion,
resultatdiskussion, min undersökning kopplad till syfte och litteratur samt reflektioner utifrån mitt resultat.
5.1 Metoddiskussion
Jag valde att använda mig av kvalitativa intervjuer. Enligt Steinar Kvale (1997) är det ett bra val då det är pedagogernas egna beskrivningar och tankar jag vill nå fram till. Eftersom mitt syfte är att undersöka pedagogers erfarenheter av högläsning som en del i undervisningen i skolans tidigare år. Genom att göra kvalitativa intervjuer där jag har huvudteman att utgå ifrån får pedagogerna själva berätta hur de ser på det hela.
Om jag skulle göra om intervjuerna skulle jag göra lite annorlunda än vad jag gjort denna gång. Jag skulle gärna se att de intervjuade pedagogerna kunde avsätta mer tid till intervjuerna än vad som fanns att tillgå vid detta tillfälle då det vid ett tillfälle var ont om tid och det blev väldigt stressigt. Jag måste också till nästa gång få fram att det är pedagogernas beskrivning jag vill ha, då pedagogerna vid två av tre tillfällen trodde det var eleverna jag var intresserad av. När jag senare förklarade att det var pedagogernas beskrivning jag ville ha förstod de vad jag var ute efter. Jag anser dock att giltigheten och tillförlitligheten är tillräcklig då jag fått svar på min frågeställning och besvarat mitt syfte.
En annan sak jag skulle vilja förändra tills nästa gång är ljudinspelning. Vid mina intervjuer nu var det enbart en pedagog som godkände att jag spelade in min intervju. Tyvärr ansåg jag att tiden var för knapp för att leta upp andra pedagoger som eventuellt skulle ha ställt upp på att bli inspelade. Vid de två tillfällen då jag inte fick använda bandspelare antecknade jag det de sa, men jag märke vid sammanställning av resultatet att den intervju som blev inspelad gav så mycket mer, då jag kunde spola fram och tillbaka hur många gånger som helst, och lyssna på vad de svarade och hur de formulerade sig, annars hade jag bara mina minnesanteckningar och mitt kom ihåg i huvudet att gå på. Men trots det anser jag att mitt resultat är tillförlitligt
då jag fått svar på mina intervjufrågor som i sin tur hjälper mig att besvara mitt syfte med undersökningen.
Jag valde som sagt att göra kvalitativa intervjuer för att få fram pedagogernas egna tankar och beskrivningar, vilket är en fördel med just intervju men om de gör som de säger är inget jag kan garantera med enbart intervjuer. För att få reda på det skulle det behövas göra
observationer men det fanns det inte tid till under denna period, då det inte enbart räcker med ett observationstillfälle. Om jag valt att göra en observation hade jag fått se hur de egentligen gör men då hade jag också gått miste om deras berättelser. Det är alltså för och nackdelar med båda sätten.
När jag kontaktade de pedagoger som skulle intervjuas valde jag att enbart berätta att jag håller på med examensarbete som handlar om pedagogers erfarenheter av högläsning och vilka tankar de har kring högläsningen i undervisningen. Jag skickade inte ut några
intervjufrågor i förväg då jag inte ville att de skulle gå och fundera och diskutera det hela med andra kollegor utan jag vill ha deras spontana svar just för stunden. Jag valde också att göra tre enskilda intervjuer då jag ville höra var och en av pedagogernas berättelser. I samband med gruppintervju kan det lätt bli att de hakar på varandras svar istället för att komma med egna.
5.2 Resultatdiskussion
Jag anser att min undersökning och mitt resultat är trovärdigt. Jag har alltså fokuserat på pedagogernas egna beskrivningar av hur de jobbar med högläsning och vilka erfarenheter de har av högläsning. Jag hoppas och tror att de pedagoger jag intervjuat gör, i alla fall i stora drag, som de har berättat om för mig, då de alla pekar på hur stressat dagens samhälle är och att många barn och elever tyvärr inte har förmånen att få ta del av högläsning i hemmet, och högläsning är en viktig del i elevernas barndom och utveckling.
Mina resultat har visat att det finns en pedagogisk tanke bakom högläsning, vilket jag var skeptisk till i början. Pedagogerna väljer böcker utefter teman de jobbar med för att på ett lust fyllt sätt ge barnen och eleverna mera information. Deras bokval är inte alltid ämnat för att utvärdera vad eleverna faktiskt lärde sig av just den boken, men ändå vet de att det alltid ger eleverna någonting. Det är kanske inte alltid som alla elever får med sig samma saker från en högläsningsstund så vi alla uppfattar böckerna på olika sätt.
Jag trodde bara man tog en bok och läste högt för att få den mysiga stunden tillsammans, och visst är det så, men högläsningen ger även så mycket mer och bokvalen om pedagogerna gör knyter de ofta samman till sin undervisning på ett eller annat sätt och de måste hela tiden fundera på om bokvalet passar till den klass och situation där boken ska användas.
Stämmer resultatet överrens med min föreställning om högläsning och kan jag på något vis ha påverkat resultatet? När jag gjorde min intervjuguide utgick jag från mina erfarenheter och inryck jag fått från den verksamhetsförlagda utbildningen, och jag valde tre huvudområden som jag själv tyckte det skulle vara intressant att få reda på svaren kring. Svaren jag fått från pedagogerna, det är deras egna beskrivningar av vad de anser är viktigt med högläsning och hur de har valt att jobba med det i sin undervisning, det är ingenting om jag personligen kan påverka. Men däremot kanske mitt intresse och engagemang för högläsning gjorde att även dessa pedagoger blev mer engagerade i det hela än vad de annars är, för när man sitter och pratar om något så specifikt så hjälper man varandra att utveckla samtalet och tankarna.
5.3 Min undersökning kopplat till mitt syfte och litteraturen
Mitt syfte med denna undersökning är att undersöka hur pedagogers erfarenheter av användningen av högläsning i undervisningen i grundskolans tidigare år ser ut.
För att utveckla mina resultat och återanknyta till syftet kommer jag nu att koppla till litteraturgenomgången.
Som det har visat sig både i den litteratur jag valt och i det resultat jag fått fram så är högläsningen en otrolig viktig del i barns utveckling, inte minst för fantasin och språket.
Det finns inget specifik i varken Lpo 94 eller Lpfö 98 som pekar på att högläsningen ska vara en del i undervisningen, men det står ändå att barn och elever ska utveckla ett bra språk och lära sig lyssna, att de ska först betydelsen av ett nyanserat språk och att de ska utveckla sitt ordförråd och sin begreppsbildning. Är inte då högläsning ett bra alternativ att hjälpa eleverna fram till detta? Jo det anser både Fox (2003) Ekström (2004) och Dominikovic m.fl.(2006).
En av de pedagoger jag intervjuade jobbar i en förskolklass och hon läser för sina barn flera gånger per dag, det är ett bra sätt att utveckla elevers tal och skriftspråk. Om man ska tro på det Fox (2003) skriver, att om man som pedagog läser minst tre sagor eller böcker för barnen i tidig ålder skulle vi kunna utplåna analfabetismen på endast en generation, är det då inte värt att ägna tid åt att läsa för sina elever, redan vid mycket tidigt ålder?
Två av mina pedagoger sa att de valt att jobba effektivt med högläsning därför att många av deras elever inte får uppleva högläsning i hemmet då föräldrarna anser att de inte har den tiden. Det hela handlar om prioritering. Om man som vuxen vill hjälpa sitt barn eller sina elever framåt med deras utveckling får man prioritera saker och ting. Har man flera barn hemma finns det inget som säger att man måste läsa en bok för varje barn. Samla alla barnen i en säng eller en soffa och läs för alla samtidigt. Många väljer att se på TV istället och då kan alla sitta och titta på samma program så varför skulle det inte gå att lyssna på samma bok?
Jag utgick från att ta reda på vilka erfarenheter pedagoger har av högläsning och
frågeställningen grundar sig på att få pedagogernas beskrivningar av hur de har valt att jobba med högläsning. Man kan koppla det hela till frågorna, vad, hur och varför?
Vad kan kopplas till vad man väljer att läsa för sina elever. Hur kan kopplas till deras tillvägagångssätt, alltså hur de väljer att jobba med högläsningen och varför kan helt enkelt kopplas till varför man ska använda högläsning i undervisningen.
VAD? Enligt Chambers (2007) och Fox (2003) är de bokval som pedagogerna gör väldigt viktiga, det är de som lägger grunden för kommande förutsättningar och kan inte grunda sig på vad som känns bra just då. All läsning borde grunda sig på tidigare erfarenheter och därför är det ofta så att de böcker pedagogerna väljer har fått god respons från andra elever och pedagogerna vet att det är en av favoriterna. Detta berättar de intervjuade pedagogerna om också. Även om pedagogerna vet att en bok är en favorit måste de alltid ställa sig frågan om boken passar in i den situationen boken ska läsas och om boken verkligen passar elevgruppen.
Ibland kommer också eleverna och har själva valt ut en bok de vill pedagogerna ska läsa, och som sagt, högläsningen kan också vara en mysig stund man har tillsammans och som inte är ämnad för att utvärderas, då passar sådana böcker bra in.
HUR? Enligt litteraturen finns det inga rekommendationer för när på dagen det är bästa tidpunkten att läsa för eleverna, det finns heller inget som pekar på den rätta läsmiljön.
Ekström(2004) poängterar enbart att det är bra att välja ett tillfälle när eleverna inte är allt för trötta då högläsningen kan vara mentalt krävande. I mitt resultat har det visat sig att två av pedagogerna har gjort sin högläsningstund till en rutin för eleverna. Hos den ena sker alltid högläsningen på morgonen då eleverna kommer, och för den andra sker högläsningen alltid i samband med fruktstunden, då eleverna jobbat ett pass. Den tredje pedagogen däremot väljer att läsa lite när som helst på dagen
VARFÖR? Ja varför läser då pedagogerna för sina elever och varför tycker så många
författare att vi ska läsa för barnen? Jo genom högläsningen får eleverna mycket hjälp med sin utveckling. Då är det inte bara språket som utvecklas, de utvecklar som empatiska förmåga i förhållande till andra människor, de lär sig om andra delar av världen och lär sig förvalta vårt kulturarv. Genom högläsningen får eleverna chansen att känna en närhet och trygghet till gruppen. Eleverna kan ibland identifiera sig med de roller som finns i boken och de får lättare att sätta sig in i andras situationer. Resultatet visar att alla tre pedagogerna använder
högläsning för att ge eleverna kännedom om att alla är vi olika. Genom högläsningen uppstår ett slags värdegrundarbete, då det kan framkomma ur boken at vi har olika hudfärger, ser olika ut och så vidare, men att vi alla ändå är lika mycket värda.
Ja, listan på varför man bör arbeta med högläsning kan bli nästan hur lång som helst tror jag.
Det viktiga är egentligen inte att veta just precis vad de lär sig vid varje tillfälle när man läser, utan att hela tiden ha i bakhuvudet att när jag läser lär sig eleverna så mycket som är viktigt att få med sig genom livet, även om det ibland kan kännas lite oplanerat.
5.4 Reflektioner utifrån mitt resultat
Finns det egentligen bara fördelar med högläsning? Ingen litteratur eller någon av mina pedagoger har valt att prata om de elever som har det svårt att sitta still och koncentrera sig.
Kan inte högläsningen för dem bli en jobbig situation istället? Min känsla säger mig att om en elev inte klarar att sitta still under tiden pedagogen läser högt, blir den orolig och kanske stökig, stör då inte det de andra eleverna som vill lyssna på boken?
Chambers (2007) pekar på hur viktigt ett boksamtal är, räcker det med att man enbart pratar lite före och efter varje lässtund vad man har läst om eller ska man i stället också göra lite mera jobb till eleverna efter läsningen för att ytterligare utveckla deras tankegångar? Varför inte göra frågeformulär till eleverna som de efter läsningen får svara på för att se vad de har tagit till sig av läsningen, detta kan ske antingen direkt efter man läst eller så kan man vänta en stund, då ser man verkligen vad det är som eleverna kommer ihåg, kommer alla ihåg samma saker?
Enligt Fox (2003), Amborn & Hansson (2002), Dominikociv m.fl. (2006) leder högläsningen till en enorm utveckling hos barnen, men frågan är då om det gör det hos alla elever. Genom högläsningen får eleverna med sig så mycket gratis, visst kan man öva upp fantasin på ett
annat sätt eller man kan prata om värdegrunden och ska trygghet på andra sätt men som sagt, genom högläsningen får eleverna lite av detta varje gång, även om det inte alltid är planerat.
Högläsningen används enligt mitt resultat i den vardagliga verksamheten och ingen av pedagogerna har några negativa erfarenheter av högläsning. Kanske är det så att om man har en bra bok så orkar eleverna med koncentrationssvårigheter sitta still och lyssna. Om boken verkligen fängslar dem kan man korta ner stunden lite så att alla faktiskt kan vara med och få uppleva högläsningens förtrollande verkan.
I mina intervjuer som jag gjorde fick jag som sagt prata med tre pedagoger som jobbar aktivt med högläsning i undervisning. Är det så att de gör det eller har jag med mitt engagemang engagerat dem just för stunden? Hur hade mitt resultat egentligen sett ut om jag fått intervjua pedagoger som inte är så aktiva med högläsningen? Det är något som jag skulle vilja
undersöka vidare. Alla mina intervjuade pedagoger hade bara positiva erfarenheter av
högläsning och såg inga som helst problem med det, men visst måste det finnas personer som inte alls har lika positiva erfarenheter, eller?
Referenslista
Amborn, H & Hansson, J (2002) Läsglädje i skolan- en bok om litteraturundervisning tillsammans med slukarålderns barn Stockholm: En bok för alla
Chambers, A (2007) Böcker inom oss- om boksamtal Stockholm: Raben & Sjögren
Dominikovic, K, Eriksson, Y, Fellenius, K (2006) Läsa högt för barn Danmark: Studentlitteratur
Ekström, S (2004) Läs och berätta- Handledning för högläsare och berättare som besöker barngrupper i förskola och förskoleklass. Stockholm: En bok för alla
Fox, M (2003) Läsa högt- en bok om högläsningens förtrollande verkan Ystad: Kabusa böcker
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lärarens handbok (2006) Stockholm: Lärarförbundet Svensson, A (2005) Språkglädje Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet, 2002: Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. (hämtat 2009-10-19)
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf
Bilaga
MOTIV FÖR HÖGLÄSNING
Vad har du för erfarenheter av högläsning?
Varför/varför inte läser du högt för dina elever?
Vad är ditt syfte/motiv till högläsning?
TANKAR KRING BOKVAL
Vilka tankar ligger bakom ditt bokval inför högläsningen?
Hur gör du för att få en bok som passar alla elever i klassen?
Pratar ni någon gång om vad ni läser för eleverna?
Ser du någon speciell lärdom som eleverna får genom högläsningen?
HUR GÖR DU VID HÄGLÄSNING?
Vilken miljö använder du mestadels när du läser högt?
Sitter ni på ett speciellt sätt eller på en speciell plats?
Vilken tidpunkt läser du oftast för eleverna? Varför?
Hur ser du på detta med att eleverna målar under högläsningen?
Är det något du själv använder?
Läsa böcker för att t.ex. öka elevers empati, är det något du använder dig av?
Läser du litteratur om problem som kan finnas på skolan och/eller i klassen?
