Årsrapport 2016
Socialnämnden
Innehållsförteckning
1 Verksamhet ... 3
1.1 Uppföljning av uppdrag ... 3
1.2 Viktiga och intressanta händelser ... 13
2 Måluppföljning ... 15
2.1 I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv .. 15
2.2 Hållbar personalförsörjning ... 17
3 Följetal ... 19
3.1 Socialnämndens följetal ... 19
4 Uppföljning av internkontroll ... 21
4.1 Kommungemensamma processer - internkontroll ... 21
5
Personal ... 23
5.1 Analys av personalförhållanden ... 23
5.2 Statistik inom arbetsgivarområdet ... 24
6
Ekonomi ... 25
6.1 Driftredovisning... 25
6.2 Investeringsredovisning ... 27
6.3 Disposition av ackumulerat resultat... 27
6.4 Uppföljning av planerade/genomförda effektiviseringsåtgärder ... 27
7 Övrig uppföljning ... 28
7.1 Internationellt arbete ... 28
7.2 Uppföljning av attraktivitetsplanen... 28
7.3 Uppföljning av Marks kommuns lokala miljömål ... 28
Bilagor
Bilaga 1: Ersättningsnivå LSS personlig assistans 2013-2016 SN Bilaga 2: SN uppföljning internkontroll 2016
1 Verksamhet
Årsrapportens verksamhetsberättelse utgörs av uppföljning av grunduppdrag, viktiga och intressanta händelser samt om det finns övrigt viktigt som ska rapporteras.
1.1 Uppföljning av uppdrag
Huvudverksamhet / Uppdraget uppfyllt Helt I hög
grad Delvis I låg grad Inte alls Stöd till personer med funktionsnedsättning X
Individ- och familjeomsorg X
Stöd till personer med funktionsnedsättning
Sammanfattningsvis har verksamheten i hög grad uppfyllt sitt uppdrag, men det finns
förbättringsområden att fokusera på inom verksamheten. Andelen verkställda beslut inom tre månader är ett sådant och likaså att höja andelen med aktuella genomförandeplaner. Det pågår ett kontinuerligt arbete för att säkerställa god service och kvalitet till brukarna.
Personalen får handledning och utbildning inom sina områden.
Verksamheten inom funktionshinder bedrivs för personer som har omfattande behov av hjälp och en varaktig funktionsnedsättning och därför behöver hjälp för att klara sin vardag enligt Socialtjänstlagen (SOL) eller lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS).
I verksamheten bedrivs insatserna gruppboende, serviceboende, daglig sysselsättning, korttidsverksamhet utanför hemmet, korttidstillsyn, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson samt personlig assistans.
Inom funktionshinder är målgruppen mångfacetterad vilket ställer stora krav på verksamheten, förutsättningar och behov kan ändras snabbt. På flera enheter inom verksamheten har extra resurser krävts periodvis, beroende på brukares mående. Det är framförallt brukare som blivit äldre och har ett utökat omvårdnadsbehov som personalresurser har satts in vid behov under kortare och längre tid på vissa enheter. Ett gruppboende för äldre funktionshindrade öppnade i somras, vilket bidragit till att omvårdnadsbehovet på några av de andra enheterna minskade något då vi kunde flytta några brukare som fick bättre omvårdnad på det nyöppnade "äldreboendet", då det är anpassat utifrån brukarens behov.
Svårigheter att rekrytera personal har medfört att flera enheter under delåret har behövt använda sin ordinarie personal till extra arbete. Detta har medfört att kostnadsutvecklingen varit hög och några av enheterna nådde inte balans i sin budget vid utan visar ett underskott gällande personalkostnader. Under andra delen av året har personalkostnaderna legat i nivå med budget, vilket är mycket positivt.
I jämförelse med föregående år har antalet personer med insats av LSS ökat och samtidigt har verksamheten aktivt arbetat med att avsluta de som ej varit aktiva på de olika enheterna. De verksamheter som främst har genomfört arbetet med att avsluta ärenden är inom daglig verksamhet, ledsagning och kontaktpersoner. Detta innebär att personer med aktiva insatser inom LSS har ökat mer än statistiken visar.
Boende i form av serviceboende och gruppboende Boende för barn och unga
Barn och ungdomar som har så stora behov av hjälp att de inte kan bo hos sina föräldrar har rätt till boende i bostad med särskild service. Det kan till exempel vara gruppboende eller boende i familjehem.
Marks kommun saknar idag ett barn- och ungdomsboende. De senaste åren har det skett en ökning av antalet ansökningar till elevhem och korttidstillsyn. Vi har under våren köpt
elevhemsboende till 5 ungdomar.
Boende i form av serviceboende och gruppboende
Om man är vuxen med ett funktionshinder samt har behov av en bostad kan man ha rätt till följande bostads former. Dessa bostadsalternativ har olika omsorgsnivåer som är anpassade
utifrån brukares behov.
Servicebostad är en vanlig bostad/lägenhet, där det finns service och vård hela dygnet.
Personal finns i en baslägenhet och brukare kan ringa eller träffa personal vid behov under hela dygnet.
Gruppbostad kan ligga i en villa eller hyreshus. I boendet finns
gemensamhetsutrymmen där alla kan träffas. Varje brukare har en egen lägenhet i boendet och personalen finns nära och ska klara av hela behovet av stöd.
Särskilt anpassad bostad är ett eget boende för personer som behöver mycket hjälpmedel hemma. Personerna får hjälp genom personlig assistent eller hemtjänst I juni öppnade det nya boendet för äldre funktionshindrade, de fem platserna som finns i boendet är belagda och brukarna som flyttat in trivs mycket bra. (Ett exempel: En äldre man som tidigare i stort sett varit sängbunden är nu uppe till frukost, läser tidning och samtalar med andra brukare på samma boende.) Boendet är bemannat med personal dygnet runt och personalen har rekryterats för att kunna bemöta brukarnas behov. Detta har bidragit till att vi kunnat erbjuda plats åt de brukare som har beslut på boende som vi ej kunnat verkställda tidigare. Vi har gjort en del omflyttningar inom enheterna för att bättre kunna möta brukarnas behov. I de lägenheter som idag står tomma kommer inflyttning att ske i september. Vi har ej några beslut på boende som ej är verkställda. Det finns ett par tomma lägenheter, vilket är mycket fördelaktigt då vi kan verkställa ev. beslut relativt omgående. Vi kommer även att erbjuda plats till en brukare som vi idag köper plats åt.
Vid några av våra gruppboenden har det tidigare ej funnits personalutrymmen, detta har vi åtgärdat under hösten. När några av lägenheterna blev lediga i samband med omflyttningar, kunde vi omvandla till personalrum. Alla gruppbostäder har idag personalrum.
Verksamheten med en ambulerande nattpersonal inom funktionshinder som startades i februari har visat sig vara mycket värdefull och har bidragit till att behovet av extra personal nattetid på enheterna har minskat. Nattpersonalen utgår från den enhet som har störst behov för tillfället och åker sedan till de övriga enheterna som behöver hjälp nattetid.
Verksamheten har köpt fem platser under året, detta till vuxna brukare som av olika
anledningar ej har kunnat verkställas inom kommunen. Vi verkställer även fyra boendebeslut med köpta platser på våra äldreboenden i kommunen.
Vid sommarens lägerverksamhet på Kinnagården i Espevik deltog 30 ungdomar och vuxna från boenden, där har det funnits ett varierat utbud av aktiviteter såsom bad, lekar och
tipspromenader. Vi har också erbjudit de boende dagsutflykter enskilt eller i grupp med
personalen. Ett aktivitetsprogram har erbjudits våra boende där de har kunnat välja på en rad olika aktiviteter under sommaren. Brukare har haft möjlighet att önska aktiviteter i Marks kommun eller i angränsande kommuner.
Projektet med "Vårdhästen" Lilla My som startade förra sommaren har ökat i omfattning och har varit på besök på flera av enheterna inom funktionshinder under våren, sommaren och hösten, även enheter inom äldreomsorgen har haft besök av Lilla My. Detta är mycket uppskattat kommer att finnas kvar inom verksamheten även nästa år. Lilla My är en Shetlandsponny som brukarna har fått klappa, borsta och gå på promenad med. Besöken hittills har varit mycket populära och brukarna tycker det är fantastiskt roligt. Lilla My har tidigare uppmärksammats både i radio, TV och tidningar.
Verksamheten arbetar med att inventera behovet av framtida boenden för att framöver kunna ha en bra framförhållning. Arbetet med att vara nämnden behjälplig med att ta fram en
strukturplan för funktionshinder har påbörjats, i denna grupp ingår både politiker och tjänstemän.
Verksamheten känner i dag att det saknas boende där brukarna ej behöver integrera med varandra.
Daglig verksamhet
Om man är i yrkesverksam ålder och har en funktionsnedsättning kan man erbjudas en meningsfull sysselsättning som syftar till att ge den enskilde stimulans, personlig utveckling, gemenskap och delaktighet i samhället. Verksamheten kan bedrivas genom
dagcenterverksamhet eller exempelvis genom stöd till organisationer och kooperativ som anordnar sysselsättningsaktiviteter.
Vi har 18 olika grupper som bedriver daglig verksamhet. Grupperna har olika inriktningar för att kunna tillgodose så många intresseområden som möjligt. Vi kan till exempel erbjuda verksamhet med utomhusaktiviteter, legoarbeten, färg och form, café och en secondhand affär.
Daglig verksamhet har startat upp en ny verksamhet med uteaktiviteter, där det kommer att finnas plats för 4–5 deltagare tillsammans med en handledare. I denna verksamhet kan vi möte behovet från deltagare med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)
- problematik.
Daglig verksamhet sysselsätter i dag ca 135 brukare. Av dessa är följande uppdelning, 93 st.
daglig verksamhet LSS, 24st daglig verksamhet LSS individuell placering, 10 st. sysselsättning SOL, 8 st. sysselsättning SOL individuell placering.
Det finns idag 2 st. beslut som ej är verkställda inom daglig verksamhet.
Inom daglig verksamhet, som är en verksamhet i ständig förändring, har det varit svårigheter att verkställa alla beslut efter brukarens egna önskemål. Det har också varit svårt att
tillgodose individuella placeringar på företag. Arbetsanskaffarna och i viss mån pedagogerna arbetar just nu kontinuerligt med 10 st. ärenden där personer av olika anledningar har behov av att ändra sin dagliga verksamhet.
Det pågår ett arbete med att eventuellt flytta några av enheterna inom daglig verksamhet till samma lokaler som anpassas utifrån behovet. Detta för att kunna vara varandra behjälpliga inom verksamheten.
Korttidsvistelse och korttidstillsyn
Barn med funktionsnedsättning har rätt till en tids vistelse i ett särskilt korttidshem, hos en stödfamilj, på ett sommarläger eller liknande. Tanken med den här insatsen är att den som har funktionsnedsättning ska få möjlighet till ett miljöombyte samtidigt som anhöriga får
avlastning och vila.
Den uppskattade lägerverksamhet som vårt korttidsboende i Sätila startade för tre år sedan i Rydal har åter igen genomförts på Kinnagården i Espevik. Det var 37 brukare som deltog dessa dagar. Det var både barn från korttidsverksamheten samt brukare från särskilda boende. Aktiviteterna var anpassade utifrån deltagarnas intresse och rådande väder, sol och bad, krabbfiske, torgdag, grillkväll och Österö fårfarm var en del av aktiviteterna. Personalen som arbetade under lägerveckan var två habiliteringspedagoger samt personal från
korttidsboende och särskilda boende. All personal har varit fantastiska. Kökspersonalen var enastående som lagade mat hela veckan åt både deltagare och personal.
Korttiden i Sätila har även ett samarbete med Ung i Mark och vilket ger dem tillgång till fritidsgården som numera är förlagd till kafeterian i Kunskapens hus på torsdagar.
Fritidsgården var stängd under sommaren men öppnade åter i samband med skolstarten.
Verksamheten är uppskattad och möjligheten att få vara på fritidsgården anses givande.
Ungdomar över tolv år med omfattande funktionsnedsättningar har rätt till korttidstillsyn utanför hemmet före och efter skolans slut samt under lovdagar, studiedagar och sommarlov.
Verksamheten erbjuder fritidsverksamhet på Kinnaborg i Kinna och Björkeberga i Sätila.
I dag har vi 51 brukare med behov av korttidsvistelse, det är något högre antal än förra året under samma period. Vi ser en ökning av antalet ansökningar gällande korttidsvistelse det är framförallt ansökningar gällande mindre barn. Korttiden verkställer även behov hos brukare som har beslut enligt SOL. Det finns vissa svårigheter att verkställa ett fåtal beslut inom korttidsvistelse, detta på grund av omständigheter kring brukaren. Vi verkställer två korttidsbeslut med extern utförare.
Verksamheten har nu läger för högfungerande ungdomar, det är sex ungdomar som har beviljats ett antal helgläger under året. Ett veckoläger för dessa ungdomar ordnades under sommaren. Även dessa läger bedrivs på Kinnagården i Espevik. Då förvaltningen ej har haft denna verksamhet i egen regi tidigare har dessa platser köpts från externa utförare. Det känns fantastiskt roligt att vi kan erbjuda denna insats i egen regi.
Personlig assistans
Brukare som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade kan få rätt till personlig assistans.
Brukare som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov mer än 20 timmar per vecka kan ha rätt till assistansersättning. Försäkringskassan beslutar om och betalar ut assistansersättningen, men kommunen svarar ekonomiskt för 20 timmar per vecka.
Det vi ser idag är att antalet personer med personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken (SFB) minskar och antalet personer som får beslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ökar. Totalt är det 114 brukare i dag, det är två färre än jämfört med samma tid förra året då det var 116 brukare. Av dessa är 37 brukare enligt LSS och 77 enligt SFB.
Antalet timmar inom personlig assistans som fått beslut enligt LSS har ökat med drygt 2500 timmar per månad jämfört med samma period föregående år.
Kostnadsutvecklingen för den personliga assistansen har varit hög under flera år. Några ärende är komplicerade och kräver specialkompetens, detta har varit svårt att rekrytera under året, vilket inneburit att ordinarie personal arbetat övertid. Enheten har arbetat effektivt med att finna vikarier och under andra delen av året anställdes några nya vikarier.
Sommarmånaderna är extra sårbara för personlig assistans då brukarna är vana vid "sina"
assistenter och det är svårt att rekrytera semestervikarier till dessa uppdrag.
Kostnaden för ersättningar till de faktiska omkostnaderna för brukarna förmodas ha ökat. Det finns ingen statistik för hur dessa kostnader har sett ut tidigare och en översyn behöver utföras för att ta fram material på hur det har sett ut och hur det är i dagsläget. Gällande ersättningen till assistansbolagen som erhållit en fastställd summa beslutad av socialnämnden, har flera brukare överklagat denna och begär en högre ersättning per timma (den av
försäkringskassan fastställda ersättningen). Några av dessa ärende har gått vidare till Högsta förvaltningsdomstolen där beslut ej fattats ännu. Dock har HFD fattat beslut i ett likvärdigt ärende och detta kan räknas som prejudicerande, vilket innebär att brukaren har rätt till den faktiska kostnaden, styrkt med underlag. Det skall dock vara en skälig ersättning. Alla
brukares ersättningskrav skall bedömas individuellt. Detta innebär att det är svårt att göra en bedömning hur verksamheten kommer att påverkas.
Ledsagarservice, kontaktperson och avlösarservice i hemmet
Brukare kan få ledsagarservice som ett tillfälligt stöd att bryta isolering och möjliggöra kontakter ute i samhället, till exempel besöka vänner, resa, fritidsaktivitet eller träffa andra människor. Det är en personlig hjälp som är anpassad till den enskilde brukaren.
Brukare kan få en kontaktperson som kan ge hjälp så att en person med funktionsnedsättning kan träffa andra och ha en bra fritid. Kontaktpersonen ska vara som en vän, någon att prata med och umgås med, gå ut och fika med och gå på bio.
Brukare kan få avlösare i hemmet. Denna stödinsats ges som en avlastning för anhöriga eller familjehemsföräldrar, så att de kan få tid för sig själva, till exempel en semesterresa.
Det pågår ett ständigt arbete med rekrytering av personer som kan åta sig uppdrag inom denna verksamhet för att kunna verkställa de beviljade insatserna, samtidigt som besluten för insatsen ökar. Rekrytering sker genom annonsering och uppsökande verksamhet där skolor och föreningslivet är särskilt viktiga arenor. Det arbetas aktivt med att säkerställa att brukare har aktuella genomförandeplaner. Det är ett av de verktyg som finns för att säkerställa kvalitén på insatsen och ge brukaren ett inflytande över hur insatsen ska utformas. För att säkerställa att brukaren får den isats som är beviljad är det framtaget en redovisningsblankett som kontaktpersonen redovisar för ansvarig chef.
Ej verkställda gynnade beslut
Vi har en skyldighet att rapportera ej verkställda gynnande beslut inklusive där det förekommer avbrott i insatsen som inte har kunnat verkställas inom 3 månader till IVO.
Verksamheten kan få ett vitesförläggande om beslut ej verkställs.
Senast inrapporteringen den 31 december gällde följande insatser:
2 brukare som är beviljade beslut om daglig verksamhet
1 brukare som är beviljade ledsagare
1 brukare som är beviljade beslut om avlösarservice
2 brukare som är beviljade kontaktpersoner
Det är flera orsaker till att beslut inte kan verkställas. Den vanligaste anledningen är att brukare har erbjudits insats och tackat nej men även att det finns en resursbrist exempelvis svårighet att rekrytera kontaktpersoner eller att kunna erbjuda plats på daglig verksamhet och boenden.
Myndighetsutövning
Enheten för handläggning har rekryterat flera nya medarbetare och har i nuläget ingen vakant tjänst. De tre handläggare som började i januari och februari 2016 har fått en mycket bra introduktion och är självständiga i sitt arbete. Den handläggare som rekryterats under
sommaren har varit anställd som semestervikarie och fått en god inblick i arbetet. Ytterligare handläggare som rekryterats påbörjade sin anställning under hösten.
Enheten har under delåret 2016 märkt av en ökning av antalet ansökningar gällande LSS, av dessa är en del nyinflyttade till kommunen. Det är fram för allt många ansökningar gällande personlig assistans. Det har fattats 341 beslut under 2016. IVO, Inspektionen för Vård och Omsorg genomförde en tillsyn i början av hösten där myndigheten gav Marks kommun ett högt betyg. IVO bedömde handläggning, personal och kompetens samt kvalité. I beslutet står bla. "myndighetsutövningen inom Marks kommun uppfyller de kriterier på god handläggning som finns i lagar och föreskrifter (se dnr. SN 2016–119776)
Personliga ombud
Verksamheten med personligt ombud startade 2002. Syftet med verksamheten är att personer med psykiska funktionsnedsättningar skall få den hjälp och stöd de behöver för att få tillgång till den hjälp de är berättigade till och behöver.
Socialstyrelsen beskriver i förordning Personligt ombud 2013:522 hur verksamheten med personliga ombud ska bedrivas. I förordningen anges vilka villkor och förutsättningar som gäller för verksamheten och för att erhålla statsbidrag.
Det finns idag två personliga ombud i verksamheten som till största del finansieras av
statsbidrag. Ansökan om statsbidrag för verksamhet med Personliga ombud skickas varje år till Länsstyrelsen i Västar Götaland.
De personliga ombuden har under året haft 72 klienter varav 38 kvinnor och 32 män, varav 19 ärenden är nya för året. Flera ärenden är omfattande och kräver mycket insatser. Antalet personer som har behov av kontakt med personligt ombud är relativt konstant och man ser ingen större skillnad jämförbart med föregående år. Det vi kan se en skillnad i är att personer med tolkbehov har ökat något samt att deras ärenden blir långvariga.
Individ- och familjeomsorg Försörjningsstödsenheten
Personer som saknar eller har otillräcklig egen försörjning har rätt till ekonomiskt stöd, rådgivning och information, samt vid behov insatser i samarbete med andra förvaltningar och myndigheter.
Under året har enheten haft en fortsatt stabil personalsituation. Det är tydligt att vi nu fått utrymme att arbeta aktivt med våra klienter och i flera ärenden har annan ersättning såsom sjukersättning och aktivitetsersättning kunnat ersätta försörjningsstödet. Detta är även ett resultat av hur väl RAMS har fungerat under året och att många genom dem kommit ut i arbete eller fått annan ersättning och därmed självförsörjning. Vi ser redan att den pre- rehabiliterande verksamhet som RAMS har starta upp i vår såsom Ny Kraft och POINT, ger
resultat.
Ärendemängden på försörjningsstödsenheten har minskat under innevarande år, jämfört med 2015. Då var antalet hushåll med försörjningsstöd 326, varav 26 hushåll kodade som flykting, mot 293 i år, varav 35 var kodade som flykting, en minskning med ca 10 % på totalen. Den stora gruppen som minskat är de i ålder 18–49 år, det visar på att vi har en god
arbetsmarknad och att många i arbetsför ålder gått ut i arbete eller annan försörjning.
För 2016 är 101 personer kodade som sjuka och 101 personer arbetslösa. Vid en genomgång av de klienter som vi kodar som ej arbetsföra av olika skäl, ser vi att här har skett en markant ökning. Många av dessa har ett pågående missbruk eller en psykisk ohälsa som hindrar dem att bli självförsörjande. Av dem som uppbär försörjningsstöd saknar många
sjukpenninggrundade inkomster (SGI) eller har en så låg ersättning att de inte kan bli självförsörjande.
Personalbudgeten visar ett överskott, vilket till stor del beror på att personal i verksamheten är partiellt föräldralediga. En handläggartjänst har konverterats till lägenhetssamordnare för Individ- och familjeomsorgen. Detta har inneburit att vi fått ett samlat grepp över de
lägenheter som fram tills nu legat utspritt på enheterna.
Familjeenheten
Barn har vid behov rätt till skyddande insatser och föräldrar ska vid behov ges stöd i sin fostrargärning.
Ett flertal åtgärder har vidtagits för att komma tillrätta med den mycket ansträngda
situationen och för att förbättra arbetsmiljön. Personalomsättningen har varit fortsatt hög med ett flertal vakanser som följd. Ett omfattande arbete har lagts ned på rekryteringar av nya medarbetare. Detta har varit förhållandevis framgångsrikt och antalet vakanser har minskat.
Det rekryteras även administratörer för att göra det som inte behövs socionomkompetens i ärenden. Den fortsatt höga belastning när det gäller antalet utredningar som ska hanteras gör att handläggarna måste nyttja hela den lagstadgade utredningstiden vilket kan innebära att viss problematik hos familjerna hinner försvåras innan socialtjänsten kan erbjuda rätt stöd. För att minska sårbarheten och arbetsbelastningen samt komma ikapp har enheten haft en konsult på heltid i utredningsgruppen samt två konsulter på familjerätten som gjort enstaka
utredningar.
Kostnaderna för externa placeringar har ökat under året. Vad vi kan se är att personalens pressade situation är en faktor som spelar in vad gäller ökade placeringar. En annan faktor är svårigheter i styrning och ledning av verksamheten då flyktingfrågor tagit mycket stor plats under första delen av året, vilket försvårat den ordinarie verksamheten. Detta åtgärdades genom att det skapades en Integrationsenhet med egen chef.
Den enhetschef som rekryterades under sommaren 2015 slutade sin anställning under våren 2016. Ny enhetschef tillträdde i slutet av juni. Den snabba rekryteringen av ny enhetschef med stor kompetens avseende myndighetsutövning underlättar en positiv utveckling av enheten och en bättre arbetsmiljö samt bidrar förhoppningsvis även med lägre personalomsättning.
Enheten arbetar systematiskt med att förbättra och förenkla sitt utredningsinstrument, BBIC, familjebehandlarna genomför utredningsuppdrag. De organisationsförändringar som gjorts har inneburit att 1:e socialsekreterare har kunnat ge stöd till handläggare, istället för att själv ha ärenden.
Familjerätten har till stora delar kommit ikapp efter att varit helt utan handläggare under stora delar av 2014 och början av 2015. Av de som rekryterats till Familjerätten så har dock två slutat. Enheten tittar på olika lösningar vad gäller Familjerätten.
Organisatoriska förändringar av Familjeenheten under 2016
Familjebehandlarna flyttades till Familjeenheten i månadsskiftet augusti/september. På detta sätt har vi fått en tydligare styrning och ledning av arbetet från myndighetsutövning till insats.
Det har tillsats en samordnare för Familjebehandlarna.
Familjebehandlarna arbetar med beviljade bistånd från familjeenheten för familjer, barn och unga.
Under året har genom familjebehandlarna 91 barn/ungdomar haft socialpedagogiska insatser
för barnet/ungdomen/familjen (biståndsbeslut efter avslutad utredning). Därutöver har 12 ungdomar i Ungbo socialpedagogiska insatser, 13 ärenden med umgängesstöd (umgängesstöd utifrån domar från tingsrätten) har hanterats av familjebehandlare. Enheten har också haft ansvaret för 10 ungdomar som dömts till ungdomstjänst (oavlönat praktikarbete och samtal i form av påverkansprogram). Därutöver har man haft 18 utredningsuppdrag (oftast när oron för barns hemförhållanden är stor, i barnets hem ett flertal gånger i veckan under ca 4-6 veckors tid) samt genomfört 22 insatser under tiden socialsekreterare utrett barnärenden.
Flertalet av ovanstående insatser är pågående. Integrationsenheten, där vi samlar de som jobbar med ensamkommande barn startade i månadsskiftet augusti/september med egen chef. Detta har inneburit en stor avlastning för Familjeenheten.
Familjebehandlings- och boendeenheten
Enheten, som startades hösten 2014 gick över i Familjeenheten i september 2016.
Vuxenenheten
Människor med sociala problem eller missbruksproblem ska ges möjligheten att leva ett självständigt liv och delta i samhällslivet.
Under det gångna året har fem handläggare slutat varav en gått i pension. Det har varit svårt att rekrytera tjänster som handläggare men det ser ändå ljust ut då alla tjänster kommer att vara besatta i februari 2017. Fyra behandlare har avslutat sina tjänster i år varav två gått i pension. Tre av dessa tjänster är besatta. Vid årets slut pågår på nytt rekrytering av en behandlare med inriktning anhörigstöd/nätverksarbete. En konsult togs in i augusti och den plan som togs fram för att kunna ompröva alla beslut inom socialpsykiatrin har följts och fullföljdes i november, då konsulttjänsten även avslutades.
Enheten har hittills under året haft stora kostnader för boende i olika former samt för
institutionsvård. Antalet placeringar för missbruks- och beroendevård har varit fler än på ett antal år. En stor ökning har också skett av behovet av boende för personer med psykiska funktionshinder, ofta i kombination med missbruk.
Under året fattades 3 beslut om vård enl LVM, vilket inneburit en hög kostnad. Under november avslutades det sista LVM:et. Tvångsvård är kostnadskrävande men lagen ålägger kommunen ett ansvar att ansöka om och efter domstolsbeslut verkställa detta när lagens krav är uppfyllda.
Under det gångna året har 17 personer varit placerade på institution för missbruksbehandling av dessa är 5 kvinnor. Inledningen av året var antalet lägre men kulminerade under
sommaren då hela 9 personer var placerade samtidigt. Under hösten minskade behovet och i slutet av året var 5 personer placerade.
Två beslut om vård och behandling för personer med psykiatriskfunktionshinder har beviljats och samfinansierats med Regionens psykiatri.
Kommunen har svårt att på hemmaplan erbjuda stödboende för personer med samsjuklighet.
Detta har inneburit att fyra platser köpts för att möta detta behov.
Enheten har haft ett uppdrag att genomlysa alla placeringar för att på så sätt få fram underlag för åtgärder som kan göra att man hamnar närmare budgetram. Den genomlysning som gjorts visar på svårigheten att jobba på hemmaplan med de som är särskilt vårdkrävande,
samsjukliga. Bristen på bostäder är också en faktor som försvårar ett mer utvecklat arbete på hemmaplan. De åtgärder som gjorts innebar att man i oktober kom ner i kostnadsnivå
motsvarande budgeten för månaden.
Under 2016 har enheten mött många brukare genom såväl förhandsbedömning som i utredningsprocess till att brukare erbjudits insats eller fått sin insats uppföljd.
Vid årets slut är 260 personer aktuella för pågående insats eller utredning.
Betydligt fler har haft kontakt av olika skäl med enheten men har i dagsläget inget aktuellt pågående ärende. Det är genomsnittligen 42 ärenden som aktualiseras per månad.
Utveckling av behandlingsarbetet på hemmaplan genom verksamheten Kraftvärk har lett till att inga öppenvårdsplatser har behövt köpas, utan brukare har kunnat erbjudas öppenvård i egen regi. Avgörande för hur framgångsrikt arbetet med att finna lösningar på hemmaplan blir,
är hur andra vårdgivare, t ex regionens hälso- och sjukvård, förmår att svara upp och bidra med abstinensbehandling och avgiftning. En annan faktor av stor betydelse är även tillgången på bostäder i kommunen. Det finns ett behov att möta bristen på bostäder med andra
boendeformer.
Kraftvärk har under året haft 21 personer inskrivna i sin gruppverksamhet. Därutöver har man haft ett antal personer med individuella behandlingsassistentinsatser.
Rådgivningsbyrån Cesam har under året tagit emot 72 personer i stöd och behandling, 31 kvinnor och 41 män. De flesta som vänder sig till Cesam är självsökande.
Evidensbaserade metoder används i den behandling som erbjuds inom enheten. I förhållande till 17 placeringar på behandlingshem har enheten i sin egen öppenvård kunnat ge 100 personer behandling individuellt och i grupp genom insatser på Cesam, Kraftvärk och individuella behandlarinsatser.
Vuxenenheten fick budgetansvaret för köpta psykiatriboendeplatser från och med januari 2015. I dagsläget köps 6 boendeplatser samt 5 korttidsplatser. Tre av dessa korttidsplatser har köpts från kommunens egna verksamheter inom Funktionshinder och Äldrenämnden.
Behovet att kunna tillhandahålla dessa boendeplatser på hemmaplan är stort.
Allt fler som ansöker och har behov av särskilt boende med inriktning socialpsykiatri har dock missbruks/beroendeproblematik, vilket kan vara svårt att hantera i egen regi. Även om fler psykiatriboendeplatser tillskapas i egen regi kommer det därmed även i fortsättningen att finnas ett visst behov av köpta platser för denna målgrupp.
Vid omvärldsanalys får vi kunskap om att ökat behov av dygnsvård med kompetens av målgruppen personer med beroende samt samsjuklighet är likvärdigt över landet. Enligt
Kolada följer Marks kommun landet i övrigt när det gäller ökat behov av dygnsvård. Vid studier av kommuner i jämförbar storlek ligger kommunens kostnader i medelnivå, således kan
konstateras att ingen onormal hög kostnad i jämförelse.
Det har även under det senaste året visat sig föreligga behov av serviceboende/gruppboende för personer med funktionshinder som inte har LSS-tillhörighet. För denna målgrupp finns ingen planering i dagsläget. Hur denna målgrupps behov ska lösas är en angelägen fråga att ta ställning till.
En ökning har setts av kallelser till vårdplanering från sjukvården under året. Samsa ett nytt vårdplaneringssystem infördes under december. Planering av rutiner kring detta pågår. Klart är att Vuxenenheten får ansvara för att kontinuerligt varje dag bevaka inkommande kallelser till vårdplanering för IFO.
Enhetens socialsekreterare inom socialpsykiatrin, förste socialsekreterare och enhetschef har tillsammans med socialpsykiatrin kartlagt de boendeplatser för särskild service socialpsykiatri som finns i kommunens egen regi, för eventuell kommande strukturförändringar.
Familjerådgivningens arbete löper med likvärdig besöksfrekvens som tidigare.
Familjerådgivningen flyttade sin verksamhet till andra lokaler vilket fungerat smärtfritt och fallit väl ut. Familjerådgivningens medarbetare har ansökt om pensionsavgång. Planering och tankar finns om utveckling av familjerådgivningen och familjerätten, vilket lett till att
familjerådgivningen övergår till familjeenheten vid årsskiftet.
Socialpsykiatriska enheten
Socialpsykiatrin har under 2016 i genomsnitt svarat för insatser för 150 personer.
Socialpsykiatrin har de senaste två åren haft flera chefsbyten. Olika chefer har närmat sig uppdraget på olika sätt. Chefen som anställdes under hösten 2015 slutade på kort varsel i maj 2016. Under sommaren fullföljdes chefsfunktionen av andra IFO-chefer. 20160828 började nuvarande chef. I samtal med personalen framkommer att de ständiga chefsbytena medfört en känsla av uppgivenhet och nedsatt arbetsengagemang/-glädje hos personalen. Flera uttrycker att de inte vet om de orkar engagera sig i en ny chef och en återkommande fråga är ”hur länge ska du stanna?”. Med lite eller frånvarande chefsnärvaro har verksamheterna själva byggt egna lösningar och metoder som idag gör att socialpsykiatrin kan framstå som ”spretig”
och osammanhängande. Under året slutade även den habiliteringspedagog som skulle svara för metodstöd och kvalitetsutveckling. Även i denna del har målsättningen inte uppnåtts, vissa
verksamheter har kunnat anamma metodstödet, medan andra inte kunnat ta till sig detta.
Detta sammantaget gör att det idag saknas en röd tråd i verksamheterna och de brukare som behöver förflyttas mellan olika verksamhetsgrenar inom socialpsykiatrin kan mötas av helt olika förhållningssätt. Det bedöms vara av största vikt att kunna uppnå en stabilitet utifrån arbetsledning, men även verksamhetsövergripande metodik och struktur. Som ett led i detta har i december 2016 anställts en samordnare som chefsstöd. Rekrytering för metodstöd pågår.
Under 2016 har framkommit att Kyrkogatan 22 inte kan fortsätta som ett kommunalt boende, då lokalerna inte uppfyller kraven för detta. Kyrkogatan kommer i framtiden att bestå av ordinärt boende med förstärkt boendestöd. Under hösten har inletts planeringen för denna förändring. Utöver detta har under 2016 kunnat iakttas ett ökande omvårdnadsbehov bland de äldsta brukarna, där den psykiatriska problematiken alltmer överskuggas av behov som följer av ålder, försämrad fysisk hälsa, demens. Det har utifrån detta kunnat konstateras att
Kyrkogatans lokaler inte har den utformning som ett mer avancerat omvårdnadsbehov kräver.
Bl.a. kan inte personalen använda det lyfthjälpmedel som skulle behövas, av utrymmesskäl.
Toaletterna är så små att personalen inte kan garanteras bra goda arbetsställningar och risk för arbetsskador har ökat. Dessutom kan konstateras att personalgruppen inte har med sig kunskap om lyftteknik och medicinsk omvårdnad, vilket inneburit behov av utbildning.
Socialpsykiatrin har medverkat till ett minskat köp av extern vård under 2016, genom att ha tillgodosett behov av korttidsvård i sex ärenden. Fem av dem har varit placerade på
Lindängsgatan, en på Kyrkogatan. Med detta nya uppdrag kan konstateras att boendena mött delvis nya problembilder, med självskadebeteende, svårartat tvång, samsjuklighet bl.a. Det har utifrån detta kunnat konstateras ett behov av kompetensutveckling bland personalen, men också att boendesituationen på boendet har påverkats negativt, med mer oro och tillbud, ofta föranledda av att olika brukare påverkas av varandras mående. I slutet av året har
Lindängsgatan bara under december 7 tillbud rapporterats. Tillbuden har åtgärdats genom personalförstärkning, men även upprättande och klargörande av handlingsrutiner. En annan konsekvens av korttidsinsatserna på boendena är att dessa platser har kommit att bindas upp på längre tid än avsett, p g a att det saknats bostäder att flytta ut korttidsplacerade till.
I november 2015 beslutades att särskilda boendet Risma i Fritsla skulle överflyttas till socialpsykiatrin. Personalen på Risma utför även boendestödsinsatser utanför boendet. Idag finns en vakant plats där. I övrigt är alla boendeplatser fyllda inom socialpsykiatrin.
Boendestödet har under 2016 svarat för i snitt 109 boendestödsinsatser. Under 2015 var motsvarande siffra 104. Under 2016 har ansvaret för boendestöd LSS överflyttats till
socialpsykiatrin. Det har inneburit att ett 25-tal nya ärenden tillkommit. Att antalet ärenden för boendestöd trots detta inte ökat mer (109/104) kan ses mot bakgrund av att handläggare under 2016 fått förstärkning genom konsult för att hinna ompröva sina ärenden. Dock kan iakttas att antalet ärenden ökar under hösten och personalgruppen rapporterar en allt mer stressad arbetssituation, där även de idag möter allt mer differentierad problematik.
Under 2016 har ansvaret för öppna verksamheten Kryddan överförts till socialpsykiatrin. Det har konstaterats ett stort behov av att se över verksamheten, både utifrån metodik, men även av arbetsmiljöskäl. Det fanns också ett missnöje från brukarna mot personalen, men det fanns också en önskan att bredda målgruppen mot yngre brukare. Genom beslut av kommunchef öppnade Kryddan sin verksamhet under våren 2016, dock i mycket begränsad omfattning. Två eftermiddagar i veckan bedrivs verksamhet för samvaro på Kryddan, tillfälligt anställd personal svarar för bemanningen. Idag kommer ett 15-tal personer dit, mot tidigare ca ett 40-tal. Detta att Kryddan inte återöppnats i tidigare omfattning väcker stort missnöje bland brukarna.
Samtidigt kan konstateras att det finns ett klart behov av att försöka i en ny verksamhet uppnå en mer varierad verksamhet för att nå ett bredare åldersspann av brukarna, men också för att kunna öka samverkan med samhällets allmänna utbud av föreningsliv, kulturutbud, studieförbund – men också bygga broar mot rehabiliterande verksamheter som t ex RAMS. För att lyckas med detta arbete bedöms föreligga ett behov av ökad kompetens i personalgruppen finnas. Av denna anledning har beslutats att anställas arbetsterapeuter som huvudansvariga för utformningen av framtida Kryddan-verksamhet. Rekrytering av dessa pågår.
Regeringen har beslutat att under 2016 och kommande år göra riktade satsningar mot socialpsykiatrin. Under 2016 har Marks kommun fått PRIO-medel för kompetensutveckling inom området uppgående till 617 tkr. Satsningen kommer att fortgå de närmaste året/n.
Omfattningen av stödet är dock inte känt ännu.
Framtida förutsättningar som kan påverka verksamheten och resultatet
Socialpsykiatrin möter idag allt mer komplexa vårdbehov, vilket ställer krav på kompetens och flexibilitet i de verksamheter som bedrivs inom området.
Det är ytterligt svårt att rekrytera utbildad och erfaren personal. De (alltför få) timvikarier som idag används inom verksamheten saknar i alltför hög grad helt utbildning och
yrkeslivserfarenhet inom området. Detta gör verksamheterna mycket sårbara. Vi behöver skapa upparbetade kontakter med olika utbildare inom vårdområdet, erbjuda praktikplatser för studerande i mycket högre grad än vi tidigare förmått/orkat. Att införa utbildningskrav för anställning inom socialpsykiatrin, öka andelen högskoleutbildade (socialpedagoger,
habiliteringspedagoger, arbetsterapeuter m fl). Detta skulle öka förutsättningarna att verksamheterna ska kunna ta allt svårare uppdrag och öka det aktiverande/rehabiliterande inslaget i vårdutbudet.
Integrationsenheten
Barn har vid behov rätt till skyddande insatser.
Integrationsenheten startade i september. Enheten har att hantera myndighetsutövningen runt de ensamkommande barn som anvisats till Marks kommun. Det har även varit svårt att
rekrytera personal till denna verksamheten, varför de som arbetar där gjort det under stor belastning under längre tid.
2016 kom en Ensamkommande ungdom och denne kom under januari månad. Under året har 11 stycken ungdomar fått permanent uppehållstillstånd, (PUT), varav en har skrivits ut till annan kommun. Sex stycken asylsökande ungdomar har fyllt 18 år och skrivits över till Migrationsverket. 16 stycken har blivit uppskrivna i ålder och övergått till Migrationsverket.
Sex stycken ungdomar som har PUT har fått sina föräldrar till kommunen vilka då har kommit på anknytning. En asylsökande ungdom har avvikit. En ungdom har fått Ungbo.
I december månad handlade enheten 79 asylsökande samt 22 PUT.
Under året har handläggningen av de ensamkommande kantades av ett flertal konflikter ute på boendena. Många konflikter har berott på att en stor del av personalen inte haft erfarenhet av att arbeta med individer från olika länder och religioner. Konflikter har också uppstått då ungdomar inte velat följa de olika regelsystem som funnits på boenden. Det har även uppstått svåra konflikter i ungdomsgrupperna utifrån religions, stamtillhörighet eller hudfärg. Enhetens handläggare har fått ägna mycket tid till att åka ut till boenden, svara på frågor från personal, ungdomar, gode män och andra samhällsaktörer samt finna lösningar på dessa konflikter. All personal som arbetar med ensamkommande behöver öka sin kulturkompetens för att förstå hur de kulturella skillnaderna kan berika men också kan orsaka krockar mellan människor.
Under årets sista månader påverkades arbetet med de ensamkommande också av
Migrationsverket arbete gällande ungdomar som skrevs upp i ålder eller blev avvisade från landet. Arbetet gjorde att det spreds en stor ångest och oro bland ungdomarna,
boendepersonal, familjehem och skola.
Administratörens arbete med återsökning av pengar från Migrationsverket har effektiviserats vilket gjort att Marks kommun i detta arbete ligger i framkant i jämförelse med våra
grannkommuner. En framgångsfaktor i detta är att Administratören finns i enheten och sitter nära handläggarna och på så vis kan följa det dagliga arbetet med de Ensamkommande.
En viss osäkerhet över ärendeutvecklingen finns då Migrationsverket överför ärenden från placerande kommun till den kommun där placeringen är när asylsökande får PUT. Vi vet att många placeringar finns i såväl familjehem som på institutioner i Marks kommun. En
kartläggning av hur många ensamkommande det kan röra sig om görs på enheten.
Flyktingverksamheten
Socialnämnden ansvarar för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Inom
flyktingverksamheten ingår de boenden som kommunen har i egen regi för ensamkommande barn. Verksamheten hade under första halvårets fem aktiva boenden, antalet platser på respektive boende varierade från 14 - 32 ungdomar. Alla ungdomarna har börjat skolan under året, vilket underlättar planering och bemanning dagtid. Vi har i dag 42 ungdomar i
kommunens boenden, totalt i kommunen finns det 103 ungdomar. Det har periodvis varit oroligt ute på enheterna och man har satt in extra resurser för att alla ska känna sig trygga.
Under året har det pågått ett arbete med att skapa rutiner och riktlinjer samt att implementera dessa i verksamheten. Det är av stor vikt att alla enheterna har samma rutiner och riktlinjer för att alla ungdomar skall få likvärdiga förhållande.
Ett av våra boenden fick hastigt stänga i juni månad då IVO hade synpunkter på boendet.
Lokalfrågan löstes med hjälp av BUF, genom att vi fick tillgång till riksidrottsgymnasiets lokaler under juli månad. Den 1 augusti flyttade 20 av ungdomarna till företaget Positivum AB som kommunen har tecknat avtal med. Eftersom ett boende har avvecklats i augusti har vi en övertalighet av personal från och med september. Flera av medarbetarna har kunnat omplaceras till de övriga enheterna men vi ser att det rör sig om en övertalighet på fyra till fem personer. Dessa personer har ersatt vid frånvaro och semestrar ute på de olika enheterna inom asylverksamheten.
Migrationsverket aviserade tidigare att de under 2016 kommer att göra klart alla utredningar på de asylsökande ensamkommande barn som kom under hösten 2015, så blev inte fallet. Det är fortfarande många av de asylsökande ungdomarna som ej genomgått någon utredning. Vi ser tydligt att antalet asylsökande barn i Marks kommun minskar. Flera av ungdomarna har fyllt 18 år och flyttas då till Migrationsverkets anläggningar, några barn har fått sin ålder uppskriven. Det är svårt att uppskatta hur många barn som kommer att vara kvar samtidigt som vi ej vet om det kommer fler ensamkommande barn. Innevarande år har vi en fastställd intäkt från Migrationsverket, hur intäkterna kommer att se ut nästkommande år är ännu ej beslutade. Förslaget är att ersättningsnivån från Migrationsverket kommer att sänkas kraftigt.
Under hösten har det pågått ett arbete med att minska antalet boenden samt antalet anställda inom flyktingverksamheten. Ett varsel gällande 40 medarbetare inom asylverksamheten har lagts. MBL - förhandlingarna gällande detta är avklarade.
Under sommaren deltog ungdomarna i sommarskola under tre veckor, denna anordnades i samarbete med barn och ungdomsförvaltningen samt kultur och fritidsförvaltningen. Under jullovet har det varit mycket aktiviteter som ordnats av personal vid de olika boendena.
Några av ungdomarna har fått permanent uppehållstillstånd flera av dessa ungdomar är placerad i familjehem och några i kommunens boende.
Det har kommit ett asylsökande barn till Marks kommun under 2016.
Då läget var mycket ansträngt när alla asylsökande ensamkommande barn kom förra vintern sattes verksamheten på hårt prov då det gällde att finna lokaler, personal service mm. Det var otroligt svårt att rekrytera personal under dessa förhållande och den personal som anställdes var kanske inte fullt ut rustad för verksamheten. Personalen har under året fått utbildning och viss handledning vilket varit nödvändigt för att få verksamheten att fungera. Alla har gjort sitt yttersta för att få denna verksamhet att fungera utifrån de förutsättningar som fanns. Detta är värt en eloge.
1.2 Viktiga och intressanta händelser
Viktiga och intressanta händelser ur ett medborgarperspektiv Individ- och familjeomsorgen
Andel personer i kommunen med egen försörjning fortsätter öka, detta är en mycket positiv utveckling och har möjliggjorts tack vore åtgärder som nämnden vidtagit för att stötta verksamheten. Verksamheten har även jobbat aktiv med personer som står långt från arbetsmarknaden och målet är att försöka skapa meningsfull sysselsättning även för denna målgrupp.
Den intensifierade satsningen har fortskridit i det förvaltningsövergripande arbetet gällande barn och unga som riskerar hamna i utanförskap.
Funktionshinderverksamheten
Funktionshinderverksamhetens handläggarenhet har haft hög personalomsättning under förra
hösten och våren. Ansvarig chef har rekryterat handläggare och idag finns inga vakanta tjänster. Enheten har jobbat aktivt med introduktion och stöd till de nya medarbetarna så att de skulle få en bra start. Handläggarna som började i januari och februari 2016 är nu väl insatta i arbetsuppgifterna och enheten fungerar mycket bra.
Ett boende för äldre funktionshindrade med fem platser öppnades i juni på Malmsäter i Kinna.
Insatsen verkar vara välbehövlig och platserna är fullbelagda. Boendet svarar på ett bra sätt upp mot de behov som målgruppen har. Ytterligare uppföljningar av boendet kommer att göras.
Flyktingverksamheten
Det har inte kommit några nya asylsökande barn eller ungdomar under 2016 till kommunen.
Trenden gäller för hela landet och det är få asylsökande som kommit till Sverige under året.
Utöver ovanstående har antalet ensamkommande barn inom kommunen minskat. Detta beror på att några ungdomar har fyllt 18 år och då flyttar Migrationsverket dem till andra boenden.
Med anledning av att antalet asylsökande ungdomar i kommunen minskar har förvaltningen lagt ett varsel gällande 40 medarbetare inom asylverksamheten. Även något boende kommer att avvecklas inom asylverksamheten. Detta är en anpassning till behovet.
Viktiga och intressanta händelser ur ett verksamhetsperspektiv Individ- och familjeomsorg
Andelen vakanta tjänster inom individ- och familjeomsorgens enheter har under en lång period varit hög men vi ser nu att den minskar något. Denna period har påverkat vissa
personalgrupper med en hög arbetsbelastning. För att skapa en bättre arbetsmiljö för
personalen har beslut fattats att ta in inhyrd personal för att avlasta ordinarie personal under en period.
Boendet RISMA - särskilt boende och har förts över till socialpsykiatrin från funktionshinder i april. Även boendestödet för funktionshinder har överförts från funktionshinder till
socialpsykiatrins boendestöd i början på året. Dessa verksamhets förändringar är nödvändig för att förvaltningen skall kunna erbjuda rätt stöd till brukarna på ett mer effektivt sätt.
Funktionshinderverksamheten
Den ambulerande nattpatrullen som startades i februari har visat sig vara mycket värdefull för brukare och personal ute på gruppbostäderna.
Omflyttningar inom verksamheten har kunnat ske och därmed tillgodose brukarnas behov på ett bättre sätt. Detta kunde genomföras när det nya boendet för äldre funktionshindrade öppnade. Även några ej verkställda beslut kunde verkställas i samband med omflyttningar.
Vid de gruppboende som personal ej hade tillgång till något personalutrymme har vi kunnat verkställa det under året.
Flyktingverksamheten
Ett asylboende har avvecklats under sommaren och de barnen som bodde vid detta boende har flyttat till ett externt boende som nämnden tecknat avtal med.
För de barn som under året har fått permanent uppehållstillstånd har det frigjorts rum inom våra egna boenden så att de kan bo i egna rum vilket innebär att verksamheten uppfyller de krav som finns kring denna verksamhet.
Antalet barn har succesivt minskat under senare delen av 2016, flera ungdomar har flyttats till Migrationsverkets boende med anledning av att de fyllt 18 år. Några ungdomar har fått sin ålder uppskriven och även de har flyttat från kommunens boenden.
2 Måluppföljning
Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som utgångspunkt. I detta avsnitt följs mål och indikatorer upp.
Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter:
2.1 I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv
Kommungemensamma mål:
All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare och anhöriga
Nämndens mål:
All hjälp utformas efter individuella behov och med delaktighet från brukare och anhöriga
Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016
Andel brukare inom funktionshinder med
aktuell genomförandeplan 80 90 96 >= 98%
Andel klienter inom familjeenhet och
vuxenenhet med aktuell genomförandeplan 95 95 96 >= 98%
Andel brukare inom funktionshinder som varit
delaktiga i att utforma sin genomförandeplan 100 100 100 >= 98%
Andel klienter inom familjeenheten och vuxenenheten som varit delaktiga i att
utforma sina genomförandeplaner 100 100 100 >= 98%
Andel brukare inom funktionshinder med aktuell genomförandeplan
Det har pågått ett aktivt arbete med att aktuell genomförande plan på alla brukare skall göras.
Trots detta ser vi inte möjligheten att nå målvärdet fullt ut under 2016.
Andel klienter inom familjeenhet och vuxenenhet med aktuell genomförandeplan
Orsaken till verksamheten inte når fullständig måluppfyllelse ligger till största delen utanför verksamhetens kontroll. När en plan inte går att upprätta är detta ofta relaterat till klientens egna förutsättningar, t ex fysisk eller psykisk ohälsa.
Andel brukare inom funktionshinder som varit delaktiga i att utforma sin genomförandeplan Alla brukare med genomförandeplan har varit delaktiga i att upprätta dessa.
Andel klienter inom familjeenheten och vuxenenheten som varit delaktiga i att utforma sina genomförandeplaner
Alla klienter med genomförandeplan har varit delaktiga i att upprätta dessa.
Kommungemensamma mål:
Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet
Nämndens mål:
Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet
Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016
Andel LSS-beslut som verkställs inom 3
månader 86 96 96 >= 90%
Andel klienter som får tid för besök ang.
ekonomiskt bistånd inom 14 dagar från
kontakttillfället 83 95 97 >= 90%
Andel anmälningar till familjeenheten respektive vuxenenheten där
förhandsbedömningar görs inom 14 dagar 92 96 98 >= 100%
Nöjda brukare, funktionshinder 77 77 >= 80%
Nöjda brukare, Individ och familj 72 72 >= 70%
Satsning på kompetensutveckling (tkr) 645 746 618
Andel LSS-beslut som verkställs inom 3 månader
Vi har i dagsläget endast ett fåtal beslut som ej verkställts inom 3 månader.
Andel klienter som får tid för besök ang. ekonomiskt bistånd inom 14 dagar från kontakttillfället
En liten omsättning på personal samt färre nya ärenden har gjort att man bättre kan möta medborgares behov.
Andel anmälningar till familjeenheten respektive vuxenenheten där förhandsbedömningar görs inom 14 dagar
Såväl vuxenenheten som familjeenheten uppnår målet fullt ut. Inga lagkrav styr i detta avseende handläggning av ärenden på vuxenenheten. När det gäller familjeenhetens handläggningstider finns styrande regler angivna i lag. Vid synnerliga skäl kan förhandsbedömningen tillåtas ta längre tid, vid t ex polisförhör. Organisatoriska skäl,
arbetsanhopning eller bristande resurser utgör enligt lagens förarbeten inte skäl att förlänga handläggningstiden. Ett fåtal ärenden har av synnerliga skäl tillåtits att ta längre tid. Dessa ärenden är inräknade i den totala måluppfyllelsen.
Nöjda brukare, funktionshinder
Vi kommer för 2016 delta i den nationella brukarundersökningen för funktionshinder/individ och familjeomsorg. Siffror för nöjd kundindex kommer inte att kunna beräknas utifrån denna i denna brukarundersökning. Dock kommer resultatet att kunna jämföras med andra
kommuner. Resultatet kommer att publiceras i januari.
Nöjda brukare, Individ och familj
Vi kommer för 2016 delta i den nationella brukarundersökningen för funktionshinder/individ och familjeomsorg. Siffror för nöjd kundindex kommer inte att kunna beräknas utifrån denna i denna brukarundersökning. Dock kommer resultatet att kunna jämföras med andra
kommuner. Resultatet kommer att publiceras i januari.
Satsning på kompetensutveckling (tkr)
Det är främst två faktorer på Individ- och familjeomsorgen som påverkat vår tänkta satsning på kompetensutveckling under året. Det är dels den höga omsättningen som varit på chefer men även den höga omsättningen på medarbetare.
Det har trotts detta skett en aktiv kompetensutveckling under året på såväl Individ och
Familjeomsorgen som på Funktionshinder. Bland annat har följande utbildningar varit:
Familjeterapiutbildning steg 2 har getts under året. Ny personal i behandlargruppen på vuxen missbruk gick under våren en 3 dagarsutbildning i behandlingsmetoden CRA (Community Reinforcement Approach), vilket är en rekommenderad metod av Socialstyrelsen och som används i vår egna öppenvård samt att två medarbetare på vuxenenheten har gått CRAFT utbildning, som inriktar sig mot stöd till anhöriga och nätverk.. Under året har flera
medarbetare kunnat gå en MI-utbildning (Motiverande intervju). Sex medarbetare deltog i en konferens kring nationella riktlinjer och tre medarbetare var på HVB-dagen under oktober. En handläggare har genomfört en ASI-utbildning under våren, och två medarbetare inledde ASI utbildning i december. En behandlare har påbörjat steg ett terapeutiskutbildning och är tjänstledig en dag per vecka för att kunna genomföra den. Utbildning runt SkolFam, särskilt stöd i skolan till placerade barn och unga. Det har även varit utbildning runt Barn och Ungas utveckling på familjeenheten. Det har även varit ett antal utbildningar, föreläsningar och seminarier utifrån ensamkommande barn och deras behov.
En utbildning kring hot och våld har anordnats av förvaltningen där en stor del av de anställda deltagit.
Utöver detta har vi även deltagit på föreläsningar och i samlingar runt specifika frågor rörande våra olika verksamhetsområden.
Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter:
2.2 Hållbar personalförsörjning
Kommungemensamma mål:
Friska medarbetare
Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016
Sjukfrånvaron ska minska 7,3 8,1 6,7 <= 6,2%
Sjukfrånvaron ska minska
Den totala sjukfrånvaron har minskat men 1,4 procent i jämförelse med föregående år och ligger nu på 6,7 procent. Sjukfrånvaron måste dock minska ytterligare 0,5 procent för att nå målet på 6,2 procent. Även långtidssjukfrånvaron har minskat med 2,4 procent och utgör nu 50,3 procent av den totala sjukfrånvaron. Frisktalet har minskat med 1,6 procent i jämförelse med föregående år vilket innebär att det är färre individer som har fem sjukfrånvarotillfällen eller färre i jämförelse med föregående år.
Nämndens totala sjukfrånvaro ligger 0,8 procent under kommunens totala sjukfrånvaro.
Kommungemensamma mål:
Rätt till heltid och möjlighet till deltid
Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016
Alla anställda ska kunna få önskad
sysselsättningsgrad (%) 89 90 95,7 100
Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad (%)
Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har ökat med 0,6 procent i jämförelse med föregående år.
Enligt medarbetarenkäten från år 2014 är 90 procent av medarbetarna inom IFO respektive Funktionshinder nöjda med sin sysselsättningsgrad. De medarbetare inom IFO som inte är nöjda med sin sysselsättningsgrad önskar en lägre sysselsättningsgrad. Av de medarbetare inom funktionshinder som inte är nöjda med sin sysselsättningsgrad önskar sju procent öka och tre procent minska sysselsättningsgraden.
Enligt samtal med enhetschefer har majoriteten av medarbetarna den önskade
sysselsättningsgraden år 2016.
3 Följetal
Följetal är mått som speglar verksamhetens omfattning och utveckling.
3.1 Socialnämndens följetal
Följetal Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016
LSS-boende, antal personer 97 96 108 102
LSS-insatser ordinärt boende,
antal pers. 155 159 154 169
Antal personer med personlig
assistans 81 81 116 114
Barn och ungdom, totalt antal
vårddygn på boende 3 769 5 286 14 522 38 742
Barn och ungdom, antal vårddygn på boende (exkl
ensamkommande) 2 081 1 383 1 734 2 919
Barn och ungdom, antal vårddygn på boende,
ensamkommande barn 1 688 3 903 12 788 35 823
Barn och ungdom, totalt antal
vårddygn i familjehem 10 947 9 788 12 630 22 523
Barn och ungdom, antal vårddygn i familjehem (exkl
ensamkommande) 9 609 7 208 7 853 11 033
Barn och ungdom, antal vårddygn i familjehem,
ensamkommande barn 1 338 2 580 4 777 11 490
Vuxna 19 år-, antal vårddygn
på institution 1 512 2 831 3 660 3 100
Antal hushåll per år som har
försörjningsstöd 745 770 725 660
Antal hushåll som har långvarigt försörjningsstöd (tio månader
eller längre) 233 247 210 184
LSS-boende, antal personer
Antalet personer i LSS-boende har minskat något mot föregående år, detta trots att det öppnats ett nytt boende för äldre inom LSS. Anledningen till minskningen är att några
lägenheter omvandlats till personalutrymme och några lägenheter har varit tomma under del av året samt att vi har färre köpta platser.
LSS-insatser ordinärt boende, antal pers.
Daglig verksamhet har haft en ökning av antalet deltagare under 2016.
Antal personer med personlig assistans
Antalet personer men personlig assistans har minskat något mot föregående år men antalet beviljade timmar för personlig assistans har ökat med drygt 2500 timmar per månad.
Barn och ungdom, totalt antal vårddygn på boende
Kraftigt bidragande till den stora ökningen är antalet ensamkommande som bor på asylboende, men vi kan även se en stor ökning av övriga placeringar.
Barn och ungdom, antal vårddygn på boende (exkl ensamkommande)
Det är i svårt att härleda till varför problemen ökat, vilket även medfört att vårddygnen ökat under året. En orsak kan vara att det under lång tid varit underbemannat på enheten, med
följd att man inte kunnat komma in och jobba i ärenden i tid vilket förvärrat problematiken, med placering som följd. Åtgärder vidtas på enheten för att få en tydlig bild av orsak samt få till lämpliga åtgärder.
Barn och ungdom, antal vårddygn på boende, ensamkommande barn Merparten av dessa vårddygn sker i våra egna boenden.
Barn och ungdom, totalt antal vårddygn i familjehem
Ensamkommande är starkt bidragande till ökningen av vårddygn i familjehem, men vi kan även se en stor ökning av övriga placeringar.
Barn och ungdom, antal vårddygn i familjehem (exkl ensamkommande)
Det är i svårt att härleda till varför problemen ökat, vilket även medfört att vårddygnen ökat under året. En orsak kan vara att det under lång tid varit underbemannat på enheten, med följd att man inte kunnat komma in och jobba i ärenden i tid vilket förvärrat problematiken, med placering som följd. Åtgärder vidtas på enheten för att få en tydlig bild av orsak samt få till lämpliga åtgärder.
Barn och ungdom, antal vårddygn i familjehem, ensamkommande barn De flesta placeringarna har vi i våra egna familjehem.
Vuxna 19 år-, antal vårddygn på institution
Antalet vårddygn för vuxen missbruk har minska jämfört med 2015. Detta sker till stor del på grund av ett lyckat arbete i vår egna öppenvård.
Antal hushåll per år som har försörjningsstöd
Antalet hushåll med försörjningsstöd fortsätter minska och är lägre än på flera år.
Antal hushåll som har långvarigt försörjningsstöd (tio månader eller längre)
Även antalet hushåll med långvarigt försörjningsstöd minskar. Här kan man anta att RAMS verksamhet fortsatt varit en bidragande faktor.
4 Uppföljning av internkontroll
Internkontroll syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och följer lagar, föreskrifter och riktlinjer. Nämnder och styrelser har ansvar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde och ska rapportera om sitt arbete med internkontroll.
Årets internkontrollarbete
Socialnämnden arbetar med att utveckla den interna kontrollen av verksamheten. Sedan 2011 används COSO-modellen, som kommunen beslutat att använda sig av. Arbetet har resulterat i en utvecklad månatlig uppföljning av nämndens verksamhet och ekonomi där ett flertal
nyckeltal följs under året. En genomarbetad plan för intern kontroll har tagits fram där en revidering har gjorts under hösten 2015. Planens granskningsområden är politik, handläggning av individärenden, ekonomi och personal.
Socialnämndens främsta verktyg för att säkerställa en god intern kontroll är det
ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter som fastställdes 2012. Under året har detta utvecklingsarbete fortsatt vad gäller uppbyggnad och innehåll. Ledningssystemet visualiseras i KLOK-boken, kvalitetsledning och kunskapsbank.
Under våren har en planeringshalvdag genomförts för de tjänstemän som har ansvar att följa upp områden i internkontrollplanen, detta för att säkerställa att de olika interkontrollområdena är kända och att ansvarig planerar in kontrollmoment under året. Rutiner för hur
internkontrollen ska genomföras har tagits fram av flera verksamheter och detta är ett utvecklingsarbete som pågår inom förvaltningen.
4.1 Kommungemensamma processer - internkontroll
Uppföljning av kommungemensamma processer - internkontroll
Delprocess Risk Kontrollmoment
/ kontrollmetod Resultat av kontroll Behov av åtgärd Debitering Risk att avgifter och/
eller övrig fakturering debiteras fel. Enskilda eller kommunen drabbas ekonomiskt.
Kontroll att rutiner (inkl fastställda taxor och avgifter) är funktionsdugliga och följs. Kontroll av
delegationsordnin gen. Granskning av dokumenterade rutiner. Kontroll av kännedom och följsamhet till rutiner genom intervjuer.
Stickprov utgående debitering.
Granskning genomförd av PWC i början av året och avrapporterad i februari (SN 2015–194 700) Handlingsplan upprättad och presenterad för socialnämnden.
Ytterligare granskning genomförs inte 2016.
Åtgärder följer handlingsplanen, rutiner
upprättade.
Upphandling Risk att avtal inte följs.
Risk för skada för leverantörer och ekonomiska konsekvenser för kommunen.
Projekt uppstartat i
förvaltningslednin gen nov 2016 för att kartlägga förvaltningens process för upphandling och större inköp.
Ingen ytterligare
granskning sker 2016. Process, ansvar och rutiner dokumenteras.
Sammanställning över aktuella leverantörer tas fram och följs upp. Klart halvårsskiftet 2017.
Inköp Risk att fel pris betalas
relativt avtal. Se föregående punkt
”upphandling”.
Ingen ytterligare
granskning sker 2016. Se föregående punkt
”upphandling”.
