Ofta förekommande frågor
Detta är några av de frågor Du som skall skriva examensarbete på grundnivå eller avancerad nivå kanske har om etik och etikrådgivning inför Din studie.
Vad är etikprövning/etiktillstånd och behöver jag göra det?
1 januari 2004 infördes Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.
Lagen ställer krav på etikprövning av forskning som bl.a. innebär ett fysiskt ingrepp på en
forskningsperson eller utförs enligt en metod som syftar till att påverka forskningspersonen fysiskt eller psykiskt, forskning som innebär behandling avkänsliga personuppgifter samt studier på till enskilda personer härledbart biologiskt material.
Forskning definieras som vetenskapligt experimentellt eller teoretiskt arbete för att inhämta ny kunskap och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund, dock inte sådant arbete som utförs inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå.
Etikprövning behöver därför inte i normalfallet göras på examensarbeten på grundnivå eller avancerad nivå och man kan heller inte i normalfallet få ett etiktillstånd för dessa studier. Undantag kan finnas om det kan anses att studentarbete bör klassas som forskning och det finns intention att vetenskapligt publicera resultaten.
Det åligger handledare att inte låta studenter genomföra studier som skulle omfattas av etikprövning enligt lagen om de gjorts på forskarnivå.
Vad är Etisk rådgivning och behöver jag söka det?
Etisk rådgivning och granskning av arbeten på grundnivå och avancerad nivå görs av kommittéer eller liknande vid högskolor och universitetet för att fånga upp de studier som har potentiella etiska svårigheter men som inte faller under lagen om etikprövning.
Studier som utförs inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå kan därför få etisk rådgivning inför genomförandet av Etikkommittén Sydost.
Exempelvis kan rådgivning vara en hjälp vid utformning av informationsbrev till medverkande i studier, för att granska enkäter så att frågorna inte upplevs kränkande och för att skapa insikt om hur insamlade data ska förvaras.
Även studier på forskarnivå som inte faller under etikprövningslagen kan få en rådgivande bedömning av Etikkommittén Sydost.
Vad gör jag om mitt projekt redan är prövat och godkänt av Etikprövningsmyndigheten?
Om ditt projekt redan är prövat och godkänt av Etikprövningsmyndigheten men om det finns ett pedagogiskt värde i att göra en etisk ansökan och få ett yttrande från oss så ber vi dig att ange detta i ansökan, tex under beskrivning av projektet (pkt 6). Detta kan vara fallet om du som student går in i ett redan pågående projekt där handledare eller andra forskare redan har sökt tillstånd för
projektet.
Får jag intervjua patienter i mitt examensarbete?
Om du får intervjua patienter bestäms av ditt lärosäte och de regler som din utbildning har kring detta. En avvägning av risk och nytta ska göras i samråd med handledare.
Intervjuer av patienter ställer liksom övrig forskning som involverar människor krav på informerat samtycke. Risken att patienten känner sig i beroendeställning innebär att frivilligheten skall betonas och möjligheten för uppfattning av påtryckning till deltagande bör undvikas.
Får jag intervjua barn i mitt examensarbete?
Om du får intervjua barn bestäms av ditt lärosäte och de regler som din utbildning har kring detta. En avvägning av risk och nytta ska göras i samråd med handledare.
Om barn under 15 år ska delta, behövs samtycke både från barnet självt och barnets vårdnadshavare (båda, om de är två). Är barnet 15 år eller äldre kan det räcka med att det
samtycker, men det kan ibland vara klokt att informera vårdnadshavarna. Det bör avgöras från fall till fall, beroende på vad undersökningen gäller.
Informationen till barnen om vad de skall delta i bör ges på ett åldersanpassat sätt. När
forskning sker i skola eller liknande miljö skall även föreståndare för verksamheten (ex. rektor) ge sitt tillstånd.
Vad är personuppgifter?
Till personuppgift räknas all information som direkt eller indirekt kan knytas till en levande människa vilket innebär att det inte bara är sådant som namn, personnummer, DNA eller porträttfoto som är en personuppgift utan det kan också vara en kombination av mer anonyma uppgifter som sammantaget gör det möjligt att identifiera en enskild person. Om du som student planerar att använda personuppgifter behöver du säkerställa att dessa hanteras korrekt och du bör ha en övergripande diskussion med din handledare om vilken information som ska hanteras och planera därefter. Informationsbrevet ska vara tydligt och innehålla så mycket information att deltagaren kan ta ställning till om hen vill delta i studien. Informationsbrevet ska följas av en samtyckesblankett där deltagaren godkänner att hen tagit del av information om studien och att hens personuppgifter behandlas inom ramen för studien/uppsatsen. Samtyckesblanketten ska också innehålla information om vilka personuppgifter som har registrerats om personen och kontaktuppgifter till huvudmannens dataskyddsombud. På Etikkommittén Sydosts hemsida hittar du en mall till samtyckesblankett.
Behöver en anmälan av behandling av personuppgifter göras?
I samband med att du som student skriver uppsats eller gör ett självständigt examensarbete där du hanterar personuppgifter så behöver du göra en anmälan till din högskola/ditt universitet för behandling av personuppgifter. Länk till anmälan hittar du på Blekinge Tekniska Högskola respektive Linnéuniversitetet. Här hittar du också information som kan vara till stöd för dig som student vid behandling av personuppgifter.
Vad är känsliga personuppgifter?
Enligt personuppgiftslagen är känsliga personuppgifter sådana som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening samt
personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Uppgifter om hälsa kan vara till exempel sjukfrånvaro, graviditet och läkarbesök.
Det finns särskilda regler i bl.a. personuppgiftslagen och etikprövningslagen när det gäller känsliga personuppgifter.
Får jag göra undersökningar i register?
Vid undersökningar i register är det registerhållaren som ansvarar för tillgången till registret och har rätt att bestämma vad som krävs för att få tillgång. Vissa register har krav på Etikprövning (av regional etikprövningsnämnd) medan andra godtar rekommendation från handledare.
Vilka tillstånd behöver jag vid intervjuer och/eller observationer?
Om din studie görs inom en verksamhet (sjukhusavdelning, skola, särskilt boende, etc.) skall tillstånd att genomföra studien inhämtas från verksamhetsansvarig, ex.
avdelningschef/verksamhetschef/rektor/prefekt eller motsvarande.
Vad är ett informerat samtycke?
Grundregeln är att studier och undersökningar bara får utföras om personerna som deltar däri har samtyckt till den studie som avser henne eller honom. Ett samtycke gäller bara om personen dessförinnan har fått information om studien. Samtycket skall vara frivilligt, uttryckligt och preciserat till den specifika studien, samt skall dokumenteras. Ett samtycke får när som helst tas tillbaka med omedelbar verkan.
Vilken information skall personer ha innan de samtycker?
Huvudprincipen är att informationen bör innehålla allt som rimligtvis kan tänkas påverka den deltagande personens ställningstagande. Några centrala punkter att ta upp är:
Den övergripande planen för studien Syftet med studien
De metoder som kommer att användas
De risker och den nytta som studien kan medföra Vem som är ansvarig för studien
Att deltagande i studien är frivilligt
Att deltagaren har rätt att när som helst avbryta sin medverkan
En beskrivning av att man ser till att data som insamlats i projektet skyddas så att inte obehöriga kan komma åt dem
Eventuellt vilka åtgärder som vidtagits för att kompensera deltagaren ifall hans eller hennes medverkan skulle resultera i obehag eller skada
Se gärna mall för informationsbrev på Etikkommittén Sydosts webbsida.
Behöver informationen vara skriftlig?
Det grundläggande kravet på en god information innebär att den som ansvarar för studien skall sörja för att tilltänkta deltagare eller forskningspersoner informeras på ett sätt och med ett språk som de förstår. Informationen skall som regel vara både skriftlig och muntlig.
Behöver samtyckandet vara skriftligt?
Samtycket behöver inte vara skriftligt utan kan lämnas muntligt. Oavsett hyr det inhämtas skall samtycket dock alltid dokumenteras.
Skall källdata/källmaterial sparas eller förstöras?
Band/inspelningar vid intervjuer, enkäter eller annan källdata som använts vid studier på grundnivå eller avancerad nivå kan förstöras efter det att uppsatsen godkänts eller förvaras enligt de rutiner som finns kring forskningsmaterial.
Vid forskning gäller att forskningsmaterialet inte får förstöras utan skall arkiveras enligt lag och lärosätets regler.
Hur skall källdata/källmaterial förvaras?
Under skrivandeprocessen och fram till dess att examensarbetet godkänts skall källdata (inspelade intervjuer, enkäter etc.) förvaras på sådant sätt att ”inga obehöriga” får tillgång till det.
Observera att Du inte bör utlova att ”ingen annan” får tillgång till materialet då ex. examinator, handledare och opponent skall kunna ta del av data inför examination av arbetet.
Vad innebär sekretess?
Uppgifter kan endast omfattas av sekretess om de faller under en paragraf i offentlighets- och sekretesslagen och rör de begränsningar i grundprincipen om allmänna handlingars offentlighet.
Om du i din studie vill använda uppgifter som omfattas av en sekretessbestämmelse måste den myndighet som förvarar materialet (ex. en region) göra en bedömning om uppgifterna kan lämnas ut.
Du bör undvika att utlova sekretess till deltagare i studien såvida det inte uttryckligen rör ett förhållande som finns nämnt i offentlighets- och sekretesslagen. Vid information till deltagare i studien räcker det att det framgår att svaren och resultaten kommer att behandlas så att inga obehöriga kan ta del av dem.
Vad innebär tystnadsplikt?
Tystnadsplikt följer med sekretessen i den mån att om Du fått tillgång till en sekretessbelagd uppgift så gäller också tystnadsplikt rörande denna uppgift. Liksom i fallet med sekretess bör inte begreppet användas om inte sekretess råder i enlighet med gällande lagstiftning. Vid information till deltagare i studien räcker det att det framgår att svaren och resultaten kommer att behandlas så att inga obehöriga kan ta del av dem.
Vad innebär anonymitet?
Anonymisering av uppgifter innebär att det görs omöjligt – även för den som utför studien – att hänföra ett specifikt svar eller uppgift till en bestämd individ, exempelvis genom att genomföra datainsamling utan att anteckna bestämda individers identiteter.
Du bör undvika att lova anonymitet när det endast är konfidentialitet som kan garanteras och om anonymitet utlovas skall Du också kunna redovisa hur anonymiteten säkerställs.
Vad innebär konfidentialitet?
Konfidentialitet innebär skydd mot att obehöriga tar del av uppgifterna men att den som utför studien eller granskaren av studien genom ex. kodnycklar kan hänföra data till enskilda personer i studien.
Du bör undvika att blanda samman begreppen anonymitet och konfidentialitet samt säkerställa att Du verkligen kan utlova att det inte är möjligt för utomstående att få klart för sig vem uppgiften handlar om.
Vad är individskyddskravet?
Ett grundläggande etiskt krav inom forskning är att alla individer har ett berättigat krav på skydd mot otillbörlig insyn i ex. sina livsförhållanden och skall inte heller utsättas för fysisk eller psykiska skada eller kränkning.
Det är därför viktigt att göra en avvägning mellan den potentiella nyttan av studien och risken för negativa konsekvenser för deltagare i studien.
Var kan jag läsa mer om forskningsetik?
Vetenskapsrådet tillsammans med Centrum för forsknings- & bioetik vid Uppsala universitet har sammanställt en översikt på webben (CODEX) över de etiska regler, riktlinjer och lagar som gäller för forskningsprocessen och är en bra utgångspunkt för den som vill lära sig mer om forskningsetik och de etiska krav som ställs vid genomförandet av en studie som avser människor.
http://www.codex.vr.se/
