Uppsats på grundnivå
Independent degree project - first cycle
Arbets- och organisationspsykologi 15 hp
Work- and organizational psychology 15 credits
Implicita associationer vid ögonkast
Användande av ögonrörelse-mätning för att studera sambandet mellan implicita associationer och politisk konservatism
Madina Sejadi
MITTUNIVERSITETET Avdelningen för psykologi Examinator: Anders Flykt, anders.flykt@miun.se Handledare: Billy Jansson, billy.jansson@miun.se Författare: Madina Sejadi, mase1401@student.miun.se Utbildningsprogram: Psykologprogrammet, 300 hp Huvudområde: Psykologi
Termin, år: HT, 2016
Abstract
Implicita associationer vid ögonkast
En viktig förändring i förståelsen av fördomar var insikten om att “tanken/känslan” inte behöver vara avsiktlig eller ens tillgänglig för medvetandet. Eye-tracking användes för att visa hur individers visuella uppmärksamhet förflyttar sig och som ett mått på vilka
associationer som uppvisas. Hundratjugo universitetsstuderande deltog i studien (58 kvinnor och 62 män). Studien utformades som ett minnesexperiment där de fick observerade
ansiktsbilder föreställande nordiska och utomnordiska ansikten kombinerat med positiva och negativa värme-och kompetensord. För att få ett mått på deltagarnas associationer beräknades fixeringstiden för varje observerad bild/ordkombination. Politisk preferens mättes med hjälp av en enkät som omfattade åtta frågor gällande attityder kring olika samhällsfrågor. Individer med högre nivåer av konservativa attityder förväntas ha en längre fixeringstid för
utomnordiska bilder kombinerat med negativa värme-och kompetensord. Resultatet visade att det fanns en signifikant huvudeffekt av etnicitet, där deltagarna hade längre fixeringstid vid utomnordiska ansikten än för nordiska ansikten. Det fanns även en signifikant
interaktionseffekt mellan etnicitet, kön och konservatism. Samtliga deltagare förutom kvinnliga deltagare med lägre nivåer av konservativa attityder hade längre fixeringstider när utomnordiska bilder presenterades i kombination med negativa värme-och kompetensord.
Implicita associationer vid ögonkast
År 2015 var 1.6 miljoner personer av Sveriges befolkning födda utomlands, vilket motsvarade drygt 16% av hela befolkningen. Sverige har således en mångfald med många olika kulturer, etnicitet, språk och religion. Enligt Weeks och Lupfer, (2004) träffar människor från olika kulturer varandra som tillsammans interagerar ute i samhället, vilket kan leda till positiva effekter likväl ökade fördomar och diskriminering. Chen, Gilovich, Keltner och Nisbett (2015) menar på att olika människor har olika hög status i samhället och statusen kan höjas/sänkas beroende på: kön, sexuell läggning, funktionshinder, etnicitet, religion eller socioekonomisk status etcetera. En individ kan tillhöra en eller flera kategorier och inom varje kategori är vissa statusar mer accepterade än andra. I kategorin sexuell läggning anses exempelvis heterosexualitet vara normen och är allmänt mer accepterad än homosexualitet. Människor accepterar andra också utifrån sina egna grupptillhörigheter, exempelvis att människor kan ha fördomar mot personer som tillhör andra sociala grupper än de själva eller om de har en annan etnisk bakgrund, om de har en annan sexuell läggning än den egna, mot andra ideologier, religiösa åskådningar eller politiska uppfattningar än vad de själva inkluderar sig i. Begreppet fördom definieras av Chen. et al (2015) som en åsikt, uppfattning eller inställning som inte grundar sig i fakta utan snarare bottnar sig i
känslomässiga, ofta omedvetna reaktioner. Fördomarna kan rikta sig mot en viss grupp eller specifika individer i den gruppen. När det talas om fördomar har det riktats störst
uppmärksamhet mot fördomar som baseras på negativa attityder, men författarna menar på att fördomar likväl kan vara positivt riktade mot olika grupper. Fördomar handlar om att bedöma människor på förhand för att de tillhör en specifik kategori.
En viktig förändring i förståelsen av fördomar var insikten om att “tanken/känslan”
inte behöver vara avsiktlig eller ens tillgänglig för medvetandet. Människor kan ha implicita associationer, antingen positiva eller negativa, mot personer eller grupper som de inte stödjer
eller som de inte ens är medvetna om att de hade negativa associationer mot (Hoffman, Lai,
& Nosek, 2013). Intresset för fördomsforskningen växte under 60 till 70 talet då många människor intresserade sig för attityder kopplat till fördomar och det växte ett motstånd mot det. Samtidigt och kanske förvånande, indikerade de traditionella mätmetoderna en nedgång i rasism och sexism, åtminstone i USA (Brauer, Niedenthal, & Wasel, 2000). Fazio, Jackson, Dunton, och Williams (1995) ville undersöka om experimentsledarens etnicitet hade någon påverkan på deltagarnas poäng på Modern Rasism Scale (MRS). Studien visade att vita deltagare som fick göra testet i närvaro av en svart försöksledare tenderade till att ha lägre värden på MRS och på så vis lägre nivå av explicita fördomar än de deltagare som fick utföra testet i närvaro av en vit försöksledare. En studie av Chen, Lee-Chai och Bargh (1998) undersökte om deltagarnas känsla av makt kunde utgöra någon skillnad i poängen på MRS.
Deltagarna fick antingen sitta i professorns stol, bakom skrivbordet, i en gäststol eller framför skrivbordet och detta för att frambringa olika nivåer av känsla av makt. Resultatet visade att denna subtila manipulation hade en inverkan på deltagarnas fördomspoäng, där hög känsla av makt predicerade mer fördomar. Sammantaget synliggör dessa två studier sårbarheten på enkäter då social önskvärdhet och situationsfaktorer verkar ha en betydande roll.
Det finns ett flertal sätt att mäta overt och covert uppmärksamhet, både genom implicita och explicita test (Chen et al., 2015). Socialpsykologer har under åren försökt konstruera olika metoder för att få ett mått på individers implicita assocationer (Yen, 2013).
Implicita associationstestets (IAT) syfte har varit att upptäcka styrkan av en persons
automatiska association mellan mentala representationer av objekt (koncept) i minnet. IAT- testet är enkelt konstruerat och lättillgängligt och kan vara en bidragande orsak till att det fått mycket uppmärksamhet världen över. Enligt Chen et al. (2015) har även andra mätningar gjorts för att uppvisa omedvetna eller undertryckta associationer, exempelvis genom priming.
Priming är en procedur som används för att öka åtkomsten till ett koncept eller schema
(exempelvis en stereotyp) och detta görs genom att ett ord visas för att sedan be deltagaren att snabbt välja ett annat ord som visas på en skärm. Deltagaren kommer då i större grad att uppmärksamma ord som denne kopplat till det första ordet. Om en individ har positiva
associationer till exempelvis en nunna så kommer deltagaren respondera snabbare till positiva ord kopplat till nunna-ordet genom att exempelvis snabbare uppmärksamma ord som god, välvillig och pålitlig. Om individen däremot har negativa associationer till nunnor så kommer denne snabbare uppmärksamma negativa ord.
Enligt Crandall och Eshleman (2003) finns det olika orsaker till fördomar och hur de uttrycks. De hävdar att kontrollerandet av de fördomarna är en väsentlig del av oss människor då vi bland annat vill upprätthålla en fördomsfri självbild. Människor vill inte uttrycka
fördomarna de har, vare sig i ord eller i handling, av orsaker som inkluderar jämlikhet, sympati för de svagare, sociala normer, “politisk korrekthet” och humanitära värden. Att undertrycka fördomar kan således motiveras av både interna och externa faktorer.
Undertryckandet är en motiverad och kontrollerad process, det kräver uppmärksamhet och ansträngning genom att vi avsiktligt försöker styra fördomarnas tankar och uttryck. För att minska risken att ens deltagare försöker kontrollera och inhibera sina negativa associationer kan implicita mätmetoder fungera bra för det syftet. En annan mätmetod för att uppvisa undertryckta associationer är enligt Bean, Horton, Murphy, Richeson, Slaten och Todd (2012) eye-tracking, vilket är en metod som visar hur individers visuella overta
uppmärksamhet och ögonrörelser ser ut. Laeng, Magnussen och Wu’s (2012) studie visade med hjälp av eye-tracking metoden att det fanns en längre fördröjning av pupillens fixering på bilder med ansikten som inte tillhörde den egna etniciteten i jämförelse med fixeringstiden vid bilder på ansikten tillhörande egna etniciteten. Metoden skulle därför kunna synliggöra undertryckta associationer hos deltagarna genom att de har längre fixeringstid på ansikten eller bilder föreställande individer eller grupper som deltagaren inte identifierar sig med. En
tidigare studie (Hamza & Zaghdane, 2016) visade att deltagarna hade längre fixeringstid på bilder med icke-nordiska ansikten i kombination med negativa adjektiv jämfört med nordiska ansikten i kombination med negativa adjektiv. Resultatet tyder på att deltagare i större grad har negativa associationer mot människor med utomnordisk etnicitet och vidare visade deras studie att deltagarens egen etnicitet inte verkade spela någon roll för utfallet. Andra studier har med hjälp av eye-tracking kunnat undersöka fenomenet “own race bias/effect”. Dessa studier har visat att individer haft svårare att minnas ansiktena på människor med andra etniciteter än den egna i jämförelse med ansikten på människor som tillhör ens egen etnicitet, däremot kan detta resultat också bero på studiens metod och upplägg (Fredrickson &
Johnson, 2015; Ferguson, Lee, & Rhodes, 2001).
Hansen, Ho, Pannasch och Rakshan (2015) ville med hjälp av eye-tracking undersöka om vita deltagare observerade bilder på svarta och vita ansikten annorlunda (vita ansikten användes som kontroll). Resultatet visade att deltagare med höga nivåer av negativa
associationer, oavsett om det var implicita eller explicita, uppmärksammade ansikten på ett annorlunda sätt än deltagare med låga nivåer av negativa associationer. Deltagare med höga nivåer av negativa associationer fixerade blicken i större grad på munnen och på regionen mellan ögonen. Människor utnyttjar sina internaliserade representationer (eller scheman) för vägledning för när de ska processa visuella stimuli. Våra scheman för ansikten återspeglar systematiska skillnader på hur vi observerar bilder föreställande ansikten med olika etniska bakgrund som även överensstämmer med vår nivå av negativa associationer.
Ett flertal studier har gjorts med syftet att undersöka hur politiska ideologier kan bidra till fördomar och diskriminering hos individer som är anhängare av dessa ideologier.
Chambers, Collison och Schlenker (2013) ville i tre olika delstudier undersöka om fördomar uppstod från upplevda likheter och olikheter i politiska ideologier (the value-conflict
hypothesis). Författarnas hypotes var att både liberala och konservativa skulle favorisera de
sociala grupper som delade deras värderingar och vara partiska mot de grupper som inte delade deras värderingar. Tidigare forskning har visat associationer mellan politisk konservatism och fördomar, bland annat hade konservativa i jämförelse med liberala, rapporterat mindre positiva attityder gentemot minoriteter såsom afroamerikaner, araber, homosexuella och invandrare (Echebarria-Echabe & Guede, 2007; Henry & Sears, 2003;
Meertens & Pettigrew, 1997; Terrizzi, Shook & Ventis, 2010). Således verkar det finnas en skillnad i graden av fördomar mellan liberaler och konservativa där konservativa har
värderingar som tar mindre hänsyn till jämlikhet och tolerans. Aktuella teorier om skillnader mellan konservativa och liberaler föreslår att konservativa i större utsträckning tenderar att engagera sig i tankeprocesser som motiverar och legitimerar fördomar. ”System-justification theory” (Kay & Jost 2003) hävdar att konservativa i synnerhet är mer motiverade att bevara status quo och att grupper (t.ex. afroamerikaner) som söker social förändring och reformer bör beaktas som hotfulla. Social-dominans teorin (Sidanius & Pratto, 2001) hävdar att det finns en grundläggande benägenhet att bilda gruppbaserade hierarkier och att grupper i kraft (t.ex. rikare individer, som tenderar att vara med ideologiskt konservativa) är mer motiverade för att rättfärdiga sin gynnande position över mindre starka sociala grupper. Båda dessa teorier hävdar att politiskt konservativa är mer motiverade än liberaler att rationalisera och försvara positionen för starka sociala grupper över svaga sociala grupper (ofta minoriteter), vilket leder till en föreställning om att det finns rättvisa och detta i sin tur leder till
upprätthållandet och legitimerandet av fördomar. Enligt Schlenker, Chambers och Le (2012) har liberaler en ideologi som bygger på jämlikhet, tolerans och mångfald i fråga om moral, religion och politik och ser regeringen som ett viktigt instrument för att lösa sociala
orättvisor, medan konservativa värderar individualism och självtillit högre. Konservativa anser att människor som arbetar hårt förtjänar att belönas för sitt hårda arbete i form av exempelvis högre lön och förlitar sig därför på enskilda och privata institutioner för vård och
skydd av människor i nöd. Lord, Ross och Lepper (1979) hävdar att människor har en förmåga att till största del ta till sig argument som överensstämmer med deras redan existerande attityder och ideologier vilket kommer utgöra en skillnad i hur fördomarna hos konservativa kontra liberaler kommer te sig. Människor som tror på individualism och självtillit kommer att finna stöd för att individens egna val och handlingar avgör utfallet, precis som när människor tror på kraften i situationen, kommer de att finna belägg för att orättvisor i världen beror på samhället struktur och individens tur eller otur.
Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av eye-tracking uppvisa implicita associationer och undersöka om politisk konservatism och/eller könsskillnader påverkar associationerna. Studien utformades som ett experiment där deltagarna presenterades för ansiktsbilder på kvinnor och män som hade både nordisk och utomnordisk etnicitet i kombination med positiva och negativa värme-och kompetensord. För att få ett mått på deltagarnas implicita associationer beräknades fixeringstiden (duration) för varje observerad bild/ordkombination. Politisk konservatism mättes med hjälp av en enkät som omfattade åtta frågor gällande attityder kring olika samhällsfrågor. En liknande studie har gjorts av Hamza och Zaghdane (2016), men enbart med bilder föreställande enbart män och enbart positiva och negativa adjektiv. Inga tidigare studier har undersökt kopplingen mellan implicita associationer och politisk preferens, däremot har tidigare studier visat en association mellan politisk konservatism och explicita fördomar. Studiens hypotes var att det förväntades finnas skillnader i fixeringstiden hos deltagarna när de observerade nordiska och utomnordiska ansikten. Skillnaden uppstår hos individer med högre nivåer av konservativa attityder vilka kommer ha en längre fixeringstid för utomnordiska bilder.
Metod Deltagare
Hundratjugo universitetsstuderande rekryterades via annonsering på studentportal, sociala medier samt via muntlig informationsspridning. Könsfördelningen hos deltagarna var 58 kvinnor och 62 män. Medelåldern för kvinnor var 24.8 år (SD=7,28) och medelåldern för män 25.5 år (SD=4,56). Bortfallet för denna studie var 10 deltagare, varav 4 för att de inte hade svarat på samtliga frågor på enkäten och 6 deltagare beroende på tekniska fel.
Material
Eye-tracking användes för att mäta den plats som ögat eller snarare pupillerna fixerar sig och hur lång tid fixeringen varar. Eye-trackingen spelade in ögonrörelserna med en frekvens på 250 Hz och ögonrörelsesystemet var av modellen (iViewX, Sensomotorisk Instrument. Data beräknades och hämtades med hjälp av BeGaze (SMI GmbH). Alla dessa program utvecklades i PC med 3.2 Ghz CPU (windows 7) dator med en 20’ 60Hz skärm.
Fyra områden av intresse (OAI) skapades på de olika matriserna. OAI täckte de fyra bilderna och allt som registrerades utanför OAI uteslöts från analysen, exempelvis om deltagarna tittade på den vita bakgrunden istället för ett ansikte. Samtliga deltagares fixeringstid på varje bild i de olika matriserna summerades ihop till ett enda medelvärde i millisekunder vilket även innehöll sakader. Bilderna som användes i experimentet hämtades från en databas (Chicagofaces, 2004). Utifrån databasen valdes 32 bilder, hälften föreställande kvinnor och hälften föreställande män. Åtta av bilderna hade nordisk etnicitet (kaukaus/vit) och resterande utomnordisk etnicitet (latinamerikan). Värme-och kompetensorden bestod av 16 olika
adjektiv (fyra positiva värme, fyra positiva kompetens, fyra negativa värme och fyra negativa kompetens) vilka hämtades från Fiske, Xu, Cuddy och Glick (1999), samt Spence, Helmreich och Stapp, (1973) frågeformulär.
Politisk preferens mättes med hjälp av frågor (hämtade från olika riksdagspartiernas hemsidor) och attityd mot olika samhällsfrågor. Frågorna som valdes ut var samhällsaktuella och något som de allra flesta individer har en åsikt om, exempelvis: (1)”Tycker du att vi ska
ha vinster i välfärden?,”(2) ”Tycker du att vi ska skärpa straffen för grov och upprepad brottslighet? ”. På samtliga frågor kunde deltagarna enbart svara ”ja” eller ”nej”. Deltagarnas svar summerades ihop och medianen användes för att dela upp samplet i två grupper: en hög och en låg grupp avseende konservatism. En högre poäng indikerade mer konservativa åsikter. Könsfördelningen såg ut som sådan att 37 män tillhörde gruppen högre konservatism och 18 män tillhörde gruppen lägre konservatism. Hos kvinnor tillhörde 33 st gruppen högre konservatism och 21 kvinnor tillhörde gruppen lägre konservatism.
Design och procedur
Första delen av studien innehöll en inlärningsfas. Deltagarna informerades om att de deltog i ett minnesexperiment och att i första delen av experimentet skulle de få observera en serie bilder föreställande ansikten. Under varje bild skulle det stå ett adjektiv, en egenskap som antingen var ett positivt eller negativt kompetensord (t.ex. intelligent, flitig, inkompetent, lat) eller ett positivt eller negativt värmeord (t.ex. varm, snäll, ovänlig, gnällig). Deltagarna skulle försöka memorera vilket adjektiv som tillhörde vilket ansikte. Idén var att upprepa parning, att varje bild/ord presenterades tre gånger och då i endast en sekund. Bilderna presenterades i slumpmässig ordning och eye-tracking användes inte här. I inlärningsfasen fick deltagarna försöka memorera kombinationerna av bild/ansikte och det var alltså (4x8 kvinnliga ansikten) + (4x8 manliga ansikten) alltså 64 bild/ansikte kombinationer. Den andra delen av minnesexperimentet bestod av en testfas. I testfasen visades först adjektivet i mitten (som en fixeringspunkt) endast i en sekund och därefter presenterades de fyra bilderna upp.
De fyra bilderna föreställde alltid två män och två kvinnor, en icke-nordisk kvinna och en nordisk kvinna, en icke-nordisk man och en nordisk man. Deltagarna hade fyra sekunder på sig att avgöra vilket ansikte som tillhörde det adjektivet som stod på skärmen. I testfasen presenterades totalt 32 matriser där varje matris innehöll fyra ansikten; en utomnordisk kvinna och man och en nordisk kvinna och man. I sexton av matriserna presenterades
bild+adjektiv kombinationer som deltagarna hade fått lära sig under inlärningsfasen. I andra hälften av matriserna presenterades bild+adjektiv kombinationer som deltagarna inte hade fått lära sig under inlärningsfasen utan bestod av nya kombinationer. Ansiktena balanserades i positionen (övre höger, övre vänster, nedre höger, nedre vänster). Deltagarna informerades om att använda datormusen för att visa på vilket ansikte som tillhörde det presenterade ordet.
Om deltagaren hade glömt bild+adjektiv kombinationen från inlärningsfasen skulle de enbart klicka på ordet. Eye-trackingen spelade in ögonrörelserna under hela testfasen men det som var av intresse för studien var när det korrekta ansiktet inte fanns med i matrisen. Deltagarna fick sätta hakan i hakstödet och justera till rätt höjd för att optimera inspelningen och
samtidigt som detta gjordes fick de information om minnesexperimentet. Deltagarna
informerades om att samtliga instruktioner skulle visas på dataskärmen, att de enbart behövde använda sig utav datormusen och att om de önskade kunde de använda sig av hörlurar för att isolera ljud i rummet för att minska störning under experimentet. Ytterligare information som deltagarna fick var att experimentet skulle ta ungefär 20 min och att de efteråt skulle få svara på några enkäter. I enlighet med de etiska principerna fick deltagarna veta att de var
anonyma, att all data skulle analyseras och presenteras på gruppnivå och att de närhelst de ville kunde avbryta sitt deltagande utan att förklara varför. När experimentet var slut fick de svara på fem enkäter som inte var en del av den aktuella studien och på enkäten som berörde deras politiska preferens. En vecka efter att all datainsamling var gjord skickades ett mail till samtliga deltagare där det riktiga syftet med minnesexperimentet klargjordes och deltagarna hade således en chans att dra sig ur studien om de önskade.
Databeabetning
Datan som analyserades var utifrån de helt nya kombinationerna under testfasen, vilka inte bestod av de bild+ord kombinationer som deltagarna fick ta del av under inlärningsfasen.
Deltagarnas fixeringstid för kompetens-och värme ord för ansikten föreställande män och
kvinnor summerades ihop, separat för positiva och negativa ord och separat för nordiska och utomnordiska. Summeringen utmynnade i fyra variabler: Nordiska ansikten+Negativ ord, Nordiska ansikten+Positiv ord, Utomnordiska ansikten+Negativ ord och Utomnordiska ansikten+Positiv ord.
Resultat
För att testa hypotesen genomfördes två uppsättningar av mixade ANOVA för respektive valens 2 (negativa vs. positiva targetord). 2 Etnicitet: (nordisk vs. utomnordisk) var inomgruppsfaktorer, 2 kön (män vs. kvinnor) och 2 konservatism (låg vs. hög) som mellangrupps-faktorer. ANOVAn med negativa targetord visade en signifikant huvudeffekt på etnicitet F(1,105)= 6.424, p=.013,ηp2= .058, där durationen för utomnordiska ansikten var längre (M=812, SD=119) än för nordiska ansikten (M=760, SD=115). Det fanns ingen
signifikant interaktion mellan etnicitet och konservatism F=(1,105)= 1.212 p=.273, ηp2= .011 inte heller någon signifikant interaktion mellan etnicitet och kön F(1,105)= 3.510, p=.064, ηp2
= .032. Däremot fanns en signifikant interaktionseffekt mellan etnicitet, konservatism och kön F(1,105)= 6.565, p=.012, ηp2 = .059. För att se var skillnaden fanns genomfördes post- hoc analyser av 3-vägs interaktionen (Etnicitet X Kön X Konservatism) och biasindex skapades för att underlätta tolkningen av effekten. Fixeringstid från nordiska ansikten subtraherades från utomnordiska ansikten, där ett positivt värde indikerar längre fixering för utomnordiska ansikten (relativt nordiska ansikten). Separata univariata ANOVOR för män och kvinnor genomfördes. Medan det bland män inte fanns någon signifikant effekt av konservatism F(1,53)=0.83, p=.366, ηp2=.02. (M=109, SD=243) och M=55, SD=188) för låg respektive hög konservatism.
fanns det för kvinnor en signifikant effekt av konservatism, F(1,52)=9.219, p=.004, ηp2=.15.
Kvinnor som har högre konservativa attityder (M=81, SD=171) hade en längre fixeringstid
för utomnordiska ansikten i jämförelse med kvinnor som har lägre konservativa attityder (M=-56, SD=143).
Vad gäller ANOVAn med positiva targetord fanns det ingen signifikant huvudeffekt av etnicitet F(1,105)=0.179, p=.673, ηp2=.002. Det fanns ingen signifikant interaktionseffekt för etnicitet och politisk preferens F=(1,105)= .510 p=.673, ηp2= .005) inte någon signifikant interaktion mellan etnicitet och kön F(1,105)= 1.917, p=.169, ηp2= .018 och ingen signifikant interaktionseffekt för etnicitet, kön och politisk preferens F(1,105)= .522, p=.472, ηp2= .005
Diskussion
En signifikant huvudeffekt av etnicitet visades när deltagarna observerade nordiska och utomnordiska ansikten kombinerat med negativa värme-och kompetensord. Detta innebar att etnicitet på ansiktsbilderna verkade påverka deltagarnas associationer när det var
kombinerat med negativa värme-och kompetensord. Analysen visade även en signifikant interaktionseffekt mellan etnicitet, kön och konservatism. Samtliga deltagare förutom kvinnliga deltagare med lägre nivåer av konservativa attityder hade längre fixeringstider när utomnordiska bilder presenterades i kombination med negativa värme-och kompetensord.
Detta visar på att nästan samtliga deltagare uppvisade negativa associationer när
utomnordiska bilder presenterades i kombination med negativa värme-och kompetensord vilket går i linje med tidigare studie av Hamza och Zaghdane (2016), där längre fixeringstid observerades vid presentation av utomnordiska ansikten kombinerat med negativa adjektiv.
Resultatet i den aktuella studien visade att både män och kvinnor med högre nivåer av konservativa attityder hade implicita negativa associoner mot utomnordiska ansikten, vilket indikerar att konservativa hade högre nivåer av implicita fördomar i jämförelse med individer med lägre nivå av konservativa attityder. Resultatet stöder tidigare fynd där konservativa i jämförelse med liberala (lägre nivå av konservatism), rapporterat mindre positiva attityder mot minoritetsgrupper (Echebarria-Echabe & Guede, 2007; Henry & Sears, 2003; Meertens
& Pettigrew, 1997; Terrizzi, Shook & Ventis, 2010). Hos de manliga deltagarna i studien påverkade inte nivåerna av konservatism deras implicita associoner. Vidare har det visat sig att konservativa är mer motiverade att rationalisera och försvara positionen för högre status grupper över nedre statusgrupper (ofta minoriteter) vilket kan vara svårt att påvisa i den aktuella studien då bakgrundsinformation om deltagarna saknas även om det visat sig att de negativa associationerna riktat sig mot en minoritetsgrupp (Kay & Jost, 2003; Sidanius &
Pratto, 2001).
Som tidigare nämnt indikerade den aktuella studien att högre nivåer av konservatism associerades med negativa associationer dock behöver detta inte automatiskt innebära att en individ också har fördomsfullt beteende. Däremot finns det alltid en risk att de implicita negativa associonerna leder till fördomsbeteende, det vill säga diskriminering.
Diskrimineringsbeteende kan i likhet med fördomar vara implicit, därav uppstår ett dilemma när individer inte är medvetna om de egna fördomarna och hur detta i sin tur kan påverka deras interaktion och beteende gentemot de grupper som fördomarna är riktade mot.
Konsekvenserna av diskriminering kan variera däremot finns en risk att diskrimineringen blir upprepande och mer påtaglig om det exempelvis är en yrkesverksam person som har mycket kontakt med människor med olika etnicitet. Många av studenterna på MIUN läser på olika omvårdnadsprogram (t.ex. psykolog, sjuksköterska och socionom) där samtliga av dessa yrken innebär dagliga möten med människor där främsta syftet är att hjälpa och underlätta för människor i behov. Framtida studie skulle exempelvis kunna undersöka hur deras implicita associationer påverkar deras arbetsförmåga och vilja till att hjälpa individer med olika etnisk bakgrund. Emellertid är det viktigt att betona att den aktuella studien inte är den första att påvisa att konservativa attityder korrelerar med högre nivåer av både implicita och explicita fördomar, vilket väcker nya frågor då politiska ideologier genomsyrar och influerar
människor och samhället på många olika nivåer. En intressant fråga att undersöka vidare skulle vara om högre nivåer av konservatism leder till mer diskriminering ute i samhället.
Vidare visar resultatet att kvinnor med lägre nivåer av konservativa attityder inte uppvisar lika höga nivåer av implicita negativa associationer som de resterande grupperna.
Tidigare studier som visat att individer med mindre konservativa åsikter har mindre explicita fördomar har förklarat utfallet med att de istället har en mer liberal ideologi som bygger på jämlikhet, tolerans och mångfald i fråga om moral, religion och politik. Konservativa tar istället mindre hänsyn till jämlikhet och tolerans vilket skulle innebära att de har mer explicita fördomar. Studierna syftar på att de olika ideologierna bidrar till olika utfall på nivån på de explicita fördomarna, vilket möjliggör spekulation om effekten även uppstår i individers nivå av implicita associationer? Resultatet i den aktuella studien var signifikant för kvinnor men inte för män vilket interaktionseffekten gav upphov till. Forskningen kring könsskillnader i implicita associationer är bristfällig därav kan denna studie inspirera andra till att replikera och genomföra liknande studier för vidare undersökning kring
könsskillnader.
Den aktuella studien har en del begränsningar som är viktiga att beakta då resultatet kan ha påverkats av studiens design på olika sätt. Exempelvis hade enkäten en väsentlig del i studien och av den orsaken borde enkäten reliabilitets-testats innan användning. Detta för att kunna avgöra om enkäten lyckades uppfylla sitt syfte med att dela in deltagarna i en hög/låg konservativ skala på ett korrekt sätt, i synnerhet för att många svenska partier närmar sig varandra i många sakfrågor och att uppdelningen i det svenska partisystemet inte är helt tydligt. Enkäten hade kunnat utformats bättre om återkoppling hade getts, exempelvis om några frågor i enkäten var svårformulerade eller otydliga hade en enkel lösning varit att omformulera dessa frågor vilket inte gjordes i den aktuella studien. Några av frågorna berörde attityder om flyktingar och uppehållstillstånd, vilket för tillfället är ett omdebatterat
och aktuellt ämne som kan ha varit känsligt för många att svara på och/eller att deltagarna inte har en bestämd åsikt kring de frågorna. Lösningen här hade varit att byta ut frågorna mot
“mindre känsliga” frågor att besvara. En annan aspekt av enkäten var att deltagarna blev tvungna att svara ja eller nej på frågorna, vilket säkerligen lett till att deltagarna enbart kryssat i ett alternativ fastän de kanske inte alltid haft en bestämd åsikt kring någon fråga.
Lösningen skulle kunna vara att lägga till ett alternativ, exempelvis “vet inte”. En ytterligare begränsning med studien var att det blev en ojämn fördelning av deltagarna i de olika grupperna (låg/hög konservatism) vilket kan leda till större/mindre chans att få signifikansvärde beroende på sampelstorlek.
Försöksledarnas etnicitet och relation till deltagarna i aktuella studien kan vara en möjlig felkälla då det enligt Hardin, Lowery och Sinclair (2001) finns en social påverkan.
Den sociala påverkan beror på deltagarnas egen etnicitet men också försöksledarens. I Hardin, et. al (2001) studie tenderade europeiska amerikaner (men inte asiatiska amerikaner) uppvisa mindre automatiska fördomar i närvaro av en svart försöksledare framför en vit.
Således kan deltagarna i den aktuella studien ha påverkats av den interetniska kontakten vilket gör en skillnad i deras poäng på fördomar och nivå av konservatism.
Föreliggande studies huvudeffekt stöds av tidigare studier som också indikerat att en längre fixeringstid uppstår vid presentation av utomnordiska ansikten kombinerat med negativa ord eller adjektiv. Det återstår att se om interaktionseffekten med etnicitet, konservatism och könsskillnader kan replikeras i andra studier även om tidigare forskning konstaterat effekterna av en mer konservativ ideologi. Ögonrörelse-måttet är en bra indikator för att avgöra nivån på implicita fördomar, däremot behövs det mer forskning kring
konsekvenserna av de implicita associationerna för att möjliggöra diskussion om exempelvis diskriminering. Med en större mångfald ute i samhället blir det allt viktigare att se till att interaktionen människor emellan präglas av förståelse, tolerans och respekt oavsett vilken
politisk ideologi människor tillhör, därför kan denna typ av studier uppmuntra till debatt och ökad kunskap men även inspirera till framtida studier.
Referenser
Bean, M. G., Slaten, D. G., Horton, W. S., Murphy, M. C., Todd, A. R., & Richeson, J. A. (2012).
Prejudice concerns and race-based attentional bias: New evidence from eyetracking. Social Psychological and Personality Science, 3(6), 722-729.
Brauer, M., Wasel, W., & Niedenthal, P. (2000). Implicit and explicit components of prejudice. Review of General Psychology, 4(1), 79-101.
Centerpartiet. (n.d.). Hämtad från https://www.centerpartiet.se/var-politik.html
Chen, S., Lee-Chai, A., & Bargh, J. A. (2001). Relationship orientation as a moderator of the effects of social power. Journal of Personality and Social Psychology, 80(2), 173-187.
Chicagofaces (2014). Chicago Face Database hämtade från:
http://facullty.chicagobooth.edu/bernd.wittenbrink/cfd/download/download.html
Crandall, C. S., & Eshleman, A. (2003). A justification-suppression model of the expression and experience of prejudice. Psychological Bulletin, 129(3), 414-446 s(415) s.(415-420)
Echebarria-Echabe, A., & Guede, E. F. (2007). A new measure of anti-arab prejudice: Reliability and validity evidence. Journal of Applied Social Psychology, 37(5), 1077-1091. Fazio, R. H., Jackson, J. R., Dunton, B. C., & Williams, C. J. (1995). Variability in automatic activation as an unobtrusive measure of racial attitudes: a bona fide pipeline?. Journal of personality and social psychology, 69(6), 1013.
Ferguson, D. P., Rhodes, G., Lee, K., & Sriram, N. (2001). "They all look alike to me": Prejudice and cross-race face recognition. British Journal of Psychology, 92(4), 567-577.
Fiske, S. T., Cuddy, A. J. C., Glick, P., & Xu, J. (2002). A model of (often mixed) stereotype content:
Competence and warmth respectively follow from perceived status and competition. Journal of Personality and Social Psychology, 82(6), 878-902.
Hansen, B. C., Rakhshan, P. J., Ho, A. K., & Pannasch, S. (2015). Looking at others through implicitly or explicitly prejudiced eyes. Visual Cognition, 23(5), 612-642.
Johnson, K. J., & Fredrickson, B. L. (2005). "We all look the same to me": Positive emotions eliminate the own-race bias in face recognition. Psychological Science, 16(11), 875-881.
Kay, A. C., & Jost, J. T. (2003). Complementary justice: Effects of "poor but happy" and "poor but honest" stereotype exemplars on system justification and implicit activation of the justice motive.
Journal of Personality and Social Psychology: Attitudes and Social Cognition, 85(5), 823-837.
Lai, C. K., Hoffman, K. M., & Nosek, B. A. (2013). Reducing implicit prejudice. Social and Personality Psychology Compass, 7(5), 315-330.
Liberalerna (n.d.). Hämtad från https://www.liberalerna.se/politik/
Lord, C. G., Ross, L., & Lepper, M. R. (1979). Biased assimilation and attitude polarization: The effects of prior theories on subsequently considered evidence.Journal of Personality and Social Psychology, 37(11), 2098-2109.
Meertens, R. W., & Pettigrew, T. F. (1997). Is subtle prejudice really prejudice?Public Opinion Quarterly, 61(1), 54-71.
Meyers-Levy, J. (1989). Gender differences in information processing: A selectivity interpretation. In P. Cafferata, & A. M. Tybout (Eds.), Cognitive and affective responses to advertising; cognitive and affective responses to advertising (pp. 219-260, Chapter vii, 414 Pages) Lexington Books/D.
C. Heath and Com, Lexington
Miljöpartiet (n.d.). Hämtad från https://www.mp.se/politik Moderaterna. (n.d.). Hämtad från http://www.moderat.se/politik
Kristedemokraterna (n.d.). Hämtad från https://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Korta-Svar-AO/
Schlenker, B. R., Chambers, J. R., & Le, B. M. (2012). Conservatives are happier than liberals, but why?
political ideology, personality, and life satisfaction.Journal of Research in Personality, 46(2), 127-146.
Sears, D. O., & Henry, P. J. (2003). The origins of symbolic racism. Journal of Personality and Social Psychology, 85(2), 259-275.
Sidanius, J., & Pratto, F. (1999). Social dominance: An intergroup theory of social hierarchy and
oppression Cambridge University Press, New York, NY.
doi:http://dx.doi.org.proxybib.miun.se/10.1017/CBO9781139175043
Socialdemokraterna (n.d.). Hämtad från http://www.socialdemokraterna.se/Var-politik/
Spence, J. (1974). The personal Attributes Questionnaire: A measure of sex role stereotypes and masculinity-femininity. Journal Supplement Abstract Service Catalog of Selected Documents in Psychology, 4, 43.
Sverigedemokraterna (n.d.). Hämtad från https://sd.se/var-politik/
Terrizzi, J. A., Jr., Shook, N. J., & Ventis, W. L. (2010). Disgust: A predictor of social conservatism and prejudicial attitudes toward homosexuals. Personality and Individual Differences, 49(6), 587- 592.
Vänsterpartiet (n.d.). Hämtad från http://www.vansterpartiet.se/politik
Weeks, M., & Lupfer, M. B. (2004). Complicating race: The relationship between prejudice, race, and social class categorizations. Personality and Social Psychology Bulletin, 30(8), 972-984.
Yen, J. (2013). Psychology and the social scientific construction of prejudice: Lay encounters with the implicit association test (Order No. 3666343). Available from ProQuest dissertations & Theses
A&I: Health & Medicine; ProQuest Dissertations & Theses A&I: Social Sciences.
(1634880320).
Zaghdane, O., & Hamza, O. (2016) En undersökning av Individers implicita attityd mot andra som mäts via pupillfixering
Bilaga 1. Enkäten
Det här är en enkät som handlar om dina attityder kring olika samhällsfrågor. Du behöver enbart kryssa för JA eller Nej på de första åtta frågorna och på sista frågan ringar du in ditt svar. Kryssa för/ringa in enbart ett svar och var gärna ärlig med hur du tycker. Ditt deltagande är konfidentiellt och resultatet kommer att analyseras och presenteras på gruppnivå.
Frågor: Ja Nej
1) Tycker du att vi ska ha vinster i välfärden? (dvs i skola, sjukhus, äldreboenden med mera)
2) Tycker du att skatterna ska höjas?
3) Tycker du att vi enbart ska ha temporära uppehållstillstånd istället för permanenta?
4) Tycker du att kärnkraften ska avvecklas? (dvs läggas ned)
5) Tycker du att vi ska begränsa invandringen till Sverige?
6) Tycker du att vi ska ha en human och generös flyktingpolitik i Sverige?
7) Tycker du att vi ska skärpa straffen för grov och upprepad brottslighet?
8) Tycker du att Sverige ska vara med i EU?
Acknowledgements
Jag vill framföra ett varmt tack till alla deltagare för deras medverkan, utan er hade den här uppsatsen inte varit möjlig. Jag vill även tacka Fransisco Esteves och Ingrid
Zakrisson för deras handledning och stöd. Vill även rikta ett stort tack till Jens Bernhardsson för all hjälp med programmeringen av experimentet. Jag vill även tacka mina vänner Halima Subasic, Asrin Dewari, Max Sannemalm och August Odda för ett gott samarbete. Sist men inte minst, vill jag rikta ett extra stort tack till Billy Jansson för all hjälp, stöd och
handledning kring mitt uppsatsskrivande.
