E NGELSK KONVERSATION I KLASSRUMSMILJÖ
– H INDER OCH UTMANINGAR
Grundnivå Pedagogiskt arbete
Maria Selfors Linda Pettersson 2021-LÄR4-6-G09
Program: Grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Svensk titel: Engelsk konversation i klassrumsmiljö - hinder och utmaningar
Engelsk titel: English conversation in a classroom environment - obstacles and challenges
Utgivningsår: 2021
Författare: Linda Pettersson, Maria Selfors Handledare: Nuhi Bajqinca
Examinator: Lisa Loenheim
Nyckelord: målspråk, engelska, kodväxling
Sammanfattning
Den muntliga aspekten inom ämnet engelska har under lång tid diskuterats och granskats, i många fall framkommer att det bland annat är lärarens skicklighet och trygghet som påverkar elevers lärande. Lärarens aktiva deltagande och engagemang visar sig också ha stor betydelse.
Något som påverkar lärares användning av ME1 kan vara att läraren känner ett behov av att växla från ME till L12 för att tillgodose elevernas förståelse och skapa trygghet. Det kan vara sådana anledningar som att ge instruktioner eller häva elevers ängslan att tala. Något som kan försvåra användandet av ME och därmed den muntliga aspekten visar sig vara
styrdokumentens otydlighet och svårighet att tyda den. Internationellt sett kan olika praxis, utbildningssätt men också kulturella värderingar spela roll i hur stor användningen är av ME, och hur viktigt det upplevs vara att som lärare verkligen uttrycka sig muntligt på engelska.
Denna översikt har som mål att beskriva vad som kännetecknar forskningen inom den muntliga aspekten i engelskämnet, dess hinder, utmaningar och hur det upplevs. Översikten ämnar utifrån resultatet visa exempel på och dra slutsatser till relevant forskning i framtiden inom området. I denna studie ingår vetenskapliga studier som möter vårt syfte vilka har hittats med hjälp av sökord och de urvalskriterier som är utvalda för denna översikt.
Översiktens resultat visar en språklig problematik hos elever gällande den muntliga aspekten i ämnet engelska. Den problematiken blir tydlig i de åtta studier som ingår här. Olika orsaker till att den muntliga aspekten får stå tillbaka eller vara mer framträdande förklaras, identifieras och analyseras. Dessa funna aspekter avhandlas i en diskussion där kontentan blir att
målspråksanvändning är mycket betydande, och i hur stor utsträckning den talas beror bland annat på lärares skicklighet, trygghet och engagemang. En markant upptäckt i denna översikt
är att beroende på vilken ålder eleverna/studenterna innehar används L23 i olika stor utsträckning. Föreliggande text både visar och beskriver detta. Trots att forskningen inom detta område är relativt utbrett och mycket forskning redan förekommer, finns ett fortsatt behov. Då i form av att säkerställa vad olika begrepp egentligen innebär, när och hur mycket den muntliga aspekten ska antas, där lärare och lärarstudenters övertygelser och erfarenheter undersöks ytterligare.
3 målspråk i allmänhet eller målspråk som inte avses vara engelska
FÖRORD
Den här översikten har skrivits tillsammans av två författare. Inledningsvis gjordes sökningar i olika databaser efter vetenskapliga studier som ansågs möta syftet och frågeställningarna.
Läsning av studier och kurslitteratur delades upp lika för att arbetet med översikten skulle bli effektiv och fördelningen av arbetet rättvist. Förekommande möten har varit både digitala och fysiska, då de fysiska träffarna varit mest givande. Ett gemensamt dokument upprättades för att ge åtkomst till och möjliggöra arbete på distans men även för att skriva tillsammans under de fysiska träffarna. Vissa delar är skrivna individuellt men texten är gemensamt reviderad och granskad vid ett flertal tillfällen. Här har också konstruktiv kritik och synpunkter fått ventileras. Processen har varit positiv och inställningen till arbetet har från båda håll varit stöttande och god. Ett stort tack till Nuhi Bajqinca som stöttat oss i vårt arbete. Den handledning vi fått har varit utvecklande och mycket givande, samt varit till stor hjälp.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 1
1.1 Syfte och frågeställningar 2
1.2 Disposition 2
1.3 Bakgrund 3
1.4 Begreppsförklaring 3
1.5 Styrdokument 5
2. METOD 5
2.1 Litteratursökning 6
2.2 Urvalskriterier 8
2.3 Analys - kartläggning och beskrivning av framträdande aspekter 8
3. RESULTAT 9
3.1 Vad kännetecknar forskningen om den muntliga aspekten i
engelskämnet? 9
3.2 Vilka utmaningar och svårigheter anser forskningen kan finnas? 12 3.3 Hur upplevs användandet av den muntliga aspekten i
engelskundervisning? 13
4. DISKUSSION 14
4.1 Styrkor och svagheter inom forskningsområdet 16
4.2 Implikationer för läraryrket 17
4.3 Metoddiskussion 17
4.4 Slutsats 20
REFERENSER 21
BILAGA 1 23
1. INLEDNING
I dagens samhälle med den snabbt expanderande digitaliseringen kan en snabb globalisering ses, som ständigt pågår kring oss både i Norden och internationellt. Därför behövs forskning som präglas av att elever får den utbildning de har rätt till, och att lärare får möjlighet att utföra det uppdrag de är ålagda att utföra på ett tillfredsställande sätt. Det engelska språkets betydelse inom skolan och för elevers möjlighet att utveckla muntlig, skriftlig och talad engelska blir därmed mycket påtaglig och viktig att undersöka. Hedge (2000) menar att det finns två sätt som motiverar att lära sig engelska, där man å ena sidan behöver ett språk som instrument för att uppnå olika syften och där man å andra sidan deltar i olika aktiviteter eller kulturer. Hedge (2000) talar samtidigt vidare om olika orsaker och problem som kan påverka elevers motivation till att lära sig engelska. Lundahl (2019) menar att det kan vara ängslan, attityder eller viljan att lära sig nya strategier för inlärning av ME (målspråket engelska).
Dessa strategier behöver få utvecklas i klassrummet och verktyg behöver finnas för att kunna understödja och främja en hög frekvens av muntlig kommunikation i engelska, eftersom en språklig bredd och flexibilitet endast kan utvecklas genom att elever ges många tillfällen till inlärning av språket enligt styrdokumenten (Lundahl 2019).
I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11 2019) belyses att skolan behöver möjliggöra inlärning av språket genom att främja kunskapsutveckling och elevers fortsatta lärande baserat på tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Ytterligare måste skolan möta läroplanen eftersom “i den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till” (Lgr 11 2019, s. 33).
Språkforskare runt om i världen är överens om att ett nytänkande behöver möjliggöras runt barns tidiga språkinlärning, där den större beståndsdelen bör utgå från hörförståelse och muntlig produktion istället för det skriftliga språket (Lundberg 2020). Det är därför viktigt att elever får möta talad engelska i klassrummet till en mycket stor del och att läraren är
elevernas förebild, såväl genom den språkliga som den kommunikativa undervisningen. Det kan även finnas en problematik med att lärare inte finner mod i att tala engelska inför andra. I många fall dras kopplingen till det här beteendet till att de själva varit förtegna och introverta elever (Lundberg 2020).
Lärare som är osäkra på ME4 och därmed begränsar sitt användande av det, mynnar ut i att eleverna inte tillgodogör sig den kunskap de behöver för att nå kunskapskraven. Det resulterar också i att kommunikationen gällande ME reduceras (Nilsson 2020). Elevernas vilja att tala ME under större delen av lektionen blir därmed undermålig eftersom läraren anses vara en förebild för dem och har uppdraget att utveckla deras kommunikativa förmåga på ME (Lgr 11 2019). Av den orsaken kommer denna översikt att belysa vad som kännetecknar
forskningsfältet inom den muntliga aspekten i engelskämnet. Detta eftersom Lgr 11 (2019) har som mål att utveckla strategier för att lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till samt stödja kommunikationen på ett bra sätt.
De slutsatser som denna översikt resulterar i bidrar med uppslag för framtida forskning på ett relevant sätt kring den muntliga aspekten i engelskämnet samt att visa på potentiell
problematik inom detta forskningsfält. Vidare behövs en översikt som kännetecknar forskningen inom hur den muntliga aspekten i engelskämnet används av lärare och elever samt vilka andra faktorer som kan ligga till grund ifall detta inte infrias. Det är med denna utgångspunkt arbetet tar sin början.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna översikt är att undersöka vad som kännetecknar forskningen inom den muntliga aspekten i undervisningssammanhang i engelskämnet gällande årskurs 4-6. Engelska är ett basämne i den svenska grundskolan och undervisningen ska präglas av att möta både läroplanen och skollagen för att eleverna ska nå kunskapskraven. Med den utgångspunkten finns tre frågeställningar, vilka ligger till grund för att möta syftet i denna översikt.
1. Vad kännetecknar forskningen om den muntliga aspekten i engelskämnet i skolan?
2. Vilka utmaningar och svårigheter anser forskningen kan finnas?
3. Hur upplevs användandet av den muntliga aspekten i engelskundervisning?
1.2 Disposition
Översikten är indelad i fyra huvudrubriker där underrubriker är grupperade. Under Inledning är syftet med översikten beskrivet, där underrubrik bakgrund finns utformad med motiv om varför arbetets ämne är valt. Därefter finns en begreppsförklaring som berör och förklarar betydande begrepp i översikten. Metod visar tillvägagångssätt och här finns även
4 målspråket engelska
litteratursökning samt urvalskriterier med som underrubriker. Metod visar också på styrkor och svagheter hos översikten med utgångspunkt i reliabilitet, validitet och etik.
Under rubriken Resultat framställs utvalda studier i löpande text. Studierna presenteras även i tabellform som bilaga (1). De aspekter som undersöks och analyseras inom forskningsfältet är syfte, frågeställningar, urval, metod, resultat och diskussion. Under Diskussion studeras och undersöks studierna baserat på de grundval som finns angivna i översikten. Här framkommer också samband som synliggjorts kring egna erfarenheter och intryck samt att slutsatser dras kring det aktuella forskningsfältet. Diskussionen beskriver översikten och resultatet och drar också slutsatser kring forskningsfältet. Vidare ger diskussionsdelen förslag till framtida forskning.
1.3 Bakgrund
Lundahl (2019) förklarar att det engelska språket närvarar både i och utanför skolans väggar, vilket gör att elever anser sig inhämta kunskapen om det engelska språket i rikligare mått utanför skolan. Lundahl (2019) anser även att elever inte inhämtar en större mängd kunskap i det engelska språket på grund av att de möter språket i ett rikligare mått, utan det är det förhållningssätt elever har till språket som är viktigt. Lundahl (2019) berättar att på 1970-talet slog ME genom där den kommunikativa språkutvecklingen tilltog och en konsekvent
användning av ME utfördes. Lundahl (2019) antyder också att den här hållningen ofta
baserades rent forskningsmässigt på att språkutvecklingen bara är beroende av L15 till en viss del. Vidare förklarar Lundahl (2019) att det synsätt som fanns vid den tiden tillhörde
behaviorismen, och att det gjordes en analys kring att språkfel kunde ses i förväg eftersom det finns stora skillnader mellan ME och L1. Enligt Lundahl (2019) ansågs det att vanor som etableras på L1 senare fördes över till andra språk. Lundahl (2019) fortsätter beskriva att synsättet dessutom är kopplat till grammar-translation inom metodiken som mer eller mindre byggde på att elever skulle utveckla en säkerhet och förståelse inom språket. Avslutningsvis berättar Lundahl (2019) att det här skulle göras genom att jämföra L1 och ME med varandra.
1.4 Begreppsförklaring ME
I Chambless (2012), Huhn (2011), Kim & Elder (2008), Littlewood & Yu (2011), Nilsson (2020), Nilsson (2013), Tammenga-Helmantel, Mossing Holsteijn & Bloemert (2020) och
Wolthuis, Bloemert, Tammenga-Helmantel & Paran (2020) vilka är samtliga studier i denna översikt, påträffades begreppet målspråk. Tammenga-Helmantel, Mossing-Holsteijn &
Bloemert (2020) anser att både lärare och elever i klassrum där främmande språk undervisas ska överväga att använda sig av det språk som är målet med undervisningen. När det i den här översikten syftas på det kommunicerade språket i undervisningen av det främmande språket engelska, används förkortningen ME (målspråket engelska). Littlewood & Yu (2011) menar att det under en lång tid funnits en princip inom andraspråksundervisningen som har inneburit att lärare ska undvika användning av modersmål i undervisningen av främmande språk och endast använda sig av det språk i kommunikationen med elever som är målet med
undervisningen.
L1
Nilsson (2020) anser att det kommunicerade språket inte ska domineras av modersmål i undervisningen av det främmande språket engelska och därmed ska det undvikas. Begreppet modersmål behandlas i denna översikt och förkortas med L1 (modersmål).
L2
Kim & Elder (2008) har inte som syfte att fokusera på ME utan undersöker språk där syftet var att använda sig av franska och koreanska i undervisningen av främmande språk. Något som också framkom i studien av Huhn (2011) som utförde en undersökning av den språkliga kommunikationen i främmande språk allmänt att syfte till ett specifikt språk saknades. När andra målspråk än engelska syftas till eller målspråk i allmänhet benämns det i översikten som L2 (andraspråk).
EFL
När det syftas på engelska som ett andraspråk som är förekommande i studien av Tammenga- Helmantel, Mossing-Holsteijn & Bloemert (2020) används förkortningen EFL (English as a foreign language).
Kodväxling
Nilsson (2013) förklarar att lärare som pendlar mellan två språk i sin kommunikation med elever när det undervisas i främmande språk utför kodväxlingar.
1.5 Styrdokument
Lgr 11 (2019) fokuserar på den muntliga färdigheten och fokus är lagt på den engelska kulturen som finns i olika delar av världen där språket används. Vidare beskriver Lgr 11 (2019) att eftersom eleverna får möta detta i klassrummet tillgodoses kraven i stor
utsträckning men inte till fullo. Lundahl (2019) uppger att ord som målspråk tydligt anger vad språkinlärningens mål och syfte är, där det varit underförstått men inte alltid uttalat. Slutligen framhäver Lundahl (2019) att inga sådana ideal framkommer i styrdokumenten under ämnet engelska.
Lgr 11 (2019) uppger att elever ska ges en möjlighet att utveckla en kommunikationsförmåga vilken är allsidig, vilket innebär att eleverna ska förstå engelska i både tal och skrift. Vidare avser Lgr 11 (2019) att elever ska kunna formulera sig och inneha förmågan att samspela med andra både gällande det muntliga och skriftliga. Lgr 11 (2019) anger också att när det kommer till den förmåga som är kommunikativ, ska eleverna besitta en språklig säkerhet och ska kunna använda olika typer av strategier som kan behöva användas för att lösa de problem som eventuellt kan uppstå när språket är bristfälligt. Vidare beskriver Lgr 11 (2019) att eleverna i skolan ska möta det talade språket och utveckla en kommunikationsförmåga som är allsidig vilket är likt det ovan text beskriver.
I 10 kap. 2 § av skollagen (2010:800) står det att utbildningen har som syfte att ge kunskaper och värden till eleverna. Vidare säger 10 kap. 2 § av skollagen (2010:800) att skolan ska utveckla deras förmåga så att eleverna kan ha möjlighet att ta till sig dem. I 10 kap. 2 § av skollagen (2010:800) står det fortsättningsvis att utbildningen ska vara utformad så att den är bidragande till en utveckling som är personlig hos eleverna så att de förbereder sig för fortsatt utbildning och gör aktiva livsval. Gällande ämnet engelska står det i 10 kap. 4 § av skollagen (2010:800) att det ska vara ett ämne som omfattas av undervisningen.
2. METOD
Nilholm (2017) anger ett viktigt skäl till att översikter behöver genomföras. Det är direkt nödvändigt att kunna bidra till vetenskapen, därför syftar denna översikt till att sammanställa redan tidigare kända material inom det forskningsfält som avses undersökas. För att kunna sondera och undersöka forskningsfältet som översikten avser behöver genomtänkta och välgrundade val göras. Detta gjordes för att kunna möta ett så relevant och riktigt urval som
I kartläggningen var målsättningen att belysa framträdande aspekter inom forskningsfältet i studierna. De bedömningsgrunder som lyftes fram från utvalda studier var studie, sökord, år, land, metod och slutsats. Dessa bedömningsgrunder valdes för att möta de kriterier som avsetts för att besvara syfte, frågeställningar samt underlätta kartläggningsprocessen.
Kartläggningen låg till grund för utförandet av analysen och visa på ett resultat. Analys betyder att något delas upp i mindre fragment. Att genomföra ett vetenskapligt analysarbete innebär således att dela upp ett fenomen och undersöka dessa delar enskilt samt presentera analysen på ett sådant sätt att det går att följa granskningsprocessen (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström 2013). Nilholm (2017) menar att en god kartläggning och analys ligger till grund för att kunna värdera styrkor och svagheter inom forskningsfältet.
2.1 Litteratursökning
Under arbetets gång användes ett gemensamt dokument i Google Drive för att kunna utgå från två olika enheter. Fördelen med ett sådant dokument var att direkt kunna se ändringar som gjorts under processens gång. Arbetet inleddes med manuell artikelsökning från varsitt håll för att undersöka vad som kännetecknar forskningsfältet inom det ämne översikten syftar till.
Målet med litteratursökningen var att undersöka och intressera sig för den forskning som utförts under några utvalda sökord, se tabell (1).
Vidare utfördes läsning av studierna enskilt men diskussionerna fördes gemensamt kring innehållet via digital kontakt. Sökningen efter forskningsunderlag utfördes initialt genom olika databaser och sökmotorer som visade vägen i arbetet. Inledningsvis granskades sökmotorer som Primo, Eric och Google Scholar. Det genererade ett stort antal träffar och därför fick inledande begränsningar göras i form av relevans efter årtal, peer-reviewed samt fulltext. Nedanstående tabell visar den första urvalsprocessen och synliggör ett forskningsfält där en hög grad av befintlig forskning redan existerar.
Tabell 1. Första urvalsprocessen
Sökning Sökmotor Sökord Avgränsning Träffar (Utvalda)
1. Diva Speaking
english
Forskningspublikation er/ refereegranskat
2001 (0)
2. Diva Second
language learning
Forskningspublikation er / Refereegranskat
380 (0)
3. Primo using target language classroom
Peer-reviewed / fulltext
83 541 (1)
4. Primo Engelska i
klassrummet
Peer-reviewed / fulltext
30 (1)
5. Primo Own language
use in learning
Peer-reviewed / fulltext
564 632 (1)
6. Primo First language and target language
Peer-reviewed / fulltext
604 609 (1)
7. Eric Target
language use
Peer-reviewed / fulltext
1627(1)
8. Primo EFL Target
language use
Peer-reviewed / fulltext
6 409 (1)
9. Primo EFL Target
language use
Peer-reviewed / fulltext
475 934 (1)
10. Primo EFL TL
Target language learning
Peer-reviewed / fulltext
550 (1)
Den manuella sökningen tog avstamp i begreppen engelska, målspråk, target language use, second language. De centrala begreppen kombinerades med andra, exempelvis speaking english, second language learning, using target language classroom. Se tabell (1) för använda alternativ. Resultaten av dessa funna begrepp nyttjades sedan för vidare sökning i olika databaser. Kontentan av detta mynnade ut i att den var mer tidskrävande än vad som både förväntats och avsetts, men också lärorikt och utvecklande.
2.2 Urvalskriterier
Nilholm (2017) visar på två angreppssätt för att avgränsa ett område. Det ena är att intressera sig för den forskning som utförs under en viss rubrik. Det andra sättet är att intressera sig av ett begrepp och fastställa vad som menas. När arbetet med urvalet av studier inom
forskningsfältet inleddes framträdde relevanta nyckelord som målspråk, english och target language use. När detta synliggjorts och fastställts blev framgångarna med översikten mer framgångsrika. Vid urvalsprocessen bestämdes att fokus skulle ligga på vetenskapliga publikationer, vetenskapligt granskade studier och tillgängliga att studera. Likaså blev det tydligt att fokusera på relativt ny forskning gällande valt ämne.
Tabell 2. Inkluderingskriterier- och exkluderingskriterier
Inkluderingskriterier Exkluderingskriterier
Peer-reviewed Ej peer-reviewed
Fulltext Ej fulltext
Årtal 2009-2020 Årtal tidigare än 2009
Engelska, svenska Resterande språk
Avgiftsfri Betalvägg
Studier med innehåll som anger “ target language”
Studier utan innehåll som anger
”target language”
2.3 Analys - kartläggning och beskrivning av framträdande aspekter Efter sökningarna lästes titlar och sammanfattning som ansågs ha relevans för
forskningsfältet. Det landade i tjugofem vetenskapliga studier. Dessa lästes sedan i fulltext för
att säkerställa relevans för översikten. Urvalet föll även på studier skrivna av samma författare med argumentet att de tillsammans visade på tydliga samband och blev viktiga och avgörande för studiernas validitet och reliabilitet.
Vidare granskning och analys gjordes för att därefter mynna ut i tio studier med betydelse för arbetet. Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström (2013) visar på en checklista som med fördel kan användas vid genomförande av en litteraturstudie. Genom att använda checklistan kunde en bedömning ske hur studierna mötte de kriterier som var satta för översikten, för att sedan granska kvaliteten på studierna. Arbetet fortskred med en innehållsanalys vilket gick ut på att systematiskt använda checklistan för att analysera peer-reviewed studier utifrån syftet och frågeställningarna.
Avsikten med checklistan var att säkerställa frågeställningarna och översiktens syfte genom att kunna identifiera teman och olika mönster (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström 2013). Nyttjandet av checklistan medförde att två studier föll bort, och tillsammans togs beslutet att basera översikten på återstående åtta.
3. RESULTAT
Resultatet av de utvalda studierna presenteras i föreliggande text. Relevanta och betydande synpunkter belyses i hur forskningsfältet ser på den muntliga aspekten i engelskämnet, vilka svårigheter och utmaningar som kan finnas samt hur användandet av den muntliga aspekten upplevs. Vissa aspekter blir därför centrala att kartlägga. Med denna utgångspunkt kan sedan forskningen analyseras inom detta område med grund i frågeställningen (Nilholm 2017). De infallsvinklar som användes för att möta denna översikts mål var syfte, frågeställningar, år, land, metod, resultat, diskussion och slutsats
3.1 Vad kännetecknar forskningen om den muntliga aspekten i engelskämnet?
Nedan beskrivs vad som kännetecknar forskningen inom den muntliga aspekten. Här framkommer även forskning som innehar annat målspråk än engelska men kan likväl användas då förutsättningarna blir likartade och användbara i denna översikt. I föreliggande text framträder studier som utförts både med kvalitativa och kvantitativa metoder för vad som kännetecknar forskningsfältet.
Littlewood & Yu (2011) har haft som mål med sin undersökning att i första hand fokusera på användningen av L1 i klassrummet med ME. Deras studie baseras både på kvantitativa studier men också på kvalitativa sådana, för att stärka validiteten i sin studie. Den studien visar att forskningen mest cirkulerar kring användningen av L1 och där det medges att lärarna borde maximera sitt nyttjande av ME. Tammenga-Helmantel, Mossing-Holsteijn & Bloemert (2020) förstärker därmed detta genom att de i sin holländska studie kring lärarstudenters utveckling visa att studenternas användning av ME till stor del beror på hur användningen ser ut hos erfarna lärare. Sambandet blir tydligt då Chambless (2012) visar på kopplingar mellan lärares skicklighet och dess påverkan på användandet i klassrummet, lärarens effektivitet samt elevernas lärande. Nilsson (2013) uppvisar också likheter med övriga studier där resultatet antyder att lärarens erfarenheter och upplevelser spelar en viktig roll i hur läraren tar sig i an att utmana och stötta eleverna. Vidare visade studien att lärarna lät ME vara det dominerande språket och var medvetna om det. Tammenga-Helmantel, Mossing-Holsteijn & Bloemert (2020) gav en bild av att lärarstudenters användning av ME till stor del beror på hur användningen ser ut hos erfarna lärare i andraspråk. Genom att förse lärarstudenter med verktyg för att hantera användningen av ME kan lärarutbildare vara ett stöd för lärarstudenter och därmed utföra stora förändringar i klassrummet. Dessa verktyg behövs speciellt i
situationer som upplevdes språkligt och pedagogiskt svåra.
Tammenga-Helmantel, Mossing-Holsteijn & Bloemert (2020) fortsätter att förklara att lärarstudenterna i studien använde sig av ME relativt mycket och flertalet av de deltagande i studien använde ME i utmanande situationer. De kunde exempelvis vara vid varningar, tillrättavisningar och grammatiska förklaringar. Dessa samband synliggörs genomgående i översiktens resultat. Littlewood & Yu (2011) framställer att flertalet rapporter indikerar på en ökad erfarenhet och tilltro till sin kunskap vilket leder till mer självsäkerhet hos lärare när de använder sig av L2. För att kunna uppnå goda strategier i att kommunicera med elever, kan L2 användas i väl invanda rutiner som är vanligt förekommande och där syftet är förutsägbart för elever (Littlewood & Yu 2011).
Kim & Elder (2008) förstärker dessa samband med övriga studier i översikten genom att fastställa att lärarens attityd till att använda sig av målspråket är avgörande. I denna studie i L2 undervisning vände lärarna sig till L1 engelska för att eleverna skulle förstå, även fast lärarna var kompetenta och skickliga. Kim & Elder (2008) pekade på att studien inte är representativ för en större population men ger en indikation på en trend, och att de har olika
kodväxling på grund av deras olika förutsättningar och praxis vad gäller utbildning på ett internationellt plan. Huhn (2011) fortsätter att beskriva forskningen inom L2 där L2 är inkluderat på ett internationellt och samhälleligt plan genom att belysa att om lärare i L2 inte använder sig av målspråket utsänder ett starkt underförstått meddelande om språkets värde och vikten av att använda det. Huhn (2011) fortsätter att poängtera vikten av att både
samhället, föräldrar och elever visas de utbildningsrelaterade fördelar, värderingar som finns och betydelsen av att ha kontakt med andra kulturer för att tillgodose sig L2. Huhn (2011) beskriver vidare att elevers acceptans kring L2 har en frekvent påverkan på det språk vilket läraren väljer att använda sig av. Gällande användningen av L2 kunde det huvudsakliga hindret identifieras kring att kodväxling skedde för att hantera klassrumssituationer.
Nilsson (2013) belyser att kodväxling skedde konsekvent och att L1 användes i pedagogiska syften men också indirekt för att hantera klassrummet. Vidare anges att det fanns strategier för att stötta användandet av ME vad gäller elevernas förståelse. Förutom kodväxling av olika modeller fanns också en mängd olika visuella hjälpmedel men också olika tekniker i form av att erbjuda eleverna översättning och att tillgodogöra sig ME genom att använda berättelser och lekar som var bekanta för eleverna. I likhet med Littlewood & Yu (2011) vars studie också visade att den enskilt största orsaken till att lärarna inte talar L2 är att det hotas och företräds av L1 och en kodväxling sker. Nilsson (2020) visar i sin studie med fokus på elevers uppfattningar gällande ME, att flertalet av eleverna var överens i att även om ME endast skulle användas i undervisningssammanhang, upplevde eleverna med både låg och hög nivå av ängslan att det fanns en önskan i att veta exakt vad som sagts och inneha korrekt
information. Lärarens avsikt med att använda sig av ME i mycket stor uträckning var att eleverna skulle bli hjälpta i att lära sig språket. Nilsson (2013) visar att lärarens övertygelse spelar roll på deras handlingar och didaktiska val, studiernas samband och likheter stärks.
Littlewood & Yu (2011) uppger att fortsatt forskning behöver genomföras för att tydliggöra och precist tolka vad vissa förekommande ord innebär för att få fram goda och korrekta resultat. Detta för att skapa enighet i vad som avses. De begrepp som behöver tolkas och definieras eftersom det i dagsläget till stor del endast tolkas av lärarnas intuition uppges vara begreppen systematisk, selektiv och klok. Chambless (2012) menar att den forskning som utförts rörande lärares skicklighet i L2 kan ses, där frågor ligger i nära relation till varandra och därför behöver utforskas vidare. Det behövs mer explicit forskning för att utröna sambanden mellan lärares skicklighet, undervisning och utveckling av den muntliga
som fastställer redan tidigare upptäckter av de begränsningar som finns vad gäller lärares användning av L2 i klassrum där ett främmande språk ska läras in.Wolthuis, Bloemert, Tamenga-Helmantel & Paran (2020) menar i likhet med ovannämnda studier att en
undersökning av hur och under vilka omständigheter samt vilket syfte läraren anser att hen tillåter sig att använda L1 kan vara intressant att bygga vidare på. I en av de inkluderade studierna fanns en distinkt skillnad till varför mer forskning behöver göras där det fanns en önskan om att det kritiskt reflekteras kring observationer i klassrummet och dess innehåll under lektioner. Det ansågs viktigt eftersom de utförda observationerna påverkat beteendet hos eleverna och lärarna, men även för att kvalitativa studier kan en negativ påverkan
(Tammenga-Helmantel, Mossing-Holsteijn & Bloemert 2020). Det nämns inte i övriga studier i denna översikt men däremot uppger Nilsson (2013) att fortsatt kvalitativ forskning krävs för att undersöka och tolka erfarna lärares övertygelser och tillvägagångssätt i klassrummet med målet att fylla klyftan mellan de övertygelser lärarna har och den verklighet som råder.
3.2 Vilka utmaningar och svårigheter anser forskningen kan finnas?
Forskningen i denna översikt visar på ett antal utmaningar och svårigheter inom användning av ME. De inkluderade studierna belyser olika problemområden som minskar möjligheten att tala ME fullt ut där faktorer som lärarens skicklighet, förhindra ängslan hos eleverna,
kulturella begränsningar spelar in samt policys och olika praxis för att nämna några.
Littlewood & Yu (2011) anger att den enskilt största orsaken till att lärarna inte talar L2 är att den hotas och företräds av L1. De visar också på utmaningar med vad ord egentligen betyder och innebär, vilket i många fall är en tolkningsfråga. Chambless (2012) visar på liknande utmaningar och hinder då det saknas forskning mellan lärares kunskap om ME och effektiv undervisning, där hindret var att det rådde delade meningar om vad som var bra och effektiv undervisning. Ett annat hinder ansågs i studien vara lärares tveksamhet till att medverka i dessa undersökningar, då det mäter lärarens skicklighet men också vad eleverna lärt sig. Kim
& Elder (2008) visar på en svårighet i likhet med ovan text om att olika faktorer spelar in när och hur de använder sig av L2. I denna studie hade lärarna ett annat L1 än eleverna och även då framkom att lärarna övergick till elevernas L1 för att bland annat beskriva instruktioner vilket var ett hinder i utförandet av L2. Kim & Elder (2008) framställer att olika praxis och utbildningar internationellt sett var ett hinder i hur stor utsträckning L2 användes. I parallel till Wolthuis, Bloemert, Tamenga-Helmantel & Paran (2020) där en av de mest relevanta upptäckterna var att de nationella policyerna som gäller användning av L1 i engelsk litteratur
inte har lett till att L1 nyttjas på ett dominerande sätt hos dessa lärare. De fann också att lärare inte använde L1 vid diskussion av komplext innehåll. Det motsäger tidigare forskning som anger att så är fallet (Hall & Cook, 2013 se Wolthuis, Bloemert, Tamenga-Helmantel & Paran (2020).
Nilsson (2013) menar i sin studie att det fanns en utmaning i att kunna balansera förståelse i engelska och den stress som kan uppstå i klassrummet. Det var vid dessa tillfällen lärarna använde sig av L1 istället för ME i syfte att förhindra ängslan att tala hos eleverna. Resultatet visade att utmaningar och hinder för lärarna uppstår när en bristande användning av
översättning hos läraren förekommer. Det i sin tur kunde orsaka en frustration bland eleverna (Nilsson 2020). Det framkom yttrande från eleverna att läraren har ett ansvar i att göra sig förstådd och det uttrycktes också att talet bör regleras till en nivå som är lämplig. Det föreslogs att läraren skulle sammanfatta den engelska informationen till svenska. Nilsson (2013) relaterar till att lärarens erfarenheter och upplevelser spelar en viktig och utmanande roll i hur hen tar sig an att utmana och stötta eleverna. Nilsson (2020) målar upp en bild av att flertalet av eleverna var överens om att ME är ett språk vilket endast används i
undervisningssammanhang. Elever med både låg och hög ångestnivå uttryckte att det fanns en önskan att veta exakt vad som sagts. Resultatet visar ett tydligt samband mellan dessa studier.
Nilsson (2020) uppger att lärarens avsikt med att använda sig av ME i mycket stor uträckning var att eleverna skulle bli hjälpta i att lära sig språket. Som omnämns i början av detta stycke visade det sig dock att en bristande användning av översättning kunde orsaka en frustration bland eleverna och på så sätt skapades ett dilemma för läraren.
3.3 Hur upplevs användandet av den muntliga aspekten i engelskundervisning?
Upplevelsen och användandet av den muntliga aspekten är anmärkningsvärt i en av nedan beskrivna studier där resultatet påvisar ett mycket stort användande av ME.
Tammenga-Helmantel, Mossing-Holsteijn & Bloemert (2020) upplevde att den muntliga aspekten fick en mycket betydande och oväntad roll i resultatet av sina studier. De kom fram till att ME användes i en hög grad av lärarna. Detta gjordes med ett aktivt och fokuserat engagemang för att eleverna skulle tillgodose sig kunskap i språket. Därför blev en av de mest relevanta upptäckterna att de nationella policies som gäller för användning av L1 i engelsk
muntlig aspekt som var oväntad. De upplevde också att lärare inte använder L1 när de
diskuterar komplext innehåll, vilket pekar på att den muntliga aspekten upplevdes annorlunda än förväntat. Detta motsäger tidigare forskning som anger att så är fallet (Hall & Cook 2013 se Wolthuis, Bloemert, Tamenga-Helmantel & Paran 2020) samtidigt bekräftar redan befintlig forskning vad gäller lärares engagemang att det är betydelsefullt att äga ett aktivt sådant. Till sist upplevde författarna att nyttjandet av L1 inte påverkades av vilken aktivitet som pågick i klassrummet utan berodde mer på lärarens kontinuitet, aktiva och fokuserade engagemang.
Den likheten överensstämmer med Nilsson (2013) som visade på ett resultat där lärarens erfarenheter och upplevelser spelar en viktig roll i hur läraren tar sig i an att utmana och stötta eleverna. Littlewood & Yu (2011) framställer att forskningen mest cirkulerar kring
användningen av L1 och där det medges att lärarna borde maximera sitt nyttjande av ME på ett mer utbrett sätt. Det visar på en samsyn inom forskningen om i hur stor utsträckning den muntliga aspekten ska nyttjas men utförandet och praktiserandet i skolorna som studierna avsåg varierade i hög grad.
4. DISKUSSION
Denna översikts syfte var att besvara tre frågeställningar vilka nämndes inledningsvis. I forskningsfältet som valdes ut var avsikten att möta och undersöka kvalitativa studier som kännetecknade forskningsfältet av den muntliga aspekten i engelskämnet. Det innebar dock att några studier behandlade målspråk i allmänhet men de kan implementeras i denna översikt på ett genuint sätt och möta våra frågeställningar likväl. Detta eftersom forskningsfältets resultat på många sätt var liknande och forskningsfältet uppger att det är samma
förutsättningar som gäller oavsett vilket målspråk som ska läras in även om översiktens ursprung avser ME.
En vanlig metod att använda sig av inom detta forskningsfält var att utföra observationer, och på så sätt leverera kvalitativa studier till forskningsfältet. Flertalet av observationerna utfördes både på lärarstudenter, elever och befintliga lärare med flera års erfarenhet. Det kan
diskuteras huruvida det möter relevansen om det kan implementeras i årskurs 4-6 eller inte, men ett vidare perspektiv blev mer översiktligt och antogs för att möta de frågeställningar och syfte denna översikt avser.
Studierna inkluderade även elever och lärare i de lägre åldrarna samt studenter vid
gymnasium/universitet. Detta valdes för att ge en helhetsbild åt forskningsfältet med ett brett
perspektiv. Nilsson (2020) hade fokus ur ett elevperspektiv och resterande studier ur ett lärar- eller lärarstuderande perspektiv, vilket vi ser som en styrka eftersom både elever och lärare samverkar med varandra i klassrummet, därmed är de starkt sammankopplade.
I resultatet av den forskning som studerats kan ett mönster skönjas, vilket visar att det är fördelaktigt med ett stort användande av ME inom språkinlärning. Ett dilemma som kan uppstå är när Nilsson (2020) uppger att elever hade en önskan av att få veta exakt vad som sades och erhålla korrekt information. I detta fall handlade det även om att kodväxla för att inte skapa ängslan hos elever eller risk att inte bli förstådd. I och med det kunde bristen på översättning från lärare som använder ME i allt för stor utsträckning skapa frustration hos eleverna. De menade att läraren har ett ansvar i att göra sig förstådd och därmed justera sitt tal till en lämplig nivå för eleverna. Forskningen visar också på att det är vanligt förekommande att lärare inte använde sig av ME i större utsträckning med elever i de lägre åldrarna. Det är något som vi kan bekräfta utifrån det vi erfarit under vår VFU6, och det är individuellt från lärarens sida i hur stor utsträckning hen väljer att använda sig av ME.
Våra egna erfarenheter från VFU indikerar på att mängden engelska som talas i klassrummet i många fall baseras på lärarens skicklighet att tala ME och är självsäkra på det som uttrycks muntligt. Studierna visar på liknande utmaningar, att det bland annat är lärarens attityd som är avgörande till att använda ME. För att bygga vidare på vad vi noterat under VFU kan vi se i studierna, att även fast de ändrade sitt språkval efter gruppen av elever de hade framför sig verkade det som att deras personliga övertygelser och didaktiska val bestämdes av både interna och externa faktorer. Detta kan liknas vid det vi upptäckte under ett antal VFU- perioder då lärarens användning av ME sjönk vid varierande tillfällen och överensstämmer på så sätt med den undersökta forskningen. En annan likhet med våra egna erfarenheter och den forskning vi undersökt var att läraren övergick från ME till L1 i situationer som stress, disciplinering, elevers ängslan att tala samt när instruktioner gavs.
En skillnad som framkom under arbetets genomförande var en studie Wolthuis, Bloemert, Tamenga-Helmantel & Paran (2020) som stod ut på grund av att resultatet i den angav att lärarna talar ME i väldigt hög grad. Även fast detta var en liten studie som ingick i en större
indikerar det på och stärker att lärarens skicklighet, aktiva val och att engagemang är mycket betydande. Denna studie inspirerar till vidare forskning om vad som avgör dessa olika skäl.
Sammantaget kan sägas att det är en komplex forskningsarena med många hinder men också visar på utmaningar och positiva inslag. Det gynnar samhället, lärarstudenter och lärare men framför allt eleverna. Om skolan kan säkerställa en hög användning av ME med fokus på den muntliga aspekten och dess fördelar är det positivt. Fortsatt forskning behöver bedrivas och det kunde vara intressant att bygga vidare på, då vi ser en kunskapslucka inom
forskningsfältet av den muntliga aspekten i engelskämnet i årskurs 4-6. Detta skulle kunna utföras baserat på relevanta frågeställningar till praktiserande lärare då eleverna möter muntliga nationella prov i årskurs 6.
4.1 Styrkor och svagheter inom forskningsområdet
Forskningen som denna översikt innefattar framstår som sammanhängande inom det valda forskningsfältet samt att vidare forskning behöver genomföras.
I översikten visas studier från Nilsson (2013) och Nilsson (2020) som utgörs av samma författare, där den ena studien har fokus kring elevers uppfattningar om hur mycket läraren talar ME och den andra på lärarens uppfattningar och övertygelser gällande att tala ME. Dessa två studier uppvisade därmed en styrka i och med att de gick att relatera till varandra och se vissa samband. Ett av dessa samband var att eleverna önskade att läraren talade engelska periodvis för att de skulle förstå och de ville inte heller känna en ängslan när de själva behövde tala. Den andra studien mötte därmed den första eftersom den visade just det eleverna efterfrågar. I dessa situationer uppgav läraren att de kodväxlade av just de anledningarna. En annan styrka som kan nämnas i denna översikt var dess bredd på det internationella planet och att den visade vad som kännetecknar forskningen inom den
muntliga aspekten inom engelskämnet. Översikten behandlar studier på ett internationellt plan och det framkom att det egentligen inte spelade roll vilket L2 som talades utan istället i vilken utsträckning. Bredden avsåg och innebar likheter gällande detta inom alla inkluderade studier.
Allt ifrån primärstudier gjorda med kvalitativa intervjuer i klassrumsmiljö till större undersökningar och forskningsöversikter på ett internationellt plan.
4.2 Implikationer för läraryrket
Forskningen indikerar på att i de fall där lärare och elever delat L1 när främmande språk undervisats, var det förekommande att lärare använde sig av det i kommunikationen med elever. Tillvägagångssättet kring kodväxlingen kunde utföras på två sätt och var endera mellan L1 och ME eller rörde sig om att ändra sitt fokus från L1 till ME. Genom att utföra en kartläggning kring den nuvarande forskningen, belystes en rad olika existerande muntliga aspekter angående engelsk konversation i klassrumsmiljö.
Forskningen belyser omständigheter och faktorer som kan ha en påverkan på användningen av ME. Att använda sig av ett primärt verktyg i klassrummet i egenskap av exempelvis en textbok, ge instruktioner eller disciplinera eleverna där språket är omfattande, kan medföra att lärare ändrar sitt fokus bort från ME och nyttjar det i mindre utsträckning. Lärare behöver ha en tilltro till sin förmåga, kunskap och erfarenhet. Det gör att lärare känner en större
självsäkerhet. En annan indikation som syntes var lärarens övertygelser, den har en betydande roll i de didaktiska valen, utförandet av handlingar och lärarens attityd samt inställning. Det är direkt avgörande vid introduktion av uppgifter till eleverna. I forskningen vi analyserat där undervisningen har ett komplicerat innehåll bör lärare inte kodväxla tillbaka till L1 utan bevara ME som det primära språket. Vidare visar den forskning som analyserats att lärare kontinuerligt behöver fortsätta tala ME eftersom det verkliga yrkesutövandet inom läraryrket är användandet av ME ur den muntliga aspekten i engelskämnet.
För att knyta an till VFU sågs ett behov av att fortsatta öka lärarnas didaktiska kunskaper och skicklighet i ämnet engelska. I ett flertal fall fanns både en ängslan att tala och en osäkerhet kring i hur stor del lektionen skulle utgöras av ME. Om riktlinjer och lagstadgade regler kan utvecklas med hjälp av både befintlig och framtida forskning och tydliggörande för lärare rent didaktiskt samt vilka kriterier som ska gälla, både för praktiserande lärare men också för lärarstudenter skulle det underlätta. Denna översikt av forskningsfältet både möjliggör och bidrar till viss del med en sådan säkerhet, så att det i förlängningen bidrar med stöd för lärare som arbetar inom skolans värld.
4.3 Metoddiskussion
Flertalet faktorer påverkade valen och därmed även metoden under arbetets gång. En positiv
visade på olika infallsvinklar samt tolkade de resultat som framkom. Flertalet fördelar med att vara två författare kunde ses på det viset att arbetet blev mer effektivt och de erfarenheter samt upptäckter som gjordes kunde diskuteras på ett givande sätt. På så sätt kunde vi förkovra oss inom forskningsfältet.
Initialt fanns tio studier att studera, men efter diskussion framkom att två studier inte mötte de avsikter och mål som översikten ville möta. Dessa två studier valdes därför bort och kan ha försvagat översikten något. En annan faktor som kan ha försvagat översikten var att tyda och tolka den artikeltext som avsågs. I egenskap av författare till översikten kan det har medfört att vi inte alltid var objektiva, även om det var den absoluta avsikten och ingången i detta arbete.
En djupare sökning kunde inte genomföras på grund av en tidsbegränsning. Dock har
översikten en fördelning av studier där årtal, länder, begreppen ME, muntlig aspekt och andra perspektiv sammanställts. Det gjordes i syfte för att ge en varierad översikt vilket
möjliggjorde en viss generalisering, med fokus på vad som kännetecknar forskningsfältet inom den muntliga aspekten i engelskämnet. ME framstod som ett närliggande begrepp till frågeställningarna och blev därför ytterst viktig. Det innebar att ett bredare omfång togs inom forskningsfältet och därmed synliggjorde ett bredare underlag att arbeta efter. En annan viktig parameter som behöver belysas innefattar att det förekommer studier där L2 var annat än ME, och L2 i studien baserades på ett allmänt sådant. Detta lyfts i ovan text under
diskussionsdelen för en mer tydliggörande diskussion. Eriksson Barajas, Forsberg &
Wengström (2013) uppger att det som validitet bygger på är att översikten besvarar det som är tänkt att besvaras. Denna översikt utgör trots det en hög validitet eftersom de studier som granskats möter frågeställningarna samt de tydliga inkluderings- och exkluderingskriterier som gäller. Det mynnar ut i att det skapas en helhet i översikten där både syftet och de aktuella frågeställningarna möter resultatet.
Det som har varit avsikten med denna översikt var att analysera och sammanställa forskning kring vilka omständigheter och kriterier som kan påverka valet av ME inom skolan, både nationellt och internationellt. Sökningarna har kontrollerats flertalet gånger för att säkerställa att samma resultat framkommit. Det bör också kunna ses en viss generalisering i översikten eftersom urvalet av studier springer från olika länder där fokus ligger på samma metoder. Det genererar samma mätvärde och upprepade mätningar av ett likadant fenomen (Eriksson
Barajas, Forsberg & Wengström 2013). Det stärker därmed denna översikts reliabilitet.
Tydliga kriterier har tillämpats enligt ovan tabell för att stärka reliabiliteten i sökningen av studierna.
Reliabiliteten stärks av att två författare utförde sökningarna i de olika databaserna. Ett trovärdigt och explicit urval möjliggjordes eftersom sökorden var likadana. Trots att studier som hittades var intressanta och relevanta valdes två av dem bort eftersom de inte mötte de urvalskriterier som var satta. Det kan föras en diskussion kring hur exakta och noggranna undersökningens data blir och översiktens reliabilitet kan därmed ha påverkats. Det har att göra med sättet att tolka vetenskapliga texter på, vilken data som nyttjas och hur den datan behandlas (Christoffersen & Johannessen 2015).
Denna översikt innefattar inte hela forskningsfältet inom befintliga metoder, vilket inte heller var avsikten med den utan visar ett mer generellt sätt hur fältet för denna forskning ser ut. Den visar också på vanliga tillvägagångssätt, men också hur man kan implementera detta i
skolorna och vilka framgångsfaktorer som ställs till förfogande. Att utföra en översikt är en relativt enkel process som metod för att samla in data och se vad som kännetecknar det forskningsfält man har för avsikt att granska. Detta för att arbetet kan ske bakom en dator och inte nödvändigtvis behöver utföras på fältet. Denna metod innefattar inte att ny forskning produceras men kan fungera som underlag till fortsatt sådan. Genom en sammanställning av olika forskares resultat kan ytterligare och mer explicit forskning finna lösningar på rådande otydlighet, eller på andra aspekter som saknas i redan existerande underlag.
Eftersom denna översikt endast bestod av redan befintliga studier nyttjades ingen av de forskningsetiska riktlinjerna7 som Vetenskapsrådet gav ut 2011 vilka nämns som God forskningssed (Christoffersen & Johannesson 2020). Eriksson Barajas, Forsberg &
Wengström (2013) uppger att etiska överväganden måste antas när det gäller att göra en systematisk litteratursökning beträffande urval och presentation av resultat. Det är något som har tagits hänsyn till i arbetet. I översikten redovisas de studier som ingår i urvalet och att de möter de inkluderingskriterier som är satta.
4.4 Slutsats
Det som kännetecknade forskningen inom den muntliga aspekten i engelskämnet ansågs till stor del påverkas av lärarens inställning till ME, dess vilja och trygghet samt skicklighet att tala det. En studie Huhn (2011) visade tydligt att samhället har en stor betydelse för i hur stor utsträckning L2 talas och en svårighet i det kunde vara att elever kunde avstå från att tala L2 om hen inte utsätts för L2 eller av andra kulturella skäl. Det gör skolan till en viktig plats för eleverna att få tillgång till undervisning i ME och på så sätt “bada” i språk. Både skolan och samhället har ett viktigt uppdrag och ett stort ansvar för att uppnå detta. En studie Huhn (2011) i översikten pekar på är att om både samhället, föräldrar och elever visades utbildningsrelaterade fördelar med att tala L2 så ökade intresset för L2-inlärning. Vidare talade de om vikten av att känna till vilka värderingar som gällde och att inse nyttan med att ha kontakt med andra kulturer. Om detta kunde uppnås genom att visa på den nutida
verkligheten, kunde en större förståelse av vad nyttan med språket vara ses och förstås.
Kontentan av översikten blir därmed att ett stort ansvar inte endast vilar på dem som utbildar nya lärare inom skolan, genom att utbilda och leda dem mot ett mål där ME talas i större utsträckning. Det finns också ett samhälleligt ansvar som skolan bär för att utbilda elever i ME på ett tillfredsställande sätt.
Slutsats kan dras att den forskning som studerats och undersökts i denna översikt visar på ett behov av vidare forskning inom ME. Forskningen som har analyserats i översikten pekar på framtida frågeställningar. Dessa kan vara exempelvis hur klyftan mellan lärares övertygelser och erfarenheter är, elevers förväntningar på vad en engelsklektion innebär och att skolans och samhällets uppfattningar kan överbryggas. Detta för att skapa gemensamma mål och regler för vad som ska gälla. Fortsatt vore det intressant att bygga vidare på forskning kring den muntliga aspekten i engelskämnet med ett målinriktat fokus på årskurs 4-6 då de möter nationella prov i årskurs 6.
REFERENSER
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund:
Studentlitteratur.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga studier. Stockholm:
Natur & Kultur.
Hedge, Tricia (2000). Teaching and learning in the language classroom . Oxford: Oxford University Press
Lundberg, G. (2020). De första årens engelska: förskoleklass till åk 6 - på vetenskaplig grund. 3.
uppl., Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, B. (2019). Engelsk språkdidaktik: texter, kommunikation, språkutveckling. 4. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/publikationer?id=4206
Nilholm, C. (2017). SMART: ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Lund:
Studentlitteratur.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Inkluderade studier
Chambless. K. S. (2012) Teacher`s Oral Proficiency in the target Language: Research on its role in language teaching and learning. Foreign language annals, 2012, 45(s1), ss. 141-162 DOI: 10.1111/j.1944-9720.2012.01183.x
Huhn, C. (2011) 21st Century World Language Education: Issues of Target Language Use.
Dimension, 2011, ss. 1-13.
Kim. S. H. & Elder, C. (2008) Target Language Use in Foreign Language Classrooms:
Practices and Perceptions of Two Native Speaker Teachers in New Zealand Language, culture, and curriculum, 2008, 21(2), ss.167-185.
DOI: 10.2167/lcc348.0
Littlewood, W. & Yu, B. (2011) First language and target language in the foreign language classroom. Language teaching, 2011, 44(1), ss. 64-77.
DOI: 10.1017/S0261444809990310
Nilsson, M. (2020) Beliefs and experiences in the english classroom: Perspectives of Swedish primary school learners. Studies in second language learning and teaching, 2020, 10(2), s.
DOI: 10.14746/ssllt.2020.10.2.3
Nilsson, M. (2013) Target language in the primary classroom: Teachers’ beliefs and practices. Diss. Stockholm. Stockholms universitet.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-93876
Tammenga-Helmantel, M., Mossing Holsteijn, L & Bloemert, J. (2020) Target language use of Dutch EFL student teachers: Three longitudinal case studies. Language teaching research, 2020, s. 1-29.
DOI: 10.1177/1362168820911195
Wolthuis, F., Bloemert, J., Tammenga-Helmantel, M. & Paran, A. (2020) A curriculum in transition: TL/L1 use in Dutch EFL literature lessons
Language, culture, and curriculum, 2020, 33(4), ss. 335-350.
DOI: 10.1080/07908318.2019.1697279
Bilaga 1
Tabell 1. Inkluderade studier
Studie Sökord Syfte Frågeställning Metod/Urval Resultat 1. First
language and target language in the foreign language classroom William Littlewood
& Baohua Yu
Korea 2011
first language and target language
Syftet med denna studie var att först titta på hur situatione n ser ut gällande lärares användni
Vilka övertygelser finns i
användningen av L2
gentemot L1 när man undervisar unga språk elever, och var kommer de ifrån?
I vilken utsträckning används L2 i klassrummet och finns det några specifika situationer där man använder L1 istället Finns det några specifika strategier som främjar och stödjer elevers förståelse inom L2 istället för att övergå till L1
Studier gjorda på flertalet tidigare studier där både kvalitativa och kvantitativa studier ingår.
Dessa studier är utförda med självrapporter och
observationer.
Där ingen korrekt bild kunde skönjas över lärares dagliga beteende.
Därför utökades studien med ett tredje
perspektiv som inkluderade 50 studenter från Kina och Hong Kong om deras hågkomst kring hur stor del
användningen av L1 under tidigare års engelskalektio ner förekom.
Resultatet visar att
användningen av L1 påverkar användningen av L2. Ord som behöver definieras och tolkas
samstämmigt är systematisk, selektiv och klok. Detta för att få en mer rättvis bild av framtida forskning. De vill därför forska vidare för att tolka dessa termer mer precist.
ng av L28 och L19 vad gäller policys och rekomme ndationer och för sedan titta på verklig användni ng av L2
8 målspråk i allmänhet eller målspråk som inte avses vara engelska 9 modersmål
En annan studie finns också
inkluderad där intervjuer med 59 lärare från Storbritannien ingår.
Vidare
fastställdes att de fick viss orientering i när L1-baserade tekniker av inlärning är mest användbara samt vilka L2-
baserade tekniker som är mest lämpade för att ge studenterna en miljö där endast L2 används.
Strategierna för detta nämns i ovan text under kartläggning.
2. Beliefs and experience s in the english classroom Maria Nilsson Sverige 2020
target language in swedish school
Syftet med studien var att utforska unga elevers övertygel se kring språkinlär ning och lärande kopplat till de egna upplevels erna i klassrum met.
Vilka övertygelser och
erfarenheter har unga elever i relation utländsk språkundervisn ing?
Vilka likheter och skillnader kan man hitta när man jämför övertygelser och
erfarenheter av antingen mer eller mindre ängsliga unga elever?
Kan man identifiera motstridigheter mellan
övertygelser och
erfarenheter och i så fall vilka?
Målet med den kvalitativa studien var att undersöka svenska elevers övertygelse och
erfarenheter i årskurs 3 med både syftet och processen kring
språkinlärning en i det främmande språket i åtanke. Studien baserades på gruppdiskussio ner med 26 personer där svenska
språket var L1.
I
analysprocessen kunde
spänningar upptäckas.
Eleverna uttryckte en flerstämmig övertygelse i att det var viktigt att läraren använde sig av
ME10 i större utsträckning.
Det utmanade elevernas process att göra inputs,
strategianvändni ng och bygga upp vokabulär.
3. Target language in the primary classroom Maria Nilsson Sverige 2020
Swedish target language, target language in swedish schools
Syftet med denna studie är att
undersöka i vilken utsträckni ng ME används med yngre elever och hur denna överensst ämmer med lärares föreställni ngar om språkunde rvisning och användni ng av förstasprå ket
Vilka är lärares övertygelser vad gäller ME gentemot användningen av L1 i klassrum med yngre
språkelever?
Var kommer dessa ideer ifrån?
I vilken utsträckning använder sig läraren av ME och finns det några specifika funktioner och tillfällen där L1 används?
Finns det specifika strategier som används för att främja stöd för elevers
förståelse vad gäller ME istället för att växla till L1?
Observationer gjorda i klass 2 och 3 inom 4 olika skolor där de utvalda grupperna besöktes 4 gånger. Ett observationssc hema för att visa på olika strategier och funktioner användes.
Ytterligare kvalitativa semistrukturer ade intervjuer gjordes för att jämföra olika parametrar. En undersökning användes om lärares
användning av ME eller mer exakt deras olika
uppfattningar om
användningen av ME. Sedan analyserades observationern a och de kvalitativa intervjuerna samt
sammanställde s.
Resultaten från den första frågan visade på
utmaningen med att balansera förståelse och stress är en stor oro för lärare och att de inkluderar L1 för att förebygga ängslan hos unga
språkelever.
Resultatet från den andra frågan visade att
respondenterna lät ME dominera deras inställning till användning och ganska medvetna om hur mycket ME de pratade, vilket var ca 75% av hela gruppen. Det visade sig också att L1 användes för pedagogiska syften som stöd men också för att hantera klassrummet.
10 Målspråket engelska
Det som gjorde att man använde sig av L1 var genom förståelse genom att
tillägga ord eller fraser,
förklaringar, instruktioner och för att
disciplinera eleverna.
Det sista
resultatet visade kodväxling av varierande sort.
Visuella hjälpmedel användes.
Andra inkluderande tekniker var att elever erbjöd sig att översätta, ta till sig språket, använda sig av lekar och berättelser som är bekanta för eleverna.
Det visade sig att
respondenterna hade svårt att uttala sig kring dessa strategier utan verkade göra det mer intuitivt. Till sist önskade lärarna även utveckla elevernas metakognition med bara om det blev aktuellt men saknade strategier för att förebygga stress och riskera att inte eleverna förstår.
4. 21st Century World Language Education:
Issues of Target Language Use Christina Huhn England 2011
Target language use
Studiens syfte var att beskriva utövandet hos språklärar e.
Studien syftar även till att beskriva vad som utgör ett engagerat språkklas srum.
Online survey, samarbete med ett annat universitet En kvalitativ undersökning online. Utifrån klassrumsobser vationer, diskussioner, kommentarer som hörts på konferenser och informella diskussioner från lärare och annan fakultet blev frågorna formulerade.
Statens
“database of all worlds language educators” har använts och undersökninge n skickades till 302 personer via e-post.
Resultatet visade att definitionen av en god nutida klassrumsmiljö var att
klassrummet bör ha en
avslappnande atmosfär och vara en bekväm plats. det skulle även finnas stöd för risktagande.
Idealistiskt skulle läraren visa entusiasm, energi och motivation.
Lärmiljön bör vara
elevcentrerad och främja kommunikation mellan lärare och elever likväl som elev till elev.
Vidare ansågs det att det var viktigt att tala flytande precis som de språkliga färdigheterna anses viktiga.
Deltagarna fann tre kategorier vilka ansågs viktiga för en kvalitativ språkinlärning.
1. Variation av undervisnings aktiviteter vilket var till stor hjälp för eleverna i byggandet av språkfärdighet er.
2. Användning av autentiska material.
3. Användning av L2 för att uppnå en effektiv undervisning.
5.
Teacher`s Oral Proficienc y in the target Language:
Research on its role in
language teaching and learning Krista S.
Chambless USA 2013
Target language use
Syftet med denna studie var att
undersöka redan tillgänglig forskning relaterad till lärares muntliga skicklighe t inom ME och dess effekt på undervisn ing, lärarens effektivite t samt elevers lärande
Studien är utförd genom användning av ACTFL11 i samarbete med
“Modern Language Association and the Educational Testing Service”.
Testernas spridning inkuderade work-shops, läroplans- projekt, olika metoder för inlärning såsom
textböcker och workbooks som sedan genererade i ett paradigmskifte där utbildning inom
främmande språk
fokuserade på meningsfulla, autonom kommunikatio n inom utbildning i främmande språk.
Resultatet av studien visar forskning av främmande språk har en långtgående påverkan på alla nivåer och lärarens skicklighet har en stor påverkan på elevers lärande och har stor potential att binda samman trådar inom forskningen vilket gör det utmanande att få en giltig och pålitlig forskning.
Beroende på detta har existerande övertygelser, standardiseringa r och olika praxis inom fältet för
utbildning inom främmande språk. Detta har baserats mer på professionell consensus hellre än empiriska undersökningar.
Vidare kom de fram till att det bästa utövandet måste fastställas genom giltig och pålitlig empirisk undersökning.
Där forskningen fokuserar på förhållandet mellan lärares skicklighet av olika strategier i klassrummet som gynnar elevers lärande för att utveckla verbal
skicklighet.
6. Target Language Use in Foreign Language Classroom s: Practices and
Perception s of Two Native Speaker Teachers in New Zealand Sun Hee Ok Kim &
Catherine Elder New Zealand 2008
target language use
Syftet med denna studie var att
bestämma varför och hur de deltagand e lärarna alterneran de mellan L1 och L2 (Franska koreanska ).
Kvalitativ djupgående studie där två lärare på Nya Zealand utvalts efter vissa kriterier för en närmare granskning av hur L2
användes under deras lektioner i Franska och koreanska. De klasser där lärarna undervisade hade
engelsktalande bakgrund. Ett kodningssche ma upprättades explicit för att möta fråga 1 och 2 samt analys av återgivningen av lektionerna.
De utgjorde data för denna studie. TIS (Teacher Interview Schedule) användes sedan för att möta fråga 3 och 4. Vidare användes 15 andra frågor med fokus på användningen av L2 och L1.
Resultatet visar på att den inte är representativ för en större
population varken i medelstora länder eller andra länder generellt men den indikerar på en trend av att de har olika kodväxling på grund av att de kommer från olika bakgrunder med olika
förutsättningar och
utbildningspraxi s
Studien belyser potentiella avvikande beteenden hos lärare som drar sig för att
använda L2 trots att de är
skickliga talare.
Denna studie ingår i en större
undersökning.
Studien visar också att tidigare forskning redan fastställt
begränsningar gällande lärares användning av L2 i klassrum med främmande språk
