Uppsala Universitet 2007-01-12 Företagsekonomiska institutionen
Examensarbete C
Handledare: Elving Gunnarsson
Räntebeläggning av periodiseringsfonder
En studie om påverkan avseende Uppsala läns största företag
Författare:
Johanna Dalman
Sammanfattning
Periodiseringsfonder innebär att företag har en möjlighet att senarelägga beskattning av en del av det beskattningsbara resultatet. En lagändring under 2004 innebar att periodiseringsfonder räntebelades. De nya reglerna trädde i kraft och började tillämpas för de beskattningsår som påbörjades efter utgången av 2004. Företagen ställdes inför ett dilemma, att antingen minska eller helt lösa upp sina periodiseringsfonder på grund av den nyinförda räntan, eller att behålla befintliga periodiseringsfonder och fortsätta göra avsättningar och därmed få betala ränta.
Syftet med uppsatsen är att utreda hur räntebeläggningen av periodiseringsfonder har påverkat Uppsala läns femtio största aktiebolag mätt i omsättning. Uppsatsförfattarna vill undersöka vilka faktorer som har påverkat företagens beslut att antingen lösa upp eller göra fortsatta avsättningar till periodiseringsfonder. Om det eventuellt finns skillnader mellan företagen har uppsatsförfattarna som avsikt att undersöka vad de skillnaderna kan bero på. En annan avsikt är att skapa en modell som kan förklara företagens agerande och vilka faktorer som har påverkat dem i deras beslut. Modellen användes även vid utformandet av frågeformuläret.
Den empiriska studien, som består av både en kvantitativ och en kvalitativ studie, kommer att pröva den hypotetiska modellen.
Analysen visar att företagens agerande till följd av räntebeläggningen var beroende av deras
behov, struktur och position på marknaden. Uppsatsens kvalitativa studie bestod av e-
postintervjuer med fyra företag. För de två företagen som hade löst upp befintliga
periodiseringsfonder låg faktorerna omstrukturering, inget behov, bättre alternativ och
irritation bakom företagens beslut. De två företag som gjorde fortsatta avsättningar till
periodiseringsfond gjorde det, för att det fortfarande fanns ett behov samt att
periodiseringsfonder fortfarande visade sig vara lönsamt och alternativ finansiering var
dyrare. Den effekt räntebeläggningen hade på företagen trodde uppsatsförfattarna skulle vara
mer omfattande än vad studien visade. Dock kan situationen komma att ändras med tiden.
Förord
Under höstterminen 2006 har vi skrivit vår C-uppsats inom företagsekonomi. Vi valde att skriva om räntebeläggning av periodiseringsfonder eftersom vi ansåg att ämnet var aktuellt, intressant och passade bra för den inriktning vi har på utbildningen.
Att skriva uppsats var en ny erfarenhet och vi vill därför tacka de personer som hjälpt oss.
Tack till vår handledare Elving Gunnarsson och våra seminariekamrater.
Vi vill också tacka Er som har varit vänliga att svara på studiens frågeformulär:
Viktor Kornher, Sh Bygg, sten och anläggning AB Ann-Christine Löfgren, GE Healthcare Bio-Science AB Lennart Lönnquist, Q-Med AB
Staffan Persson, AB G. Persson
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ---5
1.1 BAKGRUND---5
1.2 PROBLEMFORMULERING---5
1.3 SYFTE---5
1.4 AVGRÄNSNINGAR---6
1.5 DISPOSITION---6
2 TEORI---7
2.1 HISTORIK---7
2.2 PERIODISERINGSFONDSSYSTEMET---7
2.3 FÖRDELAR INNAN RÄNTEBELÄGGNINGEN---8
2.4 PROPOSITIONEN BAKOM RÄNTEBELÄGGNINGEN---9
2.5 RÄNTEBELÄGGNING---9
2.6 FÖRDELAR EFTER RÄNTEBELÄGGNINGEN---9
3 MODELL --- 10
4 METOD --- 12
4.1 VAL AV METOD--- 12
4.1.1 Kvantitativ undersökning--- 12
4.1.2 Kvalitativ studie --- 13
4.2 RELIABILITET OCH VALIDITET--- 15
4.2.1 Reliabilitet--- 15
4.2.2 Validitet--- 15
5 EMPIRI --- 16
5.1 KVANTITATIV UNDERSÖKNING--- 16
5.1.1 Förändring 2003 till 2004--- 16
5.1.2 Förändring 2004 till 2005--- 17
5.1.3 Förändring 2003 till 2005--- 18
5.2 KVALITATIV UNDERSÖKNING--- 18
5.3 FÖRETAG SOM LÖST UPP PERIODISERINGSFONDER--- 18
5.3.1 GE Healthcare Bio-Sciences AB --- 19
5.3.2 Sh bygg, sten och anläggning AB --- 19
5.4 FORTSATTA AVSÄTTNINGAR TILL PERIODISERINGSFONDER--- 20
5.4.1 Q-Med AB --- 20
5.4.2 AB G. Persson --- 21
6 ANALYS --- 23
6.1 ANALYS AV KVANTITATIVA DATA--- 23
6.2 ANALYS AV KVALITATIVA DATA--- 24
6.2.1 Företag som har löst upp periodiseringsfonder --- 24
6.2.2 Företag som gjorde fortsatta avsättningar i periodiseringsfonder --- 25
6.3 MODELLEN--- 26
7 SLUTSATS--- 28
KÄLLFÖRTECKNING--- 30
BILAGA 1- TABELL ÖVER FÖRETAG --- 31
BILAGA 2 – FRÅGEFORMULÄR TILL FÖRETAG SOM LÖST UPP SINA PERIODISERINGSFONDER 32 BILAGA 3 – FRÅGEFORMULÄR TILL FÖRETAG HAR GJORT FORTSATTA AVSÄTTNINGAR TILL SINA PERIODISERINGSFONDER --- 34
1 Inledning
1.1 Bakgrund
I proposition 1993/94:50 infördes periodiseringsfonder som en ny reserveringsmöjlighet.
Periodiseringsfonder innebär att företag har möjlighet att senarelägga beskattning av en del av det beskattningsbara resultatet (prop. 1993/94:50 s.207). Huvudsyftena bakom införandet var att främja kapitalförsörjningen inom företaget och att använda periodiseringsfonderna för resultatutjämning (Tjernberg 2004 s.77).
I proposition 2004/05:38 föreslog den då sittande regeringen att periodiseringsfonder ska räntebeläggas (prop. 2004/05:38 s.1). Åtgärden trädde i kraft och började gälla för de beskattningsår som påbörjades efter utgången av 2004 (Tjernberg 2004 s.85). Ränte- beläggningen innebär att företaget tar upp en så kallad schablonintäkt till beskattning.
Schablonintäkten beräknas som 72 % av statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret multiplicerat med summan av de avsatta beloppen i periodiseringsfonder vid beskattningsårets ingång (prop. 2004/05:38 s.7). Den tidigare helt räntefria skattekrediten som periodiseringsfonderna innebar räntebelades och är numera likställd med extern finansiering (prop. 2004/05:38 s.9).
1.2 Problemformulering
Hur har Uppsala läns största företag agerat till följd av räntebeläggningen av periodiseringsfonder? Vilka faktorer har legat bakom företagens beslut? Om det är skillnad mellan företagen, vad beror den skillnaden på? Vilka andra möjligheter använder sig företagen av idag om de valt bort periodiseringsfonder?
1.3 Syfte
Syftet med uppsatsen är att utreda hur räntebeläggningen av periodiseringsfonder har påverkat
Uppsala läns femtio största aktiebolag mätt i omsättning. Uppsatsförfattarna vill undersöka
vilka faktorer som har påverkat företagens beslut att antingen lösa upp eller göra fortsatta
avsättningar till periodiseringsfonder. Om det eventuellt finns skillnader mellan företagen har
uppsatsförfattarna som avsikt att undersöka vad de skillnaderna kan bero på. En annan avsikt
är att skapa en modell som kan förklara företagens agerande och vilka faktorer som påverkar
dem i deras beslut.
1.4 Avgränsningar
Uppsatsförfattarna kommer i den kvantitativa studien endast att undersöka de femtio största aktiebolagen i Uppsala län. Med de femtio största menas de företag som har haft störst omsättning enligt databasen Affärsdata. Endast aktiebolag har undersökts eftersom bestämmelserna om räntebeläggningen inte gäller för enskilda näringsidkare eller fysiska personer som är delägare i handelsbolag (IL 30:6a). För de aktiebolag som ingår i den kvantitativa studiens urval och som utgör en del av en koncern, har endast det enskilda aktiebolaget undersökts, då koncerner inte kan ha obeskattade reserver (Lönnqvist 2005 s.13).
Uppsatsförfattarna har i den kvalitativa studien avgränsat sig till att inte undersöka företag utan periodiseringsfonder. Även företag med oförändrade periodiseringsfonder har inte undersökts, under de tre åren den kvantitativa studien omfattar. Anledningen till den ytterligare avgränsningen är att uppsatsförfattarna anser att de företag som gjort förändringar kan anses ge bättre svar än de företag som inte har några periodiseringsfonder och de företag som har lämnat sina periodiseringsfonder oförändrade.
1.5 Disposition
Uppsatsförfattarna kommer i uppsatsen, efter introduktionskapitlet, att börja med en
redogörelse för teorin kring periodiseringsfonder samt hur räntebeläggningen fungerar. I
teorin kommer det även att redovisas en kort historik. Efter teoriavsnittet presenteras
modellen. Modellen är en hypotetisk modell, vilket innebär att modellen i analysen testas mot
den kvalitativa studien. Följande avsnitt är metoden, där en redogörelse har gjorts för de
tillvägagångssätt som använts. I empirin presenteras data från den kvantitativa och den
kvalitativa studien. I analysen kopplas teori och empiri samman. De slutsatser
uppsatsförfattarna har dragit av studien presenteras i avsnitt sju.
2 Teori
2.1 Historik
Periodiseringsfonder är idag den enda reserveringsmöjligheten av betydelse som förekommer i Sverige (Lodin m.fl. 2005 s.226). Under åren har det dock förekommit olika alternativa skattemässiga reserveringsmöjligheter. 1990-talets skattereform innebar att en rad gamla reserveringsmöjligheter ersattes av en ny, nämligen skatteutjämningsreserven (prop. 1993/94:
50 s.208). Denna, även kallad survsystemet, framlades i proposition 1989/90:110.
Skatteutjämningsreserven bestod av olika varianter, där reserveringsmöjligheten antingen var baserad på företagets egna kapital eller på en procentandel av lönesumman (prop.1989/90:110 s.530).
I proposition 1993/94:50 lämnades det ett förslag om att surven skulle slopas. Ett av skälen till att skatteutjämningsreservsystemet avskaffades var att det ansågs att den effektiva skattesatsen borde ligga så nära den formella som möjligt. Ett annat skäl var att det var komplicerat att fastställa underlaget för avsättningen (prop. 1993/94: 50 s.208).
Skatteutjämningsreserven ersattes av periodiseringsfondssystemet som var ett enklare system än det tidigare (Tjernberg 2004 s.76).
2.2 Periodiseringsfondssystemet
I Inkomstskattelagens trettionde kapitel finns reglerna om periodiseringsfonder.
Periodiseringsfonder innebär att juridiska personer och enskilda näringsidkare har möjlighet att göra avsättningar från näringsverksamhetens överskott, vilket innebär en senareläggning av beskattning (IL 30:6 2 st.). I nuläget gäller att juridiska personer får göra avsättningar med högst 25 % av överskottet från näringsverksamheten till periodiseringsfond (IL 30:5).
Juridiska personer får bara göra avdrag om motsvarande avsättning redovisas i räkenskaperna (IL 30:3). Varje års avsättningar i näringsverksamheten bildar en egen fond (IL 30:4). I balansräkningen redovisas periodiseringsfonderna som en obeskattad reserv medan periodiseringsfonderna i resultaträkningen redovisas som en bokslutsdisposition (Lodin m.fl.
2005 s.315).
Senast det sjätte året efter avsättningen till periodiseringsfonden måste avsättningen föras
tillbaka till beskattning. Företagen kan återföra sina avsatta medel till beskattning när de vill
Den intäkt som uppstår vid återföring ingår i underlaget för en eventuellt ny avsättning till periodiseringsfond (Tjernberg 2004 s.89). Det finns dock omständigheter då den juridiska personen omedelbart ska återföra de avsatta beloppen till beskattning. Sådana omständigheter är: den juridiska personen upphör med sin verksamhet, delägare i handelsbolag har upphört eller avyttrat sin andel, företag har upplösts i fusion eller fission, skatteskyldigheten upphör, företaget har trätt i likvidation eller försatts i konkurs (IL 30:8).
Sveriges regler kring obeskattade reserver och bokslutsdispositioner påverkar koncernredovisningen. I koncernredovisning justeras därför obeskattade reserver och redovisas som latent skatteskuld och eget kapitel i koncernen. Bokslutsdispositioner delas upp i skattekostnad och resultat efter skatt (Lönnqvist 2005 s.13). Ingår ett företag i en koncern finns det möjlighet till koncernbidrag mellan bolagen (Tjernberg 2004 s.17). Om moderbolaget direkt eller indirekt äger mer än 90 % av aktierna i dotterbolaget kan företagen lämna koncernbidrag som är avdragsgillt för utgivarbolaget och skattepliktigt för mottagaren.
På så sätt kan beskattningsunderlaget utjämnas inom koncernen (Lodin m.fl. 2005 s.227).
Syftet med koncernbidrag är att skapa neutralitet mellan att driva företag i koncern eller som ett företag (Tjernberg 2004 s.17).
2.3 Fördelar innan räntebeläggningen
Fördelarna med periodiseringsfonderna kan sammanfattas som:
Periodiseringsfonder ger en möjlighet att skjuta upp beskattning till ett annat år, vilket hade samma innebörd som ett räntefritt lån utan säkerhet för företagen (Lodin m.fl.
2005 s.226).
Periodiseringsfonder underlättar kapitalförsörjningen och gynnar nya investeringar i verksamheten (Lodin m.fl. 2005 s.226).
Periodiseringsfonderna kan även användas som resultatutjämning. Om företaget ett år
skulle göra ett negativt resultat kan företaget välja att lösa upp en del av
periodiseringsfonden för att minska förlusten, utan att upplösningen medför en
skattebetalning. Skatten blir då mindre sett över åren än vad det skulle ha blivit om
företaget beskattade vinsten när den uppkom (Lodin m.fl. 2005 s.315).
2.4 Propositionen bakom räntebeläggningen
I proposition 2004/05:38 lämnade den då sittande regeringen ett förslag att juridiska personer som har gjort avsättningar till periodiseringsfonder ska ta upp en schablonintäkt till beskattning. Innehållet i propositionen var dock känt innan eftersom den då sittande regeringen genom sin budgetproposition redan hade aviserat om räntebeläggningen på periodiseringsfonderna (2004/05:38 s.1). Räntebeläggningen av periodiseringsfonder kom till för att delfinansiera avskaffandet av arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatten (Tjernberg 2004 s.85). Den dåvarande regeringen menade att det var rimligt med förändringar i beskattningsreglerna för företagen eftersom ägarkollektivet blev gynnat (Tjernberg 2004 s.85- 86).
2.5 Räntebeläggning
Lagändringen trädde i kraft och de nya reglerna började gälla för de beskattningsår som påbörjades efter utgången av 2004. De nya reglerna medförde att juridiska personers periodiseringsfonder blev räntebelagda. Räntebeläggningen innebar att en schablonintäkt togs upp till beskattning (Lodin m.fl. 2005 s.315). Schablonintäkten beräknas som 72 % av statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret multiplicerat med det belopp den skattskyldige har avsatt till periodiseringsfond vid beskattningsårets ingång (2004/05:38 s.7). Lagrummet för räntebeläggningen är IL 30:6 a (2004/05:38 s.12).
Exempel:
2.6 Fördelar efter räntebeläggningen
Efter räntebeläggningen jämställs periodiseringsfonder med extern kapitalförsörjning, detta innebär att företagen får betala ränta på erhållen kredit. Det är den enda skillnaden efter räntebeläggningen. Periodiseringsfonderna har fortfarande samma innebörd som tidigare, det vill säga lån utan säkerhet, möjlighet till resultatutjämning och kapitalförsörjning (2004/05:38 s.9).
IB periodiseringsfonder 2005: 300 000 kr.
Statslåneränta: 3,95 %
Schablonintäkt: 300 000 * 3,95 % *72 % = 8532 kr
Avgiften: 8532 * 28 % = 2389
3 Modell
Uppsatsförfattarna har utgått från uppsatsens teori och gjort vissa antaganden. Som en följd har det utformats en hypotes som uppsatsens empiriska studie ska utsätta för prövning (Hägg
& Wiedersheim-Paul 1984 s.37). Hypotesen är modellen och innehåller ett par möjligheter som följd av räntebeläggningen. Ena möjligheten är att företagen har löst upp sina periodiseringsfonder, den andra möjligheten är att företagen trots räntebeläggningen har fortsatt att göra avsättningar till sina periodiseringsfonder.
Att abstrahera betyder att egenskaper tas bort för att lösa vissa problem och utnyttja andra möjligheter. Koncentrationen ligger då på särskilda egenskaper som anses vara viktiga i sammanhanget (Hägg & Wiedersheim-Paul 1984 s.13). Modellen innehåller en abstraktion.
Uppsatsförfattarna bortsåg från två egenskaper när modellen skapades. Den första innebar att företag utan periodiseringsfonder inte undersöktes. Den andra innebar att företag med oförändrade periodiseringsfonder inte blev undersökta.
Figur 1. Räntebeläggning av periodiseringsfonder – modell med två inriktningar (Dalman &
Saur 2006)
Modellens antagande är att när räntebeläggningen infördes ställdes företag med avsatta medel i periodiseringsfonder inför ett ställningstagande. Antingen kunde de lösa upp befintliga periodiseringsfonder och därmed slippa räntebeläggningen. Eller så kunde de fortsätta att göra
Räntebeläggningen
Avsätter
Löser Upp
Kostsamt att lösa upp
Lönsamt Alternativ
finansiering dyrare Behov
Irritation
Olönsamt
Alternativ
finansiering
billigare
Inget behov
avsättningar till periodiseringsfonder. För de företag som har löst upp sina
periodiseringsfonder finns ett antal faktorer som enligt uppsatsförfattarna kan ha legat bakom
beslutet. De faktorerna är att det genom räntebeläggningen kan ha uppstått en irritation,
företagen kan ha hittat andra mer lönsamma finansieringsalternativ. Det är även möjligt att
företagen inte hade något behov av periodiseringsfonder. För de företag som har gjort
fortsatta avsättningar till periodiseringsfonder finns även här faktorer som enligt
uppsatsförfattarna kan ha legat bakom företagens beslut. Antingen har det varit för kostsamt
att lösa upp alla befintliga fonder och ta upp till beskattning. Det kan ha varit svårt för
företaget att betala den extra skatt som upplösning av periodiseringsfonder innebär, då
pengarna som krävs kan vara svåra att få tillgängliga. Annars har företagen kommit fram till
att avsättningarna var lönsamma. En annan möjlighet var att det fanns ett fortsatt behov av
periodiseringsfonder.
4 Metod
4.1 Val av metod
Den empiriska studien är uppbyggd genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder. En kombination ansågs nödvändig för att kunna besvara uppsatsens problem- formulering. Den kvantitativa studien ligger till grund för den kvalitativa. Den har fungerat som en förundersökning genom insamling av data. Den kvantitativa studien visar vilka företag som är intressanta utifrån uppsatsens problemformulering, men även den effekt ränte- beläggningen har haft på de största företagen i Uppsala län. Genom den kvantitativa studien har uppsatsförfattarna i den kvalitativa studien kunnat fokusera på de företag som är intressanta utifrån uppsatsens problemformulering och dessutom fått en översikt på hur den kvantitativa studiens urval har agerat på räntebeläggningen (Holme & Solvang 1997 s.85-88).
4.1.1 Kvantitativ undersökning
Det kvantitativa urvalet består av de femtio största aktiebolagen i Uppsala län mätt i omsättning. Uppsatsförfattarna gjorde tre antaganden, som låg till grund för att ha de femtio största aktiebolagen som den kvantitativa studiens urval. Det första antagandet är att större företag oftast har möjlighet att resultatutjämna inom en koncern. Uppsatsförfattarna har även antagit att större företag har mer resurser och därmed bättre förutsättningar att lösa upp befintliga periodiseringsfonder. Det tredje antagandet är att större företag har lättare att få finansiering från annat håll.
Det kvantitativa urvalet är hämtat från databasen Affärsdata den 23 november 2006. En utökad sökning på aktiebolag i Uppsala län gjordes med 2005 som senaste bokslut. Därefter exporterades den fullständiga urvalslistan till Excel där företagen sorterades efter störst omsättning. Därefter gjordes en uppdelning av den fullständiga urvalslistan då de femtio största företagen bildade den kvantitativa studiens urval.
För att studera hur företagen i den kvantitativa studiens urval har agerat till följd av räntebeläggningen har deras årsredovisningar studerats. Årsredovisningar för åren 2003-2005 har undersökts för att se möjliga tendenser. Anledningen till att årsredovisningar för åren 2003-2005 har undersökts är att det under 2004 blev känt att räntebeläggningen skulle införas.
Aktuella årsredovisningar från alla aktiebolagen har tagits från databasen Affärsdata. Utifrån
den kvantitativa studien har en lista sammanställts över bolagens periodiseringsfonder för boksluten 2003, 2004 och 2005.
4.1.2 Kvalitativ studie
Uppsatsens kvalitativa studie består av e-postintervjuer med företag ur det kvantitativa urvalet. Syftet med de kvalitativa intervjuerna var att öka informationsvärdet och få bättre insikt i aktiebolagens beslut angående deras periodiseringsfonder (Holme & Solvang 1997 s.101). Det kvalitativa urvalet är gjort utifrån två valda kategorier. Den första kategorin var företag som hade löst upp sina periodiseringsfonder, den andra kategorin var företag som hade fortsatt göra avsättningar till periodiseringsfonder. Anledningen till att uppsatsförfattarna valde de två kategorierna var att de antog att företag som har gjort stora förändringar i sina periodiseringsfonder kan ge tydligare indikationer på faktorer bakom företagens beslut. Det kan vara så att de företag som lämnat sina periodiseringsfonder oförändrade har valt att inte göra avsättningar på grund av räntebeläggningen, men valt att inte lösa upp då det innebar en större skattebetalning. Även de företag som inte har några belopp avsatta till periodiseringsfonder de aktuella boksluten kan ha påverkats av räntebeläggningen.
Uppsatsförfattarna anser dock att de tydligaste svaren går att få från företag som gjort stora förändringar.
Innan kontakt togs med det kvalitativa urvalet granskades företagens årsredovisningar. Detta för att säkerställa att företagen som helt löst upp sina periodiseringsfonder inte gjort det på grund av negativa resultat efter finansiella poster, om så var fallet, kontrollerade uppsatsförfattarna om upplösningen översteg det negativa resultatet efter finansiella poster.
För att förstå de bakomliggande faktorerna till företagens agerande angående periodiseringsfonder kontaktades personer som är delaktiga i företagens beslut (Holme &
Solvang 1997 s.104). Nio företag ur den kvantitativa urvalsgruppen kontaktades, eftersom de
passade in på en av de två kategorierna för den kvalitativa studien, det vill säga att företagen
antingen löst upp sina periodiseringsfonder eller gjort fortsatta avsättningar. Två företag som
kontaktades angående personlig intervju tackade nej, de tackade även nej till intervju via e-
post. De företagen var Novation AB och Quintiles AB. Förklaringarna de angav var brist på
tid och underbemanning. Därefter kontaktades tre företag till. Även de tackade nej till
De företagen var Bilforum Alf Johansson AB, Q-Med AB och AB G. Persson. Med hänsyn till företagens negativa inställning till personlig intervju byttes tillvägagångssätt när de sista företagen på urvalslistan kontaktades. Vid de kontakterna frågades det därför om e- postintervju direkt eftersom chansen till intervju då ökade på grund av att företagen slapp känna press samt att de blev positivt inställda beträffande tidsaspekten. Eftersom tre företag innan hade gett tillåtelse för intervju via e-post ansågs det även att sammanställningen skulle bli bättre om alla intervjuer var i samma format. Tre företag svarade ja till att bli intervjuade via e-post. De företagen var, GE Healthcare Bio-Sciences AB, Sh bygg, sten och anläggning AB och Malm Stormarknad i Uppsala AB. Ett företag tackade nej till e-postintervju på grund av tidsbrist. Det företaget var Bilvalet i Enköping AB. Totalt tackade följaktligen sex företag ja till en e-postintervju. Det uppstod dock ett bortfall av två av företagen i den kvalitativa studien. Två av företagen som tackade ja till en intervju via e-post har inte svarat på frågeformuläret. De företagen är Bilforum Alf Johansson AB och Malm Stormarknad i Uppsala AB, uppsatsförfattarna har dock inte fått en förklaring till deras agerande. Av de fyra företagen som svarade på e-postintervjun hade två löst upp sina periodiseringsfonder medan två hade gjort fortsatta avsättningar.
Uppsatsförfattarna är medvetna om de nackdelar som e-postintervjuer medför jämfört med personliga intervjuer. Då företagen inte hade tid för personliga intervjuer, blev uppsatsförfattarna tvungna att välja det andra tillvägagångssättet. Ett par nackdelar med att utföra intervjuer via e-post är att möjligheten till följdfrågor och uttömmande svar uteblir. Det finns dock ett antal fördelar med att utföra intervjuerna via e-post. Respondenten får mer tid att tänka igenom sina svar och risken för missförstånd minskar. Även uppsatsförfattarna kan dra fördel av e-postintervjuer eftersom en möjlighet att tänka igenom respondentens svar innan en eventuell fortsatt kontakt då uppstår.
Två olika frågeformulär sammanställdes till e-postintervjuerna. Ett frågeformulär för de
företag som hade löst upp sina periodiseringsfonder och ett frågeformulär till de företag som
hade gjort fortsatta avsättningar. Frågeformulären skickades ut till fem av företagen med e-
post den 30 november och till ett företag den 4 december. Av de sex företag som tackade ja
till en e-postintervju svarade endast fyra företag på frågorna. Eftersom inte alla företagen
svarat på frågeformuläret medför det ännu en begränsning. Uppsatsförfattarna anser dock att
svaren från frågeformulären kan ge indikationer på varför företagen inom det kvantitativa
urvalet har agerat som de gjort.
4.2 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet betyder att olika, oberoende mätningar ska ge samma eller liknande resultat. Det är därför viktigt hur mätningar utförs och hur information bearbetas. Validitet betyder att mäta det som avses att mätas. Validiteten är därför beroende av vad som mäts och om det är utrett i frågeställningen (Holme & Solvang 1997 s.163). Det går att skilja på inre och yttre validitet.
Inre validitet innebär hur bra överensstämmelsen är mellan det som avses att mätas och den operationella definitionen av det. Yttre validitet innebär hur bra överensstämmelse det är mellan det som tros mätas och det som faktiskt mäts (Hägg & Wiedersheim-Paul 1987 s.45- 47). Målsättningen var att Uppsatsens studie ska vara pålitlig och trovärdig.
4.2.1 Reliabilitet
För att uppnå hög reliabilitet i den kvantitativa studien har uppsatsförfattarna oberoende av varandra tittat på årsredovisningarna för åren 2003-2005 och kommit fram till samma resultat.
Detta för att säkerställa att de obeskattade reserverna inte har tolkats olika eller att felaktig data hade inmatats i Excel. Uppsatsförfattarna anser därför att den kvantitativa undersökningen ger tillförlitlig data.
4.2.2 Validitet
För att uppnå en hög yttre validitet har ett par åtgärder skett för att säkerställa att rätt person inom företaget svarade på frågeformuläret. Den första åtgärden innebar att uppsatsförfattarna vid den första kontakten med företaget blev kopplade till rätt person inom ekonomiavdelningen. Den andra åtgärden innebar att det utskickade frågeformuläret till företaget innehöll en fråga om respondentens ställning på företaget.
Faktorer som kan bidra till en lägre validitet är att eftersom intervjuerna genomfördes via e-
post gick uppsatsförfattarna miste om möjligheten att ställa följdfrågor. Frågeformulärets
frågor blev därmed snävare och mer ledande än vad de skulle ha blivit om det hade utformats
för en personlig intervju. En annan faktor som kan bidra till lägre validitet är om respondenten
gett osanna svar. Uppsatsförfattarna anser dock att den möjligheten inte är troligt eftersom
respondenterna frivilligt har ställt upp på att bli intervjuade via e-post.
5 Empiri
Den empiriska studien är uppbyggd genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa studien har fungerat som en förundersökning genom insamling av data. Både den kvantitativa och den kvalitativa studien har ansetts nödvändig för att besvara uppsatsens problemformulering (Holme & Solvang 1997 s.85-88). I empiriavsnittet kommer först resultatet från den kvantitativa studien att presenteras. Därefter förekommer en redogörelse av resultatet från den kvalitativa studien.
5.1 Kvantitativ undersökning
Det kvantitativa urvalet i uppsatsens studie består av de femtio största aktiebolagen i Uppsala län mätt i omsättning. Uppsatsförfattarna gjorde tre antaganden, som låg till grund för att ha de femtio största aktiebolagen som den kvantitativa studiens urval. Det första antagandet är att större företag oftast har möjlighet att resultatutjämna inom en koncern. Uppsatsförfattarna har även antagit att större företag har mer resurser och därmed bättre förutsättningar att lösa upp befintliga periodiseringsfonder. Det tredje antagandet är att större företag har lättare att få finansiering från annat håll.
5.1.1 Förändring 2003 till 2004
Mellan boksluten för år 2003-2004 ökade femton företag sina periodiseringsfonder. Elva
företag minskade sina periodiseringsfonder. Fem företag höll sina periodiseringsfonder
oförändrade. Förändringarna i företagens periodiseringsfonder säger dock inget om om-
fattningen på förändringen, utan endast att en förändring har skett. Antal företag som under
åren 2003-2004 inte hade några periodiseringsfonder var sjutton. Det uppkom ett bortfall på
två företag de aktuella boksluten. Bakgrunden till bortfallet var att de företagen inte hade
specificerat sina obeskattade reserver i noterna. De företagen var Biacore AB och AK Finans
AB. Diagram 1 nedan, illustrerar förändringarna mellan 2003 och 2004.
Förändring av företagens periodiseringsfonder boksluten 2003 till 2004
0 5 10 15 20
Ökning Minskning Oförändrat Inga P- fonder
Bortfall
Agerande
Antal företag
Diagram 1. Förändring av företagens periodiseringsfonder boksluten 2003 till 2004
5.1.2 Förändring 2004 till 2005
Förhållandena kring periodiseringsfonderna var i stort sett likadana 2004-2005 som 2003- 2004. Mellan boksluten 2004-2005 ökade sexton företag sina periodiseringsfonder och tio företag minskade sina periodiseringsfonder. Fem företags periodiseringsfonder var oförändrade. Förändringarna i företagens periodiseringsfonder säger inte heller här något om omfattningen på förändringen, utan endast att en förändring har skett. Även under boksluten 2004-2005 var antalet företag i studien som inte hade periodiseringsfonder sjutton och bortfallet i studien var två. Bortfallet här avser samma företag och anledning som är nämnt ovan. Diagram 2 nedan, illustrerar förändringarna mellan 2004 och 2005.
Förändring av företagets periodiseringsfonder boksluten 2004 till 2005
0 5 10 15 20
Ökning Minskning Oförändrat Inga p- fonder
Bortfall
Agerande
Antal företag
Diagram 2. Förändring av företagens periodiseringsfonder boksluten 2004 till 2005
5.1.3 Förändring 2003 till 2005
Den kvantitativa studien visar att företagens sammanlagda avsatta belopp i periodiserings- fonder för åren 2003 till 2005 har minskat. De totala avsatta beloppen var 1 054 776 414 kronor år 2003, 1 130 489 592 kronor år 2004 och 640 851 222 kronor år 2005. Studien visar således att företagens avsatta medel ökade från 2003-2004, för att sedan sjunka drastiskt till år 2005. Observera att tre företag i det kvantitativa urvalet löste upp sina periodiseringsfonder helt, vilket har påverkat. Diagram 3 nedan, illustrerar företagens avsatta medel i periodiseringsfonder för boksluten 2003 till 2005.
Företagens avsatta medel i periodiseringsfonder
0 200 000 000 400 000 000 600 000 000 800 000 000 1 000 000 000 1 200 000 000
Summa P-fond 2003
Summa P-fond 2004
Summa P-fond 2005 Summa Periodiseringsfond
Kr
Diagram 3. Företagens avsatta medel i periodiseringsfonder
5.2 Kvalitativ undersökning
Den kvalitativa studien består av e-postintervjuer med fyra företag ur det kvantitativa urvalet.
Det kvalitativa urvalet är gjort utifrån två valda kategorier. Den första kategorin var företag som hade löst upp befintliga periodiseringsfonder, den andra kategorin var företag som hade fortsatt göra avsättningar till periodiseringsfonder.
För att förstå de bakomliggande faktorerna till företagens beslut kontaktades ekonomichefen i de fyra utvalda företagen som det kvalitativa urvalet bestod av.
5.3 Företag som löst upp periodiseringsfonder
Två företag som har intervjuats via e-post har löst upp befintliga periodiseringsfonder. De
företagen är GE Healthcare Bio-Sciences AB och Sh bygg, sten och anläggning AB.
5.3.1 GE Healthcare Bio-Sciences AB
Ann-Christine Löfgren, ekonomichef på GE Healthcare Bio-Sciences AB, har besvarat den kvalitativa studiens frågor via e-post. Beslutsfattandet kring periodiseringsfonder i GE Healthcare Bio-Sciences AB fattas utifrån koncernens skattesituation i samråd med ekonomi- avdelningen i England.
Innan räntebeläggningen använde sig GE Healthcare Bio-Sciences AB av periodiserings- fonder enbart i syfte att minska företagets skattekostnad. När räntebeläggningen av periodiseringsfonder infördes räknade företaget på att de kunde få en bättre intern avkastning jämfört med räntekostnaden för periodiseringsfonderna. Företaget var heller inte beroende av periodiseringsfonder i finansieringssyfte.
GE Healthcare Bio-Sciences AB slutade att göra avsättningar och löste upp befintliga periodiseringsfonder. Anledningen till att de löste upp sina periodiseringsfonder beror dels på räntebeläggningen, dels på den skatteplanering som genomfördes i och med samgåendet med General Electrics. Fördelar med periodiseringsfonder beaktades inte vid beslutet.
GE Healthcare Bio-Sciences AB betraktade inte möjligheten till resultatutjämning vid sitt beslut. De anser som en följd av upplösta periodiseringsfonder att koncernbidragen inom koncernen inte har triggats av räntebeläggningen på periodiseringsfonderna, utan på grund av företagets nya skatteplanering.
GE Healthcare Bio-Sciences AB åsikter kvarstår. Framtiden kommer inte heller, enligt dem, att innebära någon förändring eftersom de anser att det inte är nödvändigt på grund av deras aktuella skattestruktur.
5.3.2 Sh bygg, sten och anläggning AB
Viktor Kornher, ekonomichef på Sh bygg, sten och anläggning AB, har besvarat den
kvalitativa studiens frågor via e-post. Beslutsfattandet rörande periodiseringsfonder bestäms i
företaget av ägare och styrelse, ofta efter förslag från ekonomichefen.
Sh bygg, sten och anläggning AB såg endast små fördelar med periodiseringsfonder innan räntebeläggningen genom att skatten sköts på framtiden. De ansåg vid räntebeläggningen och anser fortfarande att det är småaktigt att försämra en regel som ger företagen en lättnad. De löste upp sina periodiseringsfonder på grund av räntebeläggningen av principskäl.
Anledningen var att villkoren försämrades och nyttan av periodiseringsfonderna var relativt liten. Inga andra orsaker låg bakom beslutet. Innan de beslutade om att lösa upp periodiseringsfonder beaktades dock de kvarvarande fördelarna.
Eftersom periodiseringsfonderna inte var ett sätt att finansiera verksamheten innan räntebeläggningen, var det heller inte aktuellt efter. Därför räknade de inte på hur mycket periodiseringsfonder skulle ha kostat jämfört med andra finansieringsalternativ, resultat- utjämning beaktades inte heller vid beslutet. Det blir enligt dem inte mer aktuellt med koncernbidrag i framtiden efter räntebeläggningen.
I efterhand har de inte utvärderat beslutet, men de står fast vid principen att inte använda periodiseringsfonder även i framtiden.
5.4 Fortsatta avsättningar till periodiseringsfonder
Två företag som har intervjuats via e-post har fortsatt göra avsättningar till sina periodiseringsfonder. De företagen är Q-Med AB och AB G. Persson.
5.4.1 Q-Med AB
Lennart Lönnquist, ekonomichef på Q-Med AB, har besvarat den kvalitativa studiens frågor via e-post. Beslutsfattandet rörande periodiseringsfonder bestäms av Chief Financal Officer, koncerncontroller samt ekonomichefen i företaget.
De tyckte att räntebeläggningen av periodiseringsfonder var ett rimligt beslut och deras syn på
periodiseringsfonder efter räntebeläggningen har inte ändrats. De har fortsatt att göra
avsättningar till periodiseringsfonder för att de anser att det fortfarande är en fördelaktig
finansieringsform, trots att villkoren har försämrats. Företaget har räknat på hur mycket
periodiseringsfonder kostar jämfört med andra finansieringsalternativ och kom fram till att
deras aktuella upplåning kostar företaget mer än periodiseringsfonderna. Möjligheten att
resultatutjämna hade betydelse, men inte så mycket eftersom de räknar med att fortsätta att gå med vinst inom överskådlig framtid.
De avsatta beloppen går in i det allmänna kassaflödet. Huvudsaklig användning för närvarande är till investering i nya byggnader, samt till utdelning åt aktieägarna. De anser dock att periodiseringsfondsystemet inte är ett viktigt sätt att finansiera verksamhet.
I efterhand anser de att det fortfarande är fördelaktigt att fortsätta med periodiseringsfonderna.
De kommer att fortsätta att göra avsättningar i framtiden, så länge villkoren inte försämras ytterligare.
5.4.2 AB G. Persson
Staffan Persson, ekonomichef på AB G. Persson, har besvarat den kvalitativa studiens frågor via e-post. Personer som är inblandad i beslutsfattandet rörande periodiseringsfonder är företagsledning, styrelse och bolagsstämma. Det är även de som fastställer beslutet angående periodiseringsfonder.
AB G. Persson tyckte inte om räntebeläggningen av periodiseringsfonder eftersom de ansåg att det aldrig är kul med en kostnadsökning på internt generade medel. Även deras syn på periodiseringsfonder har ändrats efter räntebeläggningen.
AB G. Persson har fortsatt att göra avsättningar till sina periodiseringsfonder, trots räntebeläggningen eftersom de anser att fördelarna fortfarande är övervägande. De räknade på hur mycket periodiseringsfonder kostar jämfört med andra finansieringsalternativ.
Kostnadsjämförelser gjordes med offerter på inlånade medel från olika banker och finansbolag. Andra faktorer som har påverkat beslutet att behålla periodiseringsfonderna är att pengarna stannar kvar i bolaget.
Genom att AB G. Persson gör avsättningar till periodiseringsfonder sker en likviditets-
förstärkning i företaget vilket gynnar både investeringar och den löpande driften. Och de
anser därför att periodiseringsfondsystemet utgör en viktig del av kapitalförsörjningen.
AB G. Persson har i efterhand utvärderat sitt beslut att behålla sina periodiseringsfonder.
Deras beslut ansågs nödvändigt eftersom de avsatta medlen behövdes för finansiering av
pågående investeringar. Staffan Persson tror personligen att AB G. Persson kommer att
fortsätta göra avsättningar till periodiseringsfonder i framtiden.
6 Analys
Genom uppsatsens kvantitativa och kvalitativa studier har uppsatsförfattarna utrett hur Uppsala läns största företag har agerat till följd av räntebeläggningen av periodiseringsfonder.
I analysen kommer det att redogöras vilka bakomliggande faktorer som lett fram till företagens beslut och vad skillnader mellan företagen kan bero på.
6.1 Analys av kvantitativa data
Mellan boksluten för år 2003-2004 ökade femton företag sina periodiseringsfonder. Elva företag minskade sina periodiseringsfonder. Fem företag behöll sina periodiseringsfonder oförändrade. Antal företag som under åren 2003-2004 inte hade några periodiseringsfonder var sjutton och bortfallen de aktuella boksluten var två stycken.
Förhållandena kring periodiseringsfonderna var i stort sett likadana 2004-2005 som 2003- 2004. Mellan boksluten 2004-2005 ökade sexton företag sina periodiseringsfonder och tio företag minskade sina periodiseringsfonder. Fem företags periodiseringsfonder var oförändrade. Även under boksluten 2004-2005 var antal företag i studien som inte hade periodiseringsfonder sjutton och bortfallet i studien var två.
I bokslutet för 2003 hade tjugoåtta företag belopp avsatta till periodiseringsfond, 2004 är antalet tjugofem företag och 2005 är antalet tjugofem företag. År 2005 är det följaktligen tre företag mindre än år 2003 som hade avsatta medel till periodiseringsfonder.
De sammanlagda avsatta beloppen till periodiseringsfonder har för åren 2003-2005 minskat.
Av de sammanlagda avsatta beloppen för de tre åren var 37 % för år 2003 för att öka till 40 % för år 2004, i bokslutet för år 2005 sjönk dock de totalt avsatta beloppen i periodiserings- fonderna till 23 %. Tre företag i det kvantitativa urvalet löste upp sina periodiseringsfonder helt mellan boksluten 2004-2005, vilket har haft stor påverkan på de sammanlagda avsatta beloppen. Sexton företag ökade dock sina periodiseringsfonder mellan boksluten 2004-2005.
Nio av tio företag som minskade sina periodiseringsfonder från 2004 till 2005 har ett positivt
resultat före bokslutsdispositioner år 2005. Det betyder att de nio företagen inte har minskat
sina periodiseringsfonder för att göra en resultatutjämning. Att periodiseringsfonderna
minskade kan ha att göra med att 1999 års avsättning skulle återföras till beskattning.
periodiseringsfonderna i bokslutet för 2005. Av de tio företagen har tre valt att helt lösa upp sina periodiseringsfonder. Ett av företagen som helt löste upp sina periodiseringsfonder visade negativt resultat före bokslutsdispositioner år 2005. Det upplösta beloppet översteg dock det negativa resultatet före bokslutsdispositioner. Sexton företag ökade sina periodiseringsfonder från 2004-2005. Alla sexton företagen visade positivt resultat före bokslutsdispositioner år 2005, vilket är en nödvändighet för att företag ska kunna göra avsättningar till periodiserings- fonder. Av de företag som inte redovisade några periodiseringsfonder för åren 2003-2005 hade fem företag negativa resultat före bokslutsdispositioner år 2005 medan tolv företag hade positiva resultat före bokslutsdispositioner. Bortfallet av företag var i den kvantitativa studien två stycken på grund av att de inte specificerat sina obeskattade reserver i noterna.
6.2 Analys av kvalitativa data
Den kvalitativa data består av e-postintervjuer med fyra företag, varav två löst upp sina periodiseringsfonder sedan räntebeläggningen och två har gjort fortsatta avsättningar till periodiseringsfonder.
6.2.1 Företag som har löst upp periodiseringsfonder
GE Healthcare Bio-Sciences AB och Sh bygg, sten och anläggning AB har båda löst upp sina periodiseringsfonder under året 2005. Huvudsyftena bakom deras periodiseringsfonder innan räntebeläggningen var att minska skattekostnaden. Inget av företagen använde sig av periodiseringsfonder för att finansiera verksamheten eller för att förlustutjämna innan räntebeläggningen, vilket heller inte var aktuellt efter räntebeläggningen. Både GE Healthcare Bio-Sciences AB och Sh bygg, sten och anläggning AB anser att koncernbidrag inom koncernen inte har ökat som en följd av att företagen löste upp sina periodiseringsfonder. GE Healthcare Bio-Sciences AB anser att koncernbidragen inom koncernen har triggats på grund av företagets nya skatteplanering.
Orsakerna till upplösningen skiljde sig åt mellan de två företagen. GE Healthcare Bio-
Sciences AB bedömde att de kunde få en bättre intern avkastning jämfört med räntekostnaden
för periodiseringsfonderna. Det låg även fler faktorer bakom GE Healthcare Bio-Sciences AB
agerande. Periodiseringsfonderna användes inte i syfte att finansiera verksamheten, en ny
skatteplanering som genomfördes i samband med att de blev en del av ett annat bolag. Även
räntebeläggningen påverkade företagets agerande. Alla de här faktorerna bidrog till att GE
Healthcare Bio-Sciences AB löste upp sina periodiseringsfonder. Kvarvarande fördelar rörande periodiseringsfonder beaktades inte vid beslutet att lösa upp periodiseringsfonderna.
Sh bygg, sten och anläggning AB räknade aldrig på hur på hur mycket periodiseringsfonder skulle ha kostat efter räntebeläggningen. De löste upp sina periodiseringsfonder av principskäl eftersom de ansåg att det är småaktigt att försämra en regel som ger företagen en lättnad. Inga andra orsaker låg bakom beslutet. I fall Sh bygg, sten och anläggning AB hade haft större nytta av periodiseringsfonder hade situationen eventuellt sett annorlunda ut. De beaktade dock de kvarvarande fördelarna av periodiseringsfonder innan de fattade sitt beslut att lösa upp sina periodiseringsfonder.
Nu i efterhand står båda företagen fast vid sina åsikter, det vill säga att inte ha några periodiseringsfonder. Dock har de två olika bolagen olika utgångspunkter. Enligt GE Health- care Bio-Sciences AB kommer inte framtiden att innebära någon förändring eftersom de anser att det inte är nödvändigt på grund av deras aktuella skattestruktur. Sh bygg, sten och anläggning AB har inte utvärderat sitt beslut men de står fast vid principen att inte använda periodiseringsfonder.
6.2.2 Företag som gjorde fortsatta avsättningar i periodiseringsfonder
Både Q-Med AB och AB G. Persson har gjort avsättningar till periodiseringsfonder under 2004 och 2005. Q-Med AB räknade på hur mycket periodiseringsfonder kostar jämfört med andra finansieringsalternativ och kom fram till att deras aktuella upplåning kostar företaget mer än periodiseringsfonderna. De har som följd av uträkningen fortsatt att göra avsättningar till periodiseringsfonder för att de anser att det fortfarande är en fördelaktig finansieringsform.
Huvudsaklig användning för de avsatta beloppen är i nuläget för Q-Med AB investeringar i
nya byggnader, samt till utdelning åt aktieägarna. De anser dock att periodiserings-
fondsystemet inte är ett viktigt sätt att finansiera verksamhet. Även AB G. Persson gjorde
beräkningar på hur mycket periodiseringsfonder kostar jämfört med andra finansierings-
alternativ. Kostnadsjämförelser gjordes med offerter på inlånade medel från olika banker och
finansbolag. AB G. Persson fortsatte att göra avsättningar till sina periodiseringsfonder
eftersom de ansåg att fördelarna fortfarande var övervägande. Faktorerna som har påverkat
beslutet att behålla periodiseringsfonderna är att pengarna stannar i kvar i bolaget, vilket
den löpande driften. AB G. Persson anser därför att periodiseringsfondsystemet utgör en viktig del.
Q-Med AB tyckte att räntebeläggningen av periodiseringsfonder var ett rimligt beslut och deras syn på periodiseringsfonder efter räntebeläggningen har inte ändrats. AB G. Persson har dock en annan synpunkt. De tyckte inte om räntebeläggningen av periodiseringsfonder eftersom de ansåg att det aldrig är kul med en kostnadsökning på internt generade medel, vilket innebar att deras syn på periodiseringsfonder påverkades.
I efterhand anser Q-Med AB att det fortfarande är fördelaktigt att fortsätta med periodiseringsfonderna. De kommer att fortsätta att göra avsättningar i framtiden så länge villkoren inte försämras ytterligare. AB G. Persson har i efterhand utvärderat sitt beslut att behålla sina periodiseringsfonder. Beslutet ansågs vara nödvändigt eftersom att de avsatta pengarna behövdes för finansiering av pågående investeringar. Staffan Persson, ekonomichef i AB G. Persson, tror personligen att de kommer att fortsätta göra avsättningar till periodiseringsfonder i framtiden.
Då Q-med tror på att fortsätta gå med vinst har möjligheten till resultatutjämning haft mindre betydelse för dem, men den har trots allt betydelse. AB G. Persson nämner inte i frågeformuläret vad de anser om möjligheten till resultatutjämning.
6.3 Modellen
Faktorerna i modellen som uppsatsförfattarna ansåg ligga bakom att företagen löste upp sina periodiseringsfonder var irritation, bättre alternativa finansieringsalternativ och inget behov av periodiseringsfonder.
Genom den kvalitativa studien framkom vilka faktorer som påverkade att GE Healthcare Bio-
Sciences AB och Sh bygg, sten och anläggning AB. Bakomliggande faktorer för att GE
Healthcare Bio-Sciences AB löste upp sina periodiseringsfonder var som nämnt ovan att de
inte behövde periodiseringsfonder för att finansiera verksamheten och för att förlustutjämna,
vilket tyder på att det inte fanns något behov. Andra faktorer var en bättre intern avkastning,
ny skatteplanering och även räntebeläggningen påverkade företagets agerande. Sh bygg, sten
och anläggning AB:s bakomliggande faktorer var främst irritation över räntebeläggningen,
dock beaktades de kvarvarande fördelarna, men de ansågs inte ha något behov av dem.
Faktorer i modellen för de företag som löst upp sina periodiseringsfonder blir efter den empiriska studien: irritation, bättre alternativ, omstrukturering och inget behov.
Faktorer i modellen som uppsatsförfattarna ansåg ligga bakom att företagen fortsatte att göra avsättningar var att det var kostsamt att lösa upp, att periodiseringsfonder fortfarande var lönsamt, att andra finansieringsalternativ var dyrare och att det fanns ett behov av periodiseringsfonderna.
Faktorer som uppsatsförfattarna ansåg hade påverkat företagen till att göra fortsatta avsättningar visade sig stämma relativt bra överens med den empiriska studiens resultat.
Faktorer som har påverkat Q-Med AB och AB G. Perssons har varit att det har funnits ett behov av periodiseringsfonder för att kunna göra investeringar i verksamheten.
Periodiseringsfonder är även lönsammare än andra finansieringsalternativ. Det var dock en faktor som inte kom upp i studien som uppsatsförfattarna tror har påverkat en del företag. Den faktorn är att det är kostsamt att lösa upp periodiseringsfonder och att alla företag inte har möjlighet att göra det. Vissa företag kanske eventuellt på sikt väljer att lösa upp sina periodiseringsfonder, men klarar inte genast av den extra skattebetalningen som upplösningen medför eftersom pengarna troligtvis oftast är använda i verksamheten. Den faktorn kommer därför att vara kvar från den ursprungliga modellen.
Figur 2. Räntebeläggning av periodiseringsfonder – modell med två inriktningar (Dalman &
Räntebeläggningen
Avsätter
Löser Upp
Kostsamt att lösa upp
Lönsamt Alternativ
finansiering dyrare Behov
Irritation
Bättre alternativ
Omstrukturering
Inget behov
7 Slutsats
Räntebeläggningen av periodiseringsfonder har inneburit att Uppsala läns största företag har agerat på olika sätt. Enligt den kvalitativa studien har företagen antingen löst upp befintliga periodiseringsfonder eller så har de fortsatt att göra avsättningar till sina periodiseringsfonder.
Då omfattningen på de kvalitativa data är mindre än eftersträvad är det svårt att dra långtgående slutsatser. Dock har vissa tendenser funnits. Genom den kvalitativa studien framkom det att minst ett par företag i Uppsala län löste upp befintliga periodiseringsfonder till följd av räntebeläggningen, andra faktorer spelade dock även in. Det förekom även minst ett par företag som fortsatte att göra avsättningar till periodiseringsfonder eftersom de företagen fortfarande betraktade periodiseringsfonder som en lönsam finansieringsform.
De företag uppsatsförfattarna har intervjuat har haft olika metoder att bedöma periodiserings- fondernas lönsamhet. Det ena av företaget som löst upp sina periodiseringsfonder helt räknade på den interna avkastningen, medan det andra företaget som löste upp sina periodiserings- fonder inte räknade på alternativa finansieringsalternativ. Båda företagen uppsatsförfattarna intervjuade som hade valt att göra fortsatta avsättningar till periodiseringsfond räknade på alternativa finansieringsalternativ och fann att deras periodiseringsfonder fortfarande är lönsamma.
Vilket av alternativen företagen valde, det vill säga lösa upp eller göra fortsatta avsättningar till periodiseringsfonder, kan ha att göra med deras likviditetsbehov. Eventuellt är det mer lönsamt för företag som är expansiva och kräver mycket kapital till investeringar att använda periodiseringsfonder. Företag som har kapitalbehov tjänar då på att använda sig av periodiseringsfonder för att kunna göra exempelvis investeringar istället för att låna externt, som kan innebära en högre ränta. För företag som inte är i samma behov av kapital och använder periodiseringsfonderna för att skjuta upp beskattning kan fördelarna ha försvunnit när fonderna blev räntebelagda. Om enda fördelen var att skjuta upp beskattning har nyttan minskat.
Företagens beslut kan dock komma att ändras i fall företagens aktuella position blir förändrad.
I fall företagen finner det olönsamt eller lönsamt med periodiseringsfonder kan det dock i
framtiden ändras som en följd av marknadens svängningar. Då vissa fördelar med
periodiseringsfonder kvarstår, som till exempel möjlighet till resultatutjämning, kan dessa företag kanske välja att återigen använda sig av periodiseringsfonder om deras situation skulle förändras.
Det är möjligt att periodiseringsfonder över lag kommer att minska med tiden, då företag som har ansett att en direkt upplösning medför en alltför stor skattekostnad och därför beslutat att minska sina periodiseringsfonder successivt.
Ytterligare lagändringar som försämrar villkoren kring periodiseringsfonder kan komma att
leda till att fler företag väljer bort periodiseringsfonder då alternativa finansieringsmöjligheter
blir mer lönsamma och nyttan då försvinner för stabila vinstdrivande företag.
Källförteckning
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn, 1997, Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder, 2 uppl., Lund: Studentlitteratur
Hägg, Ingemund & Wiedersheim-Paul, Finn, 1984, Att arbeta med modeller inom företagsekonomi, 5:3 uppl., Malmö: Liber
Inkomstskattelagen (IL), kap. 30
Kornher, Viktor, 2006, ekonomichef samtliga Sh bygg bolag, e-postintervju, mottagen 4 december
Löfgren, Ann-Christine, 2006, ekonomichef GE Healthcare Bio-Sciences AB, mottagen 5 december
Lönnquist, Lennart, 2006, ekonomichef Q-Med AB, e-postintervju, mottagen 6 december
Lönnqvist, Rune, 2005, Årsredovisning i koncerner, 3 uppl., Lund: Studentlitteratur
Persson, Staffan, ekonomichef AB G. Persson, e-postintervju, mottagen 11 december
Proposition 1989/90:110
Proposition 1993/94:50
Proposition 2004/05:38
Tjernberg, Mats, 2004, Periodiseringsfonder och andra obeskattade reserver, Uppsala: Iustus Förlag
Årsredovisningar hämtade från databasen Affärsdata
Bilaga 1- Tabell över företag
(summor i tkr)
Företagets Namn Org. nr. OmsättningP-fonder 03 P-fonder 04 P-fonder 05 Res f. bok.disp 05
GE Healthcare Bio-Sciences AB 556108-1919 4823278 565 541 546 483 0 378579
Forsmarks Kraftgrupp AB 556174-8525 3982700 0 0 0 -2700
Fresenius Kabi AB 556561-6058 1620240 0 0 0 156774
Phadia AB 556041-3204 1527937 0 0 0 398841
Erasteel Kloster AB 556057-1811 1459000 211 400 222 100 235 000 120900
Motorcentrum Gjestvang AB 556295-3660 910261 9 954 9 584 8 301 19398
Upplands Motor Uppsala AB 556227-3788 791590 0 0 0 12691
Cyrus Holding AB 556578-7461 746689 1 841,6 0 106 2162
Akademiska Hus Uppsala AB 556467-8745 722057 90 818 90 409 108 105 104199
Q-Med AB 556258-6882 666368 8 663 62 648 80 268 77520
Uppsalahem AB 556137-3589 660265 0 0 0 50034
Advanced Medical Optics Uppsala AB 556604-5422 582670 0 21 922 45 575 274228
Upplands Lokaltrafik AB 556159-2352 490098 0 0 0 15
AB G. Persson 556026-0092 479489 1 085 1 399 3 615 9131
Biacore AB 556130-7728 427400 92000
Gyproc AB 556060-7953 412403 0 0 0 45069
Mellansvenska Logistiktransporter AB 556617-1210 411485 0 0 787 2724
SDR Svensk Direktreklam AB 556067-0274 386383 3 073 3 073 4 200 19357
AGCO AB 556413-4590 384505 19 600,011 19 364,298 13 247,116 817
Cardinova AB 556386-3165 382546 8 367,266 11 431,361 13 328,563 18817
Quintiles AB 556244-8802 375880 11 296,568 0 0 26330
Italienska Bil AB 556565-8761 372115 0 0 0 -10292
AB Upsala Nya Tidning 556024-6927 366604 23 880 22 340 17 120 13581
Hedin Uppsala Bil AB 556022-5954 354091 5 229 5 229 4 153 5121
Malm Stormarknad i Uppsala AB 556574-6392 352359 9 824 13 646,7 0 8804
Suzuki Autoimport AB 556056-2703 349287 0 0 0 9194
Habia Cable Production AB 556094-2012 342383 0 0 0 45276
Bra Bil i Enköping AB 556446-1134 341848 236,3 1 420 1 282 1902
Sh bygg, sten och anläggning AB 556051-9232 323398 7 250,305 8 548,748 0 -1611 Radi Medical Systems AB 556335-9446 296017 30 089,5 33 789,5 47 290,5 66461
R. Janssons Livs AB 556599-9892 287164 3 893,7 4 588,4 694,7 1382
St:Eriks AB 556203-4750 266643 0 0 27449
Studentstaden i Uppsala AB 556233-8649 260606 0 0 0 121743
AB Uppsala Cementgjuteri 556035-2998 252694 6 312,697 5 685,681 5 495,977 2283
Bilforum Alf Johansson AB 556040-5457 245531 4 752 5 432 5 786 3838
Gamla Uppsala Buss AB 556036-0959 235038 0 0 0 1771
AB Uppsalabuss 556006-2803 234506 0 0 0 -2500
GEMS PET Systems AB 556193-7847 234356 8 296,222 16 598,053 16 598,053 11794
Lifco Dental AB 556061-7747 219107 132 0 0 -566
Biotage Sweden AB 556487-4922 212431 0 0 0 -23238
Bilvalet i Enköping AB 556411-2901 205740 5 800 8 080 10 560 9410
Angel Fall AB 556162-7885 204749 2 301,018 0 0 11695
Bahco Verktyg AB 556251-0114 201589 8 548,127 10 132,751 10 775 11126
Österby Gjuteri AB 556057-1951 196937 1 303,9 553,9 2 066 7762
Nocom Security AB 556579-0473 192661 0 0 0 3173
Scana Steel Söderfors AB 556438-5317 192443 0 0 78,413 8346
AK Finans AB 556147-5913 188194 82202
Nygab Service AB 556167-5207 186249 393 393 393 4918
Novation AB 556390-8820 184016 4 895,2 5 638,2 6 025,9 3621
St 1 Sweden AB 556625-7134 173807 0 0 0 -12738
