Uppsats omvårdnad 15 hp
Att vandra den smala vägen -
En litteraturstudie som belyser intervention för familjer som har barn med övervikt och fetma
Författare: Anna Måhlén och
Sammanfattning
Bakgrund: Att stödja föräldrar som har barn med övervikt och fetma för att förändra levnadsvanorna är en komplicerad och känslig uppgift. Eftersom barnfetma kan leda till konsekvenser som exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och därmed för tidig död, är det viktigt att försöka hejda
viktuppgången så tidigt som möjligt. Syfte: Att belysa interventioner för stöd till familjer som har barn med övervikt och fetma i avsikt att förbättra
levnadsvanor och därigenom befrämja BMI-minskning. Metod: Systematisk litteraturstudie, inspirerad av Forsberg och Wengströms (2003) modell. Nio artiklar inkluderades vilka har kvalitetsgranskats och analyserats enligt Graneheim och Lundman (2008). Analysen ledde fram till kategorierna: kost, fysisk aktivitet, motivation, beteendeförändring och bemötande. Resultat:
Interventionerna i studierna var bland annat träffar i grupp och enskilt, användning av stegräknare och kostdagbok. Deltagarna i studierna fick utbildning i kost, fysisk aktivitet och beteendeförändring. Resultatet visade att BMI-ökningen hejdades och att BMI påverkades positivt i högre grad då föräldrarna var de som tog ansvar för förändringen av levnadsvanorna.
Slutsats: Familjeintervention där man arbetar för att föräldrarna ska bli agenter för förändringen av levnadsvanorna är en effektiv metod att minska barnens BMI. Denna metod kräver dock att familjen är motiverad, vilket kan uppnås med hjälp av motiverande samtal.
Nyckelord: familjeintervention, barn, övervikt, fetma.
Innehållsförteckning
Inledning _________________________________________________________________ 1 Bakgrund _________________________________________________________________1
Övervikt och fetma ________________________________________________________ 1 BMI ____________________________________________________________________ 1 Familjens upplevelser ______________________________________________________ 2 Levnadsvanor ____________________________________________________________ 2 Intervention ______________________________________________________________ 3 Motiverande samtal ________________________________________________________ 3 Familjefokuserad omvårdnad ________________________________________________ 3 Problemformulering________________________________________________________ 4 Syfte______________________________________________________________________4 Metod_____________________________________________________________________4 Inklusionskriterier _________________________________________________________ 5 Sökningsförfarande och urval ________________________________________________ 5 Kvalitetsgranskning ________________________________________________________ 5 Etiskt resonemang _________________________________________________________ 6 Analys __________________________________________________________________ 6 Resultat __________________________________________________________________7
Kost ____________________________________________________________________ 7 Fysisk aktivitet ___________________________________________________________ 7 Motivation _______________________________________________________________ 8 Beteendeförändring ________________________________________________________ 8 Bemötande _______________________________________________________________ 9 Diskussion_______________________________________________________________ 10 Metoddiskussion _________________________________________________________ 10 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 11 Slutsatser_________________________________________________________________15 Referenslista_____________________________________________________________16 Bilagor
Bilaga 1 - Artikelmatris Bilaga 2 – Artikelsökning
Bilaga 3 – Kvalitetsgranskning kvantitativa artiklar Bilaga 4 – Kvalitetsgranskning kvalitativa artiklar
Inledning
Intresset för ämnet väcktes av en artikel i tidningen Omvårdnadsmagasinet som fokuserade på problemet med övervikt och fetma hos skolungdomar och visade att samtal som metod skulle kunna leda till en beteendeförändring. Övervikt och fetma hos barn är ett stort och
svåråtkomligt problem, bland annat för att föräldrarna kan känna skuld för barnets övervikt och därav förneka problemet (Jansson & Danielsson, 2003). I dagens samhälle är mat och framförallt onyttig mat, sötsaker och snacks mycket lättillgängligt och förhållandevis billigt. I mataffärerna finns närmast kassorna ett flertal hyllor med energitäta och näringsfattiga
produkter. Detta enorma utbud tillsammans med vår stillasittande livsstil ökar risken för övervikt och fetma. Att stödja föräldrarna i kampen för att uppnå en hälsosammare livsstil är en svår och mycket viktig uppgift som intresserar oss.
Bakgrund
Övervikt och fetma
Jämfört med för tjugo år sedan så är det nu fyra till fem gånger vanligare med feta barn, och andelen barn med övervikt har fördubblats. Även om ökningen av andelen feta barn nu tycks ha hejdats, så är övervikt och fetma hos barn ändå ett stort problem då dessa barn ofta förblir överviktiga eller feta även i högre åldrar. Detta kan medföra negativa hälsoeffekter som bukfetma, höga blodfetter, högt blodtryck samt högt blodsocker vilket ökar risken för
åderförkalkning som i sin tur kan leda till hjärt-kärlsjukdomar. Övervikt och fetma ökar även risken för diabetes. Detta kan leda till för tidig död (Socialstyrelsen, 2009).
BMI
BMI är förkortning för body mass index och är ett sätt att beräkna huruvida en person har till exempel övervikt eller fetma. Detta gör man genom att ta vikten (kg) dividerad med längden (m) i kvadrat. Även för barn räknar man på detta sätt, men för barn varierar BMI-talet i förhållande till barnets ålder och kön enligt tabellen nedan, vilken är konstruerad av Cole, Bellizzi, Flegal & Dietz (2000). Skillnaden i BMI mellan pojkar och flickor syns till exempel i puberteten; flickorna får då ha ett högre BMI än pojkarna utan att det kallas övervikt. I ålder kan detta illustreras gällande småbarn som ska vara rultiga utan att de därför är överviktiga.
Med stigande ålder sjunker sedan BMI för att återigen öka efter sex års ålder. Vid åtta års ålder är ett normalt BMI 16 och för en vuxen 22. Eftersom BMI-måtten skiljer väsentligt mellan olika åldrar och kön, så har man konstruerat ISO-BMI för barn, där det är uträknat vad
den vuxnes BMI motsvarar hos barnet (Janson & Danielsson, 2003). För detta används beräkningar gjorda av Cole et al (2000). Gränsen för övervikt hos vuxna är BMI 25 och för fetma BMI 30. I bilaga 5 är detta omräknat till ISO-BMI för barn. Den vänstra kolumnen gäller övervikt och den högra fetma. Detta omräknade BMI kallas för ISO-BMI (Danielsson
& Jansson, 2009). Ibland används percentiler istället för BMI. Detta är en omräkning av ISO- BMI till procent (Rössner, 1988).
Familjens upplevelser
Familjer till barn med övervikt eller fetma kan känna skam och skuld då barnets övervikt eller fetma ofta grundas bland annat i familjens livsstil vad gäller mat- och motionsvanor. Ofta är föräldrarna själva överviktiga och har kanske kämpat för att gå ner i vikt, med varierande framgång. Om familjerna söker eller tar emot erbjuden hjälp för barnets del så är detta ett stort steg som är värt all uppmuntran. Fetma kan vara ärftligt, vilket är kunskap som kan minska föräldrarnas skuldkänslor (Jansson & Danielsson, 2003).
Andra föräldrar vars barn är överviktiga eller feta kan ha uppfattningen att barnen är normal- eller till och med underviktiga, vilket innebär ännu en utmaning för vårdgivaren när det gäller att motivera föräldrarna att ändra levnadsvanorna (Stark et al, 2011).
Levnadsvanor
Enligt Winroth och Rydqvist (2008) har levnadsvanor såsom mat, motion och sömn stor betydelse för individens hälsa. I Socialstyrelsens Folkhälsorapport (2009) anges
levnadsvanor som hälsosam kost och fysisk aktivitet vara viktiga faktorer för att förebygga till exempel hjärt-kärlsjukdomar, fetma och diabetes. Hälsosam kost är till exempel att äta fem portioner frukt och grönsaker varje dag och fisk tre gånger i veckan. Vad gäller fysisk
aktivitet så menar Socialstyrelsen att en vuxen person bör vara fysiskt aktiv minst 30 minuter dagligen helst sju dagar i veckan, till exempel genom en rask promenad. Ett alternativ är intensiv fysisk aktivitet under tjugo minuter tre dagar i veckan (Socialstyrelsen, 2009).
Kalmar Läns Landsting har i samarbete med Kalmar Läns Skolhälsovård fastställt ett vårdprogram för barn med övervikt och fetma: ”Vårdprogram/riktlinjer för övervikt och fetma” (2008) där man bland annat tar upp skärmtid, i vilken till exempel TV-spel, TV- tittande och dataspel ingår. Denna tid bör begränsas till maximalt två timmar per dag. Enligt WHOs mål är hälsofrämjande en process där även ett mål finns med ”att göra människor kapabla att öka sin kontroll över och förbättra sin egen hälsa” (Medin & Alexandersson, 2000, s156). Även Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) betonar vikten av preventivt hälsoarbete.
Intervention
Enligt Wright, Watson och Bell (2002) så betyder klinisk intervention en respons eller handling som utgår från sjuksköterskan. Här ingår alla terapeutiska handlingar och
samtalsprocesser som sker mellan familjen och sjuksköterskan. Enligt Wright och Leahey (1994) så är en intervention något som syftar till förändring. En effektiv intervention passar den berörda familjen. Enligt Nationalencyklopedin (2011) så betyder intervention
förebyggande eller behandlande åtgärder och interventionsundersökning betyder en vetenskaplig studie där man prövar verkningarna av åtgärden.
Motiverande samtal
I dessa samtal är det centralt att utgångspunkten ligger på vilka uppfattningar, tankar och upplevelser som klienten har. Samtalsledaren är dock den som styr samtalet och leder detta genom olika teman och underlättar för klienten att reflektera över sig själv. Målet med detta är att skapa en förändring, som för klienten kan leda till bättre hälsa och livskvalitet.
Förändringen kan bara ske om klienten själv är motiverad och den kan gälla beteende, handling, tankar eller känslor. Klienten behöver känna sig aktiv och kunna berätta och bidra med så mycket som möjligt under samtalet, eftersom det är detta material man sedan ska arbeta med (Barth, 2006).
Att bekräfta, stötta och uppmuntra klienten underlättar dennes förändringsprocess (Miller, 2010). Cirkulära och öppna frågor bidrar till en fri och öppen konversation. Frågorna hjälper klienten att reflektera över hur denne upplever situationen, både det förflutna, det närvarande och framtiden. Att till exempel ställa ”hur-” och ”vad- frågor” bidrar till att klienten utgår ifrån sin egen uppfattning och upplevelse (Eide & Eide, 2007).
Familjefokuserad omvårdnad
Wright et al. (2002) beskriver hur vårdpersonal och familjer får insikt i att föreställningar kan påverka hälsa och tillfrisknande. De tar även upp praktiska interventioner som kan hjälpa familjer att hantera svårigheter. Kärnföreställningarna, som är ett centralt begrepp, finns djupast i vårt innersta och utgör en del av vår identitet. Det är dessa som grundar vårt
beteende och de val vi gör i livet. Föreställningarna är personliga och ofta omedvetna. De kan vara hindrande eller underlättande – till exempel för hur en individ uppfattar sina möjligheter att påverka sin hälsa. Hindrande föreställningar reducerar antalet möjliga lösningar på ett problem, medan underlättande föreställningar skapar fler lösningsalternativ. En familjs eller en individs kärnföreställningar är betydelsefulla och de spelar en viktig roll i
familjeintervention. Det förekommer tre typer av föreställningar i samtal med familjer;
sjuksköterskans, klientens och övriga familjemedlemmars. Som sjuksköterska måste man ha förståelse för att klientens och familjemedlemmarnas föreställningar kan skilja sig åt. De som arbetar inom vården har sina personliga och professionella föreställningar rörande hur de ser på ohälsa, sjukdom, klient/patient och dennes familj. Dessa föreställningar påverkar hur samtalsledaren/sjuksköterskan ser, bedömer och bemöter klienten och familjen.
Samtalsledaren är ofta en sjuksköterska med uppgift att stödja och motivera familjer i syfte att förbättra levnadsvanor och därigenom förebygga ohälsa. Att lyfta fram varje enskild persons
inre resurser i denna process, är avgörande för resultatet (Wright et al. 2002).
Problemformulering
Att stödja föräldrar som har barn med övervikt och fetma kan vara en svår uppgift, eftersom många föräldrar tar på sig skulden för barnets övervikt eller fetma. Föräldrarna kan känna sig anklagade och i underläge utan att det alls är vårdgivarens avsikt. I detta läge är det svårt att föra en konstruktiv diskussion. För att undvika detta kan man först ta reda på var föräldrarna befinner sig i processen och utgå från detta. Många föräldrar känner också en djupt rotad ovilja mot att begränsa sitt barns matintag. Detta kan hänga samman med att man vill att barnet ska äta med god aptit för att växa och må bra. Kanske är vi genetiskt programmerade för detta, då det ofta varit ont om mat i människans historia. Då gällde det att äta när det fanns mat. Allt detta måste man som vårdgivare ta hänsyn till och göra klart för föräldrarna att dessa svårigheter finns hos de flesta familjer. Övervikt och fetma hos barn kan senare i livet ge upphov till bland annat hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Dessa sjukdomar kan leda till för tidig död. Därför är det viktigt att belysa hur man genom intervention kan stödja familjer som har barn med övervikt och fetma för att förbättra deras levnadsvanor och befrämja BMI- minskning (Socialstyrelsen, 2009).
Syfte
Syftet var att belysa interventioner för stöd till familjer som har barn med övervikt och fetma i avsikt att förbättra levnadsvanor och därigenom befrämja BMI-minskning.
Metod
Den metod som använts är systematisk litteraturstudie, inspirerad av Forsberg och Wengström (2008) vilket innebär att systematiskt söka och kritiskt granska, analysera och sammanställa
vetenskapliga artiklars resultat som svarar på syftet och inkludera relevanta studier. Såväl kvantitativa som kvalitativa studier har inkluderats och sammanställningen av resultaten har sedan redovisats.
Inklusionskriterier
Kvalitativa och kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte, gällde barn mellan 0-18 år, var publicerade mellan 2006-2011, peer-rewieved och som var skrivna på engelska eller svenska inkluderades.
Sökningsförfarande och urval
Databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo användes och sökningarna har utförts med sökorden obesity, child, family nursing och family intervention. Svenska MeSh (medicinsk ordlista svenska/engelska) för att få fram passande sökord men även gjort fritextsökning.
Dessa har kombinerats med hjälp av den booleska operatorn AND (bilaga 2). Genom att använda booleska operatorer kan man begränsa eller utvidga sökningen (Forsberg &
Wengström, 2008). Sökningarna har gjorts mellan juni och september 2011. Vi läste alla titlarna på de träffar vi fick. De titlar som var relevanta för syftet valdes ut och abstrakten lästes. Om abstrakten visade att artiklarna svarade på vårt syfte så lästes även artiklarna i fulltext. De artiklar som efter granskning visade sig hålla en hög eller medelhög kvalitetsnivå inkluderades i studien. Totalt nio artiklar analyserades och inkluderades. De valda artiklarna numrerades i bokstavsordning och sammanställdes i en artikelmatris (bilaga 1).
En avhandling nämndes i tidningen Omvårdnadsmagasinet (nr 2/2011) och då vi inte kunde hitta den genom sökning i databaser, tog vi kontakt med författaren via e-post och erhöll avhandlingen i sin helhet. Därifrån inkluderades två artiklar.
Kvalitetsgranskning
Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Forsberg och Wengströms (2008) checklistor (bilaga 3 och 4) för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar, gällande tillförlitlighet och relevans. Artiklar som höll hög eller medelgod kvalitet har inkluderats (Forsberg &
Wengström, 2008).
Det som avgjorde vilken kvalitet en artikel bedömdes ha var hur frågorna i dessa checklistor besvarades. I studier som syftar till att förändra levnadsvanor är det vanligt med ett visst bortfall (Bautista-Castano, Molina-Cabrillana, Montoya-Alonso & Serra-Majem 2004).
Bortfallet ska anges i artikeln och en diskussion föras angående hur det påverkar reliabiliteten.
Med hjälp av svaren på checklistorna har subjektiva bedömningar utförts av författarna.
Etiskt resonemang
Artikelresultat som är relevant för vårt syfte har tagits med och redovisats. Vi har inkluderat artiklar som varit föremål för en forskningsetisk diskussion och är etiskt godtagbara. Enligt Forsberg och Wengström (2008) ska endast artiklar där etiska överväganden gjorts användas i en litteraturstudie. Resultat från samtliga inkluderade artiklar har redovisats oavsett vad resultaten visat. Författarna har försökt att inte låta förförståelsen påverka litteraturstudien.
Analys
En modifierad form av Lundman och Hällgren-Graneheims (2008) modell för kvalitativ analys med induktiv ansats användes. I de kvantitativa artiklarna analyserades texten till tabellerna. Modifieringen som gjordes var att abstraktion samt subkategorier inte användes.
Varje artikel lästes noggrant igenom flera gånger var för sig. Sedan träffades författarna för att diskutera vad vi funnit och därigenom få en djupare förståelse för texten och dessutom en god överblick, det vill säga forskartriangulering. Därefter togs meningsenheterna ut ur artiklarnas resultat. En meningsenhet är en meningsbärande del av texten. Meningsenheten kan bestå av en hel mening, del av en mening eller ord som har samma innebörd eller innehåll. Därefter kondenserades meningsenheterna, vilket förkortade texten så att endast den relevanta kärnan blev kvar. Texten kodades för att dess innehåll skulle förklaras kortfattat. Flera koder med liknande innehåll utgjorde en kategori med ett övergripande innehåll (Lundman & Hällgren- Graneheim, 2008). Denna process resulterade i fem kategorier, vilket exemplifieras i tabell 1.
Tabell 1
Meningsenhet Kondensering Kod Kategori
barnen exponerades signifikant mindre för onyttig mat i hemmet
mindre exponerade för onyttig mat
nyttigare mat kost
barnen blev signifikant mindre stillasittande vid båda tidpunkterna
barnen blev signifikant mindre stillasittande
mindre stillasittande fysisk aktivitet
föräldrarna som agenter för förändringen är en effektiv strategi för viktkontroll hos barn på både lång och kort sikt
föräldrarna som agenter är en effektiv strategi
ökat föräldraansvar beteendeförändring
Resultat
Resultaten presenterades under kategorierna kost, fysisk aktivitet, motivation, beteendeförändring och bemötande.
Kost
Resultaten visade att grupputbildning gällande hälsosam kost var ett effektivt sätt att minska barnens BMI (Dremaine et al. 2006, Magary et al. 2011, Robertson et al. 2008, Rodearmel et al. 2007, Savoye et al. 2011, Stark et al. 2011 & West, Sanders, Cleghorn & Davies 2010).
Viktiga kunskaper att lära ut gällde till exempel portionsstorlek och tolkning av
innehållsdeklaration på livsmedelsförpackningar (Dremaine et al. 2006 & Savoye et al. 2011).
Föräldrarna hade även nytta av strategier för att öka det hälsosamma kostintaget. I interventionen med föräldragrupper diskuterade man sötade drycker och maximerat antal kalorier/dag (1000-1200 dagligen beroende på barnets ålder). För att barnen skulle få
möjlighet att prova olika sorters grönsaker förseddes föräldrarna med grönsaker för 14 dagar.
Barnen fick genom lekar och kreativa aktiviteter kunskaper om hälsosam kost. De fick även möjlighet att prova hälsosam kost (Stark et al. 2011). Det var fördelaktigt att ha interventioner angående kost med barn och föräldrar gemensamt. Man diskuterade sina favoritrecept och fick tips på hur de kunde lagas på ett mer hälsosamt sätt (Savoye et al. 2011 & West et al.
2010). Rutiner vid måltider och regler för läskkonsumtion var andra viktiga kunskaper (West et al. 2010). Att byta ut sockret i kosten mot sötningsmedlet sukralos och utbilda familjer i hur man använde sötningsmedlet vid matlagning och bakning, hur kaloriintag beräknades och varför det var bra att äta frukost och hemlagad mat samt öka frukt- och
grönsakskonsumtionen visade sig minska barnens BMI (Rodearmel et al. 2007).
Även metoder för att äta ute underlättade förändringen av kostvanor för familjerna (Dremaine et al. 2006). Kostdagbok gällande de förändrade matvanorna fördes som ett verktyg för återkoppling (Stark et.al 2011). En god matsituation och att kontrollera barnens matintag gjorde att barnen exponerades i mindre utsträckning för onyttig kost (Robertson et al. 2008).
Fysisk aktivitet
Att låta barnen delta i intervention med fysisk gruppaktivitet, visade sig ha positiv effekt på barnens BMI (Dremaine et al. 2006, Magary et al. 2011, Robertson et al. 2008, Rodearmel et al. 2007, Savoye et al. 2011, Stark et al. 2011 & West et al. 2010). Man hade intervallträning, dans och sportaktiviteter som modifierades så att varje deltagare kunde vara aktiv hela tiden,
till exempel genom att man hade flera bollar när man spelade fotboll (Dremaine et al. 2006 &
Savoye et al. 2011). Förutom intervention med gruppträningen, uppmuntrades barnen att träna ytterligare tre dagar i veckan hemma och att minska på stillasittande beteenden (Savoye et al.
2011). I interventionerna utbildades föräldrarna i strategier för ökad fysisk aktivitet och minskad tv- och datortid. Minskningen uppnåddes genom att man bland annat kontrollerade barnens skärmtid (West et al. 2010). Maximalt två timmars skärmtid och minst en timmes fysisk aktivitet per dag rekommenderades (Stark et al. 2011). Både barn och föräldrar fick använda stegräknare, då barnen skulle gå minst 5000 steg/dag och föräldrarna 10000 steg/dag vilket var ett effektivt sätt att öka den fysiska aktiviteten (Robertson et al. 2008, Rodearmel et al. 2007 & Stark et al. 2011). Egenkontroll, till exempel i form av dagbok, var en intervention som ökade medvetenheten och underlättade levnadsvaneförändringen (Robertson et al. 2008
& Rodearmel et al. 2007).
Motivation
Motiverande samtal användes som intervention vid familjemötena för att motverka bortfall ur studien. Man använde även motiverande påminnelser i form av kylskåpsmagneter och
klistermärken (Rodearmel, et al., 2007). Motiverande samtal ökade föräldrarnas förändringsvilja (Rodearmel, et al., 2007 & West et al. 2010) och engagemang i förändringsarbetet (Stark et al. 2011).
För att öka motivationen att vidmakthålla levnadsvaneförändringarna, fick föräldrarna även utbildning om följderna av fetma och vikten av att stötta barnen (Dremaine et al. 2006).
Beteendeförändring
Interventionen med beteendeförändring, bestod av att familjerna förde loggbok för att få kontroll över beteendeförändringen och inte glida tillbaka i de gamla vanorna. Det kunde till exempel gälla sådant som att fortsätta med fysisk aktivitet under minst 30 minuter minst tre gånger i veckan efter interventionens slut samt att följa de kostråd man fått (Dremaine et al.
2006). Gällande föräldrafärdigheter så hade föräldrarna nytta av att lära sig metoder för att införa kost- och aktivitetsförändringar, till exempel att berömma och uppmärksamma positiva beteenden och att ignorera negativa beteenden, eller att använda ”time-out” om barnet får utbrott. I hemmiljön tränade man på att använda de metoder man lärt sig. Sjuksköterskan intervenerade genom att iaktta föräldrarna då de till exempel lät barnet prova en ny grönsak eller hanterade ett utbrott om barnet protesterade vid matsituationen eller liknande och gav sedan föräldrarna återkoppling på den aktuella situationen. Tillsammans med föräldrarna
rensade man även ut onyttig mat från hemmet. Föräldrarna fick hjälp att identifiera hinder och lösa problem som uppstod i samband med omställningen till hälsosammare levnadsvanor (Stark et al. 2011).
I interventionen med gruppsamtal, fick barnen diskutera till exempel mobbning, att hantera ett återfall i ohälsosamma vanor och att identifiera högrisksituationer. Barnen fick lära sig
kognitiva beteendestrategier, till exempel att bli medvetna om sig själva och att sätta upp mål.
I gruppsamtal med föräldrarna diskuterades bland annat föräldrarnas roll för att skapa hälsosamma vanor i familjen (Savoye et al. 2011). I interventionen gruppsamtalen
diskuterades också strategier för positivt föräldraskap. Man tog upp vikten av att tydliggöra barnets levnadsvanor, ha tydliga riktlinjer gällande mat och aktivitet och att stärka
hälsosamma beteenden. Det visade sig då att tidigare problematiska beteenden blev lättare för föräldrarna att hantera och i viss mån minskade. Dessutom lärde föräldrarna sig genom interventionen ett effektivare föräldraskap. Istället för att göra som tidigare då föräldrarna gav efter för barnets krav, höjde rösten och grälade (ineffektivt föräldraskap), kunde de nu vara konsekventa, ge tydliga anvisningar samt hålla sig lugna då barnet uppvisade oönskat beteende (effektivt föräldraskap) (West et al. 2010). Det visade sig vara en framgångsfaktor att ge föräldrarna huvudansvaret för beteendeförändringen i familjen (Robertson et al. 2008).
Även om endast föräldrarna deltog i interventionen, där föräldraskap, kost och fysisk aktivitet togs upp, så fick barnen mer hälsosamma vanor och uppnådde en BMI-minskning. Resultatet visade att det var en effektiv metod att involvera föräldrarna (Magarey et al. 2011). Dremaine et al. (2006) visade att de barn som deltog i fler sessioner hade större minskning av vikt och BMI än de som uteblev fler gånger.
Bemötande
Magnusson, Kjellgren och Winkvist (2010) visade på vikten av att sjuksköterskan först tog reda på hur familjens verklighet såg ut. Detta gällde till exempel kostvanor. Istället för att utgå från att en familj åt en speciell kost, utifrån att de kom från ett visst land, frågade man familjen hur det förhöll sig. Gjordes detta visade man familjen att man var intresserad av just deras verklighet. Detta i sin tur gjorde att familjen kände sig sedd och bekräftad, vilket stärkte deras motivation till förändring. Ett öppet, tillåtande förhållningssätt bidrog till att familjen vågade uttrycka sina egna frågor och funderingar, vilket befrämjade en framgångsrik förändringsprocess.
Det var också centralt att sjuksköterskan blev medveten om sina egna föreställningar om övervikt och fetma, då dessa annars kunde bli hindrande, för att kunna ge familjen ett bra
bemötande. Sjuksköterskan måste även reflektera över hur man benämnde övervikt och fetma i samtalet med familjen, då detta visade sig vara en svårighet för sjuksköterskan (Magnusson, Hulthén & Kjellgren, 2009).
Diskussion Metoddiskussion
Sökningen koncentrerades från början på samtalets betydelse för att förbättra levnadsvanor för barn med fetma, men sökningarna ledde inte till tillräckligt många artiklar av god kvalitet.
Däremot ledde sökningarna till intressanta artiklar om familjeintervention i syfte att minska BMI hos barn med fetma. Detta ledde till att det ursprungliga syftet omformulerades. En del av databassökningarna genomfördes med bistånd av en bibliotekarie, vilket är en styrka i litteraturstudien då flera relevanta artiklar hittades. Alla inkluderade artiklar i litteraturstudien är skrivna på engelska, vilket kan ha inverkan på resultatet på grund av feltolkningar.
Artiklar har inkluderats trots betydande bortfall eftersom livsstilsförändringen som krävdes av familjerna för att minska barnens fetma ofta var så krävande att det medförde att familjerna inte fullföljde studien. Därför var det svårt att hitta studier utan ett visst bortfall. Bautista- Castano et al. (2004) menade att ett visst bortfall var vanligt i många studier gällande hälsosamma levnadsvanor, både för vuxna och barn. Att artiklar med betydande bortfall har inkluderats är en svaghet med denna studie eftersom resultatet då inte blir lika pålitligt. I litteraturstudien redovisas de resultat från respektive studie som är signifikanta och relevanta för arbetet.
I arbetets inledningsskede användes vid provsökning sökorden childhood, obesity och family intervention. Dessa träffar blev alldeles för många och resultaten svarade inte upp mot studiens syfte. Då sökorden ändrades till child, obesity, family intervention och family nursing och kombinerades på olika sätt uppkom mer relevanta träffar (bilaga 2).
Varje artikel har gemensamt diskuterats och granskats ingående och de artiklar som höll hög- eller medelnivå har inkluderats i studien. Forsberg och Wengströms (2008) checklistor har använts för att granska de inkluderade studierna eftersom vi med hjälp av dessa kunde bedöma kvaliteten hos såväl kvalitativa som kvantitativa studier (bilaga 3 och 4). Att inkludera både kvalitativa och kvantitativa artiklar, det vill säga att triangulera metoderna,
såsom gjorts i denna litteraturstudie, är enligt Forsberg och Wengström (2008) ett sätt att styrka resultaten eftersom man då ser fenomenet ur olika synvinklar. Forskartriangulering är ett annat sätt att öka trovärdigheten. Detta gjordes genom att varje artikel lästes var för sig av författarna och sedan diskuterades tillsammans. Genom denna metod ökar och fördjupas förståelsen för artiklarnas innehåll. Analysen gjordes enligt en modifierad form av Lundman och Hällgren-Graneheims (2008) modell för kvalitativ analys. De steg som inte användes var abstraktion och subkategori eftersom skillnaden mellan de olika stegen blev för liten.
Alla artiklarna är skrivna på engelska och författarna valde att översätta meningsenheterna till svenska för att underlätta analysarbetet och få en samstämmighet i analystabellen, detta kan göra att feltolkningar påverkar resultatet.
Studierna är utförda i USA, Australien, England och Sverige vilket kan ha betydelse för studiernas resultat. Resultatet i litteraturstudien har god överförbarhet till svensk kultur eftersom studier gjorda i flera länder med västerländsk kultur har använts och dessa kulturer har stora likheter med varandra. Överförbarheten gäller inte alla kulturer eftersom samtliga inkluderade studier är utförda i länder med västerländsk kultur.
Resultatdiskussion
I flera av interventionerna i studierna använde man vardagliga situationer för att tydliggöra hur man skulle kunna förändra sina kostvanor, till exempel i studien av Dremaine et al. (2006) där man fick lära sig att tolka innehållsdeklarationer, i studien av Stark et al. (2011) där man förde kostdagbok och i studierna av Savoye et al. (2011) samt av West et al. (2010) där man fick lära sig att laga sina favoritrecept på ett magrare sätt. Dessa pedagogiska hjälpmedel menar Lindroos och Rössner (2007) är om de används på ett riktigt sätt goda verktyg för att uppnå bättre matvanor.
I ”Vårdprogram/riktlinjer för övervikt och fetma” (2008) anges metoder för bland annat familjeintervention. Barn med fetma remitteras till barn och ungdomskliniken från till exempel primärvård, barn- eller skolhälsovård. Där har man regelbundet återkommande tillväxtkontroller vilket möjliggör upptäckt av en accelererande viktökning. Ofta har man då prövat med olika åtgärder som rådgivning gällande kost och motion utan att viktuppgången kunnat bromsas. På barn- och ungdomskliniken får familjen träffa barnläkare,
barnsjuksköterska, kurator och dietist. Man upprättar en individuell behandlingsplan för familjen, erbjuder gruppbehandling hos dietist och i föreningsliv (till exempel
vattengymnastik i grupp). Familjen kan också få träffa dietist. Återkoppling sker kontinuerligt hos primärvård, barn- eller skolhälsovården. Samtalsledaren (oftast en sjuksköterska) ska använda motiverande samtal och identifiera familjens resurser i förändringsarbetet. Man kan även ha nätverksmöten med skola, föreningsliv eller liknande.
Mycket av det som togs upp i studiernas resultat, till exempel kostdagbok och fysisk aktivitet i grupp, görs även i Kalmar län. Andra saker utförs inte, till exempel som att gå hem till familjerna och tillsammans med dem rensa ut onyttig mat ur skåpen (Stark et al. 2011). Då det ställer stora krav på föräldrarna att förändra familjens levnadsvanor, skulle föräldrarna även ha nytta av att utbildas i effektivt föräldraskap, såsom West et al. (2010) kommit fram till.
Litteraturstudiens resultat visar att föräldrarna är de som bör ha huvudansvaret för att förändra familjens levnadsvanor. Utbildning i kost, fysisk aktivitet, beteendeförändring och
föräldrafärdigheter är viktigt för att uppnå levnadsvaneförändringen (Magarey, 2011).
I flera av studierna, till exempel av Margary et al. (2011), Stark et al. (2011) och Savoye et al.
(2011) visas i resultatet att interventionen blir effektiv då föräldrarna får vara ”agenter” för förändringen. Enligt Lindroos och Rössner (2007) är föräldrarna viktiga för huruvida
behandlingen ska bli framgångsrik och bäst resultat uppnås om både föräldrar och barn deltar i behandlingen. Yngre barn som inte har stöd av föräldrarna lyckas sällan med behandlingen.
I samtliga studier har ett familjeperspektiv anlagts, då interventionerna har varit riktade till familjerna. Det övergripande målet med studierna kan sägas vara att frigöra familjens resurser för att därigenom uppnå en förändring gällande levnadsvanorna. Enligt Wright et al. (2002) är frigörandet av familjens resurser centralt för att uppnå en förändring. De menar vidare att familjemedlemmarna ska inbjudas till att ta expertrollen.
Om barnet som hade fetma liknade de övriga familjemedlemmarna till kroppsbyggnaden, kunde föräldrarna ha uppfattningen att detta utseende var normalt. De kunde också känna att de berövade barnet den vanliga kaloririka kosten och blev frustrerade när barnet inte ville äta de hälsosamma alternativen. Detta kunde leda till att föräldrarna inte orkade stå emot barnet och därför inte framhärdade med den nyttiga maten när de ställdes inför barnets utbrott eller matvägran (Stark et al. 2011).
En familj kan ha föreställningen att barnets fetma är ett tecken på en frisk aptit och därmed en god hälsa, eller att det är nyttigt att ha några extra kilogram ifall man skulle bli sjuk.
Om familjen då får beskedet att fetman i själva verket är en sjukdom som kan leda till allvarliga hälsoproblem kanske familjemedlemmarna reagerar med ilska och misstro mot
sjuksköterskan. Om en person har föreställningen att man är frisk och vid god hälsa och denna föreställning utmanas av att en sjukdom eller ett hälsoproblem upptäcks, kan personen bli orolig eller arg. Detta är en betydelsefull hindrande föreställning hos familjen. Sjuksköterskan måste då hjälpa familjen att förändra denna hindrande föreställning. Om sjuksköterskan lyckas hjälpa familjen att göra den hindrande föreställningen till en underlättande, så påverkas familjens förmåga att hantera sjukdomen på ett positivt sätt (Wright et al. 2002). Exempel på detta kan vara att hjälpa familjen att förstå att fetma är ett allvarligt problem, vilket ger dem motivation att förändra levnadsvanorna. Ett annat exempel kan vara att lyfta skuldkänslor från familjen genom att förklara den orättvisa genetikens inverkan på individen.
Att lägga skulden på sjukdomen kan hjälpa familjen att hantera situationen utan att skuldbelägga varandra (Wright et al. 2002).
För att kunna stötta familjerna i förändringsprocessen krävs goda samtal, där till exempel sjuksköterskan skapar ett förtroendefullt klimat och visar att hon är intresserad av familjens vardag och erfarenheter (Magnusson, 2010).
Lindroos och Rössner (2007) menar att den inre motivationen är avgörande för om
förändringsarbetet ska lyckas. Individen behöver stöd från behandlaren för att upprätthålla sin motivation och därmed förmå att vidmakthålla de nya, goda levnadsvanorna.
I samtal med familjerna menar Lindroos och Rössner (2007) att främst cirkulära och öppna frågor bör användas eftersom dessa ger utrymme för reflektion och eftertanke.
I flera av studierna användes motiverande samtal (Rodearmel, et al., 2007 & West et al. 2010) Barnen kunde vara motiverade till viktnedgång för att kunna bära moderiktiga kläder, slippa bli retade/mobbade och att kunna passa in i kamratgruppen. Davis och Davis (2008) visade att även om barnen ville minska sitt BMI kanske de inte lyckades med detta eftersom de inte hade tillräckligt eller adekvat stöd.
För att uppnå en beteendeförändring använde Savoye et al. (2011) kognitiva
beteendestrategier vilket försåg barnen med verktyg så att de kunde hantera besvärliga
situationer och därmed till exempel undvika att falla för frestelser. De blev även medvetna om sig själva och sina tankemönster. Självobservationer som en del av kognitiv beteendeterapi gällande mat, fysisk aktivitet och liknande var enligt Lindroos och Rössner (2007) en verksam metod för att barnen skulle bli medvetna om och kunna identifiera sina problem. I flertalet av familjeinterventionerna i de inkluderade artiklarna använde man sig av gruppsessioner, vilket enligt Lindroos och Rössner (2007) tillät gruppdeltagarna att ta del av och lära sig av
varandras erfarenheter. Barnen fick tillfälle att reflektera tillsammans och dra nytta av andras tankar och kunskap.
Magnusson et al. (2010) visade i sin studie om skolsköterskors samtal med överviktiga/feta barn att bristande och felaktiga förklaringar om sambandet mellan kost, fysisk aktivitet och vikt kunde leda till att processen för att mobilisera familjens resurser inte blev framgångsrik.
Detta gällde även när skolsköterskan gav generella kostråd utan att lyssna på familjens oro och tankar, inte tog reda på hur familjens kostvanor såg ut och därmed inte heller anpassade kostråden. Hade dessutom familjen ett annat modersmål än svenska, kunde bristande
språkförståelse lägga ytterligare hinder i vägen för en minskad BMI-ökning (Magnusson et al., 2009). Att förutsätta att en specifik familj hade en viss matkultur bara för att de kom från ett visst land kunde upplevas som kränkande och göra att rådgivningen försvåras (Kleinman
& Benson, 2006 & Magnusson et al., 2009).
När sjuksköterskan utgår från att familjen äter en viss sorts mat på grund av att de kommer från ett visst land så är detta en hindrande föreställning hos sjuksköterskan. En annan
hindrande föreställning hos sjuksköterskan är svårigheten att benämna fetma/övervikt om man har den förutfattade meningen att detta är något skamligt (Magnusson et al., 2009 & Wright et al., 2002). Sjuksköterskan måste bli medveten om sina föreställningar för att kunna bemöta familjen på ett fördomsfritt sätt (Wright et al., 2002).
Dremaine et al. (2006) visade att de barn som deltog i fler sessioner hade större minskning av vikt och BMI än de som uteblev fler gånger.
Bautista-Castano et al. (2004) menade att högt bortfall var vanligt i många studier gällande hälsosamma levnadsvanor, både för vuxna och barn. Detta eftersom en förändring av
levnadsvanorna är väldigt krävande, både rent praktiskt och när det gäller att bli medveten om och förändra sina hindrande föreställningar (Wright et al., 2002).
Robertson et al. (2008) fann att metoden för rekrytering av familjer tycks ha betydelse för bortfallet; av de åtta familjer som rekryterats av vårdpersonal eller via familj och vänner så var det fem som inte fullföljde studien. Bland de familjer som själva tog kontakt efter att ha läst annons i lokalmedia var det endast två av tretton som inte fullföljde.
I Dremaine et al.´s (2006) studie angav deltagarna språksvårigheter (trots att man använde sig av tolkar och tvåspråkigt material) och bristfälliga transporter som orsaker till bortfall.
Enligt West et al. (2010) så var brist på tid den huvudsakliga orsaken till bortfall ur studien.
Det som Robertson et al. (2008) kom fram till gällande rekryteringsmetodens betydelse för bortfallet visade på vikten av motivation. Troligen var de familjer som själva sökte till studien redan motiverade att genomföra en förändring av sina levnadsvanor och därför orkade de fullfölja studien. De familjer som rekryterades av någon annan person hade inte uppnått samma motivation och därför blev bortfallet större i denna grupp. Detta visar på vikten av motivationsarbete innan förändringsprocessen inleds.
Slutsatser
I denna systematiska litteraturstudie visades att familjeinterventioner var ett effektivt sätt att förändra levnadsvanor och därigenom uppnåddes en BMI-minskning hos barn och att denna kunde kvarstå under en längre tid. Den visade även att det var fördelaktigt att låta föräldrarna bli de som har huvudansvaret för förändringen av levnadsvanor i familjen. Antalet sessioner hade betydelse för resultatet av interventionen; de familjer som medverkade i fler sessioner uppnådde ett bättre resultat. Ett problem med studier som syftar till förändring av
levnadsvanor var att den stora förändring i levnadsvanor som krävdes blev så betungande att många familjer inte fullföljde programmet. Det kunde också vara så att det var alltför
smärtsamt att inse att man genom sina levnadsvanor riskerade sitt barns hälsa, och då kunde man för att slippa denna svåra insikt välja att avbryta fortsatt deltagande. Ett högt bortfall blev därför i många studier oundvikligt. Bortfallet kan minskas genom motiverande samtal inför förändringsarbetet i syfte att öka familjernas motivation för förändring. Det är även viktigt att identifiera hindrande föreställningar och utmana dessa så att de istället kan bli underlättande. I denna process måste man utgå från familjens situation och möta dem där de befinner sig.
Mer forskning med ett längre tidsperspektiv behövs för att ännu bättre kunna utvärdera
behandlingseffekt över tid och för att hitta metoder för att stärka denna. Att forska på hur man kan motverka bortfall då detta är ett problem i studier som gäller förändring av levnadsvanor är också ett intressant forskningsområde. Ett annat område för framtida forskning är hur man på samhällsnivå kan förebygga uppkomsten av övervikt och fetma.
Referenslista
Barth, T. (2006). Motiverande samtal - MI: att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Lund: Studentlitteratur.
Bautista -Castano, I ., Molina-Cabrillana, J., Montoya-Alonso, J.A., Serra-Majem, L., (2004).
Variables predictive of adherence to diet and physical activity recommendations in the treatment of obesity and overweight, in a group of Spanish subjects, International Journal of Obesity Related and Metabolic Disorders. 28, 697-75.
Cole,T. , Bellizzi, M.C., Flegal, K.M., & Dietz,W.H., (2000), Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. British Medical Journal. 2000, (320), 1-6.
Danielsson, P. & Jansson, A. (2009). Övervikt och fetma hos barn. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.1177.se/Kalmar-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Overvikt-och-fetma-hos-barn/
[Hämtad 2011-09-11].
Davis, S. & Davis, M. (2008). A Focus Group Study of Africa-American Obese Children in Mississippi. Journal of Cultural Diversity, 15, (4), 158-162.
Dreimane, D., Safani, D., MacKenzie, M., Halvorson, M., Braun, S., Conrad, B., & Kaufman, F. (2006). Feasibility of a hospital-based, family-centered intervention to reduce weight gain in overweight children and adolescents. Diabetes Research and Clinical Practice, 75: 159- 168.
Eide, H. & Eide, T. (2007). Omvårdnadsorienterad kommunikation. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur & Kultur.
Janson, A & Danielsson, P. (2003). Överviktiga barn – en handbok för föräldrar och proffs.
Stockholm: Forum.
Kleinman, A. & Benson, P. (2006). Anthropology in the Clinic: The problem of Cultural Competency an How to Fix It. Public Library of Science Medicine 3 (10), 1673-1676.
Lindroos, A-K. & Rössner, S. (2007). Fetma. Från gen- till samhällspåverkan. Lund:
Studentlitteratur.
Lundman, B. & Hällgren-Graneheim, U. (2008) Kvalitativ innehållsanalys. I M Granskär & B Höglund-Nielsen. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (Red.). (s.159- 172). Lund: Studentlitteratur.
Magarey, A., Perry, R.A., Baur, L.A., Steinbeck, K.S., Sawyer, M., Hills, A.P., Wilson, G., Lee, A., & Daniels, L.A. (2011). A Parent-Led Family-Focused Treatment Program for Overweight Children Aged 5 to 9 years: The PEACH RCT. Pediatrics Official Journal of the American Academy of Pediatrics, 127, (2), 214-222.
Magnusson, M.B, Kjellgren, K.I. & Winkvist, A. (2010). Enabling overweight children to improve their food and exercise habits – school nurses counselling in multilingual settings. I M. Magnusson. (2011). Childhood obesity prevention in the context of socio-economic status and migration, avhandling för doktorsexamen vid Göteborgs universitet, Medicinska
Institutionen vid Sahlgrenska Akademin, 2010.
Magnusson, M.B., Hulthén, L. & Kjellgren, K.I. (2009). Misunderstandings in multilingual counselling settings involving school nurses and obese/overweight pupils. Communication and Medicine, 6 (2), 153-164.
Medin.J, & Alexandersson.K. (2000). Hälsa och hälsofrämjande – en litteraturstudie. Lund:
Studentlitteratur.
Miller, W. & Rollnick, S. (2010). Motiverande samtal – att hjälpa människor till förändring.
Stockholm: Natur & Kultur.
Nationalencyklopedin (2011). [Elektronisk] Stockholm: Nationalencyklopedin. Tillgänglig:
www.nationalencyklopedin.se [hämtat 2011-12-19].
Robertson, W,. Friede, T., Blissett, J., Rudolf, M.C.J., Wallis, M. & Stewart-Brown, S.
(2008). Pilot of ”Families for Health”: community-based family intervention for obesity.
Archives of Disease in Childhood, 93, 921-926.
Rodearmel, S.J., Wyatt, H.R., Stroebele, N., Smith, S.M., Ogden, L.G. & Hill, J.O. (2011).
Small Changes in Dietary Sugar and Physical Activity as an Approach to Preventing
Excessive Weight Gain: The America on the Move Family Study. Pediatrics Official Journal of the American Academy of Pediatrics, 120,(4), 869-879.
Rössner, S. (1988). Boken om fetma. Stockholm: Natur och Kultur.
Savoye, M., Nowicka, P., Shaw, M., Yu, S., Dziura, J., Chavent, G., O´Malley, G.,
Serrecchia, J.B., Tamborlane, W.V., & Caprio, S. (2011). Long-term Results of an Obesity Program in an Ethnically Diverse Pediatric Population. Pediatrics Official Journal of the American Academy of Pediatrics, 127, (3), 1-9.
SFS 1982:763. Hälso och sjukvårdslagen (HSL). Stockholm: Socialdepartementet.
[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1982:763 [2011-08-30].
Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport 2009. [Elektronisk] Stockholm:
Socialstyrelsen. Tillgänglig: www.socialstyrelsen.se [Hämtat 2011-09-17].
Stark, L.J., Spear, S., Boles,R., Kuhl, E., Ratcliff, M., Scharf, C., Bolling, C. & Rausch, J.
(2011). A Pilot Randomized Controlled Trial of a Clinic and Home-Based Behavioral Intervention to Decrease Obesity in Preschoolers. Obesity Journal, 19, (1), 134-141.
West, F., Sanders, M.R., Cleghorn, G.J. & Davies, P.S.W. (2010). Randomised clinical trial of a family-based lifestyle intervention for childhood obesity involving parents as the exclusive agents of change. Behavior Research and Therapy, 48, 1170-1179.
Winroth.J, & Rydqvist.L-G. (2008). Hälsa och hälsopromotion. Malmö: SISU Idrottsböcker.
Wright, L.M. & Leahey, M. (1994). Nurses and families: A guide to family assessment and intervention. Philadelphia: F.A. Davis.
Wright, L. M., Watson, W. L. & Bell, J. M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur.
Vårdprogram/riktlinjer för övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Kalmar Län.
(2008). Kontaktperson: Anna-Maria Norén, Folkhälsoutvecklare, Folkhälsocentrum.
Bilagor
Bilaga 1 - Artikelmatris
Art.
Nr.
Författare År
Land
Tidskrift Titel
Syfte Metod Resultat Kvalitet
1. Dreimane, D., et.al.
(2006) USA
Science Direct.
Diabetes Research and Clinical Practice.
Feasibility of a hospital-based, family-centered, intervention to reduce weight gain in overweight children and adolescents.
Att utvärdera effekterna av ett sjukhusbaserat, familjecentrerat livsstilsprogram (Kids n Fitness) på vikt och hälsa hos överviktiga 7-17 år gamla barn.
Kvantitativ jämförande studie
Resultatet visade att ett 8-12 veckors program gällande kost, motion och vanor signifikant kunde minska viktökningen hos överviktiga barn. De som deltog i fler sessioner och i det längre programmet (12 veckor) minskade mest i BMI och vikt.
Medel
2. Magarey, A., et.al.
(2011) Australien
Pediatrics. Official journal of the American academy of pediatrics.
A parent-led family- focused treatment program for
overweight children aged 5 to 9 years:
Att utvärdera om livsstilsutbildning hos föräldrarna kan förstärka effekten att få en mer hälsosam livsstil och insatser för att minska fetma hos barn i åldern 5-9 år.
Kvantitativ studie. 169 deltagare delades in i 2 grupper. 85 st i en
föräldragrupp + hälsosam livsstil och 84 st i enbart hälsosam livsstil. Det visade sig att man uppnådde resultat för de överviktiga barnen genom att involvera
föräldrarna för att få barnen
Medel
The PEACH RCT: mer hälsosamma och minska i vikt.
3. Magnusson, M.
(2010) Sverige
Childhood obesity prevention in the context of socio- economic status and migration,
avhandling vid Göteborgs universitet, Medicinska Institutionen vid Sahlgrenska Akademin.
Enabling overweight children to improve their food and exercise habits – school nurses counselling in
multilingual settings.
Att analysera hur skolsköterskor talar i rådgivning med överviktiga och feta barn, i områden med många immigranter, med fokus på kost och motion och hur detta kommunicerades.
Kvalitativ
innehållsanalys med utforskande design.
Resultatet visade att
skolsköterskor som gav råd till överviktiga/feta barn gav felaktiga förklaringar, vilket gjorde det svårt att mobilisera barnens och familjernas
resurser. Att ge råd till familjer med annat språk och matkultur än den traditionellt svenska medförde ytterligare svårigheter.
Hög
4. Magnusson, M.
(2009) Sverige
Communication and Medicine.
Misunderstandings in multilingual counselling settings involving school nurses and
obese/overweight pupils.
Att analysera hur skolsköterskor talar i rådgivning med överviktiga och feta barn, i områden med många immigranter.
Undersöka missförstånd och hinder för bra rådgivning.
Kvalitativ
innehållsanalys med utforskande design. 20 st barn i åldern 8-16 år deltog.
Det framkom tre huvudsakliga orsaker till missförstånd då skolsköterskor skulle informera elever om övervikt/fetma: 1)
sjuksköterskan hade en illusion om vilka råd eleven behöver.
2) sjuksköterskans okänslighet för elevernas och föräldrarnas oro och 3) bristande
Hög
språkförståelse. Rådgivning borde betraktas som
inlärningsmiljö.
5. Robertson, W., et al. (2008).
United Kingdom
Archives of Disease in Childhood.
Pilot of “Families for Health”: community- based family
intervention for obesity
Att utveckla och utvärdera “Families for Health”, ett nytt samhällsbaserat familjeinterventionspr ogram för barnfetma.
Longitudinell
kvantitativ pilot-studie
Resultatet visade att det var centralt att ge föräldrarna huvudansvaret för
beteendeförändringen i familjen och att detta kunde öka långtidseffekten.
Medel
6. Rodearmel, S., et.al
(2007) USA
Pediatrics. Official journal of the American academy of pediatrics.
Small changes in dietary sugar and physical activity as an approach to preventing excessive weight gain: The America on the move family study.
Utvärdera om små förändringar i kosten och fysisk aktivitet skulle förhindra kraftig viktökning hos överviktiga barn, i åldern 7-14 år.
Kvantitativ studie Man kunde med små medel minska kraftig viktökning hos överviktiga barn. Stegräknare och sötningsmedel var
användbara verktyg för små livsstilsförändringar. Man rekryterade deltagare genom utskick och/eller e-post till skolor, barnläkare,
hälsoorganisationer och lokal organisationer. 828 familjer hörde av sig, 298 var
kvalificerade för studien och bjöds in till ett möte. Dit kom 216 familjer. 24 familjer slutförde inte studien.
Medel
7. Savoye, M., et al. (2011) USA
Pediatrics. Official Journal of the American Academy of Pediatrics.
Long-terms Result of an Obesity Program in an Ethnically Diverse Pediatric Population
Att utvärdera om de goda effekterna av ett vikt-minskningsprogram kan kvarstå i upp till 24 månader i ett
randomiserat försök i en etniskt heterogen
population med fetma.
Kvantitativ
randomiserad studie.
Resultatet visade att
behandlingseffekterna kunde kvarstå i upp till 24 månader jämfört med en kontrollgrupp.
Trots att bortfallet var stort visade man dessa goda effekter i den etniskt heterogena
gruppen med fetma.
Medel
8. Stark, L.J., et al.
(2011) USA
Obesity Journal.
A Pilot Randomized Controlled Trial of a Clinic and Home- Based Behavioral Intervention to Decrease Obestiy in Preschoolers
Att jämföra ett
viktminskningsprogram (LAUNCH) med ett förstärkt
standardvårdprogram gällande effektiviten att reducera BMI och vikt hos barn och förälder.
Kvantitativ
randomiserad studie.
Resultatet visade att barn som deltog i LAUNCH-
programmet hade signifikant större BMI-minskning och mindre viktökning än barnen i kontrollgruppen.
Medel
9. West, F., et al.
(2010).
Australien
Science Direct.
Behaviour Research and Therapy.
Randomised clinical trial of a family- based lifestyle intervention for childhood obesity involving parents as the exclusive agents of change.
Att utvärdera om familjefokuserade effekter förbättrar föräldrarnas kunskaper och självförtroende för att hantera barnets kost- och motionsvanor och främja en hälsosam livsstil inom familjen, då man har överviktiga och feta barn i åldern 4-11 år.
Kvantitativ studie.
Telefonintervju med 205 föräldrar, varav 101 familjer
uppfyllde kriterierna.
Gruppmöten och telefontider ingick.
Fokus låg på näring, fysisk aktivitet och positivt föräldraskap.
100% rapporterade förbättringar i barnets födointag, 97,4% förbättring av barnets beteende. Som förutspått minskade barnets kroppsstorlek och BMI.
Beteende som föräldrarna tidigare tyckte var
problematiska, te x att barnet åt för mycket, tittade på tv, klagade på att ha fysisk aktivitet, skedde mer sällan eller var lättare för föräldrarna att hantera.
Hög
