AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för ekonomi
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Företagsekonomi Ekonomprogrammet
Examensarbete Företagsekonomi C Handledare: Monika Wallmon Examinator: Agneta Sundström
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Företagsekonomi Ekonomprogrammet
Examensarbete Företagsekonomi C Handledare: Monika Wallmon Examinator: Agneta Sundström
En studie kring medarbetarnas välbefinnande och känsla av sammanhang (KASAM)
på arbetsplatsen
Sverige och USA
Linda Edsand och Maria Ericsdotter
2021
Sammanfattning
Titel: En studie av medarbetarnas välbefinnande och känsla av sammanhang (KASAM) på arbetsplatsen
Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i företagsekonomi.
Författare: Linda Edsand, Maria Ericsdotter
Handledare: Monika Wallmon
Examinator: Agneta Sundström
Datum: 2021 – januari
Syfte: Syftet är att undersöka hur medarbetarnas välbefinnande och känsla av sammanhang (KASAM) uppfattas på arbetsplatser i Sverige och USA.
Metod: Studien är en kvalitativ studie med kvantitativt inslag. Den tar en deduktiv ansats och utgår ifrån teorierna Antonovskys Känsla av sammanhang (KASAM) (Antonovsky, 2005) och Hofstedes kulturdimensionsteori (Hofstede, 2020)
Resultat & Slutsats: Ett starkt samband kan ses mellan en hög känsla av sammanhang (KASAM) och faktorerna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med en hög trivsel på arbetsplatsen.
Det finns kulturella skillnader mellan de båda länderna som tydligt visar sig i studien, men studien kan inte med säkerhet förankra i vilken grad dessa påverkar resultatet.
Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till befintlig forskning om välbefinnande samt utvecklar området genom att sammankoppla teorierna KASAM och Hofstedes kulturdimensionsteori i undersökande syfte hur välbefinnande och känsla av sammanhang uppfattas på arbetsplatser i Sverige och USA.
Förslag till vidare forskning: Denna studie har använt sig mindre population än önskvärt på grund av begränsningar i resurser. För att säkerställa resultaten behövs en mer omfattande studie.
Nyckelord: Känsla av sammanhang (KASAM), Generella motståndsresurser - GMR, Välbefinnande, Kulturdimensionsteori.
Rapporter och studier visar på en ökad psykisk ohälsa i samhället och på arbetsplatser
(Försäkringskassan, 2017, Von Knorring et al., 2011 & Harvey et al., 2014). Vårt intresse är att hur man kan i förebyggande syfte kartlägga ohälsa på arbetsplatser genom att undersöka hur
välbefinnande visar sig, för att maximera produktionen och minska frånvaro. Syftet med vår studie var att identifiera och belysa ett eventuellt samband mellan hur anställdas kultur och välbefinnande går hand i hand i två länder i väst. Genom frågeformulär och intervjuer har vi samlat en serie empiriska data som vi analyserade genom Hofstedes kulturella dimensioner och Antonovskys känsla av sammanhang (KASAM). Vi lyfter fram vikten av att investera i medarbetarnas och arbetarnas välbefinnande för att genomgående se fördelar i organisationen. I kodningen av materialet från intervjuerna som genomfördes och vid presentationen av svaren från
frågeformulären i tabeller och diagram - hävdar vi att vi kan observera att svenskar har en tendens att hitta mer meningsfullhet i sina jobb och att i högre grad bortse från lönen, medan amerikanska arbetare har en högre affinitet till erkännande och monetär kompensation. Dessa resultat stämmer överens med Hofstedes kulturella dimensioner där dessa två länder befinner sig i motsatta ändar av spektrumet: maskulinitet och femininitet, liksom undvikande av konfrontation. Vi observerar även en mindre tendens till att stödja Hofstedes dimension av kollektivism och individualism där svenskarna identifierar sig kollektivt och sin organisation, medan amerikanska medarbetare är belagda för mer individualistiska drag.
Abstract
Title: A study of employee well being and sense of coherence at the workplace
Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration
Author: Linda Edsand, Maria Ericsdotter
Supervisor: Monika Wallmon
Date: 2021 – January
Aim: The purpose of this thesis is to investigate how employee well-being and sense of coherence is perceived in workplaces in Sweden and the United States of America.
Method: This study is a qualitative study with a quantitative element, taking on a deductive approach and is based on the theories Antonovsky's Sense of Coherence (Antonovsky, 2005) and Hofstede's theory of cultural dimensions (Hofstede, 2020)
Result & Conclusion: A strong connection can be seen between a high sense of coherence and the factors comprehensibility, manageability and meaningfulness with a high level of well-being in the workplace. There are cultural differences between the two countries that are clearly evident in the study, but the study cannot establish with certainty the extent to which these affect the results.
Contribution of the thesis: This study contributes to the existing research of well-being and develops the area by connecting the theories sense of coherence and Hofstede's cultural dimension theory, to investigate how well-being and a sense of context are perceived in Sweden and the USA.
Suggestions for future research: This study has used a smaller population than desired due to resource constraints. To ensure the results, a more comprehensive study is needed.
Key words: Sense of coherence, General resistance resources, Well-being, Cultural dimension theory.
We have observed an increase of unwellness throughout our workplaces (Försäkringskassan, 2017
& Harvey et al., 2014). It is of interest to us to see how we can prevent illness in workplaces, and to research employee health in order to maximize production and reduce leave of absence. The aim of our study was to identify and highlight a possible correlation between how culture and wellness of employees go hand in hand in two countries in the west. Through questionnaires and interviews, we collected a series of empirical data that we analyzed using Hofstede’s cultural dimensions, and Antonovsky’s Sense of Coherence. We highlight the importance of investing in employee and worker well being, in order to see benefits throughout the organization. As a result of coding the material from the interviews as well as presenting the answers from the questionnaires in tables and graphs - we claim to see that Swedes have a tendency of finding more meaning in their jobs
disregarding money, while American workers have a higher affinity to recognition and monetary compensation. These findings align with Hofstede’s cultural dimensions where these two countries score on opposite ends of the spectrum: masculinity and femininity, as well as power distance and avoidance of confrontation. We also see a slight tendency in supporting Hofstede’s dimension of collectivism and individualism, where the Swedish respondents were identifying more collectively and within their organization, while American respondents were subject to more individualistic traits.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 3
1.2 Frågeställningar:... 3
1.3 Avgränsning ... 3
1.4 Nyckelord ... 4
2. Teoretisk referensram ... 5
2.1 Antonovskys Känsla Av Sammanhang (KASAM) ... 5
2.1.1 Teorins framväxt ... 5
2.1.2 Begriplighet ... 6
2.1.3 Hanterbarhet ... 7
2.1.4 Meningsfullhet ... 7
2.1.5 Sammanställning ... 8
2.1.6 Kultur påverkar Känsla av sammanhang ... 9
2.1.7 Praktisk tillämpning av KASAM-teorin ... 9
2.2 Hofstedes sex nationella kulturella dimensioner ... 11
2.3 Sammankoppling KASAM och Hofstedes kulturdimensionsteori ... 14
2.4 Sammanfattning av teori ... 16
3. Metod ... 17
3.2 Litteratur... 17
3.3 Urval... 18
3.4 Genomförande ... 18
3.4.1 Enkät ... 18
3.4.2 Semistrukturerade intervjuer ... 19
3.4.3 Analys av insamlade data ... 19
3.4.4 Indikatorer och kodning ... 20
3.5 Etiska överväganden ... 20
3.6 Dataanalys ... 21
3.7 Trovärdighet ... 21
4. Resultat... 23
4.1 Sammanställning ... 23
4.2 Sverige ... 26
4.2.1 Katarina, arbetar på ett företag inom klädbranschen ... 26
4.2.2 Ulrika, arbetar på ett företag inom inredningsbranschen ... 27
4.2.3 Mats, arbetar på ett företag inom inredningsbranschen ... 28
4.2.4 Emelie, arbetar på ett företag inom vård och utbildning ... 29
4.2.5 Monika, arbetar på ett företag inom vård och utbildning ... 30
4.3 USA ... 31
4.3.1 Bradley, arbetar på ett Företag inom IT-kommunikation och IT-lösningar ... 31
4.3.2 Suzanne, arbetar på ett projektföretag inom försäkringar ... 32
4.3.3 Bently, arbetar i ett företag inom vägassistans ... 33
4.3.4 Steven, arbetar som jurist ... 33
4.3.5 Samuel, arbetar på ett företag inom vägassistans ... 34
5. Analys ... 36
5.1 Känsla av sammanhang och självskattning ... 36
5.1.1 Kodning för självskattning och Känsla av Sammanhang ... 38
5.2 KASAM och Kulturdimensionerna ... 42
5.2.1 Begriplighet och individualitet/kollektivitet ... 43
5.2.2 Hanterbarhet och osäkerhetsundvikande ... 45
5.2.3 Meningsfullhet och maskulinitet/femininitet ... 46
5.3 Sammanfattning ... 49
6. Slutsats ... 50
6.1 Resultat och diskussion ... 50
6.2 Förslag till fortsatt forskning... 52
7. Referenser ... 54
Bilaga 1 Enkät SoC-13 (sv/en) ... 57
Bilaga 2 Intervjuguide semistrukturerad intervju (svenska/engelska) ... 60
Bilaga 3 Jämförelse från OECD ... 61
Figur 1, Komplexa faktorer som påverkar välbefinnandet och deras relation (egen) ... 3
Figur 2, Tre teman i KASAM, fritt efter Hultberg et al., (2019) ... 6
Figur 3, KASAM och kultur, fritt efter Benz et al., (2014) ... 9
Figur 4, Disagreement, fritt efter Meyer (2014) ... 13
Diagram 1, Kulturdimensioner, fritt efter Hofstede Insights (2020) ... 12
Diagram 2, Totalpoäng från enkät SoC-13 och självskattning (1-10) per respondent ... 24
Diagram 3, Jämförelse genomsnitt Sverige och USA i KASAM i respektive delområde ... 25
Diagram 4, Totalpoäng SoC-13 och Självskattning i Sverige ... 26
Diagram 5, Totalpoäng SoC-13 och Självskattning i USA ... 31
Diagram 6, Totalpoäng SoC-13 i relation till självskattning ... 37
Diagram 7, Jämförelse genomsnitt USA och Sverige i KASAM ... 38
Tabell 1, Centrala delar av KASAM, fritt efter Hultberg et al. (2019) ... 8
Tabell 2, Sammankoppling KASAM och Kulturdimensionsteori (egen) ... 15
Tabell 3, Sammanställning av respondenter ... 24
Tabell 4, Kodning och jämförelse mellan semistrukturerade intervjuer med KASAM:s delområden ... 40
Tabell 5, Sammanfattning analys ... 49
1
1 Inledning
Vad kännetecknar en hälsosam arbetsplats och vad skapar ett välbefinnande på arbetsplatsen? Vad är det som gör att vi trivs? Antonovsky (2005) menar att faktorerna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet skapar en känsla av sammanhang (KASAM) som vi behöver för att må bra, trivas och känna ett välbefinnande på arbetsplatsen. Kan dessa faktorer, eller sammansättningen av dem se olika ut beroende på kulturen, kontexten? Hofstede (1996, 1998, 2014, 2020) belyser att
skillnaderna framkommer i sättet som grupper av människor interagerar och hur de förhåller sig till varandra, till sitt arbete och omvärlden.
I takt med en ökande internationalisering bland företag, ökar även vårt behov av förståelse för hur hälsan påverkar medarbetare framförallt i olika kulturer och länder. Organisationsstruktur, strategier och styrning formas av den kultur som råder i det land där företaget är verksamt (Hofstede, 1998).
Forskarna Conolly och Sevä (2018) har studerat hur de dominerande värderingarna i USA är hierarki, behärskning och maskulinitet kontra att de dominerande i Sverige är jämlikhet, harmoni och kvinnlighet. Kulturella skillnader som dessa reflekteras även i Hofstedes sex kulturella dimensioner. Conolly och Sevä (2018) menar att social status har en starkare inverkan på
välbefinnandet bland personer i USA än i Sverige - det är med andra ord viktigare för amerikaner att uppnå social status än för svenskar, vilket visar på en tydlig skillnad i kultur. Kulturell kontext påverkar människors värderingar i en högre grad (Conolly & Sevä, 2018), vi manövrerar och prioriterar även hälsa samt välbefinnande på olika sätt beroende på vårt kulturella arv. År 2006 gjorde Hildingh et al., en jämförelse mellan unga kvinnor i USA kontra Sverige som visade deras upplevelse av hälsa/välbefinnande och självförtroende. Resultatet av studien visade att båda
grupperna upplevde stress i sin vardag. De kulturella skillnaderna visade att för kvinnorna i USA är en bra arbetssituation, att må bra på jobbet starkt förknippad med lön och ekonomi medan det för svenska kvinnor handlade i högre grad om att ha självförtroende (Hildingh et al., 2006). Detta understödjer Hofstede’s (1998, 2014, 2020) kulturdimensionteori.
Kulturella skillnader utöver dominerande värderingar och prioriteringar hos individer, påvisas även via statistisk över samhället. Organization for Economic co-operation and Development, OECD (2020) forskar och presenterar statistik och jämförelser mellan länder. Jämförelsen mellan Sverige och USA visar exempelvis skillnader i mängden arbetstid (i USA är det drygt 11% som
regelmässigt arbetar 50 timmar eller mer per vecka, motsvarande siffra för Sverige är cirka 1%).
Andra skillnader är det sociala skyddsnätet och hur skatter används för att finansiera sjukvård, som presenteras i Bilaga 3. Möjligheterna att vara ledig skiljer sig också åt mellan de båda länderna. I
2 den svenska semesterlagstiftningen (Semesterlag, SFS 1977:480) säkerställs rätten till 5 veckors semester, medan amerikanska medarbetarnas semester verkar bygga på en överenskommelse mellan medarbetare och chef.
Försäkringskassan beskriver i sina Korta analyser 2017:1 att vi i Sverige står inför ökande
sjukskrivningar till följd av diagnoser som visar psykisk ohälsa och ett minskat välbefinnande, det tillsammans med samt svårigheter att rekrytera och behålla rätt kompetenser inom flera branscher, innebär växande utmaningar och effekter för arbetslivet. Bristen på välbefinnande och ohälsa skapar kostnader för individen, företaget/organisationen och samhället (Lohela-Karlsson et al., 2015) och vi vill observera detta utifrån ett kulturperspektiv.
Harvey et al., (2014) lyfter exemplet av att en sjättedel av befolkningen drabbas av ohälsa som påverkar förmågan till en fungerande vardag samt jobb - trots att kriterierna inte uppfyller en diagnostiserad psykisk sjukdom. Lohela-Karlsson et al., (2015) genomförde en studie bland anställda på ett universitet för att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och
produktionsförlust. Resultatet visade att de personer som hade ett upplevt arbetsmiljöproblem men ett rättvist ledarskap, tydlighet i sin roll, kontroll och ett bra socialt klimat hade betydligt lägre nivåer av produktionsförlust än de som upplevde ojämlikhet och ett sämre klimat. Studien visar tydligt att ett högre välbefinnande där trygghet i rollen på arbetsplatsen upplevs, minskar risken för produktionsförlust på grund av sjukdom och personalomsättning, vilket ger en positiv påverkan på företagets lönsamhet (Lohela-Karlsson et al., 2015). Harvey et al., 2014 undersökte hur olika faktorer på jobbet påverkar de anställdas psykiska hälsa, såsom efterfrågan och kontroll, resurser och engagemang, arbetsuppgifter, exponering för trauma. Studien visade att medarbetare utan psykisk ohälsa har visat sig vara mer produktiva och mindre benägna till sjukfrånvaro, vilket Harvey et al., (2014) menar är incitament till att arbetsplatser är så psykiskt hälsosamma som möjligt. Koopmanschap och Rutten (1996) har i nästan 25 år studerat hur hälsoeffekterna av hälsoincitamentsprogram kan förbättra människors förmåga att arbeta. Koopmanschap och Rutten (1996) fann att hälsoincitament inom organisationer hade en positiv effekt och som efterföljande konsekvens att samhällsproduktionen kan öka och produktionskostnaderna minska. Fördelarna av detta blir helt enkelt en högre livskvalitet.
Att se över arbetets organisering samt medarbetarnas välmående är viktigt för företag då det finns ekonomiska argument för detta (Lohela-Karlsson et al., 2015, Strömberg, 2017). Fördelarna och grunderna för ekonomiska argument och välmående på arbetsplatsen baseras helt enkelt i att produktionsförlust hålls nere.
3 I denna studie undersöker vi vad som påverkar individernas välbefinnande i två olika länder,
Sverige och USA, samt om det kan finnas kulturella skillnader som påverkar hur medarbetare upplever välbefinnande på sin arbetsplats. Studien kan användas av företag i syfte att stärka sitt hälsofrämjande arbete för att minska kostnader, framförallt under en tid då ökad internationalisering ställer högre krav på förståelse. För att illustrera vårt syfte, utgår vi från Antonovskys teori Känsla Av Sammanhang (KASAM) där begreppen meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet ingår.
Vidare analyserar vi medarbetarnas KASAM genom Hofstedes kulturella dimensioner - ett verktyg som konkretiserar det abstrakta begreppet kultur och tilldelar ett index till olika aspekter av kultur.
Figur 1, Komplexa faktorer som påverkar välbefinnandet och deras relation (egen)
1.1 Syfte
Syftet är att undersöka hur medarbetarnas välbefinnande och känsla av sammanhang (KASAM) uppfattas på arbetsplatser i Sverige och USA.
1.2 Frågeställningar:
• Vilka KASAM-faktorer påverkar medarbetarnas välbefinnande på arbetsplatsen och får dem att stanna kvar?
• Hur kan kulturella skillnader i USA och Sverige på arbetsplatser illustreras genom KASAM?
1.3 Avgränsning
I studien avgränsar vi oss till medarbetare i medelstora företag i privata sektorn i Västra Götaland (Sverige) och Louisiana samt Florida (USA). En av orsakerna till just denna avgränsning är att vi har möjlighet till intervjuer inom dessa geografiska områden. Studien avgränsas till teorin känsla av sammanhang (KASAM) samt Hofstedes kulturdimensionsteori.
välbefinnande på arbetsplatser kulturella
värderingar och uppfattning av prioriteringar
ekonomiska argument för hälsofrämjande
internationalisering ställer krav på förståelse av kultur
4 1.4 Nyckelord
Känsla av sammanhang (KASAM): Antonovskys teori där han menar att faktorerna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet skapar KASAM. Individen behöver KASAM för att må bra, trivas och känna ett välbefinnande (Antonovsky, 2005).
Generella motståndsresurser - GMR: Verktyg för stresshantering som underlättar individens upplevelse av stressfaktorer (även benämnt stressorer av Antonovsky) (Antonovsky, 1996).
Ekonomi, kulturell stabilitet och socialt stöd är exempel på GMRs.
Välbefinnande: Antonovsky (2010) beskriver att tre ord oftast förknippas med definitionen av välbefinnande: livstillfredsställelse, livsmod och lycka. Han menar att det finns ett ömsesidigt förhållande mellan hälsa och välbefinnande.
Kulturdimensionsteori: Hofstede har genom åren studerat kultur inom nationer och organisationer och har skapat en sexdimensionell modell för tvärkulturella studier.
5
2. Teoretisk referensram
I teorikapitlet kommer vi att presentera teorierna Antonovskys Känsla av sammanhang (KASAM) samt Hofstedes kulturdimensionsteori följt av en sammankoppling av teorierna som denna studie använt sig av. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
2.1 Antonovskys Känsla Av Sammanhang (KASAM) Den formella definitionen av KASAM-teorin är;
”Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang.” (Antonovsky, 2005, sid 46)
Vår tolkning av definitionen är att den visar individens upplevelse av sammanhang som en komplex blandning av erfarenheter, tillgängliga resurser samt egna värderingar och engagemang givet dessa.
2.1.1 Teorins framväxt
Människor som lever ett utsatt liv med fattigdom, diskriminering eller kämpar för att anpassa sig i ett nytt land löper en större risk att drabbas av fysisk eller psykisk sjukdom. Trots utsattheten lyckas många behålla såväl hälsa som välbefinnande (Antonovsky & Sagy, 2017). År 1970 analyserade Antonovsky resultat från en undersökning riktad mot hur israeliska kvinnor anpassat sig till klimakteriet. Olika etniska grupper studerades och en av grupperna var 16 – 25 år gamla år 1939 och i undersökningen ställdes en fråga om de varit i koncentrationsläger. 29% av de som överlevt koncentrationslägren hade en ganska god och tillfredsställande psykisk hälsa. De hade förutom koncentrationslägret levt som flyktingar och kommit till ett land som upplevt tre krig. (Antonovsky, 2005) Antonovsky funderade på hur och varför de lyckades med detta trots sina förutsättningar och frågeställningen som växte fram var inte varför några var sjuka och mådde dåligt utan hur vissa mådde och klarade sig bra. Antonovsky analyserade hälsans ursprung (salutogenes) istället för sjukdomens ursprung (patogenes) (Antonovsky & Sagy, 2017).
Antonovskys huvudsakliga arbetshypotes var att generella motståndsresurser (GMR) motverkar stressfaktorer som individer upplever. Antonovsky förklarar att ekonomi, kulturell stabilitet och socialt stöd är exempel på GMR:s, det vill säga verktyg som underlättar individens hantering av stressfaktorer (Forbech Vinje et al., 2017). Antonovsky sökte efter gemensamma nämnare för dessa
6 GMR-faktorer. Genom dessa studier började han utveckla begreppet känsla av sammanhang, då det han sett som var gemensamt för GMR-faktorerna var att de bidrog till en begriplighet kring
stressfaktorerna. I sin bok ”Health, stress and coping” vidareutvecklade han själva modellen för känsla av sammanhang (KASAM) (Forbech Vinje et al., 2017). I en pilotstudie med 51
respondenter var det två grupper som utkristalliserade sig, sexton personer som hade väldigt stark känsla av sammanhang och elva som hade lågt. Det som var gemensamt för båda dessa grupper var tre teman, som senare kom att bli de tre centrala delarna i KASAM; Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, se figur 1 nedan (Antonovsky, 2005).
.
Figur 2, Tre teman i KASAM, fritt efter Hultberg et al., (2019)
2.1.2 Begriplighet
Begreppet syftar på hur upplevelsen av yttre och inre stimuli och om de är förnuftsmässigt gripbara, exempelvis om information upplevs som ett brus (kaotisk, oordnad, oväntad eller oförklarlig) eller om den är strukturerad, tydlig och sammanhängande. Den som har hög känsla av begriplighet förväntar sig att stimulin är förutsägbar eller om den är oväntad, att den går att strukturera och förklara. Bland personer med låg känsla av begriplighet finns ibland en upplevelse av att vara
”otursfåglar” och de räknar med att detta förföljer dem resten av deras liv (Antonovsky, 2005).
Vi befinner oss inte helt sällan i komplexa sammanhang och för att hantera dessa behöver vi ha en förståelse och kunskap. Utan kunskap är det svårt att skapa en trygghet eftersom kunskapen kan ge en förståelse för situationen, hur den uppstått, varför den uppstått och inte minst vad som krävs för att lösa situationen. Överför vi detta till förståelse om organisationen handlar det om att kunna se samband mellan min och andras roll/uppgift och sambandet mellan dessa i en organisatorisk kontext (Wijk et al., 2020) . Hultberg et al., (2019) menar att begriplighet på arbetsplatsen innebär
7 förståelse för sitt uppdrag eller del av helheten. Återkoppling från chef och kollegor gör att det kan skapas ett kontinuerligt lärande (Hultberg et al., 2019).
2.1.3 Hanterbarhet
Med hanterbarhet menar Antonovsky (2005) upplevelsen av att det finns resurser att tillgå som hjälp för att möta de stimuli som uppkommer. Resurserna kan vara egna eller vara under någon annans kontroll, som exempel nämner författaren partner, vänner, arbetskollegor eller historien. Det som utmärker dessa resurser är att dessa ska vara att räkna med och lita på. Personer som har en hög känsla av hanterbarhet kommer inte att känna sig som offer för omständigheterna eller att livet är orättvist (Wijk et al., 2020).
Med möjlighet till inflytande över sina villkor i arbetslivet, möjlighet att styra arbetstakten och ta egna initiativ samt tillgången till socialt stöd ökar känslan av hanterbarhet. En organisation där roller och ansvarsområden är tydliga och där individen innehar och får använda sin yrkesskicklighet är också bidragande faktorer. Brist på rätt verktyg, metoder och tillvägagångssätt i sitt arbete samt möjlighet till återhämtning är hämmande faktorer för hanterbarheten (Hultberg et al., 2019).
2.1.4 Meningsfullhet
Den tredje komponenten beskriver Antonovsky (2005) i dess formella betydelse som ”i vilken utsträckning man känner att livet har en känslomässig innebörd…” (Antonovsky, 2005 sid 46). I studier som gjordes visade resultaten att de personer med hög grad av KASAM pratade om saker i livet som har stor betydelse för dem och är värda att lägga kraft på och engagemang i. Personerna med högt KASAM hade också en förmåga att vid ställande inför utmaningar som exempelvis dödsfall eller förlust av arbete försöka söka någon mening med händelsen och försöker ta sig igenom den på bästa sätt (Wijk et al., 2020). Däremot uppgav personer med låg känsla av
sammanhang att det inte fanns särskilt mycket i livet som betydde något för dem, eller om det fanns något av betydelse innebar det endast ovälkomna krav eller oönskade bördor.
När vi arbetar känner vi ofta att vi har betydelse och ingår oftast i ett sammanhang. Upplevelsen av att göra nytta är viktig och kan stärkas genom chefens återkoppling. Hultberg et al., (2019) menar att ställa sig frågan ”varför finns vi här?” är nyttig för att bidra till känslan av att utföra ett viktigt uppdrag och bidra till meningsfullheten. Det behöver finnas mål och en värdegrund att utgå ifrån menar Hultberg et al.,. (2019). Positiv meningsfullhet uppstår när ett arbetsklimat ger uppskattning, respekt, förtroende och omtanke och som Antonovsky (2005) påpekar är meningsfullhet en
komponent i KASAM-teorin som bidrar till motivation.
8 2.1.5 Sammanställning
Tabell 1 nedan ger en överblick över vilka faktorer inom respektive delområde som påverkar KASAM.
KASAM – känsla av sammanhang på arbetsplatsen
Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet
Kunskap om Omvärlden
Organisationens historia Organisationen
Arbetsinnehållet Egna rollen Förändringar
Återkoppling från Chef
Kollegor Klienter/kunder
Resurser och stöd
Material, verktyg, människor Tydlig organisation och riktlinjer
Påverkansmöjligheter Arbetstakten
Arbetsplanering
Kompetens Yrkeskunnande Social kompetens Kommunikation
Ork
Fysisk och psykisk Distansering, pauser
Motivation Visioner, mål
Rimliga löner, förmåner
Värderingar Etik och moral Centrala värderingar Rättvis behandling
Positiva upplevelser Relationer: chef/kollegor Trevlig miljö
Trivselaktiviteter Humor
Variation i arbetet Självkänsla
Tabell 1, Centrala delar av KASAM, fritt efter Hultberg et al. (2019)
9 2.1.6 Kultur påverkar Känsla av sammanhang
Antonovsky har betonat att kulturen påverkar KASAM (Benz et al., 2014). Den formas av kulturen men är inte bunden till den, med vilket menas att kulturen är inramningen av livssituationen och bidrar med såväl stöd (GMR) som stressfaktorer, vilket åskådliggörs i figur 2 nedan. Exempel på stressfaktorer kan vara minoritetsbakgrund, kulturell diskriminering och komplex och fientlig kultur. Exempel på stöd (GMR) kan vara kulturell samhörighet, uppskattning och att ha en given plats i tillvaron (Benz et al., 2014).
Figur 3, KASAM och kultur, fritt efter Benz et al., (2014)
2.1.7 Praktisk tillämpning av KASAM-teorin
Antonovsky utvecklade ett frågeformulär: Sense of Coherence-29, (SoC-29) för att mäta känslan av sammanhang. Frågeformuläret har 29 poster varav 11 frågor mäter begriplighet, 10 frågor mäter hanterbarhet och 8 mäter meningsfullhet. Antonovsky utvecklade även en förkortad version med 13 frågor Sense of Coherence -13 (SoC-13). I båda formulären används en 7-gradig skala där alternativ 1 och 7 är ytterligheterna i svaren. Vid vissa av frågorna bedöms svarsalternativen i motsatt
ordning, exempelvis blir en sjua en etta. När totalpoängen räknas samman, kan resultatet för SoC- 29 variera från 29 till 203 poäng, och för SoC-13 variera från 13 till 91 poäng. Poängintervallen är graderingen som visar var respondenterna placeras på kontinuumskalan mellan hälsa och ohälsa.
Båda frågeformulären har använts brett i flera populationer bland vuxna, barn, äldre, i familjer, och organisationer. Eriksson & Mittelmark (2017) hänvisar till en forskningsöversikt som visar att de använts i över 32 länder på 33 olika språk. Känslan av sammanhang har i senare forskning visat att det är en flerdimensionell konstruktion istället för det som Antonovsky beskrev som ensidig. De tre
10 dimensionerna (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet) har en kontinuerlig interaktion med varandra för att bilda KASAM.
Ursprungligen beskrev Antonovsky känslan av sammanhang som den enskildes egenskap men vidgade knappt tio år senare att det fungerade även på familjenivå. Senare forskning har visat att konceptet för KASAM och mätningar av det fungerar även på organisationsnivå.
Den interna reliabiliteten på SoC-29 och SoC-13 är hög enligt Cronbachs alpha (Eriksson &
Mittelmark, 2017). Cronbach’s alpha är ett mått som mäter den interna reliabiliteten (Bryman &
Bell, 2017) genom att ett genomsnitt av alla reliabilitetskoefficienter som beräknas genom att frågorna slumpmässigt delas upp i två grupper, vilka sedan jämförs med varandra. Proceduren genererar ett Alphavärde som kan variera mellan 1 och 0. 1 innebär perfekt intern reliabilitet och 0 ingen intern reliabilitet. En accepterad nivå på den interna reliabiliteten är generellt 0,8, men även 0,7 kan i vissa fall betraktas som en acceptabel nivå (Bryman & Bell, 2017). För SoC-29 sträcker den sig från 0,70 till 0,95 och för SoC-13 0,70 till 0,92. Resultaten bygger på fler än 120 studier för båda formulären (Eriksson & Mittelmark, 2017).
2004 gjordes en studie på fysiskt aktiva äldre för att testa Antonovskys teori (Söderhamn &
Holmgren, 2004). De använde SoC-29 och resultaten visade att instrumentet var ett mycket tillförlitligt verktyg med en Cronbachs alfakoefficient på 0,92.
Det finns flera former av kritik mot SoC som undersökningsmetod (Eriksson & Mittelmark, 2017).
En bygger på det faktum att vissa användare har kortat ner formuläret till att använda färre frågor än de 29 alternativt 13. Det finns exempel där det endast varit tre frågor. Dock har
originalformuleringarna behållits.
Annan kritik är att det som instrument brister när det gäller psykometriska egenskaper
(metodegenskaper för att analysera och utvärdera) och att den inte tar hänsyn till känslomässiga aspekter av livserfarenhet. Eriksson & Mittelmark (2017) har i artikeln fördjupat sig i kritiken från Flensborg-Madsen, Ventegodt och Merrick som menar att både SoC-29 och SoC-13 har vaga kopplingar till mått på fysisk hälsa (Eriksson & Mittelmark, 2017).
11 2.2 Hofstedes sex nationella kulturella dimensioner
Den holländska socialpsykologen och organisationsantropologen Geert Hofstede baserade sin forskning i ett nytt paradigm för studier av kulturella skillnader under 70-talet. Hofstede skapade en fyrdimensionell modell av nationell kultur som blev en hörnsten för tvärkulturell forskning och utvecklades till en extremt populär metod för studier av kulturella skillnader; speciellt inom internationell ledning (Hofstede & Minkov 2011). De första fyra dimensionerna som Hofstede mätte genom index var maktdistans, osäkerhetsundvikande, individualism och maskulinitet.
Hofstede beskriver att varje enskild komponent av kultur kan klassificeras på en skala med ett index från 1 till 100, där motpoler inom varje dimension tilldelas. Ett exempel på detta är inom
maskulinitet, där maskulinitet och femininitet är varandras motpoler på ett spektrum. Maskulinitet beskriver hur landets kultur representerar en preferens i samhället för prestationsorientering och materiella belöningar för framgång, jämfört med femininitet där preferens för samarbete och livskvaliteten hittas enligt Hofstede (1998). Ett annat exempel på hur index mäts är inom
dimensionen maktdistans: detta är uttrycket för i vilken grad de mindre kraftfulla medlemmarna i ett samhälle accepterar en ojämlik fördelning av makt och att hur samhället i sig hanterar ojämlikheter mellan medborgarna (Hofstede insights 2020).
De nuvarande dimensionerna av nationell kultur bygger på omfattande forskning utförd av professor Geert Hofstede, Gert Jan Hofstede, Michael Minkov och vederbörandes forskargrupper (Hofstede insights 2020). Ett lands värde är relativt eftersom det finns unika skillnader hos ett lands innevånare.
I dagsläget finns det sex mätbara dimensioner i kultur (Hofstede insights, 2020):
Maktdistans: dimensionen beskriver acceptansen kring maktfördelningen i ett samhälle och hur ojämlikheter hanteras. Ett högt värde visar att det finns en accept för den hierarkiska ordningen som råder medan ett lågt värde visar att människorna kräver förklaring av maktskillnaderna och försöker även att utjämna den.
Individualism kontra kollektivism: Individualismen kännetecknas av att individer tar hand om sig själva, sina närmaste och utgår ifrån sig själva. Motsatsen är kollektivism där individer utgår ifrån samspelet, ett sammansvetsat samhälle. Dimensionen handlar i mångt och mycket om individerna definierar sig som ”jag” eller ”vi”.
Maskulinitet kontra femininitet: Ett maskulint samhälle drivs av prestation, konkurrens och materiella belöningar. Det feminina handlar om omsorg om den svaga, samarbete och livskvalité.
12 Osäkerhetsundvikande: Dimensionen beskriver hur bekvämt ett samhälle är med osäkerhet.
Samhällen med starkt osäkerhetsundvikande bygger på rutiner och koder för beteende och i motsatsens samhällen är principer inte lika högt värderade utan snarare vad som görs i praktiken.
Långsiktig orientering: I samhällen med stor långsiktig orientering uppmuntras utbildning och sparsamhet i förberedelse för framtiden och motsatta samhällen lägger stor vikt vid att upprätthålla traditioner och normer.
Tillfredsställelse: Samhällen som speglar hög tillfredsställelse tillåter tillfredsställelse av grundläggande mänskliga rättigheter som att ha roligt och njuta av livet. Motsatsen reglerar samhället med normer och regler (Hofstede insights, 2020).
I diagram 1 nedan visas dimensionerna i jämförelse mellan USA och Sverige.
Diagram 1, Kulturdimensioner, fritt efter Hofstede Insights (2020)
Hofstede definierar kultur som ”den kollektiva programmeringen av sinnet som skiljer
medlemmarna i en grupp eller kategori människor från andra” (Hofstede, 2014). Som med alla nya idéer, har Hofstedes doktrin också genererat kontroverser. Peterson (2003) menar att forskningen har både underskattats och överanvänts. Det går att spekulera kring vad detta beror på, men kritik har lyfts fram för att enkäten som används är för enkla för att fånga det komplexa i kulturen, och därmed överanvänts utan ett riktigt sammanhang. Gerhart (2008) har framförallt bedrivit
13 konstruktiv kritik gentemot Hofstedes forskning och menar att forskning om nationell kultur gör många antaganden, exempelvis att skillnader länderna sinsemellan är större än de som vi hittar inom länderna i sig (Brewster et al., 2016). Gerhart (2008) har även kritiserat faktumet att Hofstedes bevis är osammanhängande och inkonsistent och tar upp data-analys som tyder på att enbart 6% av företagskultur kan förklaras och knytas an till landskultur. Bortsett från kritik, har Hofstedes forskning har inte bara främjat utvecklingen av tvärkulturell analys inom olika akademiska områden, såsom tvärkulturell psykologi och internationell ledning, men har också oavsiktligt inspirerat studier baserade på bland annat missförstånd, felaktig framställning och missbruk av några av huvudelement (Hofstede, Minkov 2011). Minkov och Hofstede (2011) förklarar att många forskare har intuitivt känt att kultur är ett komplext ämne som inte kan förklaras enkelt och att ge sig på ett försök i att förstå hur kulturskillnaderna interagerar med organisationer är en skrämmande uppgift. Hofstedes arbete har visat motsatsen och även gett oss verktyg i att analysera
kulturskillnader och KASAM.
Vid diskussion om kultur menar Hofstede att skillnaderna framkommer i sättet som grupper av människor interagerar och hur de förhåller sig till varandra, till sitt arbete och omvärlden. I
organisationskulturteori ligger därmed intresset i hur detta kan jämföras inom organisationen samt med andra. Vid en mer djupgående analys inom organisationskultur blir det nödvändigt att göra uppdelningar mellan olika typer av organisationskultur för att förenkla och systematiskt bearbeta informationen som samlas, annars blir komplexiteten i analysen svårhanterlig på grund av dess storlek (Hofstede insight, 2020). Hofstede insights (2020) förklarar att beroende på vad det är som diskuterats, delas organisationskulturen upp i fyra olika teman: optimal kultur, faktisk kultur,
upplevd kultur och ideal arbetsmiljö. Ideal arbetsmiljö mäts genom att nuvarande medarbetare ställs frågor av beskrivande karaktär om önskad organisationskultur.
Erin Meyer (2014) har menar att Hofstedes dimensioner kan även kartläggas på ett kontinuum.
Meyer (2014) använder sig av fler dimensioner, men exempelvis kan dimensionen “disagreement”
illustreras likt figur 3 nedan, där Sverige och USA kartläggs på två olika sidor av centret av spektrumet. Sverige faller under icke-konfronterande, och USA faller på konfronterande.
Jämförbarhet syns i Hofstedes “Uncertainty avoidance”.
Figur 4, Disagreement, fritt efter Meyer (2014)
14 2.3 Sammankoppling KASAM och Hofstedes kulturdimensionsteori
I kapitel två ovan har redogjorts för teorierna KASAM och Hofstedes kulturdimensionsteori.
Baserat på dem har vi undersökt hur faktorerna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet påverkar individernas välmående samt om det kan finnas kulturella skillnader i hur medarbetare upplever välbefinnande på sin arbetsplats. Efter att ha studerat teorierna, har vi funnit kopplingar som underlättat för oss att se ett sammanhang och en korrelation mellan välbefinnande och kulturell arv. Vi har valt ut tre dimensioner där det finns skillnader mellan Sverige och USA (Hofstede, 2020) och kan se att dimensionen Individualism till stor del kan kopplas samman med Begriplighet (blå färg), Maskulinitet med Meningsfullhet (gul färg) och Osäkerhetsundvikande med
Hanterbarhet (rosa färg), se tabell 2 nedan. Vissa av faktorerna i KASAM kan även härledas till fler dimensioner, men för oss framstår denna sammankoppling mest tydlig. Vi menar att baserat på forskning gjort av kulturforskare, forskare inom hälsa samt organisationer, sammanvävd med statistik, ser vi en koppling mellan kultur och KASAM.
15
Tabell 2, Sammankoppling KASAM och Kulturdimensionsteori (egen)
16 2.4 Sammanfattning av teori
I teorikapitlet har betydelsen av känslan av sammanhang för individen och dess hälsa diskuterats, men samtidigt hur detta skiljer sig tvärkulturellt. Teorin om KASAM (Antonovsky, 2005) om hälsans ursprung handlar om den huvudsakliga arbetshypotesen att utforska hur individer kan motverka upplevda stressfaktorer genom generella motståndsresurser (GMR). Antonovsky menar att ekonomi, kulturell stabilitet och socialt stöd är exempel på GMRs, det vill säga verktyg som underlättar individens hantering av stressfaktorer (Antonovsky, 1996). Antonovskys studier kretsade kring hur människor som lever ett utsatt liv löper en större risk att drabbas av fysisk eller psykisk sjukdom, men trots utsattheten lyckas många behålla såväl hälsa som välbefinnande (Antonovsky & Sagy, 2017). En individs känsla av sammanhang består av tre mätbara
komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Dessa mäts genom enkäten Sense of coherence-29, eller genom den förkortade versionen Sense of coherence-13 och visar var
respondenterna befinner sig på kontinuumskalan mellan hälsa och ohälsa.
Hofstede har sedan 1976 studerat kultur inom nationer och inom organisationer, och skapade en fyrdimensionell modell av nationell kultur som blev en hörnsten för tvärkulturell forskning. Genom åren har Hofstede förfinat de kulturella modellerna och med vidare forskning från Minkov (2011), kommit fram till sex mätbara dimensioner om hur kultur kan mätas. Trots kulturens komplexitet, beskriver Hofstede att varje enskild komponent av kultur kan klassifieras på en skala med ett index från 1 till 100, där motpoler inom varje dimension tilldelas. Ett exempel på detta var inom
dimensionen maskulinitet, där maskulinitet och femininitet är varandras motpoler på ett spektrum, och beskriver hur landets kultur representerar en preferens i samhället för prestationsorientering och materiella belöningar för framgång, jämfört med enligt Hofstede kvinnliga drag där preferens för samarbete och livskvaliteten hittas. Vid en mer djupgående analys inom kultur blir det nödvändigt att göra dessa uppdelningar mellan dimensioner, annars löper risken att komplexiteten i analysen blir svårhanterlig på grund av dess storlek, menar Hofstede (Hofstede insight, 2020) De kulturella dimensionerna representerar preferenser för en situation framför en annan, som skiljer länder (snarare än individer) från varandra.
Genom att presentera en sammankoppling mellan teorierna KASAM och Hofstedes
kulturdimensionsteori i avsnittet 2.3, föreslår vi en korrelation mellan dessa. Tre dimensioner har valts i för detta arbete där det finns märkbara skillnader mellan index i Sverige och USA (Hofstede, 2020). Vi menar att dimensionen Individualism kan till stor del kopplas samman med Begriplighet, Maskulinitet med Meningsfullhet och Osäkerhetsundvikande med Hanterbarhet. I följande kapitel strävar vi efter att belysa hur dessa skillnader visar sig hos medarbetare på arbetsplatser mellan länderna Sverige och USA.
17
3. Metod
I avsnittet kommer det redogöras för val av metod, operationaliseringen av studien samt de överväganden och som gjorts. Avsnittet avslutas med en presentation av hur studien möter kvalitetskriterier.
3.1 Val av metod
Vi har valt att göra en kvalitativ studie med kvantitativt inslag för att studera skillnader och likheter kring känslan av sammanhang hos medarbetare på medelstora privata företag i USA och Sverige.
Vi har valt en deduktiv ansats (Bryman & Bell, 2017) vilket innebär att vi utgår från teorin kring känsla av sammanhang (Antonovsky, 2005) och Hofsedes kulturella dimensioner (2020) för att granska empirin som samlas. Antonovskys teori om Känslan Av Sammanhang operationaliserar studien genom enkät, som i samband med semi-strukturerade intervjuer sedan kodas för att identifiera nyckelord och därmed teman bland respondenterna. Därefter kan vi analysera empirin tillsammans med Hofstedes kulturdimensionsteori för att hitta korrelationer.
3.2 Litteratur
Litteratur och forskning för teoridelen har sökts genom sökfunktionen i Högskolan i Gävles bibliotek på internet. Främst har databasen Discovery använts. Även Google Scholar användes till att söka efter tidsskrifter. Sökorden har varit: KASAM, välbefinnande, Hofstede, kultur,
Antonovsky.
Genomgående har Företagsekonomiska forskningsmetoder (Bryman & Bell, 2017) använts för säkerställande av att studien förbereds och genomförs på ett sätt som uppnår vetenskaplighet.
Kunskapsteoretiska frågeställningar berör vad som betraktas som giltig kunskap inom den sociala verkligheten menar Bryman och Bell (2017). När ett arbete är vetenskapligt, är det baserat i traderad kunskap - med vilket menas att man har systematiskt observerat något specifikt med en genomtänkt metodapparat. Med detta menas att kunskap är information förankrat i verkligheten, och studeras genom vetenskapsteori (Bryman & Bell 2017, Källkvist 2020, Eriksson 2018). Genom att vi har använt oss av varandra oberoende källor, samt litteratur som används i samband med examinationen och vetenskapliga journaler som källor, anser vi oss hålla en vetenskaplig grund genomgående i arbetet. I vår ambition till att examensarbetet förankras på en vetenskaplig grund har vi sakligt och systematiskt uppbyggt en argumentationslinje för vår studie. Vi har strävat efter att hålla en röd tråd genomgående i samtliga kapitel, som logiskt i sin tur bygger på varandra. Utfallet av examensarbetet är att ge ett vetenskapligt förankrat bidrag till forskningsbasen genom
vetenskapsteori.
18 3.3 Urval
Studien omfattar tio respondenter, fem från USA och fem från Sverige. På grund av tidsfaktorn och upplägget av examensarbetet har vi kommit fram till att tio respondenter är rimligt ur ett
resursperspektiv där framförallt tid är en begränsande faktor, men som fortfarande kan ge ett varierat utfall och en god grund för empirisk analys. Vi har gjort ett målstyrt urval som Bryman &
Bell (2017) beskriver som ett strategiskt urval för att kunna besvara forskningsfrågorna.
Respondenterna har valts utifrån att vi kan se att de har relevans för förståelsen för en social företeelse, i detta fall – Känsla av sammanhang. Respondenterna representerar totalt sju branscher:
kläd-, inredning-, vård- och utbildning-, vägassistans-, it-, jurist och försäkringsbranschen i USA och Sverige. Samtliga respondenter är medarbetare i medelstora privata företag. Vi valde att endast rikta oss till medarbetare och uteslöt ledare för att säkerställa att de i sin arbetssituation befann sig i en likartad kontext. Det gemensamma för alla respondenter är att de är anställda och har inte personalansvar. Påverkansmöjligheterna hos respondenterna är inte direkta och de befinner sig i en personalgrupp, de har alltså flertalet kollegor kring sig. Individens position och yrkesmässiga kontext var viktigare för oss i studien än specifik branschtillhörighet eftersom vi utgår från individens perspektiv.
3.4 Genomförande
3.4.1 Enkät
Den första delen av studien; för att mäta Känsla av sammanhang (KASAM) hos respondenterna är kvantitativ då den syftar till att mäta och kvantifiera respondenternas attityd, uppfattning och känslor (Bryman & Bell, 2017). Detta har gjorts med enkäten “Sense of Coherence-13” (SoC-13), som är ett validerat och standardiserat frågeformulär med 13 frågor, hämtat från Aaron
Antonovskys bok ”Hälsans mysterium” (2005).
Vid intervjutillfället fick respondenterna först besvara enkäten genom att ringa in den siffra på den 7-gradiga skalan som bäst överensstämmer med den egna känslan. Siffrorna 1 och 7 utgör
poängskalans yttervärden och efter att respondenten besvarat enkäten har vi räknat samman
poängen för att få fram totala poängen för varje respondent. I sammanräkningen vänds poängskalan i frågorna (fråga 1,2,3,7,10) till motsatt skala. Syftet med omvända skalor på frågorna är att fånga de individer som svarar på ett ogenomtänkt sätt samt att uppmärksamma social önskvärdhet, det vill säga de som vill ge en positiv bild av sig själv och svarar på ett sätt som de anser är önskvärt
(Bryman & Bell, 2017). Det kan också få respondenterna att vara uppmärksamma på sina val och
19 läsa igenom frågorna ordentligt samt få dem att reflektera över sina svar ytterligare än om de
förutbestämt och per automatik kan ringa in en siffra.
Maximala poängen i SoC-13 är 91 poäng. Fråga 1, 4, 7 och 12 mäter meningsfullhet, fråga 2, 6, 8, 9 och 11 mäter begriplighet och fråga 3, 5, 10 och 13 mäter hanterbarhet.
3.4.2 Semistrukturerade intervjuer
För att få med andra aspekter och kunna se skillnader och likheter kring välbefinnande genom attityder och uppfattningar i Sverige och USA valde vi att använda oss av kvalitativa
semistrukturerade intervjuer. Intervjuer ger en djupare förståelse och genom att använda semistrukturerade intervjuer kan frågorna anpassas under intervjun efter respondenten och dess tidigare svar (Bryman & Bell, 2017). Som Langemar (2008) beskriver är den vanligaste formen av semistrukturerad intervju då det finns ett antal frågor att utgå ifrån och att sedan fyller på med följdfrågor och nya frågor som kommer under intervjuns gång. Detta sätt passade oss bra då vi ville få ut så mycket som möjligt av varje intervju. Vi valde att ha 3 grundfrågor (se bilaga 2) som sedan kunde utvecklas med följdfrågor. Frågeställningarna kan kopplas till KASAMs tre delområden. För att säkerställa att den semistrukturerade intervjun inte blir påverkad av resultaten av Antonovskys enkät tog vi del av dessa resultat efter genomförandet av varje intervju.
Vi valde vid intervjutillfället att inleda med en självskattning gällande trivsel på arbetsplatsen. Detta i avseende för att se hur lika/olika respondenterna svarar gällande sin trivsel på arbetsplatsen för att vi ska sedan kunna se hur det reflekteras i enkäten för KASAM.
Frågan som ställdes var: “Hur trivs du på jobbet? Gradera 1 - 10, och följdes upp med frågorna:
Varför har du placerat dig på den siffran? Vad gör att du trivs/inte trivs?”
Skalans yttre värden är 1 och 10, där ett högre värde som angavs, indikerade desto större trivsel.
Syftet med självskattningen var att samla data för att söka eventuell korrelation mellan högt KASAM och upplevd hög trivsel, istället för att enbart luta oss mot vår tolkning av de
semistrukturerade intervjuerna. Därefter sammanställdes värdena för självskattningen per individ, per land och totalt.
3.4.3 Analys av insamlade data
Enkät och intervjuer genomfördes under en tvåveckorsperiod i november 2020 för att tillgodose respondenternas vardag och arbetsscheman. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan.
Langemar (2008) menar att majoriteten av intervjuerna bör skrivas ut ordagrant, samt undvika att sammanfatta med egna ord. Däremot behöver inte utvikningar som inte hör till ämnet transkriberas
20 om det noteras. Langemar (2008) beskriver att transkriberingen ska ske kontinuerligt under
datainsamlingen, vilket vi valde att göra. Fördelen med att kontinuerligt transkribera underlättade bearbetningen av materialet, som annars kan ta väldigt lång tid att lyssna igenom. Frågorna och intervjuguiden bifogas i slutet på examensarbetet för framtida forskning.
3.4.4 Indikatorer och kodning
För att sedan använda oss av det transkriberade materialet i analysen, använde vi oss av indikatorer och kodning. Bryman och Bell (2017) menar att för att komma fram till ett mått på ett visst begrepp, används operationalisering och därmed nödvändigt att ha en eller flera indikatorer för begreppet. Vi använder alltså oss av indikatorer för att få fram information från begrepp som inte är lika
kvantifierbara som exempelvis siffror. Eftersom vi är intresserade av orsakerna till variationer i arbetstillfredsställelse hos medarbetare, behöver vi indikationer som kan stå för dessa, därmed blir den kvantitativa informationen resultatet, och kan betraktas som ett mått. Antonovskys KASAM står för operationaliseringen och indikatorerna. Indikatorer är alltså ett indirekt mått på ett begrepp.
Bryman och Bell (2017) förklarar att när indikatorer som inte är “riktiga” kvantiteter används, måste de kodas för att omvandlas till något kvantitativt och mätbart. För att analysera resultaten har vi använt oss av kodning, i praktiken illustreras detta genom att vi jämför transkriberingen med de centrala delarna av KASAM (se tabell 1) för att kunna välja ut nyckelord och göra en tematisk analys kring Antonovskys delområden. Vi vill utforska hur de semistrukturerade intervjuerna förhåller sig till SoC-13 enkäten, och om vi kan hitta teman kring varför och hur respondenterna upplever Känsla av Sammanhang. Därefter presenteras svaren från enkäten i diagram per land med genomsnitt, som sedan jämförs med varandra, och analyseras med hjälp av Hofstedes
kulturdimensioner. Eftersom Hofstede's kulturdimensioner påvisar skillnader mellan Sverige och USA i flera aspekter (se tabell 2 och figur 2) strävar vi efter att se en korrelation mellan hur respondenterna svarar på enkät, intervjufrågor men även hur dessa åskådliggörs i en tvärkulturell inramning.
3.5 Etiska överväganden
Enligt konfidentialitets- och anonymitetskravet som Bryman & Bell (2017) beskriver ska alla personuppgifter behandlas på ett sätt att inga obehöriga kommer åt dem. För att bevara
respondenternas anonymitet har vi exkluderat företagsnamn, ålder samt respondenternas riktiga namn. Anonymitet är viktigt då frågorna i både enkät och djupintervju kan anses vara av känslig karaktär och kan leda till konsekvenser hos medarbetarna. Intervjuerna inleddes med att förklara
21 syftet för intervjun och hur svaren kommer att användas i examensarbetet enligt informationskravet (Bryman & Bell, 2017). Respondenterna informerades om att de när som helst kan avsluta
intervjun, eller berätta om de känner sig obekväma och avböja att svara på en fråga
(samtyckeskravet). För att inte hamna i falska förespeglingar (Bryman & Bell, 2017) lämnades denna information till respondenterna både när intervjutiden bokades och upprepades vid start av intervjun.
3.6 Dataanalys
De data vi har tillgängliga för vår analys är resultaten från SoC-13, självskattningen av trivsel samt svaren från de semistrukturerade intervjuerna. Vi jämförde de tre datakällorna för varje individ och de samlade resultaten för varje land. I analysen har vi använt oss av en tvärkulturell faktoranalys (Hofstede, 2020) för att se effekterna av respondenternas värderingar och hur de kan påverka uppfattningen kring känslan av sammanhang (KASAM). I analysarbetet har vi först analyserat den insamlade datan var för sig för att sedan jämföra våra analyser och därefter teckna ner det resultat som presenteras i studien.
3.7 Trovärdighet
Eftersom forskningsdesign antas representera en logisk uppsättning av påståenden kan kvaliteten bedömas genom vissa kriterier. Yin (2007) menar att begrepp som trovärdighet, tillförlitlighet, möjlighet att belägga resultat och datapålitlighet är viktiga att beakta. Yin (2007) beskriver att problem, frågor och syften ska baseras på tidigare forskning, dataanalyser ska vara överförda till text på ett systematiskt sätt, forskningsprocesser ska gå att följa och slutsatser beröra något bredare än de situationer som har studerats. Bryman & Bell (2017) menar att tillförlitlighet handlar om att studien genomförs på ett metodologiskt korrekt sätt samt att återkoppling av resultatet sker till de personer som studerats. För att uppnå tillförlitlighet i studien har alla respondenter erbjudits ta del av sina transkriberade intervjuer. För att examensarbetet ska vara pålitligt, bygger vi
examensarbetet genom att ta ansats i tidigare forskning. Problemformuleringen har framställts genom omfattande sökning i flera databaser för att för att ta del av tidskrifter, litteratur och artiklar för att identifiera det forskningsgap som råder. I enlighet med definitionen av trovärdighet (Yin 2007) är forskningsprocessen som vi använder oss av framförallt systematisk, men stor vikt har även lagts vid att all data samlas in och överförts till text på ett sätt som är tydligt.
SoC-13 har använts brett i flera populationer och har i flera studier visat på en hög reliabilitet (Söderhamn & Holmgren, 2004). Vi har valt att använda formulärets alla 13 frågor för att undvika en låg validitet, vilket har varit en kritik mot enkäten (Eriksson & Mittelmark, 2017).
22 Enligt Bryman & Bell (2017) är en stor del av den interna reliabiliteten att de som utför
undersökningen är överens om hur tolkning ska göras av det som upplevs. Inför genomförandet av undersökningen och under analysarbetet har vi som skriver examensarbetet haft tät dialog kring forskningsdesignen och hur de insamlade datan ska tolkas.
23
4. Resultat
I följande avsnitt presenteras resultaten från den insamlade empirin, dels från enkäten SoC-13 som mäter KASAM, självskattningen av trivsel, samt av de semistrukturerade intervjuerna. Avsnittet inleds med en sammanställning av alla respondenternas svar för att efterföljas av en individuell redovisning av varje respondent uppställt per land.
4.1 Sammanställning
Vi har mätt känslan av sammanhang med SoC-13, en enkät som respondenterna fick fylla i vid intervjuns start, där 13 frågorna graderas på en 7-gradig skala. En hög poäng betyder stark KASAM (Antonovsky, 2005) och högsta möjliga poäng är 91. I mätningen av våra 10 respondenter har totalvärdet en spridning mellan lägsta 40 och högsta 79. Totalvärdet bygger på en summering av de tre delområden meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet
Följande spridning observeras i resultatet, där lägsta respektive högsta värdet inom respektive delområde är:
Meningsfullhet 13 – 26 (max 28) Begriplighet 12 – 30 (max 35) Hanterbarhet 11 – 24 (max 28)
Vi valde i de semistrukturerade intervjuerna att inleda med en självskattning gällande trivsel på arbetsplatsen. Respondenterna ombads att gradera sin trivsel på jobbet på en skala 1-10, där ju högre värde som respondenten angav desto större trivsel. Vi menar att för att minska vår tolkning av intervjusvaren och genom att låta respondenterna själva gradera sin trivsel på en skala, kan vi få ett konkret resultat i att hur bra de trivs på sina arbetsplatser. I resultatmätningen har skattningen en spridning mellan lägsta 3 och högsta 9. Syftet med självskattningsskalan var att ge data för att söka eventuell korrelation mellan högt KASAM och upplevd hög trivsel.
I tabell 3 på nästa sida visas en sammanfattning av samtliga respondenternas värde i både KASAM och självskattning.
