FELTRYCK I IP SIGILL FRUKT & GRÖNT 2018:1, TILLVAL FÖR KLIMATCERTIFIERING

(1)

(2)

SIGILL KVALITETSSYSTEM AB

105 33 Stockholm | Tel: 08-787 59 50 | Mail: info@sigill.se | Org nr: 556530-8979 | www.sigill.se

FELTRYCK I IP SIGILL FRUKT & GRÖNT 2018:1,

TILLVAL FÖR KLIMATCERTIFIERING

NUMMER BEFINTLIG

KONTROLLPUNKT NY KONTROLLPUNKT KOMMENTAR

4.3 K Kväveinnehållet

(ammoniumkväve och

totalkväve) ska fastställas minst en gång varje år. Proverna ska tas ut i samband med spridning. Resultatet från analysen ska sparas i minst 5 år.

Undantag gäller för fastgödsel och djupströbädd. Undantaget gäller inte fjäderfägödsel.

Kväveinnehållet (minst ammoniumkväve) ska fastställas minst en gång varje år. Proverna ska tas ut i samband med spridning. Resultatet från analysen ska sparas i minst 5 år.

Kravet på analys av totalkväve tas bort.

Analys av ammoniumkväve är

(3)

TILLVAL FÖR KLIMATCERTIFIERING

FRUKT & GRÖNT

(4)

IP SIGILL FRUKT & GRÖNT VERSION 2018:1 | GILTIG FRÅN 2018-04-01

32 (44)

TILLVALSREGLER FÖR KLIMATCERTIFIERING

För att produktionen ska bli Klimatcertifierad enligt IP-standarden ska utöver reglerna i IP Sigill Frukt & Grönt

också dessa Tillvalsregler för klimatcertifiering följas. Tillvalsreglerna möjliggör en minskning av den totala

klimatpåverkan från produktionen.

1K ENERGIANVÄNDNING I FÖRETAGET OCH KÖLDMEDIA

Målet med reglerna är att effektivisera energianvändningen samt ersätta fossil energi med förnybar energi på företaget och därmed minska klimatpåverkan.

UPPFYLLS REGELN?

KONTROLLPUNKT DETALJERADE KRAV OCH VERIFIERING JA NEJ EJ REL

1.1 K En energikartläggning ska göras. Företaget ska:

a) kunna uppvisa en daterad kartläggning av ningens årliga direkta energianvändning. vändningen ska vara uppdelad på elenergi, selolja, eldningsolja, samt ev. andra drivmedel och bränslen.

1.2 K Nyckeltal för årlig använd mängd energi ska finnas.

Företaget ska kunna uppvisa följande nyckeltal: a) Använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kWh per hektar).

b) Använd mängd energi i relation till antalet djurenheter för djurhållningen (kWh per plats eller djurenhet).

c) Drivmedelsanvändning i växtodlingen (liter per hektar).

1.3 K En dokumenterad kartläggning över möjligheterna att ersätta fossila bränslen med förnybara bränslen ska genomföras.

Kartläggningen ska uppdateras vart 5:e år.

Företaget ska:

a) kunna visa en dokumenterad kartläggning av möjligheterna att ersätta fossila bränslen med förnybara bränslen.

I kartläggningen ska man visa att man har tagit hänsyn till möjliga lösningar för t.ex. fordon, uppvärmning, utgödsling, torkning m.m. 1.4 K El ska till 100 % komma från

förnybara energikällor, exempelvis miljömärkt el eller motsvarande.

Företaget ska:

a) åtgärda detta vid nytecknande av elavtal, dock senast ett år efter inträde i certifieringen. b) kunna uppvisa avtal, datum för tecknande och varaktighet för avtalet.

(5)

1.5 K Hänsyn till energieffektivitet ska tas vid ny- och återinvesteringar, samt vid ny- och ombyggnationer.

Löpande underhåll av utrustning klassas inte som en investering och omfattas därför inte.

Företaget ska kunna uppvisa dokumentation angå-ende val av system som visar vilken hänsyn som har tagits till energiåtgången för produktens använd-ning/livstid i företaget.

1.6 K En plan för effektivare energian-vändning ska finnas och följas. Ba-serat på energikartläggningen ska du upprätta en femårig plan över hur energianvändningen kan effektiviseras och visa att åtgärder i planen genomförs. Planen ska förnyas vart 5:e år.

Undantag från kravet att genomföra energieffektiviseringar gäller de första fem åren, om företaget strax innan inträdesrevisionen genomfört omfattande åtgärder för att effekti-visera energianvändningen.

a) Företaget ska kunna uppvisa en plan med åtgärder för t ex gödsling, dieselanvändning, torkning, transporter och ning. Planen kan även innehålla ändrade ner och beteenden, t ex trimma och under hålla ventilation, belysning och nering.

b) Kunna visa att åtgärder för att förbättra tivitet i energianvändningen har genomförts.

Vid utvärdering av resultatet av åtgärder för effekti-vare energianvändning, ska hänsyn tas till faktorer som företaget inte kunnat råda över.

1.7 K Läckage från kylanläggningar som innehåller syntetiska köldmedium ska hållas på en låg nivå. Dokumen-tation av kontroll och typ av köldme-dium ska finnas om anläggningen innehåller mer än 10 kg syntetiskt köldmedium.

a) Dokument som visar följande ska kunna sas för anläggningar som innehåller mer än 10 kg köldmedium syntetiskt köldmedium: - Att årlig kontroll av läckage har utförts - Total installerad köldmediemängd - Sammanlagd påfylld köldmediemängd - Sammanlagd omhändertagen mängd

b) Läckaget av köldmedier från anläggningar som innehåller mer än 10 kg syntetiskt dium får inte överstiga i genomsnitt 3 % under en 3-årsperiod.

1.8 K Vid nyinvestering i kylanläggningar ska anläggningar som inte innehål-ler syntetiska köldmedier väljas i första hand.

Dokumentation som visar vilka alternativ som finns vid nyinvestering ska finnas.

(6)

34 (44)

2K TRANSPORTER OCH MASKINANVÄNDNING INOM FÖRETAGET

OCH VID FÖRSÄLJNING AV PRODUKTER

Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan från transporter och användning av maskiner inom företaget och vid transport av produkter från företaget.

2.1 K Samtliga förare som regelbundet ar-betar inom verksamheten ska utbil-das i sparsamt körsätt. Utbildningen ska uppdateras vart 5:e år.

Företaget ska:

a) kunna uppvisa intyg från genomgången kurs senast ett år efter inträde i certifieringen, och därefter vart 5:e år.

b) utbildningen ska omfatta minst en hel dags kurs, där individuell och handledarledd praktik varvas med teori.

c) då företag anlitas, t.ex. maskinstationer, ska de ha en plan att utbilda samtliga förare i sparsamt körsätt. Kravspecifikation vid anlitande av portföretag ska kunna uppvisas.

(7)

3K KVÄVEFLÖDEN VID VÄXTODLING

En av de viktigaste klimatåtgärderna inom växtodlingen är att minska mängden lättillgängligt kväve som blir kvar i marken efter skörd. Åtgärder för att minska mängden överskottskväve varierar stort mellan gårdar varför få konkreta krav ställs i regelverket som styr i denna riktning. Istället finns krav på att producenten optimerar sin gödsling och har ett planerat förbättringsarbete som är anpassat till den aktuella gården för att minska överskottskvävet i mark efter skörd. I kommande regelutgåvor och i takt med kunskapsutvecklingen inom detta område, kan krav införas på lägre tillförsel av kväve eller andra åtgärder.

3.1 K En kvävebalans ska beräknas varje år.

Företaget ska visa en beräknad kvävebalans.

3.2 K Nyckeltal för kväveuttnytjande ska beräknas och om förbättring av kväveutnyttjandet inte sker ska en åtgärdsplan tas fram.

Företaget ska:

a) utifrån kvävebalansen ta fram nyckeltal för den certifierade verksamheten.

b) redovisa nyckeltalet som ett överskott av kg kväve per hektar (tillfört – bortfört) samt som procentuell utnyttjandegrad (bortfört/tillfört x100).

c) sammanställa och följa upp nyckeltal som ett genomsnitt för den senaste femårsperioden. d) analysera nyckeltalen och ta fram en åtgärdsplan om förbättring inte sker.

3.3 K Nyckeltal för tillförsel av nytt kväve (N) per ton skördad produkt ska beräknas.

Företaget ska redovisa nyckeltal som kg nytt kväve per ton skördad produkt, fördelat per gröda.

Med nytt kväve avses kväve från mineralgödsel och/ eller kväve fixerat av N-fixerande grödor.

3.4 K En skiftesvis gödslingsplan ska göras varje år.

Företaget ska:

a) uppvisa en gödslingsplan.

b) beräkna gödselgivor utifrån förväntade skördar som ligger inom ramen för det som skördats på gården under en femårsperiod.

c) ta hänsyn till stallgödselns totala håll, förfruktseffekter och gröngödsling/vallar i växtföljden.

(8)

36 (44)

4K ANVÄNDNING AV STALLGÖDSEL OCH SPECIALGÖDSELMEDEL

4.1 K Urin och flytgödsel får inte höst-spridas till höstsådd spannmål.

Företaget ska kunna uppvisa växtodlingsjournal eller motsvarande som visar tidpunkt för gödsel-spridningen.

4.2 K Myllning av stallgödsel ska ske inom fyra timmar vid spridning på öppen mark.

Undantag gäller för djupströgödsel.

Företaget ska kunna uppvisa växtodlingsjournal el-ler motsvarande där spridningsteknik, tidpunkt och metod för myllning framgår.

4.3 K NY!

Kväveinnehållet (ammoniumkväve och totalkväve) i stallgödsel ska fastställas minst en gång varje år. Proverna ska tas ut under omrör-ning i samband med spridomrör-ning. Resultatet från analysen ska sparas i minst 5 år.

Kväveanalys kan göras på laborato-rium eller med en enklare metod i fält genom att använda en ”Kväveburk”. Kontakta din växtodlingsrådgivare för mer information alternativt lån av en ”Kväveburk”.

Företaget ska kunna uppvisa analysresultat för stallgödsel som sprids på mark som ingår i den certifierade verksamheten.

4.4 K Torkad stallgödsel får endast använ-das om torkningen görs med 100 procent förnybara energikällor.

Företaget ska:

a) kunna uppvisa intyg från leverantören av torkad stallgödsel som visar att gödseln torkats med 100 % förnybara bränslen eller motsvarande. 4.5 K Mineralgödsel som har tillverkats

enligt en metod med låg klimatpåver-kan ska väljas.

Undantag gäller vid odling av special-grödor där det inte finns gödselmedel med låga klimatgasutsläpp att tillgå.

Företaget ska visa produktinfomation, intyg eller en hänvisning till en öppet redovisad beräknings-modell av utsläppen från leverantören som visar att inköpt mineralgödsel inte har orsakat mer utsläpp än 4,0 kg CO₂-ekvivalenter per kg N.

(9)

5K VÄXTFÖLJD

5.1 K Vid en ensidig växtföljd ska av-brottsgrödor, som till exempel vall, oljeväxter eller baljväxter, ingå i växtföljden. En växtodlingsplan som visar växtföljden ska finnas och sparas i 7 år.

a) En avbrottsgröda ska odlas minst två år i en växtföljd som är sex år eller längre alternativt ett år om havre ingår i växtföljden.

b) En avbrottsgröda ska odlas minst ett år i en växtföljd som är fem år eller kortare. c) En växtodlingsplan som visar växtföljden ska kunna uppvisas.

5.2 K Ingen etablering av nyodling får göras på mulljordsmark.

Företaget ska kunna visa eller redogöra för att ingen nyodling sker på mulljordsmark.

6K SKÖTSEL AV VALL/GRÖNGÖDSLING

Med kvävefixerande baljväxter i vallen kan gödselgivan minskas. Vid vallbrott frigörs stora mängder näring och denna bör man utnyttja i så stor grad som möjligt för att undvika näringsläckage till yt- och grundvatten och för att ytterligare kunna minska gödselgivorna på fälten.

6.1 K BaIjväxter ska ingå i vallar. Undantag gäller för vallar på mull-jordar.

a) Minst 10 viktprocent av vallfröblandningar ska utgöras av baljväxter.

b) Leveranssedel för vallfröblandningar eller motsvarande ska kunna uppvisas som visar andelen baljväxter i fröblandningen alt. ska oku- lär besiktning i fält under odlingssäsong kunna visa att vallen innehåller hög andel baljväxter. c) Vid användande av egen vallfröblandning ska recept för blandningsmängder kunna uppvisas. 6.2 K Vid gödsling av blandvallar ska

Jordbruksverkets rekommenda-tioner för reducerad gödsling av blandvallar i relation till klöveran-del, inkluderat stallgödsel använ-das.

Företaget ska:

a) kunna uppvisa notering i odlingsjournal eller liknande vilken klöverandel som skiftet hade vid gödslingstillfället.

b) kunna uppvisa gödslingsplan/odlingsjournal som visar reducerad gödsling av blandvallar enligt Jordbruksverkets rekommendationer för gödsling.

6.3 K Företaget bör visa att hänsyn tagits till att stora mängder näring frigörs i marken vid vallbrott.

Företaget bör redogöra för hur hänsyn tagits till att stora mängder näring frigörs i marken vid vallbrott.

Vid bedömning ska hänsyn tas till rådande omständig-heter på platsen eftersom val av effektiva

(10)

38 (44)

7VK VÄXTHUSPRODUKTION

Följande regler gäller för klimatcertifiering av växthusproduktion. Målet med reglerna är att effektivisera energi- användningen samt ersätta fossil energi med förnybar energi på gårdsnivå och därmed minska klimatpåverkan.

7.1 VK En energikartläggning, uppdelad i förnybar och icke förnybar energi ska göras och revideras vart 5:e år.

Företaget ska:

a) kunna uppvisa en kartläggning som är uppdelad i förnybar och icke förnybar energi av ningens direkta energianvändning för värmning, belysning, kylrum och duktion samt ev. övrig användning av el.

7.2 VK I energikartläggningen bör även den indirekta energianvändningen ingå.

Indirekt energianvändning inklude-rar bland annat energi som används vid produktion av gödselmedel och kan inom vissa verksamheter vara betydande.

Företaget bör:

a) inkludera den indirekta energianvändningen i energikartläggningen i form av insatsvaror som till exempel inköpta gödselmedel och odlingssubstrat.

7.3 VK Nyckeltal för använd energi per yta eller enhet ska beräknas, dateras och dokumenteras.

Företaget ska beräkna nyckeltal för mängden använd energi i relation till kvadratmeter produk-tionsyta, kWh/m2_{samt per producerad enhet,}

kWh/kg eller kWh per st (för krukväxter).

7.4 VK En plan för effektivare användning av energi ska finnas och följas. Pla-nen ska förnyas vart 5:e år.

Undantag från kravet att genomföra energieffektiviseringar gäller de första fem åren, om företaget strax innan inträdesrevisionen genomfört omfattande åtgärder för att effektivi-sera energianvändningen.

a) Företaget ska kunna uppvisa en plan för de närmaste fem åren med åtgärder för t.ex. ling, dieselanvändning, torkning, transporter och uppvärmning/kylning. Planen kan även innehålla förslag till ändrade rutiner och teenden, t ex trimma och underhålla ventilation, belysning och transportplanering.

b) kunna visa att åtgärder för att förbättra tet i energianvändningen genomförts.

Vid utvärdering av resultatet av åtgärder för effekti-vare energianvändning, ska hänsyn tas till faktorer som företaget inte kunnat råda över.

(11)

7.5 VK Användningen av icke förnybar energi ska minskas.

Företaget ska;

a) uppfylla en av följande regler:

– energianvändning sammantaget för värmning, belysning, kylrum samt ning av koldioxid ska till minst 80 procent utgöras av förnybara energikällor på årsbasis, exempelvis miljömärkt el, biobränslen eller motsvarande

– fossil energi får uppgå till högst 2,5 timme per kvadratmeter och odlingsvecka i genomsnitt under kulturtiden.

b) kunna uppvisa:

– omräkning av tillförd energi till kWh, samt uträkning av hur stor andel som är förnybar, t.ex. biobränslen, förnybar el, spillvärme – dokumentation som visar använd energi i kWh för anläggningens processer uppdelat på odlingsveckor.

7.6 VK Vid nyttjande av uppvärmda växthus ska energiväv eller plastfolie använ-das när odling sker under perioden 15 oktober till 1 april.

Undantag gäller för dubbelmateri-alhus.

Företaget ska visa att energiväv eller plastfolie används i uppvärmda växthus under perioden 15 oktober till 1 april.

7.7 VK Samtliga förare som regelbundet ar-betar inom verksamheten ska utbil-das i sparsamt körsätt. Utbildningen ska uppdateras vart 5:e år.

Företaget ska:

a) kunna uppvisa intyg från genomgången kurs senast ett år efter inträde i certifieringen, och därefter vart 5:e år.

b) utbildningen ska omfatta minst en hel kurs, där individuell och handledarledd praktik varvas med teori.

c) då företag anlitas, t.ex. maskinstationer, ska de ha en plan för att utbilda samtliga förare i sparsamt körsätt. Kravspecifikation vid anlitande av transportföretag ska kunna uppvisas.

7.8 VK Läckage från kylanläggningar som innehåller syntetiska köldmedium ska hållas på en låg nivå. Dokumen-tation av kontroll och typ av köldme-dium ska finnas om anläggningen innehåller mer än 10 kg syntetiskt köldmedium.

a) Dokument som visar följande ska kunna sas för anläggningar som innehåller mer än 10 kg syntetiskt köldmedium:

- Att årlig kontroll av läckage har utförts - Total installerad köldmediemängd - Sammanlagd påfylld köldmediemängd - Sammanlagd omhändertagen köldmedimängd b) Läckaget av köldmedier från anläggningar som innehåller mer än 10 kg syntetiskt köldmedium får inte överstiga i genomsnitt 3 % under en 3-årsperiod.

(12)

40 (44)

7.9 VK Vid nyinvestering i kylanläggningar ska anläggningar som inte innehål-ler syntetiska köldmedier väljas i första hand.

Dokumentation som visar vilka alternativ som finns vid nyinvestering ska kunna uppvisas.

(13)

1. ODLINGSPLATSEN

Bedömning

2. ETABLERING AV GRÖDA/KULTUR SAMT ÅTGÄRDER I VÄXANDE GRÖDA

• Markberedning • Sådd, plantering, sättning • Bevattning • Växtskydd • Ogräsbekämpning • Gödsling

3. SKÖRD

Ej packning vid skörd

4. HANTERING EFTER SKÖRD

Inkl. packning

3. SKÖRD

Inkl. packning i samband

med skörd

4. KYLNING/LAGRING AV RÅVARA

4. KYLNING/LAGRING

AV FÄRDIGVARA

4. LEVERANS/TRANSPORT

Förpackningsmaterial

Frö/plantor/utsäde

Mulch/täckmaterial

Förpackningsmaterial

Herbicider

Gödsel

Vatten

Växtskyddsmedel

BILAGA 1. FLÖDESSCHEMA

FÖRETAGETS NAMN DATUM FÖR GRANSKNING GRANSKAT AV

(14)

(15)

FELTRYCK

IP SIGILL SPANNMÅL &

OLJEVÄXTER 2019:1

Nedan hittar ni information om feltryck i senaste versionen av IP Sigill Spannmål & Oljeväxter 2019:1 Tillvalsregler för klimatcertifiering.

Har ni frågor, kontakta: stefan.bengtsson@sigill.se eller 08-787 59 01 Hälsningar,

Sigill Kvalitetssystem AB

Nuvarande text med feltryck Texten som den borde vara

NR KONTROLLPUNKT KONTROLLPUNKT

1.3 K En plan för effektivare

energianvändning och en ökad användning av förnybar energi ska finnas och följas. Planen ska baseras på energikartläggningen och revideras vart 5:e år.

Undantag från kravet att genomföra

energikartläggning gäller de första 5

åren, om företaget strax innan

inträdesrevisionen genomfört

omfattande åtgärder för att

effektivisera energianvändningen.

En plan för effektivare

energianvändning och en ökad användning av förnybar energi ska finnas och följas. Planen ska baseras på energikartläggningen och revideras vart 5:e år.

Undantag från kravet att genomföra

energieffektiviseringar gäller de första

5 åren, om företaget strax innan

inträdesrevisionen genomfört

omfattande åtgärder för att

effektivisera energianvändningen.

(16)

TILLVAL FÖR KLIMATCERTIFIERING

SPANNMÅL & OLJEVÄXTER

(17)

TILLVALSREGLER FÖR KLIMATCERTIFIERING

För att produktionen ska bli certifierad enligt IP-standardens Sigillnivå med tillval klimatcertifiering ska utöver

reglerna i IP Sigill Spannmål & Oljeväxter också dessa tillvalsregler för klimatcertifieirng följas. Tillvalsreglerna

möjliggör en minskning av den totala klimatpåverkan från produktionen.

1K ENERGIANVÄNDNING I FÖRETAGET OCH KÖLDMEDIA

Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan genom att effektivisera energianvändningen samt ersätta fossil energi med förnybar energi på företaget.

1.1 K En kartläggning av den totala energianvändningen i nuvarande drift ska göras senast vid inträde i certifieringen, kartläggningen ska förnyas vart 5:e år.

I energikartläggningen ska alla an-vända energislag redovisas uppdelat i förnybar och icke förnybar energi.

Det finns en daterad och aktuell kartläggning av anläggningens årliga totala energianvändning.

1.2 K Nyckeltal för årlig använd mängd energi ska beräknas varje år.

Det finns aktuella nyckeltal enligt nedan: a) Använd mängd energi i relation till areal för växtodlingen (kWh per hektar).

b) Använd mängd energi i relation till antalet djurenheter för djurhållningen (kWh per djur plats eller djurenhet).

c) Drivmedelsanvändning i växtodlingen (liter per hektar).

1.3 K En plan för effektivare energian-vändning och en ökad anenergian-vändning av förnybar energi ska finnas och följas. Planen ska baseras på ener-gikartläggningen och revideras vart 5:e år.

Undantag från kravet att genomföra energikartläggning gäller de första 5 åren, om företaget strax innan in-trädesrevisionen genomfört omfat-tande åtgärder för att effektivisera energianvändningen.

En plan för de närmaste 5 åren med åtgärder finns och följs.

Exempel på åtgärder som kan ingå i planen: - utgödsling - dieselanvändning - torkning - transporter - uppvärmning/kylning - egen energiproduktion.

Planen kan även innehålla ändrade rutiner och beteenden, t.ex. trimma och underhålla ventilation, belysning och transportplanering.

1.4 K Senast 1 år efter inträde i certifie-ringen ska el till 100 % komma från förnybara energikällor, exempelvis miljömärkt el eller motsvarande.

Med förnybara energikällor avses vattenkraft, vindkraft, solenergi, geo-termisk energi (ex. bergvärme) och biobränslen.

a) Det finns ett avtal om förnybar el med datum för tecknande och varaktighet för avtalet. b) Om egenproducerad el används är detta menterat.

NY!

(18)

VERSION 2019:1 | GILTIG FRÅN 2019-03-01 IP SIGILL SPANNMÅL & OLJEVÄXTER

37 (44) UPPFYLLS REGELN?

1.5 K Hänsyn till energieffektivitet och klimatpåverkan ska tas vid samtliga ny- och återinvesteringar, samt vid ny- och ombyggnationer.

Vid nyinvestering i kylanläggningar ska även uppgift om olika alternativs innehåll av köldmedier och deras klimatpåverkan ingå.

Löpande underhåll av utrustning klassas inte som en investering och omfattas därför inte.

De ny- och återinvesteringar, samt ny- och ombygg-nationer som gjorts kan redovisas och;

a) det finns dokumentation angående val av system som visar vilken hänsyn som har tagits till åtgången för investeringens användning/livstid i företaget.

b) vid nyinvestering i kylanläggningar finns även uppgifter om olika alternativs innehåll av dier och deras klimatpåverkan.

1.6 K Läckage från kylanläggningar som innehåller syntetiska köldmedium ska hållas på en låg nivå. Doku-mentation av kontroll och typ av köldmedium ska finnas om anlägg-ningen innehåller köldmedium som motsvarar minst 5 ton koldioxidek-vivalenter.

Dokumentation från eventuella kontroller kan uppvisas.

NY!

2K TRANSPORTER OCH MASKINANVÄNDNING

Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan från transporter och användning av maskiner inom

företaget samt vid transport av produkter från företaget. UPPFYLLS REGELN?

2.1 K Samtliga förare som regelbundet arbetar inom verksamheten ska utbildas i sparsamt körsätt, senast inom 1 år efter inträde i certifie-ringen. Utbildningen ska uppdateras vart 5:e år.

Utbildningen ska omfatta minst en hel dag där individuell och handle-darledd praktik varvas med teori. Om företag anlitas för transporter, t.ex. maskinstationer, ska de ha en plan att utbilda samtliga förare i sparsamt körsätt.

a) Det finns aktuella intyg från genomgången kurs. b) Det finns dokumentation som visar att anlitade företag har en plan för utbildning av sina förare.

(19)

3K KVÄVEFLÖDEN VID VÄXTODLING

En av de viktigaste klimatåtgärderna inom växtodlingen är att minska mängden lättillgängligt kväve som blir kvar i marken efter skörd. Åtgärder för att minska mängden överskottskväve varierar stort mellan gårdar varför få konkreta krav ställs i regelverket som styr i denna riktning. Istället finns krav på att producenten optimerar sin gödsling och har ett planerat förbättringsarbete som är anpassat till den aktuella gården för att minska överskottskvävet i mark eller skörd.

3.1 K En kvävebalans ska beräknas varje år.

Det finns en aktuell beräknad kvävebalans.

3.2 K Nyckeltal för kväveutnyttjande i den certifierade verksamheten ska beräknas varje år baserat på kväve-balansen.

Nyckeltalet ska redovisas som över-skott av kg kväve per hektar (tillfört – bortfört) samt som procentuell utnyttjandegrad

bortfört_×₁₀₀ tillfört

Ett genomsnitt av nyckeltalen för den senaste femårsperioden ska beräknas och jämföras med tidigare beräknande genomsnitt. Om ingen förbättring sker ska en åtgärdsplan tas fram.

a) Aktuella nyckeltal och ett beräknat genomsnitt för den senaste femårsperioden finns.

b) En åtgärdsplan finns i de fall ingen förbättring av kväveutnyttjandet skett.

(20)

39 (44)

4K ANVÄNDNING AV ORGANISKA GÖDSELMEDEL OCH MINERALGÖDSEL

4.1 K Urin och flytgödsel får inte höstspri-das till höstsådd spannmål.

Det finns växtodlingsjournal eller motsvarande som visar tidpunkt för gödselspridningen.

4.2 K Nedbrukning alternativt myllning av stallgödsel ska ske inom 4 timmar på öppen mark.

Undantag gäller för djupströgödsel.

Det finns växtodlingsjournal eller motsvarande där spridningsteknik, tidpunkt och metod för nedbruk-ning framgår.

4.3 K Bredspridning av flytgödsel får inte ske i växande gröda. Gäller spann-mål och oljeväxter.

Det finns växtodlingsjournal eller motsvarande där spridningsteknik framgår.

4.4 K Kväveinnehållet (ammoniumkväve) i stallgödsel ska fastställas minst 1 gång varje år och behållare. Proverna ska tas ut under omrörning i samband med spridning.

Resultatet ska sparas minst i 5 år. Undantag gäller för fastgödsel och djupströgödsel. Undantaget gäller inte fjäderfägödsel.

Kväveanalys kan göras på laborato-rium eller med en enklare metod i fält genom att använda en ”Kväveburk”. Kontakta din växtodlingsrådgivare för mer information alternativt lån av en ”Kväveburk”.

a) Analysresultat finns för stallgödsel som sprids på åkermark som ingår i den certifierade verksam heten.

b) Det finns växtodlings- eller gödslingsplan som visar att resultaten använts i planeringen av gödslingen.

4.5 K Torkad stallgödsel får endast användas om torkningen görs med förnybara energikällor.

Det finns intyg från leverantören av torkad stall-gödsel som visar att stall-gödseln torkats med 100 % förnybara bränslen eller motsvarande.

4.6 K Mineralgödselmedel som har tillverkats enligt en metod med låg klimatpåverkan ska väljas.

Det finns produktinformation, intyg eller en hän-visning till en öppen redovisad beräkningsmodell av utsläppen från leverantören som visar att inköpt mineralgödselmedel inte orsakat mer utsläpp än 4,0 kg CO₂-ekvivalenter per kg N.

4.7 K Teknik för att mäta grödans aktu-ella behov av kväve ska användas minst 1 gång under växtsäsongen. Kvävegivan ska anpassas efter det uppmätta behovet.

EXEMPEL PÅ TEKNIKER - CropSAT

- N-sensor

OBS! Gäller endast för spannmål och oljeväxter.

Företaget kan redogöra för vilken teknik som använts och hur kvävegivan har anpassats till det uppmätta behovet.

NY!

(21)

5K ODLING PÅ MULLJORDAR

5.1 K Ingen etablering av nyodling får göras på mulljordsmark.

Företaget kan visa att ingen nyodling sker på mull-jordsmark.

6K SKÖTSEL AV FODERVALLAR/GRÖNGÖDSLING

Med kvävefixerande baljväxter i vallen kan gödselgivan minskas. Vid vallbrott frigörs stora mängder näring och denna bör man utnyttja i så stor grad som möjligt för att undvika näringsläckage till yt- och grundvatten och för att ytterli-gare kunna minska gödselgivorna på fältet.

6.1 K Baljväxter ska ingå i fodervallar med minst 10 % av vallfröblandningen eller 20 % av växterna i fält. Undantag gäller för vallar på mull-jordar.

a) Dokumentation finns som visar att minst 10 viktprocent av vallfröblandningar utgörs av baljväxter.

ELLER

b) Okulär besiktning i fält under odlingssäsongen visar att vallen innehåller minst 20 % baljväxter. 6.2 K Vid gödsling av blandvallar ska

nationella kontrollmyndighetens rekommendationer för reducerad gödsling av blandvallar i relation till baljväxtandel, inkluderat stallgöd-sel användas.

a) Det finns noteringar i odlingsjournal eller liknande som visar vilken baljväxtandel som skiftet hade vid gödslingstillfället.

b) Det finns en gödslingsplan/odlingsjournal som visar reducerad gödsling av blandvallar enligt nationella kontrollmyndighetens tioner för gödsling.

6.3 K Företaget bör visa att hänsyn tagits till att stora mängder näring frigörs i marken vid vallbrott.

De åtgärder som vidtagits för att minska närings-läckage vid vallbrott bör kunna redovisas. Vid bedömning ska hänsyn tas till rådande om-ständigheter på platsen eftersom val av effektiva åtgärder varierar inom landet och mellan gårdar. NY!

(22)

41 (44)

FÖRETAGETS NAMN

DATUM FÖR GRANSKNING

GRANSKAT AV

BILAGA 1. FLÖDESSCHEMA FÖR SPANNMÅL & OLJEVÄXTER

1.

ODLINGSFÖRBEREDELSER

Bedömning

2. ETABLERING AV GRÖDA/KULTUR SAMT ÅTGÄRDER I VÄXANDE GRÖDA

• Markberedning • Sådd • Bevattning • Ogräsbekämpning • Växtskydd • Gödsling 3. SKÖRD 4. HANTERING EFTER SKÖRD 4. KYLNING/TORKNING/LAGRING AV RÅVARA 4. LEVERANS/TRANSPORT

Utsäde

Herbicider

Gödsel

Vatten

Växtskyddsmedel

(23)

(24)

VERSION 2018:1 | GILTIG FRÅN 2018-04-01 IP SIGILL PRYDNADSVÄXTER OCH PLANTSKOLA

23 (28)

TILLVAL FÖR KLIMATCERTIFIERING

PRYDNADSVÄXTER OCH PLANTSKOLA

(25)

TILLVALSREGLER FÖR KLIMATCERTIFIERING

För att produktionen ska bli Klimatcertifierad enligt IP-standarden ska utöver reglerna i IP Sigill Prydnadsväxter

och Plantskola också dessa Tillvalsregler för klimatcertifiering följas. Tillvalsreglerna möjliggör en minskning av

den totala klimatpåverkan från produktionen.

1 K KLIMATREGLER FÖR VÄXTHUSPRODUKTION

Följande regler gäller för klimatcertifiering av växthusproduktion. Målet med reglerna är att effektivisera energian-vändningen samt ersätta fossil energi med förnybar energi på gårdsnivå och därmed minska klimatpåverkan.

KONTROLLPUNKT VERIFIERINGSKRAV JA NEJ EJ REL

1.1 K En energikartläggning över ener-gianvändningen ska göras. Kart-läggningen ska göras vid inträde i certifieringen.

Företaget ska:

a) kunna visa upp en energikartläggning över energianvändningen för uppvärmning, belysning, kylrum, och koldioxidproduktion samt ev. övrig användning av el.

b) dela upp energianvändningen i förnybar och icke förnybar energi.

c) revidera kartläggningen vart femte år. 1.2 K I energikartläggningen bör även den

indirekta energianvändningen ingå.

Företaget bör inkludera den indirekta energian-vändningen i form av insatsvaror som till exempel inköpta gödselmedel och odlingssubstrat. Indirekt energianvändning inkluderar bland annat energi som används vid produktion av gödselmedel och kan inom vissa verksamheter vara betydande.

1.3 K Nyckeltal för använd energi ska finnas.

Företaget ska:

a) ta fram nyckeltal för mängd använd energi i relation till producerad mängd gröda och per kvadratmeter produktionsyta. För krukväxter används enbart nyckeltalet i relation till yta, inte till producerad mängd.

b) kunna uppvisa daterad dokumentation över nyckeltal.

Täljare: kWh tillförd elenergi samt kWh bränslen, omräknade enligt tabell 5 i anvisning. Nämnare: Mängd gröda, t.ex. ton gurka eller antal krukor, samt m2_{växthusyta i produktion.}

(26)

VERSION 2018:1 | GILTIG FRÅN 2018-04-01 IP SIGILL PRYDNADSVÄXTER OCH PLANTSKOLA

1.4 K En plan ska upprättas över hur energianvändningen kan effektivi-seras.

Företaget ska:

a) baserat på energikartläggningen upprätta en treårig plan över hur energianvändningen per producerad enhet kan effektiviseras.

b) kunna uppvisa en förbättrad effektivitet i energianvändningen inom tre år efter inträde i certifieringen. Med förbättring avses en ning av energianvändningen per producerad enhet, där 10 % under treårsperioden efter inträdet är ett riktvärde. Undantag från detta kan medges om omfattande energiåtgärder genomfördes strax innan energikartläggningen utfördes eller om yttre faktorer inträffat, som inte varit möjliga att påverka (till exempel ökat uppvärmnings- eller torkbehov på grund av väderleken etc.). Planen ska innehålla konkreta förslag till energieffektivisering.

1.5 K Användningen av icke förnybar energi ska minskas.

Företaget ska:

a) uppfylla en av följande regler:

- energianvändning sammantaget för ning, belysning, kylrum samt tillverkning av koldioxid ska till minst 80 procent utgöras av förnybara energikällor på årsbasis, exempelvis miljömärkt el, biobränslen eller motsvarande. - fossil energi får uppgå till högst 2,5 kWh per m2

och odlingsvecka i genomsnitt under kulturtiden. b) kunna uppvisa:

- omräkning av tillförd energi till kWh, samt uträkning av hur stor andel som är förnybar, t.ex. biobränslen, förnybar el, spillvärme. - dokumentation som visar användningen av kWh energi för anläggningens processer uppdelat på odlingsveckor.

1.6 K Vid nyttjande av uppvärmda växthus ska energiväv eller plastfolie använ-das när odling sker under perioden 15 oktober till 1 april.

Företaget ska använda energiväv eller plastfolie för att uppfylla regeln. Detta gäller inte för dubbelma-terialhus.

1.7 K En plan för att utbilda samtliga fö-rare som regelbundet arbetar inom verksamheten i sparsamt körsätt ska finnas.

Företaget ska:

a) kunna uppvisa intyg från genomgången kurs. Utbildningen ska omfatta minst en hel dags kurs, där individuell och handelarledd praktik varvas med teori.

b) uppdatera utbildningen vart femte år. c) kunna uppvisa en daterad utbildningsplan. d) kunna uppvisa kravspecifikation vid anlitande av transportföretag.

Då företag anlitas, t.ex. maskinstationer, ska de ha en plan att utbilda samtliga förare i sparsamt körsätt.

(27)

(28)

tIllval för klIMatcertIfIerIng

kycklIng

regelverkets oMfattnIng

reglerna för klimatcertifiering av kyckling omfattar gården, växtodlingen och djurhållningen. för att kunna

bli godkänd enligt detta regelverk måste verksamheten ha en kvalitetscertifiering som bas, som ställer

grundläggande hållbarhetskrav. en sådan kvalitetscertifiering är IP sIgIll kyckling, alltså det regelverk som

ni hittar tidigare i denna handbok. syftet med detta är att understryka att klimat- och energifrågor är en

del av arbetet för hållbar utveckling inom livsmedelsproduktionen.

(29)

1 energianvändning i företaget

Målet med reglerna är att effektivisera energianvändningen samt ersätta fossil energi med förnybar energi på gårdsnivå och därmed minska klimatpåverkan.

Uppfylls regeln?

Kontrollpunkt verifieringskrav Ja nej ej rel.

1.1K en energikartläggning och en plan ska upprättas för hur mängden direkt energi som används per producerad enhet kan effektiviseras.

Företaget ska:

a) kunna uppvisa en daterad kartläggning av ningens årliga direkta energianvändning. Energianvändningen ska vara uppdelad på elenergi, dieselolja, eldningsolja, samt ev. andra drivmedel och bränslen för företagets verksamhet.

Hushållsel eller privata transporter ska inte ingå i kartläggningen. Energianvändning i inlejda tjänster ska inkluderas medan legokörningar i annan verksamhet ska räknas bort. Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande b) kunna uppvisa en treårig daterad plan* för hur energianvändningen per producerad enhet kan effektiviseras

c) revidera kartläggningen vart femte år

d) kunna visa upp en förbättrad effektivitet i energi-användningen inom tre år efter inträde i certifieringen där 10 % är ett riktvärde.

Undantag från detta kan medges om omfattande energiåtgärder genomfördes strax innan energi-kartläggningen utfördes eller om yttre faktorer inträffat, som inte varit möjliga att påverka (t.ex. ökat uppvärmnings- eller torkbehov på grund av väderleken etc.).

1.2K nyckeltal för använd mängd energi ska finnas.

Företaget ska kunna uppvisa följande nyckeltal: a) Använd mängd direkt energi i relation till

går-dens areal för växtodlingen (kWh per hektar). b) Använd mängd energi i relation till mängd

bort-torkat vatten för spannmål och ev. bort-torkat foder (kWh per kg borttorkat vatten).

c) Använd mängd energi i relation till antalet djur-enheter för djurhållningen (kWh per djurenhet). d) Drivmedelsanvändning i växtodlingen (liter per

hektar).

Nyckeltalet ska innehålla den summerade använd-ningen av elenergi, dieselolja, eldningsolja, ev. andra drivmedel och bränslen för olika verksamheter på gården.

tillvalsregler för klimatcertifiering

tillvalsreglerna gäller tillsammans med IP sIgIll kyckling. reglerna gäller för IP sIgIll-certifierade kycklingproducenter som mark-nadsför sig som klimatcertifierade. tillvalsreglerna möjliggör en minskning av den totala klimatpåverkan från produktionen.

(30)

version 2011:1 | Giltig från 2011-02-01 standard för kvalitetssäkrad kycklingproduktion med tillval för klimatcertifiering | IP SIGILL KycKLInG

35 (44) Uppfylls regeln?

1.3K Mängden använd fossil energi inom företaget ska minskas.

Företaget ska:

a) göra en kartläggning av möjligheterna att ersätta fossila bränslen på gården med förnybara bränslen. I kartläggningen ska visas att man har tagit hänsyn till möjliga lösningar för t.ex. fordon, uppvärmning, utgödsling, torkning m.m. b) kunna uppvisa dokumentation över detta.

1.4K den el som används av företaget ska till 100 % komma från förnybara energi-källor, exempelvis miljömärkt el eller motsvarande.

Företaget ska:

a) åtgärda detta vid nytecknande av elavtal, dock senast 1 januari 2013

b) kunna uppvisa avtal, datum för tecknande och varaktighet för avtalet.

1.5K Hänsyn till energieffektivitet vid ny- och återinvesteringar, samt vid ny- och om-byggnationer ska tas.

Företaget ska:

a) kunna uppvisa dokumentation angående val av system som visar vilken hänsyn som har tagits till energiåtgången för produktens användning/livs-tid i företaget.

Löpande underhåll av utrustning klassas inte som en investering och omfattas därför inte av den här regeln.

(31)

2 transporter och maskinanvändning inom företaget och vid försäljning av produkter

Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan från transporter och användning av maskiner inom företaget och vid transport av produkter från företaget.

2.1K en plan för att utbilda samtliga förare som regelbundet arbetar inom verksamheten i sparsamt körsätt ska finnas.

Företaget ska:

a) skunna uppvisa intyg från genomgången kurs senast 31 dec 2012. Utbildningen ska omfatta minst en hel dags kurs, där individuell och hand-ledarledd praktik varvas med teori

b) uppdatera utbildningen vart femte år c) kunna uppvisa en daterad utbildningsplan d) kunna uppvisa kravspecifikation vid anlitande av

transportföretag.

Då företag anlitas, t.ex. maskinstationer, ska de kunna ha en plan att utbilda samtliga förare i spar-samt körsätt.

3 kväveflöden vid växtodling

En av de viktigaste klimatåtgärderna inom växtodlingen är att minska mängden lättillgängligt kväve som blir kvar i marken efter skörd. Åtgärder för att minska mängden överskottskväve varierar stort mellan gårdar varför få konkreta krav ställs i regelverket som styr i denna riktning. Istället finns krav på att producenten optimerar sin gödsling och har ett planerat förbättringsarbete som är anpassat till den aktuella gården för att minska överskottskvävet i mark efter skörd. I kommande regelutgåvor och i takt med kunskapsutvecklingen inom detta område, kan krav införas på lägre tillförsel av kväve eller andra åtgärder.

3.1K en kvävebalans ska göras årligen. Företaget ska:

a) årligen göra en kvävebalans på gårdsnivå och kunna uppvisa daterad dokumentation på detta.

3.2K nyckeltal för hela gårdens kväveut-nyttjande ska finnas. nyckeltalen ska följas upp över en femårsperiod.

Företaget ska:

a) uppvisa dokumentation på förbättringsarbete som innebär att man har identifierat åtgärder för att förbättra nyckeltalet samt att minska mängden överskottskväve

b) redovisa nyckeltalet som ett överskott av kg kväve per hektar (tillfört – bortfört) samt som procent-uell utnyttjandegrad (bortfört/tillfört x100) c) sammanställa nyckeltal för den senaste perioden, med start vid inträde i certifieringen.

(32)

3.3K nyckeltal för företagets växtodling som reglerar tillförsel av nytt kväve (n) per ton skördad produkt ska årligen tas fram. Med nytt kväve avses kväve från mineralgödsel och/eller kväve fixerat av kvävefixerande grödor.

Företaget ska:

a) kunna uppvisa daterad dokumentation på tal för nytt kväve för olika grödor uttryckt i kg nytt kväve per ton skördad produkt

b) följa upp nyckeltalet för nytt kväve och ha ett planerat förbättringsarbete för effektivare ning av nytt kväve per ton skördeprodukt

Uppföljning ska göras minst vart femte år c) kunna uppvisa dokumentation av nyckeltalet för nytt kväve för varje år den senaste femårsperioden, med start vid inträde i certifieringen.

3.4K nyttjandegraden för kväve skiftesvis eller på grödnivå ska dokumenteras varje år, med förslag på åtgärder för att höja nyttjandegraden sett över ett treårsperspektiv.

Företaget ska:

a) kunna uppvisa ett daterat åtgärdsförslag b) kunna uppvisa dokumentation på

nyttjande-graden för kväve skiftesvis eller på grödnivå. Nyttjandegraden ska beräknas som bortförseln av kväve med skördeprodukter i procent av total kvävetillförsel. I beräkningen av kvävetillförsel ska inkluderas mineralgödsel, stallgödsel och andra organiska gödselmedel, utsäde, kväve-deposition och kvävefixering

c) genomföra åtgärderna inom tre år.

3.5K en skiftesvis gödslingsplan ska göras. Företaget ska:

a) upprätta en årlig gödslingsplan som ska finnas dokumenterad

b) beräkna gödselgivor utifrån förväntade skördar som ligger inom ramen för det som skördats på gården under en femårsperiod

b) ta hänsyn till stallgödselns totala håll, förfruktseffekter och gröngödsling/vallar i växtföljden.

(33)

4 användning av stallgödsel och specialgödselmedel

4.1K urin och flytgödsel får inte höstspridas till

höstsådd spannmål. Företaget ska:_{a) kunna uppvisa växtodlingsjournal eller} ande som visar tidpunkt för gödselspridningen.

4.2K Myllning av stallgödsel måste ske inom fyra timmar vid spridning på öppen mark.

Företaget ska:

a) kunna uppvisa växtodlingsjournal eller ande där spridningsteknik, tidpunkt och metod för myllning framgår.

Undantag medges för djupströgödsel.

4.3K stallgödsel ska analyseras med avseende på innehåll av lättillgängligt kväve och totalkväve varje år under tre år.

Företaget ska:

a) låta analysera stallgödsel med avseende på inne-håll av lättillgängligt kväve och totalkväve. Analyser görs varje år under tre år. Om analys-erna visar stabila värden ska förnyade analyser endast göras vid förändringar i foderstat, hanter-ingssystem eller annan väsentlig förändring i produktionen

b) ta proverna under omrörning i samband med spridning

c) kunna uppvisa daterade analyser.

Undantag från denna regel medges för fastgödsel och djupströbädd. Inget undantag medges för fjäderfä-gödsel.

4.4K torkad stallgödsel får endast användas om torkningen görs med 100 procent förnybara energikällor, som miljömärkt el eller motsvarande.

Företaget ska:

a) kunna uppvisa intyg från leverantören av torkad stallgödsel som visar att gödseln torkats med förnybara bränslen.

4.5K Mineralgödsel som har tillverkats enligt en metod med låg klimatpåverkan ska väljas.*

Företaget ska för den certifierade produktionen: a) från och med 1 juli 2011 köpa in mineralgödsel

som inte har orsakat mer utsläpp än 4 kg CO₂ -ekvivalenter per kg N. Det mineralgödsel som köpts in innan denna tidpunkt omfattas inte av denna regel

b) från 1 juli 2012 köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer utsläpp än 3,6 kg CO₂ -ekviva-lenter per kg N

c) kunna uppvisa intyg att dessa kriterier uppfylls och en hänvisning till en öppet redovisad beräknings-modell av utsläppen från leverantören.

(34)

39 (44)

6 skötsel av vall/gröngödsling

Med kvävefixerande baljväxter i vallen kan gödselgivan minskas. Vid vallbrott frigörs stora mängder näring och denna bör man utnyttja i så stor grad som möjligt för att undvika näringsläckage till yt- och grundvatten och för att ytterligare kunna minska gödsel-givorna på fälten.

6.1K I vallar ska baljväxter ingå med minst 10 viktprocent av fröblandningen i insådd.

Företaget ska:

a) kunna uppvisa dokumentation i form av sedel eller motsvarande av vallfröblandningar som visar andelen baljväxter i fröblandningen alt. okulär besiktning i fält under odlingssäsong om vallen innehåller hög andel baljväxter

b) kunna uppvisa recept för blandningsmängder vid användande av egen vallfröblandning.

6.2K vid gödsling av blandvallar ska Jordbruks-verkets riktlinjer för reducerad gödsling av blandvallar i relation till klöverandel, inkluderat stallgödsel användas.

Företaget ska:

a) kunna uppvisa notering i växtodlingsplan eller liknande vilken klöverandel som skiftet hade vid gödslingstillfället

b) kunna uppvisa gödslingsplan som visar att givan har anpassats efter klöverhalten enligt Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling.

6.3K företaget bör kunna visa att hänsyn tagits till att stora mängder näring frigörs i marken vid vallbrott, särskilt vid tidpunkter då grödan inte kan ta upp näringen.

Inga krav på tidpunkt eller metod för brytning av vall/gröngödsling finns eftersom val av effektiva åtgärder varierar inom landet och mellan gårdar.

5 växtföljd

5.1K vid en spannmålsdominerad växtföljd ska avbrottsgrödor, som t.ex. vall, olje-växter eller baljolje-växter ingå i växtföljden.

Företaget ska:

a) se till att en avbrottsgröda odlas minst två år i en växtföljd som är sex år eller längre alternativt ett år om havre ingår i växtföljden

b) se till att en avbrottsgröda odlas minst ett år i en växtföljd som är fem år eller kortare

c) uppvisa en växtodlingsplan som visar växtföljden. Denna ska sparas i sju år.

(35)

7 kycklingproduktion

7.1KyK gården ska vara ansluten till ett etablerat hälsoredovisningssystem med hälsopara-metrar för djurvälfärd.

Företaget ska:

a) följa upp parametrar på ett systematiskt sätt och avvikelser ska dokumenteras. Det ska göras en analys av orsakerna till avvikelserna och åtgärder ska vidtas

b) uppvisa dokumentation som visar att gården är ansluten till hälsoredovisningssystem eller att man själv har tagit fram ett program med åtgärder för förebyggande djurhälsovård i samråd med veteri-när. Programmet ska inkludera att besättningen får minst ett årligt besök av veterinär.

Hälsoparametrar som ska följas upp är:

- Dödlighet (riktvärde högst 4 % i genomsnitt per år från insättning till 35 dagars ålder). Dödlighet per år ska redovisas.

- Kassaktionsfrekvens på slakteriet. Resultat från slaktskadebesked ska finnas och sparas i 3 år. - Fothälsa.

- Förekomst av koccidios.

- Användning av antibiotika eller andra läkemedel. - Beläggning.

7.2KyK fodermängd per kg levererad kyckling ska dokumenteras.

Företaget ska:

a) kunna redovisa fodereffektivitet tillsammans med uppgifter om uppfödningstid

b) jämföra fodereffektiviteten med följande riktvärden: - 1,8 kg foder/kg kyckling vid uppfödning till 35 dagars ålder

- 2,1 kg foder/kg kyckling vid uppfödning längre än till 35 dagars ålder

c) upprätta en åtgärdsplan om angedda riktvärden överskrids.

7.3KyK analys av näringsinnehållet i alla foder-medel som används, även egenodlade, ska finnas och en årlig uppföljning av utfodringen ska göras.

Företaget ska:

a) göra en åtgärdsplan för att komma tillrätta med eventuellt foderspill och överutfodring och ge-nomföra åtgärderna

b) göra en skriftlig uppföljning där foderåtgången ska jämföras i relation till den planerade åtgången i foderstaten

c) uppvisa dokument som visar att uppföljning gjorts

d) uppvisa analys på egenodlat spannmål, minst ett analysresultat per skörd

e) uppvisa dokumentation där andelen egenprodu-cerat foder eller foder produegenprodu-cerat på närliggande gårdar framgår.

(36)

7.4KyK Hänsyn till klimatpåverkan ska tas vid val av inköpta fodermedel.

Företaget ska:

a) vid inköp av foderblandningar välja foder som har klimatberäknats och som har verifierat låga utsläpp av klimatgaser

b) uppvisa dokumentation som visar att valda fodermedel har låga utsläpp. Beräkningssättet ska redovisas öppet av leverantören.

Undantag vid inköp av fodermedel från närliggande gård.

7.5KyK sojainblandningen i foderstaterna får vara högst 15 %. från och med 1 januari 2013 ska soja som används vara hållbar-hetscertifierad enligt ett internationellt accepterat system, t. ex. IfoaM, rtrs eller Basel-kriterierna.

Företaget ska:

a) uppvisa innehållsdeklarationer och leveranssedlar för inköpt foder

b) vid köp från granne eller motsvarande, redovisa mängd, typ, leveransdatum och säljare av foder c) redovisa för innehållet i foderstaterna.

7.6KyK Minst 50 % av inköpt spannmål ska vara odlat med mineralgödsel som inte får ha orsakat mer utsläpp än 3,6 kg co2-ekvivalenter per kg n. detta gäller från och med 1 januari 2013.

Företaget ska:

a) kunna uppvisa en öppet redovisad beräkning som tillhandahålls av leverantören.

(37)

(38)

TILLVAL FÖR

KLIMATCERTIFIERING LAMM

(39)

1K ENERGIANVÄNDNING I FÖRETAGET

1.1K En energikartläggning ska

upprät-tas för den certifierade produk-tionsanläggningen.

Företaget ska;

a) kunna uppvisa en daterad kartläggning av anläggningens årliga direkta energianvändning. Energianvändningen ska vara uppdelad på elenergi, dieselolja, eldningsolja, biobränsle, som t ex halm, flis, pellets samt ev. andra driv medel och bränslen. Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande.

REKOMMENDATION:

b) genomföra en kartläggning av den indirekta energianvändningen, såsom exempelvis produktion av inköpta fodermedel och mineralgödsel.

1.2K Nyckeltal för årlig använd mängd

energi ska finnas.

Företaget ska kunna uppvisa följande nyckeltal; a) använd mängd direkt energi i relation till går dens areal för växtodlingen (kWh per hektar) b) använd mängd energi i relation till antalet djurenheter för djurhållningen (kWh per plats eller djurenhet),( för omräkning till KWh se nedan).

c) drivmedelsanvändning i växtodlingen (liter per hektar).

1.3K Mängden använd fossil energi inom

företaget ska minskas.

Företaget ska;

a) göra en kartläggning av möjligheterna att ersätta fossila bränslen på gården med nybara bränslen. I kartläggningen ska man visa att man har tagit hänsyn till möjliga lösningar för t.ex. fordon, uppvärmning, torkning m.m.

b) kunna uppvisa dokumentation över detta. c) vart femte år ska kartläggningen uppdateras

TILLVALSREGLER FÖR KLIMATCERTIFIERING

För att produktionen ska bli Klimatcertifierad enligt IP-standarden ska utöver reglerna i IP Sigill Lamm också dessa

Tillvalsregler för klimatcertifiering följas. Tillvalsreglerna möjliggör en minskning av den totala klimatpåverkan

från produktionen.

(40)

VERSION 2018:1 | GILTIG FRÅN 2018-04-01 IP SIGILL LAMM

1.4K Den el som används av företaget

ska till 100 % komma från förny-bara energikällor, exempelvis miljö-märkt el eller motsvarande.

Företaget ska;

a) åtgärda detta vid nytecknande av elavtal, dock senast ett år efter inträde i certifiieringen. b) kunna uppvisa avtal, datum för tecknande och varaktighet för avtalet.

1.5K Hänsyn till energieffektivitet vid ny och återinvesteringar, samt vid ny- och ombyggnationer ska tas.

Företaget ska;

kunna uppvisa dokumentation angående val av system som visar vilken hänsyn som har tagits till energianvändningen för produktens användning/ livstid i företaget.

Löpande underhåll av utrustning klassas inte som en investering och omfattas därför inte av den här regeln.

1.6K Baserat på energikartlägggningen

ska du upprätta en femårig plan över hur energianvändningen kan effektiviseras och visa att åtgärder i planen genomförs.

Företaget ska;

kunna uppvisa en plan som innehåller konkreta förslag till energieffektivisering för t ex gödsling, dieselanv., torkning, transporter och uppvärm-ning/kylning. Planen kan även innehålla förslag till ändrade rutiner och beteenden, t ex trimma och underhålla ventilation, belysning och trans-portplanering. Utfallet av de planerade aktiviterna ska följas upp i samband med revision och åtgär-der som ingår i planen ska ha genomförts. Planen ska förnyas senast efter fem år.

2K TRANSPORTER OCH MASKINANVÄNDNING INOM FÖRETAGET

OCH VID FÖRSÄLJNING AV PRODUKTER

2.1K En plan för att utbilda samtliga

förare som regelbundet arbetar inom verksamheten i sparsamt körsätt ska finnas.

Företaget ska;

a) kunna uppvisa intyg från genomgången kurs senast ett år efter inträde i certifieringen. Utbildningen ska omfatta minst en hel dags kurs, där individuell och handledarledd praktik varvas med teori

b) uppdatera utbildningen vart femte år c) kunna uppvisa en daterad utbildningsplan d) kunna uppvisa kravspecifikation vid anlitande av transportföretag. Då företag anlitas, t.ex. maskinsstationer, ska de ha en plan att utbilda samtliga förare i sparsamt körsätt.

(41)

3K KVÄVEFLÖDEN VID VÄXTODLING

3.1K En kvävebalans ska göras årligen.

Utifrån kvävebalansen ska du ta fram nyckeltal för hela gårdens kväveutnyttjande för att kunna visa upp ett planerat förbättringsarbete för att effektivisera kväveanvänd-ningen på gården.

Företaget ska;

a) uppvisa dokumentation på förbättringsarbete som innebär att man har identifierat åtgärder för att minska mängden överskottskväve b) redovisa nyckeltalet som ett överskott av kg N per hektar (tillfört – bortfört) samt som procentuell utnyttjandegrad (bortfört/tillfört x100).

c) sammanställa nyckeltal för den senaste perioden, med start vid inträde i certifieringen. d) nyckeltalen ska följas upp över en femårsperiod

3.2K Nyckeltal för företagets växtodling

som reglerar tillförsel av nytt kväve (N) per ton skördad produkt ska årligen tas fram. Med nytt kväve avses kväve från mineralgödsel och/eller kväve fixerat av kvävefix-erande grödor.

Företaget ska;

a) kunna uppvisa daterad dokumentation på nyckeltal för nytt kväve för olika grödor ut tryckt i kg nytt kväve per ton skördad produkt Nyckeltalet ”nytt kväve” innebär att man för allt kväve som man tillför gårdens växt- odling ”utifrån” med kvävet i de produkter som lämnar gården. Kväve som tillförs kan till exempel vara inköpta mineral gödselmedel eller uppskattad kvävefixering enligt Jordbruksverkets mall. Inköpt foder räknas inte som ”nytt kväve” i växtodlingen eftersom näringen tillförs marken genom den stallgödsel som genereras från djuren, och det bedöms som viktigt ur ett klimatperspektiv att denna stallgödsel utnyttjas lokalt och på bästa sätt.

3.3K En skiftesvis gödslingsplan ska

göras.

Företaget ska;

a) upprätta en årlig gödslingsplan som ska finnas dokumenterad

b) beräkna gödselgivor utifrån förväntade skördar som ligger inom ramen för det som skördats på gården under en femårsperiod

b) ta hänsyn till stallgödselns totala nehåll, förfruktseffekter och gröngödsling/ vallar i växtföljden.

(42)

VERSION 2018:1 | GILTIG FRÅN 2018-04-01 IP SIGILL LAMM

37 (48)

4K ANVÄNDNING AV STALLGÖDSEL OCH SPECIALGÖDSELMEDEL

4.1K Urin och flytgödsel får inte

höst-spridas till höstsådd spannmål.

Företaget ska;

a) kunna uppvisa växtodlingsjournal eller motsvarande som visar tidpunkt för spridningen.

4.2K Myllning av stallgödsel ska ske

inom fyra timmar vid spridning på öppen mark.

Företaget ska;

a) kunna uppvisa växtodlingsjournal eller motsvarande där spridningsteknik, tidpunkt och metod för myllning framgår. Undantag medges för djupströgödsel.

4.3K Stallgödsel ska analyseras på

innehåll av lättillgängligt kväve och totalkväve varje år under tre år.

Företaget ska;

a) låta analysera stallgödsel med avseende på innehåll av lättillgängligt kväve och totalkväve för dimensionering av optimal giva. Analyser görs varje år under tre år. Om analyserna visar stabila värden ska förnyade analyser endast göras vid förändringar i foderstat, hanterings- system eller annan väsentlig förändring i produktionen. Se stödmaterial för definition av stabila värden.

b) ta proverna under omrörning i samband med spridning

c) kunna uppvisa daterade analyser. Undantag från denna regel medges för fastgödsel och djupströbädd. Inget undantag medges för fjäderfägödsel.

4.4K Torkad stallgödsel får endast

användas om torkningen görs med 100 procent förnybara energi-källor, som miljömärkt el eller motsvarande.

Företaget ska;

a) kunna uppvisa intyg från leverantören av torkad stallgödsel som visar att gödseln torkats med förnybara bränslen.

4.5K Mineralgödsel som har tillverkats

enligt en metod med låg klimatpå-verkan ska väljas.*

Företaget ska för den certifierade produktionen köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer utsläpp än 4,0 kg CO2-ekvivalenter per kg N. Produktinfomation, intyg eller en hänvisning till en öppet redovisad beräkningsmodell av utsläp-pen från leverantören ska kunna visa att dessa kriterier uppfylls.

(43)

5K FODERPRODUKTION

5.1K I vallar ska baljväxter ingå med

minst 10 viktprocent av fröbland-ningen i insådd. Undantag kan medges för vallar på mull.

Företaget ska;

a) kunna uppvisa dokumentation i form av leveranssedel eller motsvarande av vallfröblandningar som visar andelen baljväxter i fröblandningen alt. okulär besiktning i fält under odlingssäsong om vallen innehåller hög andel baljväxter b) kunna uppvisa recept för blandningsmängder vid användande av egen vallfröblandning.

5.2K Vid gödsling av blandvallar ska

jordbruksverkets riktlinjer för reducerad gödsling av blandvallar i relation till klöverandel, inkluderat stallgödsel användas.

Företaget ska;

a) kunna uppvisa notering i växtodlingsplan eller liknande vilken klöverandel som skiftet hade vid gödslingstillfället

b) kunna uppvisa gödslingsplan som visar att gödselgivan har anpassats efter klöverhalten enligt Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling.

5.3K Företaget bör kunna visa att hänsyn

tagits till att stora mängder näring frigörs i marken vid vallbrott, särskilt vid tidpunkter då grödan inte kan ta upp näringen.

Inga krav på tidpunkt eller metod för brytning av vall/gröngödsling finns eftersom val av effektiva åtgärder varierar inom landet och mellan gårdar.

6K VÄXTFÖLJD OCH MULLJORDAR

6.1K Vid en spannmålsdominerad

växt-följd ska avbrottsgrödor, som t.ex. vall, oljeväxter eller baljväxter ingå i växtföljden.

Företaget ska;

a) se till att en avbrottsgröda odlas minst två år i en växtföljd som är sex år eller längre alternativt ett år om havre ingår i växtföljden.

b) se till att en avbrottsgröda odlas minst ett år i en växtföljd som är fem år eller kortare

c) uppvisa en växtodlingsplan som visar växtföljden. Denna ska sparas i sju år.

6.2K Ingen etablering av nyodling på

mulljordsmark.

Företaget ska;

a) kunna redogöra för att utdikning för att etablera nyodling på mulljordar inte görs.