• No results found

VA-UTREDNING DETALJPLAN SIRETORP 5:23 OCH 3:33, SÖLVESBORG

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "VA-UTREDNING DETALJPLAN SIRETORP 5:23 OCH 3:33, SÖLVESBORG"

Copied!
18
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sweco

repo002.docx 2013-06-14

RAPPORT

VA-UTREDNING DETALJPLAN SIRETORP 5:23 OCH 3:33, SÖLVESBORG UPPDRAGSNUMMER: 11006312–002

GRANSKNINGSHANDLING

2020-01-27

SWECO ENVIRONMENT AB

UPPDRAGSLEDARE: RICHARD ANDERSSON HANDLÄGGARE: MARYAM KARIMI

GRANSKARE: ERIK MAGNUSSON

Denna VA-utredning omfattar ett större område än vad som avses i förslaget till detaljplan. Det bebyggelseområde som tidigare föreslagits i västra delen av området har efter VA-

utredningens genomförande tagits bort, delvis på grund av vad som framkommit i utredningen avseende det primära vattenskyddsområdet. Detta innebär att nu aktuell detaljplan enbart omfattar mark inom det sekundära vattenskyddsområdet. Även gatudragningen inom planområdet har till viss del förändrats. De kartor från utredningen som redovisas i

detaljplanens planbeskrivning har justerats så att de redovisar endast det område som berörs.

Dagvattenlösning samt beräkningar i övrigt bedöms inte påverkats av förändringen.

Utredningen kommer att ses över i den fortsatta processen och eventuella ytterligare förändringar redovisas i detaljplanen inför granskning.

(2)

Sweco

repo002.docx 2013-06-14

(3)

RAPPORT 2020-01-27

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

2 Förutsättningar 1

3 Områdesbeskrivning 1

3.1 Markförhållanden 4

3.2 Topografi och nuvarande flödesvägar 4

3.3 Befintliga avvattning 5

3.4 Recipient 5

3.5 Dimensioneringskrav för dagvattensystem 6

4 Beräkning av flöde och utjämningsvolymer 6

4.1 Avrinningskoefficienter 6

5.1 Avledning från primärzon 9

5.2 Avledning från sekundärzon 9

5.3 Dagvattendamm 10

5.4 Stuprörutkastare med ränndalsplattor 11

5.5 Svackdike 12

5.6 100-årsregn 13

6 Rening av dagvatten 13

7 Dimensionerande vattenförbrukning 13

8 Dimensionerande spillvattenavrinning 13

(4)

RAPPORT 2020-01-27

FEL! INGEN TEXT MED ANGIVET FORMAT I DOKUMENTET.

repo002.docx 2013-06-14

HH p:\23840\11006312\002_detaljplan\dagvatten\siretorp_ dvu_ reviderad_semkaa_ .docx

(5)

1 (14)

RAPPORT 2020-01-27

FEL! INGEN TEXT MED ANGIVET FORMAT I DOKUMENTET.

repo002.docx 2013-06-14

1 Inledning

Sweco har på uppdrag av ägarna till fastigheterna Siretorp 3:33 och Siretorp 5:23, Sölvesborg kommun genomfört en VA-utredning inför detaljplan. Planområdets gräns framgår av Figur 1.

Figur 1: Översiktskarta, planområdet har markerats med en röd polygon.

Syftet med utredningen är att beräkna och beskriva dagvattensituationen före och efter exploatering. I projektet ingår även att kartlägga förutsättningarna för en långsiktig hållbar dagvattenhantering med hänsyn till planerad byggnation. Åtgärdsförslag på hur

dagvattnet kan fördröjas och renas inom planområdet är baserade på Svensk Vattens publikation P110. Beräkning av vattenförbrukning och mängd spillvatten samt val av förbindelsepunkt för dessa framgår även av rapporten.

2 Förutsättningar

2.1 Områdesbeskrivning

Det aktuella planområdet är ca 10,3 ha och omfattar fastigheterna Siretorp 5:23 och 3:33 i Siretorp, Sölvesborg kommun. Området är belägen i kommunens vattenskyddsområden.

Detta gör området indelat i primär-, sekundär skyddszon, se Figur 2.

(6)

2 (14)

RAPPORT 2020-01-27

FEL! INGEN TEXT MED ANGIVET FORMAT I DOKUMENTET.

repo002.docx 2013-06-14

HH p:\23840\11006312\002_detaljplan\dagvatten\siretorp_ dvu_ reviderad_semkaa_ .docx

Planområdet är för närvarande obebyggt och består av ängsmark och lite skog.

Planområdet avgränsas av Västranäsvägen i norr och av Västra Näs villaområde i väster samt söder. Inom planområdets östra del ligger en damm med ett dike i anslutning.

Exploatering inom planområdet ska göras i fyra bebyggelseområden. Dessa framgår av Figur 3. Exploateringen medför byggnation av bostäder i form av villor med parkering och lokalgator, se Figur 4.

Figur 2: Situationskarta. Planområdet är markerad med en röd polygon.

(7)

3 (14)

RAPPORT 2020-01-27

FEL! INGEN TEXT MED ANGIVET FORMAT I DOKUMENTET.

repo002.docx 2013-06-14

Figur 3: Planområdet med indelade bebyggelseområden.

Figur 4: illustrationskarta.

(8)

4 (14)

RAPPORT 2020-01-27

FEL! INGEN TEXT MED ANGIVET FORMAT I DOKUMENTET.

repo002.docx 2013-06-14

HH p:\23840\11006312\002_detaljplan\dagvatten\siretorp_ dvu_ reviderad_semkaa_ .docx

2.2 Markförhållanden

Det har inte genomförts någon geoteknisk undersökning. Enligt SGU:s kartvisare består större delen av planområdet av sandig morän eller postglacial sand som bedöms ha medelhög genomsläpplighet. Sandens genomsläpplighet medför att en förorening kan infiltrera i jordlagren och nå grundvattenmagasinet. Detta bekräftas av Västra Näs hydrorapport 180322, se Figur 5.

Figur 5: Jordarstkarta SGU 2020. Planområdet ligger inom blåa delen vilket som består av sandig morän.

2.3 Topografi och nuvarande flödesvägar

Utifrån befintliga höjder har en analys av flödesvägar utförts i programvaran Scalgo Live.

Scalgo Live tar inte hänsyn till ledningsnätet utan betraktar endast ytlig avrinning enligt nationella höjdmodellen. Inom primärzonen varierar höjder mellan +3,86 och +5,06 och inom sekundärzonen varierar höjder mellan +2,12 till +4,12. Lågpunkter ligger i området nära befintlig damm.Högpunkten i planområdet mellan primär- och sekundärzon skapar en naturlig ytvattendelare i nordsydlig riktning vilket gör att vattnet rinner åt två olika håll som sedan mynnar ut till recipienten Hanöbuktens kustvatten. Se Figur 6.

(9)

5 (14)

RAPPORT 2020-01-27

FEL! INGEN TEXT MED ANGIVET FORMAT I DOKUMENT ET.

repo002.docx 2013-06-14

Figur 6: Flödesvägar visas med riktningspilar, planområdet är markerat med en röd polygon.

(Scalgo Live)

2.4 Befintlig avvattning

Inom området är befintlig dagvattenhantering löst med naturlig avvattning i den västra delen i primärzonen. Dagvatten från sekundärzonen avleds via befintligt dike som sedan mynnar ut från öster till den befintliga dammen. Dikesbotten ligger på +0,70m.

Släntlutningen i diket är 1:3 vilket ger en dikesvolym på 620 m3. Dammens botten ligger på -0,50 med en högvattenyta på +1,30. Dammen är otät och har släntlutning 1:3 samt bedöms rymma 350 m3 vatten. Det finns även ett litet dike som leds via en ledning till dammen från väster. Ledningen har försetts med en backventil för att undvika

bakvattenflöde från dammen. Från diket bräddas och leds överskottsvatten ca 60 m bort till en dagvattenledning 400mm som sedan mynnar ut till havet. Dikesbotten ligger på +0,30 vid anslutningen. Sammanlagd volym i diket och dammen blir 970 m3. Området berörs ej av något avvattningsföretag.

2.5 Recipient

Recipient för planområdet är Hanöbuktens kustvatten. Enligt den senaste statusklassning i VISS (2020-12-22) har recipienten måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status (exklusive kvicksilver och bromerad difenyleter). Kvalitetskravet är god ekologisk status 2027.

(10)

6 (14)

RAPPORT 2020-01-27

FEL! INGEN TEXT MED ANGIVET FORMAT I DOKUMENTET.

repo002.docx 2013-06-14

HH p:\23840\11006312\002_detaljplan\dagvatten\siretorp_ dvu_ reviderad_semkaa_ .docx

2.6 Dimensioneringskrav för dagvattensystem

För nybyggda dagvattensystem i tätbyggda områden är dimensioneringskravet att de ska klara ett 5-årsregn med trycklinje under hjässa och ett 20-årsregn med en trycklinje i marknivå enligt Svensk Vattens publikation P110. VA-huvudmannens ansvar sträcker sig upp till markytan. Ovan mark är det kommunens ansvar som planläggande myndighet att se till att höjdsättningen medför att befintliga och tillkommande byggnader skyddas vid större regn.

3 Beräkning av flöde och utjämningsvolymer

3.1 Avrinningskoefficienter

Utredning för dagvattenhanteringen baseras på Svenskt Vattens publikation P110.

Flödesberäkningarna är baserade på markanvändningar enligt Tabell 1.

Tabell 1:Markanvändning före och efter exploatering för primärzon inom planområdet.

Markanvändning före exploatering (primärzon)

Yta (ha)

Antagen avrinningskoefficient (-)

Ängsmark 0,8 0,1

Markanvändning efter exploatering (primärzon)

Yta (ha)

Antagen

avrinningskoefficient (-)

Tak 0,06 0,9

Asfalt 0,1 0,8

Grönyta 0,64 0,1

Planområdet i primärzon (byggnadsområde 4) är ca 0,8 ha stort. Den reducerade arean före exploatering är 0,08 ha. Detta medför en sammanvägd avrinnings koefficient på 0,1.

Den reducerade arean efter exploatering är 0,2 ha, vilket medför en sammanvägd avrinningskoefficient på 0,25 med angivna avrinningskoefficienter.

Tabell 2: Markanvändning före och efter exploatering för sekundärzon inom planområdet.

Markanvändning före exploatering (sekundärzon)

Yta (ha)

Antagen avrinningskoefficient (-)

Ängsmark 5,0 0,1

Markanvändning efter exploatering (sekundärzon)

Yta (ha)

Antagen

avrinningskoefficient (-)

Tak 0,3 0,9

Asfalt 0,4 0,8

Grönyta 4,3 0,1

(11)

7 (14)

RAPPORT 2020-01-27

FEL! INGEN TEXT MED ANGIVET FORMAT I DOKUMENTET.

repo002.docx 2013-06-14

Planområdet i sekundärzon är ca 5,0 ha stort. Den reducerade arean före exploatering är 0,5 ha. Detta medför en sammanvägd avrinnings koefficient på 0,1. Den reducerade arean efter exploatering är 1,0 ha, vilket medför en sammanvägd avrinningskoefficient på 0,2 med angivna avrinningskoefficienter. Exploateringen innebär att andelen hårdgjorda ytor därefter flöden ökar.

3.2 Dagvattenflöden

Flödesberäkningarna har utförts med hjälp av rationella metoden; en beräkningsmodell som är baserad på regnintensitet och andelen hårdgjorda ytor enligt Svenskt Vattens publikation P110. En klimatfaktor används för anpassning till ett troligt framtida klimat.

Värdena i Tabell 1 och Tabell 2 används som indata för beräkning av flöden före och efter exploatering. För beräkningarna har en klimatfaktor på 1,25 valts, vilket medför 25 % större flöden före och efter exploatering. Resultatet kan ses nedan i Tabell 3 och Tabell 4.

För dimensioneringen används en regnvaraktighet på 10 min både före och efter exploatering. Beräkningarna har genomförts separat för planområdets primär- och sekundärzon.

Tabell 3: Flödesberäkningar före och efter exploatering för primärzon med varaktighet på 10 min.

Tabell 4: Flödesberäkningar före och efter exploatering för sekundärzon med varaktighet på 10 min.

3.3 Erforderlig fördröjningsvolym

Fördröjningsåtgärderna är dimensionerade för ett utgående flöde av 10,5 l/s, vilket motsvarar ett naturligt flöde ca 1,5 l/s/ha. Skillnaden i volym mellan inflöde

och utflöde under den mest kritiska perioden utgör den erforderliga fördröjningsvolymen.

Intensitet, maxflöde och magasinsvolym beräknas för varaktigheter från 10 minuter till 4 dygn. Den maximala magasinsvolymen under detta tidsspann väljs sedan som dimensionerande. Ett regn med 20-års återkomststid används vid dimensioneringen (enligt riktlinjer från Svensk Vatten). Se Tabell 5.

Flöde primärzon (l/s) 10-årsregn 20-årsregn 100-årsregn

Före exploatering 20 30 50

Efter exploatering 60 80 120

Flöde sekundärzon (l/s) 10-årsregn 20-årsregn 100-årsregn

Före exploatering 140 180 300

Efter exploatering 300 380 650

(12)

8 (14)

RAPPORT 2020-01-27

FEL! INGEN TEXT MED ANGIVET FORMAT I DOKUMENTET.

repo002.docx 2013-06-14

HH p:\23840\11006312\002_detaljplan\dagvatten\siretorp_ dvu_ reviderad_semkaa_ .docx

Tabell 5 : Erforderlig fördröjningsvolym efter exploatering för primär- och sekundärzon.

Den erforderlig fördröjningsvolymen för primär- och sekundär zon är sammanlagt 510 m3.

3.4 Skyfall

En skyfallsanalys har utförts för området i programvaran Scalgo Live, vilket är ett GIS- baserat beräkningsverktyg som bygger på analys av terrängdata från nationella höjddatabasen.

För avrinningsområdet görs antagandet att det finns ett utbyggt ledningsnät som

dimensionerats för att omhänderta ett 2-årsregn med 60 minuters varaktighetenligt enligt, kontrollberäkning av ledningsnätet utifrån VA kartan inom området. Ett 2-årsregn med 60 minuters varaktighet har en intensitet på 55 l/s∙ha, eller 20 mm inklusive en klimatfaktor på 1,25.

Ett 100-årsregn med 1 timmes varaktighet har en volym på 68 mm, antaget en

klimatfaktor på 1,25 enligt P110. Utbredningen av den översvämning som uppstår vid det beräknade 100-årsregnet (68 mm nettonederbörd) visas i Figur 7.

Figur 7: Skyfallsanalys 100årsregn med 48 mm, inklusive avdrag från ledningsnät.

Scalgo skyfallsanalys visar att planområdet inte ligger i riskzon och kan klarar sig från att översvämmas vid ett 100-årsregn. Det är därmed viktigt att exploateringen inte förvärrar situationen och att instängda område förebyggas.

Erforderlig fördröjningsvolym primärzon (m3) 20-årsregn

Efter exploatering 50

Erforderlig fördröjningsvolym sekundärzon (m3) 20-årsregn

Efter exploatering 460

(13)

9 (14)

RAPPORT 2020-01-27

FEL! INGEN TEXT MED ANGIVET FORMAT I DOKUMENTET.

repo002.docx 2013-06-14

4 Förslag till dagvattenhantering

Att hantera dagvattnet från de hårdgjorda ytorna inom området med hjälp av öppna dagvattenlösningar bedöms vara mest fördelaktigt, både ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv. En öppen dagvattenhantering medför en trög avledning och fördröjning som avlastar recipienten. Det har dessutom positiva effekter så som en ökad biologisk mångfald och ökade estetiska värden. Den planerade exploateringen kommer att leda till att betydande delar av befintlig mark hårdgörs. För att kunna fördröja dagvatten som uppkommer vid ett 20-årsregn från planerade bebyggelseareor inom planområdet har beräkningar visat att det krävs en sammanlagd fördröjningsvolym på upp till 510 m3. Dagvatten föreslås att fördröjas dels genom diken och befintlig damm. Dammen har en fördröjningsvolym av 350 m3, (enligt bygghandling Sandviken etapp 3, WSP 12-10-12).

Det finns även ett nöddike i anslutning av dammen som bräddar ut överskottsvatten vid stora flöden.

4.1 Avledning från primärzon

Områden i den primära zonen kan i högre grad påverka grundvattenbrunnen varför den zonen, för vissa verksamheter, har högre restriktioner än den sekundära zonen. Det är även förbjudet med infiltration. Erforderlig fördröjningsvolym för området är 50 m3, vid 20- årsregn återkomststid, enligt Tabell 5. Denna föreslås att ledas bort från området och fördröjas genom ett dike längs med Västranäsvägen.

Anläggning av en pumpstation i lågpunkten möjliggör bortledande av dagvattnet inom området utan några större ändringar av marknivån jämfört med befintliga höjder.

Inom primärzonen varierar höjder mellan +3,86 m och +5,06 m. Höjderna ska anpassas så att dagvatten rinner med självfall till planerad pumpstation. Dagvatten kan därefter rinna med självfall genom planerat dike då Västranäsvägen har lutning ca 0,7 m mot öster. Vattnet kan ansluts vidare till befintligt dike i sekundärzonen som sedan rinner mot dammen. Skiss på avledning och fördröjning av dagvatten inom primärzonen framgår av Figur 8. I figuren visas även lokalisering av föreslagen pumpstation samt befintliga höjder i områdets norra gräns längs med vägen.

4.2 Avledning från sekundärzon

Det föreslås även svackdiken för avledning av dagvatten inom sekundärzonen. Diken ska anläggas för att fördröja och rena en volym av 460 m3. Denna motsvarar den erforderliga fördröjningsvolymen inom området, enligt Tabell 5.

Föreslagen dagvattenhantering bygger på principen att dagvatten hanteras lokalt och genomgår fördröjning och rening innan det når recipienten. För att möjliggöra en öppen dagvattenhantering är höjdsättningen viktig. Höjderna ska anpassas så att dagvatten från fastigheter och lokalgator rinner med självfall genom och till dikena. Höjdsättningen ska göras så att dagvatten leds bort från byggnader och mot gator eller grönytor samt att inga instängda områden bildas. Dagvatten bör i möjligaste mån avledas ytligt på

omkringliggande grönytor då överskottsvattnet bräddar ut från planerad dagvattenlösning.

(14)

10 (14)

RAPPORT 2020-01-27

FEL! INGEN TEXT MED ANGIVET FORMAT I DOKUMENTET.

repo002.docx 2013-06-14

HH p:\23840\11006312\002_detaljplan\dagvatten\siretorp_ dvu_ reviderad_semkaa_ .docx

Ett enkelsidigt fall på gatorna rekommenderas för att kunna samla upp dagvattnet på ena sidan. Avledning av dagvattnet rekommenderas ske mestadels mot dikena.

En översikt av området visas i nedan. Riktningspilar visar lämpliga flödesvägar i det exploaterade området. Dagvattnet föreslås ledas dit ytligt från takytor och asfalterade ytor via rännor. Genomsläpplig beläggning kan anläggas som en kompletterande lösning för att minska avrinningen från parkeringar.

I kommande stycken beskrivs exempel på åtgärdsförslag mer i detalj.

Figur 8: Höjdsättningsprinciper av marken. Gröna linjer visar diken. Blå pilar visar flödesriktningar inom planområdet.

4.3 Dagvattendamm

Dammar har flera olika funktioner, de fördröjer dagvatten, minskar flödestoppar,

förhindrar erosion och tillåter partiklar och upplöst material att sedimentera på dammens botten. Dammar med permanent vattenspegel har ett statiskt blött tillstånd och har oftast en miniminivå av vatten.

Inom planområdets sekundärzon ligger en damm i den sydöstra delen. Dagvatten från byggnader och asfalterade ytor samt från primärzonen kan avledas till dammen via befintliga och framtida diken. Dammens botten ligger på -0,50, släntlutning 1:3 och högvattenyta +1,3 m. Anläggningen kan fördröja 350 m3. Resterande volym för att nå erforderlig sammanlagd fördröjningsvolym för båda zonerna kan erhållas genom föreslagna diken.

(15)

11 (14)

RAPPORT 2020-01-27

FEL! INGEN TEXT MED ANGIVET FORMAT I DOKUMENTET.

repo002.docx 2013-06-14

4.4 Stuprörutkastare med ränndalsplattor

Dagvatten från byggnadernas tak rekommenderas att ledas via utvändiga stuprör med utkastare och ränndalsplattor till grönytor för infiltration. Grönytor utgör ett effektivt system för rening och fördröjning av takvatten. Från ränndalen rinner överskottsvatten vidare ut mot slänterna och grönytor. Takvatten är den renaste typen av dagvatten och behöver ingen rening.

Där rännan slutar måste gräset skyddas mot erosion med till exempel grovt grus. Rännan av plattor bör vara tillräckligt lång för att inte belastas byggnadens dräneringssystem.

Marken ska luta ut från huset så att huset inte riskerar att få fuktskador. Se exempel i Figur 9.

Figur 9: Stuprörutkastare med ränndalsplattor och erosionsskydd som leder ut vattnet på gräsmattan. Foto: Dagvattenhandbok, Haninge kommun 2019.

Ytliga dagvattenrännor föreslås användas för att avleda dagvattnet från parkeringsplatser och gator. Rännorna rekommenderas sedan att anslutas till regnbäddar som renar dagvattnet från föroreningar.

(16)

12 (14)

RAPPORT 2020-01-27

FEL! INGEN TEXT MED ANGIVET FORMAT I DOKUMENTET.

repo002.docx 2013-06-14

HH p:\23840\11006312\002_detaljplan\dagvatten\siretorp_ dvu_ reviderad_semkaa_ .docx

4.5 Svackdike

Dagvatten från tak, vägar samt från parkeringar inom planområdet föreslås att ledas till svackdiken. Svackdiken är grunda, breda kanaler med svagt sluttande sidor som är täckta med gräsvegetation. Svackdiken är den enklaste och mest grundläggande typen av dagvattenanläggningar som kan avleda och även minska avrinningen på grund av de relativt låga flödeshastigheterna. I svackdikena sker både rening och fördröjning av dagvattnet innan det lämnar planområde. En principsektion av ett svackdike visas i Figur 10 se även ett exempel i Figur 11.

Figur 10: Principsektion av ett svackdike. Källa: Svenskt vatten Publikation P105.

Figur 11: Exempel på Svackdike. Källa: RG dagvattenhandbok.

(17)

13 (14)

RAPPORT 2020-01-27

FEL! INGEN TEXT MED ANGIVET FORMAT I DOKUMENTET.

repo002.docx 2013-06-14

4.6 100-årsregn

Dagvattensystem i nya tätbebyggda områden dimensioneras vanligtvis för att omhänderta regn med en åtkomsttid på 20 år. Detta innebär att vid kraftigare regn kommer det komma mer vatten än vad befintligt dagvattensystem kan ta emot. Man bör därför planera för en höjdsättning för att säkra avrinningen vid dessa regn.

Höjdsättningen av planområdet skall projekteras för att säkra bebyggelsen mot

översvämning. För att möjliggöra en öppen dagvattenhantering är höjdsättningen viktig.

Höjdsättningen ska göras så att dagvatten leds bort från byggnader och mot gator eller grönytor samt att inga instängda områden bildas. Vid höjdsättningen till exempel kan gator och gröna ytor fungera som tillfälliga magasin för att få en trög avledning i systemet.

Alla åtgärder som föreslagits för hantering av dagvattnet kräver en noggrann

höjdsättning. Det rekommenderas att ett mer detaljerat höjdunderlag avseende framtida vägar, mark och byggnader tas fram inför vidare projektering.

5 Rening av dagvatten

Det bedöms att föreslagna åtgärder för att hantera dagvatten från planområdet ger en god föroreningsreduktion som uppfyller krav för både kvalitet och kvantitet. Om dessa åtgärder vidtas bedöms påverkan på vattenkvaliteten i recipienten på grund av den nya exploateringen vara försumbar.

6 Dimensionerande vattenförbrukning

För beräkning av dimensionerande vattenförbrukning används momentanförbrukning enligt diagram i VAV P114. Denna beräknas till 3 l/s med antagandet att bygga 32 småhus med antagande att 3 personer bor i varje hus.

Med hänsyn till ovanstående förutsättningar föreslås att vattenförsörjning sker via ett vattenledningssystem av dimension PE 75 mm. Dricksvattenledningen är inte dimensionerad för brandvattenuttag.

7 Dimensionerande spillvattenavrinning

Vid beräkning av dimensionerande spillvattenflöden används momentanförbrukning Svensk Vatten publikation P110. Dimensionerande flödet från de 32 fastigheterna blir därmed ca 3-4 l/s.

En säkerhetsfaktor på 1,5 rekommenderas vid val av standarddimension på ledningarna, men eftersom flödena är så pass små bör minimidimension på självfallsledningar

tillämpas, 200 mm.

Som underlag har använts höjder från nationella höjddatabasen. I Figur 12 visas ett förslag som bygger på att två pumpstationer anläggs. En av dem placeras i primärzonen och den andra placeras i sekundärzonen. Anläggning av två pumpstationer inom området möjliggör bortledande av spillvatten från båda zoner utan några större ändringar av marknivån jämfört med befintliga höjder. Föreslagna anslutningspunkter ligger i den nordvästra delen av primärzon samt i sydöstra delen av området.

(18)

14 (14)

RAPPORT 2020-01-27

FEL! INGEN TEXT MED ANGIVET FORMAT I DOKUMENTET.

repo002.docx 2013-06-14

HH p:\23840\11006312\002_detaljplan\dagvatten\siretorp_ dvu_ reviderad_semkaa_ .docx

Figur 12: Förslag på anslutningspunkter och placering av pumpstationer.

References

Related documents

Får inte skada den allmänna anläggningen eller skapa olägenhet för huvudmannen

Viktigt är också att dagvatten från det nya kvarteret fördröjs innan det når ut till befintliga diken, detta för att skydda dikena ifrån stora flöden.. Då det

Dagvatten: Regn-, smält-, och dräneringsvatten som rinner från byggnader, gator, parkeringsplatser och liknande hårdgjorda ytor via diken eller ledningar till vattendrag, sjöar

Även om vätterutsikten till viss del försvinner från befintliga bostäder så är området idag planlagt för samlingslokaler och därmed privat område, även om det inte finns

Dock har nya uppgifter gällande de geotekniska förhållandena framkommit som innebär att infiltration inte är lämpligt inom området med hänsyn till risker för stabilitetsbrott

Även för denna art saknas lämpligt habitat i det nu inventerade området.. Inga naturvårdsarter som tyder på att åkern övergått till

Två alternativa lösningar av vidaretransport från punkt S1 har stude- rats, dels en ny självfallsledning parallellt med den befintliga på en del av sträckan mot

För att leda bort vattnet från fastigheten föreslås att det släpps på befintlig naturmark inom området, där det senare kan rinna vidare till det befintliga diket som är öster om