Läsanvisning samråd 1

Läsanvisning samråd 1

Projekt Hässleholm–Lund

Lokaliseringsutredning

2020-02-17

Trafikverket

Postadress: Box 543, 291 25 Kristianstad E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: PM Läsanvisning underlag samråd 1 Författare: Claes Danling, Sweco

Dokumentdatum: 2020-02-17 Ärendenummer: TRV 2018/88290 Version: 1.0

Kontaktperson: Kristofer Söderberg

Mall PM i projekt Hässleholm-Lund v.0.1

Sida 3 (12)

Innehåll

1. BAKGRUND OCH SYFTE ... 4

2. LOKALISERINGSUTREDNINGEN ... 4

3. SAMRÅDSPROCESSEN ... 7

4. UNDERLAG SAMRÅD 1 ... 8

4.1. Kartunderlag samråd ... 8

4.2. Ändamål och projektmål ... 8

4.3. Sociala konsekvensanalys ... 9

5. FÖRTECKNING UNDERLAG ... 10

1. Bakgrund och syfte

Trafikverket och projekt Hässleholm-Lund genomför under perioden 2020-02-17 till 2020- 03-16 det första av totalt fyra samrådstillfällen under planläggningsfasen

lokaliseringsutredning. Under samrådet presenteras projektet och arbetet vi gjort hittills, bakgrunden till behovet av nya stambanor samt vad som kommer att hända de närmaste åren. Det innebär rent praktiskt att berörda parter kommer få insyn i hur processen är upplagd de kommande åren och när Trafikverket kan presentera förslag på korridorer och sträckningar. Under samrådet vill Trafikverket få in kunskap som kan ingå i det underlag som kommer ligga till grund för det fortsatta planeringsarbetet. Till det första samrådet finns inga förslag på lokaliseringar eller sträckningar framtagna utan syftet är att ge berörda möjlighet att delge oss kunskap innan insamlingen är färdig. Materialet Trafikverket

samråder är därför inte komplett, utan ska ses som ett förhandsunderlag.

Länk: Trafikverkets hemsida

Detta PM kommer att berätta vad en lokaliseringsutredning är och hur samrådsprocessen ser ut.

2. Lokaliseringsutredningen

En lokaliseringsutredning är ett steg i planläggningsprocessen som är nödvändigt när det är oklart var en ny järnväg ska dras. I lokaliseringsutredningen för ny stambana mellan

Hässleholm och Lund, är en given förutsättning att Hässleholm och Lund kommer att få nya stationer för den nya stambanan. Var dessa stationer ska placeras och var järnvägen ska dras genom landskapet mellan stationerna, är det som Trafikverket utreder i

lokaliseringsutredningen. En annan given förutsättning är utredningsområdet.

Utredningsområdet är det geografiska område inom vilket utredningar görs för att klarlägga olika förhållanden som är relevanta för det kommande bygget av banan. Området är sju mil långt och tre mil brett, och markerat med vit heldragen gränslinje i Figur 1.

Sida 5 (12)

Figur 1 Nu kartlägger vi förutsättningarna för utredningsområdet.

Lokaliseringsutredningen sker i flera steg. På ett strukturerat och systematiskt sätt fördjupas kunskaperna om utredningsområdet och successivt avgränsas lämpliga och mindre lämpliga områden för lokalisering av ny stambana. Hur utredningsarbetet genomförs förmedlas i det första samrådet och även i kommande samråd.

Det första steget i utredningen är att kartlägga och inhämta så mycket kunskap som möjligt om utredningsområdet. Vi vill veta hur landskapet används av både de som äger och brukar marken och av de som bor där och som vistas där i frilufts- och rekreationssyfte, vilka natur- och kulturvärden som är viktiga att beakta i den fortsatta utredningen, hur

förutsättningarna ser ut för att de nya stationerna och mycket mera. Det är det arbete vi nu gör, se Figur 1.

I nästa steg kommer Trafikverket titta vidare på var i landskapet det är lämpligt och möjligt att placera ny järnväg utifrån förutsättningarna från första steget. De områden som vi då får fram samlar vi i olika lokaliseringsalternativ. Ett lokaliseringsalternativ består av en

komplett sträckning genom utredningsområdet mellan Hässleholm och Lund med stationslägen i de båda städerna. Lokaliseringsalternativen bildar korridorer genom utredningsområdet, se Figur 2. En korridor är ett område inom vilket den nya

järnvägsanläggningen kan inrymmas och bredden kan variera utmed sträckningen beroende på hur säkert det går att definiera järnvägens läge i terrängen. Inom en korridor ska en eller

flera sträckningar för järnvägen vara möjliga. Det exakta läget för järnvägen bestäms inte under lokaliseringsutredningen utan i nästkommande skede i planeringsprocessen.

Figur 2 I nästa steg identifierar vi möjliga korridorer för ny stambana.

I tredje steget utvärderas de identifierade lokaliseringsalternativen utifrån en mängd olika aspekter. Det kan vara hur närboende kan komma att påverkas, hur viktiga områden för natur och kultur påverkas av den nya järnvägen, hur mycket vi tror det kommer att kosta att bygga ny järnväg inom korridoren, med mera, se Figur 3.

Figur 3 Sedan utvärderar vi de identifierade korridorerna.

Sida 7 (12)

Utifrån denna utvärdering kan vi sedan göra en samlad bedömning om vilket

lokaliseringsalternativ som är den mest lämplig för ny stambana. Det är detta alternativ som, tillsammans med bedömningen av den och de alternativ som valts bort, blir resultatet av lokaliseringsutredningen och som Trafikverket går vidare med i planeringsprocessen, se Figur 4.

Figur 4 Tillslut rangordnar vi lokaliseringsalternativen och ett alternativ väljs ut

3. Samrådsprocessen

Under lokaliseringsutredningens gång kommer vi att samråda med dem som berörs av projektet. Det gäller till exempel kommuner, länsstyrelsen, Region Skåne, andra

organisationer och myndigheter och allmänheten, det vill säga ni som verkar och bor inom utredningsområdet. Samrådet kommer att följa utredningens olika steg och sker både fortlöpande och vid fyra särskilt utvalda tillfällen med under utredningens gång, se Figur 5.

Figuren visar hela processen fram till tillåtlighetsprövningen hos regeringen. Det är alltid möjligt att lämna synpunkter men under de fyra utvalda samrådstillfällena kommer det finnas handlingar tillgängliga att lämna synpunkter på. Mer information kring denna process finns i projektets planläggningsbeskrivning som finns på Trafikverkets hemsida.

Figur 5 Samrådsprocessen för lokaliseringsutredningen

Samråd 1 sker mitt i arbetet med att kartlägga förutsättningarna i utredningsområdet. Syftet med samrådet är att komplettera kartläggningen fram till nu genom att inhämta ytterligare kunskap om viktiga områden. De som berörs av projektet ges tillfälle att inkomma med synpunkter och bidra med kunskaper. I samråd 2 kommer Trafikverket sedan att stämma av resultatet av kartläggningen av förutsättningarna i ett webbsamråd, vilket sker inför nästa steg att identifiera möjliga korridorer.

Efter att lokaliseringsalternativ tagits fram kommer Trafikverket att redovisa förslag på möjliga korridorer, och redovisa bortvalda korridorer, i samråd 3. De alternativ projektet väljer att gå vidare med efter samråd 3 kommer att konsekvensbeskrivas och rangordnas i nästa steg. Resultatet av det arbetet redovisar Trafikverket i samråd 4. Därefter färdigställs lokaliseringsutredningen och projektet går vidare med processen för tillåtlighetsprövning hos regeringen. För mer information kring vad detta innebär hänvisas till

planläggningsbeskrivningen.

4. Underlag samråd 1

4.1. Kartunderlag samråd

Som underlag för kunskapsinhämtningen under samråd 1 har projektet tagit fram ett antal kartor med olika teman och innehåll. Projektet är mitt i kartläggningen av förutsättningar och kartorna är ett arbetsmaterial som visar den kunskap vi har samlat fram till idag samt områden där vi önskar ytterligare information för det kommande arbetet med korridorer och sträckningar. Kartorna kommer vi att också ha med oss vid de öppna hus som projektet håller under samrådstiden, se mer information kring dessa på Trafikverkets hemsida.

Läsanvisningar för detta kartunderlag finns i PM Läsanvisning kartunderlag samråd 1.

4.2. Ändamål och projektmål

Trafikverket har 2020-01-13 beslutat om ändamål för Projekt ny stambana Hässleholm- Lund. Ändamålet beskriver vilka behov och problem som projektet ska lösa och svarar på

Sida 9 (12)

frågan varför vi bygger en ny järnväg mellan Hässleholm och Lund. Utifrån detta har

projektet formulerat målen för lokaliseringsutredningen. Projektmålen preciserar vilka kvaliteter och funktioner som ska eftersträvas för att tillgodose ändamålet.

Ändamål och projektmål redovisas i underlaget för detta samråd och utgör en helhet som beskriver nyttan med den nya järnvägen och hur hänsyn ska tas till värden som exempelvis livs- och boendemiljöer, miljö, landskap, natur och kulturmiljö. Projektmålen beaktar även transportpolitiska mål och andra samhällsmål såsom FN:s globala hållbarhetsmål samt regionala och kommunala utvecklingsmål. Projekt Hässleholm-Lund har en nära dialog med kommuner, Region Skåne och Länsstyrelsen Skåne för att säkerställa att projektmålen beaktar viktiga värden och funktioner i området.

De lokaliseringsalternativ som projektet tar fram i steg 2, Figur 2 ovan, ska tillgodose ändamålet. I bedömning i av alternativen i steg 3, Figur 3 ovan, jämförs sedan alternativens effekter, konsekvenser och kostnader gentemot projektets ändamål och projektmålen.

Alternativen utvärderas även utifrån exempelvis 2–5 kap. miljöbalken.

4.3. Sociala konsekvensanalys

Inom ramen för lokaliseringsutredningen för nya stambanan mellan Hässleholm och Lund utförs en social konsekvensanalys som inkluderar ett barnperspektiv är att identifiera sociala värden samt sociala utmaningar och möjligheter inom utredningsområdet som kan vara relevanta att beakta utifrån ett lokaliseringsperspektiv för nya stambanan Hässleholm- Lund. Analysen i ambitionen om att skapa socialt hållbara och jämlika samhällen, där alla människor ges en möjlighet till att leva ett gott liv, med en god hälsa och en god livskvalitet.

En viktig del av en social konsekvensanalys är att värna för mer socialt hållbara och jämlika samhällsmiljöer där samtliga samhällsgruppers behov och intressen beaktas. Detta

innefattar alla områden där människor vistas, rör sig och bor. Den utgår ofta ifrån information inhämtad från de människor som kan bli berörda vid exempelvis infrastrukturinvesteringar, vilket i detta fall är personer som bor och vistas inom det identifierade utredningsområdet. Det är därför viktigt att få en ökad kännedom om vilka områden, stråk och platser i ert närområde som är betydelsefulla, exempelvis för rekreation och friluftsliv, platser som nyttjas för social samvaro av barn och unga eller andra grupper, stråk där det kanske rör sig mycket barn, med mera. Det är också viktigt att få en ökad förståelse för områden, stråk och platser som av olika anledningar kan ses som särskilt känsliga för yttre påverkan. Projektet önskar därför få ytterligare kunskap från er om både betydelsefulla och känsliga områden med en kort motivering till varför ni ser området, stråket eller platsen som betydelsefull eller känslig.

5. Förteckning underlag

Temakartor

Tema Kartblad

Temakartor skyddade naturområden Skyddade naturområden Lund Skyddade naturområden Eslöv Skyddade naturområden Höör Skyddade naturområden Hässleholm Temakartor rekreation och friluftsliv Rekreation och friluftsliv Lund

Rekreation och friluftsliv Eslöv Rekreation och friluftsliv Höör Rekreation och friluftsliv Hässleholm Integrerade landskapskaraktärsanalys Karaktärsområden

Bilaga förklarings karaktärsområden

Övrigt underlag

Ändamål och projektmål

Bildspel i pdf-format

Sida 11 (12)

Kartor förutsättningar Miljökonsekvensbeskrivning

Fackområde Kartblad

Ekologiska samband Konnektivitet ädelövskog

Konnektivitet skyddsvärda ekar i öppet

landskap

Konnektivitet naturbetesmarker

Areella näringar Jordbruksmarkens bördighet och

skogsmarkens bonitet

Typ av åkermark och gårdar med

djurhållning

Kulturmiljö Hela området: skyddsvärda kulturmiljöer

och fornlämningar

Lund: skyddsvärda kulturmiljöer och

fornlämningar

Hässleholm: skyddsvärda kulturmiljöer

och fornlämningar

Risk och säkerhet Transportleder för farligt gods, befintlig järnväg och större vägar

Markmiljö Markområden med betydande potentiell

föroreningsnivå (Alla riskklasser)

Markområden med betydande potentiell

föroreningsnivå (RK1 & RK2)

Utbredning av potentiellt förorenade

markområden.

Naturmiljö Klassning av naturområden

Klassning av naturvärdesinventerade

områden.

Viktiga fågellokaler från urvalsstudie

genom artportalen

Fladdermusinventering

Bilaga 1 - Utökad förklaring

Bilaga 2 - Klassning av naturvärdesobjekt

Ytvatten Våtmarker

Värdefulla vatten

Vandrande fisk och hotade stormusslor

Ytvattenförekomster

Markavvattningsföretag

Rekreation och friluftsliv Rekreationsområden

Tysta områden

Kartor övriga riksintressen Riksintressen för mineraler

Områden för riksintresse för försvaret

Trafikverket, 291 54 Kristianstad. Besöksadress: Björkhemsvägen 17 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 020-600 650

www.trafikverket.se