Utbildningsinspektion i Säffle kommun

www.s kolverket.s e

53-2006:3404

ningsinspektion i Karlskoga kommun 2005:64

Utbildningsinspektion i Säffle kommun

Bes lut

Kommunrapport S kolrapporter

Innehåll

Beslut

Kommunrapport Skolrapporter

Förskoleverksamheten

Skolbarnsomsorgen

Annelundsskolan och Svanskogs skola Höglundaskolan

Lugnadalsskolan

Långseruds skola och Nysäters skola Sundsborgsskolan

Särskolan Tegnérskolan

Tingvallaskolan och Botilsäters skola Värmlandsbro skola och Tveta skola Herrgårdsgymnasiet

Säffle Lärcenter, vuxenutbildning

Postadress: Ekelundsgatan 9 411 18 Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9

Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-527 336 30 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

Dnr 53-2006:3404

Genomförd utbildningsinspektion i Säffle

Skolverket har genomfört inspektion i Säffle av förskoleverksamheten och skol- barnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjor- des i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 4 till den 10 september 2007.

Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten.

Utbildningsinspektionen behandlar tre områden Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tid- punkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamhe- terna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).

Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna.

Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för försko- leverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rappor- ter om varje rektorsområde eller verksamhet i kommunen.

Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksam- hetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovi- sas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen).

I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsar- betet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd.

Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 11 maj 2008 ska Säffle redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksam- hetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som be- rörs.

Dnr 53-2006:3404

Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå.

Skolverkets beslut med anledning av inspektionen

Skolverket bedömer att kommunens ansvarstagande och den egna kontrollen av verksamheten måste förbättras så att eleverna får tillgång till den utbildning de har rätt till och ges bättre förutsättningar att nå målen i samtliga ämnen. Inspektionen visar att flertalet av skolorna i Säffle kommun inte lever upp till författningarnas krav inom flera olika områden. Inspektionen har också visat på flera kvalitetsbrister i verksamheten.

Förskoleverksamheten har en mycket god kvalitet såväl avseende mål, genomfö- rande som uppföljning och utvärdering. Skolbarnsomsorgen förenar på ett bra sätt omsorg och pedagogik, men behöver utveckla ett systematiskt värdegrunds- och kvalitetsarbete. Den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan präglas av en god läromiljö och elever som stimuleras och utmanas. Vuxenutbildningen känne- tecknas i stort av en väl fungerande verksamhet men kan ändå utvecklas på några områden. Nästan samtliga grundskolor och gymnasieskolan har dock ett omfattan- de utvecklingsbehov. Bristerna gäller såväl målsättning, planering och genomföran- de av verksamheterna som uppföljning och utvärdering. Elevernas kännedom om målen är generellt svag. Eleverna har bristande möjligheter till inflytande och an- svar över sitt lärande. I många fall saknar eleverna utmaningar i utbildningen. In- spektionen visar att kunskapen bland lärarna och ibland även hos rektorerna, om de nationella målen bör förbättras i såväl grundskolorna som i gymnasieskolan.

De brister som inspektionen visar går att härleda till kommunens styrning och led- ning samt brister i den interna kommunikationen. Ledningen för kommunens barn- och utbildningsverksamhet är sedan januari 2006 organiserad i tre områden. Syftet med den nya organisationen var att stärka ett pedagogiskt ledarskap och att ge för- valtningsledningen ökade möjligheter att arbeta strategiskt, utåtriktat och samord- nande. Inspektionen visar att förvaltningen utvecklat ett mer systematiskt arbets- sätt, i jämförelse med tidigare år, för styrning och kvalitetsarbete. Detta har dock inte fått genomslag i vare sig den mera övergripande kommunala styrningen av skolan eller i rektorernas ledarskap, vilket tyder på brister i kommunens interna kommunikation. På förvaltningsnivån finns kunskaper om skolans nationella upp- drag vilket dock inte gäller den övergripande politiska nivån, rektorerna eller lärarna i de flesta skolorna. De flesta rektorerna är inte heller tillräckligt närvarande i det pedagogiska utvecklingsarbetet utan detta påverkas i stor utsträckning av enskilda lärare eller lärargrupper. Det är också viktigt att kommunen fördelar sina resurser så att verksamheterna ges förutsättningar att nå de nationella målen. Kommunen mås- te också vidta åtgärder så att verksamheterna bedrivs i enlighet med de nationella bestämmelserna.

Kommunen saknar skolplan och även om flera verksamheter nu för första gången under hösten 2007 upprättat en kvalitetsredovisning, saknar fortfarande några verk-

samheter helt en kvalitetsredovisning. Kvaliteten i de upprättade redovisningarna uppfyller oftast inte kraven. Ett systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas på flertalet enheter. Sammantaget visar inspektionen att kommunen har en svagt ut- vecklad mål- och resultatstyrning. Insynen i skolans verksamhet och utomståendes möjligheter att bedöma skolans kvalitet försvåras när skolplan saknas och det finns brister i verksamheternas och kommunens systematiska kvalitetsarbete. Kommu- nen måste därför se över mål- och resultatstyrningen som helhet och innehåll för samtliga verksamheter som inspekterats.

Bristerna i kommunens uppföljning av de samlade resultaten begränsar möjlighe- terna att göra övergripande analyser och vidta nödvändiga åtgärder. Kommunen bör analysera skillnaderna mellan skolorna och variationerna över tid samt vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen.

Som framgår av skolrapporterna har Skolverket uppmärksammat att Sundsborgs- skolan, Tingvallaskolan och Botilsäters skola tar ut avgifter som strider mot skolla- gen. Dessa avgifter måste åtgärdas. Kommunen måste därutöver se till och vid be- hov vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut ytterligare avgifter eller belastar elever och föräldrar med andra kostnader som kan strida mot skollagen än de som upp- märksammats.

I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden).

Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kom- munen).

I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten.

Skolverket bedömer att följande brist/brister på kommunnivå måste åtgär- das.

- Kommunens styrning och ledning säkerställer inte att verksamheterna bedrivs i enlighet med bestämmelserna (1 kap. 12 § skollagen).

- Kommunen saknar skolplan (2 kap. 8 § skollagen).

- Kommunen gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elever- nas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och 9 i samtliga ämnen (1 kap. 12 §, 2 kap. 8 § och 4 kap. 1 § skollagen samt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen).

- Kommunens kvalitetsredovisning motsvarar inte kraven i förordningen (1 § och 3 § förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Dnr 53-2006:3404

- Alla verksamheter har inte upprättat likabehandlingsplaner. De likabehandlings- planer som upprättats uppfyller inte kraven (6 § lagen om förbud mot diskrimi- nering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Kommunen erbjuder inte grundläggande vuxenutbildning inom samtliga kun- skapsområden och verkar inte aktivt för att nå dem som har rätt till utbildningen och för att motivera dem att delta (11 kap. 8-9 §§ skollagen och 2 kap. 15-16 §§

förordningen om kommunal vuxenutbildning).

- Kommunen erbjuder inte grundläggande särvux inom samtliga ämnen och ver- kar inte aktivt för att nå dem som har rätt till utbildningen och för att motivera dem att delta (12 kap. 2a-2b §§ skollagen och 2 kap. 8-9 §§ förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda).

I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas.

Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser.

- Kommunen bör se till att personalens insikter i författningarna för det offentliga skolväsendet förbättras.

- Kommunens och skolornas kvalitetsarbete bör utvecklas och systematiseras för att bilda underlag för utveckling av verksamheten.

- Kommunen bör i högre grad analysera kunskapsresultaten samt vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen.

- Kommunen bör förbättra arbete med att säkerställa en likvärdig och rättvis be- dömning och betygssättning i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbild- ningen.

- Kommunen bör verka för att grund- och gymnasieskolan förbättrar informatio- nen om målen för utbildningen till elever och föräldrar.

- Kommunen bör verka för att grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbild- ningen förbättrar elevernas och de studerandes rätt till inflytande över sin ut- bildning.

- Kommunen bör se över förutsättningarna för rektorerna att ta ett större ansvar för den pedagogiska utvecklingen.

- Kommunen bör förbättra informationen angående anordnandet av moders- målsundervisning.

- Ansvarsfördelningen när det gäller de nyanlända eleverna bör förtydligas mellan respektive rektor och den samordnande rektorn i kommunen.

På Skolverkets vägnar

Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef

Hans Enckell

Undervisningsråd

I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Hans Larson, under- visningsråd Elisabeth Fogelberg samt avdelningsjurist Alf Johansson.

Kopia till

Enligt fastställd sändlista.

Bilaga

Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas

Skolbarnsomsorgen

- Kvalitetsredovisningar upprättas inte för fritidshemmen (1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Grundskolan

Annelundsskolan och Svanskogs skola

- Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärderar elevernas kun- skapsutveckling i samtliga ämnen mot kursplanernas mål att uppnå för årskurs 5 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i lä- roplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshem- met).

- Åtgärdsprogram upprättas inte i enlighet med författningarna (5 kap. 1 § grund- skoleförordningen).

- Skolorna har ingen arbetsplan för genomförandet av nationellt uppställda mål.

(2 kap. 23 § grundskoleförordningen).

- Elevens val erbjuds inte enligt bestämmelserna (2 kap. 19 § grundskoleförord- ningen).

- Skolornas kvalitetsredovisningar uppfyller inte författningarnas krav (3-4 §§

förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Höglundaskolan

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läro- planen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94).

- Skolan anordnar inte studiehandledning på modersmålet för de elever som be- höver det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).

- Skolan upprättar inte åtgärdsprogram för nyanlända elever (5 kap. 1 § grund- skoleförordningen).

- Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som eget ämne (2 kap. 16 § grundskoleförordningen).

- Skolan saknar kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav (1 § för- ordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Lugnadalsskolan

- Elever som behöver få studiehandledning på sitt modersmål får inte detta (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).

- Särskilt stöd ges inte till alla elever som har svårigheter i skolarbetet (4 kap. 1 § skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen).

- Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilda stöd- åtgärder (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Skolans ordningsregler är inte gemensamma och har inte utarbetats eller följts upp under medverkan av företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare (6 kap. 8b § grundskoleförordningen).

- Skolan har ingen arbetsplan för genomförandet av de fastställda målen för ut- bildningen (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).

- Elevens val erbjuds inte enligt bestämmelserna (2 kap. 19 § grundskoleförord- ningen).

- Svenska som andraspråk anordnas inte som eget ämne (2 kap. 15 § grundskole- förordningen).

- Skolan saknar en kvalitetsredovisning (1 § förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Långseruds skola och Nysäters skola

- Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i år- skurs 5 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshem- met, Lpo 94).

- Skolornas arbetsplaner uppfyller inte förordningens krav (2 kap. 23 § grundsko- leförordningen).

- Eleverna vid Långseruds skola får inte undervisning i hem- och konsument- kunskap och teknik före utgången av årskurs 5 så att eleverna ges möjlighet att nå målen i dessa ämnen i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, förord- ningen om kursplaner för grundskolan och billaga 3 till skollagen).

- Skolorna saknar kvalitetsredovisningar som uppfyller förordningens krav (3 § förordningen om kvalitetsredovisning i skolväsendet m.m.).

Sundsborgsskolan

- Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kun- skapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läro- planen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Skolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).

- Skolan tar ut avgifter för aktiviteter som anordnas av skolan (4 kap. 4 § skolla- gen).

Tegnérskolan

- Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilda stöd- åtgärder (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Elever i behov av studiehandledning på modersmålet erbjuds inte det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).

Tingvallaskolan och Botilsäters skola

- Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga äm- nen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshem- met).

- Beslut om elevs placering i särskild undervisningsgrupp saknas (5 kap. 5 § grundskoleförordningen).

- Skolorna ger inte undervisning i ämnet teknik före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundsko- lan och bilaga 3 till skollagen).

- Eleverna vid Tingvallaskolan erbjuds inte elevens val (2 kap. 19-20 §§ grund- skoleförordningen).

- Skolorna tar ut avgifter för aktiviteter som anordnas av skolan (4 kap. 4 § skol- lagen).

- Skolornas kvalitetsredovisningar uppfyller inte kraven i förordningen (2-4 §§

förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Värmlandsbro skola och Tveta skola

- Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i år- skurs 5 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshem- met, Lpo 94).

- Åtgärdsprogram upprättas inte för nyanlända elever i Tveta skola (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Tveta skola anordnar inte studiehandledning på modersmålet för elever som behöver det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).

- Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som ett eget ämne (2 kap. 16 § grundskoleförordningen).

- Skolornas ordningsregler är inte utarbetade under medverkan av företrädare för eleverna (6 kap. 8b § grundskoleförordningen).

- Eleverna får ingen undervisning i hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och billaga 3 till skollagen).

- Elevens val erbjuds inte i Värmlandsbro skola (2 kap. 19-20 §§ grundskoleför- ordningen).

- Båda skolorna saknar arbetsplaner (2 kap. 23 § skollagen).

Grundsärskolan och gymnasiesärskolan

- Särskoleelever som är integrerade i grundskolan undervisas inte enligt särsko- lans kursplaner (6 kap. 1 § särskoleförordningen).

- Rektorn i särskolan fattar inte beslut om avvikelser från särskolans timplan för elever integrerade i grundskolan (6 kap. 1 § särskoleförordningen).

- Kvalitetsredovisning är inte upprättad för särskoleverksamheten (1 § förord- ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet).

- Arbetsplan är inte upprättad för särskoleverksamheten (2 kap. 12 § särskolefö- rordningen, 1 kap. 11 § gymnasiesärskoleförordningen).

Gymnasieskolan

Herrgårdsgymnasiet

- Herrgårdsgymnasiet saknar klassråd (4 kap. 3-4 §§ gymnasieförordningen).

- Skolan utreder inte behovet av särskilda stödåtgärder för elev då uppgift om ett eventuellt behov framkommit (8 kap. 1a § gymnasieförordningen).

- Företrädare för eleverna har inte medverkat vid utarbetandet av skolans ord- ningsregler (6 kap. 20b § gymnasieförordningen).

- Det saknas en arbetsplan för genomförandet av de fastställda målen för utbild- ningen (1 kap. 13 § gymnasieförordningen).

- Det finns lokala kurser där målen och/eller kunskapsnivå inte är angivna (1 kap. 6 § och 2 kap. 14 § gymnasieförordningen).

- Herrgårdsgymnasiets kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav.

Elever och personal har inte medverkat vid utarbetandet av densamma (3-4 §§

förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Vuxenutbildningen

Säffle Lärcenter

- Betygssättning och utfärdande av intyg i särvux följer inte författningarna (4 kap. 1-1 a §§ förordning om vuxenutbildning för utvecklingsstörda).

- Inom särvux finns lokala kurser som saknar fastställda kursplaner och betygs- kriterier enligt författningarna (1 kap. 4 §, 2 kap. 3-4 §§, 4 kap. 3 § förordning om vuxenutbildning för utvecklingsstörda).

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav (2, 3 och 4 §§ för- ordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Utbildningsinspektion i Säffle kommun

Innehåll

Inledning... 1

Underlag... 1

Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen ... 2

Helhetsbedömning ... 3

Bedömning av måluppfyllelse och resultat ... 4

Bedömning av styrning och kvalitetsarbete...10 Inledning

Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarns- omsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Säffle kommun.

Skolverket sände den 15 december 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genom- förande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden 4 till och med den 10 september 2007. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport.

Inspektionen avser att bedöma kommunens ansvarstagande för verksam- heterna. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Inspektionen av de kom- munala skolorna, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, särskolan och vuxenutbildningen redovisas i separata rapporter.

Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av in- spektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skol- verkets nationella uppföljningssystem. I Säffle kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen i barn- och utbildningsnämnden

1

och kommunstyrelsen. Vidare intervjuades ledningen för utbildningsförvalt- ningen, utvecklingsledare och verksamhetschefer. Samtliga grundskolor, gym- nasieskolan och vuxenutbildningen har besökts, men varken förskoleverksam- heten eller skolbarnsomsorgen har besökts. På skolorna har intervjuer genom- förts med skolledningen samt med representanter för elever, personal och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.

Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna syn- punkter på sakuppgifterna i rapporten.

Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen

Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande

Förskoleverksamhet 570 Skolbarnsomsorg 545 Förskoleklass 162

Grundskola 1 615

Obligatorisk särskola 26

Gymnasieskola 544 Gymnasiesärskola 22 Kommunal vuxenutbildning 130 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 12 Svenskundervisning för invandrare 35 Källa: Säffle kommun

I ovanstående sammanställning ingår även de asylsökande barn/elever som kommunen tar emot.

Säffle kommun med cirka 16 000 invånare ligger i sydvästra Värmland vid Vä- nern. Kommunen klassificeras av Sveriges kommuner och landsting som en

”övrig kommun med 12 500 – 25 000 invånare”. Säffle är en kommun som omfattar ett ganska stort geografiskt område. Det är cirka tio mil från skärgår- den i sydligaste delen till den nordvästra delen av kommunen. Kommunen har ett näringsliv med stora internationellt arbetande företag och medelstora samt små företag inom olika verksamhetsområden. Säffle kommun är den största arbetsgivaren med cirka 1 800 anställda. I kommunen finns också den välkända kultursatsningen Säffleoperan.

Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsom- sorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Ledningen för kommunens barn- och utbildningsverk- samhet är sedan januari 2006 organiserad i tre områden. Två av dessa omfattar verksamheter för barn och ungdomar mellan 1-16 år och det tredje gymnasie- och vuxenutbildning. I ledningen för respektive område finns en verksamhets- chef som har ett övergripande administrativt personal-, ekonomi-, utvecklings- och lokalansvar. De ingår även i förvaltningens ledningsgrupp tillsammans med förvaltningschef, kvalitetsansvarig, utvecklingsledare, förvaltningsekonom och personalsekreterare.

2

Förskoleverksamheten i Säffle är organiserad i två verksamhetsområden; Teg- nér och Höglunda. Det finns 13 kommunala förskolor och fyra enskilda försko- lor. Därutöver finns ett antal familjedaghem. Förskolornas sju rektorer ansvarar för den operativa ledningen av förskoleverksamheten. En utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen fungerar som samordnare.

Skolbarnsomsorgen är organiserad så att åtta fritidshem ligger i anslutning till skolorna inom Höglunda verksamhetsområde och tio fritidshem ligger i anslut- ning till skolorna inom Tegnérs verksamhetsområde.

I kommunen finns tolv grundskolor organiserade i åtta rektorsområden, förde- lade på Tegnér och Höglunda verksamhetsområden som även har ansvar för särskola respektive undervisning för asylsökande elever.

Herrgårdsgymnasiet som är kommunens gymnasieskola har åtta nationella pro- gram. Vuxenutbildningen vid Säffle Lärcenter har grundläggande och gymnasial utbildning inom komvux, särvux och sfi.

Helhetsbedömning

Skolverket bedömer att kommunens ansvarstagande och den egna kontrollen av verksamheten måste förbättras så att eleverna får tillgång till den utbildning de har rätt till och ges bättre förutsättningar att nå målen i samtliga ämnen. In- spektionen visar att flertalet av skolorna i Säffle kommun inte lever upp till för- fattningarnas krav inom flera olika områden. Inspektionen har också visat på flera kvalitetsbrister i verksamheten.

Förskoleverksamheten har en mycket god kvalitet såväl avseende mål, genom- förande som uppföljning och utvärdering. Skolbarnsomsorgen förenar på ett bra sätt omsorg och pedagogik, men behöver utveckla ett systematiskt värde- grunds- och kvalitetsarbete. Den obligatoriska särskolan och gymnasiesärsko- lan präglas av en god läromiljö och elever som stimuleras och utmanas. Vuxen- utbildningen kännetecknas i stort av en väl fungerande verksamhet men kan ändå utvecklas på några områden. Nästan samtliga grundskolor och gymnasie- skolan har dock ett omfattande utvecklingsbehov. Bristerna gäller såväl mål- sättning, planering och genomförande av verksamheterna som uppföljning och utvärdering. Elevernas kännedom om målen är generellt svag. Eleverna har bristande möjligheter till inflytande och ansvar över sitt lärande. I många fall saknar eleverna utmaningar i utbildningen. Inspektionen visar att kunskapen bland lärarna och ibland även hos rektorerna, om de nationella målen bör för- bättras i såväl grundskolorna som i gymnasieskolan.

De brister som inspektionen visar går att härleda till kommunens styrning och ledning samt brister i den interna kommunikationen. Ledningen för kommu- nens barn- och utbildningsverksamhet är sedan januari 2006 organiserad i tre områden. Syftet med den nya organisationen var att stärka ett pedagogiskt le- darskap och att ge förvaltningsledningen ökade möjligheter att arbeta strate- giskt, utåtriktat och samordnande. Inspektionen visar att förvaltningen utveck- lat ett mer systematiskt arbetssätt, i jämförelse med tidigare år, för styrning och kvalitetsarbete. Detta har dock inte fått genomslag i vare sig den mera övergri- pande kommunala styrningen av skolan eller i rektorernas ledarskap, vilket ty- der på brister i kommunens interna kommunikation. På förvaltningsnivån finns kunskaper om skolans nationella uppdrag vilket dock inte gäller den övergri-

3

pande politiska nivån, rektorerna eller lärarna i de flesta skolorna. De flesta rek- torerna är inte heller tillräckligt närvarande i det pedagogiska utvecklingsarbetet utan detta påverkas i stor utsträckning av enskilda lärare eller lärargrupper. Det är också viktigt att kommunen fördelar sina resurser så att verksamheterna ges förutsättningar att nå de nationella målen. Kommunen måste också vidta åtgär- der så att verksamheterna bedrivs i enlighet med de nationella bestämmelserna.

Kommunen saknar skolplan och även om flera verksamheter nu för första gången under hösten 2007 upprättat en kvalitetsredovisning, saknar fortfarande några verksamheter helt en kvalitetsredovisning. Kvaliteten i de upprättade re- dovisningarna uppfyller oftast inte kraven. Ett systematiskt kvalitetsarbete be- höver utvecklas på flertalet enheter. Sammantaget visar inspektionen att kom- munen har en svagt utvecklad mål- och resultatstyrning. Insynen i skolans verk- samhet och utomståendes möjligheter att bedöma skolans kvalitet försvåras när skolplan saknas och det finns brister i verksamheternas och kommunens syste- matiska kvalitetsarbete. Kommunen måste därför se över mål- och resultatstyr- ningen som helhet och innehåll för samtliga verksamheter som inspekterats.

Bristerna i kommunens uppföljning av de samlade resultaten begränsar möjlig- heterna att göra övergripande analyser och vidta nödvändiga åtgärder. Kom- munen bör analysera skillnaderna mellan skolorna och variationerna över tid samt vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen.

Som framgår av skolrapporterna har Skolverket uppmärksammat att Sunds- borgsskolan, Tingvallaskolan och Botilsäters skola tar ut avgifter som strider mot skollagen. Dessa avgifter måste åtgärdas. Kommunen måste därutöver se till och vid behov vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut ytterligare avgifter eller belastar elever och föräldrar med andra kostnader som kan strida mot skol- lagen än de som uppmärksammats.

I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområ- den). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklings- arbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättrings- områden i kommunen).

I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten.

Bedömning av måluppfyllelse och resultat

Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når de nationella målen för kunskaper, normer och värden, sär- skilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Vidare granskas utvärdering av lärandet, indi- vidanpassning och särskilt stöd, bedömning och betygssättning liksom arbetet med normer och värden. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolvä- sendet.

4

Kunskaper, utveckling och lärande Resultat och utvärdering av lärandet

Inspektionen visar genom dokumentstudier och intervjuer att kommunen gene- rellt når goda resultat inom förskoleverksamheten avseende barnens utveckling och lärande.

För grundskolans årskurser 1–5 finns det inte någon samlad bild av elevernas resultat och kunskapsutveckling varken på skol- eller kommunnivå.

Tabell 1: Betygsresultaten i Säffle kommuns skolor år 2004-2006.

Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen

Andel (%) elever som ej nått må- len i två eller fler ämnen

Andel (%) elever behöriga till gymnasieskolan

Genomsnittligt meritvärde

År 2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 Riket 75,9 75,5 76,0 14,5 14,5 14,4 89,6 89,2 89,5 206,9 206,3 206,8 Säffle kommun 82,2 77,9 83,1 11,6 15,7 10,7 95,9 89,7 92,6 216,0 203,8 210,1 Höglundaskolan 84,5 70,9 84,5 13,2 20,0 12,1 95,6 81,8 94,8 203,2 180,1 199,1 Sundsborgsskolan 90,1 85,9 95,1 4,1 9,4 2,5 90,5 93,8 98,8 230,5 224,8 230,4 Tegnérskolan 73,9 77,2 72,3 16,3 17,7 16,8 95,7 91,1 86,1 210,2 201,8 200,0 Källa:Skolverkets statistik.

Tabell 1 visar att grundskoleelevernas betygsresultat år 2006 har förbättrats i jämförelse med år 2005 men har försämrats jämfört med år 2004. Resultaten år 2005–2006 är också något bättre än riksgenomsnittet avseende andel elever som är behöriga till gymnasieskolan samt det genomsnittliga meritvärdet. Tegnérsko- lan har dock försämrat sina resultat och ligger under riksgenomsnittet. Teg- nérskolan har också sämre resultat än de övriga skolorna i kommunen som är svårt att finna anledning till. Kommunen därför bör analysera vad skillnaderna beror på. I kommunens kvalitetsredovisning är sammanställningen av resultaten koncentrerad till ämnena engelska, matematik och svenska.

Tabell 2:Resultat nationella ämnesprov årskurs 9^.

Andel (%) elever som minst upp- nått resultatet G i svenska

Andel (%) elever som minst upp- nått resultatet G i matematik

Andel (%) elever som minst upp- nått resultatet G i engelska

År 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Riket 94,9 96,2 87,7 87,6 95,6 95,5 Säffle kommun 89,6 96,6 86,2 94,1 93,2 95,4 Källa:Skolverkets statistik.

Resultaten ligger ungefär i nivå med riket men varierar mellan åren. Det finns en relativt god överensstämmelse mellan resultaten från de nationella ämnes- proven och slutbetygen. I kommunens kvalitetsredovisning finns också en ana- lys mellan skillnader i provbetyg och slutbetyg. Analysen utgår dock mycket från nationella förhållanden och kan därför i större utsträckning omfatta ett lokalt perspektiv där kommunens egna skolor lyfts fram.

5

Tabell 3:Betygsresultat på kommunnivå uppdelat på kön, elever i årskurs 9.(Säffle).

Kommunen Riket

2004 2005 2006 2004 2005 2006 Meritvärde 216,0 203,8 210,0 206,9 206,3 206,8

- Flickor 225,2 213,2 213,8 218,1 217,3 218,3

- Pojkar 208,5 193,5 207,1 196,3 195,8 195,7

Andel (i pro- cent) behöri- ga till natio- nellt program

95,9 89,7 92,6 89,6 89,2 89,5

- Flickor 97,2 90,5 91,5 91,1 90,7 90,7

- Pojkar 94,7 88,9 93,4 88,2 87,7 88,3

Källa:Skolverkets statistik.

Tabellen visar variationer mellan pojkar och flickor när det gäller meritvärden och behörighet till gymnasieskolan. Det finns också skillnader i resultat mellan skolor, pojkar och flickor samt mellan olika år. En förändring som kan ses är att det år 2006 var två procent fler pojkar än flickor i Säffle kommun som var be- höriga till nationellt program. I kommunens kvalitetsredovisning finns en sam- manställning av flickors och pojkars resultat i årskurs 9 i ämnena engelska, ma- tematik och svenska. Inspektörerna konstaterar dock att kommunen inte gör någon närmare analys av vad som orsakar variationerna i resultat. För att kunna vidta de åtgärder som behövs för att förbättra måluppfyllelsen är det viktigt att orsakerna till variationerna analyseras.

Tabell 4: Andelen elever i procent som 2006 fick betyget mycket väl godkänt (MVG) i slutbetyg i ämnena bild, engelska och fysik (siffrorna är avrundade till närmsta heltal).

Ämne Höglundaskolan Sundsborgsskolan Tegnérskolan

Bild 7 17 16

Engelska 10 27 12

Fysik 2 33 32

Källa:Skolverkets statistik.

Tabellen visar på stora skillnader mellan skolor och ämnen som inte enbart kan förklaras utifrån skilda förutsättningar. Det kan finnas andra skäl för dessa skill- nader, men inspektörerna vill fästa kommunens uppmärksamhet på att det även i detta avseende kan finnas anledning att se över hur bedömning och betygs- sättning sker. Se vidare avsnittet bedömning och betygssättning. Tabellen visar också att skolorna och kommunen bör utöka arbetet med att göra sammanställ- ningar och analyser av skolornas betygsresultat.

6

Tabell 5.Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde m.m. för åren 2004-2006 för gymna- sieelever i Säffle kommun i förhållande till riket enligt Skolverkets statistik.

Resultatmått för Herrgårdsgymnasiet Genomsnittlig be-

tygspoäng ¹

Andel elever med högskolebehörighet (procent)

Andel elever med slutbetyg efter 4 år (procent)

År Kommunen Riket Kommunen Riket Kommunen Riket

2004 13,2 14,1 89,0 89,4 80,5 80,9

2005 13,2 14,1 91,5 88,9 79,6 76,0

2006 13,4 14,1 90,3 89,2 79,5 74,9

Källa: Skolverkets statistik.

Tabellen visar att elevernas kunskapsresultat i form av genomsnittlig betygspo- äng ligger under genomsnittet för riket. Andelen elever med behörighet till hög- skola och andelen elever som fullföljt sin utbildning inom fyra år är i nivå med eller bättre än riket. Flickornas resultat ligger i nivå med rikets medan pojkarnas resultat är betydligt lägre. Inspektörerna konstaterar dock att skolan inte analy- serar elevernas kunskapsresultat. Inspektörerna bedömer därför att gymnasie- skolan bör utveckla rutiner för att följa upp resultatet av verksamheten i syfte att utveckla undervisningen för att nå en ökad måluppfyllelse.

I vuxenutbildningen bedömer inspektörerna att det är främst inom de yrkesin- riktade gymnasiala utbildningarna som de studerande utvecklar kunskaper som motsvarar de nationella kraven. Inom vuxenutbildningen diskuteras studieav- brott och kunskapsresultat ibland på arbetsplatsmöten men sammanställning och utvärdering sker inte systematiskt. Vid inspektionen framkommer också att resultatjämförelser, med hjälp av betygsstatistik mellan ämnen och utbildningar inte görs. Inspektörerna bedömer att uppföljningen och utvärderingen av kun- skapsresultaten behöver förbättras.

En viktig förutsättning i arbetet med att höja elevernas måluppfyllelse är att skolan och kommunen har information om elevernas kunskapsresultat på såväl individ- som gruppnivå som för skolor och kommunen som helhet. Med den informationen som utgångspunkt kan orsakerna till kunskapsresultaten analyse- ras samt undervisningen och andra förutsättningar anpassas. I Säffle kommun bedömer inspektörerna att arbetet med uppföljning och utvärdering i grund- och gymnasieskolan är tydligast i ämnena svenska, engelska och matematik. I övriga ämnen är kunskapsuppföljningen i kommunen och på många skolor bristfällig. Inspektörerna bedömer därför att grund- och gymnasieskolans arbe- te med att systematiskt följa upp elevernas kunskaper i samtliga ämnen måste utvecklas. Sammanställningar av elevernas resultat och kunskapsutveckling i grundskolans årskurs 1–5 görs endast i begränsad utsträckning. Bristerna i upp- följning av de samlade resultaten i kommunens skolverksamheter begränsar möjligheterna att göra övergripande analyser och vidta nödvändiga åtgärder.

1 Genomsnittlig betygspoäng: Alla betygssatta kurser är medräknade, kursens poäng har multiplicerats med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20) samt dividerats med poängsumman för respektive nationellt program.

7

Kommunen bör analysera skillnaderna mellan skolorna och variationerna över tid samt vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Enligt inspektörernas sam- mantagna bedömning brister det i Säffle kommun i såväl kännedom om elever- nas resultat och orsakerna därtill, som hur informationen används för att ut- veckla verksamheterna i grundskolans årskurs 1–9. Det är svårt att värdera re- sultaten i kommunens grundskolor och gymnasieskola då bedömning och be- tygssättning inte motsvarar de krav som ställs i läroplaner och kursplaner. I andra avsnitt i denna rapport pekas också på bristande kännedom kring skolans mål.

Individanpassning och särskilt stöd

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kun- skaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Det finns också olika vägar att nå målet.

Vid intervjuer med personal, föräldrar och ledning i förskolan framträder bilden av en väl fungerande verksamhet med stor tydlighet kring verksamhetens peda- gogik, mål och uppdrag. Inspektörerna bedömer också att det inom förskolan finns tydliga och väl fungerande rutiner för att identifiera och stödja barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling.

Inspektörerna ser vid besök i kommunens grund- och gymnasieskolor få tecken på att utbildningen utgår från elevernas behov, förutsättningar och erfarenheter.

Arbetet organiseras oftast så att alla elever får samma uppgifter oavsett förut- sättningar, erfarenheter och intressen. Endast i undantagsfall finns inom grund- skolan verksamhet med god individanpassning. Några goda exempel på sådan verksamhet har inspektörerna mött inom ämnena slöjd, bild samt idrott och hälsa i grundskolan. Särskolan och vuxenutbildningen är också exempel på verksamheter med god individanpassning. Generellt sett bör skolorna i Säffle kommun arbeta med att utveckla undervisningen så att den oavsett lärare, årskurs och skolform anpassas till elevernas olika förutsättningar och behov.

För elever som riskerar att inte nå målen finns på de flesta skolorna en funge- rande organisation av arbetet med särskilt stöd. På flera skolor varierar dock kvalitet och utformning av åtgärdsprogrammen. Ofta handlar det om att kopp- lingen mellan utredning, behov, och målsättningar behöver förtydligas i dessa åtgärdsprogram. I skolformsförordningarna tydliggörs rektors ansvar att se till att en utredning inleds om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. En utredning ska alltså ligga till grund för ett eventuellt åtgärdsprogram. Om utredningen visar att eleven är i behov av sär- skilda stödåtgärder ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. På några skolor finns elever som får särskilda stödinsatser utan att skolan utarbetat åt- gärdsprogram, vilket måste åtgärdas (se vidare i skolrapporter).

Vid intervjuerna framgår att barn- och utbildningsnämndens politiker förfogar över delar av stödresursen och fördelar dessa efterhand som insatser behövs.

Det är oklart varför kommunen valt denna organisation och inte ger respektive

8

rektor denna möjlighet. Vid en intervju med rektorsgruppen framkom att detta kan medföra att angelägna stödinsatser fördröjs. I kommunens sakgranskning av denna rapport framhålls att det endast rört sig om en begränsad del av den totala stödresursen, men att rutinerna ändå kommer att ändras så att nämnden fortsättningsvis inte kommer att vara inblandade i den direkta fördelningen.

Inspektörerna vill också peka på att det enligt författningarna är rektorn som har ansvar för beslut om stödåtgärder.

Elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål får inte detta i kom- munen. Detta är inte förenligt med författningarna och måste åtgärdas då det finns elever som är i behov av sådant stöd (se vidare i skolrapporter).

Bedömning och betygssättning

I de betygssättande skolorna tillämpas i vissa avseenden lokala betygskriterier som inte står i överensstämmelse med de nationella betygskriterierna. Vidare har inspektörerna i genomgångar av skolornas resultat, sett stora variationer som är svåra att förklara. Grundskolorna måste därför i högre utsträckning än vad som sker samverka och göra systematiska jämförelser avseende betyg och bedömning såväl inom skolan som med andra skolor.

I gymnasieskolan finns liknande problematik som i grundskolan. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör utveckla sitt arbete med att utvärdera elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kursplanernas mål i samtliga ämnen. Vidare behöver gymnasieskolan utveckla samverkan om betyg och bedömning inom skolan och med andra gymnasieskolor. Gymnasieskolan använder i vissa fall kriterier som inte är relevanta vid betygssättningen. Inspektörerna bedömer sammantaget att gymnasieskolan bör utveckla sitt arbete med att tolka och till- lämpa de nationella betygskriterierna.

I grundsärskolan och gymnasiesärskolan redovisas elevernas kunskapsutveck- ling i kontinuerliga utvecklingssamtal med eleven och elevens vårdnadshavare.

Betyg och intyg utfärdas enligt författningarna.

Inom vuxenutbildningen får de studerande god information om sina studiere- sultat och utvecklingsbehov men kvalitetssäkringen av betygssättningen behö- ver förbättras. Lärarna som oftast är ensamma i sitt ämne behöver ha ett syste- matiskt samarbete kring bedömning och betygssättning med en eller flera kolle- gor som undervisar i samma kurs vid gymnasieskolan i kommunen eller i en annan kommuns vuxenutbildning. Utfärdandet av intyg för särvux överens- stämmer inte med författningarnas krav.

En viktig förutsättning för en likvärdig bedömning och betygssättning är att kommunen, skolledning och personal diskuterar bedömningar inom och mellan skolor. Inspektionen visar således att det varierar mellan skolorna hur långt man har kommit i arbetet med att kvalitetssäkra en likvärdig bedömning och betygs- sättning. Inspektörerna bedömer att kommunens arbete med betyg och be- dömning i grund- och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen bör utvecklas ytterligare.

Normer och värden

Inspektörerna bedömer att verksamheten vid kommunens skolor präglas av en trygg skolmiljö som får eleverna att trivas. I de flesta skolorna bedrivs också ett väl fungerande värdegrundsarbete.

9

Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk till- hörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktions- hinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande be- handling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan för varje verksamhet i kommunen. I planen ska de åtgärder som verksamheten planerar att påbörja eller genomföra konkret beskrivas. Planen ska vara anpas- sad till den egna verksamheten och årligen följas upp och utvärderas. Det är viktigt att varje verksamhet utformar planen utifrån sina behov för att den ska kunna fungera på ett ändamålsenligt sätt.

Skolorna har upprättat likabehandlingsplaner men har kommit olika långt i sitt arbete med dessa. Exempelvis saknas ofta barns och elevers deltagande i utar- betandet av planerna samt anpassning till respektive verksamhet.

Vid inspektionstillfället hade de flesta verksamheterna en likabehandlingsplan men exempelvis saknade familjedaghemmen inom förskolan, skolbarnsomsor- gen, den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan planer som är specifikt framtagna för respektive verksamhet.

Inspektörerna förutsätter att kommunen skyndsamt ser till att det vid varje verksamhet finns en likabehandlingsplan samt att de upprättade likabehand- lingsplanerna uppfyller lagens krav. Se vidare i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling.

I de statliga styrdokumenten beskrivs skolans demokratiuppdrag och kraven på att eleverna ska ha inflytande över arbetet. Flertalet skolor har en formell orga- nisation för att tillförsäkra eleverna ett inflytande genom klassråd och elevråd.

I Säffle kommun är elevernas möjlighet till inflytande över undervisningen och det egna lärandet dock mycket begränsat. Inspektörerna kan endast se undantag från detta i särskolans verksamhet och inom delar av vuxenutbildningen samt inom slöjd och estetiska ämnen. Enligt läroplanerna är det inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar.

Undervisningen ska även bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt medverka i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar (se vidare i skolrapporter). Inspektörerna bedömer att kommunens skolor inte lever upp till läroplanens intentioner avseende elevernas inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet samt klargörandet för elever och föräldrar vilka mål utbild- ningen har. Inspektörerna bedömer därför att alla i skolan måste utveckla ar- betssätten för att främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den egna lärsituationen.

Bedömning av styrning och kvalitetsarbete

Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och kvalitetsarbetet i kommunen. Inspektionen tar här även upp tillgången till likvärdig utbildning samt materiella och personella resurser. Bedömningen av kvaliteten inom dessa

10

områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet.

Styrning och ledning

Kommunen som huvudman ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med lagar och förordningar. Skollagen ger rektorn ett tydligt uppdrag att särskilt arbeta för att utveckla utbildningen. Rektorn har enligt läroplanen det övergri- pande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på de nationella målen.

Det är rektorn som leder och organiserar verksamheten men det är kommunen som ska ge rektorn förutsättningar för att kunna fullfölja uppdraget.

I alla kommuner ska det finnas en av kommunalfullmäktige antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende ska gestaltas och utvecklas. Av skolpla- nen ska särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för skolan. Kommunen ska kontinuerligt följa upp och utvärdera skolplanen. Säffle kommun saknar skolplan vilket strider mot bestämmelserna.

Målen för verksamheten i Säffle kommun presenteras i en verksamhetsplan och följer en struktur som kommunen beslutade i samband med budgetarbetet inför 2006 års budget. Beslutet innebar att kommunen ändrade begreppen i sina mål- dokument. Som en följd utarbetades en ny struktur för barn- och utbildnings- nämndens verksamhetsplan samt att nya lång- och kortsiktiga mål fastställdes.

De kortsiktiga målen är förlängda till att även gälla för år 2007, då man enligt förvaltningsledningen väntar på nya regler för mål- och resultatstyrning samt övergripande målsättning för skolan från kommunledningsnivån. Målen be- skrivs i första hand ur ett organisatoriskt perspektiv och har en svagare kopp- ling till utbildningens nationella mål. Inspektionen visar att den styrande effek- ten för de enskilda verksamheterna är svag. I intervjuer med förvaltningsled- ningen framkommer uppfattningen att kommunens styrning av skolan främst utgår från en ekonomisk styrning. Denna bild ges även av de intervjuade rekto- rerna som uppger att mål- och resultatstyrningen inte fått något genomslag utan att det i praktiken fortfarande är en ramstyrd verksamhet.

Enligt skolformsförordningarna (ej förordningen om kommunal vuxenutbild- ning) ska det för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen finnas en arbetsplan. Rektorn ska besluta om arbetsplanen och den ska utarbetas un- der medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och i vissa skolformer deras vårdnadshavare. Arbetsplanen ska även kontinuerligt följas upp och utvärderas. Alla skolor har inte arbetsplaner i enlighet med för- ordningens krav. På flera skolor har inte heller arbetsplanerna den funktion av styrdokument för verksamheten som det är tänkt. Inspektionen visar att också gymnasieskolans arbetsplan inte är upprättad på föreskrivet sätt.

Ledningen för kommunens barn- och utbildningsverksamhet är sedan januari 2006 organiserad i tre områden. Två av dessa omfattar verksamheter för barn och ungdomar mellan 1-16 år och det tredje gymnasie- och vuxenutbildning. I ledningen för respektive område finns en verksamhetschef som har ett övergri- pande administrativt personal-, ekonomi-, utvecklings- och lokalansvar. De ingår även i förvaltningens ledningsgrupp tillsammans med förvaltningschef, kvalitetsansvarig, utvecklingsledare, förvaltningsekonom och personalsekretera- re. Syftet med den nya organisationen var att stärka ett pedagogiskt ledarskap

11

och att ge förvaltningsledningen ökade möjligheter att arbeta strategiskt, utåtrik- tat och samordnande.

Inspektionen visar att förvaltningen utvecklat ett mer systematiskt arbetssätt för styrning och ledning, men att detta ännu inte fått genomslag i vare sig den mera övergripande kommunala styrningen av skolan eller i rektorernas pedagogiska ledarskap. På förvaltningsnivån finns kunskaper om skolans nationella uppdrag vilket dock inte gäller den övergripande politiska nivån, rektorerna i några sko- lor och lärarna i de flesta av verksamheterna. De flesta rektorerna är inte heller tillräckligt drivande i det pedagogiska utvecklingsarbetet utan detta styrs i stor utsträckning av enskilda lärare eller lärargrupper.

Bristerna i kommunens styrning och ledning av verksamheterna kommer bl.a.

till uttryck inom områden som bedömning och betygssättning, elevernas kän- nedom om målen, elevinflytande, värdegrundsarbetet, personalens kännedom om styrdokumenten och kvalitetsarbetet. Detta leder till brister för elevernas rätt till en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, att elevernas kännedom om målen är svagt, att eleverna inte ges rätt till inflytande över sin utbildning, att likabehandlingsplaner inte är upprättade enligt bestämmelserna, att de statliga författningarna för skolan inte alltid är grunden för skolornas arbete samt att kvalitetsarbetet inte är ett tillräckligt underlag för utveckling av verksamheten.

Ansvaret när det gäller de nyanlända barnen i förberedelseklasserna vid några skolor är oklart, då det är delat mellan respektive rektor och en samordnande rektor i kommunen. Inspektörerna bedömer att rektorernas ansvarsfördelning när det gäller de nyanlända barnen måste förtydligas.

Inspektörerna bedömer att genomförandet av verksamheten i Säffle kommun måste förbättras i flera avseenden. Kommunens ledning av verksamheterna måste bli tydligare och kommunikationen med rektorerna och verksamheterna måste förbättras. Kommunen bör stärka rektorernas ställning så att de ges bätt- re förutsättningar att fullfölja rektorsuppdraget. Sammantaget bedömer inspek- törerna att kommunen brister i styrning och ledning av verksamheten.

Kvalitetsarbete

Inspektörerna bedömer att Säffle kommun inte bedriver ett systematiskt kvali- tetsarbete. Inspektionen visar att alla skolor och verksamheter utom förskolan, behöver förbättra sitt kvalitetsarbete. Den mål och resultatstyrning, som det svenska skolsystemet baseras på, förutsätter att information tas fram om den verksamhet som genomförs och de resultat som nås, att bedömning av målupp- fyllelsen sker utifrån de förväntningar som uttrycks i styrdokumenten, att orsa- kerna till utfallet analyseras och att åtgärder sätts in i ett kontinuerligt förbätt- ringsarbete. Endast i begränsad utsträckning arbete bedrivs ett sådant arbete i Säffle kommun.

Det systematiska kvalitetsarbetet måste också innefatta alla verksamheter och nivåer i Säffle kommun, från ansvariga politiker till förvaltning, rektorer och lärare. Kommunen måste ta sitt övergripande ansvar för att se till att det finns fungerande system för att styra mot mål, utveckla arbetsprocesser, bedöma re- sultat och måluppfyllelse samt vidta åtgärder. (Se även tidigare avsnitt styrning och ledning). Inspektörerna bedömer däremot att kvalitetsarbetet i förskolan är

12

av mycket god kvalitet. Ledningen är mycket engagerad i arbetet och personalen använder resultaten och utvärderingarna inom verksamheten.

Kommunen driver sedan år 2006 ett intressant projekt för att öka läs- och skrivförståelsen bland eleverna, vilket inspektörerna bedömer som positivt. Här finns också en koppling i kommunens kvalitetsredovisning där jämförelser görs med relevanta delar i de nationella proven.

I kommunens kvalitetsredovisning från 2006 finns många av de problemområ- den som inspektörerna finner i de olika skolorna identifierade men åtgärder för att komma tillrätta med dessa anges endast i begränsad utsträckning. Kvalitets- redovisningen från 2006 har förbättrats i jämförelse med den tidigare som om- fattade år 2004. För 2005 finns ingen kvalitetsredovisning upprättad. Kvalitets- redovisningen omfattar samtliga verksamheter och har sammanställningar av verksamheternas resultat och innehåller i viss utsträckning analyser och ger för- slag till åtgärder. Kvalitetsredovisningen har i stora delar dock fortfarande ka- raktären av verksamhetsberättelse. Det är också svårt att se sambandet mellan den övergripande kvalitetsredovisningen och skolornas kvalitetsarbete. Före inspektionen saknade de flesta skolorna kvalitetsredovisningar. I samband med inspektionen har de flesta skolorna presenterat en kvalitetsredovisning. Dessa har dock sådana brister att de inte uppfyller förordningens krav. Fortfarande saknar några skolor helt någon kvalitetsredovisning.

Inspektörerna bedömer vidare att kommunens kvalitetsredovisning inte uppfyl- ler förordningens krav. Förutom ovan beskrivna brister bör den i större ut- sträckning omfatta en redovisning och analys av måluppfyllelsen för skolbarns- omsorgen, grundskolan, särskolans olika verksamheter, gymnasieskolan samt vuxenutbildningen.

Tillgång till likvärdig utbildning

Inspektionen har visat att samordningen mellan avlämnande och mottagande grundskolor i många fall är bristfällig och att det inte kan säkerställas att elever- na får sin garanterade undervisningstid. Några skolor har valt att inte undervisa i hem- och konsumentkunskap eller teknik före årskurs 6 vilket inte ger elever- na möjlighet att nå målen i årskurs 5.

I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör elevens val. Elevens val erbjuds inte alltid i enlighet med författningarna (se vidare i skolrapporter).

Kommunen har en skyldighet att under vissa i författningarna angivna förut- sättningar erbjuda modersmålsundervisning i ett språk om minst fem elever önskar undervisning i språket. Inspektionen har visat att det finns elever som är berättigade till modersmålsundervisning men som vid inspektionsbesöket inte ges möjlighet till sådan undervisning. En av kommunens verksamhetschefer har ett samordnande ansvar och varje höst görs en inventering av behovet och där- efter anordnas undervisning. Det betyder att det dröjer en tid in på läsåret innan modersmålsundervisningen kommer igång. Inspektörerna bedömer att kom- munen bör förbättra informationen angående anordnandet av modersmålsun- dervisning.

13

För elever som har annat språk än svenska ska, om det behövs, anordnas un- dervisning i svenska som andraspråk. Svenska som andraspråk är ett eget ämne med egen kursplan och ska anordnas i stället för undervisning i svenska. I kommunen följer eleverna undervisningen i svenska, men erbjuds dessutom stödundervisning i svenska som andra språk. Inspektörerna bedömer att sko- lorna i kommunen måste anordna svenska som andra språk som eget ämne samt vid behov ge stöd i ämnet.

Som framgår av skolrapporterna har Skolverket uppmärksammat att Sunds- borgsskolan, Tingvallaskolan och Botilsäters skola tar ut avgifter som strider mot skollagen. Ett exempel är att skolan vid friluftsdagar anordnar aktiviteter där eleverna får bekosta vissa inslag. Kommunen måste vara observant på att utbildningen ska vara avgiftsfri och att det i grundskolan endast får förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleven. I gymnasie- skolan begränsas skolans rätt att ta ut avgifter till enstaka egna hjälpmedel. De olika varianter av avgifter som inspektionen uppmärksammat befinner sig i grå- zonen av vad som kan anses tillåtet. Det kan heller inte uteslutas att det för- kommer andra avgifter eller kostnader som inte framkommit i inspektionen.

Kommunen måste därför se över de avgifter som förekommer och vid behov vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut avgifter eller belastar elever och föräld- rar med kostnader som kan strida mot skollagen.

I grund- och gymnasiesärskolan har eleverna god tillgång till utbildning. I gym- nasiesärskolan har eleverna goda möjligheter till arbetsplatsförlagd utbildning.

Skolan har också ett samarbete med arbetsförmedlingen.

I gymnasieskolan har eleverna god tillgång till utbildning. Flera av skolans lokala kurser motsvarar dock inte de nationella krav som finns.

I vuxenutbildningen finns brister i informationen om individens hela rätt till utbildning liksom rekryteringen av kortutbildade. Informationen på vuxenut- bildningens webbplats tydliggör inte att vuxna som är behöriga till respektive grundläggande vuxenutbildning, grundläggande särvux och sfi har rätt till ut- bildningen. Inte heller finns information om alla kunskapsområden i grundläg- gande vuxenutbildning och alla ämnen i grundläggande särvux. Vid enheten finns ett särskilt kursprogram för särvux. Det framgår inte av programmet vilka kurser som är på grundläggande och vilka som är på gymnasial nivå, inte heller vilka som är nationella och vilka som är lokala. Inspektörerna bedömer att kommunen inte erbjuder grundläggande vuxenutbildning inom samtliga kun- skapsområden och inte grundläggande särvux i samtliga ämnen. Kommunen verkar inte aktivt för att nå dem som har rätt till dessa utbildningar och för att motivera dem att delta.

Inspektörerna uppfattar att skolornas webbplatser är svagt utvecklade. Det är också en bild som bekräftas vid intervjuer med rektorerna. Det finns skäl för kommunen att fundera på hur informationsarbetet kan utvecklas för att öka möjligheterna till kommunikation mellan elever, föräldrar och personal.

14

Resurser

Personal

Enligt Skolverkets statistik från september 2007, som anger läget i oktober 2006, har i Säffle kommun 56 procent av personalen i förskolorna pedagogisk högskoleutbildning jämfört med riksgenomsnittet som är 51 procent. I fritids- hemmen har en betydligt högre andel av personalen högskoleutbildning än i riket, 82 procent jämfört med 58 procent i riket. Inom grundskolan finns 8,1 lärare på 100 elever vilket kan jämföras med genomsnittet för kommungruppen (8,4) och riket (8,4). Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är högre än för kommungruppen och riket. Säffle har 90 procent, kommungruppen 87 procent och riket 86 procent. Den obligatoriska särskolan i Säffle har 22,9 lärare per 100 elever vilket är lägre än kommungruppen (25,6) och riket (25,6). I gym- nasieskolan finns det 9,8 lärare per 100 elever vilket kan jämföras med kom- mungruppen (9,1) och riket (8,3). Andelen lärare med pedagogisk högskoleex- amen är lägre än för kommungruppen och riket. Säffle har 70 procent, kom- mungruppen 75 procent och riket 78 procent.

Kommunen är enligt skollagen skyldiga att använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Inspektörerna har dock uppmärksammat att Värmlandsbro skola och Lugnadalsskolan, i en betydande del av undervisningen, använder lärare som inte har utbildning för den undervisning de bedriver, trots att lärare med sådan utbildning finns att tillgå.

Inspektionen har visat, vilket beskrivs i skolrapporterna, att lärarna inom grund- och gymnasieskolan ofta saknar nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet, trots att flertalet lärare har pedagogisk utbild- ning. Vid några skolor behöver även rektorernas kunskaper om dessa förbätt- ras. I grund- och gymnasiesärskolan har lärarna god utbildning och kännedom om de föreskrifter som gäller för verksamheten. Däremot saknar de lärare i grundskolan som undervisar integrerade grundsärskoleelever den förtrogenhet med särskolans kursplaner som krävs. Inspektörerna bedömer att kommunen bör se till att personalens insikter i författningarna för det offentliga skolväsen- det förbättras.

Lokaler och material

En kommun ska tillhandahålla ändamålsenliga lokaler och material för en tids- enlig utbildning. Inspektörerna bedömer att Säffle kommun överlag erbjuder lokaler och material som motsvarar kraven.

Datum Ort

2008-02-11 Göteborg

Hans Enckell Leif Aljered Egon Andersson Erik Bergeå

Hanna Carson-Lans

15

Gerhard Eriksson Eva Jönsson Marie Karlsson Mats Lindström Sven-Olof Lundin Barbro Nässén Birgit Persson Agneta Wennberg Anna Wide

16

Utbildningsinspektion av förskoleverksamheten

Inledning

Skolverket har granskat förskoleverksamheten i Säffle kommun under perioden 4 sep- tember till 6 september 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvari- ga för utbildningsinspektionen.

Inspektionen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande, författningar.

Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/Inspektion).

Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbe- dömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skol- verkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästa inspek- tionstillfälle.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömning är dokument från kommunen och förskole- verksamheten. Även annan information om kommunens förskoleverksamhet som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.

I Säffle kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, förskolechef och ansvarig ledningspersonal från samtliga kommunens förskoleenheter. Dessutom genomfördes intervjuer med representanter från kommunens samtliga förskolor, dag- barnvårdare och föräldrar med barn i verksamheten.

Beskrivning av verksamheten

Förskoleverksamheten Antal barn

Förskola i kommunal regi 528 Förskola i enskild regi 80

Familjedaghem 34

Förskoleverksamheten i Säffle kommun är organiserad i två verksamhetsområden;

Tegnér och Höglunda. Dessa leds av verksamhetschefer. Det finns tolv kommunala