MP – DET NYA VÄNSTERPARTIET
Rapport, Almedalen 2013 07 02
Inledning
Miljöpartiets kongress i slutet av maj medförde rubriker om en politisk vänstersväng utifrån bland annat beslut om arbetstidsförkortning, en återgång till förslaget om fördubblade arbetsgivaravgifter för unga och nya begränsningar för fristående aktörer inom välfärdsområdet.
På en rad centrala områden för Miljöpartiet i dag en politik som är tydligt vänsterorienterad.
Miljöpartiets samlade politiska förslag skulle exempelvis innebära:
• Kraftigt ökade boendekostnader för hushållen
Den skatt på finansiella transaktioner som Miljöpartiet föreslår riskerar att slå hårt mot hushållens ekonomi genom ökade boendekostnader, framför allt i storstadsområden.
När bankernas ökade kostnader vältras över på kunderna riskerar exempelvis boendekostnaderna för villaägare i Stor-Stockholm att öka med upp till 11 000 kronor per år.
• Färre arbetade timmar hotar finansieringen av en trygg gemensam välfärd
Miljöpartiets förslag om förkortad arbetstid till 35 timmar per vecka riskerar att urholka de offentliga finanserna med upp till 140 miljarder kronor. För att säkerställa en fortsatt hög kvalitet i viktiga välfärdsverksamheter som skola, vård och omsorg behövs fler arbetade timmar i ekonomin – inte färre.
• Grön skatteväxling blev röd skattechock
Miljöpartiets tidigare ambition om en grön skatteväxling har övergetts och ersatts av omfattande generella skattehöjningar på arbete och företagande. Utöver kraftigt höjda skatter på miljöområdet vill Miljöpartiet göra det mindre lönsamt att arbeta genom att trappa ned jobbskatteavdraget, göra det dyrare att anställa unga genom att fördubbla arbetsgivaravgifterna, införa en finansiell transaktionskatt samt höja bolagsskatten vilket skulle försämra Sveriges konkurrenskraft.
I sina budget- och vårmotioner för 2012/13 föreslår MP över 50 miljarder kronor i skattehöjningar efter att man tar hänsyn till kongressens beslut om att fortsätta driva frågan om fördubblade arbetsgivaravgifter för unga. Det är en politik som sammantaget beräknas hota över 40 000 jobb och på sikt riskera välfärdens gemensamma finansiering.
Nya Moderaterna och Alliansen ser och tar ansvar för hela Sverige
Nya Moderaterna och de andra partierna i Alliansen tar tillsammans ansvar för Sverige.
Genom ordning och reda i ekonomin skapas förutsättningar för jobbsatsningar, företagande och tillväxt. En tydlig arbetslinje och ansvar för ekonomin är avgörande för en trygg gemensam välfärd med hög kvalitet i vård, skola och omsorg.
Med Nya Moderaterna och Alliansens politik har sysselsättningen ökat med 200 000 personer och utanförskapet minskat med 200 000 personer sedan 2006. Det är positivt att det är fler som kan och vill jobba i Sverige i dag och att arbetsmarknaden har blivit mer inkluderande.
Samtidigt står Sverige inför fortsatt stora utmaningar. Mer måste göras. Vägarna in på arbetsmarknaden behöver fortsatt breddas. Vi behöver fler framtidsinvesteringar som kan lägga grunden för nya arbetstillfällen och bättre villkor för fler och växande företag.
När andra länder i vår omvärld tvingas till nedskärningar har Sverige i stället bland EU:s starkaste ekonomier. Därför kan regeringen genomföra offensiva åtgärder som ytterligare dämpar den ekonomiska krisens effekter. Alliansregeringens budget för 2013 stärker förutsättningarna för jobb och tillväxt och ökar Sveriges konkurrenskraft. Utöver de tidigare satsningarna på 23 miljarder kronor så föreslås i den ekonomiska vårpropositionen dessutom ett riktat paket som ytterligare dämpar krisens effekter. Bland annat görs en satsning på12 400 extra platser inom utbildning och praktik under både 2013 och 2014.
Viljan att anställa och investera i Sverige bygger också på att människor och företag känner förtroende för den ekonomiska politiken. Det är så Nya Moderaterna och Alliansen tar ansvar för hela Sverige och skapar förutsättningar för jobb och företagande.
Samtidigt är det inför valet 2014 viktigt att visa på alternativen i svensk politik. I denna rapport tydliggörs att Miljöpartiet, som i valet 2014 gör anspråk på ministerposter, inte är det mittenalternativ som de gärna hävdar att de är. De skattehöjningar de vill genomföra och den arbetsmarknadspolitik de föreslår gör det mindre lönsamt att arbeta samt dyrare att leva, anställa och driva företag i hela Sverige. Så tar man varken ansvar för jobben eller välfärden.
1. Miljöpartiets skatt på finansiella transaktioner riskerar att kraftigt höja hushållens boendekostnader
Miljöpartiet vill införa en skatt på finansiella transaktioner.
Miljöpartiets förslag om att införa en skatt på finansiella transaktioner skulle innebära att människor runtom i landet med bostadslån riskerar att få kraftigt ökade kostnader för sina boenden1.
Elva av tjugoåtta EU-länder planerar att införa en skatt på finansiella transaktioner, och Miljöpartiet har så sent som i sin ekonomiska vårmotion 2013 bekräftat att de anser att det är olyckligt att den svenska regeringen valt att ställa sig utanför detta initiativ.
En skatt på finansiella transaktioner riskerar att övervältras på den reala ekonomin och slår mot jobb och tillväxt. Bankernas kostnader för bostadsobligationer skulle också öka, en kostnadsökning som helt eller delvis skulle bäras av bolånekunder.
1 MP anger inte omfattningen av sin transaktionsskatt – här antas därför samma omfattning på transaktionsskatten
I tabellen nedan visas hur transaktionsskatten riskerar att slå mot olika bostadsstyper.
Bostadsägare runtom i Sverige, framförallt i storstadsområdena, riskerar att få betala åtskilliga tusenlappar extra om året med Miljöpartiets politik. För en villa i Stor-Stockholm kan det innebära så mycket som upp till 11 000 kronor per år – det vill säga nästan en tusenlapp i månaden.
Område Pris Varav lån Lån
Ränte-
förändring pga.
FTT
Ökade ränteutgifter ( kr/mån)
Spann för ökad årskostnad (kr, avrundat)
3 800 000 85 % 3 230 000 0,1 % 192
Villa i Stor-
Stockholm 3 800 000 85 % 3 230 000 0,5 % 942 2 000 – 11 000
2 400 000 85 % 2 040 000 0,1 % 119
Bostadsrätt i Stor-
Stockholm
2 400 000 85 % 2 040 000 0,5 % 595 1 400 – 7 000
1 552 200 85 % 1 319 370 0,1 % 77
Bostadsrätt i
Stor-Göteborg 1 552 200 85 % 1 319 370 0,5 % 385 900 – 4 000
1 186 000 85 % 1 008 100 0,1 % 59
Bostadsrätt i
Stor-Malmö 1 186 000 85 % 1 008 100 0,5 % 294 700 – 3 000
Källa: Finansdepartementets beräkningar
Sedan millennieskiftet har Sveriges befolkning ökat med mer än en halv miljon, vilket bland annat bidrar till ökad efterfrågan på bostäder. Det närmaste decenniet kommer över en miljon ungdomar ut på arbets- och bostadsmarknaderna. Detta ställer krav på att det finns en god tillgång på bostäder i livets alla skeden. Trots detta väljer Miljöpartiet att driva en politik som skulle innebära att bostadsägare runtom i landet riskerar att få kraftigt ökade kostnader för sina boenden.
En viktig del av en fungerande arbetslinje är att människor har någonstans att bo. Alliansen arbetar aktivt för att förbättra förutsättningarna för fler bostäder. Det handlar både om att bygga nytt och att bättre utnyttja de bostäder som redan finns.
I höstens budgetproposition tar Alliansregeringen initiativ för att komma till rätta med bostadsbristen genom att bland annat:
• Öka investeringsviljan i hyresbostadsfastigheter genom att sänka fastighetsavgiften för flerfamiljshus, förlänga tiden för presumtionshyra samt förlänga undantaget från fastighetsavgift vid nyproduktion.
• Förenkla byggreglerna för studentboenden.
• Korta länsstyrelsernas handläggningstider för överklaganden.
• Stimulera människors vilja att hyra ut privatbostäder som de under en tid inte behöver genom att höja schablonavdraget vid privatuthyrning från 21 000 kr till 40 000 kr.
Därtill behöver det befintliga beståndet av bostäder utnyttjas bättre. Enklare regler för andrahandsuthyrning är ett steg i rätt riktning. Förenklad andrahandsuthyrning skulle kunna frigöra tusentals bostadstillfällen i Sveriges städer. Dessutom är det resurseffektivt att utnyttja det bostadsbestånd som redan finns. Trots detta blockerade Miljöpartiet regeringens förslag
från i höstas om förbättrade regler för andrahandsmarknaden. Miljöpartiets retorik om hållbarhet och resurseffektivitet verkar således inte gälla bostadspolitiken.
2. Out of office ...även efter semestern
På arbetsmarknadsområdet driver Miljöpartiet en vänsterpolitik bland annat genom målet om arbetstidsförkortning. Ett övergripande mål de delar med Vänsterpartiet som på sikt vill förkorta arbetstiden till 30 timmar per vecka.
Miljöpartiets arbetsmarknadspolitik riktar konsekvent in sig på att människor ska arbeta allt mindre genom införandet av bland annat friår, mer deltidsarbete och kortare arbetsdagar.
Det är en ekvation som inte går ihop. För att trygga kvaliteten i viktiga välfärdsverksamheter som skola, vård och omsorg, behövs fler arbetade timmar i ekonomin – inte färre.
2. 1 Färre arbetade timmar – mindre välfärd
Miljöpartiet har
målsättningen att sänka normalarbetstiden till 35 timmar per vecka, i ett första steg.
Enligt tidigare beräkningar från Konjunkturinstitutet2 skulle en allmän arbetstidsförkortning från 40 till 35 timmar ha följande effekter:
Minskad månadslön för den anställde med cirka 9 procent
Minskade skatteintäkter med 140 miljarder kronor (uppräknat till 2012 års priser)
Minskad BNP med cirka 9 procent
Enligt Konjunkturinstitutet har en allmän arbetstidsförkortning från 40 till 35 timmar heller ingen påverkan på sysselsättningen på lång sikt. Det skapas alltså inga fler jobb genom att dra ner på antalet arbetade timmar. Även IFAU har dragit liknande slutsatser då det påpekar att
”arbetsdelning inte tycks vara en bra metod för att minska jämviktsarbetslösheten”3.
Tanken att det finns ett förutbestämt och ett begränsat antal jobb i samhället som alla ska dela på är felaktig och gäller ej i en modern ekonomi. Även små förändringar i antalet arbetade timmar riskera att få omfattande negativa effekter på samhällsekonomin med bland annat lägre årslöner, lägre pensioner, lägre transfereringar och lägre offentlig konsumtion.
2.2 Kritiserat friår kostar 1 miljard per år Miljöpartiet verkar för införandet av friår.
Miljöpartiet har åter lanserat den gamla reformen friår som fanns mellan 2005 och 2006. Då krävde flera LO-förbund att det skulle avskaffas då de menade att reformen inte skapade
2Samhällsekonomiska effekter av en allmän arbetstidsförkortning, (2002)
några nya jobb. Industrifackets uppfattning var till exempel att ”…friåret bidrar varken till sysselsättning eller välfärd”4.
Även TCO har kritiserat friåret och påpekat att det riskerar att redan svaga grupper slås ut från arbetsmarknaden. TCO hänvisade bland annat till en SKOP-undersökning som visade att runt 30 procent av arbetsgivarna är negativt inställda till att anställa någon som varit friårsledig5. IFAU konstaterade i sin tur ”Att vara friårsledig innebär en lägre framtida lön. Ett år efter ledigheten tjänar de som varit lediga i genomsnitt 3 procent eller 600 kronor mindre per månad än de annars skulle ha gjort” (05-07-01)6. Enbart på ett år (2005-2006) var den offentligfinansiella kostnaden för denna kritiserade reform över 1 miljard kronor.
Miljöpartiets språkrör Åsa Romson har kommenterat friåret:
”Det fanns ju exempel på att man var hemma under den här perioden och odlade pelargoner, det brukar inte löna sig på arbetsmarknaden.
Jag kan å andra sidan tycka att det ska vara lite fritt för människor att faktiskt välja pelargonielinjen och säga att ’jag behövde den här pausen, för jag och min familj hänger ihop bättre om vi gör så’”7.
2.3 Hur ska Miljöpartiet finansiera rätt till heltid?
Samtidigt som Miljöpartiet har ofinansierade förslag för att minska antalet arbetade timmar i ekonomin vill de också garantera rätten till heltid.
Det är positivt med insatser för att motverka ofrivilligt deltidsarbete och något som prioriteras av Nya Moderaterna på många håll i landet. Exempelvis erbjuder Moderaterna i Stockholms stad heltidsanställning till alla anställda. I kommunerna är det lokalt en viktig politisk uppgift att skapa flexibilitet i arbetstiderna för medarbetarna. Anställda som vill gå upp respektive ned i arbetstid ska ha goda möjligheter att göra så. Kommuner som vill vara förebilder, föregångare och attraktiva arbetsgivare bör så långt möjligt erbjuda sina anställda möjligheter till heltidsarbete och sträva efter sammanhängande arbetstid. Här finns förutsättningar för arbetsgivare att finna olika lösningar till exempel kombinationstjänster, för att kunna minska den ofrivilliga deltiden på ett sätt som passar såväl den anställdes som verksamhetens behov.
Samtidigt är det tydligt att effektiva åtgärder på detta område kräver en ansvarsfull och genomarbetad politik som även tar hänsyn till kommunernas många gånger vitt skilda förutsättningar.
En generell rätt till heltid i offentlig sektor beräknas kosta cirka 5,9 miljarder kronor per år.
Vilka nedskärningar vill Miljöpartiet genomföra för att finansiera sitt förslag om att ge alla rätt
4 Sydsvenskan, 05-10-03
5 TCO, 05-08-29
6 I rapporten utvärderas det försök med friår som bedrevs i ett antal kommuner mellan februari 2002 och december 2004.
7 Åsa Romson, Expressen 13-06-04
till heltid? Ofinansierade förslag eller reformer från ett parti som gör anspråk på ministerposter innebär ett ansvarslöst agerande mot väljarna.
Offentlig finansiell effekt av att deltidsanställda inom offentlig sektor (som inte har fått eller hittat heltid) blir heltidsanställda, miljarder kr
Kommun och landsting
Staten Totalt offentlig sektor
STATEN 0,66 -0,39 0,27
Jobbskatteavdrag -0,46 -0,01 -0,47
Arbetgivaravgift 1,68 -0,03 1,65
Skattereduktion allmän pensionsavgift -0,55 -0,02 -0,58
Ökade lönekostnader 0,00 -0,33 -0,33
KOMMUN -7,67 0,11 -7,56
Kommunal inkomstskatt 2,75 0,11 2,86
Lönekostnader -10,42 0,00 -10,42
ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET 1,36 0,06 1,42
TOTALT OFFENTLIG SEKTOR -5,64 -0,23 -5,87 Källa: RUT
3. Grön skatteväxling blev röd skattechock
Det är tydligt att Miljöpartiets tidigare ambition om en grön skatteväxling, där miljöfarliga produkter och tjänster beskattas hårdare medan skatterna på mer miljövänliga produkter och tjänster sänks, nu har övergått till en allmän skattehöjningslinje på arbete och företagande i allmänhet.
Utöver kraftigt höjda skatter på klimat- och miljöområdet vill Miljöpartiet göra det mindre lönsamt att arbeta genom att trappa ned jobbskatteavdraget, göra det dyrare att anställa unga genom att fördubbla arbetsgivaravgifterna och införa en finansiell transaktionskatt. I sin
budgetmotion för 2013 föreslår Miljöpartiet även att höja bolagsskatten med 12,3 miljarder kronor. Detta trots att internationella bedömare, som till exempel OECD 8, har pekat på att sänkningar av bolagsskatten kan spela en central roll för ökad tillväxt.
Därtill innebär Miljöpartiets politik höjda skatter på energi, transporter och miljöområdet med drygt 13 miljarder kronor. Från 2014 tillkommer även en lastbilsskatt, vilket innebär höjda skatter med ytterligare 4 miljarder kronor per år (vid full effekt). Hur mycket större kostnader behöver företag och hushåll räkna med, i fall Miljöpartiet får igenom sina skattehöjningar på energi och transporter?
Det är också tydligt att Miljöpartiets skattehöjningar på miljöområdet skulle slå som allra hårdast mot människor i gles- och landsbygd. Höjda skatter på drivmedel, och
8OECD (2010), Tax Policy Reform and Economic Growth, OECD Tax Policy Studies, No. 20 och OECD (2008),
lastbilstransporter drabbar alla som bor utanför storstäderna där kollektivtrafiken inte är lika utbyggd samt att man är beroende av lastbilstransporter för att få sina varor.
Den föreslagna lastbilsskatten medför en ökad kostnad per lastbil (fjärrbilsekipage) med nästan 140 000 kronor per år. Koldioxidskattehöjningen innebär nästan 30 000 kronor per år i ytterligare fördyring. Totalt ökar kostnaden per lastbil med nästan 170 000 kronor per år.
Dyrare transporter kommer i slutändan att betalas av konsumenter och hushåll, inte minst i glesbygd.
3.1 ”Klimathundring” eller tusenlappar?
Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin talar ofta om att Miljöpartiets politik skulle innebära en
”klimathundring” i månaden i ökade drivmedelskostnader för människor i Sverige, men beräkningar utifrån partiets faktiska förslag visar att det sammantaget handlar om långt mer än en ”klimathundring”.
”Det är alltså ungefär en klimathundring i månaden, som man betalar för att vi ska ha råd att göra det billigare att bygga om sin bil, för att vi ska få i gång biogasproduktionen i Sverige, för att vi ska bryta oljeberoendet”9.
Miljöpartiets förslag om ökad koldioxidskatt innebär att bensinen blir 70 öre dyrare per liter och diesel blir 86 öre dyrare per liter (inkl. moms). För en genomsnittlig privatbilist med bensinbil motsvarar höjningen 735 kronor per år10. Med en dieselbil motsvarar höjningen 774 kronor per år11. För en familj med två bilar där båda kör 2 000 mil om året skulle kostanden öka med cirka 2 000 kronor/år.
Som tidigare konstaterats skulle även boendet för en familj med villa i Stor-Stockholm riskera att bli 2000 till 11000 kronor dyrare per år.
De dyrare transporter som lastbilsskatten skulle innebära kommer även de att i slutändan betalas av konsumenter och hushåll.
Till detta ska även läggas att Miljöpartiet vill införa en flygskatt med en höjning om 12 miljarder kronor (2013-2016), trots att flyget ingår i EU:s handel med utsläppsrätter och trots att flygskatten skulle innebära försumbara effekter på miljön. För en tvåbarnsfamilj som reser till värmen under sportlovet skulle denna semesterskatt betyda att charterresan blir upp till 2 160 kronor dyrare.
Åsa Romson har vid flera tillfällen kommenterat de troliga effekterna av den föreslagna politiken:
9 Gustav Fridolin, GT 12-02-20
10 (0,70 kronor per liter x 1 500 mil x 0,7 liter per mil).
11 (0,86 kronor per liter x 1 500 mil x 0,6 liter per mil).
Hur ser du på risken att konsumenterna blir de som i slutändan får betala genom högre priser på varorna. Samtidigt som lastbilarna fortsätter att köra lika långt, varje år?
”– Vi tycker att det är rätt, vi måste betala för dem i dag”12.
Om en familj med två barn som bor i Malmö ska hälsa på mormor och morfar i Luleå vill ni lägga på en flygskatt på 110 kronor per enkel resa och person, skriver ni i er skuggbudget för 2013. Det innebär att en sådan resa för en familj blir 880 kronor dyrare. Väljer de tåget tar det mellan 19 och 25 timmar – enkel väg. Tycker du att de ska åka tåg så länge?
” – Det är inte vår politik. Vår politik är ju att det ska gå snabbare att ta tåget, än vad det gör i dag. Det beror alldeles på. Jag tycker ju själv att det är ganska trevligt att åka tåg”13.
I tydlig kontrast till Miljöpartiets politik har Alliansen tillsammans visat att det går att bedriva en offensiv miljö- och klimatpolitik utan att försämra förutsättningarna för att leva, anställa och driva företag i hela Sverige.
Konkreta åtgärder är på plats för att fasa ut fossil energi och vi har tydliga mål för minskade utsläpp. Alliansens klimat- och energiöverenskommelse är en viktig del i att trygga
energiförsörjningen för konsumenter och företag samtidigt som energimarknadens aktörer har givits långsiktiga spelregler. I internationella klimatförhandlingar har Sverige tagit en ledande roll och varit pådrivande för att få till stånd internationella klimatavtal. Anslaget till miljö- och naturvård ökade från 15 till 20 miljarder kronor för hela mandatperioden 2006-2010.
Klimatmålen har stärkts, mängden skyddad skog har ökat och runt en halv miljard kronor satsas årligen på hav och havsmiljö. Sverige når i dag med råge de utsläppsmål som satts upp och har ett överskott av utsläppsrätter. Inom fordonssektorn har många förbättrande åtgärder genomförts. Under Alliansregeringens tid har försäljningen av etanol åttadubblats och försäljningen av biogas tredubblats.
3.2 Miljöpartiets breda samsyn med Vänsterpartiet i riksdagen
Miljöpartiets vänstersväng är även tydlig i riksdagen. En sammanställning från Göteborgs Universitet visar exempelvis att Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstar på samma sätt i två av tre omröstningar. Skillnaden är påtaglig jämfört med exempelvis Socialdemokraterna.
12 Åsa Romson, Expressen 13-06-04
Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt har vid upprepade tillfällen uttryckt stöd för Miljöpartiets politiska inriktning .
”Tack till MPs kongress14”.
”Många beslut på #mp13 åt rätt håll om arbetstid, arbetsgivaravgiften för unga och vinstuttag i välfärden15”.
Skulle det här underlätta en rödgrön regeringskoalition?
”Ja, det skulle det absolut göra. Jag tycker att det är glädjande beslut åt rätt håll på kongressen16”.
14 Twitter 13-05-25
15 Twitter 13-05-25
16 SVT, Rapport 13-05-27
