Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn 52 5,2 70,2% 29,8% 56 6,2

(1)

Resultatrapport för Smedjans förskola Upprättad av Ann-Christin Granfors

2012-08-30

1. Verksamhetens förutsättningar

1.1 Organisation

Kommentar/Analys av ovanstående punkter:

Förskolan har tre avdelningar under verksamhetsåret har grupperna varit indelade i:1-3 år, 3-4 år samt en 5-årsgrupp. Nya fina lokaler men där finns vissa åtgärder som behö- ver göras tex ”blänk” från de plåtbelagda överdelen av huset samt åtgärda den dåliga dräneringen i sandlådorna samt andra ytor. Bristerna finns dokumenterade vid husmö- ten samt de besiktningar som gjorts. Verksamheten har inte fått någon tidsplan för åt- gärderna. Den dåliga dräneringen i sandlådorna utgör en stor risk för allvarlig olycka, pedagogerna känner stor oro när vattenansamlingarna uppstår. Sandlådorna får då stängas av skyddsombudet, har även anmält detta till förvaltningen.

1.2 Personal

Barn och personal

Antal barn Antal barn per årsarbetare

Andel med pedagogisk

högskoleutbildning Andel med annan utbildning för arbete med

barn

Andel utan utbildning för arbete med barn.

52 5,2 70,2% 29,8%

56 6,2

Översta siffrorna baseras på den officiella SCB-statistiken den 15 oktober. De nedre baseras på den 15 maj.

Kompetens och kompetensutveckling:

 Formell kompetens i relation till det arbete som utförs

 Personaltäthet

 Rekrytering

 Omvärldsanalys

 Vilket kompetensbehov kommer att finnas i framtiden? Hur kan vi möta det?

 Hur följer du som ledare upp och värderar genomförda kompetens- utvecklingsinsatser?

 På vilket sätt har de genomförda kompetensutvecklingsinsatserna bidragit till ökad måluppfyllelse?

Kommentar/Analys av ovanstående punkter:

Förskolans bemanning ligger i nivå med nämndens riktlinjer avseende förskollä- rare/barnskötare

Bemanningen har legat under nyckeltalet, detta för att budget skall kunna hållas. Smed- jan genererar ett överskott som får täcka andra verksamheters underskott.

I de fall då det rekryterats förskollärare har det varit lätt då det funnits många sökande.

(2)

Inflyttningen till Sätila är konstant och det byggs många nya hus, företrädesvis är det småbarns familjer som flyttar in. Efterfrågan av plats på förskolan har kunnat tillgodoses men barngrupperna är stora.

Det fortsatta implementeringsarbetet Lpfö 98/10 kommer att omfatta dokumentation vilket stämmer bra överens med behoven som finns i verksamheten. Pedagoger med specialpedagogisk kompetens behövs för verksamheten inte minst för stöd för barn med en sen språkutveckling, en kommunövergripande satsning inom området skulle gynna verksamheterna.

Delaktighet i verksamheten, medarbetarsamtal, pedagogiska diskussioner är några av de metoder som ger mig som förskolechef kunskap om kompetensnivå/behov.

Samarbetet med Navet har bidragit till ett ökat intresse och nya kunskaper inom det naturvetenskapliga området. Barnen har fått göra många experiment och pedagogerna har väckt nyfikenheten hos barnen” Vad tror ni händer och varför?”

1.3 Ekonomiska och materiella resurser (Egna prioriteringar)

Kommentar/Analys:

Ständiga neddragningar och sparbeting märks väl i verksamheten. Vikariestoppet var verkningsfullt men det slet hårt på pedagogerna. Förskolan är ny och behov av investe- ringar är lågt. Materialanslagen räcker om man hushåller väl.

2. Övergripande frågeställningar

Vilka strategier/arbetssätt/metoder finns som pekar på att förskolan betraktar barns uttrycksformer som en helhet och stödjer och stimulerar alla sätt att ut- trycka sig?

-Barnobservationer för kartläggning av gruppen behov.

-Arbeta i små grupper där barnen kan och vågar mer.

-Erbjuda och inspirera barnen att använda olika uttrycksformer.

-Material är tillgängligt.

-Valtavla.

-Utforma den fysiska miljö för att få bra rumsfunktioner.

-Tema med fokus på skapande verksamhet.

Förskolan arbetar gränsöverskridande mellan olika former som t ex språk, musik, rörelse, drama och bildskapande:

Ingen utsträckning

1 10 Hög

utsträckning

7

Förskolan ser barns skapande som ett sätt för barnet att uttrycka sig och som därför ska förstås snarare än bedömas som bra – dåligt, rätt – fel etc:

1 10 Hög

utsträckning

9

Vilka strategier finns för att stödja och stimulera barns strävan att genom egen aktivitet och eget utforskande öka förståelsen av sig själva och omvärlden lik- som deras tilltro till sin egen förmåga att lära?

Medvetna pedagoger som lägger mycket tid på samtal med barnen. Skapa en VI-känsla på enheten. Barnens förslag ligger som grund för planeringen

(3)

All personal diskuterar fortlöpande innebörden i begrepp som kunskap och lärande:

1 10 Hög

utsträckning

8

Barnens ställs successivt inför nya utmaningar för att öka deras förståelse för och kun- skap om sig själva och omvärlden genom att pröva, utforska och experimentera:

1 10 Hög

utsträckning

8

Alla pedagoger är delaktiga i barnens sökande efter kunskap genom att stimulera till ak- tiviteter som leder till nya frågor, nytt forskande och nytt experimenterande:

1 10 Hög

utsträckning

8

Förskolan uppmuntrar barnen att ta initiativ och att ifrågasätta:

1 10 Hög

utsträckning

8

Hur arbetar förskolan för att uppmuntra barns förståelse och intresse för ma- tematiska och naturvetenskapliga begrepp och samband, naturens kretslopp och människans inverkan på miljön?

- Navet gav ny kunskap och inspiration för pedagogerna.

- Skräpplockardagar.

- Skogen och närmiljön bjuder på många utmaningar.

- I alla vardagliga situationer utmana barnen i grundläggande matematik såsom antal, geometriska former osv.

- Det dagliga samtalet, barnens frågor, uppmuntra till reflektion utveckla frågeställning- ar.

Alla på förskolan diskuterar och reflekterar fortlöpande över hur man ska ta tillvara och utveckla barns nyfikenhet och intresse för matematiska och naturvetenskapliga samband och begrepp, liksom för natur och miljö:

1 10 Hög

utsträckning

7

Barnen ges rikliga tillfällen att i vardagssituationer och i olika former av lek och skapande aktiviteter öka sina kunskaper om och förståelse för matematiska och naturvetenskapliga begrepp:

1 10 Hög

utsträckning

8

Barnens intresse för djur och natur tas tillvara och utvecklas. De har under alla tider på året rikliga tillfällen till naturupplevelser som de bearbetar på många olika sätt:

1 10 Hög

utsträckning

8

(4)

Vilka strategier finns för att stärka och stimulera barnens alla språk och deras språkutveckling?

Rim och ramsor, rytmik, sång och språklekar. Arbeta i smågrupper. Pedagogerna har ett medvetet språkbruk som ökar barnens ordförråd och begreppsuppfattning. Frågor som uppmuntrar till ett fortsatt samtal. Utmana med frågor! Sagoläsning dagligen. Lyssna.

Förskolan lyckas ge alla barn tillräckligt med talutrymme:

1 10 Hög

utsträckning

8

Alla diskuterar fortlöpande hur förskolan ska kunna stödja och stimulera varje barns språkutveckling:

1 10 Hög

utsträckning

8

Barn med annat modersmål än svenska får modersmålsstöd:

Enheten har inte haft barn med annat modersmål

1 10 Hög

utsträckning

Förskolan stimulerar och inspirerar barnen att läsa och skriva i till exempel lek, skapande verksamhet och temaarbete:

1 10 Hög

utsträckning

9

Hur använder sig förskolan av kunskap om lekens grundläggande betydelse för barnens utveckling och lärande?

- Skapa en VI-känsla.

- Gruppstärkande aktiviteter och lekar.

- Skapande,fantasi och utmaningar utifrån barnens intressen och behov.

- Skapa stimulerande rum, såväl utomhus som inomhus, där barnen har möjlighet till rollekar, bygg och konstruktion.

Förskolan strävar fortlöpande efter att utveckla arbetssättet så att förskolan inbjuder till lek, skapande och lustfylld samvaro:

1 10 Hög

utsträckning

9

Alla på förskolan är medvetna om och reflekterar över sin egen betydelse för att utveckla barns lek:

1 10 Hög

utsträckning

10

Pedagogerna tar en aktiv roll i leken:

1 10 Hög

utsträckning

10

(5)

Vilka strategier finns för att dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande?

Rutiner finns för dokumentation(portfolio) men brist på reflektion/planeringstid innebär att dokumentationen inte ligger på den nivå som pedagogerna önskar. Arbetet i barngruppen har högsta prioritet. Vikarie stopp/brist utgör ofta ett hinder för att arbetslagen skall kunna få ut sin planeringstid. Vid behov upprättas pedagogiska handlingsplaner, tillsammans med föräldrarna och specialpedagogen. Utvärderingar av mål för verksamheten blir inte alltid det verkningsfulla verktyg som önskas. Brist på planeringstid är ett ständigt problem!

Det finns tydliga rutiner för att dokumentera varje barns utveckling och lärande:

1 10 Hög

utsträckning

8

Dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kon- tinuerligt förändras inom målområden i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med:

1 10 Hög

utsträckning

7

Resultatet av dokumentationen används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande:

1 10 Hög

utsträckning

7 Elevhälsan

Hur stödjer elevhälsan enheten på organisations-, grupp- och individnivå?

Verksamheten har inte haft tillgång av psykolog. Specialpedagogiska insatserna är mycket bra och håller hög kvalitet. Arbetslagen upplever att det finns ett bra stöd. Den nuvarande organisationen för EHT innebär att området fått minskad tillgång vilket är beklagligt. En pedagog från ett arbetslag med specialpedagogisk utb används som extra stöd för de olika enheterna. Specialpedagogen lyfter särskilt fram behovet av riktade insatser för barn med sen språkutveckling.

I vilken utsträckning stödjer elevhälsan barnens utveckling och lärande:

1 10 Hög

utsträckning

9 Uppföljning av Skolinspektionens tillsyn

Beskriv kortfattat vilket resultat som uppnåtts vad gäller arbetet med Skolinspektionens kritik i tillsynen 2011.

Ökat föräldrarinflytande: Föräldrarna uppmanas att delta i den dagliga verksamheten men det ger dålig respons. Föräldramöten utformas så att föräldrarna får uppgifter och kan arbeta i mindre grupper, det har varit populärt i föräldragruppen. Många påtalar vinsten med att man träffar de andra föräldrarna och knyter nya kontakter. Svårt att finna VAD föräldrarna önskar delaktighet i?

(6)

Samarbete med F-klassen och skolan: Plan finns för överlämningsrutiner men ett utökat och fördjupat samarbete mellan verksamheterna skull ge positiva effekter för alla

.Pedagogiska diskussioner och ökade kunskaper om de olika verksamheterna samt för- ståelse för skolans kunskapskrav skulle gynna barnen. Vilka kompetenser behöver barnen? Var står barnen kunskapsmässigt när de kommer till F-klassen? Möter man alla barn på rätt nivå? Finna gemensamma strategier som gynnar barnets lärande och till sist även ger ett mätbart resultat för Marks kommun meritvärde.

Förskolan jobbar aktivt för att motverka traditionella könsmönster. I området finns en genuspedagog. Samtliga enheter har deltagit i det utvecklingsarbetet för att främja jäm- ställdhet mellan könen. Ett ständigt arbete och diskussioner för att pedagogerna skall vara medvetna om behovet av att analysera verksamheten och kartlägga hur enheten arbetar med frågorna.

Planen för kränkande behandling har reviderats. Utvärdering av eventuella insatser skall göras under hösten. Vid kommande revidering är målet att öka föräldrarnas delaktighet.

Barnens delaktighet i planering: Fortsatt arbete med att finna bra former för att öka barnens delaktighet samt synliggöra det för barnen. Förstår barnen delaktighet? Frågan är hur pedagogerna får barnen att se sammanhanget och var deras inflytande blir tyd- ligt. Temaarbete är en bra form för att göra barnen delaktiga.

3. Brukarperspektiv

Vårdnadshavarnas perspektiv (andel)

Stämmer helt

och hållet Stämmer

ganska bra Stämmer ganska då- ligt

Stämmer

inte alls Vet inte

Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp

36,4 54,5 9,1 0 0

Förskolan uppmuntrar mitt barns nyfikenhet och lust att lära

63,6 36,4 0 0 0

I förskolan stimuleras mitt

barn att utvecklas språkligt ^45,5 ^54,5 ⁰ ⁰ ⁰

I förskolan stimuleras mitt barn att utvecklas inom matematik och naturve- tenskap

18,2 45,5 0 0 36,4

Personalen på förskolan tar hänsyn till mitt barns behov och förutsättningar

45,5 54,5 0 0 0

Nöjd föräldraindex

(Högsta värde=100) 83

Svarsfrekvens 20% (11 svar)

Analys av resultatet: Låg svarsfrekvens. Föräldrarna påtalar ofta det goda arbetet som pedagogerna utför. Upplevelsen är att föräldrarna är nöjda och att man har kännedom om vart man kan vända sig (förskolechefen) om det finns synpunkter på verksamheten. I enkäten framkommer även synpunkter på att åtgärder ej ge- nomförs ute på gården(TSF)

(7)

4. Analys av prioriterade områden i målpla- nen/utvecklingsplanen

Mål: Trygghet och gruppkänsla

Insatser/Åtgärder:

Smågrupper som styrdes av pedagogerna. Fokus på valtavlan,

Tydliga strukturer.

Bedömning av måluppfyllelse

1 10 Hög

utsträckning

8

Analys av resultatet:

Ev särskilda åtgärder 12/13 för ökad målupp- fyllelse:

Ganska snart kunde pedagogerna släppa på de fasta grupperna.

Barnen klarade att göra egna val på tavlan.Det uppstod ett lugn i barngruppen som i sin tur resulterade i en bra lärmiljö, det blev utrymme för diskussioner och barnen utvecklade sina förmågor till kommunikation.

Mål: Röd tråd för verksamheten

Insatser/Åtgärder:

Färre antal avbrott i verksamheten. Ett tillåtande klimat, där

barnen känner/vet att pedagogerna respekterar deras lek och uppmuntrar att leka klart.

1 10 Hög

utsträckning

9

Analys av resultatet:

Barngruppen har blivit mer tillåtande mot varandra och visar varandra respekt genom att inte störa eller avbryta den på- gående leken .Resultaten syns även i utomhus aktiviteterna. Le- kens innehåll har ändrat karaktär och barnen bjuder in pedagogerna med självklarhet att delta i leken.

Hela verksamheten tar del av metoderna och det planerade gruppindelningarna inför hösten kommer att gynnas. Utveckla den pedagogiska dokumentationen där barnens lärprocesser synliggörs tydligare. Löpande dokumentation som föräldrarna kan ta del av skall ökas i frekvens

Må l: Gemensamt tema: Grodan och hans vänner.

Insatser/Åtgärder:

Stärka det gemensamma arbetet . Ett enkelt och konkret tema

som passade alla åldersgrupper men med tyngdpunkt på vän- skap

1 10 Hög

utsträckning

8

(8)

Analys av resultatet: Temat tog en annan vändning en vad pedagogerna tänkt. Bar- nen fokuserade väldigt konkret på GRODOR. Olika typer av material användes bl.a. skapades en jättegroda i papir mache, barnen utvecklade sina kunskaper om färg vilket ledde till att man arbetade med veckans färg. Många av barnen lärde sig fär- gerna. Barnens skapande resulterade i en omfattande vägg dokumentation

5. Helhetsbedömning

Värdera hur enheten når upp till de nationella målen inom området ”Utveckling och lärande”:

1 10 Hög

utsträckning

8

Analys/Kommentar:

En välfungerande verksamhet, pedagogerna är väl förtrogna med förskolans läroplan och man strävar efter en hög måluppfyllelse. Det övergripande implementeringsarbetet av Lpfö har resulterat i ökade kunskaper och kvalitet inom flera områden. Barnsynen och förhållningssätt, förståelse för uppdraget resulterar i god kvalitet.

Vilka utvecklingsbehov ser du som ledare inom detta område?

Pedagogerna behöver utveckal dokumentationen och förmågan att analysera verksamheten och göra kopplingarna till utvecklingsområden. Utvärdera och använda resultatet för fortsatt utveckling.

Synliggöra barnens delaktighet i planerad verksamhet.

Naturvetenskapliga området Språkutveckling, medvetna strategier.