FAQ
VERKSAMHETEN
.u. Vad är syftet med X2AB?
Syftet med X2ABs verksamhet är att erbjuda regionala
kollektivtrafikmyndigheter,länstrafikbolag och trafikföretag en möjlighet att driva
gemensamma utvecklingsprojekt som är bättre att genomföra tillsammans än var och en för
SIg .
.u. Vad ska X2AB göra?
X2AB är ett branschgemensamt initiativ som ska möjliggöra gränslös samverkan kring frågor som är viktiga för resenären. Bolaget ska identifiera, planera, genomföra utvecklingsprojekt som skapar värde för bolagets ägare, för kollektivtrafikbranschen och för samhället som helhet.
.u. Vilken är bolagets vision?
X2AB delar den branschgemensamma visionen om kollektivtrafiken som en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle. Visionen formulerades 2008 när samarbetsprojektet
Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik inleddes .
.u. Hur ser kopplingen ut mellan X2AB och Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik?
X2AB ska bidra till branschens fördubblingsmål och vision. Målet och visionen beslutades 2008 av Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik, ett samverkansprojekt
mellan Svensk Kollektivtrafik, Svenska Bussbranschens Riksförbund, Svenska
Taxiförbundet, Branschföreningen Tågoperatörerna, Sveriges Kommuner och Landsting samt Trafikverket.
.u. Hur många anställda kommer att finnas på X2AB?
X2AB ska vara ett litet bolag med ett fåtal anställda. Bolaget köper externa tjänster när det gäller ekonomi och administration etc .
.u. Hur är styrelsen uppbyggd?
Styrelsen består av lägst sju och högst tretton ordinarie ledamöter och högst sex suppleanter, med balans mellan trafikföretag och regionala kollektivtrafikmyndigheter/länstrafikbolag. En från ägarna oberoende ledamot ska vara styrelsens ordförande. Utöver ordföranden finns det möjlighet att välja in ytterligare två oberoende personer för att tillföra kompetens som inte anses finnas i ägarkretsens organisationer.
PROJEKTEN
.lJ Vad menas med utvecklingsprojekt?
Ett projekt kan till exempel vara att utvärdera en ide, fördjupa denna i ett koncept, utarbeta beslutsunderlag eller faktiskt genomföra och leverera en funktion eller lösning. Resultatet ska sedan placeras där det är mest relevant. När det gäller funktioner eller produkter kommer driften ror dessa att upphandlas på marknaden. Detsamma gäller för större utvecklingsinsatser där upphandlingar kommer att vara metoden för att alltid få tillgång till de bästa och mest lämpade resurserna för varje område .
.lJ Vem beslutar om vilka projekt som ska drivas inom ramen för X2AB?
Det är bolagets styrelse som beslutar om vilka projekt som ska bedrivas. Grundläggande för urval och prioritering av nya gemensamma initiativ och projekt är att ägarna ser möjligheter att åstadkomma:
• kundnytta genom att stärka branschens erbjudande till kunderna/resenärerna.
• effektivitet/synergier genom att tillvarata skalfördelar och utnyttja gemensam styrka och enskilda företags och organisationers styrkor.
Även X2ABs ägarråd (se nedan) har möjlighet att påverka bedömningen av de förslag på initiativ och projekt som inkommer till X2AB .
.lJ Måste alla delägare finansiera alla utvecklingsprojekt?
Nej. Delägare är inte tvungna att delta i eller bidra till finansieringen av utvecklingsprojekt.
Det kan vara samtliga eller vissa ägare som finansierar de olika utvecklingsprojekten, detta bestäms från fall till fall. Kostnaderna för projekten fördelas enligt avtal mellan involverade parter.
.lJ Vilka kan köpa resultaten av bolagets utvecklingsprojekt?
De framtida resultaten av bolagets aktiviteter kommer att ställas till förfogande för alla som vill köpa dessa tjänster mot en marknadsmässig ersättning. Som grundprincip har bolaget för
avsikt att alltid upphandla utveckling, drift och förvaltning av eventuella tjänster eller produkter på marknaden. Man kommer sålunda inte att begränsa nyttan till ägarkretsen. De som är med och finansierar utveckling kommer att betala ett pris för drift som reflekterar insatsen och risktagandet som finansiär.
ÄGARE
.ij, Vilka kan vara ägare i bolaget?
Aktörer som bedriver kollektivtrafik i Sverige - både offentliga och privata företag. Det här innebär att trafikföretag inom tåg, buss och taxi, nya kollektivtrafikmyndigheter och
länstrafikbolag kan gå in som delägare .
.ij, Vad är ägarrådet?
Ägarrådet är en bredare konstellation än styrelsen och samlar flera aktörer - representanter från ägarna, från potentiella ägare eller andra intressenter som delar bolagets mål och vision.
Ägarrådet fungerar som ett bollplank till styrelsen och som en extra body att testa ideer, förslag, synpunkter kring bolagets verksamhet gentemot.
.ij, Hur många kan vara delägare i X2AB?
Det finns inget tak. Fördelningen av aktier är en post (=2 procent av aktierna = 200 aktier) per organisation. Det finns därmed ett utrymme för 50 delägare inledningsvis. Skulle fler än 50 organisationer vara intresserade kommer en proportionerlig justering av andelarnas storlek att göras, alternativt en nyemission genomföras .
.ij, Vad händer om det blir fårre aktieposter än 50 sålda?
Om fårre än 50 delägare tecknar sig för köp av aktier kommer överskjutande andelar att köpas av ett bolag särskilt inrättat för detta syfte ("Parkeringsbolag"). Dessa andelar kommer inte att ha rösträtt i X2AB. Parkerings bo laget ägs av X2AB.
.ij, Har små, medelstora och stora organisationer lika mycket att säga till om som delägare?
Ja. Alla aktieägare - oavsett de är privata eller offentliga och oavsett storlek - äger lika många aktier var i bolaget och har lika många röster var på bolagsstämman. Ingen kan äga fler aktier genom att fördela ägande på flera bolag inom en koncern eller offentlig organisation,
förvaltning eller liknande.
.lJ. Varför betalar de stora trafikföretagen mer än de mindre?
För att underlätta för de mindre företagen att bli ägare i bolaget. Den årliga avgiften är 150 000 kr per för de mindre trafikföretagen medan de som omsätter mer än 250 miljoner kronor per år betalar 250000 kr.
Ambitionen är att verksamheten inte ska bli mer omfattande än vad den är dimensionerad för i starten. Budgeten har satts på en nivå som ger förutsättningar för en professionell verksamhet och att kunna uppfattas som en vass utvecklingsorganisation. Det innebär att om antalet ägare blir tillräckligt många så kan serviceavgiftenjusteras ner .
.lJ. Hur kommer det sig att små företag kan gå samman i en juridisk person för att bli delägare i
bolaget?
Denna möjlighet har skapats för att dessa bolag ska kunna engagera sig i det fall man inte anser sig kunna motivera serviceavgiftens storlek. Alla delägare, oavsett storlek, :far alltså inflytande över verksamheten. I styrelsen garanteras balansen mellan offentliga och privata aktörer genom en jämn fördelning av antalet styrelseledamöter och med en i förhållande till ägarna oberoende ordförande. Målet är en utåtriktad, transparent verksamhet som i alla delar lever upp till branschens och samhällets krav på konkurrensneutralt agerande .
.lJ. Blir en delägare som inte vill finansiera ett utvecklingsprojekt förhindrad från insyn i
verksamheten?
Det finns inga krav på att delägare måste vara med i finansieringen av olika
utvecklingsprojekt, det kommer att avgöras för varje projekt och helt på frivillig basis.
Projekten och bolagets verksamhet kommer att bedrivas med total öppenhet mot alla delägare.
Dessutom kommer även de som väljer att inte bli delägare ha glädje av och kunna nyttja utvecklingsresultaten .
.lJ. Kan en regional kollektivtrafikmyndighet (RKTM) äga aktier i ett AB?
Ja, givet att myndigheten är en egen juridisk person, vilket är fallet om myndigheten är ett landsting eller ett kommunalförbund. Om myndigheten däremot är en gemensam nämnd kan nämnden därmed inte äga aktier i ett aktiebolag .
.lJ. Kan RKTM även göra det tillsammans med privata företag?
Givet att kommunalrättsliga befogenheter etc. inte överskrids finns det inte något hinder i och får sig mot att RKTM (i form av ett landsting eller kommunfårbund) äger ett aktiebolag tillsammans med privata fåretag. Däremot kan ett sådant ägande innebära
upphandlingsrättsliga komplikationer (se nedan).
{J Men hur klarar man då upphandlingsreglerna?
Det finns inget "fårbud" enligt upphandlingsreglerna mot att en myndighet som RKTM äger ett aktiebolag tillsammans med privata fåretag. Det upphandlingsrättsliga problemet med ett sådant samägande ligger i att RKTM, pga. av det privata ägandet, som huvudregel inte kan köpa exempelvis trafiktjänster från aktiebolaget utan att genomfåra en konkurrensutsatt upphandling enligt LOU/LUF.
ÖVRIGA FRAGOR
{J Varfår äger Svensk Kollektivtrafik aktier i X2AB?
Enbart av praktiska skäl. Konstruktionen är en övergångslösning får att underlätta uppstartsfasen av bolaget. Kopplingen mellan Svensk Kollektivtrafik och X2AB upphör senast vid kommande årsskifte.
ÄGARE PER 1 SEPTEMBER 2012
Nobina i Sverige AB Keolis i Sverige AB
Fågelviksgruppen Förvaltning AB Taxi Stockholm
Värmlandstrafik AB
Finansieringen av X2ABs basverksamhet består av årliga serviceavgifter från ägarna.
STYRELSE
Interimsstyrelse i avvaktan på permanent styrelse hösten 2012:
Erik Bech-Jansen, VD Arriva Sverige AB
Lars Nordstrand , Ordförande Keolis Sverige AB Jan Bosaeus, VD Nobina Sverige AB
Jan Ekenstedt, VD Fågelviksgruppen Förvaltning AB Anders Lindström, VD AB Storstockholms lokaltrafik, SL Lars Backström, VD Västtrafik AB
Stefan Fredriksson, VD Länstrafiken i Jämtlands län AB Lars Bull, VD Värmlandstrafik AB
Charlotte Wäreborn Schultz, VD Svensk Kollektivtrafik, ordförande
