• No results found

Verksamhetsplan 2016 Hälso- och sjukvårdsnämndenVår vision

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Verksamhetsplan 2016 Hälso- och sjukvårdsnämndenVår vision"

Copied!
18
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sida 1 av 18

Vår vision Ett gott liv i ett livskraftigt län Vårt mål Ett kvalitetsstyrt landsting Vår värdegrund Respekt för människan

Vårt uppdrag

Hälso- och sjukvårdens uppdrag är att tillhandahålla en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.

Långsiktiga mål

Nöjda invånare med fortsatt stort förtroende för vår verksamhet

Kronobergarna har en god jämlik hälsa

Kronobergarna väljer i första hand vård i Kronoberg

Patienter och närstående är mer delaktiga i vården

Vi har en hög patientsäkerhet

Vi har en god tillgänglighet i vården

Vi har en effektiv verksamhet med hög kvalitet

Vi är en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas

Vi har lätt att rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens

Vi har en hållbar ekonomi i balans

Långsiktiga strategier

Invånare: Stärka en god och jämlik hälsa, ett gott bemötande och delaktighet i vården.

Bedriva patientsäker vård med hög kvalitet och ett personcentrat fokus

Medarbetare: Skapa ett gott arbetsklimat där medarbetarna är delaktiga i utvecklingen.

Utveckla vår förmåga att attrahera nya medarbetare

Verksamhetsutveckling: Utveckla system för ledning och styrning. Effektivisera våra processer och vår verksamhetsplanering.

Ekonomi: Långsiktigt planera och investera för framtiden. Effektivt utnyttja våra resurser.

(2)

NULÄGE

Invånare Medarbetare Verksamhetsutv. Ekonomi

God tillgänglighet i flertalet verksamheter.

Stort förtroende för vår hälso- och sjukvård.

Förbättringspotential när det gäller delaktighet och patientsäkerhet

Hög kunskap och kompetens hos våra medarbetare

Rekryteringsbehov av vissa yrkeskategorier fr a sjuksköterskor och läkare. Behov av att utveckla våra mål och skapa delaktighet Ökad frånvaro och belastning

Goda resultat för flertalet parametrar i öppna jämförelser men tappat i placeringen i nationell ranking.

Förbättringspotential när det gäller samordning. Ett fåtal processer genomlysta men flera processer under utveckling.

Justerat resultat -130 mnkr (nov-15) Behov av starkare koppling mellan ekonomistyrning och verksamhets-

/kvalitetsmål

(3)

INVÅNARE

Mål och indikatorer Startläge Målvärde år 1 Målvärde år 3

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Sjukpenningtalet Plats 8 i Sverige

(10,3 dagar okt 2015)

Plats 3 Plats 1

AKTIVITETER

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ÖVERLIGGANDE MÅL

Nöjda invånare med stort förtroende för vår verksamhet

Jämlik vård och hälsa Självskattad hälsa hos män i befolkningen 16-84 år enligt

Folkhälsoenkäten; Andel som anger

"god" eller "mycket god"

77% 77% 78%

Självskattad hälsa hos kvinnor i befolkningen 16-84 år enligt

Folkhälsoenkäten; Andel som anger

"god" eller "mycket god"

69% 71% 73%

AKTIVITETER E-hälsa

ÖVERLIGGANDE MÅL

Nöjda invånare med stort förtroende för vår verksamhet

Säker och personcentrad vård Förtroende för vår hälso- och sjukvård enligt Vårdbarometern;

primärvård

70% 73% 75%

Förtroende för vår hälso- och sjukvård enligt Vårdbarometern;

sjukhus

76% 76% 76%

Upplevd tillgänglighet enligt Vårdbarometern; kännedom om 1177

85% 85% 85%

Upplevd tillgänglighet enligt

Vårdbarometern; rimliga väntetider 69% 71% 73%

Vårdkonto i E-tjänster på 1177 23% 20% 40%

Antal ärenden i 1177 vårdguiden som berör webbtidbokning (genomsnitt per månad)

642 dec 2015 1000 per månad 2000 per månad

Andel vårdrelaterade infektioner 8% 7% 5%

(4)

inom slutenvården

Andel trycksår inom somatisk

slutenvård 20% 10% 5%

Olämpliga läkemedel för personer

äldre än 75 år 7,8% 7% 5%

AKTIVITETER Personcentrerad vård Patientsäkerhet

ÖVERLIGGANDE MÅL

Nöjda invånare med stort förtroende för vår verksamhet

1 Invånare

Mål

Kronobergs invånare ska ha en god jämlik hälsa och jämlik tillgång till våra

verksamheter, oavsett ålder, kön, bostadsort, social ställning, funktionsnedsättning, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

Kronobergs invånare och andra personer som vistas i vårt län ska ha ett stort förtroende för hälso- och sjukvården. Som patient ska jag känna mig trygg att vården erbjuds inom rimlig tid och att jag inte riskerar att drabbas av onödiga vårdskador. Tillsammans med mina närstående ska jag vara delaktig i de beslut som fattas. Kronobergarna ska i första hand välja att söka vård i Kronobergs län.

Nuläge

Resultat från regionens folkhälsoundersökningar visar att de flesta kronobergare skattar sin hälsa som god eller mycket god. Det gäller för såväl barn och unga som vuxna.

Andelen som anger att de har en god eller mycket god hälsa minskar dock med stigande ålder. Skillnaderna i hälsa ökar stadigt mellan olika grupper i befolkningen.

Ohälsotalet, enligt det nya sjukpenningtalet, har ökat. Bland orsakerna märks smärtproblematik och psykisk ohälsa, som till exempel stress och sömnlöshet.

Kronobergs län fortsätter visa goda resultat i Vårdbarometern, bland annat placerar vi oss på tredje plats i landet på den övergripande frågan om ”tillgång till vård”.

Region Kronoberg deltar i den nationella satsningen ”Tillgänglighet och samordning för en mer personcentrad vård”.

Vårdskador med olika allvarlighetsgrad drabbar cirka 10 procent av patienter i sluten vård. En stor del av dessa är vårdrelaterade infektioner, trycksår eller läkemedelsskador, och många är undvikbara. Kommunikationsbrister i vården är en vanlig orsak till att patientsäkerhetsrisker ökar. Patientnämndens rapporter visar också att det är en vanlig orsak till negativa synpunkter från patienterna.

Vi har en förbättringspotential när det gäller patienters och närståendes delaktighet. Den nya patientlagen, som gäller från och med januari 2015, ställer ökade krav på information

(5)

och patientdelaktighet. Lagen ger också patienterna möjlighet att fritt söka vård till offentligt finansierad öppenvård i hela Sverige.

Utveckling av e-hälsotjänster för att förbättra medborgarservicen pågår. Bland annat breddinförs webbtidboken just nu i hela hälso- och sjukvården

Aktiviteter 2016

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete

Hälsoutvecklingen i Kronoberg ska följas, analyseras och vara ett underlag för kommande prioriteringar, riktade insatser och beslut.

 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete enligt framtagna strategier och handlingsplaner för att på kort och lång sikt minska psykisk ohälsa. Det pågående utvecklingsarbetet avseende sömnproblem och långvarig stress är en sådan betydelsefull insats.

 Fortsatt arbete med att utveckla missbruksvården

 Genomföra insatser utifrån framtagna handlingsplaner för barn som närstående och barn som far illa. Barnahuskonceptet ska införas under 2016.

 Öka fokus på barns och ungas psykiska ohälsa, särskilt suicidförebyggande.

Personcentrerad vård

Vården ska vara personcentrerad. Innebörden av begreppet ska spridas genom olika insatser och aktiviteter. Patentlagen är ett stöd i arbetet.

 Genomföra en kartläggning av verksamheternas pågående aktiviteter gällande personcentrerad vård under 2016 med syfte att under 2017 förstärka arbetet genom respektive verksamhetsplan.

 En samordnare kring barn med allvarlig sjukdom har införts och arbetssättet får följas upp under året.

 E-journal ska införas för att möta medborgarnas möjlighet att bli mer delaktiga i sin vård.

 Fortsätta breddinförandet av webbtidboken samt utveckla och informera om andra e- hälsotjänster. Nya e-hälsotjänster ska införas för att underlätta arbetet i processer där det är lämpligt, till exempel KBT via internet vid psykisk ohälsa. Vi ska samverka med Linnéuniversitetet och kommunerna i e-hälsoutvecklingen.

Patientsäkerhet

 Förbättra vårdrutiner och arbetet med basala hygienrutiner samt städrutiner.

Infektionsverktyget ska användas för analys och återkoppling av resultat.

 Trycksårförebyggande åtgärder ska vara väl kända och resultatet ska följas löpande.

 Stärka patientsäkerhetskulturen genom utbildning (till exempel kliniskt träningscentrum KTC), patientsäkerhetsronder, orsaksanalyser av avvikelser samt uppföljning av förslag till förbättringar.

 Kommunikationsrisker ska identifieras och förbättras.

(6)

 Patientmedverkan eftersträvas vid händelseanalys och riskanalys.

 Minska olämpliga läkemedel för patienter över 75 år. Läkemedelsgenomgångar är ett bra stödverktyg för att reducera läkemedelsrelaterade problem och det ska utredas hur denna verksamhet kan tryggas i aktuell omfattning när äldremedel ej längre finns 2017.

Samverkan vårdcentral och apotekare inom primärvården ska utredas.

 Patientsäkerhetsnätverket ska stödja patientsäkerhetsarbetet övergripande samt inom respektive centrum.

Bedömda effekter

Aktiviteterna ska leda till minskad ohälsa, bättre tillgänglighet, minskad andel vårdskador och ett ökat förtroende för hälso- och sjukvården.

(7)

MEDARBETARE

Mål och indikatorer Startläge Målvärde år 1 Målvärde år 3

Attraktiv arbetsgivare Vakanser längre än 6 mån

Vakanser längre än 6 mån besatta med annan kompetens

Andel specialistsjuksköterskor 41% 42% 43%

Antal AT-läkare 24 29 40

Antal ST-tjänster 126 127 127

Utbildning ST-läkare enligt plan

(index max=5) 5 5

Sjukfrånvaro (Region Kronoberg) 5,2% (jan-okt) 4,1% 4,1%

Antal arbetade timmar övertid 69 000 50 000 15 000

Antal arbetade timmar för

bemanningsföretag, läkare 60 000 50 000 30 000

Antal arbetade timmar för

bemanningsföretag, sjuksköterskor 21 000 15 000 10 000

AKTIVITETER

Attrahera, rekrytera och introducera (kompetens-försörjning) Behålla och utveckla

ÖVERLIGGANDE MÅL

Attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas

2 Medarbetare

Mål

Vi ska erbjuda en hälsofrämjande arbetsplats och vara ett självklart arbetsgivarval för personer som inom regionen eller i dess närhet utbildar sig inom ett för oss relevant område. Vi ska också vara ett alternativ för personer som är beredda att flytta från andra delar av landet till en organisation som uppfattas som en mycket attraktiv arbetsgivare.

Vårt mål är en bemanning med den kompetens som verksamheten efterfrågar utan långvariga vakanser.

2.1 Nuläge

Vi har brist på framför allt sjuksköterskor och specialistläkare, men även vissa andra nyckelkompetenser. Det är svårare att rekrytera till Lasarettet Ljungby, vissa

vårdcentraler och delar av psykiatrin. Vi använder hyrpersonal i en ökande omfattning.

Det beror på svårigheter att återrekrytera i samma utsträckning som pensioneringar och att närvarotiden hos befintlig personal minskar på grund av olika frånvaroorsaker.

(8)

En stor andel av de nyutexaminerade sjuksköterskorna från Linnéuniversitetet söker och får arbete hos oss. Vi har ett högt söktryck på våra AT-tjänster. Vårt varumärke är starkt bland studerande och vi får positiv feedback från våra studerandepraktikanter. En utvärdering av 2014 års sommarvikarierande undersköterskor/skötare visar att man trivs inom vår verksamhet.

2.2 Aktiviteter

Attrahera, rekrytera och introducera

 Införa kompetensbaserad rekrytering och testverktyg för att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen.

 Erbjuda VFU/praktik till studenter inom olika utbildningar, samt prao och studiebesök.

 Ta tillvara nyanländas kompetens och erbjuda praktikplatser.

Behålla, utveckla

 Fördela arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier för att säkerställa rätt använd kompetens (RAK).

 Utveckla möjligheterna ytterligare för sjuksköterskor att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor.

 Delta i det regionövergripande värdegrundsarbetet

 Aktiviteter för att förbättra arbetsmiljön med utgångspunkt i resultatet från medarbetarenkäten. Övergripande fokusområden är: målkvalitet, delaktighet och arbetsrelaterad utmattning.

 Se över schemaläggning, grundbemanning, andelen rotationstjänster och delade turer för att skapa en långsiktigt hållbar arbetsmiljö.

 Skapa bättre förutsättningar för äldre medarbetare att kunna arbeta längre.

2.3 Bedömda effekter av aktiviteter

Aktiviteterna ska leda till minskat antal vakanser, lägre sjukskrivningstal och minskad övertid.

(9)

VERKSAMHETSUTVECKLING

Mål och indikatorer Startläge Målvärde år 1 Målvärde år 3

God tillgängligheten i verksamheten

Andel telefontillgänglighet; 0 dagar 96% (jan-okt 2015) 99% 99%

Andel läkarbesök inom primärvård;

7 dagar 90% (jan-okt 2015) 85% 95%

Andel läkarbesök inom planerad

specialiserad vård; 60 dagar 71% (dec 2015) 85% 90%

Behandling inom planerad

specialiserad vård; 60 dagar 62% (dec 2015) 85% 90%

Andel avslutade besök inom 4

timmar akutmottagningarna 76% (jan-dec

2015) 85% 90%

AKTIVITETER Tillgänglighet

ÖVERLIGGANDE MÅL

En effektiv verksamhet med hög kvalitet

Effektiva processer och rätt använd kompetens Antal beslutade och genomgångna

patientprocesser

7 22 25

Andel verksamhetschefer som använder produktions- och

kapacitetsplanering i sin verksamhet (PoK)

22% 50% 100%

Vården i siffror - totalindex medicinska indikatorer, tillgänglighet, patienterfarenhet

Plats 2 eller bättre Plats 2 eller bättre

AKTIVITETER Effektiva processer

Produktions- och kapacitetsplanering Kunskapsstyrning

ÖVERLIGGANDE MÅL

En effektiv verksamhet med hög kvalitet

Verksamhetsutveckling

2.4 Mål

Målet med verksamhetsutvecklingen är att skapa effektivare processer utifrån bästa tillgängliga kunskap och resursanvändning. Det ska skapa värde för patienterna och göra oss mer effektiva.

(10)

2.5 Nuläge

Vi har goda resultat och tillgänglighet inom flertalet verksamheter. Där det finns

problem beror det oftast på svårigheter med personalförsörjning, obalans mellan behov och resurser eller att områden griper över flera olika kliniker och verksamheter. Vi har pågående processarbeten inom stroke, hjärtsvikt men och de cancersjukdomar som ingår i statens satsning på standardiserade vårdförlopp. Vi behöver förbättra följsamheten till nationella, regionala och lokala riktlinjer för att uppnå jämlik vård och för att få snabbare spridning av nya evidensbaserade arbetssätt. Bättre beskrivning av arbetsflöden,

processmål samt bättre återkoppling av resultat behövs inom många verksamheter.

Flera undersökningar visar att läkare och annan vårdpersonal får allt mindre tid med patienterna samtidigt som mängden administrativt arbete ökar. Personalens kompetens tillvaratas inte fullt ut och bemanningsplanering sker inte på ett optimalt sätt utifrån aktuella behov.

IT-stödet i vårddokumentationen har inneburit att den tillgängliga informationsmängden ökat. Allt mer tid används för vårddokumentation. Dubbeldokumentation och

oöverskådlig dokumentation innebär patientsäkerhetsrisker och fel använd arbetstid.

Under 2015 har det pågått ett arbete med att skapa en bättre struktur och kvalitet i vårddokumentationen.

Verksamheten har och har haft svårigheter att planera och överblicka tillgänglig kapacitet i relation till sina produktionskrav. En ojämn arbetsbelastning och svårigheter att planera arbetet för både enskilda medarbetare och arbetsteam leder till effektivitetsbrister och en försämrad arbetsmiljö. Kunskap om produktionsvolymer, resursåtgång och kostnader behöver utvecklas. Under 2015 har nio enheter genomfört arbetet med produktions- och kapacitetsplanering.

Aktiviteter 2016 2.6 Tillgänglighet

Vi ska arbeta aktivt och systematiskt för att kunna erbjuda god tillgänglighet till vård och behandling.

 Vi ska erbjuda en jämlik tillgång till våra verksamheter och följa våra resultat uppdelat på kvinnor och män, samt flickor och pojkar.

 Webbtidboken ska införas inom alla verksamheten för att öka patienternas delaktighet och minska administrativ börda för verksamheterna

 Fortsatt arbete med att skapa en bättre struktur och kvalitet i vårddokumentationen utifrån handlingsplanen för vårddokumentation. Dokumentationen ska vara lättillgänglig så att patienterna kan läsa och förstå när de får tillgång till sin journal via ”Mina e- hälsotjänster-1177”.

Effektiva processer och rätt använd kompetens

 Genomföra de cancerprocesser som ingår i statens satsning på standardiserade vårdförlopp 2016 enligt överenskommelsen. Två nya processer, utöver

cancerprocesserna, ska också genomföras under året.

(11)

 Processteam och linjechefer i aktuella processer ska ha kunskap i process- och flödeskunskap, samt förbättringskunskap.

Alla centrum som berörs av akutprocessen ska arbeta med att förbättra ledtiderna och säkerställa omhändertagande på rätt vårdnivå. Vi ska fortsätta utveckla mobila lösningar vårdteam/ambulans. Vi ska utveckla en akutläkarsatsning på våra akutmottagningar.

En utredning pågår kring den framtida hjärtsjukvården med fokus på utredning av akut koronart syndrom. När utredning och rekommendationer föreligger ska fortsatt arbete bedrivas för att minska ledtiderna till kranskärlsröngen och PCI men arbetet ska även inriktas på förbättring av hela processen kring dessa patienter.

 Färdigställa en vårdplatsöversyn som ger oss en hållbar plan för framtidens behov av vårdplatser.

 Vården av de mest sjuka äldre, svåra kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar ska förbättras genom utvecklad samverkan med kommunerna enligt den gemensamma handlingsplanen för perioden 2015-2017.

 Möjligheterna till ökad samordning av den somatiska och psykiatriska vården måste tas tillvara.

 Utreda hur kontinuiteten kan främjas inom BUP och Familjehälsan tom gymnasieåldern.

 Uppgradera Cambio Cosmic till version R8.1 för att bidra till en mer överskådlig och patientsäker struktur i dokumentationen.

 Nya hjälpmedel som utvecklas, till exempel för diabetes, ska prövas för att ge patienten bättre egenkontroll.

 Rätt använd kompetens (RAK): Arbetsfördelningen mellan olika kompetenser ska utvärderas inom respektive verksamhet för att nå största möjliga effektivitet. Identifiera onödig administration och fortsätta utveckla och förbättra effektiva rutiner.

Produktions- och kapacitetsplanering

Under 2017 ska samtliga verksamheter ha genomfört produktions- och

kapacitetsplanering enligt den plan som ligger till grund för det resurstillskott som beviljats för arbetet.

 Fortsätta införandet av produktions- och kapacitetsplanering enligt plan.

 Utveckla/effektivisera arbetsgången vid produktions- och kapacitetsplanering. Till exempel ska chefer och berörda medarbetare genomgå utbildning i samband med uppstart. Prioriteringsparametrar ska också tas fram för att prioritera tidsordningen för metodstödet till verksamheterna under POK-införande.

 Vidareutveckla IT-stöd för verksamhetsanalyser samt ta fram nyckeltal och effektmål som gör det möjligt att följa resultatet av POK-arbetet över tid. Genomföra

förbättringar utifrån resultat.

Kunskapsstyrning

Kunskapsstyrning är en förutsättning för en evidensbaserad praktik, dvs att patienter ges vård och insatser som baseras på bästa tillgängliga kunskap. En evidensbaserad praktik där overksamma eller skadliga metoder rensats ut leder till ökad trygghet och säkerhet för patienter samt ger samhällsekonomiska effekter.

 I samband med utvecklingsarbeten av våra patientprocesser ska alltid tillgång till bästa tillgängliga kunskap analyseras för att säkerställa en god vårdkvalitet.

(12)

 Medicinska utdata och processdata ska finnas lättillgängligt för nödvändig återkoppling och utveckling.

 Fortsatt framtagning och planering av aktiviteter för ökad användning av TILDA-kort för att säkerställa kunskapsinhämtning för medarbetarna.

2.7 Bedömda effekter

Processorienterat arbetssätt, rätt använd kompetens samt produktions- och

kapacitetsplaneringen ska tillsammans leda till mer effektiva flöden. En personcentrerad vård med hög kvalitet, tillgänglig säker vård och god arbetsmiljö ger mer nöjda patienter och medarbetare samt god hushållning.

(13)

EKONOMI

Mål och indikatorer Startläge Målvärde år 1 Målvärde år 3

Ekonomi i balans

Resultat Justerat resultat -

131 mnkr Prognos -150 mnkr

+-0 +-0

AKTIVITETER Ekonomi i balans ÖVERLIGGANDE MÅL

Hållbar ekonomi i balans

3 Ekonomi

Mål

Ett av de övergripande målen för hälso- och sjukvården är att den ska vara effektiv.

Det innebär att resurserna i form av personalens kompetens, medicinsk utrustning, läkemedel med mera ska användas på ett sådant sätt att de ger största möjliga bidrag till att nå målen om en god hälsa, hög tillgänglighet, respekt för människan och vård efter behov.

Chefer på olika organisatoriska nivåer ska på ett enkelt sätt löpande kunna analysera sin verksamhet och resursanvändning med syfte att nå fastställda kvalitets- och kvantitetsmål inom tilldelade ramar. Ekonomistyrningen är ett medel för att stimulera verksamhetsutveckling och resursanvändning i enlighet med beslutade mål.

Nuläge

Hälso- och sjukvården har en obalans i relation till finansiellt resultatmål med ett

redovisat underskott 2015 på -155 miljoner kronor. En överenskommelse om finansiellt resultat på -70 miljoner kronor träffades hösten 2014. Underskottet är till största del en effekt av det svåra rekryteringsläget och utgörs av merkostnader för hyrpersonal, sjuklön och övertid. Under hösten 2015 har även kostnader för läkemedel och köpt vård ökat betydligt snabbare än vad som var möjligt att förutse vid budgettillfället.

Nuvarande ekonomistyrning med överenskommelse om annat resultat än budgeterat har visat sig svårförståelig och medfört att budgetens funktion som styrinstrument

reducerats. De tillskott som beslutats i budget, samt justeringen av läkemedelsbudgeten, när bidrag för läkemedelsförmånen fastställts, i kombination med aktiviteter kopplade till mål för bättre resursanvändning inom hälso- och sjukvården kommer inte att räcka för att nå ett nollresultat 2016. En tillfällig ramförstärkning för centrum med ekonomisk obalans är en grund för fortsatt förbättringsarbete och relevant ekonomistyrning.

Aktiviteter 2016 3.1 Ekonomi i balans

(14)

3.2 Med syftet att stödja chefer på olika organisatoriska nivåer följs ekonomiskt resultat månadsvis. Särskilt fokus riktas 2016 för att:

 Följa upp ekonomiska effekter av mål för bättre resursanvändning.

 Delta i utvecklingsarbetet med att säkerställa att verksamhets-, personal- och ekonomidata finns lättillgänglig och är analyserbar med ändamålsenliga verktyg.

 Påbörja utveckling av en ekonomistyrningsmodell som är verksamhetsanpassad och styr mot processernas effektivitet, exempelvis målrelaterad kvalitetsersättning.

 Fortsätta det påbörjade utvecklingsarbetet med kostnad per patient (KPP) för att möjliggöra uppföljning av resursanvändning ur ett process- och patientgruppsperspektiv.

Bedömda effekter

Ekonomiska effekter av aktiviteter kopplade till mål för bättre resursanvändning har bedömts till 44 miljoner kronor 2016, jämfört med prognosen 2015 (se tabellen nedan).

Mål för bättre resursanvändning jämfört med prognos 2015 (mnkr)

Område 2016 2017 2018

Bemanning med egen personal

- Halvera kostnad hyrpersonal 5 15 25

- Sjuklön/Övertid till 2013 års nivå 4 8 12

Engångskostnad säsongsinfluensa 7 7 7

Periodisering köpt vård 6 6 6

Upphandlingseffekter

- Kemlab 2,4 2,4 2,4

- Läkemedelsdistribution 2,3 2,3 2,3

"Hemtagning" från RPS 10,2 10,2 10,2

Samordnad HIA och IVA i Ljungby ? ? ?

Produktions- och kapacitetsplanering

- Halvera övertid jmf 2013 års nivå 5 12 20

- Ingen köpt vård enl vårdgarantin 2 4 6

Ökade kostnader för att nå effekt ovan ? ? ?

Summa 44 67 91

Delar av områdena ovan är av engångskaraktär eller är upphandlingseffekter och kan betraktas som säkerställda. Hemtagning av psykiatrisk vård samt samordning av HIA och IVA vid Lasarettet Ljungby kräver utredningar. Den största utmaningen ligger i att säkra personalförsörjningen med egen bemanning. Aktiviteter med mål och

handlingsplaner inom respektive centrum ska arbetas fram och genomföras under en treårsperiod. Uppnådda effekter inom primärvården kommer att regleras genom vårdvalsersättningen. De aktiviteter som i första hand avses är:

 Strategisk kompetensförsörjning för bemanning med egen personal för att halvera merkostnad för hyrpersonal samt reducera kostnad för övertid och sjuklön till 2013 års nivå.

(15)

 Genom metoden produktions- och kapacitetsplanering reducera variation och därmed halvera övertidskostnader jämfört med 2013 års nivå samt eliminera behov av köpt vård enligt vårdgarantin.

 Minska vårdrelaterade infektioner och undvikbara vårdskador. Ett förbättringsområde som idag innebär att omfattande resurser används på fel sätt. Med rätt resursanvändning minskar belastningen på vården och reducerar behov av övertid och hyrpersonal.

 Processgenomgångar för effektiv resursanvändning

Inom hälso- och sjukvårdens olika verksamheter pågår ständiga förbättringsarbeten med syfte att på bästa sätt möta ökade behov. Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) motsvarar invånarnas ökade behov av hälso- och sjukvård en kostnadsökning med cirka 2 procent om året i fasta priser, eller ca 100 miljoner kronor för Kronobergs del. Det demografiska trycket uppges vara den främsta orsaken.

Finansiell ram per centrum 2016

Tabellen nedan visar en sammanställning av respektive centrums ram 2016. Ramarna är exklusive justering av slutligt bidrag för läkemedelsförmånen och eventuellt tillskott av det statliga bidraget för ökat flyktingmottagande. Total ramförändring jämfört med regionfullmäktiges beslut i november framgår av bilaga 1 och resultatbudget per centrum i bilaga 2. Centrumspecifika ramförändringar redovisas i ”Uppdrag och finansiella förutsättningar för centrum inom hälso- och sjukvård 2016”.

Ram per centrum i 2016 års pris (mnkr)

Primärvårds- och rehabcentrum (Rehab) 238,1 Primärvårds- och rehabcentrum (Vårdval) 594,2

Vuxenpsykiatri 338,9

Rättspsykiatri 0,0

Tandvårdscentrum 57,7

Kirurgicentrum 855,9

Medicincentrum 1 028,2

Barn- och kvinnocentrum 454,8

Medicinskt servicecentrum 66,5

Akutcentrum 312,5

Hälso- och Sjukvårdsgemensamt 198,7 Hälso- och Sjukvårdsutveckling 54,5

Summa 4 200,0

(16)

Bilaga 1

Budgetavstämning 2016 (tkr) Extern Intern Summa

Budget 2015, aug exkl projekt 3 527 742,6 465 747,8 3 993 490,5

Avgår vårdval PV -473 472,8 -102 186,8 -575 659,6

Avgår vårdval Hud -10 965,5 -3 288,5 -14 254,0

Tillkommer: Projekt 7 342,4 7 342,4

Teknisk justering: avskrivningar mm -5 000,0 -5 000,0

Budget 2015 exkl vårdval 3 045 646,7 360 272,5 3 405 919,3

Omställningskostnad 50 000,0 50 000,0

Operationsmaterial/medicinskt material 7 000,0 7 000,0

Nytt avtal Obekväm arbetstid (OB) 6 000,0 6 000,0

Köpt vård (prishöjning i avtal med Region Skåne) 4 000,0 4 000,0

Serviceavtal Medicinsk fysik och teknik 1 500,0 1 500,0

Öppenvårdsurologi (prostatacancer) enligt budget 2015-2017 500,0 500,0

STRAMA (rationell antibiotikabehandling) 400,0 400,0

Samordnare asylsökande (50 % sjuksköterska) 300,0 300,0

Barnahus 50 % av lokalkostnad (hyra, städ etc) 300,0 300,0

Läkemedelskostnader (bl a Hepatit C) och nya behandlingsmetoder 10 000,0 10 000,0

Strukturella löneprioriteringar 2 900,0 2 900,0

Allmän till specialistsjuksköterskor, trainee (AT för sjuksköterska) enligt budget 2015-2017 2 000,0 2 000,0

Neonathal - resterande behov enligt budget 2015-2017 2 000,0 2 000,0

Attraktiv arbetsgivare enligt budget 2015-2017* 5 000,0 5 000,0

Kostnadsfri mammografi - kompensation minskade patientavgifter(generellt statsbidrag) 1 900,0 1 900,0

Cancersatsning 8 000,0 8 000,0

Barn- och ungdomars psykiska ohälsa 5 300,0 5 300,0

Processarbeten - vårdlogistik 2 000,0 2 000,0

Logoped språkförskola Ljungby 400,0 400,0

Prestationsbaserad ersättning avseende minskade vårdrelaterade infektioner/skador 3 000,0 3 000,0

Personcentrerad vård 100,0 100,0

AST (akademisk specialisttjänstgöring) 500,0 500,0

AT-läkare 3 000,0 3 000,0

Privata vårdgivare, ramflytt till HS enligt beslut i RF 62 900,0 -15 500,0 47 400,0

Personalkostnader - anpassning ny organisation (ST-läkare) 3 200,0 3 200,0

Intäkt statsbidrag Professionsmiljarden -19 000,0 -19 000,0

Intäkt statsbidrag Cancersatsning -8 000,0 -8 000,0

Intäkt statsbidrag Glasögonbidrag -3 000,0 -3 000,0

Intäkt statsbidrag Barn- och ungdomars psykiska ohälsa -5 300,0 -5 300,0

Vårdrelaterade infektioner, produktions o kapcitetesplanering mm -10 000,0 -10 000,0 Summa budget enligt Regionfullmäktiges beslut 3 182 546,7 344 772,5 3 527 319,3

(17)

Budgetavstämning 2016 (tkr) Extern Intern Summa Tillkommande beslut ED/RD:

Strukturella löneprioriteringar - återföring till löneavtal -2 900,0 -2 900,0

Privata vårdgivare, reducering av anslag enligt beslut -5 145,0 -5 145,0

Privata vårdgivare, pris 2016 enligt beslut 1 097,3 1 097,3

Primärvård - effekt av förändring vårdvalspeng -800,0 -800,0

Fria läkemedel under 18 år 1 333,7 1 333,7

HSD oförutsett (förslag som Martin ska ta ställning till) 3 000,0 3 000,0

Svenskt ambulansflyg (kolla Jens) 84,0 84,0

Resursenheten, omfördelning avseende service (RGS) 39,4 39,4

Läkemedel ej fördelat beslut okt 15 1 279,0 1 279,0

Växling av extern till internbudget Serviceresor -38 552,0 38 552,0 0,0

Tillkommande beslut HSD/RD:

Processarbeten - vårdlogistik: överfört 100% tjänst till Regionstabens analysenhet -640,0 -640,0

Materialhantering RGS -2 400,0 -2 400,0

Tjänst (Ulrika Taysson) 100% överförs från HS-utvecklingsavd till planeringsavd -630,0 -630,0 Justering mht vårdval: intäkt asylsjukvård verksamhet med Lt-ersättning 6 336,4 6 336,4 Justering mht vårdval: Resursenheten, omfördelning avseende service (RGS) 87,9 87,9 Prisuppräkningar

Prisuppräkning intäkter material mm (index) 7 425,0 7 425,0

Lönekompensation (helårseffekt 2015-års + avtal 2016 + löneglidning mm) 75 862,2 75 862,2

Teknisk justering: avskrivningar mm 5 000,0 5 000,0

Internbudget 2016

Avveckling av baspaket för stöd avseende redovisning, löne och upphandling -28 470,9 -28 470,9

Övriga justeringar av internbudget 2016 3 049,1 3 049,1

Summa budget HS-verksamheter med landstingsersättning exkl projekt 3 233 024,6 357 902,7 3 590 927,4

Vårdvalsersättning offentlig primärvård 484 180,4 110 008,0 594 188,5

Vårdvalserättning Hudverksamhet 11 609,9 3 275,7 14 885,6

Summa budget beslutad VP 2016 3 728 815,0 471 186,4 4 200 001,4

(18)

Fastställd av: xx, xx Revisions nr: 0 Identifierare: 40930

Bilaga 2 Resultatbudget 2016 per centrum inom hälso- och sjukvård

Resultatbudget (mnkr)

Kontoklass

010 Primärv- och rehabcentrum

030 Vuxen- psykiatrin

031 Rätts- psykiatrin

040 Tandvårds- centrum

050 Kirurgi- centrum

060 Medicin- centrum

070 Barn- och kvinnocentrum

080 Medicinskt servicecentrum

090 Akut- centrum

110 Hälso- och sjukvårds- gemensamt

120 Hälso- och sjukvårds- utveckling

Hälso- och sjukvård totalt

3 Intäkter 188,6 20,4 296,3 218,9 38,7 55,6 24,9 318,8 17,7 153,0 2,9 1 335,8

4 Personalkostnader -525,4 -221,9 -206,6 -159,8 -468,8 -443,2 -293,5 -226,4 -204,4 -70,9 -48,7 -2 869,6

5 Kostnader för varor -345,3 -98,4 -20,8 -58,6 -321,4 -551,2 -127,1 -47,3 -67,9 -186,3 0,0 -1 824,3

6 Kostnader för tjänster -97,3 -28,8 -35,3 -24,9 -69,6 -60,0 -41,3 -66,7 -33,3 -45,1 -5,2 -507,5

7 Övriga kostnader -52,9 -10,2 -33,7 -33,3 -34,8 -29,4 -17,7 -45,0 -24,5 -50,4 -3,5 -335,3

-832,3 -338,9 0,0 -57,7 -855,9 -1 028,2 -454,8 -66,5 -312,5 -199,7 -54,5 -4 201,0

Resultat utanför verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,0 1,0

Resultat -832,3 -338,9 0,0 -57,7 -855,9 -1 028,2 -454,8 -66,5 -312,5 -198,7 -54,5 -4 200,0

References

Related documents

Beräkningarna baserar sig på investeringsut- fallet 2014, budgeterade investeringar 2015 vilket även omfattar förslag till ombudgete- ringar från 2014 samt det investeringsförslag

Till detta skall även läggas de arbetsplatser som finns inom förbundets branscher men där organisationen inte haft förmåga att teckna ett kollektivavtal, här

Förbundets uppdrag är tvådelat; dels att främja och bidra till utvecklad samverkanskultur genom att stödja kompetens- och metodutveckling hos de samverkande parterna, dels genom

Budgeten för året 2021 innebär att Gryaab redovisar ett positivt resultat på 12,5 mkr vilket kommer att användas till framtida investeringar.. Gryaabs driftkostnader kommer,

Utrikespolitiska föreningen i Uppsala ämnar under verksamhetsåret 2015/2016 fortsätta med föreningens stora och breda verksamhet. Föreningens positiva utveckling under

Samt nyckeltal till övergripande mål Mål: Piteå ska vara tryggt och tillgängligt för alla (Plan för hållbarhet) Indikator/nyckeltal för att följa upp målet

Finsam Lund hade i den statliga medelstilldelningen möjlighet att tilldelas 3,34 miljoner kr från staten för 2016 vilket hade gett en samlad budget på 6,68 miljoner. Eftersom

Solnabor som vill studera (elever) kommunal vuxenutbildning (komvux), särskild utbildning för vuxna (särvux)eller utbildning i svenska för invandrare (sfi) söker direkt till