Fotosyntesen motorn i den gröna tillväxten
Stefan Hellstrand Tekn Dr Energi- och miljöteknik
Presentation konferens Global Kunskap 2018-02-08/09
Vad det handlar om
• Bilder
• Formel
• Klimatfrågan
• Värden
• Processer att hämta hem värden
Formel
• Hur ser formeln för fotosyntesen ut?
Formel
• Hur ser formeln för fotosyntesen ut?
• Vad kommer in på vänstersidan?
Formel
• Hur ser formeln för fotosyntesen ut?
• Vad kommer in på vänstersidan?
• 6 H2O + 6 CO2 + ljusenergi
Formel
• Hur ser formeln för fotosyntesen ut?
• Vad kommer in på vänstersidan?
• 6 H2O + 6 CO2 + ljusenergi
• Vad kommer in på högersidan?
Formel
• Hur ser formeln för fotosyntesen ut?
• Vad kommer in på vänstersidan?
• 6 H2O + 6 CO2 + ljusenergi
• Vad kommer in på högersidan?
• 6 H2O + 6 CO2 + ljusenergi → C6H12O6 (druvsocker) + 6 O2
Formel
• Hur ser formeln för fotosyntesen ut?
• Vad kommer in på vänstersidan?
• 6 H2O + 6 CO2 + ljusenergi
• Vad kommer in på högersidan?
• 6 H2O + 6 CO2 + ljusenergi → C6H12O6 (druvsocker) + 6 O2
• Vad är fossila bränslen
Tidsrum
• Fossila bränslen fotosyntesprodukter lagrad över tiden
• Postfossila ekonomin beror av fotosyntes nu lagrad över yta
• Vilken puls av power har de fossila bränslena gett till människans ekonomi?
IPCC 2013
• IPCC, 2013: Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fifth Assessment Report of the
Intergovernmental Panel on Climate Change
Dvs, figuren från IPCC 2013
IPCC skattar det totala förrådet av kol år 2011 i
• haven till ca 40 608 miljarder ton,
• lager av fossila bränslen till ca 1 110 miljarder ton,
• marken (soils) till ca 1 950 miljarder ton,
• vegetation till ca 520 miljarder ton, samt
• i atmosfären till ca 830 miljarder ton.
Dvs, figuren från IPCC 2013
IPCC skattar några årliga flöden av kol i miljarder ton
• Till atmosfären
– fossila bränslen och cement 7,8 – markanvändning netto 1,1 – respiration och bränder 119
– från oceaner 78
• Från atmosfären till
– oceaner 80
– fotosyntesen 123
• Varav ökning sedan 1750 14,1 (dvs + 13% från förindustriell nivå)
Slutsats
• Med ett lantbruksvetenskapligt perspektiv kan vi fixa detta tämligen enkelt
Slutsats
• Med ett lantbruksvetenskapligt perspektiv kan vi fixa detta tämligen enkelt
• Hantera världen som ett stort lantbruk (jord- och skog)
Slutsats
• Med ett lantbruksvetenskapligt perspektiv kan vi fixa detta tämligen enkelt
• Hantera världen som ett stort lantbruk (jord- och skog)
• Optimera användningen av de tre produktionsfaktorerna
• Mark/Natur, Arbete, Kapital
Slutsats
• Med ett lantbruksvetenskapligt perspektiv kan vi fixa detta tämligen enkelt
• Hantera världen som ett stort lantbruk (jord- och skog)
• Optimera användningen av de tre produktionsfaktorerna
• Mark/Natur, Arbete, Kapital
Värden
100 150 200 250 300 350
Miljoner kg
Produktion av animaliskt protein i Sverige 1873-2007, samt behov av protein för svenska befolkningen
Protein, mjölk
Animaliskt protein (exkl fjäderfä) Svensk befolkning, behov protein
MJ Protein
00 Riket 2 783 475 3 899 499
01 Stockholms län 24 731 34 646
03 Uppsala län 82 464 115 528
04 Södermanlands län 72 757 101 929
05 Östergötlands län 202 902 284 255
06 Jönköpings län 243 685 341 389
07 Kronobergs län 99 640 139 590
08 Kalmar län 331 379 464 244
09 Gotlands län 132 686 185 886
10 Blekinge län 31 438 44 044
12 Skåne län 327 558 458 891
13 Hallands län 214 139 299 998
14 Västra Götalands län 482 849 676 445
17 Värmlands län 57 872 81 076
18 Örebro län 51 588 72 272
19 Västmanlands län 35 086 49 154
20 Dalarnas län 46 652 65 357
21 Gävleborgs län 73 604 103 116
22 Västernorrlands län 57 518 80 579
23 Jämtlands län 60 353 84 551
Mjölkkor Klimatskatt
Intäkter till företagaren Mjölk Nötkött Summa
00 Riket 11 270 8 646 4 448 13 094
01 Stockholms län 100 77 40 116
03 Uppsala län 334 256 132 388
04 Södermanlands län 295 226 116 342
05 Östergötlands län 822 630 324 955
06 Jönköpings län 987 757 389 1 146
07 Kronobergs län 403 309 159 469
08 Kalmar län 1 342 1 029 530 1 559
09 Gotlands län 537 412 212 624
10 Blekinge län 127 98 50 148
12 Skåne län 1 326 1 017 523 1 541
13 Hallands län 867 665 342 1 007
14 Västra Götalands län 1 955 1 500 772 2 271
17 Värmlands län 234 180 92 272
18 Örebro län 209 160 82 243
19 Västmanlands län 142 109 56 165
20 Dalarnas län 189 145 75 219
Inbindning koldioxid Värde miljarder kr
miljoner ton
långsiktig, 40 år eller
mer känslighetskalkyl
Stockholms 3,1 4,5 11,0
Uppsala 5,0 7,3 17,6
Södermanlands 4,0 5,8 14,1
Östergötlands 7,1 10,3 25,0
Jönköpings 7,0 10,2 24,7
Kronobergs 5,8 8,4 20,2
Kalmar 7,8 11,3 27,2
Gotlands 0,8 1,1 2,7
Blekinge 2,5 3,6 8,6
Skåne 4,9 7,1 17,2
Hallands 3,5 5,1 12,3
Västra Götalands 13,6 19,7 47,6
Värmlands 12,9 18,8 45,3
Örebro 6,1 8,8 21,2
Västmanlands 2,9 4,1 10,0
Dalarnas 13,0 18,8 45,5
Gävleborgs 13,5 19,6 47,3
Västernorrlands 14,5 21,0 50,7
Jämtlands 16,9 24,6 59,3
Tabell 2. Inbindningen av koldioxid i Sveriges skogar år 2010 i ton samt det samhällsekonomiska värdet av denna i en långsiktig grundkalkyl respektive känslighetsanalys
Miljoner ton Värde miljarder kr, kolbindning
Frisläppande av syrgas
Inbindning
koldioxid Långsiktig Känslighetskalkyl
Kil 0,15 0,21 0,31 0,74
Eda 0,45 0,62 0,89 2,16
Torsby 2,39 3,29 4,77 11,52
Storfors 0,21 0,29 0,41 1,00
Hammarö 0,01 0,02 0,03 0,07
Munkfors 0,08 0,11 0,16 0,38
Forshaga 0,19 0,26 0,37 0,90
Grums 0,19 0,26 0,38 0,92
Årjäng 0,79 1,08 1,57 3,79
Sunne 0,71 0,97 1,41 3,41
Karlstad 0,47 0,65 0,95 2,28
Kristinehamn 0,33 0,45 0,65 1,56
Filipstad 0,88 1,21 1,75 4,23
Tabell 5. Mängden syrgas som frigörs per år och koldioxid som binds in varje år via den
värmländska skogens fotosyntes fördelat per kommun, samt värdet av inbindningen av koldioxid
Summa ekonomiskt värde energi + kolsänka,
miljoner kr
Skatt milj kr Egen kommun
Skatt miljoner kr
Landsting
Ökad sysselsättning
Kil 417 58 29 556
Eda 1 210 169 85 1 613
Torsby 6 456 904 452 8 608
Storfors 560 78 39 746
Hammarö 37 5 3 49
Munkfors 212 30 15 283
Forshaga 506 71 35 675
Grums 517 72 36 690
Årjäng 2 123 297 149 2 831
Sunne 1 912 268 134 2 549
Karlstad 1 280 179 90 1 707
Kristinehamn 877 123 61 1 169
Filipstad 2 372 332 166 3 163
Hagfors 2 806 393 196 3 742
Arvika 2 554 358 179 3 406
Tabell 6. Summering ekonomiska värden produktionen av kemisk energi och inbindningen av koldioxid, samt vad detta innebär i ökade skatteintäkter och i sysselsättning när detta stärker miljöhjälteföretagens resultaträkningar vid betalning ekosystemtjänster
Processer hämta hem värden
1. Leader Närheten beslut 2,0 miljoner överför
verktygslåda hållbarhet (Hellstrandmetoden®) i IT-plattform, tre webbapplikationer
1. Offentlig upphandling
2. Hållbarhetsräkenskaper alla typer av organisationer 3. Stöd för hållbar hälso- och sjukvård, första
applikation förebyggande vård diabetespatienter
med riskfötter (Sahlgrenska Universitetssjukhuset ev
2. Interreg Gränslös Tillväxt på fotosyntesens grund
• Process söka förstudiemedel
Interreg Gränslös Tillväxt på fotosyntesens grund
• Process söka förstudiemedel
• Planerat innehåll fullstort projekt rubriker
1. Inventera produktion/utbud av nyttigheter från fotosyntesen 2. Inventera konsumtion/efterfrågan på dessa nyttigheter
3. Utvikle metoder for optimering av produktionsfaktorerne mark, arbete, kapital för företags- och smhällsnytta
4. Utvikle modell for hållbarhetsbalanserad fritidshus-område 5. Utveckla system för skogsskötsel för ekonomiska mervärden
utifrån bl a de kvaliteter långsamt växande skog ger.
6. Utvikle effektive, økonomisk, økologisk og samfunnsmessig bærekraftig gräsbaserad idisslarproduktion (fx Storfebeiting i utmark)
7. Utveckla nyttigheter som i industriella processer kan utvecklas från fotosyntesen i berört område
8. Utveckla system för att hämta hem fotosyntesens värden till berörda företags resultaträkningar, jobb och skatteintäkter
9. Med stöd av 4 och 8 utveckla en uppsättning affärsmodeller för hållbar tillväxt
10. Strategi för kommunikation via olika kanaler och plattformar 11. Etablera ett årligt Johan C Løken-symposium i Elverum i Johans
Seminarium-konferens
• Process för att skapa ett seminarium- konferens där
– Forskare Chalmers som ser kor som
hållbarhetsbovar konfronteras Hellstrands
perspektiv som ser dem som hållbarhetshjältar – Deltagande också med expertis från FAO
– Detta har stor men icke insedd effekt lönsamhet framtidens skogsbruk i Norden och Globalt