• No results found

Fotosyntesen motorn i den gröna tillväxten. Stefan Hellstrand Tekn Dr Energi- och miljöteknik Presentation konferens Global Kunskap /09

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Fotosyntesen motorn i den gröna tillväxten. Stefan Hellstrand Tekn Dr Energi- och miljöteknik Presentation konferens Global Kunskap /09"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Fotosyntesen motorn i den gröna tillväxten

Stefan Hellstrand Tekn Dr Energi- och miljöteknik

Presentation konferens Global Kunskap 2018-02-08/09

(2)

Vad det handlar om

• Bilder

• Formel

• Klimatfrågan

• Värden

• Processer att hämta hem värden

(3)
(4)
(5)
(6)

Formel

• Hur ser formeln för fotosyntesen ut?

(7)

Formel

• Hur ser formeln för fotosyntesen ut?

• Vad kommer in på vänstersidan?

(8)

Formel

• Hur ser formeln för fotosyntesen ut?

• Vad kommer in på vänstersidan?

• 6 H2O + 6 CO2 + ljusenergi

(9)

Formel

• Hur ser formeln för fotosyntesen ut?

• Vad kommer in på vänstersidan?

• 6 H2O + 6 CO2 + ljusenergi

• Vad kommer in på högersidan?

(10)

Formel

• Hur ser formeln för fotosyntesen ut?

• Vad kommer in på vänstersidan?

• 6 H2O + 6 CO2 + ljusenergi

• Vad kommer in på högersidan?

• 6 H2O + 6 CO2 + ljusenergi → C6H12O6 (druvsocker) + 6 O2

(11)

Formel

• Hur ser formeln för fotosyntesen ut?

• Vad kommer in på vänstersidan?

• 6 H2O + 6 CO2 + ljusenergi

• Vad kommer in på högersidan?

• 6 H2O + 6 CO2 + ljusenergi → C6H12O6 (druvsocker) + 6 O2

• Vad är fossila bränslen

(12)

Tidsrum

• Fossila bränslen fotosyntesprodukter lagrad över tiden

• Postfossila ekonomin beror av fotosyntes nu lagrad över yta

• Vilken puls av power har de fossila bränslena gett till människans ekonomi?

(13)

IPCC 2013

• IPCC, 2013: Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fifth Assessment Report of the

Intergovernmental Panel on Climate Change

(14)
(15)

Dvs, figuren från IPCC 2013 

IPCC skattar det totala förrådet av kol år 2011 i

• haven till ca 40 608 miljarder ton,

• lager av fossila bränslen till ca 1 110 miljarder ton,

• marken (soils) till ca 1 950 miljarder ton,

• vegetation till ca 520 miljarder ton, samt

• i atmosfären till ca 830 miljarder ton.

(16)

Dvs, figuren från IPCC 2013 

IPCC skattar några årliga flöden av kol i miljarder ton

• Till atmosfären

– fossila bränslen och cement 7,8 – markanvändning netto 1,1 – respiration och bränder 119

– från oceaner 78

• Från atmosfären till

– oceaner 80

– fotosyntesen 123

• Varav ökning sedan 1750 14,1 (dvs + 13% från förindustriell nivå)

(17)

Slutsats

• Med ett lantbruksvetenskapligt perspektiv kan vi fixa detta tämligen enkelt

(18)

Slutsats

• Med ett lantbruksvetenskapligt perspektiv kan vi fixa detta tämligen enkelt

• Hantera världen som ett stort lantbruk (jord- och skog)

(19)

Slutsats

• Med ett lantbruksvetenskapligt perspektiv kan vi fixa detta tämligen enkelt

• Hantera världen som ett stort lantbruk (jord- och skog)

• Optimera användningen av de tre produktionsfaktorerna

• Mark/Natur, Arbete, Kapital

(20)

Slutsats

• Med ett lantbruksvetenskapligt perspektiv kan vi fixa detta tämligen enkelt

• Hantera världen som ett stort lantbruk (jord- och skog)

• Optimera användningen av de tre produktionsfaktorerna

• Mark/Natur, Arbete, Kapital

(21)

Värden

(22)

100 150 200 250 300 350

Miljoner kg

Produktion av animaliskt protein i Sverige 1873-2007, samt behov av protein för svenska befolkningen

Protein, mjölk

Animaliskt protein (exkl fjäderfä) Svensk befolkning, behov protein

(23)

MJ Protein

00 Riket 2 783 475 3 899 499

01 Stockholms län 24 731 34 646

03 Uppsala län 82 464 115 528

04 Södermanlands län 72 757 101 929

05 Östergötlands län 202 902 284 255

06 Jönköpings län 243 685 341 389

07 Kronobergs län 99 640 139 590

08 Kalmar län 331 379 464 244

09 Gotlands län 132 686 185 886

10 Blekinge län 31 438 44 044

12 Skåne län 327 558 458 891

13 Hallands län 214 139 299 998

14 Västra Götalands län 482 849 676 445

17 Värmlands län 57 872 81 076

18 Örebro län 51 588 72 272

19 Västmanlands län 35 086 49 154

20 Dalarnas län 46 652 65 357

21 Gävleborgs län 73 604 103 116

22 Västernorrlands län 57 518 80 579

23 Jämtlands län 60 353 84 551

(24)

Mjölkkor Klimatskatt

Intäkter till företagaren Mjölk Nötkött Summa

00 Riket 11 270 8 646 4 448 13 094

01 Stockholms län 100 77 40 116

03 Uppsala län 334 256 132 388

04 Södermanlands län 295 226 116 342

05 Östergötlands län 822 630 324 955

06 Jönköpings län 987 757 389 1 146

07 Kronobergs län 403 309 159 469

08 Kalmar län 1 342 1 029 530 1 559

09 Gotlands län 537 412 212 624

10 Blekinge län 127 98 50 148

12 Skåne län 1 326 1 017 523 1 541

13 Hallands län 867 665 342 1 007

14 Västra Götalands län 1 955 1 500 772 2 271

17 Värmlands län 234 180 92 272

18 Örebro län 209 160 82 243

19 Västmanlands län 142 109 56 165

20 Dalarnas län 189 145 75 219

(25)

Inbindning koldioxid Värde miljarder kr

miljoner ton

långsiktig, 40 år eller

mer känslighetskalkyl

Stockholms 3,1 4,5 11,0

Uppsala 5,0 7,3 17,6

Södermanlands 4,0 5,8 14,1

Östergötlands 7,1 10,3 25,0

Jönköpings 7,0 10,2 24,7

Kronobergs 5,8 8,4 20,2

Kalmar 7,8 11,3 27,2

Gotlands 0,8 1,1 2,7

Blekinge 2,5 3,6 8,6

Skåne 4,9 7,1 17,2

Hallands 3,5 5,1 12,3

Västra Götalands 13,6 19,7 47,6

Värmlands 12,9 18,8 45,3

Örebro 6,1 8,8 21,2

Västmanlands 2,9 4,1 10,0

Dalarnas 13,0 18,8 45,5

Gävleborgs 13,5 19,6 47,3

Västernorrlands 14,5 21,0 50,7

Jämtlands 16,9 24,6 59,3

Tabell 2. Inbindningen av koldioxid i Sveriges skogar år 2010 i ton samt det samhällsekonomiska värdet av denna i en långsiktig grundkalkyl respektive känslighetsanalys

(26)

Miljoner ton Värde miljarder kr, kolbindning

Frisläppande av syrgas

Inbindning

koldioxid Långsiktig Känslighetskalkyl

Kil 0,15 0,21 0,31 0,74

Eda 0,45 0,62 0,89 2,16

Torsby 2,39 3,29 4,77 11,52

Storfors 0,21 0,29 0,41 1,00

Hammarö 0,01 0,02 0,03 0,07

Munkfors 0,08 0,11 0,16 0,38

Forshaga 0,19 0,26 0,37 0,90

Grums 0,19 0,26 0,38 0,92

Årjäng 0,79 1,08 1,57 3,79

Sunne 0,71 0,97 1,41 3,41

Karlstad 0,47 0,65 0,95 2,28

Kristinehamn 0,33 0,45 0,65 1,56

Filipstad 0,88 1,21 1,75 4,23

Tabell 5. Mängden syrgas som frigörs per år och koldioxid som binds in varje år via den

värmländska skogens fotosyntes fördelat per kommun, samt värdet av inbindningen av koldioxid

(27)

Summa ekonomiskt värde energi + kolsänka,

miljoner kr

Skatt milj kr Egen kommun

Skatt miljoner kr

Landsting

Ökad sysselsättning

Kil 417 58 29 556

Eda 1 210 169 85 1 613

Torsby 6 456 904 452 8 608

Storfors 560 78 39 746

Hammarö 37 5 3 49

Munkfors 212 30 15 283

Forshaga 506 71 35 675

Grums 517 72 36 690

Årjäng 2 123 297 149 2 831

Sunne 1 912 268 134 2 549

Karlstad 1 280 179 90 1 707

Kristinehamn 877 123 61 1 169

Filipstad 2 372 332 166 3 163

Hagfors 2 806 393 196 3 742

Arvika 2 554 358 179 3 406

Tabell 6. Summering ekonomiska värden produktionen av kemisk energi och inbindningen av koldioxid, samt vad detta innebär i ökade skatteintäkter och i sysselsättning när detta stärker miljöhjälteföretagens resultaträkningar vid betalning ekosystemtjänster

(28)

Processer hämta hem värden

1. Leader Närheten beslut 2,0 miljoner överför

verktygslåda hållbarhet (Hellstrandmetoden®) i IT-plattform, tre webbapplikationer

1. Offentlig upphandling

2. Hållbarhetsräkenskaper alla typer av organisationer 3. Stöd för hållbar hälso- och sjukvård, första

applikation förebyggande vård diabetespatienter

med riskfötter (Sahlgrenska Universitetssjukhuset ev

(29)

2. Interreg Gränslös Tillväxt på fotosyntesens grund

• Process söka förstudiemedel

(30)

Interreg Gränslös Tillväxt på fotosyntesens grund

• Process söka förstudiemedel

• Planerat innehåll fullstort projekt rubriker

(31)

1. Inventera produktion/utbud av nyttigheter från fotosyntesen 2. Inventera konsumtion/efterfrågan på dessa nyttigheter

3. Utvikle metoder for optimering av produktionsfaktorerne mark, arbete, kapital för företags- och smhällsnytta

4. Utvikle modell for hållbarhetsbalanserad fritidshus-område 5. Utveckla system för skogsskötsel för ekonomiska mervärden

utifrån bl a de kvaliteter långsamt växande skog ger.

6. Utvikle effektive, økonomisk, økologisk og samfunnsmessig bærekraftig gräsbaserad idisslarproduktion (fx Storfebeiting i utmark)

7. Utveckla nyttigheter som i industriella processer kan utvecklas från fotosyntesen i berört område

8. Utveckla system för att hämta hem fotosyntesens värden till berörda företags resultaträkningar, jobb och skatteintäkter

9. Med stöd av 4 och 8 utveckla en uppsättning affärsmodeller för hållbar tillväxt

10. Strategi för kommunikation via olika kanaler och plattformar 11. Etablera ett årligt Johan C Løken-symposium i Elverum i Johans

(32)

Seminarium-konferens

• Process för att skapa ett seminarium- konferens där

– Forskare Chalmers som ser kor som

hållbarhetsbovar konfronteras Hellstrands

perspektiv som ser dem som hållbarhetshjältar – Deltagande också med expertis från FAO

– Detta har stor men icke insedd effekt lönsamhet framtidens skogsbruk i Norden och Globalt

References

Related documents

Första avtalet träffades i mars 2008 med Stora Enso, där spill- värme från koncernens massabruk i Skutskär ska användas för elproduktion med Opcon Powerbox.. Ett arbete med att

E4 Sundsvall 2013 – Pålning med trä istället för betong I projekt E4 Sundsvall valde entreprenören att använda träpålar i stället för konventionella betongpålar vid

Tidigare beslut om att flytta produktion från Åmål till Kina av solenoider för en kund inom tung fordonsindustri och ytterligare småtändsystem har också börjat implementeras

Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd

samband med Q3-rapporten att kommunicera omsättningsmål, som påverkas av förvärv och avyttringar, till förmån för en bedömning av tillväxt för jämförbara enheter. I den

Licentiatexamen uppnås antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå, eller efter

• Uppsatsen lämnas till huvudhandledaren och den biträdande handledaren för områdesspecifik granskning (Energi- och miljöteknik).. • - Uppsatsen lämnas till gruppen

I grupp utforma, analysera och utvärdera tekniska och organisatoriska lösningar som syftar till att förbättra organisationens miljöprestanda, utföra osäkerhetsanalyser,