Informationsteknologi
En översikt av Kap 7
Bengt Carlsson
Informationsteknologi
Reglering av vätskenivån i en tank
TANK
Varierande utflöde Reglerventil
Nivågivare Inflöde
Tillbakablick, återkoppling
Informationsteknologi
Reglerproblemet: Konstruera en regulator som via
mätningar av nivån (utsignalen) beräknar ett ventilläge
(styrsignalen, insignal) så att nivån hålls nära ett givet värde (börvärde, referenssignal) trots variationer i utflödet
(störningen).
Nivåreglering i tank, blockschema
Regulator Ventil Tank Nivågivare
Börvärde
Inflöde
Utflöde
Nivå nivå
Uppmätt signalStyr-
Informationsteknologi
Allmänt blockschema
Regulator Börvärde
Process Givare
Störning
Utsignal Styrsignal
Ställdon
Regulatorn ska styra processen så att utsignalen hålls nära börvärdet trots störningar.
Informationsteknologi
Framkoppling
Idé: utnyttja mätning av en störning och kompensera innan störningen påverkar reglerfelet
Exempel: Nivåregleringen då utflödet kan mätas:
TANK Reglerventil
Inflöde
Varierande utflöde Flödesgivare Nivågivare
Informationsteknologi
Utnyttja mätningen av utflödet (störningen) genom att direkt låta inflödet (via reglerventilen) påverkas
Ventil Ventil-
Inflöde
Utflöde
läge Nivå Framkopplings-
regulator
Tank Flödesgivare
Informationsteknologi
Normalt bör framkoppling kombineras med återkoppling:
Utsignal Framkopplings-
regulator
Regulator Börvärde
Σ Process
Störning
Informationsteknologi
Kommentarer:
• Under vissa vilkor kan framkopplingen helt
eliminera störningens inverkan på utsignalen. Se LB sid 131.
• Framkoppling används ofta! T ex i reningsverk (tas upp i kursen Vattenreningsteknik-W4), uppvärmning av byggnader (se LB ex 7.2), elkraftproduktion....
Informationsteknologi
Kaskadreglering
Ibland kan man mäta en signal inuti processen.
Denna signal kan används för en “lokal” reglering.
Vid kaskadreglering används två regulatorer (oftast av PID-typ) där utsignalen från den ena regulatorn (master-regulator,
överordnade regulatorn) används som börvärde för den
andra regulatorn (slav-regulatorn, underordnande regulatorn).
Informationsteknologi
Exempel, nivåreglering i tank där inflödet kan mätas.
TANK
Varierande utflöde Reglerventil
Nivågivare Inflöde
Flödesgivare
Informationsteknologi
Blockschema för kaskadreglering av nivåregleringsprocessen
Utsignal
Ventil Tank
Slavregulator Börvärde
Master- regulator
Börvärde
Från flödesgivare Från nivågivare
Fördelar
•Störningar i inflödet regleras ut snabbare
•Lättar att ställa in regulatorerna.
•Inverkan av olinjäriteter i reglerventilen minskar, LB kap 3.4 Nackdelar:
• En till givare behövs
•(En till regulator behövs)
Informationsteknologi
Otto-Smith-regulatorn (kursivt)
Processer som innehåller tidsfördröjningar (dödtid) är svårat
att reglera. En dödtid (e -sT) ger negativ fasvridning (-wT) vilket minskar fasmarginalen.
Otto-Smith-regulatorn är specialgjord för system med tidsfördröjningar.
För den intresserade: Se kap 7.4
Informationsteknologi
Datorimplementering, Kap 11.2-11.5
(tenteras med obl datorövning)
Process
Störning
Utsignal Styrsignal
Börvärde
Regulator
DATOR
Informationsteknologi
Beteckningar:
o o
o
h
t t+h t+2h
tid x(k)
x(k+1) x(k+2)
Samplingsintervall: h (LB anv T)
Sampling av signaler
Informationsteknologi
Samplingsteoremet
Hur fort måste man sampla en signal för att kunna återskapa den tidskontinuerliga signalen?
fs>2 fmax
där fmax= den högsta frekvens som signalen har.
Hmmm.... jaha det är därför musiken på CD-skivorna samplats med 44 kHz!
Informationsteknologi
Vikning
Om en signal innehåller högre frekvenser än halva
samplingsfrekvensen (Nyquistfrekvensen) kommer den samplade signalen att uppfattas som om den hade lägre frekvenser!
Informationsteknologi
Implementering i dator
Behöver ha:
• Samplingsfunktion (A/D-omvandlare)
• Hållkrets (D/A-omvandlare) Varför datorimplementering?
• Billigare (100-tals regulatorer i en dator)
• Lättare implementera avancerade funktioner
• Ingen komponentdrift.
Men:• Måste välja en ”vettig” samplingstid
• Principellt svårare eftersom vi bara får
”stickprov” av y.
Informationsteknologi
Diskretisering av analog regulator
1. Designa en regulator som i LB:
2. Skriv om som en diff.ekvation 3. Approximera derivator med
differensbildning t ex
h
h k
u k
t u
u ( ) ( )
) (
. ≈ − −
) (
) ) (
( E s
s s U
G
reg =Informationsteknologi
Digital PI-regulator
Kontinuerlig tid (se LB sid 47):
τ τ d Ti e
t e K t
u
t
) 1 (
) ( ( )
(
0
∫
+
=
Diskret tid:
) ( )
( )
(k r k y k
e = −
Approximera integralen med en summa:
) ( )
( )
(
0 1
k I h j e d
e
t k
j
= ⇒
∫
≈∑
=
τ τ
Informationsteknologi
Integratoruppvridning
I praktiken är den realiserbara insignalen alltid begränsad:
Regulator Börvärde
Process Styrsignal
(Ställdon)
Utsignal Begränsning
u u
b
Informationsteknologi
Antag att processen regleras med en
integrerande regulator och att en störning kommer som är så stor att u blir större än umax.
Om e>0 fortsätter u att växa och kan bli godtyckligt stor!
När störningen försvinner krävs ett negativt reglerfel under lång tid för att u<umax.
Fenomenet kallas integratoruppvridning
Informationsteknologi
Differentiell PI-regulator
) ( )
1 (
) (
)) ( )
( ( )
(
k e k
I k
I
k Ti I k h
e K k
u
+
−
=
+
Digital PI: =
Vill undvika summering (integrering) då insignalen mättar.
Inför
=
−
−
=
∆u(k) u(k) u(k 1)
Informationsteknologi
Insignalen ges av u(k) = ∆u(k)+ u(k −1)
Tricket är nu att göra denna summering bara när insignalen inte mättar dvs
⎪⎩
⎪⎨
⎧
<
− +
∆
− +
∆
>
− +
∆
=
min min
max max
) 1 (
) ( ,
), 1 (
) (
) 1 (
) ( ,
) (
u k
u k
u om u
annars k
u k
u
u k
u k
u m o u
k u
i kortform
max
) min
1 (
) ( )
( U
k U
u k
u k
u = ∆ + −
Den diff. PI regulatorn fungerar mycket bättre vid mättning, se Ber.lab 4!
Informationsteknologi
Datorbaserad styrning, 6p period 2:
• Reglering av system med flera in- och utsignaler.
• Robusthet och begränsningar.
• Reglerdesign baserad på kriterier
• Prediktionsreglering (MPC)