”Vi vill göra mer”
En kvalitativ studie om hur personal på fritidshem arbetar med hållbar utveckling, inriktat på klimat- och miljöundervisning Emelie Lindén och Maja Nilsson
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Självständigt arbete 15 hp, GN
Barn- och ungdomsvetenskap
Grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem (180 hp) Vårterminen 2020
Handledare: Hilda Jakobsson Examinator: Elisabeth Kring
English title: “We want to do more” A qualitative study about how leisure time staff work with sustainable development focused on climate and environmental education
”Vi vill göra mer”
En kvalitativ studie om hur personal på fritidshem arbetar med hållbar utveckling, inriktat på klimat- och miljöundervisning
Emelie Lindén och Maja Nilsson
Sammanfattning
Studiens syfte var att undersöka hur personal från olika fritidshem arbetar med hållbar utveckling, samt hur klimat och miljöundervisning synliggörs i det praktiska- och teoretiska arbetet. För att så tydligt som möjligt kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Personerna som har deltagit i intervjuerna har innefattat barnskötare, grundlärare med arbete mot fritidshem, äventyrspedagog samt personer som arbetar på fritidshem men inte har någon fritidshemspedagogisk utbildning. De semistrukturerade intervjuerna har analyserats utifrån en tematisk analys med hjälp av kodning. Efter denna fas delades materialet upp i en resultatdel med tre olika teman som i sin tur har analyserats utifrån ett teoretiskt perspektiv.
Dessa valda teman innefattar; det praktiska och teoretiska arbetet, personalens kompetens och åsikter kring hållbar utveckling samt intresse och utmaningar i arbetet med hållbar utveckling på skola och fritidshem. Det studien visar på är att arbetet med hållbar utveckling med fokus på klimat- och miljöundervisning kan delas in i diverse praktiska och teoretiska arbetssätt. Likheter och skillnader mellan dessa arbetssätt kunde upptäckas mellan de olika fritidshemmen, och en viss koppling från personalens egna intressen till innehållet på undervisningen kan ses prägla slutsatsen.
Nyckelord
Hållbar utveckling, personal på fritidshem, klimat, miljö, fritidshem, skola, Deweys teoretiska perspektiv, semistrukturerade intervjuer
Innehållsförteckning
Förord ... 4
Beskrivning av författarnas insatser i studien ... 4
Inledning ... 5
Tidigare forskning ... 6
Syfte och frågeställningar ... 9
Teoretiskt perspektiv ... 10
Metod ... 11
Val av metod ... 11
Urval och avgränsningar ... 12
Undersökningspersoner ... 13
Genomförande ... 13
Databearbetning och analysmetod ... 14
Forskningsetiska överväganden ... 14
Studiens kvalitet ... 15
Resultat och analys ... 15
Det praktiska och teoretiska arbetet ... 16
Personalens kompetens och åsikter kring hållbar utveckling ... 18
Intresse och utmaningar i arbetet med hållbar utveckling på skola och fritidshem ... 19
Diskussion ... 21
Betydelse för praktiken och professionen ... 24
Slutsatser ... 24
Vidare forskning ... 25
Referenser ... 26
Bilagor ... 27
Bilaga 1 ... 27
Bilaga 2 ... 29
Förord
Vi som har skrivit den här uppsatsen är studenter från Stockholms universitet som studerar sista terminen på grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem. Uppsatsen tillkom i och med en kurs i självständigt arbete där vi fick välja ämnesinriktning fritt, dock med anknytning till fritidshemsverksamhet. Inriktningen hållbar utveckling på fritidshemmet valde vi på grund av ett intresse för ämnet, en antydan till att det saknas forskning inom området, samt att det är ett aktuellt ämne både i skolan och i samhället. Personer som har varit behjälpliga under processen är bland annat vår handledare Hilda Jakobsson, personal på fritidshem runt om i Stockholm som har ställt upp på kvalitativa intervjuer, samt tidigare forskare och teoretiker vars forskning och teorier vi har tagit del av.
Beskrivning av författarnas insatser i studien
Uppsatsen har skrivits och bearbetats av två författare, Emelie Lindén och Maja Nilsson. Vi båda har varit lika delaktiga under hela processen. Till en början vid val av ämnesinriktning var vi överens om att studien skulle handla om hållbar utveckling på fritidshemmet. Detta eftersom båda har ett intresse för klimat- och miljöfrågor och ville veta mer om hur ämnet behandlas i fritidsverksamheten. Efter valet av ämnesinriktning utsågs ett passande syfte och frågeställningar till ämnet. Vid val av teoretiskt perspektiv beslutade vi gemensamt att välja John Deweys perspektiv, eftersom vi ansåg att den passar till studiens syfte och frågeställningar. Arbetsinsatsen med de semistrukturerade intervjuer och transkribering av dessa har varit jämnt fördelade, likaså arbetet med analysen och diskussionen.
Inledning
Studien har som avsikt att ta reda på hur personal på fritidshem arbetar praktiskt och teoretiskt med hållbar utveckling för att öka elevers kunskap och medvetenhet kring ämnet. Utifrån begreppet hållbar utveckling har vi, författarna till studien, valt att smalna av och fokusera mer på att undersöka hur klimat- och miljöundervisningen aktualiseras i verksamheten. Detta eftersom hållbar utveckling är ett brett begrepp som inkluderar många delar. Den praktiska kunskapsdelen som vi har valt att undersöka berör exempelvis hur personal på fritidshem lär eleverna att praktiskt pröva och undersöka ett hållbart arbetssätt. Den teoretiska kunskapsdelen handlar om hur personalen genom diskussioner och samtal aktualiserar för eleverna om hur olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling. Det praktiska och teoretiska synsättet förklaras i studien utifrån John Deweys pedagogiskt inriktade perspektiv tillsammans med tillhörande begrepp. Hållbar utveckling, samt klimat- och miljöundervisning i fritidsverksamheten är inriktningar som tidigare forskare ännu inte har berört. Däremot i en liknelse till denna studies syfte, har forskning istället framställts gällande ämnets relation och framväxt i skolan. Den tidigare forskning som nämns i denna studie kommer därför främst att ha sitt ursprung i skolans verksamhet.
Hållbar utveckling som begrepp och fenomen växte fram under 1970 och 1980-talet i och med de miljöproblem som blev allt mer märkbara i världen. Undervisningen i skolan för hållbar utveckling växte fram med ett visst fördröjande efter detta. Efter en tid dök ämnet även upp bland läroplaner och förordningar (Björneloo, 2006). Etableringen av begreppet hållbar utveckling har under de senaste 30 åren ökat internationellt och fått en större bredd i och med forskare och samhällsorganisationers påverkan på politiker och folkopinionen. I och med det ökade intresset för hållbar utveckling i samhället och världen blev det ett naturligt kliv för ämnet att även stiga in i skolans värld (Björneloo, 2006). Men hur ser då den hållbara utvecklingens kliv in i fritidsverksamheten ut, och i vilka
sammanhang är den verksam? Fritidsverksamheten är en del av skolväsendet och ett av målen med verksamheten är att komplettera utbildningen i skolan (Skolverket, 2019). Hållbar utveckling kan därför även ses få en naturlig plats i fritidshemmets värld. I fritidshemmets eget kapitel, kapitel 4, benämns begreppet hållbar utveckling under rubriken ”natur och samhälle” i och med en text om hur elever ska utveckla en kunskap om hur individers olika beslut i vardagen kan leda till en hållbar utveckling (Skolverket, 2019). Då skolverkets allmänna råd (2020) menar att fritidshemmets verksamhet ska komplettera skolan, är en annan avsikt med studien att se hur väl skolan och fritidshemmet samarbetar i undervisningen av ämnet. Sara Bruun (2016) som själv är ämneslärare anser att samarbete mellan fritidslärare och ämneslärare i form av ett genomarbetat temaarbete är en stabil undervisningsmetod. Bruun (2016) menar på att eleverna ökar sin förståelse för ämnet om undervisningen kommer från flera håll. I ljuset av detta kommer studien även undersöka om detta är något som går att urskilja i praktiken.
I dagens läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11, reviderad 2019, berörs begreppet hållbar utveckling en övergripande del (Skolverket, 2019). Detta är något som har utökats sedan den reviderade 2018 års upplaga då hållbar utveckling som begrepp endast benämns sju gånger, med två av dessa i kapitlet för fritidshem (Skolverket, 2018). I dagens läroplan som är reviderad 2019 benämns begreppet 38 gånger och fortfarande två gånger i kapitlet för fritidshem. En generell ökning av begreppet har alltså skett i skolans styrdokument på bara ett år (Skolverket, 2019). Detta är
specifikt märkbart i kapitel 1 under rubriken ”Skolans uppdrag” i stycket om övergripande perspektiv.
De perspektiv som benämns i kapitlet ska beröra hela skolans verksamhet, därmed även fritidshemmets. Ett av dessa perspektiv är miljöperspektivet som är beskrivet nedan.
Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor.
Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. (Skolverket, 2019, s. 8)
Ett annat uppmärksammade av hållbar utveckling görs av de globala målen, som bland annat syftar till att öka medvetenheten världen över om klimatförändringar genom utbildning och undervisning. De globala målen är ett gemensamt ansvarstagande från FN:s alla medlemsländer för att bekämpa bland annat extrem fattigdom, ojämlikhet och klimatkrisen. Med hjälp av de 17 målen och framförallt mål nummer 13 inspirerades denna studie till att fokusera på hållbar utveckling och hur detta bemöts i fritidsverksamheten. Mål nummer 13 syftar specifikt till att bekämpa klimatförändringarna och ett av delmålen är att öka medvetenheten genom utbildning, därför kan mål nummer 13 även ses som något fritidsverksamheten kan använda (Globala målen, 2020).
Tidigare forskning
I en studie av forskaren Inger Björneloo (2006) som är verksam på Göteborgs Universitet beskrivs hållbar utveckling utifrån syftet hur lärare undervisar ämnet i skolan. Studien omfattar även lärares uppfattningar om begreppet och fenomenet hållbar utveckling, i och med dess komplexa innebörd.
Inledningsvis beskriver Björneloo (2006) den ohållbara utvecklingen och de utmaningar vår värld står inför idag, men också hur utbildningen och skolan kan ses som en lösning och förutsättning i att hantera dessa utmaningar. I skolans undervisning om ämnet beskriver Björneloo (2006) en reflektion kring huruvida eleverna ska lära sig om eller för hållbar utveckling. I en lära om hållbar utveckling blir elevernas roll mer passiv i mottagandet av kunskap, medan i lära för hållbar utveckling blir elevernas roll att vara mer kritiska och aktiva i lärandet. Lärande för hållbar utveckling har blivit den mer allmänna beskrivningen kring undervisningen av ämnet i svenska skolor. Det handlar om att eleverna förväntas vara verksamma och agera i lärandet istället för att bara inta en passiv roll. Det framhävs i studien att lärarna vill förmedla etiskt ansvar till eleverna genom undervisningen om hållbar
utveckling. De vill att eleverna ska tillägna sig ett etiskt ansvar för sin undervisning, samt för vår gemensamma värld. Nuvarande och framtida generationer samt miljö och natur ligger som utgångspunkt för detta etiska ansvar i undervisningen om hållbar utveckling (Björneloo, 2006).
Personalen på fritidshemmet kan tänkas ha en viktig roll i att belysa detta etiska ansvar eftersom elever i verksamheten ska ges möjlighet att arbeta praktiskt, vara aktiva i diskussioner, samt få utrymme att utveckla kreativiteten som kan handla om ett ansvarstagande kring hållbar utveckling. Detta är även något som uppmärksammas och ingår i läroplanen för fritidshemmet (Skolverket, 2019). Ett flertal ideologiska dilemman som berör fritidsverksamheten diskuterar universitetslektorerna Ljusberg och Holmberg (2019) om i artikeln ”Lärare, barn och lärande i kurslitteratur– ideologiska dilemman i talet om fritidshem”. De menar att fritidsverksamheten har en stark integrering till skolans verksamhet, men att den utmärker sig genom specifika mål och riktlinjer. Ett dilemma som uppstår i
fritidsverksamheten som artikeln belyser är bland annat den dubbeltydiga karaktären mellan att vara en målstyrd verksamhet och lyda under skollagen, men samtidigt vara frivillig för eleverna.
Undervisningen i fritidshemmet ska dessutom vara elevcentrerad och ett fritt val. Med detta menas att den fria leken och elevernas fria val ska vara ständigt närvarande i verksamheten. Dilemmat blir i detta fall, då styrningen av fritidshemmet ska ske via styrdokumenten, att undervisningen tvingas vara både frivillig och styrd (Ljusberg & Holmberg, 2019).
Tidigare forskning om fritidsverksamheten och dess roll som berör hållbar utveckling finns det dock inte mycket forskning kring, inte heller med det specifika fokuset på undervisning i klimat och miljö.
Den tidigare forskningen benämner mer om hur ämnet undervisas i grundskolan och i olika skolämnen. Det är dels därför denna studie har som syfte att undersöka hur ämnet praktiseras och undervisas på fritidshemmet eftersom det saknas forskning kring detta. Den tidigare forskningen som tas upp i detta avsnitt av studien kommer därför att belysa hur tidigare studier har behandlat ämnet hållbar utveckling i skolan. Detta i och med att skolan står nära fritidshemmet och för att det finns möjlighet att dra kopplingar mellan dessa verksamheter.
Att det finns många varierande arbetssätt att inkludera hållbar utveckling i undervisningen framgår tydligt av Björneloo (2006). För att eleverna ska lära sig hur de kan bidra till en hållbar utveckling i världen och i samhället krävs det att lärarna är medvetna om hur de kan undervisa ämnet. Lärare behöver också vara insatta i vad kunskapen bör leda till i framtiden (Björneloo, 2006).
Utomhuspedagogik kan räknas som en tänkbar arbetsmetod för att få in mer miljöundervisning i de tidiga skolåren, beskriver forskarna inom utomhusdidaktik Dahlgren och Szczepanski (1997). Att flytta undervisning utomhus i grupper med yngre elever, där syftet är att eleverna ska få en positiv upplevelse att vistas i naturen, kan räknas som ännu en anledning till att en betydande del av undervisningen med fördel kan genomföras ute i det fria. Med utomhuspedagogiken upplever sig fritidspedagoger och lärare även mer fria i planeringar och det kan falla sig naturligt att ägna en tid av skoldagen åt verksamhet utomhus. Lek och rörelse blir ofta en självklar del i utomhuspedagogiken vilket även kan uppmana elever att vistas mer utomhus (Dahlgren & Szczepanski, 1997). I en
fenomenologisk studie av Farmer, Knapp & Benton (2007) benämns även där den positiva effekten av att vistas utomhus då studien syftar till genomförda utflykter till en nationalpark. I studien undersöktes hur den långvariga effekten av skolutflykter, i en kombination med miljöutbildning, kunde bidra till en mer miljövänlig attityd samt en ökad kunskap om miljön och hållbarhet hos eleverna. I studien bestod deltagarna av fjärdeklassare från en kommunal grundskola. Enligt författarna av studien uppnår människor en positiv attityd till klimat- och miljöfrågor genom att behärska de tre huvudfaserna i en miljöutbildning. Den första fasen består av att eleverna får kännedom om sin egen koppling till naturen och de underliggande principerna till de naturliga kretslopp som finns på jorden. Denna fas är avgörande för att eleverna ska få en personlig anknytning till miljön och därmed även en positiv upplevelse av naturen. Den andra fasen handlar om att deltagarna måste syntetisera denna lärdom om ekologi och naturen för att kunna förstå deras egen roll i den. I den tredje och sista fasen får eleverna en förståelse för hur de som individer är utlösare av förändringar som är essentiella för en hållbar existens och framtid (Farmer m.fl., 2007). Resultatet i studien visade på ett ökat intresse hos eleverna gällande ekologi och miljömässig kunskap. Flera av eleverna ansåg även att miljön innebär ett ansvar för alla individer, att det är något vi måste vara rädda om och att vi bör sluta förorena den. En vilja att bevara och skydda skogen var även något som eleverna uttryckte. Förutom ett ökat intresse kring klimat- och miljöfrågor visade studien på att relationen mellan utevistelse och elevernas deltagande är ett bra koncept i att öka medvetenheten hos eleverna. Utevistelse kan även främja kunskapen i att kunna delta i att bevara naturen, samt uppmuntra för att agera hållbart (Farmer m.fl., 2007).
Hestness, McGinnis och Breslyn (2019) är amerikanska forskare inom utbildningsväsendet som i likhet med Björneloo (2006) skriver i en studie om att intresset för arbete med hållbar utveckling har
ökat. Detta i och med de rådande klimatförändringarna, vilket är något som skolan har börjat inkludera i undervisningen. På vissa ställen i världen har ämnet även tagits in som delar av läroplaner och styrdokument. Att mer fokus läggs på klimat- och miljöinriktad undervisning i skolan och läroplaner tas även upp av doktoranderna inom miljöforskning, Siegner och Stapert (2019), i en studie om undervisning i klimatförändringar i grundskolan. Som verkligheten ser ut idag med
klimatförändringar, både redan upplevda samt prognoser för framtiden, utgör undervisningen i skolan ett nödvändigt krav på utbildningsväsendet. Detta i form av att utbilda eleverna i en förståelse för klimatförändringar. Undervisning om klimat- och miljöfrågor är något som tidigare har undervisats i de naturvetenskapliga ämnena, eftersom det räknas ligga närmast dessa ämnen. Däremot räknas klimatförändringar behöva undervisas om, samt åtgärdas med hjälp av sociala, tekniska och
vetenskapliga medel. För att undersöka hur elever kan lära sig mer om ämnet utgår studien av Siegner och Stapert (2019) från en analys och utvärdering av en läroplan med klimatförändringar i fokus.
Läroplanen i studien återspeglar ett samarbete mellan olika skolor tillsammans med en ideell klimatutbildning. Efter ett år undersöktes bland annat genom enkäter och observationer hur väl eleverna hade implementerat kunskaperna om klimatförändringarna. Baserat på dessa uppgifter gick det att tolka att eleverna hade ökat sina kunskaper om ämnet, samt att många hade fått ett ökat intresse för klimat och miljö. Lärarna i studien framhäver både framgångar och en del utmaningar i att lära ut om klimatförändringar, då det krävs både praktiska och teoretiska kunskaper av dem. Författarna till studien erbjuder även att implementera och skala av denna nya läroplan till andra skolor och
sammanhang eftersom den gav lyckat resultat. Sammanfattningsvis ger upptäckterna en stark motivation till ytterligare studier kring ämnet klimatförändringar i skolan och ett införande av mer klimatinriktat innehåll (Siegner & Stapert, 2019).
Hestness m.fl. (2019) skriver att läran om klimatförändringarna har skapat helt nya
samhällsorganisationer där skoleleverna deltar på fritiden för att lära sig mer om klimatet. I studien jämförs skolans undervisning om klimatförändringar med olika samhällsorganisationers sätt att lära ut.
De menar på att dessa samhällsorganisationer använder sig av ett sociokulturellt lärande vilket är teorin som författarna har grundat studien på. Det sociokulturella lärandet innebär enligt författarna att människor utvecklas i sociala sammanhang. De sociala sammanhangen som beskrivs i studien är de gemensamma träffarna utanför skolan som eleverna själva har valt att delta i. Läran om
klimatförändringarna som sker under dessa träffar är mer utvecklande än skolans sätt att lära ut då träffarna är baserade på det eleverna själva vill lära sig när det gäller klimat- och miljöfrågor. Skolan har mer strikta mål för vad eleverna ska lära sig och det sociokulturella perspektivet, som studien hänvisar till, uppfylls då inte på samma sätt som det görs under träffarna (Hestness m.fl., 2019).
Författarna påpekar att i samband med att klimatförändringar tas upp i media, så nämns ämnet som något ”vi lär oss om i skolan” men enligt undersökningen visar sig det vara falskt. Enligt studien är det få skolor som tar upp klimatförändringarna på schemat och ännu mer sällsynt är det att det tas upp innan årskurs 6. Undersökningen har också visat på att elever därför har nytta av dessa sociala sammanhang för att utöka sina kunskaper kring ämnet. Författarna menar att det inte enbart behöver vara sammankomster utan även kan vara tillgång till olika sociala medier eller nyhetssändningar, vilket författarna till studien menar tillhör det sociokulturella lärandet. Slutligen visar studien på att det för det mesta är tonåringar som drar nytta av dessa nya samhällsorganisationer då de inte är lika delaktiga i sina föräldrars liv som yngre barn är. De barn som gjorde yttranden om
klimatförändringarna visade sig dessutom ha föräldrar som pratade om ämnet med dem (Hestness m.fl., 2019).
Precis som Hestness m.fl (2019) nämner i artikeln lär sig barn ofta av sina föräldrar om klimatförändringar. Det här är något som Lawson, Stevenson, Nils Peterson, Carrier, Strnad &
Seekamp (2019) även tar upp sin artikel. Även dessa författare tar upp att klimatfrågan ofta tolkas på olika sätt. Vissa tar den på stort allvar och uttrycker oro medan andra anser att det är något som endast kommer beröra utvecklingsländer (Lawson m.fl., 2019). Då forskning visar på att klimatförändringar är något som berör alla har Lawson m.fl. (2019) undersökt vad som kan göras för att uppmärksamma detta. Eftersom klimatfrågan har börjat rikta sig mot unga, samt att de har visat på större intresse för frågan ville författarna undersöka om barns klimatkunskaper skulle kunna ge ett större inflytande på deras föräldrar. Studiens syfte var att slumpmässigt utse 15 skolor som under två år fick ta del av undervisningsmaterial som riktade in sig på klimatfrågor. Eleverna som deltog i studien undersöktes även i hemmet om hur de pratade om ämnet. Experimentet gav en positiv effekt då samtliga
undersökningsgrupper visade en ökad respekt till klimatet. Den grupp som innan testet visade på lägst oro för klimatet fördubblade till och med sitt hänsynstagande vilket visar på att det går att öka
föräldrars inställningar till klimatfrågor via barnen (Lawson m.fl., 2019).
I Indonesien har klimatundervisningen också blivit mer aktuell, dock är det inte nämnt i landets läroplan. Prabawani, Hanika, Pradhanawati & Budiamo (2017) är indonesiska forskare som skriver att klimatundervisningen har ökat och blivit mer efterfrågad i och med de synliga miljöförändringarna i landet. Den typen av miljövänlig undervisning som Prabawani m.fl. (2017) nämner är den praktiska undervisningen då fokuset ligger på att lära ut vilka praktiska lösningar som kan bidra till en positiv påverkan på miljön. Författarna ger exempel på Rumänien som har utvecklat en grundlig
miljöundervisning som redan börjar i förskoleåldern då barnen får lära sig via lek hur de ska leva hållbart. För att uppnå en så god undervisning som möjligt har lärarna fått utbildning i hur undervisningen ska gå till. Då nämns även vikten av att lyfta fram de teoretiska inslagen till de praktiska, exempelvis att de efter en praktisk övning diskuterar kring syftet av den. I undervisningen ingår det även att samarbeta med föräldrar och olika samhällsorganisationer för att beröra fler sociala rum som eleverna vistas i (Prabawani m.fl., 2019). Det här går att koppla till Lawsons m.fl. (2019) studie som syftar till att barn har makten att påverka sina föräldrars hänsynstagande för miljön.
Prabawani m.fl. (2019) skriver att hållbar utveckling borde vara ett bredare ämne och att det bör involveras i flera skolämnen. Genom att låta hållbar utveckling vara ämnesöverskridande är det flera dimensioner som berörs. Hållbar utveckling kommer då inte enbart beröra det praktiska som kan göras för miljön, utan även innefatta en social nivå där eleverna blir medvetna om hur den hållbara
utvecklingen påverkar människor.
Syfte och frågeställningar
Studien har som syfte att undersöka hur personal på fritidshem arbetar med hållbar utveckling. För att smalna av begreppet hållbar utveckling har vi valt en inriktning på klimat- och miljöundervisning.
Utifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer är syftet att undersöka hur personal på fritidshem arbetar både praktiskt och teoretiskt med hållbar utveckling. Likheter och skillnader i detta arbete är även något som studien fokuserar på. Det praktiska arbetet syftar till att undersöka vad personal på fritidshem har för metoder i praktiken för att synliggöra klimat och miljöundervisningen för eleverna. Det teoretiska arbetet syftar till att undersöka hur personal på fritidshem pratar och diskuterar teoretiskt om ämnet, samt hur de gör för att öka elevers medvetenhet och förståelse för
hållbar utveckling. Klimat- och miljöundervisningen på fritidshem ligger som fokus under hela studien och genom detta har frågeställningar formulerats.
• Hur arbetar personal på fritidshem för att öka elevers medvetenhet och förståelse om hållbar utveckling?
• Hur lägger fritidshemmet fokus på klimat- och miljöundervisning i verksamheten och hur synliggörs detta i praktiken/teorin?
Teoretiskt perspektiv
Det teoretiska perspektiv som har valts ut till studien är den amerikanske filosofen John Deweys pedagogiskt inriktade perspektiv. Detta perspektiv har en kärna i individen och dess kunskap i och med en koppling till sociala sammanhang. Det speglar både hur individen och sociala sammanhang analyseras begreppsmässigt, samt vilka samband som finns mellan de olika begreppen. Dewey (2004) anser att samspelet mellan individ och dess omvärld utgörs av en dialektisk process. Den dialektiska processen utgörs av de två kategorierna individen och omvärlden och hur de kan ses som motsatser till varandra, men att de likaså kan vara beroende av varandra. I och med detta perspektiv kommer
begreppen intelligen action samt learning by doing beskrivas för att därefter tillämpas i studiens analysdel. Perspektivet har valts att användas i studien som koppling till det empiriska materialet eftersom mycket av det som ingår i Deweys teorier går att koppla till olika samhällsfrågor, vilken hållbar utveckling på fritidshemmet kan räknas tillhöra. Perspektivet har även en tydlig grund i pedagogiken som går att koppla till verksamhet på fritidshemmet, bland annat genom diskussioner kring den enskilda elevens utveckling och fria tillväxt, samt resonemang om praktik och teori (Dewey, 2004). Förklaringen på sambandet mellan praktik och teori är även något som kommer att ligga som utgångspunkt för analysen av resultatet. Detta är relevant till studien eftersom det praktiska och teoretiska arbetet ligger som fokus i både syftet och frågeställningar till studien.
I boken Individ, skola och samhälle som är en översättning av Deweys originaltexter beskrivs det att hans filosofi kan definieras som en grundläggande teori inom pedagogiken. Detta eftersom utbildning i grund och botten syftar till att anpassa emotionell och intellektuell beredskap. Beredskapen sker i ett möte i form av tanke och handling med omvärlden och medmänniskor (Dewey, 2004). Målet med denna filosofi samt en sammanfattning om vad Deweys perspektiv grundar sig i är Intelligent action.
Detta uttryck återspeglar synen på filosofins roll i samhället och det bygger på att tanke och handling förenas, alternativt ses i en dialektisk ställning till varandra. Innebörden av detta med betoning på ett etiskt krav är att människor bör leva som de lär, men också kunna reflektera över beteende och handlingar. Teori och praktik ska alltså inte räknas som varandras motsatser, utan mer som förutsättningar till varandra (Dewey, 2004).
Begreppet learning by doing som ofta förknippas med Deweys perspektiv förekommer dock
visserligen ganska sällan i hans verk. Begreppet anses vara mer relaterade till andra anhängare inom den progressiva pedagogiken. Uttrycket beskriver däremot Deweys pedagogik väl, då innebörden handlar om att låta elever praktiskt experimentera, utveckla och pröva sig fram under inlärningen och i praktiken. De pedagogiska och ämnesmässiga kunskaperna hos lärare och pedagoger är något som det bör ställas höga krav. Detta eftersom individens intresse och verksamhet ligger som utgångspunkt i utbildningen då lärare effektivt bör stimulera, vidga och fördjupa elevernas utveckling (Dewey, 2004).
Dewey (2004) betonar även vikten av att överge ett föråldrat ämnesindelat lärande och istället arbeta med mer praktiska problem som eleverna kan stöta på i samhället. Skolan och samhället bör därför stå i en närmare relation till varandra då skolans genomgripande syfte är att tjäna samhället. Dewey (2004) menar i och med detta att den skarpa tudelningen mellan teori och praktik måste överges. Detta eftersom han anser att skolan även kan räknas som samhällets styre både gällande elevernas enskilda utveckling samt när det gäller samhällets framtid. Att lära ut samhällets huvudsakliga värderingar samt de kunskaper som behövs nu och i framtiden beskrivs vara lärare och pedagogers grundläggande uppgift. Det här ska ske i en aktiv process där praktik och teori går hand i hand med varandra.
Pedagogens uppgift blir då att genom handledning organisera, vägleda och styra samspelet mellan individ och samhället. Samspelet bör i sin tur också bidra till mer kunskap, i form av en förutsättning för individen att kunna förstå och påverka det föränderliga samhälle som finns runt omkring oss (Dewey, 2004).
I en beskrivning om vad utbildning handlar om menar Dewey (2004) att människors sociala medvetande är centralt. För att ett ultimat inlärningstillfälle ska uppstå behöver barnets intelligens stimuleras av de villkor som ställs inför den specifika situationen. Barnet behöver alltså vara
medvetande kring omgivningen och dess krav i sociala situationer för att kunna lära sig på bästa sätt. I och med dessa krav inspireras barnet att agera som en medlem av ett sammanhang och anpassa sig efter dess villkor. Denna utbildningsprocess beskrivs utifrån två sidor, den psykologiska- och den sociala processen. Ingen av processerna kan underordna den andra, utan att negativa följder uppstår.
Den psykologiska utvecklingen räknas som den grundläggande eftersom barnets begåvning och egna insikter anses vara förutsättningen för all undervisning. Om inte denna förutsättning inkluderas blir undervisningen pressad utifrån och därmed oberäknelig. Den sociala processen anses vara den del av undervisningen som anpassar individen till civilisationen och det samhälle som levs i just nu. Med en balanserad kombination av dessa två processer kan uppfostran och undervisningen leda till sociala individer med psykologiska insikter som har enskilda intressen och vanor (Dewey, 2004).
Metod
I avsikt att så tydligt som möjligt kunna besvara studiens syfte har vi valt en relevant metod för att samla in och bearbeta det empiriska materialet. Metoden som har valts till arbetet är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Denna metod valdes för att få en inblick och svar på hur det formulerade syftet tillsammans med frågeställningarna kan klarläggas i praktiken.
Val av metod
I undersökningen kommer kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som berör det valda ämnet bidra till att forma studiens resultat. En kvalitativ metod innebär att genom en studie få djupare insikt i hur individer upplever det valda undersökningsämnet. I studiens fall innebär detta att intervjupersonerna har fått svara på mer djupgående frågor om hur de arbetar med hållbar utveckling (Dalen, 2007). Den semistrukturerade intervjuformen som ofta används i kvalitativa metoder, är en blandning mellan en öppen och en mer strukturerad intervjuform. Detta innebär att intervjun ska inrikta sig på ett
förutbestämt ämne, men att det finns utrymme för följdfrågor och diskussion. Utifrån studien valdes det att kombinera den öppna intervjuformen med den mer strukturerade, som semistrukturerade
intervjuer innebär. Detta passade till studiens syfte att gå lite djupare in på vissa delar än andra. Att använda denna metod och intervjuform bidrog alltså till en djupare inblick i hur personalen från olika fritidshem arbetar med hållbar utveckling. Detta även för att kunna låta intervjupersonerna få
möjlighet att bredda sina svar (Dalen, 2007).
Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2011) skriver att kvalitativa intervjuer kan se olika ut, dels att de kan bestå av öppna frågor där intervjupersonen välkomnas att ge bredare svar, eller att intervjun består av mer bestående frågor. Som tidigare nämnt valdes det att kombinera dessa två inriktningar i studien.
Dessa inriktningar tillämpades under intervjuerna då det tillkom vissa följdfrågor som inte fanns med i det färdiga formuläret. En fördel med användandet av intervjuer som Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2011) nämner är att det är en bred metod som fungerar i undersökning av de flesta ämnen, samt att metoden kan ge en djupare inblick i det valda ämnet. Däremot förutsätter denna djupare inblick att intervjuaren har utarbetat ett noggrant förarbete och är väl insatt i ämnet. Detta kan även bli en svaghet då bilden av ämnet begränsas om intervjuaren inte är tillräckligt insatt och väl förberedd (Eriksson- Zetterquist & Ahrne, 2011). I likhet med detta skriver även Dalen (2007) att förutsättningen för en god intervju är att forskaren är kunnig i ämnet samt att forskaren visar ett intresse för intervjupersonens respons. Då två av intervjupersonerna i studien intervjuades via telefon togs även svagheter och styrkor med den typen av intervju i beaktning. Eriksson- Zettergren och Ahrne (2011) nämner att det har blivit mer vanligt att göra intervjuer via internet eller via telefon då det sparar tid. Nackdelar med telefonintervjuer är att det ofta blir opersonligt och att det kräver mer förberedelser av intervjuaren så att samtalet flyter på.
I samband med de semistrukturerade intervjuerna valde vi att göra ljudupptagningar och föra anteckningar. Att vi var två personer som utförde samtliga intervjuer kan ses som en fördel eftersom den ena då kunde föra anteckningar medan den andra ställde frågor och koncentrerade sig på
intervjupersonens svar (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011). Vid ljudupptagningar är det viktigt att vara bekant med utrustningen och att testa denna innan intervjuerna för att säkerställa att inga problem uppstår (Dalen, 2007). I transkribering av ljudupptagningarna valdes det att skriva ner allt som sades under intervjuerna, även interjektioner. Detta för att vi skulle få en djupare förståelse för och kunna analysera vilka sinnesintryck och åsikter som intervjupersonerna förmedlade (Eriksson-Zetterquist &
Ahrne, 2011).
Urval och avgränsningar
Vi som är författare till studien valde att besöka åtta fritidshem/fritidsklubbar i sex olika grundskolor.
Totalt valdes det att intervjua tio personer, då två av intervjupersonerna arbetade på samma
fritidshemsavdelning. Antalet intervjupersoner valdes med anledning av att öka säkerheten för att få ett underlag som är förhållandevis oberoende av individers personliga tankar och uppfattningar kring ämnet (Eriksson- Zetterquist & Ahrne, 2011). Tanken inför urvalsprocessen var även att hitta en variation av intervjupersoner för att få en stor bredd vad gäller det valda ämnet. Enligt Eriksson- Zetterquist och Ahrne (2011) är det viktigt att i en kvalitativ metod tänka över hur urvalet av
intervjupersoner väljs ut. Detta för att få ett så trovärdigt resultat som möjligt och att det inte råkar bli ett visst resultat bara för att vissa specifika personer har intervjuats. Fritidshemmen som besöktes valdes utifrån olika kontakter som vi hade fått under utbildningen, samt med utgångspunkt i att söka upp skolor som hade utmärkt sig för att antingen arbeta mycket eller lite med det valda ämnet.
För att komma i kontakt med dessa skolor kontaktades först rektorerna på varje enskild skola. I de fall då rektorerna visade intresse för en aktuell intervju vidarebefordrades vi till fritidshems personalen på skolan. Personalen på fritidshemmen återkom oftast med svar i form av mejl då vi antingen fick ett direkt svar huruvida de ville ställa upp på intervju eller inte, eller att de skulle samtala med sina kollegor och höra av sig efter det. De som valde att ställa upp på intervjuer fick därefter ett till mejl gällande en tydligare förklaring av syftet med studien samt med en bifogad samtyckesblankett (Bilaga 2). Tid och plats för intervjuerna valdes sedan ut med hänsyn till deltagarnas schema.
Vid val av intervjufrågor utgick vi från studiens syfte och frågeställningar för att kunna få så
utvecklade svar som möjligt från deltagarna. Eftersom det även fanns en tidsram för intervjuerna, ca 30 minuter per varje intervju, valde vi ut anpassade frågorna för att fylla ut denna tid.
Undersökningspersoner
I studien ingår tio personer som har deltagit i intervjuerna. Dessa personer arbetar på fritidshem eller fritidsklubbar på olika grundskolor utanför stadskärnan. När det gäller informanternas
utbildningsbakgrund är övergripande barnskötare, grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, äventyrspedagog, fritidspedagoger, samt personer utan fritidshemspedagogisk utbildning
representerade. Dessa intervjupersoner kommer i resultat- och analysdelen att benämnas som IP1 till och med IP10. Vilken utbildning dessa intervjupersoner har specifikt är inte något som kommer att framgå i resultatet, då detta inte är relevant för studiens syfte.
Genomförande
Då studiens syfte var att undersöka hur fritidshemmets personal arbetar för att göra eleverna medvetna om vad hållbar utveckling innebär, valde vi att använda semistrukturerade intervjuer som metod. Detta för att få en översikt utifrån syftet på studien, men även för att kunna gå in djupare på ämnet genom de intervjupersoner som arbetade mer med hållbar utveckling. Studiens frågeställningar och syfte
formulerades i samband med arbetet med intervjuerna för att väva samman intervjufrågorna med frågeställningarna. För att få tag på intervjupersoner valde vi att mejla biträdande rektorer på olika skolor i frågan om att skickas vidare till deras fritidspersonal. Detta gav dessvärre bara tillträde till två intervjupersoner. Därför valde vi istället att ringa och mejla olika kontakter som vi hade fått under utbildningen för att via dem försöka få tag i fritidshemspersonal som kunde tänkas ställa upp. Ett problem som uppstod i sökandet efter intervjupersoner var att en del uttryckte oro för att de inte ansågs sig kunna tillräckligt om ämnet, eller att de inte alls arbetade med ämnet på fritidshemmet. För att lösa detta problem mejlade vi ut mer detaljerad information om vad intervjuerna skulle handla om för att intervjupersonerna skulle känna sig mer förberedda för intervjusituationen. Mejlet förklarade även att skolan inte behövde ha något specifikt miljöarbete i fokus och att ett av studiens syfte var att ta reda på hur fritidshem tänker kring det.
Intervjuerna valdes att göras ansikte mot ansikte eftersom det dels låg i vårt intresse att träffa
intervjupersonerna, men även för att kunna få möjlighet att läsa av kroppsspråk och känslouttryck. Att få möjlighet att ta del av kroppsspråk och olika ansiktsuttryck kan vara en fördel då
intervjupersonernas svar ofta blir mer sannhetsenliga och lättare att tolka (Eriksson-Zetterquist &
Ahrne, 2011). De två sista intervjuerna gjordes dock via telefon då vi fick en viss tidsbrist, detta nämns även i val av metod. Det kan därmed tänkas som en nackdel att vi under dessa två intervjuer inte fick ta del av kroppsspråk och ansiktsuttryck. Under intervjuerna utfördes det ljudupptagningar för
att samla in och lättare komma ihåg den empiriska data. Samtliga ljudupptagningar har även genomgått transkriberingar och kodningar för att enklare kunna urskilja teman som visar på likheter och skillnader. Dessa teman har senare legat som grund för en strukturering av resultatet.
Databearbetning och analysmetod
För att samla in den empiriska data har det som tidigare nämnt genomförts semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar på fritidshem. Dessa intervjuer har utgått ifrån Eriksson- Zetterquist och Ahrne (2011), samt Dalens (2007), riktlinjer för hur en semistrukturerad intervju bör gå till. Författarna nämner att forskare bör vara opartiska i sitt intervjuande, men samtidigt visa ett genuint intresse för det som sägs. Det här ställningstagandet är något som vi har tagit i beaktning under de genomförda intervjuerna. Att vara både opartisk och genuint intresserad av till deltagarnas svar, är något som även har analyserats i bearbetningen av det insamlade empiriska materialet. För att göra detta möjligt valdes det att transkribera allt som sades under intervjuerna, inklusive interjektioner.
Detta för att med enkelhet kunna analysera hur intervjupersonerna svarade på frågorna, samt hur vi som intervjuade reagerade på svaren. Detta är något som senare problematiserades under rubriken studiens kvalitet.
Det insamlade empiriska materialet valdes att analyseras genom en tematisk analys. Den här analysmetoden beskriver Braun och Clarke (2006) som ett flexibelt verktyg i att analysera insamlat empiriskt material. Tematisk analys utgår ifrån att dela in materialet i olika teman för att enklare kunna analysera och fokusera på de viktigaste och mest framstående delarna av resultatet. Braun och Clarke (2006) nämner att denna analysmetod kan användas på två olika sätt, antingen induktivt eller
deduktivt. Det induktiva sättet innebär att analysen är i en ständig process där det som ska analyseras kan expandera under forskningens gång. Det deduktiva sättet är däremot mer bestående då det går ut på att koda materialet utifrån en frågeställning och på den vägen komma fram till vilka teman som fokuset läggs på (Braun & Clarke, 2006). Den deduktiva ingången är den som valdes till den här studien. För att koda det empiriska materialet gick vi noga igenom alla transkriberingar, fråga för fråga för att jämföra likheter och skillnader. De likheter och skillnader som var återkommande utifrån transkriberingarna var exempelvis det praktiska arbetet på fritidshemmet kontra det teoretiska. Dessa likheter och skillnader tillsammans med andra utmärkande delar blev grunden till olika teman som valdes ut för att forma resultatet.
Forskningsetiska överväganden
De etiska aspekter som har gjorts i studien är baserade på Vetenskapsrådets rekommendationer från utgåvan God forskningssed (Vetenskapsrådet, 2017). Det finns fyra forskningsetiska krav som
Vetenskapsrådet presenterar. Dessa krav bör varje individ som utför en studie med vetenskaplig grund beakta under hela processen. Detta för att bland annat undvika att studiens informanter råkar ut för besvärliga omständigheter som kan uppstå under studiens ramar. Kraven presenteras som,
samtyckeskravet, nyttjandekravet, informationskravet samt konfidentialitetskravet (Vetenskapsråden, 2017).
För att kunna följa dessa krav har deltagarna i studien bland annat informerats och fått skriva på en samtyckesblankett inför varje intervju. Samtyckesblanketten har riktat sig till personalen på fritidshemmen, med bland annat upplysningar om anonymitet. Samtycket har förmedlats både
skriftligt i och med blanketten, samt muntligt inför samtliga intervjuer. Deltagarna har även
informerats om studiens syfte, att det är frivilligt att deltaga samt att de när som helst kan avbryta sin medverkan till studien efter egen begäran. Inför varje intervju har deltagarna även informerats om att deras och skolans identitet inte röjs. Alla som har deltagit under intervjuerna har därför varit
avidentifierade för att skydda deltagarnas identiteter.
Vid hantering av det insamlade materialet från intervjuerna har det tagits i beaktning att vara så noggrann och varsam som möjligt. Detta för att inga obehöriga skulle kunna ta del av innehållet på något sätt. Skriftliga anteckningar, datorer och andra dokument har därför hanteras ansvarsfullt.
Studiens kvalitet
Den kvalitativa metoden med de semistrukturerade intervjuerna som vi har valt att använda har varit gynnsam och fungerat bra i förhållandet till syftet av studien. Eftersom variationerna på
intervjupersonernas kunskaper och erfarenheter kring hållbar utveckling har varit relativt stora har vi fått en bredd med olika former av verksamheter att diskutera om i analysen och diskussionen.
Svagheter som har uppkommit under genomförandet av studien är att vi vid vissa tillfällen under intervjuerna har haft det svårt att vara opartiska till ämnet. Detta har vi märkt av i efterhand vid analys av det insamlade materialet, då uppmuntrande av vissa svar från intervjupersonerna har förkommit.
Det har till exempel handlat om att en person har beskrivit hur deras arbete med hållbar utveckling har etablerats på fritidshemmet och att vi då har svarat på detta med en positiv kommentar. Att vara opartiska och neutrala under intervjuerna har därför varit något som vi har behövt vara medvetna om.
Dalen (2007) beskriver att forskarnas egna synpunkter och intressen bör som regel uteslutas från intervjuerna. Däremot är det viktigt att visa ett genuint intresse samt besitta en god förmåga att lyssna på personen som blir intervjuad.
En annan svårighet med genomförandet av studien är att det har varit besvärligt att få tag i intervjupersoner. Som anledning till detta kan det valda ämnet vara en av orsakerna. Vissa intervjupersoner har uttryckt en viss skam och oro för att de inte anser sig ha arbetat tillräckligt mycket med hållbar utveckling på fritidshemmet. Vi har därför försökt vara extra tydliga med att förklara studiens syfte och att intresset ligger i att undersöka hur de får in det valda ämnet i praktiken och teorin i verksamheten, inte i hur mycket eller lite de har arbetat med ämnet.
Resultat och analys
I det här avsnittet presenteras undersökningens resultat baserat på det insamlade empiriska materialet, det vill säga det som framkommit i intervjuerna. Vissa delar i resultatet kommer även att styrkas med citat. Resultatet har delats in i tre olika teman med enhetliga rubriker. Dessa teman redovisas som; det praktiska och teoretiska arbetet, personalens kompetens och åsikter kring hållbar utveckling samt intresse och utmaningar i arbetet med hållbar utveckling på skola och fritidshem. Med hjälp av dessa teman kommer studiens frågeställningar att besvaras. Intervjupersonerna benämns i resultatet som IP1 till IP10 för att bevara deras anonymitet. Resultatet kommer även att analyseras i separata avsnitt efter varje tema, utifrån Deweys teoretiska perspektiv.
Det praktiska och teoretiska arbetet
Resultat
På de sex olika skolorna där tio personer har intervjuats har arbetet med hållbar utveckling kunnat urskilja både likheter och skillnader. IP1 som arbetar på en fritidsklubb för åk 4–6 nämner att det praktiska arbetet på fritidshemmet utövas i form av sopsortering, hantering av matsvinn och att återanvända material. Vid hantering av matsvinn får eleverna se hur mycket mat som slängs varje dag.
Genom ett belöningssystem i form av röda och gröna smileys får eleverna på ett praktiskt sätt se hur mycket svinn de ska minska med för att uppnå skolans mål och därmed få en belöning i form av efterrätt. Den här typen av arbete med matsvinn var IP1 ensam om, men 6 av 10 intervjupersoner nämner även att de har någon form av sopsortering på skolan. Tre av intervjupersonerna har likheter i arbetssätten kring sopsortering då de alla engagerar eleverna i detta, bland annat genom
skräpplockning. Sedan diskuterar de hur skärpet sorteras samt hur lång tid det tar innan det förmultnar.
IP5 beskriver även en dramatisering av sopsorteringen då eleverna själva fick klä ut sig till olika återvinningsmaterial för att sedan sorter sig själva. Att engagera eleverna i Håll Sverige rents skräpplockardag är även något som flera av intervjupersonerna berättar om. Ytterligare två
intervjupersoner använder även skräpplockning som en återkommande aktivitet på fritidshemmet som enligt intervjupersonerna menar är valt av eleverna. IP5 beskriver att elever uppskattar att plocka skräp och att de ser ett stort intresse i det.
Ett annat praktiskt arbetssätt att få in hållbar utveckling i fritidsverksamheten sker genom
utomhuspedagogiken beskriver IP2, IP8 och IP10. IP8 berättar att eleverna flera gånger i veckan vistas i närområdet tillsammans med skolans egen skogsmulle. Där berättar skogsmulle bland annat om nedskräpningens påverkan på naturen i en kombination av en lära om allemansrätten. IP2 nämner hur de tillsammans med eleverna har skräpplockardagar som de sedan följer upp med en aktivitet då de gräver ner olika sorters skräp. Skräpet planeras senare under läsåret att grävas upp för att undersöka hur långt i förmultningsprocessen materialet har kommit. Därefter diskuterar personalen med eleverna om hur nedskräpning påverkar naturen. IP10 hänvisar till sitt eget intresse av att vistas i naturen och anser att en ökad utomhusvistelse kan bidra till en större hänsyn för den. Det har därför varit viktigt för intervjupersonen att gå på utflykter med eleverna så att de ska känna sig hemma i naturen och bli intresserade av att vilja ta hand om den. IP10 menar att det är enklare för eleverna att ta åt sig
faktakunskaper om det handlar om något som de bryr sig om, och att det därför är en lärares uppgift att skapa det intresset.
Skolstrejk för klimatet kan även räknas som ett praktiskt exempel på att arbeta med hållbar utveckling och det är ett engagemang som flera intervjupersoner nämner då flera elever har visat intresse för strejkandet. Samtliga trycker dock på den skolplikt vi har i Sverige. Skolorna skiljer sig åt i hanteringen av att lösa detta dilemma. IP4 nämner att istället för att låta eleverna gå på skolstrejk utanför skolan, flyttar de strejkandet till verksamheten. IP4 säger: ”Att vi gör någonting här. Att alla ska känna, jag kan strejka för klimatet, men jag kan göra det på min skola för att vi strejkar där tillsammans, både barn och vuxna.”
De flesta intervjupersonerna uttrycker att skolstrejk är något bra, men de tillägger även att de i sin yrkesroll måste se till skolplikten, vilket gör det svårare att acceptera elevernas frånvaro vid sådana tillfällen. IP6, IP7 och IP10 är de enda intervjupersonerna som vet med sig att elever har deltagit i någon skolstrejk och samtliga har elever som deltog under ett större evenemang som även deras föräldrar var med på.
IP10: Ja det var ju för ett tag sen, jag kommer inte ihåg när, då var det skolstrejk, det var uruselt väder den dagen vill jag minnas, men då pratade vi om det på fritids för då var det några barn som skulle ner och skolstrejka och då pratade vi om att hur bra det var att uttrycka sin åsikt och hur viktigt det var göra sin röst hörd.
IP1 och IP10 som båda arbetar på fritidsklubb berättar mer om det teoretiska arbete de gör inom ämnet. IP1 berättar att eleverna på fritidshemmet numera är delaktiga i earth hour nivå 1. Det är ett projekt där skolelever blir medvetna om klimatförändringar och vad de kan göra för att leva mer hållbart i vardagen. För att kunna genomföra projektet får IP1 material att arbeta med på fritidshemmet som är anpassat till en viss ålder. IP1 berättar att eleverna nyligen fick ta del av ett videoklipp som belyser problemet med matsvinn och att de senare hade diskussioner kring det. I likhet med varandra så arbetar både IP1 och IP10 mycket med att diskutera med eleverna, speciellt när ämnet kommer upp naturligt. Ofta handlar diskussionerna om att återanvända material, matsvinn och att inte slösa på resurser. En annan ingång till dessa diskussioner beskriver IP6 och IP4 då eleverna tittar på lilla aktuellt där klimatfrågor är återkommande, detta diskuteras det senare om. De övriga
intervjupersonerna nämner inte det teoretiska arbetet i lika stor utsträckning. De menar att detta mestadels sker vid regelbundna påminnelser som att inte låta vattnet rinna i onödan eller att använda papper som ligger i pappersåtervinningen istället för att ta ett nytt.
Analys
Med hänsyn till resultatet av det praktiska och teoretiska arbetet beskriver intervjupersonerna att de i undervisningen får med båda delarna, men arbetet skiljer sig dock åt på de olika skolorna. Dewey (2004) nämner i sitt teoretiska perspektiv att teori och praktik inte ska räknas som varandras motsatser, utan istället ses som förutsättningar till varandra. Begreppet intelligent action återspeglar detta som bygger på att tanke och handling förenas i ett etiskt krav, att människor bör leva som de lär. I en koppling till Deweys (2004) teori gällande hur teori och praktik synliggörs och möts i undervisningen på fritidshemmet, nämner intervjupersonerna att eleverna får lära sig hur tanke och handling kan gå hand i hand. Detta sker exempelvis genom att ha en aktivitet som går ut på att plocka skräp i naturen och sedan diskutera om vad denna handling gör för miljön. Dewey (2004) beskriver att detta sätt att ta till sig kunskap genom tanke och handling kan ses som en grundläggande teori inom pedagogiken.
Intelligent action är även något som går att koppla till det IP10 beskriver, då tanken med utevistelse är att eleverna ska få förståelse för deras egna roll i naturen, samt hur deras handlingar påverkar den.
Learning by doing är ett annat begrepp som förklarar teorin om pedagogik väl. Begreppet går ut på att låta eleverna praktiskt experimentera och pröva sig fram i undervisningen, detta för att ge plats åt deras fria utveckling. Ett exempel på detta utifrån resultatet är hur IP1 förklarar hur de arbetar praktiskt för att minska matsvinnet. Då lär sig elever hur de genom aktiva val kan bidra till en hållbar utveckling. Ett annat exempel på learning by doing är då IP5 berättar om en dramatisering av
sopsorteringen då eleverna fick klä ut sig till olika återvinningsmaterial och sedan sortera sig själva.
Att på detta praktiska sätt undervisa eleverna genom lek stämmer överens med learning by doing.
Utomhuspedagogiken som tre av intervjupersonerna nämner kan även det kopplas till begreppet, då eleverna bland annat får upptäcka allemansrätten samt hur deras nedskräpning kan påverka naturen.
Dewey (2004) ifrågasätter det ämnesindelade lärandet och betonar istället vikten av att låta eleverna i undervisningen stöta på praktiska problem som kan dyka upp utanför skolan och i samhället. Skolan bör därför stå i en närmare relation till samhället då deras uppgift är att forma framtidens medborgare.
I det teoretiska arbetet utifrån resultatet nämner fyra intervjupersoner att de ofta har diskussioner med
eleverna som rör klimat- och miljöfrågor. Detta sker exempelvis då eleverna får titta på klipp om matsvinn och engageras i ”Earth hour nivå 1” som IP1 nämner. Som flertalet av intervjupersoner beskriver försöker personalen på fritidshemmet uppmuntra vissa handlingar hos eleverna, som att spara på vatten, minska matsvinnet och sopsortera. Att uppmuntra eleverna till dessa handlingar stämmer överens med Deweys (2004) tolkning av förhållande mellan skola och samhälle. Han beskriver att lärare och pedagogers grundläggande syfte är att undervisa om samhällets nuvarande värderingar och kunskaper som är aktuella och kommer behövas i framtiden. Pedagogens uppgift i denna undervisningsprocess, då praktik och teori möts, blir att vägleda eleverna till ett liv i samhället.
Till likhet med resultatet beskriver majoritet av intervjupersonerna att undervisningen om hållbar utveckling främst sker praktiskt men att den till viss del möts upp av teoretiska inslag i form av diskussioner.
Personalens kompetens och åsikter kring hållbar utveckling
Resultat
Utifrån det empiriska materialet beskriver 8 av 10 intervjupersoner att de saknar kompetens att lära ut om hållbar utveckling, samt att de skulle vilja utöka sina kunskaper för att kunna undervisa ämnet på bästa sätt. Sex av dessa anser att de gärna vill utbilda sig för att stärka kompetensen om hållbar
utveckling och att det bör få en större plats i utbildningen på lärarprogrammet. IP9 nämner att det egna intresset för ämnet har ökat och därmed även kunskapen, medan andra lärare inte visar lika stort engagemang och saknar därför kunskap att kunna arbeta med ämnet. Att det egna intresset hos
personalen på fritidshemmet ofta styr undervisningen är något som ett flertal av intervjupersonerna tar upp. IP2 beskriver att fritidspersonal bör få mer kunskap om hållbar utveckling då det oftast är
personer med ett eget intresse för ämnet som undervisar i det. Två av intervjupersonerna anser att de har en grundläggande kompetens att lära ut om ämnet, detta gäller till exempel sopsortering,
återvinning och att inte slösa på resurser. Att ämnet ofta undervisas spontant, genom påminnelser i vardagen, som att inte slösa på skolans material, spara på vattnet och att inte skräpa ner nämner fyra av intervjupersonerna. I frågan om personalen känner att de har tillräckligt med kompentens att lära ut om ämnet svara IP8:
IP8: Nej spontant inte alls. Det är liksom så här, visst vi kan prata om återvinning… Där sträcker sig min kunskap ungefär. Vi vill göra mer! Jag skulle vilja ha mer kött på benen när det gäller det.
För det är ju som vi säger en fråga i tiden där det skulle vara jättebra att få mer kompetens i det, så att man kan bli bättre på att lära ut i det i pedagogiken här hos oss.
Fyra av intervjupersonerna på två olika skolor beskriver hur de arbetar med temaarbeten då hållbar utveckling är i fokus. Dessa temaarbeten har handlat om skolstrejk för klimatet, återvinning och skräpplockardagar. IP3 trycker på att undervisning kring hållbar utveckling med fördel kan ske via teman tillsammans med skolan under både längre och kortare perioder. Att arbeta mycket praktiskt med ämnet tillsammans med eleverna är även något som flera av intervjupersonerna tar upp i frågan om hur de vill att ämnet ska undervisas i fritidshemmet.
Analys
Dewey (2004) menar att det praktiska arbetet som learning by doing medför ställer krav på
pedagogernas ämnesmässiga kunskaper, för att så effektivt som möjligt kunna stimulera och fördjupa elevernas utveckling. Utifrån resultatet anser 8 av 10 intervjupersoner att de inte har tillräckligt med kompetens inom hållbar utveckling för att kunna lära ut ämnet på bästa sätt. De ämnesmässiga kunskaperna hos personalen räcker därför inte till. För att öka personalens kompetens kring ämnet finns det intresse hos sex av intervjupersonerna att utbilda sig inom ämnet, detta för att stärka elevernas utveckling som går att koppla till det Dewey (2004) nämner. IP1 nämner att då det egna intresset för hållbar utveckling har ökat, har även kunskapen kring ämnet gjort det. Dock anser IP1 till skillnad från Dewey (2004) att kunskaperna ändå inte räcker till för att undervisa ämnet på bästa sätt.
En konsekvens av att undervisningen i fritidsverksamheten ofta styrs av personalens egna intressen är att ämnet hållbar utveckling kan utebli. Det här är något som resultatet visar då intervjupersonerna nämner att de jobbar olika mycket med ämnet beroende på personalens intresse.
Deweys (2004) begrepp intelligent action som innebär att handling och tanke är beroende av varandra kan kopplas till resultatet om personalens kompetens och åsikter kring hållbar utveckling.
Intervjupersonerna trycker på brister i undervisningen då den ofta sker spontant utan etablerat underlag. Handlingarna sker i detta fall instinktivt medan tankarna bakom uteblir. Till skillnad från denna spontana undervisningsform, nämner 4 av 10 intervjupersoner från två olika skolor att de arbetar med temadagar, i vilket det finns en strukturerad tanke bakom. Eleverna får då arbeta praktiskt och teoretiskt med hållbar utveckling under en längre eller kortare period i en samverkan mellan skola och fritidshem.
Intresse och utmaningar i arbetet med hållbar utveckling på skola och fritidshem
Resultat
Elevernas intresse utifrån personalen på fritidshemmens svar är tudelade. Vissa anser att deras elever har fått ett ökat intresse för klimat- och miljöfrågor i och med dess aktualisering världen över, medan andra inte har märkt någon nämnvärd förändring hos sina elever. Ett exempel på ett ökat intresse nämner IP1 och IP3 då eleverna visar engagemang i och med att sätta upp lappar om skräpplockning som en aktivitet. Vissa elever på IP1:s skolan har uttryckt en viss oro kring klimathotet och ville därför göra någonting för att hjälpa till, då dök aktiviteten upp som förslag hos eleverna. Det stora intresset för klimat- och miljöfrågor hos vissa elever nämner tre av tio intervjupersoner har med gretaeffekten1 att göra. Dessa intervjupersoner nämner även att ämnet diskuteras i större utsträckning nu än tidigare.
IP4: Rädsla men också en väldig drivkraft har jag sett hos många barn som så här ja vi har fått nog, vi vill göra förändring och de hade sån där grej of the day med Greta Thunberg och hon är ju deras idol typ. Alltså många ser ju upp till henne. [eeeh] så det är ju bra att man har henne som ändå är en lägre ålder och kunna se att kolla på henne liksom.
Som tidigare nämnt har en del intervjupersoner dock inte märkt något förändrat intresse för ämnet, och detta tror tre av intervjupersonerna beror på elevernas unga ålder. En av dessa beskriver att det inte har
1 Den påverkan mot ett mer miljövänligt beteende som klimataktivisten Greta Thunberg har inspirerat till.
uppstått något ökat miljöintresse hos dessa elever eftersom de ser det ganska kortsiktigt och är för unga för att reflektera kring ämnet.
Intervjupersonernas erfarenheter skiljer sig gällande vårdnadshavares intresse kring hållbar utveckling.
Två av intervjupersonerna nämner att vissa vårdnadshavare visar på ett tydligt engagemang då de ifrågasätter hur eller om skolan undervisar i ämnet och därmed sätter en viss press. I kontrast till detta berättar IP6 och IP7, som arbetar på samma skola, att en vårdnadshavare har uttryckt en viss
frustration kring att ämnet ens uppmärksammats i undervisningssyfte. Detta för att vårdnadshavaren ansåg att det var politisk propaganda. Personalen på fritidshemmet besvarade detta genom att hänvisa till innehållet i läroplanen då hållbar utveckling berör en övergripande del.
En generell åsikt bland intervjupersonerna är att kompetensen kring hållbar utveckling är otillräcklig och därför kan ses som en utmaning i undervisningen av ämnet. Det finns även delade meningar i hur stort utrymme ämnet bör få i fritidshemmets verksamhet. IP5:s uppfattning är att ämnet tar tillräckligt med plats i verksamheten då hållbar utveckling är ständigt återkommande i vardagssituationer, exempelvis då de pratar om matsvinn och att inte slösa på material. De olika åsikterna och kunskaperna kring ämnet i personalstyrkan nämner bland annat IP1 som ett problem då vissa vill arbeta mer med hållbar utveckling än andra. Detta anser IP1 kan bli en utmaning då beslut ska fattas gällande innehållet i fritidsverksamheten.
Analys
Utifrån resultatet om hur personalen på fritidshemmet har märkt av elevernas intresse kring frågor om klimat och miljö är svaren tudelade, då vissa har märkt att deras elever har fått ett ökat intresse medan andra inte har det. IP1 och IP3 ger exempel på ett ökat intresse kring ämnet då vissa elever uttrycker att de vill delta i aktiviteter som rör klimat- och miljöengagemang. Dewey (2004) menar att elever behöver vara medvetna om de sociala situationer de befinner sig i för att uppnå ett optimalt inlärningstillfälle. Om elever blir medvetna om detta kommer de inspireras till att anpassa sig efter sociala sammanhang. Dewey (2004) nämner den psykologiska och sociala processen då den
psykologiska innebär att eleverna måste ha ett eget intresse och tidigare kunskaper. Denna process ses som en förutsättning för att undervisningen inte ska pressas utifrån och bli oförutsedd. Den sociala processen innebär att eleverna genom undervisningen anpassas till samhället och andra sociala sammanhang. Dessa två processer ska gå hand i hand för att forma eleverna till sociala medborgare med egna intressen och insikter. Den psykologiska och sociala processen kan synas i en koppling till det IP4 nämner då eleverna har uttryckt att de vill bidra till en hållbar utveckling. IP4 beskriver att eleverna i samband med gretaeffekten har fått ett ökat intresse för klimat- och miljöfrågor och därmed vill anpassa sig till sociala organisationer som rör ämnet. Processerna kan då tänkas gå hand i hand.
De intervjupersoner som nämner att eleverna inte har visat ett ökat intresse kring hållbar utveckling tror att det beror på deras unga ålder och att de inte har reflekterat över ämnet. Detta menar Dewey (2004) är av stor vikt att eleverna är medvetna om för att kunna få en optimal undervisning.
Vårdnadshavares intresse för ämnet kan också kopplas till processerna som Dewey (2004) beskriver, då två av intervjupersonerna berättar om ett tydligt engagemang från dem. Då vårdnadshavarna ifrågasätter om och hur hållbar utveckling undervisas, visar de ett slags intresse som kan antydas utifrån den psykologiska processen. Likaså är den psykologiska processen synlig hos de
vårdnadshavare som är kritiska till varför ämnet ska undervisas i skolan, vilket kan påverka elevernas utbildningsprocess.
Då en generell åsikt bland intervjupersonerna är att personalen på fritidshemmet inte har tillräckligt med kunskap att lära ut om ämnet blir den psykologiska och sociala processen otillräcklig, eftersom vissa delar inte uppfylls. Elevernas utbildning kan påverkas av detta då kunskaperna och det egna intresset hos personalen ofta återspeglar undervisningen på fritidshemmet (Dewey, 2004).
Diskussion
Syftet med studien var att undersöka hur personal på fritidshem arbetar med hållbar utveckling, detta utifrån ett praktiskt och teoretiskt arbetssätt. För att smalna av begreppet hållbar utveckling valde vi att fokusera mer på arbete som berör klimat- och miljöundervisning. Våra frågeställningar löd: Hur arbetar personal på fritidshem för att öka elevers medvetande och förståelse om hållbar utveckling?
Hur lägger fritidshemmet fokus på klimat- och miljöundervisning i verksamheten och hur synliggörs detta i praktiken?
För att kunna besvara detta syfte tillsammans med frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer och därefter framkom tre olika teman. Genom dessa kunde vi urskilja flerdimensionella svar eftersom det praktiska och teoretiska arbetet såg olika ut på skolorna. Däremot nämner samtliga intervjupersoner att de arbetar med ämnet hållbar utveckling, samt klimat- och miljöundervisning, på ett eller annat sätt. Ett samband som vi har kunnat skildra med hänsyn till analysen är att många skolor har ett arbetssätt som utgår från att praktik och teori går hand i hand. Det kan handla om att de inleder ett arbete med att diskutera klimat- och miljöfrågor tillsammans med eleverna, för att sedan följa upp arbetet genom ett praktiskt handlingssätt eller vise versa. Att kombinera praktik med teori beskrivs även av Dewey (2004) då han menar att dessa tillvägagångsätt har en anknytning till varandra.
Vissa intervjupersoner nämner att de har fått ett eget intresse för klimat- och miljöfrågor utanför skolan, samt att de arbetar mycket med ämnet i fritidsverksamheten. Vad kan detta samband tänkas bero på? Jo, utifrån det analyserade resultatet går det nämligen att urskilja ett samband mellan
huruvida personalens eget intresse kan forma innehållet och undervisningen i fritidshemmet. Intresset, eller i vissa fall ointresset för klimat- och miljöfrågor hos vissa vårdnadshavare har även märkts av då somliga av personalen på fritidshemmen har uttryckt detta. Även det här uppmärksammandet kan tänkas påverka verksamheten då en del vårdnadshavare har satt en viss press på hur undervisningen ska utformas. Påverkan på utformningen av undervisningen från personalens och vårdnadshavarnas sida kan tänkas problematiseras utifrån det Ljusberg och Holmberg (2019) beskriver. De menar att ett av de ideologiska dilemman som fritidshemmet besitter är att verksamheten ska vara både
elevcentrerad och fokusera på elevernas fria val, men samtidigt vara styrd av mål och riktlinjer genom styrdokumenten. Det finns alltså förhållningsätt på vad eleverna ska lära sig i verksamheten, men det får inte vara för styrt från personalens håll, utan eleverna ska få styra i största möjliga mån. Detta kan bli problematiskt, utifrån det analyserade resultatet, i och med sambandet mellan hur personalens och vårdnadshavarnas eget intresse formar undervisningen i fritidshemmet. I det fallet kan utformningen klimat- och miljöundervisningen komma från fel håll, då eleverna inte själva har något intresse av ämnet.
Hur undervisning för hållbar utveckling kan tänkas utformas beskriver bland annat Björneloo (2006) i en diskussion utifrån hur läran kring ämnet ska ske om eller för hållbar utveckling. Detta kan ses i en koppling till det analyserade resultatet då praktik och teori samverkar. I en lära om ämnet blir elevens
