11.3. Kv Släggan Riskanalys

(1)

Stockholm • Karlstad • Falun • Gävle • Örebro • Malmö

Brandskyddslaget AB Box 9196

Långholmsgatan 27, 10 tr 102 73 Stockholm

Telefon/Fax 08-588 188 00 08-588 188 62

Internet

www.brandskyddslaget.se info@brandskyddslaget.se

Organisationsnummer 556634-0278

Innehar F-skattebevis

Riskanalys kv Släggan, Häggvik

- avseende transporter med farligt gods på Norrvikenleden

Augusti 2014

(2)

2014-08-15 Riskanalys för ny bebyggelse, kv. Släggan, Häggvik

106333

P RO J E K T NUM M E R

106333

P RO J E K T NA M N

SLÄGGAN, SOLLENTUNA KOMMUN

P RO J E K T LE DA RE

Rosie Kvål

P RO J E K TA NS VA RI G

Martin Olander

UP P DRA G S G I VA RE

AB Sollentunahem

RE F E RE NS UP P DRA G S G I VA RE

Ulf Wedlund 08-120 641 43

DO K UM E NT T Y P

Analys av olycksrisker

Ö V RI G T

Riskanalys avseende transporter av farligt gods på Norrvikenleden

UP P RÄ T TAT AV

Pierre Wahlqvist, Lisa Åkesson

I NT E RNK O NT RO LL

Erik Hall Midholm, Rosie Kvål

2014-08-15 Version 3 (endast byte av figur 4.5 – typsektion) -

2014-08-13 Version 2 RKl

2013-05-06 Version 1 EMm

DATUM STATUS

INTERNKONTROLL (IK)

(3)

106333

SAMMANFATTNING

Sollentunahem avser att bebygga planområdet Släggan i Häggvik, Stockholm. Studerat planförslag innebär 100-120 lägenheter i hus med 3-4 våningar. Bebyggelsen planeras som närmast ca 12 meter från Norrvikenleden.

Norrvikenleden är klassad som en sekundär transportled för farligt gods. Enligt Länsstyrelsen i Stockholm ska risksituationen utredas vid ny bebyggelse inom 150 meter från en transportled för farligt gods. Med anledning av detta har denna riskanalys gjorts för det aktuella planområdet.

Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås.

Som underlag till analysen har först en inventering av verksamheter som hanterar farliga ämnen i närområdet samt transporter med farligt gods på Norrvikenleden gjorts.

Inventeringen visar att det i närområdet finns ett fåtal verksamheter som hanterar farligt gods i mindre mängder och att det är transporter med farligt gods på Norrvikenleden som kan innebära störst påverkan inom planområdet. Transporterna på Norrvikenleden består i huvudsak av transporter till/från en bensinstation norr om planområdet. Till denna sker transporter med drivmedel (diesel, bensin, etanol) samt flaskor med gasol.

Olyckshändelser med sådana transporter kan utgöra en risk för människor inom planområdet.

Den detaljerade riskanalysen visar att risknivån i området är låg jämfört med tillämpade kriterier. Då föreslaget innebär att byggnader placeras närmre än 75 meter från vägen vilket är det skyddsavstånd som Länsstyrelsen rekommenderar för bostäder bör ändå vissa säkerhetshöjande åtgärder vidtas för att ett sådant avsteg från

rekommendationerna ska medges.

• Bostadshus ska uppföras minst 25 meter från närmaste vägkant på Norrviken- leden. Om bostadshus placeras närmre än 25 meter (kortaste avstånd från vägen är med föreslagen utformning ca 12 meter) från Norrvikenleden ska även följande åtgärder vidtas som skydd mot brand- och brandgasspridning in i byggnaderna:

o fasader till bostadshus utförs i lägst brandteknisk klass EI30, för fönster är EW30 tillräckligt.

o friskluft till bostadslägenheter hämtas från trygg sida, det vill säga innergård.

• Området mellan bostadshusen och Norrvikenleden ska ej uppmuntra till stadigvarande vistelse (exempelvis får bänkar eller lekpark inte placeras där).

Området kan användas för markparkering.

• Utrymningsväg ska säkerställas bort från Norrvikenleden. Det ska observeras att utrymning via fönster eller balkong med räddningstjänstens stegutrustning inte uppfyller syftet med åtgärdsförslaget.

(4)

106333

Ovan angivna åtgärder förutsätter att planerad lokalgata mellan aktuell bebyggelse och Norrvikenleden läggs i samma nivå som Norrvikenleden vilket även redovisas i studerat förslag.

Brandskyddslaget anser utifrån genomförd analys att studerat utförande, med krav enligt ovan, är möjligt med hänsyn till identifierade risker och beräknade risknivåer.

(5)

106333

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING ... 3

1 INLEDNING ... 6

1.1 Bakgrund ... 6

1.2 Syfte... 6

1.3 Omfattning ... 6

1.4 Underlag ... 6

1.5 Revideringar ... 7

2 METOD ... 7

2.1 Riskinventering ... 7

2.2 Inledande analys ... 7

2.3 Detaljerad analys ... 7

2.4 Presentation av risk ... 7

2.5 Acceptabel risk ... 8

2.6 Vald metodik för analysen ... 9

2.7 Åtgärder ... 9

3 FÖRUTSÄTTNINGAR ... 10

3.1 Lagstiftning och riktlinjer ... 10

4 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET ... 12

4.1 Områdesbeskrivning ... 12

4.2 Planerad bebyggelse ... 13

4.3 Omgivande planer/byggprojekt ... 15

5 RISKINVENTERING ... 17

5.1 Allmänt ... 17

5.2 Norrvikenleden ... 17

6 MÖJLIGHET TILL OMLEDNING AV FARLIGT GODS... 20

6.1 Typfoton från de olika vägarna ... 20

7 INLEDANDE RISKANALYS ... 24

7.1 Identifiering av olycksrisker ... 24

7.2 Uppskattning av riskernas omfattning ... 24

7.3 Slutsats inledande analys ... 25

8 DETALJERAD RISKANALYS ... 25

8.1 Beräkning av olycksfrekvens och konsekvens ... 25

8.2 Beräkning av risk ... 26

9 HANTERING AV OSÄKERHETER... 29

9.1 Känslighetsanalys ... 29

10 ÅTGÄRDER ... 31

10.1 Allmänt ... 31

10.2 Förslag till åtgärder ... 34

11 SLUTSATSER ... 35

11.1 Slutsats riskanalys ... 35

11.2 Flytta transporterna av farligt gods från Norrvikenleden till Hammarbacken ... 36

12 REFERENSER ... 40

BILAGA A FREKVENSBERÄKNINGAR

BILAGA B KONSEKVENSBERÄKNINGAR

BILAGA C RISKBERÄKNINGAR

(6)

106333

1 INLEDNING

1.1 Bakgrund

Sollentuna kommun har fått uppdrag att upprätta detaljplan för del av kvarteret Släggan i Häggvik. Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheterna att bygga bostäder på det befintliga parkeringsdäcket utmed Norrvikenleden.

Sollentunahem vill exploatera kvarteret Släggan. Inom fastigheten vill man uppföra 100-120 mindre lägenheter. Byggnaderna planeras vara utförda i tre till fyra plan. Mot Norrvikenleden planeras en lokalgata med markparkering i samma nivå som

Norrvikenleden.

Planområdet är beläget i direkt anslutning till Norrvikenleden som är klassad som en sekundär transportled för farligt gods. Enligt Länsstyrelsen i Stockholm ska

risksituationen utredas vid ny bebyggelse inom 150 meter från en transportled för farligt gods eller bensinstation.

1.2 Syfte

Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås.

1.3 Omfattning

Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerade området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp. Trafikanter på omgivande vägar omfattas inte av analysen.

Planområdet avgränsas av Norrvikenleden i väster, befintlig bebyggelse i öster, Annebergsvägen i norr samt Andelsvägen i söder.

1.4 Underlag

Som underlag för analysen har följande dokument och ritningsunderlag använts:

• Situationsplan med den tänkta bebyggelsen, BBH Arkitekter 2014-08-06.

• Trafikflöden från Trafikverket

• Underlag för transporter av farligt gods från verksamheter i området och Räddningstjänsten

(7)

106333

1.5 Revideringar

Detta utgör en reviderad version av riskanalysen då planerad utformning av planområdet har förändrats. I förhållande till föregående version ligger planerad bebyggelse på ett kortare avstånd från Norrvikenleden och det planeras inte för någon garagelänga utmed Norrvikenleden. Vidare har bebyggelsen blivit en våning högre jämfört med tidigare och byggnaderna utformas inte med loftgångar enligt tidigare förslag. Lokalgata mot Norrvikenleden byggs i samma nivå som Norrvikenleden. För riskanalysen innebär förändringarna framför allt att beräkningarna för samhällsrisk har reviderats och att nya slutsatser dragits. Förutsättningar avseende transportmängder och trafik förutsätts vara lika tidigare.

Revideringar i förhållande till föregående version markeras med streck i högermarginalen.

2 METOD

2.1 Riskinventering

Inledningsvis görs en inventering av riskkällor i anslutning till det studerade området.

Riskkällorna beskrivs och förekommande hantering/transport av farliga ämnen

kartläggs och redovisas. Inventeringen utgör sedan grunden för den fortsatta analysen.

2.2 Inledande analys

Utifrån genomförd inventering görs en uppställning av möjliga händelser som kan påverka människor inom det studerade området. För identifierade olyckshändelser görs en kvalitativ bedömning (inledande analys) av möjlig konsekvens av respektive

händelse. En grov bedömning görs även av sannolikheten för att en olycka ska inträffa.

Denna bedömning syftar i huvudsak till att avgöra om händelsen kan inträffa över huvudtaget, d.v.s. om riskkällan omfattar just de förutsättningar som krävs för att den identifierade olycksrisken ska finnas.

2.3 Detaljerad analys

De identifierade olyckshändelserna som i den inledande analysen bedöms kunna inträffa samt kan medföra konsekvenser för det aktuella området studeras vidare i en mer

detaljerad analys. I den detaljerade analysen kvantifieras risken genom beräkningar av frekvens och konsekvens för respektive scenario. Vilken metod som används är beroende av riskkällans egenskaper.

2.4 Presentation av risk

Risker avseende personsäkerhet presenteras och värderas vanligen i form av samhällsrisk eller individrisk, se nedan.

(8)

106333

Individrisk

Individrisk är den risk som en enskild person utsätts för genom att vistas i närheten av en riskkälla. Individrisken redovisas som platsspecifik individrisk. Detta görs i form av individriskkonturer som visar frekvensen för att en fiktiv person på ett visst avstånd omkommer till följd av en exponering från den studerade riskkällan.

Samhällsrisk

Samhällsrisk är det riskmått som en riskkälla utgör mot hela den omgivning som utsätts för risken. Frekvenser för olika händelser vägs samman med konsekvenserna av dessa Detta redovisas sedan i ett F/N-diagram (frequency/number of fatality) där den

kumulerade frekvenser plottas mot konsekvenser i ett logaritmerat diagram. Frekvenser utrycks i förväntat antal olyckor per år (år^-1) och konsekvenser i antal omkomna, då dessa enheter ger en uppfattning om vilken risk samhället utsätts för till följd av en risk- källa.

2.5 Acceptabel risk

Generellt vid bedömning av huruvida en risk kan accepteras eller ej bör hänsyn tas till vissa faktorer. Exempelvis bör riskkällans nytta vägas in, likaså vilken som är den exponerade gruppen samt huruvida risk för katastrofer föreligger. De principer som vanligen anges är:

• Principen om undvikande av katastrofer. Katastrofer ska undvikas.

• Fördelningsprincipen. Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de fördelar som verksamheten medför.

• Rimlighetsprincipen. En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas.

• Proportionalitetsprincipen. De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar (intäkter, produkter och tjänster, etc.) som verksamheten medför.

Dessa principer indikerar att hänsyn bör tas till kostnader för säkerhetshöjande åtgärder, att en riskkällas nytta skall vägas in samt att olika värderingar kan göras beroende på om den exponerade gruppen har en personlig nytta av riskkällan eller ej. Vidare skall risker ej accepteras om de på ett enkelt tekniskt och icke kostsamt sätt kan undvikas.

Vilken risknivå som kan betraktas som acceptabel är inte entydigt specificerat eller ut- tryckt i någon idag gällande lagstiftning. I Myndigheten för samhällsskydd och

beredskaps publikation Värdering av risk /1/ ges förslag på riskkriterier för individrisk och samhällsrisk vilka rekommenderas av Länsstyrelsen i Stockholms län och som används i denna analys.

Kriterierna omfattar både individrisk och samhällsrisk och anges i form av en övre och en undre gräns. Risker över den övre gränsen anses som oacceptabla medan risker under

(9)

106333

den nedre gränsen bedöms som acceptabla. Området mellan kriterierna benämns ALARP-området¹. I detta område ska man sträva efter att med rimliga medel sänka riskerna, d.v.s. att kostnaderna för åtgärderna ska vara rimliga i förhållande till den riskreducerande effekt som erhålls.

Enligt tidigare används de kriterier för acceptans av risk som redovisas i Värdering av risk /1/ för värdering av risk i Stockholms län. I tabell 3.2 redovisas dessa kriterier.

Tabell 2.1. Förslag på riskkriterier för individrisk och samhällsrisk.

Riskkriterier Individrisk Samhällsrisk

Övre gräns för område där risker under vissa

förutsättningar kan tolereras 10^-5 F=10^-4 per år för N=1 med lutning på FN-kurva: -1

Övre gräns för områden där risker kan anses

vara små 10^-7 F=10^-6 per år för N=1 med lutning på

FN-kurva: -1

Acceptanskriterierna avseende samhällsrisk gäller för en vägssträcka av 1 km vilket i princip innebär att om de studerade området omfattar en kortare sträcka ska även den tillåtna risknivån reduceras. Exempelvis för ett område på 100 meter ska då endast en tiondel av samhällsrisken tillåtas. Samhällsrisken är då att betrakta som en form av grupprisk.

2.6 Vald metodik för analysen

I denna riskanalys kommer huvudsakligen riskmåttet individrisk att användas. Detta innebär att beräkningar utförs med avseende på frekvensen för de studerade olycks- riskerna samt konsekvenserna av dessa i form av avstånd från riskkällorna inom vilket personer kan omkomma.

Även riskmåttet samhällsrisk presenteras för området. Dock finns det svårigheter att använda detta riskmått då den nya bebyggelsen utförs i anslutning till redan bebyggda områden. Detta har Länsstyrelsen identifierat som ett problem i rapporten Riskanalyser i detaljplaneprocessen – vem, vad, när & hur? (avsnittet 6.3 Förslag till tillämpning av riskkriterier) /2/. I rapporten dras slutsatsen att den mest rimliga och realistiska lösningen är att studera individrisk vid blandning av ny och befintlig bebyggelse.

Orsaken till detta är att det kan bli orimligt om det ej är möjligt att uppföra ny bebyggelse för att riskkriteriet för området redan anses vara uppnådd p.g.a. befintlig bebyggelse. I det aktuella planområdet kan samhällsrisken bli missvisande då de

personer som omkommer på exempelvis den nya parkeringen även skulle omkommit på den befintliga parkeringen, det är alltså svårt att urskilja vilken del av samhällsrisken som redan finns idag och vilken del som är tillkommande.

2.7 Åtgärder

I de fall där det, utifrån använda acceptanskriterier (se kapitel 2.5), visar sig att risknivån är oacceptabelt hög anges förslag på lämpliga riskreducerande åtgärder.

1 As Low As Reasonably Practicable

(10)

106333

Förslag till åtgärder ges även i de fall där risknivån befinner sig i gråzonen mellan acceptabla och oacceptabla risker, det s.k. ALARP-området. I vilken utsträckning åtgärder vidtas i detta fall beror till stor del på kostnadseffektiviteten i föreslagna lösningar samt planerad verksamhet då nivån för vad som bedöms som tolerabel risk varierar något beroende på verksamhet. Den undre av kriteriegränserna nyttjas vanligtvis för bebyggelse där påverkan från externa risker (t.ex. förknippade med transport av farligt gods etc.) på den totala risknivån ska vara låg. Detta gäller normalt för t.ex. bostäder.

3 FÖRUTSÄTTNINGAR

3.1 Lagstiftning och riktlinjer

3.1.1 Riskhänsyn vid fysisk planering

Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser skall utföras. Enligt Plan- och bygglagen (1987:10) skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hän- syn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse skall utformas med hän- syn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Översiktsplaner skall redovisa riskfaktorer och till detaljplaner ska vid behov en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som redovisar påverkan på bland annat hälsa. Utförande av miljökonsekvensbeskriv- ning regleras i Miljöbalken (1998:808).

En riskpolicy har arbetats fram gemensamt av Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län för markanvändning intill transportleder för farligt gods /3/. Riskpolicyn innebär att riskhanteringsprocessen ska beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meter från en transportled för farligt gods.

Länsstyrelsen i Stockholms Län anger i Rapport 2000:01 ”Riskhänsyn vid ny bebyggelse” /4/ rekommenderade skyddsavstånd till olika verksamhetsklasser vilka redovisas nedan. För att undvika risker förknippade med olyckor med petroleumprodukter rekommenderas att 25 meter närmast väg med transport av farligt gods lämnas byggnadsfritt. De angivna skyddsavstånden anger det minsta avstånd som bör hållas mellan bebyggelse och riskobjekt. Avsteg kan göras om risknivån bedöms som låg eller om man genom att tillämpa säkerhetshöjande åtgärder kan sänka risknivån.

Rekommenderade skyddsavstånd omfattar markområden som ej är skymda av topografi eller annan bebyggelse. Dessa parametrar kan påverka, både öka och minska, behovet av skyddsavstånd.

Tabell 3.1. Av Länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderade skyddsavstånd till vägar med transport av farligt gods.

Typ av bebyggelse Avstånd (m)

Bebyggelsefritt 25

Tät kontorsbebyggelse 40

Sammanhållen bostadsbebyggelse 75

Personintensiv verksamhet 75

(11)

106333

En ny rapport från Länsstyrelsen var på remiss under hösten 2012 /5/ och förväntas träda i kraft under 2013. Även i denna redovisar Länsstyrelsen rekommenderade skyddsavstånd mellan transportled för farligt gods och olika verksamheter. I figur 1.2 redovisas förslaget på skyddsavstånd som redovisas i den nya rapporten. Observera att dessa eventuellt kan komma att ändras till följd av remissynpunkter och bearbetning av rapporten.

Figur 3.1. Sammanfattning av Länsstyrelsens rekommendationer avseende skyddsavstånd till järnväg för farligt gods och respektive typ av kvartersmark, remissutgåva 2012.

I remissutgåvan anger Länsstyrelsen att de, oberoende av den aktuella risknivån och andra säkerhetsåtgärder, anser att det bör finnas ett skyddsavstånd på minst 25 meter mellan väg för transporter av farligt gods och zon B och C, enligt figur 3.1. Särskilt viktigt anses det vara för kvartersmark i zon C. /5/

(12)

106333

4 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET

4.1 Områdesbeskrivning

Det aktuella planområdet är beläget i Sollentuna kommun i kommundelen Häggvik, se figur 4.1.

Figur 4.1. Läge för kvarteret Släggan (inringat) i förhållande till Sollentuna och omgivning

Området avgränsas av Norrvikenleden i väster, befintlig bebyggelse i öster,

Annebergsvägen i norr samt Andelsvägen i söder. I områdets närhet passerar E4:an, väg 265 och Ostkustbanan, se figur 4.2.

(13)

106333

Figur 4.2. Det aktuella planområdet markerat gentemot omgivningen.

Idag finns det ett befintligt parkeringsdäck med underliggande garage på det aktuella området. Det är idag en höjdskillnad mellan Norrvikenleden och planområdet som ligger lägre än vägen.

4.2 Planerad bebyggelse

Sollentunahem planerar att bebygga området med bostadshus i tre till fyra våningar med företrädelsevis mindre lägenheter. Totalt planeras för 100-120 lägenheter. Lägenheterna är antingen genomgående eller ensidiga mot innergården, inga lägenheter vetter enbart mot Norrvikenleden. Entré finns både mot Norrvikenleden och mot innergården. Mellan bostadshusen och Norrvikenleden planeras markparkering och i hörnen mot

Annebergsvägen och Andelsvägen för garagebyggnader i ett plan. I Figur 4.3 redovisas aktuell situationsplan. I figuren visas även vad som är befintliga byggnader och garage.

(14)

106333

Figur 4.3. Situationsplan kv. Släggan och intilliggande område (BBH Arkitekter 2014-08-06)

Avståndet från bostadshusen till Norrvikenleden varierar något men är som minst ca 12 meter. Figur 4.4 visar en volymstudie där profilerna på befintliga och de planerade bostäderna visas.

Figur 4.4. Volymskiss för den nya bebyggelsen (längan), bakomvarande befintligt bebyggelse samt Norrvikenleden. I bilden framgår inte markparkering från figur 4.3 (BBH Arkitekter 2014-08-08)

Befintliga bostadshus i tre plan bakom ny bebyggelse Nya

bostadshus utmed Norrviken- leden

Garage Garage

Befintlig bebyggelse

Ny bebyggelse

Norrvikenleden

(15)

106333

Den höjdskillnad som idag föreligger mellan Norrvikenleden och området planerar man att fylla ut så att lokalgatan ligger i samma nivå som Norrvikenleden, se typsektion i figur 4.5.

Figur 4.5. Typsektion planerad bebyggelse (BBH Arkitekter 2014-08-14)

4.3 Omgivande planer/byggprojekt

I det aktuella området finns flera planer som uppmärksammats under inventeringen för Släggan. De aktuella planerna som finns i kvarteret Släggans direkta närhet är

markerade i figur 4.5.

Figur 4.5. Markerade planer/byggprojekt i omgivningen.

(16)

106333

De olika planerna beskrivs i korthet nedan:

A – Område där detaljplaner upphävts för att möjliggöra utbyggnad av Förbifart Stockholm samt fastställa arbetsplanen för Förbifart Stockholm. /6/ Avstånd mellan området och Släggan är ungefär 250 meter.

B – Området som detaljplanelagts för att skapa förutsättningar för utbyggnad av lokaler för kontor, handel och restaurang, samt ej störande småindustri och hantverk. /7/ Det förslag som gällde (februari 2011) för området B var ett kontorshus i fem till sex våningar. Avstånd mellan området och Släggan är ungefär 60 meter.

C – Området omfattas av samma detaljplaneförslag som B /5/ men det finns inget konkret förslag för området. Området är placerat på andra sidan Norrvikenleden.

Gällande övriga planer för området föreslår kommunen, enligt översiktsplanen för Sollentuna kommun /8/ att Sollentunavägen ska utgå som sekundärled för farligt gods och att transporterna på denna väg istället ska ledas via Norrvikenleden. Detta för att frigöra utvecklingsområdet i östra Häggvik från restriktioner med hänsyn till

transporterna. I figur 4.6 är Sollentunavägen markerat med A och en streckad svart linje och Norrvikenleden markerad med B och en streckad röd linje. Inget beslut finns gällande ersättning enligt ovan och enligt Länsstyrelsen i Stockholms läns

sammanställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter inom Stockholms län är idag både Sollentunavägen och Norrvikenleden sekundära transportleder för farligt gods /9/.

Figur 4.6. Markering av Sollentunavägen och Norrvikenleden.

(17)

106333

5 RISKINVENTERING

5.1 Allmänt

Riskinventeringen omfattar de riskobjekt (transportleder för farligt gods, järnvägar, verksamheter som hanterar farligt gods) som kan innebära plötsliga och oväntade olyckshändelser med konsekvens för det aktuella området.

Ämnen klassade som farligt gods är det som till stor del kan ge upphov till oväntade och plötsliga olyckshändelser och kunskap om dessa är därför viktigt i en riskanalys.

Farligt gods delas in i olika klasser för ämnen med liknande egenskaper. De olika ämnesklasserna delas i sin tur in i underklasser. I tabell 5.1 redovisas de olika klasserna samt typ av ämnen.

Tabell 5.1. Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR

Klass Ämne Beskrivning

1 Explosiva ämnen Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut,

fyrverkerier etc.

2 Gaser

Inerta gaser (kväve, argon etc.), oxiderande gaser (syre, ozon, kväveoxider etc.), brännbara gaser (acetylen, gasol etc.) och icke brännbara, giftiga gaser (klor, svaveldioxid, ammoniak etc.) 3 Brandfarliga vätskor Bensin, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel

och industrikemikalier.

4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. Kiseljärn (metallpulver), karbid, vit fosfor etc.

5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Natriumklorat, väteperoxider, kaliumklorat etc.

6 Giftiga ämnen Arsenik, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel etc.

7 Radioaktiva ämnen Medicinska preparat. Transporteras vanligen i mycket små mängder.

8 Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium,

kaliumhydroxid (lut) etc.

9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc.

Utöver transport och hantering av farligt gods kan även avåkning vara risker som behöver beaktas i den kommande analysen av olyckshändelser.

I aktuellt projekt har E4, väg 295, Ostkustbanan och Norrvikenleden identifierats med transporter av farligt gods i områdets närhet. Dock är avståndet till E4 (cirka 250

meter), väg 295 (cirka 350 meter) och Ostkustbanan (cirka 200 meter) så stort att de inte beaktas vidare i denna analys. Närmsta bensinstation är lokaliserad ungefär 250 meter från planområdet.

5.2 Norrvikenleden

Norrvikenleden går mellan trafikplats Bredden och trafikplats Häggvik. Vägen utgörs av en fil i vardera riktning utan mitträcke förbi aktuellt planområde. Den skyltade

(18)

106333

hastigheten på vägen är 50 km/h. Trafikmängden är enligt Trafikverkets vägtrafikflödeskarta /10/ 12 506 fordon per dygn varav 750 är lastbilar.

5.2.1 Transport av farligt gods

Norrvikenleden är klassad som en sekundär transportled för farligt gods förbi aktuellt planområde /7/ (mellan Häggviks trafikplats och Pommernvägen). Det innebär att det förekommer mål- eller startpunkter för transporter med farligt gods utmed den aktuella sträckan. Inga genomfartstransporter av farligt gods ska förekomma på vägen.

Det finns ingen officiell kartläggning över hur många och vilka typer av transporter med farligt gods som sker på vägen. Vägar klassas normalt som sekundära transportleder om det inte förekommer någon genomfartstrafik med farligt gods men det finns en eller flera start- eller målpunkter utmed vägen som genererar transporter med farligt gods. I detta fall beror troligen klassningen på två drivmedelsstationer lokaliserade i anslutning till vägen, varav den ena ligger söder om planområdet (Statoil) och den andra norr om planområdet (OKQ8).

En inventering har gjorts av verksamheter i området som kan tänkas generera transporter av farligt gods på Norrvikenleden. Nedan presenteras en summering av denna inventering för respektive verksamhet.

Statoil, Norrvikenleden 1

Stationen är belägen ca 250 meter söder om aktuellt planområde. Leveranser till och från stationen kör från trafikplats Häggvik via Norrvikenleden och Bagarbyvägen in på Hammarbacken och vidare in till stationen Transporterna till stationen passerar således ej aktuellt planområde.

OKQ8, Pommernvägen 2

Stationen är belägen ca 550 meter norr om aktuellt planområde. Vid stationen säljs bensin, diesel och etanol (E85) som drivmedel samt gasol. Leveranser till stationen kommer troligtvis söderifrån och kör då till stationen via Norrvikenleden och passerar därmed det aktuella planområdet.

Enligt uppgift från OKQ8 /11/ varierar försäljningen vid stationen. I snitt får stationen leveranser av bensin, diesel och etanol totalt 2-3 gånger per vecka. Det antas i analysen att respektive drivmedel står för en tredjedel av transporterna. Leveranser av gasol varierar beroende på säsong, men i snitt sker leveranser en gång per vecka under sommarhalvåret och en gång per varannan vecka under vinterhalvåret. Leveranserna av gasol sker i flaskor, inga tankbilar med gasol levererar gas till stationen. Konservativt antas då att det varje vecka sker tre transporter med brännbar vätska och en transport av gasol på flaska. Vidare antas (väldigt konservativt) att samtliga transporter återvänder samma väg som de kom och därmed passerar kv. Släggan två gånger.

Övrigt

I planområdets omgivning finns ett fåtal verksamheter med tillstånd för hantering av brandfarlig vara. Ingen av dessa är dock klassade som farlig verksamhet enligt LSO och hanterade mängder är försumbara i jämförelse med transporter till och från drivmedels- stationen. Avståndet till de olika verksamheterna varierar från ungefär 370 meter till

(19)

106333

ungefär 150 meter. I tabell 5.2 redovisas dessa verksamheter översiktligt med de mängder som deras tillstånd för brandfarlig vara medger. /12/

Tabell 5.2. Verksamheter med hantering av brandfarlig vara i planområdets närhet.

Företag Tillstånd

brandfarlig vara Verksamhet Adress Trolig transportväg

Ahlsell AB 1 500 liter klass 1 300 liter klass 3

Varor och kringtjänster inom produktområdena VVS, El, Verktyg &

Maskiner, Kyl och GDS (Gör det själv)

Hammarbacken 6b

Hammarbacken norrut till Norrvikenleden, väster och norr om planområdet Tankclean

Sweden AB

550 liter klass 1 1 200 liter klass 3

Rengöring av tankbilar, tankcontainers, silotankar

Åkeribacken 18

Åkeribacken/Hammar backen norr om planområdet Ramirent AB

564 liter gasol 2*20 liter acetylen 500 liter klass 3

Maskinuthyrning Åkeribacken 16

Åkeribacken/Hammar backen norr om planområdet

Till Tankclean Sweden AB på Åkeribacken kommer ett antal tankbilar för rengöring.

Rengjorda tankar utgör ingen risk för omgivningen. Är tankarna helt tömda (men inte rengjorda) så borde mängden gas och vätska i behållarna vara liten och risken för påverkan mot omgivningen vid en olycka mycket liten.

5.2.2 Framtid

Enligt avsnitt 4.3 föreslår kommunen i översiktsplanen att Sollentunavägen ska utgå som transportled för farligt gods och transporterna där ska flyttas till Norrvikenleden.

Praktiskt medför förslaget (om det verkställs) att de transporter av farligt gods som använder Sollentunavägen i framtiden ska använda Norrvikenleden. Det finns inget beslut taget om denna förändring och ingen kartläggning av transporter av farligt gods på Sollentunavägen har återfunnits eller upprättats inom analysen för kvarteret Släggan.

Eventuell ökning av transporterna av farligt gods på Norrvikenleden hanteras vidare i avsnitt 9.

I området ska även förbifart Stockholm ha en anslutning. Vilken påverkan denna anslutning får på trafiken på Norrvikenleden är dock svårt att fastställa. Eventuell ökning av trafik där hanteras vidare i avsnitt 9. Avståndet från planområdet till anslutningen till förbifarten är ungefär 200-300 meter. Förbifarten medför inte att avståndet mellan Släggan och en primärled för farligt gods minskas.

(20)

106333

6 MÖJLIGHET TILL OMLEDNING AV FARLIGT GODS

Från projektets sida har en idé framförts att behandla möjligheterna för en omläggning av transporterna av farligt gods. Tanken är då att undersöka förutsättningarna för att ersätta Norrvikenleden med Hammarbacken som sekundär transportled för farligt gods.

Detta avsnitt avser att översiktligt titta på de förutsättningar som finns och översiktligt kartlägga konsekvenserna för en sådan flytt utifrån situationen idag. Eventuella förändringar i förutsättningarna (se avsnitt 4.3) beaktas inte. Tabell 6.1 sammanfattar teknisk data för de båda vägarna.

Tabell 6.1 Jämförande data mellan Norrvikenleden och Hammarbacken

Norrvikenleden (aktuell sträcka) Hammarbacken

Antal fordon (per dygn) 12506 1238

Antal lastbilar (per dygn) 750 149

Hastighetsbegränsning 50 km/h 50 km/h

Vägbredd Ej uppmätt, se nedan för bilder från respektive väg Separerade filer (linjer i

asfalten) Ja, ett åt varje håll Nej

Minsta avstånd till byggnad (mätt från karta, ej inräknat bensinstation)

17 m 2 m

Minsta avstånd till bostad

(mätt från karta) 17 m 94 m

Parkering på gatan Nej Ja

Avkörningsskydd Vid broar där gång/cykelväg korsar i annat plan.

Vid bro där gång/cykelväg korsar i annat plan samt längst upp i backen och vid bensinstationens biltvätt.

Antal obevaktade

övergångsställen 1 3

Antal cirkulationsplatser 0 1

Antal utfarter/korsningar 4 9

Tanken är då att flytta trafiken från Norrvikenleden till Hammarbacken och att

Norrvikenleden endast används som infart till områdena och att Hammarbacken då blir den nya genomfartsleden.

6.1 Typfoton från de olika vägarna

För att belysa de förhållandena som finns utmed respektive väg presenteras i detta avsnitt foton från respektive väg, se figur 6.2 till 6.8. Plats och riktning för respektive foto är markerat i figur 6.1.

Figur 6.1. Riktning och plats för respektive foto i kapitel 6.1.1 och 6.1.2.

(21)

106333

6.1.1 Norrvikenleden

Figur 6.2. Foto 1, Norrvikenleden (underlag från Google maps)

Figur 6.4. Foto 3, Norrvikenleden. Till höger i fotot är planområdet Släggan (underlag från Google maps)

(22)

106333

6.1.2 Hammarbacken

Figur 6.6. Foto 5, Hammarbacken (underlag från Google maps)

Figur 6.7. Foto 6, Hammarbacken. Bilden visar den byggnad som ligger närmst vägen. (underlag från Google maps)

(23)

106333

Figur 6.8. Foto 7, Hammarbacken (underlag från Google maps)

En sammanfattande bedömning av alternativet att använda Hammarbacken som

sekundär transportled för farligt gods istället för Norrvikenleden presenteras i avsnitt 11 i denna rapport tillsammans med övriga slutsatser från denna riskanalys. Slutsatserna kommer endast översiktligt beröra en omförläggning av transport av farligt gods utmed sträckorna. Övriga punkter som bör utredas:

• Klarar Hammarbacken en sådan ökning av trafiken som idén medför?

• I slutet av Hammarbacken (norrut) finns en transformatorstation. Vad har den för krav på minsta avstånd till vägkant?

• Hur påverkas byggnader utmed Hammarbacken om trafiken ökar? Buller, avgaser etc.

• Ställs krav på att skydd vid bensinstationen (Statoil) utökas? Hammarbacken går i princip igenom stationen, med endast någon meter till godo. Idag finns

avkörningsskydd mot Norrvikenvägen, är detta aktuellt även mot Hammarbacken i så fall?

(24)

106333

7 INLEDANDE RISKANALYS

7.1 Identifiering av olycksrisker

Utifrån riskinventeringen är bedömningen att det är transporter av farligt gods på Norrvikenleden som kan innebära olyckshändelser med möjlig konsekvens för det aktuella planområdet och som är relevanta att beakta vad gäller risknivån för området.

Ämnen som transporteras/hanteras är främst brandfarliga vätskor.

7.2 Uppskattning av riskernas omfattning

Uppskattningen görs huvudsakligen i form av en bedömning av skadeområden för respektive olycksrisk. För de skadescenarier som uppskattas kunna innebära allvarliga konsekvenser för planområdet görs därefter mer detaljerade beräkningar av frekvens och konsekvens.

7.2.1 Olycka på Norrvikenleden

Som tidigare nämnts delas farligt gods in i nio olika klasser utifrån det så kallade ADR- systemet. I tabellen nedan görs en kortfattad beskrivning av vilka ämnen som tillhör respektive klass och vilka konsekvenser en olycka med respektive ämne kan leda till.

Tabell 7.1. Konsekvensbeskrivning för olycka med respektive ADR-klass.

Klass Ämne Konsekvensbeskrivning

1 Explosiva ämnen Riskgrupp 1.1: Risk för massexplosion. Konsekvensområden kan vid stora mängder (> 2 ton) överstiga 50-200 meter. Begränsade områden vid mängder under 1 ton.

Riskgrupp 1.2-1.6: Ingen risk för massexplosion. Risk för splitter och kaststycken.

Konsekvenserna normalt begränsade till närområdet.

2 Gaser Klass 2.1: Brännbar gas: jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE.

Konsekvensområden mellan ca 20-200 meter.

Klass 2.2: Inert och oxiderande gas: Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan.

Klass 2.3: Icke brännbar, giftig gas: Giftigt gasmoln. Konsekvensområden över 100- tals meter.

3 Brandfarliga vätskor Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 40-50 m.

4 Brandfarliga fasta ämnen m.m.

Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan.

5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider

Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc.

> 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material.

Skadeområde ca 70 m radie.

6 Giftiga ämnen Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet.

7 Radioaktiva ämnen Utsläpp av radioaktivt ämne, kroniska effekter mm. Konsekvenser i närområdet.

8 Frätande ämnen Utsläpp av frätande ämne. Konsekvenser begränsade till närområdet.

9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen

Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet.

Avståndet från planområdet till närmaste vägkant på Norrvikenleden är 22,5 meter.

Utifrån riskinventeringen i avsnitt 5 är det ämnen ur klass 2 och 3 som är relevanta att beakta vid bedömning av risknivån för området. Detta då ingen transport av övriga ämnen kunnat identifieras i riskinventeringen.

(25)

106333

Utöver dessa olyckor måste även risken för avåkning beaktas inledningsvis. Dock resulterar den absoluta majoriteten av avåkningar i att fordonen stannar någon meter från vägbanan, oftast i diket. Avståndet till byggnader från Norrvikenleden är som minst ca 12 meter och mellan Norrvikenleden och bebyggelse planeras för en lokalgata i samma nivå som Norrvikenleden med markparkering. Avståndet och den planerade lokalgatan bedöms vara tillräckligt skydd mot ett avåkande fordon och avåkning behandlas därför inte vidare i denna analys.

7.3 Slutsats inledande analys

Utifrån den inledande analysen har det bedömts nödvändigt att genomföra en mer detaljerad analys av vissa risker. Av de identifierade riskerna i anslutning till området har följande bedömts vara av sådan omfattning att mer detaljerade analyser bedömts nödvändiga:

• Utsläpp och antändning av brännbar gas (klass 2.1)

• Utsläpp och antändning av brännbar vätska (klass 3)

Genom att närmare kvantifiera frekvens och konsekvens för dessa risker erhålls en tydligare bild över risknivån i det aktuella området. En kvantifiering av risknivån medger att resultaten lättare kan jämföras med riktlinjer för riskacceptans.

Detaljerade frekvensberäkningar för studerade scenarier redovisas i bilaga A.

Beräkningar av konsekvenser med avseende på akut hälsopåverkan redovisas i bilaga B.

8 DETALJERAD RISKANALYS

Nedan presenteras resultatet av de beräkningar som genomförts avseende frekvens, konsekvens och risk för de olycksrisker som enligt den inledande analysen bedömts kunna påverka risknivån för planområdet.

8.1 Beräkning av olycksfrekvens och konsekvens

I tabell 8.1 redovisas resultatet av de frekvens- och konsekvensberäkningar som genomförts för de aktuella olycksscenarierna. Beräkningarna redovisas i sin helhet i bilagorna A och B. Riskberäkningar redovisas i bilaga C.

Frekvensberäkningarna är utförda i enlighet med den metod som anges i Farligt gods – Riskbedömning vid transport /13/. Som underlag till beräkningarna när det gäller antalet transporter med farligt gods grundar sig analysen på de transporter som identifierats och redovisats i avsnitt 5, riskinventering.

Frekvensberäkningarna är genomförda för dagens trafik och en ökning av transporterna av farligt gods med 10 och 100 gånger dagens trafik (se bilaga A). Konsekvens- beräkningar har genomförts genom att för respektive scenario bedöma inom vilka skadeområden som personer antas omkomma inomhus respektive utomhus. Eftersom egenskaperna hos ämnena i de olika farligt godsklasserna skiljer sig mycket från varandra har olika metoder använts för att uppskatta konsekvenserna för respektive olycksrisk. För scenarier med gasol har beräkningar genomförts med hjälp av simu-

(26)

106333

leringsprogrammet Gasol som är utgivet av MSB /14/. Strålningsberäkningar för utsläpp och antändning av brännbar vätska har utförts med handberäkningar.

Tabell 8.1. Sammanställning av beräknade frekvenser och konsekvensområde (se bilaga A och B).

Scenario

Maximalt skade-avstånd (m)

Ute och inne

Frekvens

Jetflamma

Litet utsläpp 24 (U) / 12 (I) 1,2E-08

Stort utsläpp 54 (U) / 27 (I) 8,0E-09

Gasmolnsexplosion

Exploderande gasflaskor 29 (U) / 15 (I) 1,6E-08

Utsläpp brandfarlig vätska

Medelstort utsläpp 30 (U) / 25 (I) 2,4E-08

Fordonsbrand/tankbil 30 (U) / 24 (I) 4,7E-08

8.2 Beräkning av risk

8.2.1 Individrisk utan åtgärder

Vid redovisning av individrisken är det ett par faktorer som behöver beaktas, dels var en olycka antas inträffa och dels skadeområdets utbredning. När det gäller skadeområden för de olika olycksscenarierna så understiger områdena för samtliga scenarier den sträcka som studeras (ca 270 m). Detta innebär att även om olyckan sker mitt för det aktuella området behöver det inte drabba hela det aktuella området. För skadescenarier med stort skadeområde skulle fallet vara det motsatta, personer inom planområdet kan omkomma även om olyckan inträffar utanför planområdet. För vissa av scenarierna med utsläpp och antändning av gasol förväntas inte heller skadeområdet bli cirkulärt vilket i sin tur innebär att det inte är givet att en person som befinner sig inom det kritiska området omkommer. För att ta hänsyn till detta har frekvensen reducerats, alternativt ökats, beroende på skadeområdets utbredning och spridningsvinkel.

Underlag för beräkning av individrisk redovisas i bilaga C. Individrisken presenteras enligt tidigare dels för oskyddade personer utomhus och dels för personer inomhus (se figur 8.1).

(27)

106333

Figur 8.1. Individrisk utomhus utmed Norrvikenleden.

8.2.2 Samhällsrisk utan åtgärder

Samhällsrisken har beräknats för en sträcka av 270 meter av Norrvikenleden och

omfattar det aktuella området inklusive omgivningarna. Resultatet redovisas i figur 8.3 . Använda acceptanskriterier har justerats med hänsyn till att den studerade sträckan är mindre än 1 kilometer. Generellt har konservativa antaganden har gjorts vid beräkning av antalet omkomna.

(28)

106333

Figur 8.2. Samhällsrisk/grupprisk för områden utmed Norrvikenleden. Frekvensen presenteras här med logaritmisk skala.

8.2.3 Slutsats

Enligt tidigare så jämförs de risker som bedömts kvantitativt i ovanstående avsnitt mot det förslag på riskkriterier som MSB har tagit fram (se avsnitt 2.5). Kriterierna

redovisas även i figur 8.1 och 8.2.

För området påvisar analysen en låg individrisknivå som ligger under ALARP-zonens nedre gräns trots väldigt konservativa antaganden i indata. Även samhällsrisken för området bedöms som låg, som sämst i ALARP-zonens nedre gräns.

Områdets låga risknivå förklaras genom att omfattningen av antalet transporter av farligt gods inte är så omfattande samt att de transporter som faktiskt sker till största del utgörs av brännbara gaser (i flaskor) och vätskor. Olyckor med stora konsekvens- områden (utsläpp av giftig gas eller utsläpp av brännbar gas från tankbil) är ej

medräknade i analysen då sådana transporter inte har identifierats förekomma på vägen.

Olyckorna får då (med några undantag) ganska lokala konsekvensområden. Vidare har det förutsatts att persontätheten mellan planerad bebyggelse och Norrvikenleden är högst begränsad då det endast utgörs av en lokalgata med markparkering. Den planerade bebyggelsen innebär även ett skydd mot befintlig bebyggelse.

(29)

106333

9 HANTERING AV OSÄKERHETER

Som indata i bedömningar och beräkningar erfordras värden på eller information om bl.a. utformning, olycksstatistik, väder, vind och hur olika ämnen beter sig med mera.

Underlaget har i vissa fall varit bristfälligt och antaganden har varit nödvändiga för att kunna genomföra analysen.

I denna analys är bedömningen att det främst är följande beräkningar, antaganden och förutsättningar som är belagda med osäkerheter:

• Uppskattad mängd och antal transporter med farligt gods förbi planområdet.

• Frekvensberäkningarna har utförts med schablonmetoder.

• Persontätheter har uppskattats utifrån schablonområden

För att ta hänsyn till de osäkerheter som förenklingar och antaganden innebär används överlag konservativa uppskattningar. Sammantaget kan sägas att de uppskattningar och förenklingar som görs vid beräkning av risken med stor sannolikhet ger en

överskattning av risknivån. Utförda antaganden tillsammans med utförd känslighetsanalys innebär att hänsyn tas till ingående osäkerheter i analysen.

9.1 Känslighetsanalys

En av de största osäkerheterna i riskanalysen bedöms ligga i antalet transporter av farligt gods som passerar planområdet. Dessa osäkerheter har föranlett en

känslighetsanalys som beaktar antalet transporter av farligt gods förbi området. Då områdets risknivå är direkt korrelerat till antalet transporter av farligt gods som passerar redovisas även den individrisk som ökningen i antal transporter medför.

Känslighetsanalysen tar endast hänsyn till de farligt gods klasser som identifierats på Norrvikenleden idag. Om andra farligt gods klasser skulle transporteras på vägen kommer risknivån att justeras något uppåt, beroende på omfattning av de tillkommande transporterna. Det ses inte som aktuellt att i denna analys ta höjd för transporter av andra klasser än de som faktiskt går på vägen.

9.1.1 Individrisk

Underlag för beräkning av individrisknivån redovisas i bilaga C. I figur 6.1 nedan presenteras individrisken för oskyddade personer utomhus respektive personer inomhus med avseende på det antal farligt godstransporter som har förutsatts i

känslighetsanalysen. Samma förhållande mellan respektive farligt gods klass som använts i analysen har behållits genom känslighetsanalysen.

(30)

106333

Figur 9.1. Individrisk utmed Norrvikenleden förutsatt att antalet farligt gods transporter ökar med 10 gånger.

Figur 9.2. Individrisk utmed Norrvikenleden förutsatt att antalet farligt gods transporter ökar med 100 gånger.

(31)

106333

Utifrån känslighetsanalysen ovan konstateras att vid ökning av antalet transporter av farligt gods med faktor 10 sträcker sig risknivån in i ALARP-zonens under gräns ungefär 15 meter från vägkanten, risknivån inomhus är fortfarande under den undre gränsen. Vid en ökning av transporterna med en faktor 100 är risknivån utomhus i mitten av ALARP-zonen och risknivån inomhus är i zonens nedre del.

Om antalet transporter ökar med 10 gånger passerar då fler än 10 transporter per dag som är lastade med farligt gods jämfört med dagens nivå på ungefär 8 stycken per vecka. Vid ökning av antalet transporter till 100 gånger fler passerar över hundra transporter med farligt gods per dag. Detta visar att beräknade trafikmängder i

känslighetsanalysen är extremt stora jämfört med dagens nivå och att risknivån ändå är under ALARP-zonen även vid 10 gånger fler transporter av farligt gods.

10 ÅTGÄRDER

10.1 Allmänt

Enligt den detaljerade analysen bedöms risknivån för det aktuella planområdet vara låg och ligger under ALARP-zonen i jämförelse med tillämpade riskkriterier. Då nivån ligger under ALARP-zonen ska detta tolkas som att risknivån är acceptabel och att inga säkerhetshöjande åtgärder behöver vidtas. Länsstyrelsen anser dock att 25 meters skyddsavstånd ska hållas till väg med transport av farligt gods oavsett risknivå och skyddsåtgärder.

Studerat förslag innebär att byggnader planeras som kortast 12 meter från Norrviken- ledens vägren. Länsstyrelsen är tydlig i sin syn på rekommendationen om 25 meter bebyggelsefritt i sin remissutgåva gällande riskhänsyn vid planläggning där detta avstånd normalt inte ska frångås oavsett risknivå /5/. Avsteg från detta avstånd kan vara möjligt om riskreducerande åtgärder genomförs med principen hängslen och livrem.

Genom att, utöver krav enligt 10.1.1 – 10.1.4, även ställa krav på att fasader mot Norrvikenleden ska uppfylla brandteknisk klass EI30 (för fönster är EW30 tillräckligt) samt att friskluft tas från trygg sida anser Brandskyddslaget att det är möjligt att placera bostadshusen som närmast 12 meter från Norrvikenledens vägkant. Detta eftersom de transporter av farligt gods som går på vägen ger upphov till risker förknippade med brand. Det bedöma inte vara troligt att trafiken med farligt gods förändras betydligt framöver. Brandskyddslaget vill dock uppmärksamma att andra instanser kan ha

synpunkter på ett sådant avsteg och att det kan medföra ytterligare/mer detaljerade krav.

Riskanalysen har utgått från det förslag på bebyggelseutformning som redovisas i kapitel 4. Positivt med förslaget är att lokalgatan planeras att höjas till samma nivå som Norrvikenleden samt att det skapas en enklare barriär av växtlighet mellan vägarna.

Detta minskar riskerna för att avåkande fordon träffar bebyggelsen samt hindrar utsläpp av brandfarliga vätskor att rinna mot bebyggelsen.

Med utgångspunkt från ovanstående resonemang så redovisas i nedanstående avsnitt separata bedömningar av rimligheten i att vidta åtgärder med avseende på de olycksrisker som studeras i den detaljerade riskanalysen. Observera att åtgärder som föreslås generellt är konsekvensreducerande åtgärder, vilket beror på att frekvensreducerande

(32)

106333

åtgärder främst är förknippade med riskkällan och är därför svåra att påverka inom ramarna för planprojektet.

10.1.1 Placering av verksamheter

Vid lokalisering i ett utsatt område bör man alltid sträva efter att lokalisera bebyggelsen på ett tillräckligt stort avstånd från eventuella störningskällor. Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd bör användas som riktvärden för placering av verksamheter.

Som redovisats ovan bör ett område om minst 25 meter alltid vara bebyggelsefritt oavsett risknivån och riskreducerande åtgärder. I centrala områden där det är ont om mark kan detta dock vara svårt.

Den planerade utformningen av området innebär att Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd inte klaras, det bör dock anges i planen att 25 meter närmast Norrviken- leden generellt ska lämnas bebyggelsefritt. Avsteg från detta kan vara möjligt om ytterligare säkerhetshöjande åtgärder vidtas som skydd mot brandspridning enligt nedan. För byggnader närmare Norrvikenleden än 25 meter bör det även anges att större lokaler där många personer kan förväntas vistas ska placeras bort från Norrvikenleden och mot innergårdarna.

10.1.2 Utformning av utrymme mellan byggnader och Norrvikenleden Utformningen av obebyggda områden i anslutning till riskkällor bör göras med hänsyn tagen till risknivån. Detta gäller främst för områden mellan ny bebyggelse och risk- källan. Området bör inte utformas så att de uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Detta innebär att området inte ska innehålla faciliteter som medför att personer kommer att befinna sig i området under en längre tid, som t.ex. uteserveringar, lekplatser eller parkbänkar. Däremot kan utrymmena innehålla exempelvis parkeringsplatser i markplan.

Föreslagen utformning med lokalgata och markparkering uppfyller ovan redovisade krav. Det föreslås att åtgärden anges som krav i detaljplan alternativt redovisas i planbeskrivningen.

10.1.3 Skydd mot brandspridning

För att reducera sannolikheten för att en brand sprider sig in i byggnader kan väggar utföras i obrännbart material eller med konstruktioner som uppfyller brandteknisk avskiljning avseende täthet och isolering. Krav på att förhindra brandspridning ska i så fall även gälla fönster. Fönster kan exempelvis utföras så att de är intakta och sitter kvar under hela brandförloppet genom att använda brandklassade, härdade eller laminerade glas. Åtgärden är relativt enkel när det gäller byggnadens fasad. Brandklassade fönster är dock relativt dyrt (ca 5 000 kr/m² /15/) och innebär en inskränkning då de inte får vara öppningsbara.

Med planerad bebyggelsestruktur, aktuella risknivåer och de krav på skyddsavstånd som rekommenderas av Länsstyrelsen bedöms det rimligt att vidta åtgärder som skydd mot brandspridning för bostadsbyggnader som placeras närmare Norrvikenleden än 25 meter. Observera att åtgärderna gäller för föreslagen utformning, det vill säga där kortaste avstånd från vägen är ca 12 meter och lokalgata ligger i nivå med

Norrvikenleden.

(33)

106333

Utformningen av skyddet i fasaden (inklusive fönster, dörrar, portar etc.) som vetter mot Norrvikenleden är beroende av avståndet mellan väg och byggnad då olika typer av fönster medför varierande skydd mot värmestrålning. Brandklassade glas med både tätande och isolerande effekt (brandteknisk klass EI) reducerar den infallande strål- ningen med ca 99 % medan glas med enbart tätande effekt (E-glas) reducerar strål- ningen med ca 50 %. Så kallat EW-glas (där W innebär att glaset har provats och godkänts för att inte släppa igenom en genomsnittlig strålning som överskrider 15 kW/m² under provningen, mätt 1 meter från glaset) reducerar strålningen med ca 95 %. Detta innebär att strålningen på fönsterytan inomhus är 1 % för EI-glas, 50 % för E-glas respektive 5 % för EW-glas av den infallande strålnigen utomhus /16/.

För kv. Släggan medför detta med aktuella strålningsnivåer att det är tillräckligt att fönster i fasad utförs i brandteknisk klass EW. För fasad i övrigt gäller EI. Tidskravet för den brandtekniska klassen ska baseras på den tiden det tar att utrymma och bedöms inte bli lägre än 30 minuter. Med ett EW-krav erhålls tillräckligt låg strålningsnivå i bostäderna, mindre än 15 kW/m².

För att säkerställa att den brandtekniska klassen erhålls i fasaden får fönster inte göras öppningsbara för normalt bruk. Balkonger utgår då också med hänsyn till den

brandavskiljande funktionen samt kravet på att inte uppmuntra till stadigvarande vistelse enligt ovan.

Projektet har framfört önskemål om att eventuellt använda brännbara fasader inom projektet. Ur riskperspektiv (med avseende på olycka med farligt gods på Norrviken- leden) finns inget krav på att fasaden ska vara obrännbar så länge brandspridning in i byggnaden förhindras i minst 30 minuter enligt ovan. En brännbar fasad medför dock en potentiellt större egenomdomsskada vid brand och det är då ”extra” viktigt att brandklassen i fasad uppfylls. Krav som ställs utifrån brännbar fasad omhändertas i den ordinarie brandskyddsprojekteringen.

10.1.4 Skydd mot brandgasspridning

För att reducera sannolikheten för att brandgaser och brännbara gaser tar sig in i byggnader kan ventilationssystem utformas så att:

• friskluftsintag för lokaler där personer vistas stadigvarande placeras mot en trygg sida, det vill säga bort från riskkällan.

• det på ett enkelt sätt kan stängas, av t.ex. fastighetsskötare eller brandförsvar, genom exempelvis central nödavstängning

Åtgärderna innebär normalt en låg kostnad men kan vara svåra att följa upp och kan inte helt regleras som en planbestämmelse.

Då åtgärder avseende friskluftsintag normalt inte innebär några större begränsningar eller kostnader bedöms det rimligt att för bostadsbyggnader som placeras närmare Norrvikenleden än 25 meter så ska friskluft hämtas från byggnadens säkra sida, det vill säga från innergården. Med hänsyn till den låga risknivån bedöms det inte rimligt med krav på åtgärder i ventilationssystemet för byggnader på avstånd som överstiger 25 meter från Norrvikenleden.