Klassifikation av sociala insatser/interventioner

Klassifikation av sociala insatser/interventioner

Ett utvecklingsarbete i samarbete med

socialstyrelsen och medlemmar

Klassifikationer

 Internationell statistisk

klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem (ICD-10- SE)

 Internationell klassifikation av funktionstillstånd,

funktionshinder och hälsa (ICF) och barn- och ungdomsversion (ICF-CY)

 Klassifikation av vårdåtgärder

WHO:s huvudklassifikationer

ICD-10

International Statistical

Classification of Diseases and Related Health Problems

ICF

International Classification of

Functioning, Disability and Health

ICHI

International Classification of

International Classification of Health Interventions (ICHI)

Det tre övergripande indelningarna är:

vad är målet för interventionen (target)

– dvs till vad riktas åtgärden såsom aktivitet, delaktighet, kroppens anatomi och kroppsfunktioner

vilken typ av intervention det är (actions)

– exempelvis observation, testning, rådgivning, information/utbildning,

vilken metod, teknik, tillvägagångsätt, urval mm som används för att utföra interventionen (means).

Syfte

 att tillhandahålla en vetenskaplig bas för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd

 att etablera ett gemensamt språk för att underlätta kommunikation

 att möjliggöra jämförelse av data mellan länder, mellan hälso- och sjukvård och andra relaterade verksamheter och över tid

 att tillhandahålla ett systematiskt kodschema för hälsoinformationssystem

ICF som teoretisk modell – biopsykosocial modell

Hälsotillstånd

Funktionstillstånd/

Funktionshinder

Kroppsfunktioner Aktivitet Delaktiget

& Struktur

Omgivningsfaktorer Personfaktorer

Kontextuella faktorer

Aktiviteter och Delaktighet

1. Lärande och att tillämpa kunskap 2. Allmänna uppgifter och krav

3. Kommunikation 4. Förflyttning

5. Personlig vård 6. Hemliv

7. Mellanmänskliga relationer 8. Större livsområden

9. Samhälle, socialt och medborgerligt liv

Omgivningsfaktorer

 Omgivningsfaktorer

– den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar

 Underlättande eller hindrande faktorer

Varför behöver vi en klassifikation?

 Olika begrepp och benämningar av insatser – Går ej jämföra

– Missförstånd

 Behöver insatser tillsammans med boendeform

 För att intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser och öka tillgången till data av god kvalitet om socialtjänstens olika

verksamhetsområden och om hemsjukvård

Syfte

Syftet är att utveckla en klassifikation av sociala insatser

Mål

Målet är att det finns entydiga och enhetliga sociala insatser som kan användas

–inom olika områden i den lokala dokumentationen för att återanvändas

vid informationsöverföring,

lokal verksamhetsuppföljning,

som underlag för nationell statistik, i öppna jämförelser

för att utveckla evidensbaserad praktik.

–De kan även användas i lagar, föreskrifter och allmänna råd samt i riktlinjer och annan dokumentation där man beskriver insatser.

Målgrupp

 Målgrupp för klassifikation av sociala insatser är professionerna, verksamhetsansvariga, verksamhetsutvecklare samt ansvariga för utveckling av uppföljning på nationell nivå.

Avgränsningar

 Arbetet kommer att avgränsa sig till personnummerbaserad dokumentation i kärnprocessen

Genomförande

 Insamling av källmaterial

 Analys av källmaterial

 Utveckla insatser

–utifrån de tre axlarna i ICHI

–Ta fram beskrivningar/definitioner –Välja term/kodtext

–Dokumentera i mall (kod, kodtext, beskrivning, kommentar, användningsområde ev innesluter, utesluter)

Genomförande

 Avstämning med intern och extern arbetsgrupp/ referensgrupp

 Definierade begrepp och rekommenderad term enligt terminologiprocessen skickas på remiss

 Testverksamhet våren 2013

 Besluta om fastställd kod, kodtext och beskrivning

 Skriva rapport om utvecklingsarbetet

 Publicera fastställd kod, kodtext och beskrivning hösten 2013

Tack för visat intresse

Annica Blomsten

Utredningen om rätt information i vård och omsorg

Hur långt har vi kommit…

Uppdraget

 Tydliggöra gränserna mellan individens och vårdgivarens personuppgiftsansvar

 Överväga behov av reglering av personuppgiftsansvar, t.ex. att peka ut en aktör som ansvarig för övergripande IT-säkerhetsåtgärder

 Analysera övriga legala frågor, t.ex. sekretess, allmänna handlingar

 Ta fram författningsförslag

Vad pågår redan nu

 Apotekens Service AB har fått i uppdrag att etablera en elektronisk plattform för personligt hälsokonto

 Utredning om beslutsoförmögna

–Kartläggning: i vilka situationer behövs tydligare lagstöd?

–Bedömning: när/vem/hur avgör beslutsoförmåga?

–Beslut: vem ska ta beslut för en beslutsoförmögen?

Kartläggning av behov, förutsättningar och hinder för en ändamålsenlig

informationshantering

 En sammanfattande bild av hittills gjorda studiebesök och möten

 Samstämmiga bilder i stort

 Stort engagemang

 Olika förutsättningar beroende på mångfalden av aktörer

 Stora olikheter mellan kommuner

 Några goda exempel

 Några områden behöver ytterligare kartläggning, särskilt socialtjänst och samverkan rörande barn

Rätt information i vård och omsorg

= ett känt vardagsproblem

Kommunal vård och omsorg Primärvård

Länsdelssjukvård

Högspecialiserad vård

Vårdplanering:

 Medicinska bedömningar

 Omvårdnad

 Rehab insatser

 Boende / SoL insatser

Problembeskrivning

 Patientintegritet vs. Patientsäkerhet

 Vad är samtycke och när gäller det

 Rädsla ”att bli sedd som hacker”

 Mindre rädsla att göra ”fel”, om man inte vet…

 Nytt arbetssätt utmanar

 Stora skillnader i SoL och HSL dokumentation

 Begreppsförvirring; vårdplanering, vårdplan, IVP och genomförande plan = ingen plan!

Utmaningar

 Vårdplanering = en mekanisk process

 Olika system; Meddix, Prator, Klara

 Vårdplanen ses inte som journalhandling

 Oklart vad som skall överföras

 Vad är HSL och vad är SoL?

 Vem avgör vad?

 Vem avgör var?

Uppdraget

 Kartlägga och identifiera:

 vilken information som behöver dokumenteras och utbytas för att möjliggöra samverkan inom och mellan sjukvård och socialtjänst

 nödvändiga förutsättningar för en mer sammanhållen informationshantering

 vilka hinder som finns idag för en sådan informationshantering (juridik, teknik, verksamhet)

Uppdraget - Grundläggande

Utreda vilka behov som finns av:

 information,

 utbildning,

 andra kompetenshöjande insatser om vad den berörda lagstiftningen innebär,

 samt överväga andra åtgärder än lagändringar

Rätt information i vård och omsorg

= en utmanande målbild

En av utmaningarna - informationshantering

 Hur ska individerna identifieras i de län där mångfalden av utförare i vård och omsorg är stor?

–utspridd informationshantering, ev. stor systemflora –sekretessgränser mellan vårdgivare

–många personuppgiftsansvariga

–om individen rört sig mellan olika vårdgivare saknas helhetsbild av vårdtyngden

–även om det rent tekniskt är möjligt att samköra data, saknas sannolikt stöd i

Nästa steg i utredningen

 Djupare analys av ”verkligheten”

 Djupare analys av lagstiftningen

 Analysera olika vägar framåt

 Vid behov överväga justerad lagstiftning och andra åtgärder som möjliggör ett proaktivt arbetssätt

Utmaningar och hinder

 Dubbeldokumentation: särskilt vid samverkan och vid integrerade verksamheter

 Ostrukturerad dokumentation: svårt att överblicka, svårt att få snabbt besked, svårt att överföra

 Systemflora: många olika system (eller installationer av samma system) kräver stora investeringar

Forts…

 Osäkerhet/okunskap rörande lagstiftningen (vad och hur?)

 Otrygghet rörande ”beslutsoförmögna”

 Spärreglerna komplicerade och svåra att implementera på ett ändamålsenligt sätt

 Kommunerna behöver bli producenter av information, t.ex. i NPÖ för att bota det informationsglapp som finns visavi landsting/privata

vårdgivare

Forts…

 Kommuner är generellt i behov av ökat stöd, t.ex. för att strukturera vård- och omsorgsdokumentationen

 Svårnavigerad mångfald: informationshanteringen blir fragmentarisk i län med många privata utförare

 Läkemedel och VMI (viktig medicinsk information) är kritiska informationsmängder, utmaningar såväl i lagstiftning (spärregler), teknikutveckling, rutiner, yrkeskultur m.m.

Positiva erfarenheter

 Generellt ett stort engagemang

 Arbete för att bli mer följsam i förhållande till lagstiftningen

 Arbete med att anpassa information efter olika användares behov genom att skapa olika vyer (aktiva val)

 Landstingens arbete för att trygga kommunernas informationsbehov, t.ex. NPÖ eller titthål

 Arbete med att öka patienters medverkan

 Arbete med gemensam upphandling av system (Kommunförbundet Västerbotten)

Tack för visat intresse

Annica Blomsten