MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP
VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2012:13
ISSN 1654-0247
Beståndshantering på antikvariat
Klassifikation, hylluppställning och exponering
SUSANNE ESBJÖRNSSON
© Författaren/Författarna
Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.
Svensk titel: Beståndshantering på antikvariat - Klassifikation, hylluppställning och exponering
Engelsk titel: Handling of collection at antiquarian booksellers – Classification, shelving and exposure
Författare: Susanne Esbjörnsson
Kollegium: 2
Färdigställt: 2012
Handledare: Katriina Byström och Ingrid Johansson
Abstract: The purpose of this thesis is to examine the classification, shelf arrangement and display of documents in antiquarian bookshops and see the reasons behind these. The results will be compared with previous reviews of alternative shelf arrangement in Swedish public libraries, to see what
differences and similarities there are in the classification and shelf arrangement between antiquarian booksellers and libraries. The questions to be answered were: (1)What forms of classification and shelf arrangement are used in
antiquarian bookshops and how does it differ from the classification and shelf arrangement made in libraries with an alternative shelf arrangement? (2)What exposure of documents are there in the various antiquarian bookshops? Is there anything regarding the exposure that differs between the antiquarian bookshops and the libraries? An idea and ideology analysis of various dimensions is used as a theoretical tool during the work. The dimensions were: (1) Shelf arrangement: It is important that customers/borrowers can find themselves - it is important that staff know where the documents are. (2) Exposure: Important to sales/turnover - does not affect sales/turnover. The methodology used was literature studies and interviews with antiquarian bookshops.
The result shows differences in terms of classification in the antiquarian bookshops. Shelf arrangement is more consistent and above all based on the readers-interest arrangement. The major factor behind classification and shelf arrangement is to enable the customers to locate what they are looking for.
Factors that lead to an alternative shelf arrangement in a library were for example trendiness, convenience for the public and exposure. Exposure is in most cases seen as important. One suggestion for further research is to conduct a larger study.
Nyckelord: Antikvariat, Beståndshantering, Exponering,
Hylluppställning, Klassifikation, Idéanalys, Dimensioner
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING...1
1.1 Problembeskrivning ... 2
1.2 Syfte... 3
1.3 Frågeställningar... 3
1.4 Avgränsning och definitioner ... 3
2 ANTIKVARIAT...5
2.1 Svenska antikvariat historiskt sett... 5
2.2 Svenska antikvariat idag... 7
3 TEORI ...8
3.1 Idéer och ideologier... 8
3.2 Idé- och ideologianalys... 9
4 METOD...11
4.1 Litteratursökning... 11
4.2 Urval av antikvariat... 11
4.3 Tillvägagångssätt... 12
5 TIDIGARE FORSKNING ...14
5.1 Klassifikation ... 14
5.2 Alternativ hylluppställning ... 16
5.3 Exponering... 19
5.4 Undersökningar på svenska folkbibliotek ... 21
5.5 GÖK-projektet och det tredelade biblioteket... 25
5.6 Forskning om antikvariat... 26
6 RESULTATREDOVISNING ...27
6.1 De olika antikvariaten ... 27
6.2 Klassifikation på antikvariaten ... 28
6.3 Hylluppställning på antikvariaten ... 29
6.4 Skillnader i klassifikation och hylluppställning mellan antikvariat och bibliotek 30 6.5 Exponering på antikvariat... 32
6.6 Skillnader i exponering mellan antikvariat och bibliotek... 34
7 ANALYS OCH DISKUSSION ...35
7.1 Klassifikation och hylluppställning... 35
7.2 Exponering... 37
7.3 Diskussion... 38
8 SLUTSATSER OCH FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING...42
8.1 Slutsatser... 42
8.2 Vidare forskning ... 43
9 SAMMANFATTNING...44
KÄLLFÖRTECKNING ...46
BILAGA 1 ...49
1 INLEDNING
”Oordning verkar härska i det här antikvariatet, men solen gläntar välvilligt in. Utan tvivel vet butiksinnehavaren vad som finns och var man hittar det. Dessutom är det en del av nöjet med att strosa runt, att inte veta vad man hittar härnäst.”1
Jag har sedan en tid tillbaka haft glädjen att få jobba på ett antikvariat. Jag började samtidigt som antikvariatet övertogs av en ny ägare. Vid överlåtelsen ingick det cirka 30 000 böcker och 10 000 tidskrifter i samlingen. Vi stod inför uppgiften att gå igenom dessa, för att bilda oss en uppfattning om samlingens innehåll samt att sortera densamma efter vad som var i vårt tycke den bästa ordningen. Den upplevelse jag fått är att det är mycket svårt att hitta en organisering av dokument som är optimal för både kunder och personal. Kunderna har ofta svårt att veta var de ska leta och förstår inte alltid det sätt som dokumenten klassificerats. Sorteringen är inte färdig – och kommer till viss del aldrig att bli det – men jag fick idén om att göra en undersökning för att se om det finns några speciella system och tankar som ligger till grund för klassificering och i sin tur hylluppställning på antikvariat.
Antikvariatens speciella ställning/situation
”Nöjet av att äga böcker börjar i en bokhandel. Varje exemplar har sin egen karaktär, vilket bidrar till att särskilja böcker från andra varor. Antikvariatet har det mest individuella utbudet och drivs vanligtvis av kunniga människor med en genuin kärlek till böcker. Det finns en verklig spänning i jakten på att hitta något särskilt eller ovanligt.”2
Antikvariat fyller en kulturell funktion i samhället genom att tillhandahålla dokument som kan vara svåra att finna någon annanstans. Det finns också en möjlighet för kunder att till ett, jämfört med bokhandeln, lågt pris köpa den litteratur man vill ha. Dock har antikvariatens villkor förändrats, med pocketböcker som säljs till en låg kostnad, möjlighet att finna litteratur på Internet och bokklubbar som varje månad kommer ut med nya böcker. Kunderna har mycket att välja mellan! Det är därför idag mycket viktigt att antikvariaten är attraktiva för eventuella kunder, bland annat genom en god sortering och god ordning. Allt viktigare för antikvariatens överlevnad har försäljning via Internet blivit och därmed är klassifikation och katalogisering av högsta intresse för en antikvariatsägare.
Vikten av organisering
Att sortera och organisera data är inget nytt inom olika vetenskaper. Derek Langridge, författare samt föreläsare inom biblioteksvetenskap i London, beskriver vikten av klassifikation så här:
1Powers, Alan 2004. Inred med böcker, s. 24.
2Powers, 2004. s. 24.
”Without classification there could be none of the human thought, action and organization that we know. Classification transforms isolated and incoherent sense impressions into recognizable objects and reoccurring patterns.”3
Inom biblioteks- och informationsvetenskap går en del av arbetet ut på att klassificera och organisera olika former av dokument för att kunderna sedan lätt skall kunna återvinna dessa dokument. När en kund då söker efter information kan det uppstå olika hinder eller problem. Precis som på bibliotek kan ett av problemen vara att det är svårt eller otydligt att hitta var i antikvariatet dokumentet är placerat. Seymor F. Smith skriver om de valmöjligheter en bokhandlare har när det finns en tillräckligt stor samling inom ett specifikt ämne i artikeln Bibliography in the Bookshop. Vid ett beslut om att göra en egen gruppering av just detta ämne kan sorteringen inom ämnet göras slumpmässigt, efter författarens namn eller efter ämne (inom ämnet). Bokhandlaren skall ta ställning till detta och sedan skall kunderna förstå vilket sätt han valt för hylluppställningen.4 Kunden kan ha en uppfattning om vilken kategori dokumentet tillhör som inte överensstämmer med den uppfattning som klassifikatören har. Det är då viktigt att vara tydlig med var de olika kategorierna är och om möjligt också definiera vad som ingår i de olika kategorierna. Ett annat problem kan vara att den samling som genomsöks innehåller en stor mängd dokument – vilket säkert är positivt i sig – men detta leder till många fall till en tidsödande sökning efter dokument och information. I dessa fall är det av stor vikt att klassificeringen är tydlig.
Uppsatsens relevans inom olika områden
Det skulle kunna anses att en magisteruppsats som handlar om antikvariat inte riktigt ligger inom området för biblioteks- och informationsvetenskap men min förhoppning är att detta arbete skall kunna visa på likheter och skillnader mellan folkbibliotek och antikvariat. Klassifikation, hylluppställning och exponering är områden som tagits upp under min utbildning och det känns därför naturligt för mig att skriva om detta inom ramen för min uppsats. Det finns tyvärr inte någon större tidigare undersökning om antikvariatens system för organisation av de dokument som finns i samlingarna och min förhoppning är att jag genom detta arbete kan bidra till någon form av förståelse för hur man resonerar kring det arbete som utförs. I mina ögon ligger bibliotek och antikvariat nära varandra och fyller delvis samma funktion i samhället genom att bidra med information som kan vara svår att finna på något annat sätt än genom just dessa institutioner. Jag anser det därför vara av intresse att jämföra just dessa institutioner med varandra.
1.1 Problembeskrivning
Ett antikvariat är en affärsverksamhet och målet är att sälja böcker och andra dokument för att tillfredsställa kunder. Förhoppningsvis skall ägaren till antikvariatet kunna göra en förtjänst på sin verksamhet – annars lär den inte finnas kvar under någon längre tid. I de flesta antikvariat behövs det en klassifikation och hylluppställning för att personal och kunder skall kunna se vad som finns tillgängligt i samlingen. Klassifikationen av dokument ligger till grund för den hylluppställning som sedan görs av dessa dokument.
3Langridge, Derek 1992. Classification: its kinds, elements, systems, and applications s. 3.
4Smith, F. Seymor 1972. Bibliography in the bookshop s. 124f.
Att klassificera är en konst även om den personen som utför klassifikationen har utbildning inom området. Svårigheten med klassificering av dokument är att ett dokument inte kan beskrivas med ett enkelt ämnesord. Ett dokument täcker ofta in många olika områden som klassifikatören skall försöka få med i beskrivningen av dokumentet. Langridge beskriver det så här:
”When Stanley Jevons described classification of books as a logical absurdity he meant that their multifarious content made it quite impossible to establish mutually exclusive classes: if we take the total content into account the every book is unique.”5
Trots detta finns det ett behov av klassifikation och indelning av dokument i kategorier.
De dokument som klassificerats behöver placeras någonstans i samlingen. Vad finns det för kunskaper på antikvariaten för att göra detta?
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka klassifikation, hylluppställning och exponering av dokument på antikvariat samt se vilka orsaker som ligger bakom valet av dessa.
Resultatet kommer sedan att jämföras med tidigare undersökningar om alternativa hylluppställningar och exponering av dokument på svenska folkbibliotek, för att kunna se vilka skillnader och likheter det finns i klassifikationen, hylluppställningen och exponeringen mellan antikvariat och bibliotek.
1.3 Frågeställningar
Vilka former av klassifikation och hylluppställning finns det på antikvariaten och hur skiljer den sig från den klassifikation och hylluppställning som görs på bibliotek med en alternativ hylluppställning?
Hur ser exponeringen av dokument ut på de olika antikvariaten? Finns det något rörande exponeringen som skiljer antikvariaten från biblioteken?
1.4 Avgränsning och definitioner
Fokus på uppsatsen kommer att ligga på klassifikation, hylluppställning och exponering. Den litteratur som används och syftar till hylluppställning på bibliotek rör enbart alternativ hylluppställning. Med detta avser jag den uppställning som inte är anpassad efter den i Sverige rådande normen, SAB-systemet.
De antikvariat som jag kommer att undersöka och göra intervjuer på finns i södra Sverige.
Även om klassifikationen på antikvariaten i många fall också är tänkt för att bedriva Internetförsäljning kommer jag inte att lägga någon vikt vid denna del av verksamheten.
5Langridge 1992, s. 23
Det finns olika sidor på Internet som antikvariat använder sig av för försäljning av sina dokument. Dessa olika försäljningskanaler kommer inte att redovisas för i uppsatsen.
I uppsatsen används begreppen kunder, användare, besökare och låntagare som synonymer.
Begreppet display används ofta i den engelskspråkiga litteraturen. Jag har valt att använda mig av den svenska översättningen skyltning alternativt ordet exponering.
Browsing är inte ett svenskt ord. Inte heller den försvenskade varianten browsa från det engelska browse. Dock är det termer som är bekanta för de flesta och jag väljer därför att använda dem. En svensk översättning skulle kunna vara att översiktligt titta igenom samlingen. I sammanhanget antikvariat och bibliotek kan det ses som att gå runt bland hyllorna och se vad som finns – utan något specifikt dokument som mål.
2 ANTIKVARIAT
I detta kapitel kommer jag att berätta om antikvariat i allmänhet, information som kan ge en bakgrundsbild till den läsare som inte är så insatt i antikvariatsvärlden.
2.1 Svenska antikvariat historiskt sett
Som utgångspunkt använder jag ”Svenska antikvariat: Nio uppsatser” – en bok som beskriver minnen från antikvariat i Sverige från mitten av 1800-talet och fram till 1980- talet. Den innehåller också beskrivningar av och intervjuer med antikvariatsägare som var i livet när de respektive uppsatserna skrevs. Boken kan enligt redaktören själv – Tomas Lidman, före detta riksbibliotekarie inte ses som en vetenskaplig framställning utan uppsatserna är i sig populärt hållna.6 Men först en glimt av den glädje som antikvariaten kan ge sina kunder genom ett citat från Ina Hellbergs berättelse Hur man skaffar sig ett bibliotek:
”Fattiga bokälskare finnas många i vårt avlånga land. Man känner igen dem bland tusen andra människotyper, på den litet inåtvända blicken, den oftast litet ruggiga klädseln, (ev. pengar gå åt till bokinköp först och sist). Ungefär så här går det till när en fattig bokälskare skaffar sig ett bibliotek: Han eller hon stegar in på ett antikvariat.
Icke ett modernt sådant, där artiga biträden följa likt svallvågor i bokälskarens lugna gång mellan hyllorna… Nej, helst ett gammalt omodernt antikvariat, instucket i någon källarvåning, där det luktar allt möjligt från mögel och bokdamm till fläskos och kaffesump! Och där ett par förlästa antikvariatögon plira närsynt bakom disken…
Bokälskaren stiger ödmjukt in i sitt tempel.”7
Det som framförallt är gemensamt olika antikvariatsägare emellan är ett genuint bokintresse samt att de ser sin affärsverksamhet som en möjlighet att utöka den egna samlingen. Några undantag finns det dock som bekräftar regeln. Många av dem ser också att de har ett kulturellt ansvar genom att bevara äldre, rara böcker men också genom att vidarebefordra nyare och mer modernare verk. Gunnar Johansson-Thor beskriver i en intervju det så här:
”Antikvariatens roll här i samhället är att ta tillvara begagnade böcker, sortera om och lagra dem och sedan se till att de återbrukas på bästa sätt. Detta oavsett om boken kostar 10 eller 10 000 kronor.[…] För den stora allmänheten kommer det som Du kallar det traditionella antikvariatet alltid att behövas. Men jag tror också att intresset för rariteterna måste tillgodoses.”8
Ragnar Jones beskriver en förvåning över att antikvariaten inte finns med i den kulturpolitiska debatten vad det gäller bokdistribution och litteraturstöd. 1981 när intervjun gjordes med honom, menar han att det görs stora utredningar om bokhandelns, förlagens och bibliotekens betydelse för att få ut böcker och få dem lästa. Vidare säger han att trots att antikvariaten tar till vara på värdefull litteratur från århundranden bakåt
6Lidman, Tomas 1986. Svenska antikvariat: Nio uppsatser
7Hellberg, Ina 1934. Hur man skaffar sig ett bibliotek. Unga tankar. vol. 29, nr 12, s. 19
8Lidman, Tomas (1985). Gunnar Johansson-Thor, Ellinge. Ingår i Lidman, 1986. Svenska antikvariat:
Nio uppsatser s. 135
så verkar inte antikvariaten existera för politiker och statliga utredare. Antikvariatens viktigaste uppgift anser han vara att ha de böcker som kunderna frågar efter. Att kunna tillgodose folks önskemål oavsett om dessa avser de viktigaste litterära och vetenskapliga verken eller inte.9
För att kunna nå ut till allmänheten med sitt bestånd var bokkataloger tidigare en mycket viktig del i antikvariatens verksamhet. Bengt Rur skriver om Klemmings antikvariat i Stockholm (som kuriosa kan berättas att det startades av Henrik Klemming 1845, bror till Gustaf Klemming som senare blev riksbibliotekarie) som gav ut blandkataloger med materialet ordnat efter ämne. På 1950-talet minskade dock katalogutgivningen från Klemmings antikvariat och 1958 gavs den sista katalogen ut.10 Trots att uppsatserna i Svenska antikvariat: Nio uppsatser handlar om antikvariat i Sverige under cirka 140 år beskrivs det hur antikvariatsägarna skiftar i en del av antikvariaten men att det ändå är en liten krets av personer som jobbar där och tar över.
Dessa personer återkommer i olika antikvariat i olika uppsatser och ofta berättas det om hur de börjat som anställda och sedan tar över verksamheten eller startar ett eget antikvariat. Alla vet vem de andra är och antikvariatsägarna beskrivs på mer än ett ställe som udda personer som lika gärna kunde köra ut en presumtiv kund ur antikvariatet som att låna ut böcker gratis åt de som inte hade råd att köpa.
Bland annat berättar Erik A. Ohlson om Per August Kindberg som hade ett antikvariat i Göteborg i början av 1900-talet. För att locka in kunder till butiken hade han en markatta i affären. Småpojkar kom det i massor men det kan inte uttydas att bokförsäljningen skulle ha gått upp något nämnvärt. Han hade dessutom inte sorterat böckerna enligt något system. De sattes upp på hyllorna – inte ens i bokstavsordning.
Författaren beskriver det så här:
”Frågades en särskild bok efter, låtsade Kindberg fundera, påstod sig nyligen ha sett den i sitt lager och plockade lite förstrött bland makulaturen. Då ingrep vanligen kunden och hjälpte till, varvid det kunde hända, att han fastnade för något helt annat.
Detta vara Kindbergs hela system, och den enda taktik han tillämpade genom åren.
Någon minsta bokkunskap avsatte sig inte på honom; i det fallet voro chef och markatta jämnspelta; i varje fall de första åren”11
I Nordisk familjebok från 1904 – 1926 berättas att det fanns 20 antikvariat i Sverige 1904 och att 14 av dessa var belägna i Stockholm. Ett antikvariat, med en hänvisning till antikvarisk bokhandel beskrivs som:
”Antikvariat (jfr Antikvarie), bod, där fornsaker, särskildt gamla böcker, uppköpas och säljas.12 Antikvarisk bokhandel (antikvariat) innefattar köp och försäljning af gamla, dyrbara eller sällsynta alster utaf boktryck och grafisk konst, af manuskript och af
9 Sommar, Carl Olov 1981. Ragnar Jones, antikvariatsbokhandlare. Ingår i Lidman, 1986. Svenska antikvariat: Nio uppsatser s. 112f.
10Rur, Bengt 1982. Klemmings antikvariat. Ingår i Lidman, 1986. Svenska antikvariat: Nio uppsatser s.
32f.11Ohlson, Erik A. 1956. Några gamla Göteborgsantikvariat. Ingår i Lidman, 1986. Svenska Antikvariat:
Nio Uppsatser s. 47f.
12Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi (1904-1926) Första bandet : A – Armati s. 1134ff.
autografer (antikvariat i egentlig mening) äfvensom handel med begagnade böcker och rester af upplagor o. d. (modernt antikvariat).”13
2.2 Svenska antikvariat idag
Då det varit svårt att finna någon information om antikvariat i dagens samhälle kommer det som nedan redovisas framförallt att bygga på mina egna uppfattningar om hur det ser ut för antikvariaten i Sverige idag.
Den största förändring som skett för antikvariat under de senare åren är försäljningen via Internet. Det finns idag en möjlighet att sälja dokument ur samlingen till kunder från hela världen. Detta innebär också att det finns en hårdare konkurrens från andra antikvariat men även privatpersoner och ny-bokhandel om kunderna. Det som förr gavs ut i bokkataloger finns idag representerat på hemsidor och olika gemensamma försäljningssidor så som Bokbörsen14 och antikvariat.net15. Även om det finns antikvariat som inte har sitt bestånd eller delar av sitt bestånd på Internet verkar det för den stora merparten vara svårt att överleva utan denna försäljningskanal.
Något som också blivit betydligt vanligare under senare år är den stora marknaden för pocketböcker. Detta är böcker som är lätta att bära med sig, billigare än de som är inbundna men ändå med samma innehåll. Andrahandsvärdet på en pocketbok är inte stort vilket gör det svårt för ett antikvariat att göra någon större vinst på en sådan. Även böcker som ges ut i stora upplagor, till exempel från bokklubbar eller vid rea- försäljning, har ett lågt andrahandsvärde. Detta gör att ett antikvariat idag kan få in flera exemplar av samma titel och samma utgåva av en bok.
Flertalet av de personer som driver antikvariat idag verkar ha en annan inkomst i grunden. Detta kan bero på att de faktorer som nämnts ovan som gör det svårt att försörja sig enbart genom denna affärsverksamhet.
13Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi (1904-1926) Tredje bandet : Bergsvalan - Branstad s. 957
14www.bokborsen.se
15www.antikvariat.net
3 TEORI
Som verktyg för att analysera de resultat jag får i min undersökning kommer jag att använda mig av en idé-och ideologianalys med olika dimensioner som utgångspunkt.
3.1 Idéer och ideologier
I ”Textens mening och makt: metodbok för samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys” beskriver författarna att idé- och ideologianalys innebär att man tittar på innebörden av de idéer som uttrycks. Förenklat uttryckt är en idé en tankekonstruktion som utmärks av en viss kontinuitet. En idé skiljer sig alltså från flyktigare intryck och attityder. Vidare beskriver författarna att en sådan tankekonstruktion kan vara tre olika saker. För det första kan den vara en föreställning om verkligheten. Den kan också vara en värdering av företeelser. Det tredje alternativet är att en tankekonstruktion är en föreställning om hur man bör handla. Dessa föreställningar kan röra både sociala fenomen och naturfenomen. Det kan dock vara svårt att skilja mellan begreppen idé och ideologi då ideologi idag ofta uppfattas som en samling av idéer som rör samhället och politiken.16
En ideologi kan sägas vara många olika saker men det går att urskilja två huvudstråk av definitioner. Det ena innebär att ideologiernas funktion byggs in i begreppet. Som exempel på detta ger författarna ideologier som är åskådningar som bidrar till samhällets sammanhållning. Det kan också vara ideologier som legitimerar specifika klassintressen. Det andra huvudstråket innebär en definition av ideologi som en sorts idésystem. Detta förordas av flera samhällsvetare då det är en mer neutral definition än den första definitionen eftersom man här inte bygger in de effekter systemet kan ha på själva definitionen. Denna definition innebär också att det är öppet om vilka olika idéer som kan ingå i en ideologi – det hela blir en empirisk fråga.17
Jag kommer i mitt arbete använda mig av detta andra huvudstråk då jag anser att det bäst passar in med en neutral definition på mitt idésystem.
Det är viktigt att vara medveten om de skillnader som finns mellan politisk ideologi och annan ideologi. Vid analys av politiska ideologier utgår man från fasta manifest och från vad företrädare för ideologin uttalar sig om. Vid andra former av ideologier finns det inte något nedskrivet om vad som representerar ideologin och det går inte heller att hitta någon specifik individ som representerar ideologin. Som ett exempel på detta ger författarna skolans ideologi. Även om det finns en ideologi som representerar skolan så finns den inte nedskriven och det går inte att säga att en eller några få personer företräder hela skolans ideologi.18
I undersökningen av klassifikation, hylluppställning och exponering på antikvariat kommer jag inte att titta på någon politisk ideologi. Precis som i exemplet med skolans ideologi utgår jag ifrån att det inte finns någon ideologi nedskriven för antikvariat och
16 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) 2005. Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys s. 149f.
17Bergström & Boréus, 2005. s. 150f.
18Bergström & Boréus, 2005. s. 154
det finns inte någon enskild individ som kan sägas representera den ideologi som finns på antikvariaten.
3.2 Idé- och ideologianalys
Med tanke på hur många förklaringar och åsikter det finns om vad begreppen idéer och ideologier innebär faller det sig naturligt att det finns många olika förklaringar och åsikter om vad idé- och ideologianalyser är.
I ”Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys”
ger författarna exempel på fem olika inriktningar av forskning inom området idé- och ideologianalys. Dessa inriktningar är:19
1. Viljan att undersöka förekomsten av idéer i allmänhet, i debatter, på något sakområde eller politikområde.
2. Undersökningar med ett perspektiv utifrån grupper eller aktörer.
3. Innehållslig idéanalys kännetecknas av att man i en politisk ideologisk argumentation söker efter en logik.
4. Inom den funktionella idéanalysen inriktar man sig på idéers ursprung samt deras effekter.
5. Kritisk ideologianalys innebär å sin sida att man försöker begripliggöra eller
”avslöja” en ideologi genom jämförelser mellan verkligheten och ideologin.
Den inriktning som stämmer bäst överens med mitt arbete är den första – jag vill undersöka förekomsten av idéer på ett sakområde, nämligen inom antikvariat.
Det finns olika former av verktyg för att göra en idé- och ideologianalys. Ett sådant verktyg är att skapa dimensioner för att med hjälp av dessa göra en analys. Det är viktigt att valet av dimensioner väl knyter an till den ideologi eller debatt som skall undersökas.
Dimensionerna uttrycker påståenden om verkligheten och dessa påståenden är i motsatsförhållande till varandra. Det vill säga att om någon gör en undersökning om hur samhället påverkas av utsläpp av gifter kan en dimension vara utsläpp av gifter och motsatsförhållandena är då att samhället inte påverkas av utsläppen – samhället påverkas av utsläppen.20
De dimensioner jag kommer att använda mig av är:
Hylluppställning: Det är viktigt att kunder/låntagare kan hitta själv – det är viktigast att personalen vet var dokumenten är.
Exponering: Viktig för försäljning/omsättning – påverkar inte försäljning/omsättning.
De är båda två deskriptiva dimensioner det vill säga att de beskriver verkligheten. Att använda dimensioner som ett hjälpmedel vid mitt arbete innebär att jag får något konkret att utgå ifrån när jag skall göra mina jämförelser. Dessa kommer att hjälpa mig vid analysen av de intervjuer jag gör genom att det finns motsatsförhållanden uppsatta
19 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) 2005. Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys s. 155ff.
20Bergström & Boréus, 2005. s. 164ff.
och på så vis vet jag inom vilka områden jag skall fokusera och vilka frågor jag skall försöka besvara.
Kortfattat kan man säga att jag utgår ifrån en neutral definition på mitt idésystem. Jag undersöker inte en politisk ideologi – jag tittar på motsatsen – antikvariatens ideologi.
Jag vill också undersöka förekomsten av idéer inom sakområdet, det vill säga antikvariaten.
4 METOD
Jag kommer att studera beståndshanteringen på antikvariat. Jag anser att det är mest lämpat med kvalitativa intervjuer med de som är ansvariga för antikvariaten, då jag vill gå in på djupet i hur man resonerat på de olika områdena. Ett alternativ kan vara att istället göra egna observationer på olika antikvariat för att titta på hur hylluppställningar och exponering ser ut. Eftersom jag anser att det är klassifikationen som ligger till grund för hylluppställningen är det viktigt att också veta hur resonemanget varit kring denna klassifikation. Detta går inte att göra utan den som är ansvarig för systemet och därför är intervjuer det val jag gjort för mitt arbete. Som grund till min undersökning kommer jag att titta på litteratur som är skriven inom området klassifikation, alternativ hylluppställning och exponering.
4.1 Litteratursökning
Först kommer jag att göra en sökning i olika databaser på nyckelorden: antikvariat, alternativ hylluppställning (ensamt eller i kombination med bibliotek), exponering och bibliotek/antikvariat, klassifikation och bibliotek/antikvariat samt hylluppställning och antikvariat. Alla termerna kommer dessutom att översättas till engelska för att på så vis kunna få mer information att utgå ifrån. Databaserna som jag kommer att använda mig av är i första hand specifika för biblioteks- och informationsvetenskap. Det kommer även att ske sökningar i bibliotekskataloger ofta via den nationella katalogen Libris21, men också i enskilda bibliotekskataloger då det kan hända att allt material på ett enskilt bibliotek inte är inlagt i den nationella katalogen.
Jag kommer att använda mig av den så kallade snöbollsmetoden genom att jag via det material jag får fram kommer att se på de referenser som använts där för att kunna hitta ännu mer material till mitt arbete. Bryman använder sig av termen bekvämlighetsurval för detta sätt att arbeta.22
4.2 Urval av antikvariat
Jag kommer att göra intervjuer med ägare till fem olika antikvariat. I de uppsatser jag kommer att göra jämförelser med har undersökningar gjorts på ett till fem svenska folkbibliotek. Min förhoppning om att kunna jämföra resultaten gör att fem antikvariat känns bra. Färre kommer enligt min mening inte att ge ett tillfredsställande resultat. Fler hade varit intressant men ryms tyvärr inte inom ramarna för detta arbete.
Urvalskriterierna för antikvariaten är att deras samlingar skall vara så stora som möjligt – en mindre samling ger enligt min åsikt inte samma problem vid klassificering och hylluppställning. Målet är också att antikvariaten skall ha ett blandat bestånd.
Antikvariat med ett specialiserat ämnesområde har knappast samma problem vid klassificeringen. Det tredje urvalskriteriet är att antikvariaten skall finnas inom ett
21www.libris.kb.se
22Bryman, Alan 2002. Samhällsvetenskapliga metoder
rimligt avstånd från min hemort. Genom att gå in på Bokbörsens23 hemsida och ta fram listan över de säljare som finns registrerade kommer jag kunna se vilka antikvariat som har flest dokument till försäljning via Internet. Med hjälp av detta kan jag sedan välja de antikvariat som jag vill genomföra mina intervjuer på.
4.3 Tillvägagångssätt
Jag kommer att genomföra kvalitativa intervjuer med fem antikvariatsägare. Innan dess kommer jag att göra en testintervju med en tidigare ägare till ett antikvariat. Detta för att få möjlighet till att förändra intervjun så att den bidrar så mycket som möjligt till mitt arbete med uppsatsen. Testintervjun kommer också ge mig en uppfattning om hur lång tid intervjun kommer att ta.24
Antikvariatsägarna kommer att kontaktas via e-post eller telefon. De får då information om syftet med intervjun och beräknad tidsåtgång. Deras anonymitet kommer naturligtvis att garanteras. Intervjun kommer att spelas in och i efterhand transkriberas.
Genom att inte behöva skriva under tiden intervjun kommer jag att kunna vara mer delaktig och undvika att det blir onödiga avbrott i intervjun. Jag kommer i efterhand kunna lyssna upprepade gånger på det som sagts och uppfatta tonfall och naturliga pauser.25Intervjuerna kommer att genomföras enligt trattmodellen vilket innebär att de inleds med öppna frågor där informanten får göra en fri berättelse. Efterhand kommer jag att ta mer kontroll över samtalet och frågorna blir mer och mer specifika. När jag fått svar på mina frågor avslutas intervjun.26
De teorier som ligger till grund för klassifikation, hylluppställning och exponering är av intresse för att få en helhetsbild av det som redovisas för i uppsatsen. Jag kommer därför att göra en kort redovisning för en del av dessa teorier i kapitlet tidigare forskning. Där kommer också att redogöras för tidigare undersökningar på svenska folkbibliotek.
Vid presentationen av antikvariaten kommer jag att benämna dem A, B, C, D och E.
Även redovisningen av intervjuerna kommer att ske efter samma modell men indelat efter områdena klassifikation och hylluppställning samt exponering. Det kommer också att finnas två separata avsnitt där jag redogör för de tankar som antikvariatsägarna har kring de skillnader som finns mellan antikvariat och bibliotek.
Jag vill se på om det finns några idéer/ideologier och i så fall hur det skiljer sig från ett folkbiblioteks vad det gäller klassifikation, hylluppställning och exponering inom antikvariatsområdet. Resultatet från delen om tidigare forskning och från intervjuerna kommer att tolkas med hjälp av de dimensioner jag skapat i min teori i kapitel 3. Dessa dimensioner är:
Hylluppställning: Det är viktigt att kunder/låntagare kan hitta själv – det är viktigast att personalen vet var dokumenten är.
23www.bokborsen.se
24Thomsson, Heléne 2002. Reflexiva intervjuer.
25Trost, Jan 2005. Kvalitativa intervjuer.
26Kylén, Jan-Axel 2004. Att få svar: intervju, enkät, observation.
Exponering: Viktig för försäljning/omsättning – påverkar inte försäljning/omsättning.
Jag kommer först att se på vad jag kan dra för slutsatser från den sammanställning jag gjort i avsnittet för tidigare forskning. Sedan kommer jag att titta på slutsatser jag gjort från delen med intervjuerna på antikvariaten. Slutligen kommer jag att jämföra dessa slutsatser med varandra för att se vad det finns för skillnader och likheter mellan bibliotek och antikvariat inom de olika dimensionerna.
5 TIDIGARE FORSKNING
Det resultat jag får kommer jag att jämföra med undersökningar som gjorts tidigare om exponering och alternativ hylluppställning på svenska folkbibliotek. Det har även gjorts forskning om klassifikation, hylluppställning och exponering på bibliotek i utlandet.
Denna forskning kommer jag också att presentera då den ger en djupare bild av de erfarenheter som finns inom området. Slutligen kommer jag att ge en kort beskrivning av GÖK-projektet och det tredelade biblioteket och den brist på forskning som finns om antikvariat.
Den litteratur jag utgår ifrån i detta kapitel är vald med tanke på att den representerar de olika delarna jag vill undersöka i mitt arbete. Flertalet av författarna är också välkända för de som studerat områden som klassifikation och hylluppställning. Givetvis finns det ett större utbud som beskriver de olika områdena men jag har medvetet och på grund av de tidsramar som finns för arbetet valt att redovisa för de som i största möjliga mån motsvarar det jag vill beskriva. Min förhoppning är att detta leder till en lättförståelig redogörelse som täcker in så mycket som möjligt men en klar nackdel är att det inte går att redovisa för allt.
5.1 Klassifikation
Klassifikation består förenklat av tre steg. Langridge beskriver att det första steget är konstruktion av klassifikationsscheman, det andra är analys av dokumentet och det tredje placeringen av dokumenten på sina rätta platser i klassifikationsschemat.27Efter detta görs hylluppställningen.
I det första steget måste det skapas olika kategorier. En kategori är den bredast möjliga formen av fenomen. När indelningen sedan fördjupas delas kategorierna in i klasser. De olika klasserna kan jämföras med facetter.28
Enumerativa klassifikationssystem
De enumerativa systemen är prekoordinerade. Marcella & Newton, båda föreläsare inom biblioteks- och informationsstudier vid ett universitet i Aberdeen konstaterar att detta innebär att man i förväg bestämt hur ämnena skall delas in.29 De enumerativa klassifikationssystemen följer en hierarkisk indelning. Exempel på en sådan indelning är (från brett till specifikt):
Sverige → Kvinnliga författare → 1980-tal → o.s.v.
Vidare beskriver Rowley & Farrow - professorer och föreläsare inom informationsvetenskap vid ett universitet i Manchester att ett problem som kan uppstå med det enumerativa klassifikationssystemet är att det inte går att visa på relationer mellan de olika ämnena som inte förutsågs vid skapandet av klassifikationen. Systemet är stabilt och följer en mall men det innebär också att det är svårt att göra några
27Langridge, Derek 1992. Classification: its kinds, elements, systems, and applications s. 23
28 Langridge, 1992. s. 35
29Marcella, Rita & Newton, Robert 1994. A new manual of classification s. 18f.
förändringar i det. Däremot är det en fördel är att notationerna är korta och därför förhållandevis lätta att komma ihåg.30
Facetterade klassifikationssystem
Sue Batley som bland annat föreläser vid ett universitet i London inom informationsvetenskaperna och Derek Langridge beskriver båda de facetterade klassifikationssystemen, som även kallas för postkoordinerade. Detta för att klasserna inte skapas i förväg utan efterhand som fler dokument blir klassificerade. Facetterna, som utgörs av enkla begrepp, är inte hierarkiskt listade utan varje facett motsvarar en aspekt av ett ämne. Alla termer som kan knytas till en kategori inom ett visst ämne en facett. När facetterna sedan kombineras med varandra kan man redogöra för olika typer av ämnen. Med hjälp av olika tecken till exempel parenteser mellan de olika facetterna kan skilja dem åt, men också visa på den relation de har till varandra. Fördelen med facetterade system är att de är flexibla, varför det är förhållandevis enkelt att redogöra för nya ämnen och kombinationer av ämnen. Bland nackdelarna kan nämnas att de inte är lika stabila och konsekventa som de enumerativa systemen samt att notationerna kan bli väldigt långa och komplexa. Facetterade system fungerar därför mindre bra vid hylluppställning.31 32
Klassifikation efter läsarnas intressen
Jaquelyn Sapiie, bibliotekarie i New York, har gjort en sammanställning av användandet av readers-interest classification mellan 1980 och 1995. Hon beskriver readers-interest classification som ett alternativ till de traditionella klassifikationssystemen. Istället för att fokusera på dokumentens ämne och innehåll är det kundernas intresse man utgår ifrån. På detta vis ökas tillgängligheten och möjligheten för kunderna att själv hitta det de söker.33
Marcella & Newton konstaterar att syftet med klassifikation för hylluppställning är att den skall vara till nytta för så många användare som möjligt. Det är dock inte möjligt att göra en klassifikation som kan passa alla som behöver använda sig av den. Detta beror på att klassifikationen för hylluppställningen baseras på en ordningsföljd där relaterade ämnen står intill varandra. Det går dock inte att visa alla former av relationer mellan olika ämnen genom hylluppställningen. Vidare konstaterar författarna att det finns personer som anser att - då det inte finns endast ett sätt att göra en optimal hylluppställning – dessa försök till ingen nytta och man kan lika gärna ge upp det arbetet.34
Ainley & Totterdell redovisar för att Ralph A. Ulverling – verksam vid Detroit Public Library – redan 1936 föreslog att klassifikationsscheman skulle göras efter kundernas
30Rowley, Jennifer E. & Farrow, John 2000. Organizing knowledge: an introduction to managing access to information s. 196ff.
31Batley, Sue 2005. Classification in theory and practice s. 8ff.
32Langridge, Derek 1992. Classification: its kinds, elements, systems, and applications s. 36
33Sapiee, Jaquelyn 1995. Reader-Interest Classification: The User-Friendly Schemes s. 143f
34Marcella, Rita & Newton, Robert 1994. A new manual of classification s. 33
läsvanor. 1941 fick han möjlighet att testa det på ett begränsat område för att 1948 kunna utvidga till flera specifika områden på biblioteket.35
Sammanfattning av klassifikation
De enumerativa klassifikationssystemen följer en hierarkisk indelning. Vid användandet av dessa går det inte att visa på relationer som inte förutsågs vid skapandet av klassifikationen men systemet är stabilt och notationerna korta. Motsatsen är de facetterade klassifikationssystemen. Här skapas inte klasserna i förväg utan det tillkommer klasser efterhand som fler dokument blir klassificerade. Denna indelning är inte hierarkisk. Ett facetterat klassifikationssystem är flexibelt men inte särskilt stabilt.
Det fungerar inte särskilt bra vid hylluppställning då det är svårt att redogöra för relationerna mellan de olika dokumenten. Vid försök till klassifikation efter läsarnas intressen har man använt sig av det som kallas för readers-interest classification.
Försök till sådan klassifikation gjordes i Nordamerika så pass tidigt som på 1940-talet.
Readers-interest classification innebär att kundernas intressen är det man utgår ifrån och målet är att kunderna själva skall kunna hitta det de söker. Dock finns det de som anser att är i princip omöjligt att hitta en klassifikation som kan visa alla relationer mellan de olika dokumenten vid en hylluppställning.
5.2 Alternativ hylluppställning
Precis som vid klassifikation finns det många olika former av hylluppställning.
Ranganathan, lärare och professor vid universiteten i Madras, Banaras, Delhi och Ujjain anser att den ideala hylluppställningen är den som speglar kundernas behov samt uppmuntrar till browsing. Hylluppställningen bör visa hela det område som är av vikt för kunden. Likväl det medvetna som det omedvetna eftersökta skall gå att finna. Det är först då låntagaren har en möjlighet att inse exakt vad det är han eller hon vill ha.36 Jens Thorhauge vid Biblioteksskolen i Köpenhamn beskriver problemet med att kategorisera in skönlitteratur i olika genrer så här:
”Set fra en litteraturvidenskabelig synsvinkel er problemet med kategorisering, at den gode litteratur, der spejler livet i dets mangfoldighed, ikke lader sig putte i en kasse, der hedder kærlighed eller lignende, fordi den kan læses på mange forskellige måder og indeholde mange aspekter.”37
Kategorisering
I sin rapport för Statens bibliotekstilsyn i Norge hänvisar Glas-Albers & Kjernli till arbetet ”Hvor brukervennlig er folkebiblioteket?” skrivet av Magni Kjernli & Mechtild Pedersen vid Statens bibliotekhøgskole i Oslo. I detta arbete kunde det konstateras att låntagarna hade större problem med att hitta det de sökte än vad bibliotekarierna kanske
35Ainley, Patricia & Totterdell, Barry (red.) 1982. Alternative arrangement: new approaches to public library stock.
36Ranganathan, Shiyali Ramamrita 1991. Elements of library classification s. 8
37Thorhauge, Jens 1995. Luk op for skønlitteraturen : Om formidling i folkebiblioteker. Ingår i Munch- Petersen, Erland (red.) 1995. Litteratursociologi: en antologi s. 106
var klara över. Vidare kunde det vara intressant att titta på indelningen av materialet i biblioteken och se om det finns en bättre lösning med alternativ hylluppställning av facklitteraturen. Det arbetet gjordes på Nærøy folkebibliotek och det är resultatet av detta som redovisas i rapporten.38 Tanken var att man skulle samla fack- och skönlitteratur (eventuellt också broschyrer och tidskrifter) som handlade om samma ämne på en plats i biblioteket – så kallad kategorisering. Förebilden var till exempel Surrey County Library i England som delat in sitt bestånd efter ett uppställningssystem som de kallar för Readers Interest Categories. Uppställningssystemet beskrivs i rapporten:
”Inndelingen av bokstammen i ”Readers Interest Categories” gir muligheter för å samle alt om et emne på en hylle, hvor et tradisjonelt klassifiseringssystem fordeler emnet over de forskjellige gruppene.”39
Efter arbetet på Nærøy folkebibliotek har man kommit fram till att det är viktigt att skapa kategorier som passar det egna biblioteket. Biblioteken har olika bestånd och dessutom olika låntagare. Resultatet av kategoriseringen på Nærøy folkebibliotek är en till det stora hela nöjd allmänhet. Det kan konstateras att de på ett effektivt sätt kan använda sig av det nya systemet. Både låntagare och personal hittar fler böcker inom sitt intresseområde samt att de upptäcker nya författare som de tidigare varit omedvetna om.
Sapiie använder sig också av termen readers-interest arrangement och beskriver att när man nyttjar denna form av hylluppställning ligger fokus på att kategorierna på hyllorna skall vara enkla att förstå. Det skall inte behövas någon förklaring. Detta kan ske genom tydlig skyltning och symboler för varje kategori. Endast större kategorier delas upp i underkategorier.40
Readers-interest categorization som Baker & Wallace – utbildare respektive bibliotekarie i Ohio använder sig av har i princip samma innebörd som den Saapie gett readers-interest arrangement men de fördjupar sig lite mer. Baker & Wallace rekommenderar dessutom att man tar hänsyn till lokala förhållanden och önskemål vid skapandet av sin kategorisering. Detta kan handla om litteratur som rör den bygd där biblioteket är befunnet.41Författarna definierar reader-interest categorization som:
”the grouping of nonfiction by reader interest categories – natural language categories that correspond to user needs and interests – rather than by Dewey Decimal, Library of Congress, or another alphanumeric classification scheme.”42
Baker & Wallace beskriver att man genom att dela in skönlitteraturen i genrer underlättar för både kunder och personal i sökning efter en specifik bok. Även om det tar tid för kunderna att anpassa sig efter en sådan indelning vill en överväldigande majoritet av dem ha denna indelning. En av huvudorsakerna till detta är att kunderna lättare hittar för dem okände författare som skriver inom den genre de tycker om. Vid
38Glas-Albers, Mariette & Kjernli, Magni 1988. Kategorisering: alternativ bokoppstilling i Nærøy folkebibliotek. s. 8
39Glas-Albers & Kjernli, 1988. s. 10
40Sapiee, Jaquelyn 1995. Reader-Interest Classification: The User-Friendly Schemes s. 147
41 Baker, Sharon L. & Wallace, Karen L. 2002. The Responsive Public Library: How to Develop and Market a Winning Collection
42Baker & Wallace, 2002. s. 286
indelningen av skönlitteratur har det konstaterats att det mest effektiva sättet är att skapa egna avdelningar för den specifika genren. Alternativet att ha de olika genrerna tillsammans men att märka bokryggarna med olika etiketter för de olika genrerna har inte underlättat på samma vis för kunderna.43
Undersökningar visar att utlåningen ökat på de bibliotek som infört readers-interest categorization inte bara bland facklitteratur utan generellt för hela samlingen. För att undvika placering av arbeten inom samma ämnesområde på två olika ställen har vissa bibliotek ordnat hela avdelningar inom klassifikationssystemet – speciellt de som med störst sannolikhet tilltalar de som browsar – enligt readers-interest categories. Material inom alla andra ämnesområden är antingen placerade i ämnesavdelningar eller i de ordinarie samlingarna.44
Rowley & Farrow skriver att hylluppställningen vanligtvis görs efter dokumentets ämne men andra uppställningar förekommer också. De vanligaste bland övriga uppställningar är efter författare och efter titel. Det finns två former av hylluppställning efter ämne.
Den första – detailed classified subject arrangement – innebär att det skapas grupper av dokument som har liknande ämnen, grupperna kan vara små och gå ner på en detaljerad nivå. Dock kan denna detaljerade indelning leda till att samlingen blir svår att överblicka. I den andra uppställningen – broad classified subject arrangement – är grupperna inte lika specifika. Detta passar mindre samlingar bra.45
Däremot beskriver Matthew S. Moore, chef vid Clearwater East Library, att bokhandeln delar in ämnen i små populära rubriker eller avdelningar och därefter sorterar man i bokstavsordning efter författare. I en bokhandel kan samma titel dessutom placeras på fem olika platser. En biografi kan hamna under biografier, historia, humor etc. Överallt där en kund kan tänkas se den. I ett bibliotek är detta i princip otänkbart.46
Thorhauge beskriver att det har gjorts många olika försök med att ordna skönlitteratur i någon annan ordning än den alfabetiska. I en liten samling som är lätt överblickbar kan till och med gränsen mellan skönlitteratur och facklitteratur brytas upp vid hylluppställningen. I större samlingar kan i stället vissa delar av skönlitteraturen delas in i genrer. Dessa genrer bör vara lätta att identifiera som exempelvis kriminalromaner och lyrik. Det största problemet blir då att skapa ett system för att kunna hitta böckerna på hyllan. Thorhauge menar därför att den alfabetiska uppställningen bör behållas för merparten av samlingen. I England, Tyskland, Holland och en del bibliotek i Skandinavien märker man böckernas ryggar med olika former av symboler för att låntagarna skall kunna identifiera vilken genre böckerna tillhör. Fördelen är att systemet underlättar för låntagarna att hitta det de söker efter. Motståndarna till detta sätt att ordna böckerna på hyllorna menar att det håller fast låntagarna i ett mönster och att de i längden inte upplever eller lär sig något nytt.47
43Baker & Wallace, 2002
44Baker & Wallace, 2002
45Rowley, Jennifer E. & Farrow, John 2000. Organizing knowledge: an introduction to managing access to information s. 336ff.
46 Moore, Matthew S. 1997. Book display as adult service. Ingår i Journal of Educational Media &
Library Sciences, vol. 34, no 3, s. 256
47Thorhauge, Jens 1995. Luk op for skønlitteraturen : Om formidling i folkebiblioteker. Ingår i Munch- Petersen, Erland (red.) 1995. Litteratursociologi: en antologi.
Sammanfattning av alternativ hylluppställning
Det är många som har ifrågasatt det traditionella systemet av hyllplacering på ett bibliotek. Flertalet är också de försök som gjorts för att förbättra hylluppställningen.
Den ideala hylluppställningen är den som speglar kundernas behov samt uppmuntrar till browsing. Problemet är att det inte går att placera dokumenten på ett sätt som visar på alla de olika relationer de kan ha med varandra. En orsak till införandet av en alternativ hylluppställning är att låntagarna haft svårt att hitta det de söker i den befintliga uppställningen. Att sortera böcker efter ämnen benämns som kategorisering. De vanligaste formerna som används vid kategorisering är: readers-interest arrangement, readers-interest categorization samt subject arrangement. I ett exempel från Norge använde man sig av readers-interest categorization, det vill säga att fack- och skönlitteratur inom samma ämne placerades på ett ställe i biblioteket. Slutsatsen efter arbetes som gjordes i Norge är att det är viktigt att anpassa indelningen av kategorier efter det egna biblioteket. Samma slutsats dras av Baker & Wallace som dessutom lägger till att man borde ha en avdelning med litteratur som rör det område där biblioteket ligger. De rekommenderar också en indelning av skönlitteraturen i genrer.
Hur pass svårt det är att genomföra kategoriseringen anses ofta kopplat till storleken av samlingen. I mindre samlingar kan med fördel användas en broad classified subject arrangement där man inte behöver ha lika många undergrupper som i en större samling – där det snarare bör användas en detailed classified subject arrangement.
Undersökningar visar på att utlåningen ökat på de bibliotek som använder sig av readers interest categories. Detta gäller både facklitteratur och skönlitteratur. Vid indelning av skönlitteraturen i olika ämnesområden kan det underlätta för låntagarna om bokryggarna märks med någon sorts symbol för att enkelt kunna se vilken kategori den specifika boken tillhör. Tydlig skyltning i lokalen underlättar också för låntagarna.
Den största skillnaden mellan bibliotek och bokhandel är att från handelns sida kan ett dokument placeras på många olika ställen för att öka möjligheten till försäljning medan detta är i princip otänkbart på ett bibliotek.
5.3 Exponering
Sapiee skriver att placering av dokument med framsidan utåt är det mest effektiva sättet att göra dokumenten lättillgängliga och synliga. Ännu enklare för kunderna blir det om dokumenten dessutom står i ögonhöjd och är lätta att nå.48
Moore konstaterar att det är fantasi och ett enhetligt tema som ger en effektiv skyltning.
Vidare anser författaren att exponeringen av böcker är en del av glädjen med bibliotek.
På bibliotek är syftet med att välja ut och exponera vissa böcker att få cirkulationen av dessa att öka.49
Moore hänvisar till Peter Druckers – professor i New York inom management, uttalande om att syftet med en affärsverksamhet är att skapa en kund. Detta är något som varje framgångsrik bokhandlare är medveten om. Inbegripet i termen kund är tanken på att
48Sapiee, Jaquelyn 1995. Reader-Interest Classification: The User-Friendly Schemes s. 149f.
49 Moore, Matthew S. 1997. Book display as adult service. Ingår i Journal of Educational Media &
Library Sciences, vol. 34, no 3, s. 253
tillfredsställa – även glädja personen så att denne återkommer och pengarna flödar in i verksamheten i en sorts evighetscirkel. De flesta verksamheter och i hög grad bokhandeln är beroende av den återkommande kunden för att kunna överleva och expandera. En bokhandels uppgift är att generera en vinst genom att sälja böcker – så många som möjligt. Följaktligen kan vi anta att skyltningen i en bokhandel återspeglar det sätt som bäst förbättrar omsättning och resultat och dessutom det sätt som är mest tilltalande för kunderna. I de flesta fall sker uppställning efter genre och ämnesgruppering. Förhoppningsvis kan böckerna på detta vis ”sälja sig själva”.
Besök kan vara ett mått på framgång i ett bibliotek men för bokhandeln är detta inte ett mått man kan använda sig av. En bokhandel kan ändå vilja öka antalet besök genom olika program och möten. Detta som ett sätt att marknadsföra sig.50
Även Baker & Wallace konstaterar att det finns studier som visar att böcker som visas med framsidan utåt lånas ut i mycket högre grad än de som står med bokryggen utåt.
Mest gynnsamt är detta om böckerna finns mellan knähöjd och ögonhöjd. Däremot spelar inte placeringen i hyllorna någon större roll om kunden letar efter en specifik bok. Vidare konstateras att biblioteken genom skyltning kan uppmuntra kunderna att prova något annorlunda än vad de i vanliga fall skulle gjort. Detta görs ofta i form av ett specifikt tema. Skyltningen kan göra kunderna uppmärksamma på ett okänt men ändå intressant ämne, påminna kunderna om författare och/eller titlar de hört talas om och skulle vilja låna eller göra kunden medveten om ett underliggande önskemål som det inte tidigare varit medvetna om. Genom skyltning på många olika ställen i biblioteket gör man det lätt för kunderna att hitta intressanta dokument och optimalt leder detta till att de besöker biblioteket mer frekvent och att de dessutom berättar för sin omgivning om den positiva upplevelse de haft av browsingen. Det har konstaterats att skyltning är mest effektiv om den finns innanför bibliotekets ingång, i slutet av gångar som används ofta samt om den är i närheten av informations- och/eller utlåningsdisken. Gärna så att den kan ses av de kunder som står i kö.51
1986 gjordes det en undersökning om exponering bland annat leder till 1) ökad cirkulation av de exponerade dokumenten, samt 2) ökad cirkulation av den totala samlingen. Även om det har kunnat konstateras att exponeringen leder till en ökad utlåning av de exponerade dokumenten drar Roy slutsatsen att det inte leder till någon signifikant ökning av den totala cirkulationen. Det är snarare så att när cirkulationen ökar av exponerade dokument så minskar den av de dokument som inte står exponerade på samma vis.52
I en annan undersökning försökte Baker ta reda på vilka orsaker det är som ligger bakom att exponeringen av dokument leder till en ökad cirkulation av de skyltade materialen. Två hypoteser skapades. Den första var att skönlitteratur som står på bästa skyltplats kommer att cirkulera betydlig mer än liknande litteratur som finns på hyllorna eller sämre skyltplatser. Den andra hypotesen man jobbade efter var skönlitteratur som är märkt som ”rekommenderad” kommer att cirkulera mer än dess motsvarigheter som står på bästa skyltplats. Slutsatserna som drogs var att även om
50Moore, 1997. s. 254f.
51 Baker, Sharon L. & Wallace, Karen L. 2002. The Responsive Public Library: How to Develop and Market a Winning Collection
52Roy, Loriene 1993. Displays and Displacement of Circulation. Collection Management, vol. 17, nr 4, s.
57-77
låntagarna som browsar gärna lånar böcker som är rekommenderade, så var det för att de använde rekommendationen som en faktor för att avgränsa urvalet. Inte för rekommendationen i sig. Det blev inte någon större skillnad i cirkulation mellan böckerna som stod på bästa skyltplats och de som stod märkta som rekommenderade.
Därmed innebar undersökningen att den första hypotesen kunde bekräftas medan den andra fick förkastas.53
Sammanfattning av exponering
Det bästa sättet att få cirkulationen att öka av vissa specifika dokument är att exponera dem. Framförallt genom att sätta dem så att framsidan syns. Bästa skyltplats är mellan ögonhöjd och knähöjd i högtrafikerade områden. Motiv till exponering kan vara att få låntagarna att prova något som de vanligtvis inte gör eftersom att de inte är medvetna om att det finns i bibliotekets samling. Ett annat syfte kan vara att välja ut och exponera vissa böcker är att få cirkulationen av dessa att öka. Undersökningar visar att en bok med framsidan utåt lånas ut i större utsträckning än om de står med bokryggen utåt. I de fall kunden söker efter en specifik bok spelar placeringen inte någon roll. Det mest effektiva stället att skylta på är precis innanför bibliotekets ingång, i slutet av gångar som används ofta samt i närheten av olika diskar. Optimalt är om skyltningen kan ses av kunder som står i kö. Det går inte att visa på någon utökad cirkulation av samlingen i helhet vid exponering. Det är istället de exponerade dokumenten som ökar i cirkulation.
En annan undersökning visar att det framförallt är skyltningen som bidrar till en ökad cirkulation. Det påverkar inte i någon större utsträckning om den exponerade litteraturen är rekommenderad av bibliotekspersonalen.
Det går att anta att skyltningen i en bokhandel visar på det sätt som är bäst för en ökad omsättning och som mest tilltalar kunderna. Det vanligaste sättet är att ställa upp dokumenten efter genre. Målet är att böckerna ska sälja sig själva genom det sätt som de är exponerade.
5.4 Undersökningar på svenska folkbibliotek
De undersökningar jag använder mig av i mitt arbete är kandidat- och magisteruppsatser som gjorts inom utbildningar för biblioteks- och informationsvetenskap vid olika lärosäten i Sverige. Jag har valt att använda mig av just dessa då de är förhållandevis aktuella och då de rör just svenska bibliotek. Allt med tanke på att de i största möjliga mån skall motsvara de förhållanden som råder på de antikvariat där jag genomför mina intervjuer. Det mest optimala skulle givetvis vara om jag själv kunde gjort liknande intervjuer på bibliotek inom det geografiska område där de aktuella antikvariaten är belägna.
53 Baker, S. L. 1986. The display phenomenon: an exploration into factors causing the increased circulation of displayed books. Ingår i The Library Quarterly vol. 56, nr 3, s. 237 - 257
Klassifikation – för vem? Klassifikation, hylluppställning och användarvänlighet på fem svenska folkbibliotek
Den första uppsatsen jag använder mig av är en magisteruppsats skriven av Maria Johansson vid Umeå Universitet 2008. Den känns mycket relevant i mitt arbete då den behandlar alla de områden som jag kommer in på.
Johansson vänder sig till fem svenska folkbibliotek som i någon mån valt att frångå det svenska SAB-systemet. Författaren har kommit fram till att de motiv som finns till en annorlunda hylluppställning är:
Trendmedvetenhet – personalen på biblioteken vill göra förändringar och få in lite nytt vilket i högsta grad påverkar hylluppställningen. Många bibliotek inspireras av varandra och tar också efter varandra i utnyttjandet av bibliotekslokalerna.
Användarvänlighet – författaren konstaterar att:
”…tycks emellertid det mest framträdande motivet till en förändrad hylluppställning vara att man vill möta användarnas behov av biblioteket och göra dess bestånd mer tillgängligt. Eftersom man märkt att användarna har svårt att ta till sig SAB-systemets struktur, sådan den får sig uttryck i en hylluppställning som strikt följer systemet, ser man den förändrade uppställningen som en möjlighet att göra det lättare att hitta i bibliotekets bestånd.”54
Tydliga exempel på förändring för att göra hylluppställningen mer
användarvänlig är att föra samman alla böcker om djur på ett visst ställe (dessa böcker är annars utspridda på ett flertal olika avdelningar) eller att bryta ut exempelvis deckare från skönlitteraturen till en egen avdelning.
Exponering – material som exponeras lånas ut mer, det gäller både nyinkomna och äldre böcker. Att exempelvis sätta fram böcker som inte lånats på länge kan göra att det blossar upp ett nytt intresse för dem.
Underbemanning/tidsbesparing – med en bra och genomtänkt hylluppställning kan låntagarna hitta lättare och på så vis kan tid sparas in.
Flytt – genom en flytt är förändringar lättare att genomföra och personalen hade sett det som en möjlighet att genomföra och testa nya idéer.
Alternativ hylluppställning: en studie på Jönköpings stadsbiblioteks barn- och ungdomsavdelning
Den andra uppsatsen jag använder mig av är också en magisteruppsats. Den är skriven av Charlotta Alberius och Birgit Nylander vid Högskolan i Borås 2006. Syftet med uppsatsen är:
54Johansson, Maria 2008. Klassifikation – för vem? Klassifikation, hylluppställning och användarvänlighet på fem svenska folkbibliotek. s. 39.
