Förslag till planeringsfolkmängd i Gävle kommun år Kommunledningskontoret

(1)

1

Förslag till planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2020

Kommunledningskontoret 2010-04-06

(2)

2

(3)

3

Inledning och sammanfattning

Planeringsfolkmängden skall utgöra ett underlag för all planering i kommunen som är beroende av befolkningsutvecklingen. Utifrån analyser för barnafödandet, medellivslängd och flyttningsrö- relser görs bedömningar och antaganden om kommunens framtida befolkningsutveckling.

Kommunledningskontoret har en rullande plane- ringsprocess med en årlig översyn av planerings- förutsättningarna. Motivet till detta är att ut- ifrån demografiska analyser och framtidsbe- dömningar ge förslag till en planeringsfolkmängd som varken är för stor eller för liten. En alltför optimistisk planeringsfolkmängd riskerar att generera felsatsningar inom exempelvis barn- omsorg och skola. Å andra sidan finns det risk för att en för lågt satt planeringsfolkmängd kan bli självuppfyllande.

Faktorer som påverkar flyttningen till och från kommunen är bland annat högskolans expan- sion, läget i den lokala arbetsmarknadsregionen, näringslivsutvecklingen och bostadstillgången.

För att analysera människors förutsättningar för att bo och leva är de kommunala gränserna i flera avseenden alltför begränsande. Det är ofta nödvändigt att utnyttja en indelning som bättre speglar verkliga funktioner eller rörelsemönster.

Många människor arbetspendlar över kommun- gräns. Andra mönster speglar rörelsemönster beträffande studier, inköp och service.

Gästrikland tillsammans med Älvkarleby kommun utgör en gemensam lokal arbetsmarknad, eller funktionell analysregion - Gävle (FA-Gävle).

Långtidsutredningen (LU 2008) utnyttjar denna funktionella indelning för att illustrera regionala framtidsbilder avseende ekonomi, arbetsmarknad och befolkning. Utredningen visar på en utveckling med fortsatt storstadskoncentration vad gäller ekonomisk tillväxt, sysselsättnings- och befolkningsutveckling. Långtidsutredningen visar samtidigt på en relativt svagare utveckling för FA-Gävle än andra jämförbara FA-regioner inom samma regionfamilj. Utredningen visar på

en ökning för regionen på drygt 200 personer per år fram till år 2030.

Under år 2009 ökade befolkningen i Gävle kommun med 843 personer. En ökning som var till och med större än föregående år. Man får gå ända tillbaka till år 1975, för att finna en större folkökning i kommunen. Folkökningen förklaras främst av en ökad utrikes inflyttning. Även inflyttningen från egna länet översteg motsvarande utflyttning. Den positiva utvecklingen i födel- setal fortsätter och inte sedan år 1994 har det fötts så många barn som under 2009.

I fjol beslutade kommunstyrelsen att planerings- folkmängden i Gävle kommun skulle vara 99 500 invånare år 2020. De senaste årens beslut om planeringsfolkmängd har inneburit en genomsnittlig folkökning på 500 personer. Med anled- ning av de senaste årens positiva födelseutveck- ling, samt fortsatt starka inflyttning, finns det skäl till att öka förväntningarna på framtida folkökningar. En rimlig folkökning under de när- maste tio åren föreslås därför vara 600 personer per år.

Kommunledningskontoret föreslår kom- munstyrelsen besluta

- att planeringsfolkmängden för Gävle kommun skall vara 101 000 invånare år 2020.

Den föreslagna planeringsfolkmängden bygger på en genomsnittlig folkökning på 600 personer per år.

(4)

4

Vad påverkar utvecklingen?

Sambandet mellan befolkningsutveckling och arbetsmarknadsstorlek är mycket starkt.

I nedan figur illustreras den procentuella befolk- ningsförändringen mellan åren 1968 och 2008 samt befolkningsstorleken år 2008 för arbets- marknadsregionerna enligt Nuteks indelning (FA-regioner). Arbetsmarknadsregioner med en större folkmängd har en större befolkningstill- växt under aktuell period.

Figur 1 Befolkningsutveckling i procent 1968- 2008 och antal invånare per FA-region 2008

Källa: Nutek/SCB (rAps)

Befolkningen har stor betydelse för den regionala ekonomin, i och med att den i vissa delar utgör arbetskraft samt konsumerar varor och tjänster. Befolkningens inkomster (löner m.m.) utgör samtidigt skatteunderlag, som i sin tur används till drift, underhåll och utveckling av den kommunala verksamheten.

Utbildningen påverkar befolkningsutvecklingen genom att utflyttarnas och inflyttarnas utbild- ningsnivå skiljer sig åt. Om närvaron av en hög- skoleutbildning i en region gör att fler skaffar sig en högskoleutbildning inom områden där det saknas arbetstillfällen på den regionala arbetsmarknaden kan dessa bli tvungna att söka sig bort från regionen för att kunna få arbete. I en region med dålig arbetsmarknad för högskoleut-

bildade kan etableringen av en högskoleutbild- ning således bidra till ökad utflyttning.

Å andra sidan innebär den regionala högskolan att de som vill studera inte behöver flytta från regionen för att kunna göra detta. Förhopp- ningsvis kommer högskolans utbildningsutbud att innebära att tillgången på högutbildade ökar på den lokala arbetsmarknaden. Tillgången på högutbildade är i sin tur avgörande för framtida företagsetableringar i regionen. Utbildningsni- vån har därför betydelse för regionens konkurrenskraft och därmed för möjligheterna att be- vara och attrahera företag och befolkning.

Befolkningsförändringar i ett område kan delas upp i följande komponenter; antal födda, antal döda, antal inflyttade samt antal utflyttade under ett år. Dessa förändringskomponenter på- verkas av ett antal faktorer, vilka beskrivs nedan.

Barnafödandet påverkas av antalet kvinnor i fertil ålder samt fruktsamheten. Fruktsamheten påverkas bland annat av i vilken omfattning följande faktorer existerar;

- en partner

- en avklarad utbildning - en egen bostad

- ett arbete med en tillräcklig inkomst - en bra utformad föräldraförsäkring - en tro på framtiden

Dödligheten ökar med stigande ålder och skiljer sig något åt mellan könen. Den har minskat över tid, i takt med medicinska framsteg och förbätt- rade levnadsförhållanden.

Inflyttningen påverkas av i vilken grad följande gäller för potentiella inflyttare och då i konkurrens med andra områden;

- goda möjligheter till arbete eller studier

- attraktiv/-t livsmiljö/boende - goda sociala nätverk - bra samhällsservice/välfärd Utflyttningen påverkas på motsvarande sätt, fast i omvänd riktning. Det bör i sammanhanget observeras att även om inflyttningen är till anta-

(5)

5 let lika med utflyttningen kan befolkningsutvecklingen påverkas över tid, i och med att inflyttarnas kön- och åldersfördelning kan skilja sig från utflyttarnas.

Utrikes inflyttning, immigration, är delvis upp- kommen av humanitära skäl och är därmed svårprognostiserad. Samtidigt påverkas den av gällande lagar och regler på migrationsområdet.

Det bör observeras att andelen personer med svenskt medborgarskap respektive personer födda i Sverige har ökat bland invandrarna till Sverige under de senaste åren. Av den totala invandringen år 2009 var 13,7 procent födda i Sverige respektive 18,1 procent svenska medborgare.

Figur 2 Andel av invandrarna till Sverige som är födda i Sverige eller svenska medborgare 2000-2008

0 5 10 15 20 25 30

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Procent

Svenskt medborgarskap Födda i Sverige

Källa: SCB

(6)

6

Hur har utvecklingen varit fram till idag?

Funktionella analysregioner

För att analysera människors förutsättningar för att bo och leva är de kommunala gränserna i flera avseenden alltför begränsande. Det är ofta nödvändigt att utnyttja en indelning som bättre speglar verkliga funktioner eller rörelsemönster.

Många människor arbetspendlar över kommun- gräns. Andra mönster speglar rörelsemönster beträffande studier, inköp och service. I det här sammanhanget är lokala arbetsmarknader en lämplig indelningsgrund för att analysera faktorer av betydelse för befolkningsutvecklingen.

Gästrikland tillsammans med Älvkarleby kommun utgör en gemensam lokal arbetsmarknad, vilken med sina 72 717 sysselsatta är den 14:e största lokala arbetsmarknaden i riket år 2008.

Enligt Nutek:s indelning av funktionella analysregioner (72 stycken FA-regioner) benämns nämnda arbetsmarknadsregion för FA-Gävle och tillhör regionfamiljen Övriga regionala centra.

Regionalekonomisk utveckling

Globala klimatförändringar, finanskrisen och den kraftiga inbromsningen av världsekonomin är tydliga exempel på det ömsesidiga beroendet länder emellan. Betydelsen av regional konkurrenskraft ökar i en allt mer globaliserad värld och är grundläggande för utvecklingen i regionen.

Regionens framtida välfärd är starkt förknippad med den ekonomiska tillväxt som genereras i regionen. Det är samtidigt viktigt att tillväxten skapas under sådana förutsättningar, att såväl produktionen som konsumtionen är hållbar över tid.

Ekonomisk tillväxt består av dels ökad arbetsproduktivitet, dels fler arbetade timmar.

Ökad arbetsproduktivitet genereras från investeringar i humankapital (utbildning och FoU), investeringar i realkapital (maskiner, etc.) och innovationer.

Fler arbetade timmar kommer av att fler blir sysselsatta, att veckoarbetstiden utökas och/eller att sjukfrånvaron minskar.

Antalet sysselsatta kan vidare öka med personer med efterfrågad kompetens, som

- tidigare varit arbetslös i området - tidigare erhållit sjuk-/aktivitetsstöd - tidigare studerat

- arbetspendlar in till området - flyttar in till området

Under den senaste tioårsperioden har såväl arbetsproduktiviteten som sysselsättningen utvecklats starkt i Sverige. Arbetsproduktivite- ten, mätt i lönesumma per sysselsatt (löpande priser), ökade med 38,1 procent i riket mellan åren 1997 och 2007.

Samtidigt ökade sysselsättningen med 15,5 procent under motsvarande period. I figuren nedan framgår att det nästan bara är storstadsregionerna som ökat mer än riksgenomsnitt, med avseende på arbetsproduktivitet och sysselsätt- ning.

Den lokala arbetsmarknadsregionen i Gästrik- land (FA-Gävle) har haft en produktivitetsutveck- ling strax under riksgenomsnittet. Sysselsätt- ningsutvecklingen har dock inte varit lika gynn- sam, i jämförelse med övriga FA-regioner i regionfamiljen Övriga regionala centra.

(7)

7 Figur 3 Utveckling av lönesumma per sysselsatt och antal sysselsatta i rikets FA-regioner år 1997-2007 (procent)

FA Gävle

25 30 35 40 45 50

0 5 10 15 20 25

Sysselsättningsförändring (15,5 % i riket)

Utveckling av lönesumma per sysselsatt (38,1% i riket)

Storstadsreg Universitet Övr regionala centra

Regional arbetsmarknadsutveck- ling

Sysselsättningsutvecklingen i Gävleregionen (FA- Gävle) har varit förhållandevis svag i jämförelse med övriga större arbetsmarknadsregioner i riket. Den årliga sysselsättningsförändringen var i genomsnitt endast 0,7 procent i FA-Gävle, att jämföra med 1,1 procent per år i riket.

Figur 4 Årlig procentuell sysselsättningsföränd- ring i de större FA-regionerna 2001-2008

Sthlm Göteborg

Sundsv Umeå

Gävle Kristians Halmst

-1,0 -0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0

Riket

Storstadsregioner

Regionala centra med universitet Övriga regionala centra Källa: SCB/Tillväxtanalys (rAps)

Det finns idag en betydande matchningsproblematik i regionen. Trots att arbetslösheten åter

igen stiger till höga nivåer har näringslivet svå- righeter att finna arbetskraft som svarar mot efterfrågade kompetensbehov. Näringslivets kompetensbehov förändras i en allt snabbare takt utifrån förändrade konkurrensförhållanden som internationaliseringen för med sig, inte minst i form av en allt snabbare teknologisk utveckling.

En ökad näringslivsdynamik, nya företag, inne- bär stora utmaningar för regionen beträffande kompetensförsörjning. Den globala efterfrågan, inte minst från de nya tillväxtekonomierna, skapar nya möjligheter till marknadsutbyte. Kun- skaperna från den utlandsfödda befolkningen är i sammanhanget särskilt värdefulla.

Samtidigt finns det ett kontinuerligt behov av kompetensutveckling av de anställda på befintli- ga arbetsställen. De med lägst grundutbildning riskerar att slås ut från arbetsmarknaden. Det kommer därutöver ständigt finnas behov av åtgärder för personer, vars jobb flyttats utom- lands eller rationaliserats bort.

Samtidigt som pensionsavgångarna ökar och fyrtiotalisterna lämnar arbetslivet stiger åter igen ungdomsarbetslösheten. Stora ålderskullar födda i början av 1990-talet lämnar nu gymnasi- et och kommer sannolikt i hög grad efterfråga högskoleplatser i och med rådande konjunktur- läge.

(8)

8

Regional befolkningsutveckling- en

Befolkningstillväxten koncentreras främst till storstadsregionerna. FA-Gävle tillhör de regionala centra som visar på en svagare befolkningsök- ning den senaste tioårsperioden. Utvecklingen förklaras av negativa födelsenetton respektive inrikes flyttnetton. Däremot har utrikes flyttnet- to i genomsnitt varit positivt under perioden.

Figur 5 Årlig procentuell befolkningsförändring i de större FA-regionerna 2000-2009

Göteb Sthlm

Ö-sund

Umeå Halmst

Skövde Gävle

-1,0 -0,5 0,0 0,5 1,0 1,5

Riket

Storstadsregioner

Regionala centra med universitet Övriga regionala centra Källa: SCB/Tillväxtanalys (rAps)

Befolkningsutveckling i Gävle

Antalet födda fortsätter att öka i kommunen.

Inte sedan år 1994 har det fötts så många barn som det gjort under år 2009. Totalt föddes 1112 barn, vilket är 50 fler än föregående år.

Antalet döda under året var 935, vilket är 47 färre än föregående år. Därmed uppgick födel- senettot till +177.

Figur 6 Antal födda, antal döda och födelse- överskott i Gävle1975-2009

-400 -200 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400

1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Födda

Döda

Födelse överskott

Flyttningarna över kommungräns har kontinuerligt ökat sedan början av 1990-talet. Under år 2009 flyttade 4467 personer till Gävle och 3789personer från Gävle, vilket innebär ett flyttningsnetto med +678. Under den senaste fyrtioårsperioden har kommunen endast haft negativt flyttningsnetto vid fem tillfällen.

Figur 7 Antal inflyttade, antal utflyttade och flyttningsnetto, Gävle kommun 1970-2008

-1 000 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Inflyttade

Utflyttade

Flyttnings överskott

Utvecklingen av flyttningsnettot förklaras av en ökad inflyttning från utlandet, samtidigt som utflyttningen till utlandet varit relativt oföränd- rad under senare år. Det innebär att utrikes flyttnetto ökar över tid och i betydelse för kommunens befolkningsutveckling.

Inrikes in- respektive utflyttning har ökat i likar- tad omfattning, vilket trots stora bruttoström-

(9)

9 mar ger relativt små flyttningsnetton. Flyttnings- rörelserna har dock betydelse för kommunen i och med att de kan innehålla olika sammansätt- ningar beträffande exempelvis kön, ålder och utbildningsnivå.

Figur 8 Antal inrikes in- respektive utflyttade, antal immigranter respektive emigranter, Gävle kommun 1970-2009

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500

70 77 84 91 98 '05

Inrikes inf ly ttade Inrikes utf ly ttade Immigranter

Emigranter

Sett över den senaste femårsperioden utgör inflyttarna från Sandviken, Stockholm, Älvkarle- by och Uppsala kommun en knapp tredjedel av inrikes inflyttning till Gävle. Under samma period svarar utflyttarna till motsvarande kommuner för drygt en tredjedel av inrikes utflyttning från Gävle.

I nedan figur illustreras flyttningsnetto efter ålder (genomsnitt för åren 2004-2008). Inrikes flyttningsnetto är i stort positivt för alla åldrar utom i de flyttningsbenägna åldrarna 23-31 år.

Det negativa flyttningsnettot i dessa åldrar däm- pas dock av utrikes flyttningsnetto som i huvud- sak är positivt i alla åldrar.

Figur 9 Flyttningsnetto efter ålder i Gävle kommun (2004-2008)

-40 -20 0 20 40 60 80

0 20 40 60 80 100+

Flyttnings netto Inrikes flyttnings netto Utrikes flyttnings netto

(10)

10

Hur ser det ut framåt?

Ekonomiska framtidsutsikter

Fram till år 2020 kommer med stor sannolikhet en väsentlig del av den existerande teknologin vara utbytt mot ny teknologi. En stor del av arbetskraften har ersatts med nya välutbildade generationer. Regioner med förmågan att ta till sig teknologiska förändringar och implementera dem i produktionen kommer att öka sin regionala konkurrenskraft och därmed möjligheterna att skapa sysselsättning och välstånd.

Enligt Långtidsutredningen (LU 2008) beräknas den ekonomiska tillväxten till 1,9 procent per år i FA-Gävle, att jämföra med tillväxten i riket på 2,4 procent per år. Den ekonomiska tillväxten koncentreras till storstadsregionerna.

Figur 10 Årlig procentuell förändring i brutto- regionprodukten (BRP) i de större FA-

regionerna 2005-2030 enligt Långtidsutred- ningen (LU 2008)

Malmö Göteborg

Örebro Karlstad Sundsvall

Kristians Västerås

Gävle

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0

Riket

Storstadsregioner

Regionala centra med universitet Övriga regionala centra Källa: ITPS

Regionala arbetsmarknadsutsik- ter

Arbetsmarknaden i framtiden måste i allt högre grad erbjuda en kontinuerlig kompetensförsörj- ning som är anpassad till näringslivets behov.

Detta är avgörande för regionens konkurrenskraft, i en omvärld som ställer allt högre kun- skapskrav.

Trots att den genomsnittliga studietiden förlängs och arbetslivet förkortas ökar kunskapsmassan på arbetsmarknaden genom pensionering av generationer med lägre grundutbildning och arbetslivsinträde för yngre med högre grundutbildning. Därutöver kommer kunskapsmassan att kontinuerligt underhållas och utvecklas med många timmars vidareutbildning.

Den snabba teknikutvecklingen medför ökade yrkeskrav och skapar exempelvis en efterfrågan på kvalificerade industriarbetare. Bristen är idag stor på såväl nyutexaminerade som yrkeserfarna industriutbildade¹. Intresset för industriutbildning måste öka, i annat fall beräknas bristen på industriarbetare förvärras ytterligare på sikt.

Figur 11 Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 2030. Industriutbildning (Antal personer i riket)

Källa: SCB, Prognosinstitutet

Att andelen äldre ökar innebär att efterfrågan på tjänster ökar, inte minst inom de arbetsintensiva besök- och upplevelsenäringarna.

1 Trender och prognoser 2008 – med sikte på år 2030, Prognosinstitutet (SCB)

(11)

11 Den åldrande befolkningen skapar även ett ökat behov av vård- och omsorgspersonal. Samtidigt är intresset för utbildningen lågt, vilket innebär en påtaglig risk för en betydande brist på utbil- dad personal i framtiden.

Ett väsentligt bidrag till lösning av regionens matchningsproblematik är en utvecklad strate- gisk samverkan mellan näringsliv och övriga regionala aktörer som syftar till att stärka regionens system och strukturer för kompetensför- sörjning. Ett strategiskt samarbete mellan när- ingsliv, utbildningsanordnare och övriga aktörer kan bidra till att matchningen mellan näringsli- vets kompetensbehov och utbildningsutbudet inom såväl kvalificerad yrkesutbildning som universitets- och högskoleutbildning kontinuerligt förbättras.

Figur 12 Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 2030. Omvårdnadsutbildning (Antal personer i riket)

Källa: SCB, Prognosinstitutet

Enligt Långtidsutredningen (LU 2008) baseras den ekonomiska tillväxten i FA-Gävle på en pro- duktivitetsökning strax över riksgenomsnittet medan sysselsättningen beräknas minska i regionen, i likhet med fyra andra av de större FA- regionerna.

Figur 13 Årlig procentuell sysselsättningsför- ändring i de större FA-regionerna 2005-2030 enligt Långtidsutredningen (LU 2008)

Stockhol m

Malmö Öster- götland

Örebro

Eskilstun a

Gävle Kristianstad -0,5

0,0 0,5 1,0 1,5

Riket

Storstadsregioner

Regionala centra med universitet Övriga regionala centra

Källa: ITPS

Regionala befolkningsprognoser

Befolkningen i Sverige kommer enligt SCB att fortsätta att öka. Till år 2020 förväntas befolkningen växa till drygt 9,7 miljoner invånare och år 2028 nås 10 miljonersnivån.

Den snabbare tillväxten beror främst på ökat barnafödande och ett ökat invandringsöverskott i Sverige. Fruktsamheten antas på sikt öka något de närmaste åren för att sedan röra sig ner mot en nivå på 1,87 barn per kvinna. Omkring år 2020 förväntas en ny topp för barnafödandet.

Vid samma år beräknas medellivslängden bland svenska kvinnor och män ha ökat till 84,4 respektive 80,9 år.

Enligt Långtidsutredningen (LU 2008) förväntas befolkningen i FA-Gävle växa med i genomsnitt 224 personer per år eller 0,1 procent per år fram till år 2030.

(12)

12 Figur 14 Årlig procentuell befolkningsföränd-

ring i de större FA-regionerna 2005-2030 enligt Långtidsutredningen (LU 2008)

Stockholm Malmö

Luleå Sundsvall Umeå Växjö

Gävle Skövde Borås

-0,5 0,0 0,5 1,0 1,5

Riket

Storstadsregioner

Befolkningen i yrkesverksam ålder minskar i FA- Gävle enligt utredningen under motsvarande tidsperiod. Förhållandet mellan en ökande andel äldre och en minskande andel i yrkesverksam ålder kan illustreras i försörjningskvoten. Den utgörs av summan av befolkningen i åldrarna 0- 19 samt 65 år och äldre dividerat med summan av befolkningen i åldersgruppen 20-64 år. För- sörjningskvoten i FA-Gävle ökar enligt Basscena- riot från nuvarande 0,72 till 0,98 år 2030.

Figur 15 Försörjningskvoten i de större FA- regionerna år 2030 enligt Långtidsutredningen (LU 2008)

Göteborg Sthlm

Umeå Ö-sund

Borås Blekinge Gävle

0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 1,1

Riket

Storstadsregioner

(13)

13

Förslag till planeringsfolkmängd år 2020

Planeringsförutsättningar

Planeringsfolkmängden skall utgöra underlag för all planering i kommunen som är beroende av befolkningsutvecklingen. Utifrån analyser för barnafödandet, medellivslängd och flyttningsrö- relser görs bedömningar och antaganden om kommunens framtida befolkningsutveckling.

Kommunledningskontoret har en rullande plane- ringsprocess med en årlig översyn av planerings- förutsättningarna. Motivet till detta är att ut- ifrån demografiska analyser och framtidsbe- dömningar ge förslag till en planeringsfolkmängd som varken är för stor eller för liten. En alltför optimistisk planeringsfolkmängd riskerar att generera felsatsningar inom exempelvis barn- omsorg och skola. Å andra sidan finns det risk för att en för lågt satt planeringsfolkmängd kan bli självuppfyllande.

Prognosantaganden

Medelåldern vid det första barnets födelse har kontinuerligt ökat. För förstföderskorna steg medelåldern från 24 till 28 år mellan åren 1970 och 2008. Bland männen steg medelåldern från 26 till 31 år för motsvarande period i Gävle kommun.

Andelen kvinnor som inte fött barn vid 30 års ålder har ökat från 20 procent i början av 1980- talet till nästan 40 procent idag. En senarelägg- ning av barnafödandet leder dels till något högre barnlöshet och dels till att mödrarna föder färre barn.

Den summerade fruktsamheten är det genomsnittliga antal barn en kvinna skulle få under sitt fruktsamma liv (15-50 år) givet att dagens ål- dersspecifika fruktsamhet består. Fruktsamhe- ten har kontinuerligt ökat sedan sekelskiftet.

I likhet med övriga större städer har Gävle en något lägre fruktsamhet än riksgenomsnittet.

Figur 16 Summerad fruktsamhet i Gävle och riket 1970-2007

Gävle Riket

0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 2,2 2,4

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Källa: SCB

I prognosen antas den framtida fruktsamheten överensstämma med en genomsnittlig fruktsamhet för perioden 2007-2009, hämtad från den egna kommunen. Det innebär en fruktsamhet på i genomsnitt 1,80 barn per kvinna att jämföra med 1,85 i SCB:s senaste befolknings- prognos för riket. Sannolikt har inte kulmen för barnafödandet nåtts i år, utan de närmsta åren kan mycket väl ge ytterligare toppnoteringar².

2I prognosen har fruktsamheten indexerats upp under de närmsta fem åren, vilket innebär en fortsatt ökning av barnafödandet under de närmsta åren.

(14)

14 Figur 17 Åldersspecifik fruktsamhet medelvär- de för år 2007-2009 i Gävle kommun

0 20 40 60 80 100 120 140 160

15 20 25 30 35 40 45 50 Moderns ålder

Antal födda per 1000 kvinnor

Gävle Riket

I prognosen antas att de framtida kön- och ål- derspecifika dödsriskerna överensstämmer med riksgenomsnitt. Vidare antas att utvecklingen mot en minskad dödlighet följer utvecklingen i riket, dock på en något högre nivå (Index=104, där riket = 100).

Utflyttningsbenägenheten, antal utflyttare per tusen av medelfolkmängden, har stigit sedan början av 1990-talet. Det bör i sammanhanget noteras att en ökad utrikes inflyttning innebär ökad inrikes utflyttning kommande år.

Figur 18 Utflyttningsbenägenhet i Gävle kom- mun 1970-2009

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Män Kvinnor

I prognosen antas att den framtida utflyttnings- benägenheten överensstämmer med en genomsnittlig utflyttningsbenägenhet för perioden

2007-2009. Den mest utflyttningsbenägna gruppen är kvinnor i åldersgruppen 20-64 år.

Figur 19 Genomsnittlig utflyttningsbenägenhet under perioden 2007-2009 i Gävle kommun

0 50 100 150 200 250

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder

Utflyttare per 1000 inv.

Män Kvinnor

Kä lla: Nutek/SCB (rAps)

I prognosen antas att inflyttarnas kön- och ål- dersfördelning överensstämmer med en genomsnittlig fördelning motsvarande den för perioden 2007-2009.

Figur 20 Genomsnittlig inflyttarfördelning efter kön och ålder under perioden 2007-2009 i Gäv- le kommun

0 1 1 2 2 3 3 4

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder

Andel av den totala inflyttningen Procent

Män Kvinnor

(15)

15

Förslag till planeringsfolkmängd

Under år 2009 ökade befolkningen med 843 personer. De senaste två årens kraftiga folkök- ningar är beroende dels av en ökad utrikes inflyttning, dels ett ökat födelsetal. Inrikes flytt- ningar till och från kommunen har också ökat över tid, och är betydligt större till volym än motsvarande strömmar från och till utlandet.

Däremot är inrikes flyttningsnetto väsentligen mindre än migrationsöverskottet, d.v.s. utrikes inflyttning minus utrikes utflyttning. Kommunen har ett positivt flyttningsnetto gentemot det egna länet, men ett negativt flyttningsnetto mot övriga Sverige.

I fjol beslutade kommunstyrelsen att planerings- folkmängden i Gävle kommun skulle vara 99 500 invånare år 2020. De senaste årens beslut om planeringsfolkmängd har inneburit en genomsnittlig folkökning på 500 personer. Med anled- ning av de senaste årens positiva födelseutveck- ling, samt fortsatt starka inflyttning, finns det skäl till att öka förväntningarna på framtida folkökningar. En rimlig folkökning under de när- maste tio åren föreslås därför vara 600 personer per år.

Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att planeringsfolkmängden för Gävle kommun skall vara 101 000 invånare år 2020. Med en motsvarande antalsmässiga ök- ning efter år 2020, uppnås en folkmängd på 104 000 invånare år 2025.

Figur 21 Folkmängd under åren 1970-2009 samt planeringsfolkmängd för åren 2010-2020

50 000 55 000 60 000 65 000 70 000 75 000 80 000 85 000 90 000 95 000 100 000 105 000 110 000

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025

Folkmängd Planerings folkmängd

Befolkningens framtida ålders- fördelning och försörjningskvot

I det följande illustreras befolkningens framtida åldersfördelning utifrån föreslagen planerings- folkmängd och tidigare redovisade prognosantaganden.

Antalet framtida förskolebarn (1-5 år) är i hög grad beroende av hur fruktsamheten utvecklar sig. Barnafödandet har ökat under senare år och bedöms även i fortsättningen ligga kvar på en nivå motsvarande drygt tusen barn per år. Anta- let i åldersgruppen beräknas därför öka något, från 5 128 år 2009 till drygt 5 600 år 2020.

Antalet skolbarn i de yngsta skolåldrarna (6-9 år) fortsätter också att öka något under kommande år, efter några år av minskningar. Antalet i ål- dersgruppen beräknas från 3 928 år 2009 till drygt 4 600 år 2020.

Figur 22 Antal invånare i åldersgrupperna 1-5 samt 6-9 år under perioden 1990-2009och prognos för åren 2010-2025

1-5 år

6-9 år

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025

Antalet skolbarn i de äldre åldersgrupperna följer samma mönster, men med tre års för- skjutning. Antalet barn i åldern 10-12 år beräk- nas öka från 2 275 år 2009 till drygt 3 500 år 2020. Åldersgruppen 13-15 år minskar till knappt 2 900 år 2012, för att därefter öka till drygt 3 400 år 2020. De äldsta barnen följer mönstret med en minskning som vänder till en ökning efter år 2015, och når ett antal på knappt 3 600 år 2020.

(16)

16 Figur 23 Antal invånare i åldersgrupperna 10- 12,13-15 samt 16-18 år under perioden 1990- 2009 och prognos för åren 2010-2025

10-12 år 13-15 år 16-18 år

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025

De stora barnkullarna på 1940-talet har nu bör- jat nå pensionsåldern. Åldersgruppen 65-79 år ökar kraftigt, från 12 399 år 2009 till knappt 15 600 år 2020. Vi lever allt längre och ålders- gruppen 80 år och äldre (80+ år) ökar starkt, från 4 835 år 2009 till drygt 5 400 år 2020

Figur 24 Antal invånare i åldersgrupperna 80- 84 samt 85+ år under perioden 1990-2009 och prognos för åren 2010-2025

65-79 år

80+ år

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000 11 000 12 000 13 000 14 000 15 000 16 000 17 000

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025

Andelen av befolkningen i åldersgruppen 0-19 år förväntas vara tämligen konstant på 22,9 procent till år 2020. Åldersgruppen 65 år och äldre (65+ år) ökar i andel av befolkningen från 18,3 procent till 20,8 procent, medan gruppen i yrkesverksam ålder (20-64 år) minskar från 58,8 till 56,3 procent. Det innebär att allt fler i befolkningen skall försörjas av relativt sett färre i yrkesverksam ålder.

Figur 25 Procentuell andel invånare i ålders- grupperna 0-19, 20-64 samt 65+ år under peri- oden 1990-2009 och prognos för åren 2010- 2025

0-19 år 20-64 år

65+ år

0 10 20 30 40 50 60 70

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025

Procent

Ovanstående förhållande kan uttryckas i försörj- ningskvoten, vilken utgörs av summan av befolkningen i åldrarna 0-19 samt 65 år och äldre dividerat med summan av befolkningen i ålders- gruppen 20-64 år. Kvoten beräknas stiga från dagens 0,70 till 0,78 år 2020.

Figur 26 Försörjningskvot under år 1990-2009 och prognos för åren 2010-2025

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9

(17)

17

Tabell 1 Folkmängd för år 2009 samt planeringsfolkmängd för åren 2010-2020 samt utblick mot 2025

Årtal Ålder

0 år 1-5 år 6-9 år 10-12 år 13-15 år 16-18 år 19 år 20-64 år 65-79 år 80+ år Summa

2009 1 110 5 128 3 928 2 725 3 224 4 063 1 465 55 475 12 399 4 835 94 352

2010 1 113 5 283 4 058 2 766 3 027 3 914 1 429 55 626 12 889 4 852 94 956 2011 1 100 5 452 4 084 2 836 2 992 3 704 1 404 55 746 13 369 4 873 95 561 2012 1 088 5 514 4 207 2 977 2 882 3 498 1 410 55 933 13 743 4 914 96 165 2013 1 086 5 591 4 218 3 142 2 923 3 318 1 307 56 078 14 201 4 906 96 769 2014 1 083 5 630 4 303 3 180 2 991 3 288 1 228 56 191 14 545 4 933 97 374 2015 1 089 5 609 4 453 3 210 3 127 3 186 1 229 56 306 14 778 4 991 97 978 2016 1 094 5 590 4 519 3 247 3 284 3 225 1 149 56 441 15 002 5 031 98 583 2017 1 098 5 585 4 599 3 293 3 319 3 288 1 200 56 513 15 171 5 121 99 187 2018 1 100 5 592 4 636 3 382 3 347 3 413 1 137 56 629 15 333 5 221 99 791 2019 1 103 5 604 4 619 3 440 3 382 3 560 1 181 56 725 15 451 5 331 100 396

2020 1 104 5 621 4 595 3 525 3 426 3 593 1 252 56 869 15 586 5 428 101 000

2021 1 106 5 634 4 587 3 569 3 511 3 619 1 249 57 121 15 602 5 603 101 600 2022 1 108 5 647 4 591 3 556 3 567 3 655 1 312 57 337 15 644 5 784 102 200 2023 1 109 5 659 4 601 3 537 3 649 3 698 1 285 57 612 15 644 6 006 102 800 2024 1 111 5 670 4 617 3 526 3 693 3 780 1 277 57 840 15 582 6 304 103 400 2025 1 114 5 683 4 631 3 528 3 682 3 837 1 345 58 066 15 508 6 608 104 000

***