eller
tid än tio år-
flexibel skolgång
Kortare
2
Kortare eller längre tid än tio år – flexibel skolgång
Sammanfattning
I grund- och förskolenämndens Stategi och budget 2013 lades uppdraget att göra en utredning för att ta fram olika förslag på hur organisationer kan anpassas så att elever enklare kan få läsa grundskolan på såväl kortare som längre tid än tio år – flexibel skolgång.
Skolans styrdokument ger möjligheter till flexibilitet som sällan används.
Ett antal kommuner har valt att använda sig av dessa möjligheter i några av sina skolor och utvecklat organisation och arbetssätt där tiden i grundskolan varierar utifrån varje elevs behov.
Då rektor beslutar om sin enhets inre organisation är det där besluten ligger i dag.
Dokumentation och samtal med företrädare för Luleå, Sollentuna, Växjö och Örebro visar att det inte är hur man organiserat skolan som är avgörande för att skolans uppdrag att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov uppfylls. Det avgörande är en öppenhet inför de möjligheter regelverket ger till individanpassad skolgång. En förutsättning för att det skall ge goda resultat är att man arbetar med täta uppföljningar av elevens resultat och en flexibilitet i skolans resursfördelning.
Jag förordar att förvaltningen arbetar fram en lokal handlingsplan till stöd för de rektorer som vill använda regelverkets möjligheter i denna fråga.
4
Förord
I grund- och förskolenämndens Stategi och budget 2013 lades uppdraget att göra en utredning för att ta fram olika förslag på hur organisationer kan anpassas så att elever enklare kan få läsa grundskolan på såväl kortare som längre tid än tio år – flexibel skolgång. Syftet med att utreda detta var att ytterligare förstärka kunskapsuppdraget och kvalitetsförbättringar
Jag valt att studera och redovisa vilka krav skolans styrdokument ställer och vilka möjligheter som styrdokumenten pekar ut för en flexibel skolgång och en skola där alla elever kan utvecklas så långt som möjligt.
Det finns några kommuner som i några av sina skolor utvecklat organisation och arbetssätt där tiden i grundskolan varierar utifrån varje elevs behov. De kommuner som jag varit i kontakt med är Sollentuna, Luleå, Örebro samt Växjö.
För att inte omfattningen av denna dokumentation ska bli alltför stor har jag valt att i fotnot ge anvisning om länk där det finns mer att läsa om skolorna.
Rektor beslutar om sin enhets inre organisation. Jag har därför valt att beskriva faktorer som visar sig ge framgång.
Haninge november 2013 Kersti Hansell
Innehållsförteckning
Sammanfattning 3
Förord 4
Innehållsförteckning 5
Översikt av begrepp 6
Uppdrag 8
Inledning 8
Styrdokument 8
Lgr 11 8
Skollagen 9
Kartläggning av var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling 10
Instrument 10
Uppföljning och resursfördelning 11
Träningspass - tid utöver den garanterade timplanen 11
Bonusår 12
Framgångsrika elever 12
Ledningen av utbildningen 13
Exempel 14
Luleå 14
Hemängsskolan 15
Organisation 15
Resultat 15
Kråkbergsskolan 15
Organisation 15
Resultat 15
Riksrekryterande spetsutbildning, matematik 16
Örebro 16
Stora Mellösa skola 17
Organisation 17
Resultat 18
Referenser 19
6
Översikt av begrepp
Förskola Alla barn har möjlighet att gå i förskolan från ett års ålder tills det blir dags att börja skolan (förskoleklass)
”Allmän förskola” fr o m höstterminen det år barnet fyller fyra år Förskoleklassen får börja före höstterminen det år barnet fyller sex år
Rätt att börja höstterminen det år då barnet fyller sex år Rätt att gå till dess att barnet ska börja fullgöra sin skolplikt
Skolstart Sju år, höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år Sex år, höstterminen vårdnadshavarens begäran
Åtta år, höstterminen särskilda skäl vårdnadshavarens begäran, hemkommunen beslutar
Skolplikt inträder Skollagen kap 7 § 10-11
Sju år, höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år Sex år, höstterminen vårdnadshavarens begäran
Åtta år, höstterminen särskilda skäl vårdnadshavarens begäran, hemkommunen beslutar
Uppflyttning Skolförordningen kap 4 §4 -7
ej uppflyttning till högre årskurs, rektor beslutar efter samråd och medgivande av elevens vårdnadshavare
Gå om kurs Skolförordningen kap 4 §6
på begäran av vårdnadshavare, rektor beslutar
Särskilt stöd Skyldighet för kommunen och skolan att tillgodose elevens behov av stödinsatser oavsett när eleven börjar skolan Skolplikt upphör Skollagen kap7 § 12 - 16
Slutföra utbildning Skollagen kap7 § 15 - 16
Flexibelt lärande Elever lär olika fort, på olika sätt och har olika förutsättningar för att lära
Flexibel skolgång Skolsystemet ska medge skolstart vid olika åldrar och flexibla övergångar mellan skolformer
Skolans regelsystem ska tillåta flexibla lärandeformer Mål och resultat ska bestämma tid och form för lärande Bonusår Eleven ges ett extra skolår genom att inte flyttas upp till den
högre årskursen
Träningspass Individuellt anpassad tid utöver den garanterade undervisningstiden
Sommarskola/lovskola Individuellt anpassad tid utöver den garanterade undervisningstiden
2013-11-25
Uppdrag
För att ytterligare förstärka kunskapsuppdraget och kvalitetsförbättringar lägger grund- och förskolenämnden i Strategi – och budget 2013 uppdraget om att en utredning bör göras för att ta fram olika förslag på hur organisationer kan anpassas så att man enklare kan få läsa grundskolan på såväl kortare som längre tid än tio år.
Inledning
En av de bärande idéerna i reformeringen av grundskolan (Riksdagsbesluten 1988 – 93) är övergången från att reglera tiden till att reglera vad eleven skall ha rätt att få lära sig. I de flesta verksamheter utanför skolan finns en lång erfarenhet av att det som skiljer människor åt är att de behöver olika tid på sig för att lära sig något. Då det moderna demokratiska samhället ställer allt högre kunskaps- och kompetensmässiga krav på individen krävs detta systemskifte. En konsekvens av detta systemskifte är att det blivit lättare att möte framgångsrika elevers behov. Kravet på att variera tiden benämns idag även som ”Flexibel skolgång” och ibland med den diffusa benämningen ”flexibelt lärande”.
”Flexibel skolgång är individanpassad. Med målen i fokus kan eleverna röra sig genom skolformerna i den hastighet som passar eleven själv. Möjligheten finns att läsa vissa ämnen i snabbare takt, eller att ägna mer tid till de ämnen eleverna behöver extra stöd i.
För att detta ska fungera krävs det att den idag fasta timplanen avskaffas till fördel för ett mer fritt sätt att disponera tiden i de olika ämnena. Det flexibla lärandet innebär även att man måste se över årskurserna/ klasserna i skolan då eleverna inte nödvändigtvis läser samma ämne eller i samma takt som sina jämnåriga, utan snarare se till lösningar med hemvistgrupper/arbetsgrupper.” 1
Den nationellt styrda tidsregleringen är underordnad och benämns ”minsta garanterad undervisningstid”. Den utgör egentligen ett planeringsunderlag för hela verksamheten som skall resultera i ett av staten definierat resultat, det som anges genom de nationella målen (Learning outcome).
Styrdokument
Lgr 11
I Lgr 11, Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem, framgår hur undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.
Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En
1 Svenborn – Ardesjö: Flexibel skolstart – Ett synliggörande av möjliga konsekvenser med den flexibla skolstaten i Sveriges försökskommuner, Lärarhögskolan i Stockholm vt 2007
likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.
Skollagen
Skollagen 1 kap 4§ formulerar uppdraget på följande sätt:
… I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning.
I skollagens 3 kap 3§ skrivs vidare:
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling, för att de utifrån sina egna förutsättningar ska utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin
kunskapsutveckling.
2013-11-25
Kartläggning av var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling
En förutsättning för att eleven ska få adekvat stöd och stimulans för att gå vidare i sin kunskapsutveckling att undervisningen behandlar det som är gränsen mellan elevens tidigare kunskaper och det som ligger strax utanför (Zone of Proximal Development, Vygotskij)
Detta innebär att en noggrann kartläggning av elevens kunskapsnivå måste göras för att undervisningen ska kunna anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Det bör betonas att individanpassning skiljer sig från begreppet individualisering. I Skolverkets kunskapsöversikt ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?” ( 2009) förs
diskussioner kring dessa begrepp. En frekvent tolkning av individualisering var eget arbete för eleven, vilket inte är någon framgångsfaktor. I rapporten poängteras att en individanpassad undervisning förutsätter en nära relation mellan elev och lärare. Eleven behöver läraren som samtalspart, som utmanare och pådrivare och som kan utforma och genomföra en optimal undervisning för eleven.
Styrdokumenten talar om alla elevers rätt att utvecklas så långt som möjligt. För att kunna beskriva vad det innebär kan man dela in eleverna i tre kategorier.
1. Elever som utifrån sina förutsättningar behöver mycket stöd och stimulans för att nå upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås. I allmänhet är dessa elever betjänta av mer studietid.
2. Elever som med stöd och stimulans når upp till kunskapskraven och blir bättre i alla ämnen som ingår i skolans uppdrag.
3. Elever som med stöd och stimulans lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås och bli generellt bättre i alla ämnen som ingår i skolans uppdrag.
Dessa elever ska ges ledning och stimulans för att kunna nå ännu längre i sin kunskapsutveckling.
Oavsett om eleven räkas till kategori ett, två eller tre är därför kartläggning av var en elev befinner sig i sin kunskapsutveckling en grundförutsättning för den planerade/fortsatta undervisningen.
Instrument
I samband med kartläggning kring Utbildning av nyanlända elever som gjordes 2012 beskrevs ett flertal instrument för att göra kartläggning av de nyanlända elevernas
kunskapsnivå. Det finns ingen anledning att särskilja elevgrupper då det gäller instrument för kartläggning av kunskapsnivå. Olika instrument för de skilda elevgrupperna skulle snarare kunna uppfattas som segregerande.
De instrument som behövs måste underordna sig kursplanerna och skollagen krav på att resultaten kan ge underlag för kunskapsomdömen. Vidare bygger kunskapskraven i alla
ämnen på antagandet att kunskap och kompetens byggs kumulativt. Eleven
vidareutvecklar sin förmåga och bygger vidare på det man lärt sig tidigare. Det innebär att man bör använda sig av instrument som är konstruerade utgående från
utvecklingsteori.
Uppföljning och resursfördelning
Täta tidsbesparande uppföljningar av elevens resultat är grundbultar för att säkerställa progressionen i elevens lärande och kunskapsutveckling. De utgör grunden till en flexibilitet i skolans resursfördelning. I Haninge kommun använder alla grundskolor systematiskt av rapport till rektor (RTR), för att med täta mellanrum visa var varje elev befinner sig i sin kunskapsutveckling. Detta underlag, RTR, är ett väl fugerade verktyg, som ger en tydlig bild av hur resurser under pågående termin/läsår kan behöva fördelas om för att ge alla elever optimala förutsättningar att lyckas i klassrummet. Det täta och regelbundna användandet av denna överblick (RTR) gör det mycket lättare att planera för extra träningspass för de framgångsrika eleverna och de långsamma eleverna
Träningspass - tid utöver den garanterade timplanen
För att eleverna ska nå ett optimalt lärande är en framgångsfaktor att läraren har en bred repertoar av metoder för att ge eleven bästa förutsättning att lyckas i sitt lärande/ i klassrummet. Då elever behöver olika mycket tid för att tillgodogöra sig ett visst omfång undervisning kan vissa elever behöva upprepa övningar i olika mängd för att befästa kunskaper.
Elever i kategori två skulle kunna betraktas som de elever som håller sig inom ramen för de i kommunen beslutade timplanerna anger för att få tillräckligt stöd och stimulans samt tid för befästande av kunskaper. Under vissa perioder och i vissa ämnen kan eleverna i denna kategori också behöva mer tid.
Elever i den tredje kategorin behöver extra träningspass (särskild tid) för att få adekvat ledning och stimulans för att få förutsättningar att nå ännu längre i sin
kunskapsutveckling. Läraren måste ha kunskaper om skillnaden mellan högpresterande och särbegåvade (ofta smala i sitt kunnande) elever för att kunna känna igen och bemöta dessa elever på ett bra sätt.
En slutsats av detta resonemang är att alla elever kan vara i behov av träningspass utöver den ordinarie timplanen. Syftet och innehållet i träningspasset anpassas efter elevens behov. Om dessa träningspass används på ett förnuftigt sätt för eleven kommer det att innebära att flera elever får tid att befästa sina kunskaper. Andra elever planerar
tillsammans med läraren det fortsatta lärandet, som därigenom kan bespara dessa elever
”väntetid” under de ordinarie lektionerna och läraren kan ägna mer tid åt de elever som behöver mer kontinuerligt stöd. Dessa elever har alltså möjligheten att gå snabbare framåt i sin kunskapsutveckling i något eller några ämnen.
Det bör påpekas att framgångsrika elevers rätt till extra träningspass har en social bieffekt i skolkulturen. Alla elever förändrar sitt sätt att se på extrainsatserna. Det är inget att skämmas över och det är ingen bestraffning. Rätt hanterat ger stöd till framgångsrika elever de långsamma eleverna bättre möjligheter att tillgodogöra sig insatserna. Detta är ett stort problem som sällan nämns.
12
Vi har en timplan med en för eleven garanterad undervisningstid. Det finns inget formellt hinder att utöka tiden i olika omfattning för olika elever. Det är en organisatorisk fråga för skolan att lösa.
Bonusår
För flertalet elever är nio år säkert ett riktmärke, men det finns elever som klarar att nå målen snabbare och även elever som behöver mer tid på sig. Skollagen ger möjligheter för eleverna att gå längre tid i grundskolan om de så behöver (två år), men den
möjligheten används alltför sällan. Erfarenheten visar att bonusåret helst läggs så tidigt som möjligt under elevens skolgång. Mest nytta av ett så kallat bonusår, har eleven under grundskolans tidigare del för att stärka grundläggande kunskaper i läsning, skrivning och matematik.
Vårdnadshavare till elever, som behöver mycket stöd för att ges rätten nå
kunskapskraven/måluppfyllelsen i ett stort antal ämnen, vilket är skolans uppdrag och ansvar, bör informeras om möjligheten att få ett bonusår och skolans behov att få använda sig av den vägen. Det måste noga övervägas om eleven skulle må bra av ett bonusår med tanke på social mognad. Om man anser att ett bonusår skulle vara en framgångsfaktor för både elevens kunskapsutveckling i de olika ämnena och för den sociala kunskapsutvecklingen så ska eleven ges den möjligheten. Det finns idag en omfattande erfarenhet av att det är bättre att eleven får mer tid än att lämna skolan med bristande kunskaper och ofullständiga betyg.
Framgångsrika elever
Acceleration är ett begrepp som återfinns i Kristina Wahlbergs, fd utvecklingsledare i Luleå kommun, kartläggning med titeln ”Hur möter grundskolan elever som lätt når skolans kunskapskrav eller har särskilda talanger ?”2 Acceleration innebär här att elever kan läsa i snabbare takt.
Framgångsrika elever har möjligheter att läsa kurser i snabbare takt än sina kamrater i motsvarande ålder. Det finns reglerat hur eleven kan genomgå prövning för slutbetyg.
Denna arbetsuppgift skulle kunna läggas på våra förstelärare. Det fordras särskilda kompetenser för att med säkerhet kunna bedöma om elevens kunskaper är tillräckliga för att t ex kunna fortsätta en kurs på gymnasienivå.
Elever kan börja skolan tidigare än sina jämnåriga. De kan hoppa över en årskurs eller läsa vissa ämnen tillsammans med äldre elever.
Likaväl som att rekommendera bonusår för elever, som behöver mer tid, måste också en skolgången för en framgångsrik elev, som aspirerar på en acceleration, diskuteras utifrån elevens känslomässiga och sociala utveckling.
2Wahlberg, Kristina: Hur möter grundskolan elever som lätt når skolans kunskapskrav eller har särskilda talanger? Barn- och utbildningsförvaltningen i Luleå, 2012
Ledningen av utbildningen
Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Detta regleras i skollagen kap 2 § 9. I enlighet med § 10 beslutar rektor om sin enhets inre organisation.
Detta innebär att den organisation som skolans rektor beslutat om ska uppfylla de paragrafer i skollagen och skolförordningen som gäller alla elevers rätt att utbildning och hänsyn till elevernas olika behov. Organisationen ska också vara så anspassad att alla elever ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning.
Med en flexibel/utökad timplan, en stark och tydlig struktur både för elever och pedagoger samt en flexibel skolgång skulle en skola för alla elever bli fullt möjlig.
2013-11-25
Exempel
Luleå
Barn- och utbildningsnämnden beslutar i juni 2007 att
Barn erbjuds att vid föräldrars önskemål börja förskoleklass från och med höstterminen det år då barnet fyller fem år. Start kan ske vid annan tidpunkt än vid höstterminens början. Erbjudandet gäller i mån av att skolorna har möjlighet att ordna flexibel start.
Förskoleklassen betraktas medvetet som en tidsmässigt flexibel introduktion för inskrivning i grundskolan som ger föräldrar och personal en god grund för ställningstagande om lämplig tidpunkt för inskrivning i grundskolan enligt gällande regelverk.
I information till föräldrar skall markeras att flexibel skolstart vid olika ålder är normalt.
Höst – och vårintagning i grundskolan skall tillämpas fr o m januari 2008.
Föräldrarna ska informeras om att det är möjligt för eleven att gå ett extra år i grundskolan, bonusår. Detta bör ske så tidigt som möjligt under elevens skolgång.
Stöd i form av eftermiddagsläsning, läxläsning, erbjuds elever i den mån skolor har möjlighet att organisera sådant stöd.
Sommarskola erbjuds elever i år 7, 8 och 9 i grundskolan. Elever i år 9 kan tentera upp betyg,
Elever, för vilka det bedöms lämpligt, erbjuds att i år 9 läsa matematik eller engelska på gymnasienivå.
Förvaltningen ges i uppdrag att följa upp riktlinjerna för överlämnande av elever mellan skolformerna, så att ett väl fungerande överlämnande uppnås, samt att utreda och lägga förslag till övergångsformer mellan gymnasieskolan och universitetet. 3
Nämndens beslut grundar sig på uppdrag till förvaltningen att lägga fram förslag på sådana alternativ i flera skolformer som ger barn och elever att kunna arbeta i olika takt och utifrån sina villkor. Vissa elever måste få mer tid för att nå målen och andra kan gå fortare fram, förutsättningar för ett flexibelt lärande.4
De kursiverade beslutssatserna har bäring på vårt uppdrag.
I kontakt med tjänsteman på förvaltningen har framkommit att skolor i området Sunderbyn har organisationer som ger eleverna förutsättningar till ett flexibelt lärande.
Eleverna i skolorna i Luleå når goda resultat.
3 Luleå, Barn – och utbildningsnämnden, 2007-06-20
4 Kristina Wahlberg, Utvecklingsenheten, Luleå; Bilaga till protokoll 2007-06 20
Hemängsskolan5 Organisation
Hemängsskolan är en F-6 skola, som är uppdelad i tre spår. Gula och Blå spåret har vardera ca 85 barn. Gröna spåret har ca 145 barn i åldern 6-12 år. Ett av målen med spårverksamhet är att elever och pedagoger inom spåret ska få bra sammanhållning och känna trygghet. Detta kan man se i verksamheten genom de olika aktiviteter och lärmiljöer som finns i spåren. Arbetslagen är formade så att man kan nyttja varandras kompetenser i strävan att få högre måluppfyllelse. Huvudsyftet med spårverksamhet är att det gynnar elevers lärande och trygghet men vi kan även se att det underlättar organiserandet vid effektiviseringar och volymanpassningar.
Resultat
Av skolans kvalitetsredovisning 2011/12 framgår att skolan har en hög måluppfyllelse.
Kunskapsuppföljningen i årskurs 6 ligger i samtliga ämnen mellan 97 % och 100 %. De nationella ämnesproven i svenska, matematik och engelska visar på mycket bra resultat.
97 % av eleverna har klarat samtliga ämnesprov.
Kråkbergsskolan6 Organisation
Kråkbergsskolan är en 7-9 skola. I varje Hus arbetar tre klasser, år 7-9, i var sitt
hemklassrum, tillsammans med ett arbetslag om 6-9 pedagoger. Sammanlagt har vi i år 220 elever. Arbetslaget ansvarar för den pedagogiska planeringen, elevvården,
schemaläggningen och ekonomin.
I Kråkbergsskolan arbetar man med breda ämnesområden där vi försöker integrera så många "ämnen" som möjligt och utgå från elevernas tankar och frågor i ett
helhetsperspektiv. Ett viktigt mål är att försöka konkretisera kunskaperna med de praktisk-estetiska uttrycksformerna.
Varje pedagog är mentor för 10 - 12 elever och genomför utvecklingssamtal med dessa både enskilt och tillsammans med föräldrarna varje termin.
Resultat
Av skolans kvalitetsredovisning 2011/12 framgår att de nationella proven visar god måluppfyllelse för skolans 54 elever i alla de ämnen som prövats. Jämfört med resultat från 2011 har andelen elever med mycket väl godkända resultat i matematik och svenska blivit fler, engelska ligger kvar på samma andel som 2011. En elev har inte uppnått målen i engelska.
Eleverna på Kråkbergsskolan har våren 2012 uppnått ett genomsnittligt meritvärde på 242 poäng. Det är en höjning från föregående år (237 poäng). Alla elever har uppnått
5 http://www.lulea.se/hemangsskolan
6 http://www.lulea.se/krakbergsskolan
16
behörighet till gymnasiet, resultat som förbättrats av att en elev erhållit behörighet genom studier i sommarskolan. Samverkan har skett med gymnasiet vid överlämnande av elever som har särskilda behov.
Riksrekryterande spetsutbildning, matematik7
Under 2012 startade försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning i grundskolans årskurser 7-9 på Herstöskolan. Med spetsutbildning avses en utbildning, som inrymmer särskild fördjupning och breddning inom matematik.
Syftet med spetsutbildningen är att ge elever möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
Örebro
”Alla skolor i Örebro kommun ska börja med flexibel skolgång från och med i höst (ht 2007). Det innebär att man kan börja skolan tidigare än vid sju års ålder, och att man kan gå i grundskolan i tio år om man behöver, i stället för i nio år.”
Kjell Andersson, skol- och områdeschef Östernärke skrev i ett brev till föräldrar 2008- 02-06:
”Hösten 2008 kommer vi att ta ett viktigt steg i utvecklingen av skolorna i Östernärke.
Vi kallar det för ”flexibel skolgång” och ”flexibelt lärande”. Det innebär i korthet att vi sätter elevernas kunskapsutveckling i centrum istället för studietiden; vad eleverna gör och hur de arbetar för att nå målen är viktigare än att de gör det på en viss bestämd tid som är lika för alla. Denna utveckling är också politiskt beslutad.
I Örebro kommun är det alltså vi i Östernärke som har fått förmånen att börja med flexibel skolgång i våra sex grundskolor. Vi har just startat planeringen för hur vi ska genomföra det. Vi kommer bl.a. att åka på studiebesök till kommuner som redan startat flexibel skolgång, och vi kommer att ge vår personal utbildning.
Barn utvecklas olika
Barn utvecklas olika och i olika takt. Några elever behöver kortare tid att lära sig en sak, några andra elever behöver längre tid. Utifrån intresse och motivation kan tiden för lärandet också variera. Vi vill att våra elever ska få den tid de behöver för att lära sig saker och ting, behålla tron på sig själva och känna att de duger.
Genom ett individuellt upplägg och ett varierat lärande för varje elev, i kombination med en noggrann dokumentation och nära kontakt med hemmet är vi övertygande om att fler elever komma att lämna Östernärkes skolor med godkända betyg.
Att få lyckas med grundskolan och kunna lämna den med godkända betyg och känslan av att tiden i skolan varit bra, är därför kanske det viktigaste som vi kan ge barn och unga i Örebro kommun. Riktigt så ser det inte ut för närvarande. Nationellt sett är det cirka 15
% av eleverna som lämnar grundskolan och saknar godkända betyg i två eller flera ämnen. I Örebro är siffrorna ungefär desamma.
7 http://www.lulea.se/download/18.2eb2fbf813f606e57989cf6/1372678532608/kvalitetsrapport-2011- 2012-buf.pdf
Möten med dig och andra föräldrar under våren
Detta brev är en första information om flexibel skolgång och flexibelt lärande. Under våren kommer vi att bjuda in till föräldraträffar för att mer i detalj berätta om hur vi kommer att arbeta i skolorna från hösten, och vad det betyder för barnen. Ditt engagemang är också väldigt viktigt och därför vill vi gärna höra dina synpunkter.”
Stora Mellösa skola8
2011 erhöll Stora Mellösa skola SIQ Utmärkelse Bättre skola. Domarkollegiets motivering till detta var:
”Varje elevs individuella utveckling, kunskapsmässigt och personligt, är verksamhetens dagliga fokus och utgångspunkt som får sitt konkreta uttryck i det flexibla lärandet som är skolans signum. Kännetecknande för Stora Mellösa skola är en engagerad och ambitiös personal med stor förmåga till flexibilitet. Rektorn leder varje vecka
pedagogiska diskussioner och genomför på ett systematiskt sätt klassrumsbesök. Med utvärderingsmallar som grund bedrivs ett klokt och väl dokumenterat kvalitetsarbete där uppföljningarna av elevernas resultat är centralt. Genom envetet och systematiskt arbete har Stora Mellösa skola utvecklats till ett nationellt föredöme för andra skolor och verksamheter att inspireras och lära av.”
Organisation
Stora Mellösa skola i är en F – 6 skola med ca 170 elever. Uppdelade på två arbetslag.
Klasserna är åldersblandade och består av f-3 och 4-6.
Läsåret är uppdelat i sex perioder. Varje period omfattar 5-6 veckor och avslutas med 1-2 studiedagar. Där ägnas tid till utvärdering av den period som varit och planering inför nästa period. Vid detta tillfälle görs också en översyn av resursfördelningen. Det innebär att alla skolans pedagoger finns på plats samtidigt, tar del av samtliga elevers resultat och kan på så sätt gemensamt diskutera sig fram till hur resurserna ska fördelas nästa period.
Eleverna undervisas i olika grupperingar utifrån olika ämnen och var de befinner sig i sin kunskapsutveckling. Matematik och engelska läggs samtidigt över hela skolan för att eleverna ska kunna vandra i systemet. Eleverna följer den timplan som Örebro kommun beslutat om.
Eleverna erbjuds extra studietid. Eleverna startar sin skoldag kl.08.40 pga skolskjutsarna.
Lärarpersonalen startar sin dag 08.00. Tiden mellan 08.00 och 08.40 används till de barn som har behov av mer tid. Det kan röra sig om att ge dem mer tid till måluppfyllelse i vilket ämne som helst. I andra fall kan det handla om förberedelse inför dagen eller läsa på inför prov. Detta bestämmer man tillsammans med vårdnadshavare och elev.
8 http://www.orebro.se/storamellosaskola
18
Denna tid är schemalagd två ggr/vecka; tisdagar och onsdagar. Vid behov kan extra studietid erbjudas 4 ggr/vecka. En överenskommelse görs med elev och föräldrar..
Föräldrar ansvarar för att barnen kommer till skolan till 08.00.
Elever kan erbjudas ett bonusår om det skulle vara en framgångsfaktor för både elevens kunskapsutveckling i de olika ämnena och för elevens sociala kunskapsutveckling.
Diskussioner förs i arbetslagen och tillsammans med föräldrar. Ibland kopplas elevhälsoteamet in.
Resultat
Skolan uppvisar mycket goda resultat. Det är spännande att i skolans kvalitetsredovisning kunna se hur positivt det flexibla lärandet påverkar resultaten.9
På min fråga om hur motsvarande flexibla skolgång ser ut på mottagande 7-9 skola får jag svaret att ett arbete har initieras. Skolorna ligger åtskilda. Man behöver arbeta med ett mer likartat förhållningssätt till eleverna och en gemensam värdegrundsyn på eleverna.
Flexibilitet i schemaläggning är en knepighet för 7-9 skolan.
Nu löser man problematiken genom att låta elever som läser matematik år 7 i år 6 gör det genom att låna läromedel. Överenskommelse görs mellan elev och pedagog om vilka moment eleven ska fördjupa sig i eller behöver gnugga lite extra. Elevens deltar i samtliga genomgångar och har goda chanser att nå betyget A i åt 7 i matematik.
9 http://www.orebro.se/download/18.4220a76f13a2e4636a48000690/KR+slutlig+version+20120913.pdf
Referenser
Westlund,Ingrid Elevernas tid och skolans tid, Studentlitteratur
Pettersson E- Wistedt Barns matematiska förmågor- och hur de kan utvecklas, Studentlitteratur
Styrdokument
Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Skollagen 2010:800
Skolförordningen 2011:185
Svenborn – Ardesjö Flexibel skolstart – Ett synliggörande av möjliga konsekvenser med den flexibla skolstaten i Sveriges försökskommuner
Lärarhögskolan i Stockholm vt 2007
Skolverket Konsekvenser av flexibel skolstart Dnr 2003:3264 , 2004
Wahlberg, Kristina Hur möter grundskolan elever som lätt når skolans kunskapskrav eller har särskilda talanger?
Barn- och utbildningsförvaltningen i Luleå, 2012 Wahlberg, Kristina Uppdrag: Flexibelt lärande
Barn- och utbildningsförvaltningen i Luleå, 2007 Bilaga till BUN protokoll 2007-06-20 §98
Internetlänkar
http://www.lulea.se/download/18.23fe79d1351d62f62fc73/1349306907590/Bergskola n%2B2010-2011%5B1%5D.pdf
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:432576/FULLTEXT02
http://www.kuriren.nu/bloggar/blogg/inlagg/?blog=6363188&entry=6579554 http://www.kyrkslatt.fi/prime188.aspx
