1 Kimi Räikkönens sällskap
KÄNSELSPRÖTET
Föreningen Finlands Dövblinda rf December
‘ 3
4 4*
1
6~2OO7
En bild tagen vid täviingsbanan Hungaroring i Budapest i Ferraristallets depå 2.8.2007: Seppo Jurvanen hejarpå Kimi Räikkönen i hans kampförvärldsmäs-°
terskapet. Kimi Räikkönen är Ferraris Fi-stalis Formula 1 förare och den regerande världsmästaren. Ute i världen kallas Räikkönen för the lceman (på svenska “ismannen”) på grund av sina kaila nerver. Han är också just nu den kändaste finländaren i väriden.
Runt halsen bär Seppo sitt VIP-pass, som också fungerar som nyckel till säkerhetsgrinden på depåområdet samt som en FM-mottagare genom vilken Seppo kan ta höra ledsagaren och tolken tala. 1
II
4 ~
Oj
Höstmötet i Nokia
Kati fick sin vita mössa
— LEDAREN
Innehåll:
Ledaren: Tradition och förändring Höstmötet i Nokia
De dövblindas avdelning intressera de besökare på hjälpmedelsmässan Dessa saker är viktiga för mig
Projektet för att utveckla distanstolk ningen körde igång
Distriktssekretereare informerar Självständighet för handikappade Kati fick sin vita mössa
1 Kimi Räikkönens sällskap
Nästa Känselsprötet, nr 112008, ut kommer i februari. Redaktionen önskar alla tidningens läsare God Jul och Ett Gott Nytt Ar!
P~ pärmbilden poserar Marja Korte- niemi på balkongen till sitt hem i Kittilä med en egenhändigtvirkad tomteluva på huvudet. 1 bakgrunden syns färg granna täcken som Marja har virkat.
lnformatörens namn på teckenspråk har ändrats
Informatören Tuija Wetterstrands namn på teckenspråk har ändrats.
Med den högra handens fingrar gör man med teckenspråkets handalfa bet bokstaven w och med fingrarna klappar man lätt “skvalpande” från armvecket mot handryggen på den vänstra handen som är böjd framför kroppen (jmf. tecknet för “strand”, andra delen av informatörens efter-0 namn). Det är Hilkka Hyötylä som har tänkt uttecknet.O
J
ulen och julförberedelserna är en tid då olika traditioner är viktiga.Det är lillajul och advent och många andra fester. Man öppnarjulkalendrar och förbereder sig för att fira en tra
~ ditioneiljul.
Genast efterjul infaller en period av förändring. Julklapparna öppnas och tas i bruk. Blicken riktas mot det nya året. På olika traditionella sätt försöker man förutsp~ hurdant det nya året kommer att bli. Man avger nyårslöften. Man förbereder sig för förändring.
Allting förändras så småningom.
Ofta märker vi det inte själva. Cm vi ser på foton som är tagna vid juifi
~ randet för tio år sedan så ser vi att många saker har förändrats. Över raskande nog är inte ens traditioner oföränderliga. Att traditionerna fö rändras beror på att den omgivande världen och människorna förändras.
Traditionerna måste ocks~ förändras för att de skall kännas personhiga.
Seder och traditioner som inte går att anpassa när omvärlden föränd ras faller ur bruk och i glömska.
Vid årsskiftet kommer det också att ske omställningar i föreningsverk
samheten. En ny ordförande och sty relse tar över inom Föreningen Fin lands Dövblinda rf. Samtidigtfunde rar vi över riktlinjer för föreningens verksamhet och hur föreningens or ganisation borde utvecklas. Kanske borde vi också i fortsättningen följa den gamla invanda och välbekanta modellen. Den harju fungerat hittills.
De kommande åren medför sto ra förändringar i handikappservice lagen, i organisationernas finansie ring och sålunda även i de tjänster som de dövblinda åtnjuter. En del av reformerna förbereds i snabb takt under nästa ~r. Av organisationerna inom handikappsektorn krävs aktivi tet och en snabb reaktion på de frå gor som dyker upp. Organisationer na bör vara beredda p~ de förändrin gar som kommer. Dessa reformer kommer att förändra också organi sationerna och deras verksamhets förutsättningar.
En Riktigt God Jul och Ett Gott Nytt Ar tillönskas Er alla,
Heikki Majava,
organisationssekreterareO
Tradition och förändring
KÄNSELSPRöTET 33.årgången, ISBN 0358-2280, Utgivare: Föreningen Finlands Dövblinda rf Redaktören: Chefredaktör Tuija Wetterstrand, tel. (09) 54953521, texttel. (09) 54953526, fax.
(09) 5495 3517, e-post: tiedotus@kuurosokeat.fi. Redaktionsråd: Anu Mikkola (ordförande), Päivi EI Gharb, Carita Halme, Esko Jäntti, Kauko Kokkonen, Raili Kansaan (sekr), Tuija Wetterstrand (chefredaktör). Tidningen utkommer 6 gånger om året med storskrift.
Översättning från finska: Maria Punnonen / Mingela, Pekkolantie 26, 59210 Melkoniemi, tel.
040 5831080. Abonemang och addressändring: Föreningen Finlands Dövblinda rf, PB 40, 00030 liris Tel. (09)5495 350, texttel. (09)5495 3526, fax (09) 5495 3517, e-post:
kuurosokeat@kuurosokeat.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att använda tidningens artiklar också på föreningens webbsidor Internet: http://www.kuurosokeat.fi
Höstmötet i Nokia
Text och biid Tulla Wetterstrand
M
ötesrummet var smockfullt av folk då Föreningen Finlands Dövblin da rf:s höstmöte inleddes i Nokia lör dagen 24.11. Sjuttionio mediemmar och röstberättigade anhörigmedlem mar samt drygt tio anhörigmedlem mar hade anlänt till mötet. Med tolkar och ledsagare samt anställda steg antalet närvarande till närmare två hundra personer.Efter en kvart timme av beskriv ning öppnade ordförande Tuula Har tikainen mötet och önskade festtala ren, RAY:s (Penningautomaiförenin gens) verkställande direktör Sinikka Mönkäre välkommen. Sinikka Mön käre verkade roat intresserad när syntolken beskrev hennes klädsel för
publiken: en ljusröd jacka med rosett på uppslaget, en svart snäv kjol och svarta pumps.
Sinikka Mönkäre berättade om RAY:s nya riktlinjer och utmaningar0 Hon ansåg temat för föreningens dek laration - sysselsättning och utbild ning - vara av yttersta vikt. Mönkäre framhöll att RAY inte kan stöda verk samhet på eil sådant område där det existerar privat företagsamhet som fungerar på marknadsvillkor. En verk samhet som får stöd av RAY får inte åstadkomma mer än obetydlig förv rängning av konkurrensen. Som avs Iutning, innan Sinikka Mönkäre var tvungen att ge sig iväg p~ grund av alla sina andra åtaganden, överräck
0
Mikh ali Leoukhine har ingerman Iändska rötter och bor i Joensuu.
te Tuula Hartikainen henne som gåva Hilkka Nieminens och Hilkka Kasuri nens nya diktbok samt boken “Haas teena kuurosokeus”.
Dipiom och utmärkelser delades detta år ut genast efter hälsningsan förandet. Marjo Nurminen och Toini Kiuru belönades för sina idrottsintres sen. Marjo var själv på plats för att ta emot gratulationerna. Till Arets Med
,~ lem hade utsetts Saini Lepistö som
‘~-‘ glatt överraskad tog emot utmärkel sen. Mikhail Leoukhine belönades för sin framgång i shacktävlingar. På grund av en miss i kommunikationen kom Mikhail inte fram i tid till början av mötet, och han mottog sitt diplom och sina blommorefter pausen. Mik hail Leukhine har ingermanländska rötter och bor i Joensuu.
Två personer var föreslagna till mötesordförande: Seppo Jurvanen och Merja Kaarnaoja. Efter diskus sion valdes Seppo till ordförande,
med undantag av då hans egen med lemsmotion diskuterades, då funge rade Merja Kaarnaoja som ordfö rande.
Höstmötet godkände med vissa ändringar verksamhetsplanen för år 2008. Den störstajusteringen berör de organisationsändringen, gällande vilken Seppo Jurvanen hade lämnat in en medlemsmotion till höstmötet.
På söndag genomfördes en omröst ning om punkten som handlade om organisationsändringen. Redan före omröstningen, och medan den ännu pågick, avlägsnade sig en hei del deltagare, fastän det gällde en stor fråga. Efter omröstning beslöt höst mötet att organisationsändringen inte träder i kraft fr~n början av år 2008.
Ändringarna i verksamhetsplanen påverkar också budgeten, som god kändes med motsvarande ändringar.
Personval
Lördagen inleddes med vaI av ordförande. Kandidater var Tuula Hartikainen och Seppo Jurvanen.
Seppo Jurvanen valdes.
1 stället för dem som stod i tur att avgå valdes Tuula Hartikainen, Ulla Kungas och Marjo Nurminen in i sty relsen. 1 styrelsen fortsätter Aatos Ahonen, Päivi EI Gharb och Merja Vä hämaa. Till expertmedlemmarvaldes utan omröstning, då de andra kandi daterna avböjt, Vesa Pikkuhookana och Kirsti Tero. O
.-~~
0
Direktör Sinikka Mönkäre, RAY.
Text och biId Tuya Wetterstrand Hjälpmedelsmässan hölis i Bir kahallen i Tammerfors 8-10.11, från torsdag till lördag. Speciellt livliga dagar var torsdag och fredag, då även de dövblindas avdelning hade en strid ström av besökare.
Finlands Dövblinda rf:s avdelning pryddes av tavlor och affischer, på bakväggen fanns det två bildställ som presenterade föreningens olika verk samhetsformer, på utställningsbordet fick man bekanta sig med förenin
0
gens publikationer. På disken och i tidningsstället fanns broschyrer och informationsmaterial framlagda, som mässbesökarna fick plocka med sig.
Karmstolar och ett litet bord i rotting skapade stämning, och till den bid rog också de klädhängare med t-sk jortor upptryckta med fingeralfabetet som många stannade upp för att beundra. Verkliga succ~artiklar visa de sig vara de färggranna öronprop par och svarta simulationsglasögon
i papp som delades ut vid disken.
Dylika “lockvaror” är verkligt viktiga på mässor, för de drar besökare till avdelningen, får ig~ng en diskussion och gör folk intresserade av dövblind het och av föreningens verksamhet.
De dövblindas Hilkka Hyötylä var säkert en av mässans populäraste medverkande. På torsdag och fredag berättade hon för publiken om hur en helt dövblind person självständigt kan skicka och ta emot SMS på en mo biltelefon med hjälp av Braillino. Då
0
Hilkka förevisade sin apparat var det trångt på föreningens avdelning. Och det bästa av alit var att det samtidigt fanns en möjlighet att berätta för be sökarna hur viktigt det är att de dö vblinda tilldelas de hjälpmedel de behöver.
Riitta Ruissalo gjorde ett fint in formationsarbete genom att gå om kring på de andra avdelningarna och berätta om hur nätverket av dövblin dinformatörerfungerar. De unga dö vblinda Marianne Mielityinen och Anu Jääskeläinen hadejour på avdelnin gen på torsdag eftermiddag.
Teckenspråket intresserade helttyd ligt besökarna.
Av de anställda var informatören Tuija och redaktören Raili med på av deiningen under hela mässan. Ock så rehabiliteringsprojektets Kari Kor honen och Sinikka Yli-Kerttula tura des om att stå på pass varje dag.
Kristina Forsberg från hjälpmedels projektet var närvarande två dagar
och hjälpte också till med att monte ra ner utställningen. Rauno Jäntti från lT-stödservicen tittade in på avdel ningen på torsdag.
Förutom hallen med hjälpmedel bjöd mässan också på Liikuntamaa (ung. “Motionslandet”) som förverkli gats av olika handikappidrottsorga nisationer - där fick man ta del av information om handikappidrott och hjälpmedel. 1 Liikuntamaa fick publi ken själv pröva på fiera olika sporter, bland annat bordtennis för synska dade (Showdown, “sokkopingis”). För synskadade hade en reliefkarta utar betats över Liikuntamaa-hallen, och vid de olika föremålen fanns en bes krivning också i punktskrift. Texterna i punktskrift hade planerats av Timo Pelkonen vid Synskadades Central förbunds motions- och idrottsavdel ning. Ansvarig för utskriften av tex terna i punktskrift var Marianne Mie lityinen. Det ingick som en del av hennes praktikperiod som regionsek reterare Marjatta Puromäkis medh jälpare.
Hjälpmedelsmässan hålls nume ra vartannat år. Mässan hade mån ga besökare ocks~ i år, ca 10 000 personer. Om man räknar utgående från åtgången av broschyrer gästa des vår avdelning av upp till 2 000 besökare! Mässan erbjuder en ut märkt möjlighet att informera allmän heten om dövblindhet och om de dö vblindas specialbehov samt om fö reningens verksamhet.O
De dövblindas avdelning intressera de besökare på hjälpmedelsmässan
Suomen Kuurosokeat ry
1
xc’
.. . .
Dessa saker ar viktiga for mig Projektet för att utveckla distans toikningen körde igång
Hilkka Hyötylä
Jag skulle vilja berätta om nå gra saker som är viktiga för de av oss dövblinda som använder taktilt teckenspråk från hand till hand.
Cm jag t.ex. går och handiar så är det bra att på förhand komma öve rens med tolken om vad det ärjag är ute efter. Då jag skall till klädaifären betyderdetattjag påförhand berät tar vad det är för slags kläder vi är på jakt efter. Cm man försöker berätta om, och beskriva, alla varor i butiken så blir man trött och orkar inte kon centrera sig på klädinköpet ordent ligt. En annan viktig sak för mig som dövblind är att saker och ting besk rivs noggrant för mig, t.ex. klä desplaggen i klädaifären. Jag vilI att man berättar för mig om klädmodet och om nya material. Sådana saker kan jag inte veta något om, om de inte berättas för mig. Jag vilI hålla mig ajour med modet.
Då man tecknar är det bra att hålla i minnet att man tecknartillräck Iigt lågt nere, på bröstnivå, och til lräckligt nära. På så sätt sparar man på krafterna 1 armarna och blir inte sjuk i nacken och axlarna. Cm teck
Hilkka Hyötylä visar sin Braillino apparat. BiId: Tu~a Wetterstrand.
nandet sker i sittande ställning är en V-vinkel bra. Men om man tar emot informationen med båda händerna så bör man sitta mitt emot varandra.
Cch jag m~ste betona att om vi kommer överens om att träffas en viss tid så skall tiden hållas. Som helt dövblind är det omöjligt för mig att ge mig iväg ensam, så förändringar i tidtabellen leder till stress och att man blir Iedsen. Dessa saker anser jag vara viktiga!O
Tu~a Wetterstrand
En
lanseringsseminarium för det landsomfattande distanstolkningspro jektet arrangerades i Sampo-salen vid Konstindustriella Högskolan tors dagen 29.11. Vid seminarietgenom gicks målen för distanstolkningspro jektet Etätulkki.fi och de olika kundg ruppernas behov. Distanstolknings systemet utvecklas redan från bör jan för både teckenspråkiga, dövblinda och talskadade.
Enligt planerna kommer distans tolkningens tekniska system och ser vice att konkurrensutsättas undervå ren år 2008. Under sommaren och hösten församiar man textanvända re, bland dem skall finnas både er farna datoranvändare och helt ova na personer. Under hösten kommer servicen att börja testas. Den störs ta utmaningen ärattförmedla rörliga bilder av tillräckligt hög kvalitet. Det är också en utmaning att göra alla tekniska lösningar så enkla och så användarvänliga som möjligt.
Målsättningen är att distanstolk ningen i fortsättningen skall vara en normal del av kontakttolkning. Isyn nerhet för människor som bor i gles
bygden kommertillgången till tolkning att förbättras. Tolkarna behöver heI ler inte lägga ner tid på resor.
1 Sverige är distanstolkningssys temet redan taget i bruk i hela landet.
ldag har distanstolkningen redan 2 300 användare i Sverige och en person tar kontakt med en distans tolk i medeltal 14 gånger under en månad. Största delen av distanstolk ningen sker via Internet, tolkningen via mobiltelefon är ännu outvecklad, men förbättras hela tiden. Ett tolk ningstillfälle är i allmänhet mycket kort, bara några minuter. Det råder ändå brist p~ tolkar, och ingen av tolkarna är anställd inom distanstolkningsser vicen på heltid. Av tolkarnas tid är under hälften distanstolkning och alla gör också direkttolkning.
Distanstolkning är en komplette rande service och kräver att kunden bör kunna veta när han eller hon vilI använda distanstolkning och när inte.
Inte heller urtolkens arbetssynvinkel är det vettigt att jobba enbart som distanstolk. Direkttolkning, direkt kontakt med kunden, behövs alltid utöver distanstolkning. 1 Sverige har
en enkät som gjorts bland distanstol kar visat att de anser att tolkning på distans inte är av lika hög kvalitet som direkttolkning. Där[ör viii tolkarna fö rutom distanstolkning också alltid utö va yrkesmässig direkttolkning. 1 och med möjligheten till distanstolkning biir servicen dock bättre eftersom man inte alltid behöver beställa en tolk på förhand, och man kan ta kontakt med tolken på distans just det ögonblick som behovet uppstår.
Det att toiktjänsterna fiyttas från kommunerna till staten (FPA) kommer att påverka tiligången till tjänster i fort sättningen, såväl p~ distans som lo kalt. Det ärfråga om en storförändnng, men troligen i en bättre riktning.O
Självständighetför handikappade
Text och bild Tuija Wetterstrand
F
lera handikapporganisationer, bland dem Finlands Dövblinda rf, krävde i sin demonstration på självs tändighetsdagen att beslutsfattarna erkänner den subjektiva rätten till en personlig assistent för gravt handi kappade personer. Demonstrationen arrangerades på Senatstorget i Hel singfors. ~rkebiskop Jukka Paarma fanns på plats för att uttrycka sitt stöd, liksom också omsorgsminister Paula Risikko och n~gra riksdagsle damöter. Regeringen uppmärksam made demonstranterna genom att hälsa dem då de gick förbi. Regerin gen kunde inte undgå attlägga mär ke till den resta banderollen med tex ten “Itsenäisyys vammaisiile” (Självs tändighet för handikappade).OText och bild Raili Kansaan
Kati
Alanen är en av höstens studenter. Efter sju års knog fick Kati sin vita mössa på dagen före självs tändighetsdagen, 5.12. Studenifes ten firades på Aktivitetscentret för Dövblinda tillsammans med husets in vånare, personal och vänner, och den nybakade studenten var idel leen de.Kati började i gymnasiet år 2000 vid Tampereen aikuislukio (vuxen gymnasium i Tammerfors). Studierna bedrevs som distansstudier en kurs i taget och hon fick hjälp av ett gäng påhittiga skolgångsbiträden. Student skrivningarna fick hon skriva i sitt eget hem tillsammans med två skriv vakter och tv~ personliga assisten ter.
Framme på festbordet låg stu dentbetyget och avg~ngsbetyget från gymnasiet som tecken på ett målmed vetet arbete och ett lyckat siutresul tat.
Jag ställer den klassiska frågan
- Hur känns det nu? “Jag är lättad när allt det tunga arbetet nu är över” er känner Kati.
den?
Har hon några planer för framti
“Försttänkerjag festa ordentligt.
1 januari åkerjag på en tv~ veckors semester till Thailand. Längre än så har jag inte planerat “, konstaterar Kati leende.
Hjärtliga gratulationer Kati, och ha en bra resa till Thailand. Den har du förtjänat!O
Kati fick sin vita mössa
SEfLAtSYYS ILLE!
~‘.. 1
Distriktssekretereare informerar Hej!
Julklockor ringajulen in, vi får hop pas på en vitjul, fastän det i skrivande stund ser lite grått ut. Underjulhelgen kommerjag attvaraledigfr.o.m. 21.12 och följande arbetsdag är 7 januari 2008.
Ar 1898 skrev Emmy Köhler en psalm som jag väljer ut första versen:
Nu tändas tusen juleljus på jordens mörka rund / och tusen, tusen stråla ock på himlens djupblå grund.
Med den versen önskar jag alla och en var en riktigt God Jul och Gott NyttAr 2008!
Inga O
Kati Alanen
