Linköpings kommunala friskolor Nygårdsskolan
OMRÅDE 663
2009-06-19
Nygårdsskolan–den bästa skolan för språkutveckling och kulturmöten
Läsåret 2009-10
Likabehandlingsplan
”Vår organisation främjar blandning av alla slags likheter och olikheter.
Alla elever skall ha lika rättigheter. Vi tar därmed avstånd från och aktivt motverkar alla typer av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.”
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Likabehandlingsplan för Nygårdsskolans alla verksamheter s 3 Definition av kränkande behandling s 4 Kränkande behandling mot barn s 4 Att upptäcka trakasserier och annan kränkande behandling s 5 Vem ska anmäla? s 5 Att utreda kränkande behandling när barn kränker barn s 5 Att utreda kränkande behandling när vuxna kränker barn s 6 Att åtgärda trakasserier och annan kränkande behandling
när vuxna kränker barn s 6
Barns rättigheter och skyldigheter s 7 Kränkande behandling av vuxna s 7 Att åtgärda kränkande behandling mot vuxna s 7 Elevers, personals och föräldrars delaktighet i arbetet
med likabehandlingsplanen s 8
Arbetet med värdegrunden är en ständigt pågående process s 8 Speciella ord s 9 Handlingsplan för elever som utsätts för våld, hot och
förtryck i hederns namn s 10 När använder vi oss av handlingsplanen? s 10 Samarbete och kontakter med föräldrar s 11 Trygghetsteamet s 12 Viktiga observationspunkter kan vara s 13 Viktiga kontakter i Linköpings kommun s 14 Bilaga 1 ”Anmälan till trygghetsteamet” – blankett s 17
Likabehandlingsplan för Nygårdsskolans alla verksamheter
Alla barn ska kunna känna sig trygga. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt samhälle och i
verksamheter som genomsyras av att alla människor är lika mycket värda. Alla - barn som vuxna - har rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Varje form av kränkande behandling mellan barn, mellan ungdomar, mellan vuxna och mellan vuxna och barn och ungdomar är i strid med de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på.
Likabehandlingsplanens främsta syfte är att främja barns lika rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 Grundläggande värden
Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.
Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.
Förståelse och medmänsklighet
Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling.
Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling skall aktivt motverkas.
Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.
Definition av kränkande behandling
Kränkningarna kan vara
fysiska (t ex att bli utsatt för slag eller knuffar verbala (t ex hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)
text- och bildburna (t ex klotter, brev och lappar, fotografier, e-post, sms, msn och mms)
våld, hot och förtryck i hederns namn
Insatser som främjar barn och elevers lika rättigheter och motverkar diskriminering, se utvecklingsplanen.
Kränkande behandling mot barn
Förebyggande arbetssätt
samtal om gemensamma normer och samspelsregler sker i klassrummen värderingsövningar och diskussioner sker i klassrummen (kompissamtal) alla vuxna reagerar på otrevliga och oacceptabla beteenden .
nyanställd personal informeras om vårt arbetssätt mot mobbning återkommande kompetensutveckling för personalen
värdegrundsdiskussioner förekommer i arbetslagen och i medarbetar- samtal
enskilda samtal med barn och elever som befinner sig i riskzonen för att bli mobbade eller mobbar
alla arbetslag formulerar mål utifrån vår hälsopolicy
Vuxnas förhållningssätt påverkar barns och elevers förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.
På skolan finns en antimobbningsgrupp som består av rektor, skolsköterska samt en representant för varje arbetslag. Denna grupp träffas en gång i månaden.
Varje arbetslagsrepresentant ansvarar för arbetslagets kamratstödjare som träffas inför varje möte med antimobbningsgruppen. Varje klass i år 2 – 6 har två kamratstödjare. Skolan eftersträvar att ha en flicka och en pojke från varje
klass. En strävan är att dessa elever innehar uppgiften en längre tid. En kort utbildning anordnas vid höstterminens start.
Antimobbningsgruppen och kamratstödjarna träffas en gång per termin för utvärdering.
Att upptäcka trakasserier och annan kränkande behandling.
Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer – när som helst.
En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande.
Kränkningar kan vara brister i bemötande som klart avviker från
grundläggande krav på respekt för självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet.
Kränkningar kan vara av fysisk, verbal och psykosocial karaktär men också vara text och bildburen (se sid 4)
Kränkningar kan vara våld och hot i hederns namn
Vem ska anmäla?
Den som är elev, kamrat, anställd, lärarstuderande, praktikant eller motsvarande eller deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom Barn och ungdom och
Bildningsnämndens verksamhetsområden ska göra anmälan.
Personal, som i sitt arbete uppmärksammar situationer som ovan nämnts eller är tveksam om sådan situation är för handen, ska utan dröjsmål kontakta sin rektor som i sin tur har ansvar för att en anmälan görs enligt de rutiner som gäller.
Att utreda kränkande behandling när barn kränker barn
Ett ärendes gång
Någon i arbetsgruppen får kännedom om att ett barn blivit utsatt för kränkande behandling. Blanketten ”Anmälan till trygghetsteamet”
lämnas in till rektor. (Bilaga 1)
Rektor informeras kontinuerligt av den eller de som utses hantera ärendet (antimobbningsgruppen).
All dokumentation samlas in och en handlingsplan upprättas för det fortsatta utredningsarbetet.
Vårdnadshavaren underrättas.
Två personal i arbetsgruppen mot mobbning leder samtal i struktu- rerad form med inblandade barn och gör uppföljande samtal med föräldrar.
Kontakt tas med sociala myndigheter för samråd/anmälan i förekommande fall.
Bedöms kränkningen som allvarlig, dvs. att kränkningen är att betrakta som en brottslig handling, skall rektor göra en polisanmälan.
Anmälan görs till Arbetsmiljöverket vid olyckor och tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa
Barnet erbjuds medicinsk/psykologisk hjälp vid behov.
Uppföljning sker med dem som rapporterat om kränkningen.
Åtgärdsprogram för berörda barn ska upprättas.
Ansvarig rektor anmäler ärendet senast en vecka efter händelsen till 1:e skolsekreterare och bifogar sin utredning till anmälan. 1:e
skolsekreterare bedömer om rutinen följts och återkopplar till ansvarig rektor.
Barn och ungdomsnämnden informeras varje kvartal.
Att utreda kränkande behandling när vuxna kränker barn
Den som får kännedom om att en vuxen har kränkt ett barn rapporte- rar detta till ansvarig arbetsledare.
Så snart ansvarig arbetsledare fått kännedom om att en vuxen kränkt ett barn eller att kränkning kan ha inträffat, skall arbetsledaren utreda uppgifterna i form av ett åtgärdsprogram.
Vårdnadshavare underrättas.
Kontakt tas med sociala myndigheter för samråd/anmälan.
Bedöms kränkningen som allvarlig, d v s att kränkningen är att betrakta som en brottslig handling, skall arbetsledningen göra polisanmälan.
Barnet erbjuds medicinsk/psykologisk hjälp.
Ansvarig arbetsledare anmäler ärendet senast en vecka efter
händelsen till 1. skolsekreterare och bifogar sin utredning till anmälan.
1. skolsekreterare bedömer om rutinen följts och återkopplar till ansvarig arbetsledare.
Barn- och ungdomsnämnden informeras varje kvartal.
Att åtgärda trakasserier och annan kränkande behandling när vuxna kränker barn
Både akuta och långsiktiga åtgärder skall vidtas. Åtgärderna skall rikta sig till såväl den utsatte som de som utsätter. Åtgärdsprogram ska upprättas. Åtgärds- programmen förvaras i ett låst förvaringsskåp på expeditionen.
Av åtgärdsprogrammet skall framgå orsaken till kränkningen.
vilka åtgärder kommer att vidtas (exempel på åtgärder är personal- förstärkning, handledning, remiss till BUP, socialtjänstanmälan).
datum för uppföljning bestäms av personal samt vårdnadshavare.
allt dokumenteras skriftligt.
Barns rättigheter och skyldigheter
Barnens bästa ska alltid komma i första rummet. Barn ska skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende.
Barnen är enligt arbetsmiljölagen skyldiga att samverka med skolan för att åstadkomma en bra arbetsmiljö.
Kränkande behandling av vuxna
Förebyggande arbete med personalen
Rektor ansvarar för att skapa medvetande om vad kränkande behandling är och att detta inte accepteras i arbetsmiljön.
Varje anställd har skyldighet att medverka till goda arbetsförhållanden.
Alla har ansvar för att bemöta varandra med vänlighet och respekt.
Kritik skall ges på saklig grund och på ett positivt sätt.
Alla har ansvar för att identifiera kränkningar och medverka till för- bättring.
Utbildning ska ges till chefer och skyddsombud.
Det finns skyddsombud i varje verksamhet.
Det finns arbetsmiljögrupper och lokal skyddskommitté.
All personal erbjuds medarbetarsamtal en gång om året.
Arbetslaget eller enskild personal erbjuds handledning vid behov.
Nyanställd personal informeras om handlingsplanen mot kränkande behandling.
Nyanställd personal får en fadder.
Att åtgärda kränkande behandling mot vuxna
Den som utsatts kan själv eller tillsammans med en arbetskamrat tala om för den som kränker att handlandet upplevs som kränkande och ovälkommet. Upplevs det som inträffat som allvarligt vid första tillfället eller upphör inte kränkningarna kan frågan tas upp med närmaste chef. Om chefen är inblandad ska överordnad chef underrättas.
Arbetsledningen ska omedelbart ta kontakt med berörda för att reda ut problemet. Lämpligt är att facklig representant kopplas in.
Den drabbade ska få stöd att kunna fortsätta arbeta eller snarast återgå till arbetet. Kontakt ska hållas med den enskilde. Eventuella organisatoriska problem ska åtgärdas.
Konfliktlösning kan ske genom samtal med den drabbade och övriga inblandade och genom andra åtgärder som förbättrar arbetsmiljön. Vid behov anlitas kvalificerad experthjälp utifrån för orsaksanalys av problemet samt konflikt- lösning och samtal med enskilda eller i grupp.
Företagshälsovården är en viktig samarbetspart, som kan se problemen med andra ögon och även hänvisa till medicinsk och psykisk hjälp.
Ansvarig för att åtgärder vidtas är respektive chef. Vid behov kan samarbete ske med personalchef, rehabkonsulent och företagshälsovård. Den som blivit utsatt för kränkande behandling har rätt till fackligt stöd.
Rutiner vid akuta situationer 1. Reagera och agera!
2. Tillkalla hjälp.
3. Se till att berörda personer får möjlighet att prata om det inträffade.
4. Informera rektor.
Elevers, personals och föräldrars delaktighet i arbetet med lika- behandlingsplanen
Till elever
Likabehandlingsplanen och skolans trivselregler revideras i maj varje läsår i samverkan med eleverna.
Trivselkontraktet utvärderas i maj varje läsår tillsammans med eleverna.
Information om klassrådens, elevrådets, matrådets och kamratstödjarnas ansvarsområden görs av klasslärare i början av höstterminen.
Till personal
Personalen utvärderar likabehandlingsplanen i maj varje läsår.
Trygghetsteamet upprättar tillsammans med rektor en reviderad likabehandlingsplan inför varje läsår.
Utvecklingssamtalen ska innehålla möjlighet för personal att uttrycka önskemål om kompetensutveckling för att öka medvetenheten om förekomsten av och kunskap om diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Till föräldrar
Föräldrarna informeras muntligt vid första föräldramötet varje verksamhetsår om hur skolan arbetar mot kränkande behandling.
Arbetet med värdegrunden är en ständigt pågående process
Skolans och fritidsverksamhetens uppdrag är att främja grundläggande demokratiska värderingar. Detta innebär att arbeta med värdegrunden, dvs.
demokratiska värden som solidaritet, människors lika värde och jämställdhet.
Värdegrunden genomsyrar hela vår verksamhet, det handlar om relationer mellan människor och om hur vi behandlar varandra. Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av
kön,
etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionshinder.
Dessa punkter är de fem diskrimineringsgrunderna. (utdrag ur en Handledning från JämO, DO, HO, HomO & BEO)
Vi har valt att lyfta fram speciella ord som vi vill arbeta med i vårt värdegrunds- arbete.
Speciella ord
Empati
Vi uppmuntrar och stärker barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. (ska behandlas i arbetslagen lå 2009/10)
Hänsyn
Vi visar hänsyn genom att vi bryr oss om och hjälper varandra istället för att störa och förstöra. (ska behandlas i arbetslagen lå 2009/10)
Arbetsglädje
Vi känner arbetsglädje, vi uppmuntrar varandra och gör vårt bästa.
Respekt
Vi respekterar varandra genom att vi lyssnar på andras åsikter,
rättar oss efter lagar och regler och uppträder respektfullt mot varandra.
Ansvar
Vi tar ansvar för vårt eget handlande, våra saker, vår miljö och för varandra.
Trygghet
Vi är trygga för att vi trivs på vår arbetsplats. Vi litar på kamrater och vuxna och vi behöver inte vara rädda.
Lika värde
Alla är lika betydelsefulla oavsett kön, social eller etnisk bakgrund, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Handlingsplan för elever som utsätts för våld, hot och förtryck i hederns namn.
Alla som verkar i skolan skall hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i Lp0 94 och klart ta avstånd från det som strider mot dem.
När använder vi oss av handlingsplanen?
Om en elev berättar och/eller visar tecken på att hon/han är utsatt för hot, våld och/eller förtryck i sin familj. ( För närmare beskrivning och definition, se
handboken ”Om våld i hederns namn” länsstyrelsen i Östergötland, 2004)
Genom att
en elev berättar själv om sin livssituation och/eller visar tecken på att hon/han är utsatt för hot, våld och/eller förtryck i sin familj.
se exempel på viktiga observationer ur handboken ”Våld i hederns namn ” Länsstyrelsen i Östergötland)
en annan elev eller person berättar/meddelar/uppmärksammar att en elev är utsatt för hot, våld och/eller förtryck i sin familj.
Mål
att skapa en trygghet för eleven.
att arbeta med jämställdhet och mänskliga rättigheter.
att ha dialog kring grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.
att stärka elevens självkänsla.
att återskapa en förtroendefull relation mellan eleven och föräldrar i ett tidigt stadium för att förebygga att flickan utsätts för brott mot hennes mänskliga rättighet.
Målet grundas på skolans uppdrag enligt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94
Förebyggande åtgärder
:Baseras på elevens mänskliga rättigheter, jämställdhet och grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.
Observera frånvaro, uteblivna lektioner och aktiviteter (se skolans frånvaropolicy som bygger på aktiv kontroll av elevs frånvaro, orsak och uppföljning till målsman)
Samarbete och kontakter med föräldrar:
Informera återkommande alla föräldrar om skolans och samhällets syn på mänskliga rättigheter och jämställdhet, samt om barns rätt att bestämma över sina liv och kroppar.
Informera om Lpo 94 och vilka rättigheter och skyldigheter föräldrarna har.
Informera skriftligt, gärna på modersmålet om vilka lagar och
konventioner som anknyter till förtryck i hederns namn, på utvecklings- samtal, föräldramöten och i andra sammanhang som föräldrar samlas i skolan.
Direkta åtgärder:
Den vuxne lyssnar och tar samtalet på allvar.
Ärendet lämnas snarast över till elevvårdsteamet.
Vuxenstöd sätts in (personal som har kunskap i fråga)
Konsultation med sociala förvaltningen (mottagning för ungdom tfn 20 61 88)
OBS !! Man kan konsultera anonymt för att få råd och handledning i frågan.
Elevvårdsteamet kan ta kontakt med resursgruppen för utsatta flickor i Linköpings Kommun för rådgivning, samordning och stöd.
Vid behov av personligt skydd kan kontakt tas med nyckelpersonen hos polisen. (Se bifogad lista, s 14-15).
Vid behov initierar övriga kontakt och samordning med Råd och Stöd, Flyktingmedicin, BUP mm. Se bifogad lista med namn och telefonnummer.
Konsultera/rådfråga prästen/Imamen i församlingen.
Senare åtgärder:
Kontinuerliga samtal, stöd och uppföljning med eleven genom elevvårdsteamet.
Insatser för att återskapa en förtroendefull relation mellan elev och föräldrar i tidigt stadium genom samverkan med andra resurser inom kommun i syfte att förebygga att eleven utsätts för brott mot hennes mänskliga rättighet.
Kontinuerligt samtal och uppföljning mellan familj och skola.
Om eleven omhändertas och bryter med sin familj, övergår ansvaret för stöd till berörd myndighet.
Trygghetsteamet består av
Annalena Lindgren Rektor 013 - 263817
Ann-Sofie Pettersson-Tälle Skolsköterska 013 - 2079 19, Nina Helmersson Socialpedagog 013 – 263406 Marita Andersson Speciallärare 013 – 205661,
Harriet Lönn Fritidspedagog 013 - 207234,
Birgitta Nilsson Fritidspedagog 013 - 205302,
Inger Ackerhus Elevassistent 013 – 207148,
Robin Pettersson Elevassistent 013 - 207148
Lilia Lahmar Elevassistent 013 - 207234
Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som årligen revideras, kommuniceras och informeras vid olika tillfällen som berör verksamheten.
2009-06-19
Viktiga observationspunkter kan vara
