Hyssnaskolan. Hyssnaskolans plan för likabehandling, mot diskriminering och kränkande behandling

Hyssnaskolan

Hyssnaskolans plan för likabehandling, mot diskriminering och kränkande

behandling

2014-2015

INLEDNING

Det är helt avgörande för elevernas utveckling i skolan att vi arbetar med värdegrundsfrågorna. Hyssnaskolans värdegrundsarbete är inriktat på att skapa en trygg miljö med en god gemenskap, där vi bekräftar eleverna genom att ha ett positivt förhållningssätt.

Med Hyssnaskolan avses förskoleklass, skola år 1-6 och fritidshem.

Personalen går, i samråd med eleverna, igenom och reviderar denna plan för likabehandling, mot diskriminering och kränkande behandling vid läsårsstart eller vid behov. Nya medarbetare informeras om planen, dessutom tas den upp i samrådsgruppen. Elevernas vårdnadshavare informeras varje år om att planen finns.

SKOLANS UPPDRAG:

Skolan skall beakta bestämmelserna i Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) 3 kap. 14-16 §§ samt Skollagen (SFS 2010:800) 6 kap.

FN:s Barnkonvention

Artikel 2 säger att alla barn har rätt att skyddas mot alla former av diskriminering, våld och övergrepp.

Skollag (SFS 2010:800)

Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för människans egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

Särskilt skall den som verkar inom skolan:

1. främja jämställdhet mellan könen samt

2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. (1 kap. 5 §, s.12)

Skollag (SFS 2010:800) och Diskrimineringslagen (SFS 2008:567)

 Det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering (skollagen 6 kap. 6 §, diskrimineringslagen 3 kap 14

§)

 Man förebygger och förhindrar kränkande behandling och diskriminering (skollagen 6 kap. 7 §, diskrimineringslagen 3 kap. 15 §)

 Det upprättas en årlig plan/likabehandlingsplan (skollagen 6 kap. 8 §, diskrimineringslagen 3 kap. 16 §)

 Förbud mot kränkande behandling (Skollagen 6 kap. 9 §)

 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling (6 kap. 10 §)

Läroplanen: Lgr 2011

Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.

Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla

verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas.

Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap i öppen diskussion och aktiva insatser.

FÖRKLARINGAR:

Diskriminering:

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med:

 kön

 etnisk tillhörighet

 religion eller annan trosuppfattning

 funktionsnedsättning

 sexuell läggning

 könsöverskridande identitet eller uttryck

 ålder

Trakasserier:

Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med

 kön

 etnisk tillhörighet

 religion eller annan trosuppfattning

 funktionsnedsättning

 sexuell läggning

 könsöverskridande identitet eller uttryck

 ålder

Kränkande behandling:

Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Kränkningar kan ta sig uttryck:

 fysiskt (t.ex. knuffar, slag och sparkar)

 verbalt (t.ex. könsord, svordomar)

 psykosocialt (t.ex. utfrysning, ryktesspridning)

 text- och bildburet (t.ex. klotter, brev, e-post, sms, mms och meddelanden på olika webbcommunities)

Direktdiskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom

tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriterier eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.

Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.

Viktigt att tänka på:

Vad som upplevs som kränkande behandling varierar från person till person och är beroende av individens känslighet och grad av trygghet. Skolpersonal har rätt att tillrättavisa en elev vid behov.

Abraham Maslow hette en känd psykolog från USA som arbetade fram en modell för personlig utveckling. Hans modell visar på att den personliga

utvecklingen hos en människa förutsätter att andra mer grundläggande behov är tillgodosedda.

Fysiska behov Trygghet Gemenskap Uppskattning Självförvekligande

VISION:

Mål:

Vårt mål är att förhindra och förebygga all form av diskriminering och kränkande behandling i skolan.

Därför skall elever och personal:

 aktivt motverka kränkningar och trakasserier av individer och grupper

 visa respekt för den enskilde individen, genom att i den vardagliga verksamheten utgå från ett demokratiskt förhållningssätt

Vi vill:

 att omtanke och hänsyn ska råda på Hyssnaskolan

 ha en öppen och positiv arbetsplats där alla kan känna trygghet

 ha en trevlig, kamratlig och respektfull anda

 att elever och personal ska vistas i skolan utan rädsla för att bli utsatta för diskriminering eller kränkande behandling

 att alla känner sig lika mycket värda oavsett kön, fysiska/psykiska förutsättningar, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning, ålder eller etnisk tillhörighet

 att alla vuxna på skolan ska medvetet och engagerat arbeta för att likabehandlingsplanen följs

 att alla ska känna att de blir respekterade av såväl elever som personal, vilket innefattar perspektiven elev-elev, elev-vuxen, vuxen-elev samt vuxen-vuxen

HUR VI ARBETAR: 

Förhållningssätt hos vuxna

 alla barn är allas barn och vårt gemensamma ansvar

 vi ska vara föredömen inför barn/elever

 alla ska följa de gemensamt överenskomna beslut vi har på skolan

 vi har nolltolerans mot alla kränkande uttryck och handlingar, vilket innebär att vi alltid ska reagera och agera mot sådant

 vi ska alltid bekräfta och lyssna på barn/elever när de söker vår uppmärksamhet

Tre olika sätt att arbeta mot kränkningar, diskriminering och trakasserier.

Främjande: Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunder, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning, är en naturlig del av det vardagliga arbetet.

Förebyggande: Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer.

Åtgärdande: Kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda

diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Ska påbörjas genast när det kommer signaler om att en elev eller ett barn känner sig diskriminerad,

trakasserad eller kränkt, samt innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas.

Det främjande arbetet

Den viktigaste delen i verksamheten är att skapa en trygg miljö som

genomsyras av ömsesidig och sund respekt mellan barn/elever/vuxna. Därför arbetar vi för att på ett naturligt sätt integrera värdegrunden i allt vi gör.

Inslag i det främjande arbetet är:

 att använda olika lektionsmaterial som handlar om värdegrund

 lekar/övningar där barn/elever lär sig att samspela och att följa regler

 diskussioner om:

 förhållningssätt i klassen och på skolan

 skolans likabehandlingsplan

 fördomar

 samspelet på rasterna

 händelser och förslag på lösningar

 vad man säger och hur man säger det. ”Vad kan du säga utan att såra”

 klassmiljö, skolmiljö ute/inne

 varför vi behöver regler

 demokratiarbete: Förslag – val – röstning

 klassråd, elevråd, lapptäckesgrupper, trygghetsteam, samrådsgrupp, föräldramöten, arbetslagsmöte, arbetsplatsträff (APT),

elevhälsoteam (EHT) är forum för diskussioner

 föräldrarna informeras varje höst om, och ges möjlighet att lämna synpunkter på, skolans likabehandlingsplan

Det förebyggande arbetet

Utifrån de kartläggningar och nulägesanalys som gjorts på skolan under augusti och september 2012 där elever/medarbetare/samrådsgrupp har varit involverade har vi tagit fram följande plan för det förebyggande arbetet under läsåret 2012-2013.

De platser som eleverna pekat ut som riskområden var:

 linbanan

 baksidan

 matsalskö

 fotbollsplanen

 pingisbordet under taket

 vid slottet när man leker jage

 omklädningsrum, idrottshallen

Vårt mål är att alltid vara 2 vuxna ute vid varje rast och cirkulera mellan ovanstående riskområden.

Vi försöker att öka personaltätheten vid omklädning vid idrott.

Utvärdering

Vi har varit 2 vuxna ute vid varje rast som har cirkulerat mellan de ovanstående riskområdena.

Vi har varit vuxna vid omklädning vid idrott.

Det förebyggande arbetet

Utifrån de kartläggningar och nulägesanalys som gjorts på skolan under

januari 2014 där elever/medarbetare/samrådsgrupp har varit involverade har vi tagit fram följande plan för det förebyggande arbetet under läsåret 2014-2015.

 vara extra observanta på elever som känner sig otrygga

 fortsätta att ha flera vuxna på skolgården under raster

 fortsätta diskutera förhållningssätt mot varandra i klasserna

 trygghetsteamet arbetar vidare för att hitta planer för fortsatt förebyggande arbete

 arbeta med delar av olika material/metoder: Stegvis, Grogrund, Hur skulle du ha gjort?, Jag och andra, Trivs tillsammans- hjälp till bättre

gruppklimat och Kompissamtal

Utbildningsinsatser

 utbildning för pedagogerna i trygghetsteamet

 avsätta tid under APT och skolkonferens för att vidareutveckla ett

gemensamt förhållningssätt, både vad gäller normer och värden, samt när och hur man agerar.

 fortsätta att utbilda medarbetare i konflikthantering

Utvärdering

Personalen i trygghetsteamet har varit på föreläsning ”Att handskas med besvärliga grupper”.

Vi har diskuterat förhållningssättet i trygghetsteamet och vidare tagit upp frågan under skolkonferens.

För läsår 2014-2015 fortsätter vi med att utbilda medarbetare i konflikthantering Föräldrar

 föräldraaktiviteter på skolan, tex fixardag, avslutningar Medarbetare

 fortsätta arbetet omkring ett gemensamt förhållningssätt på skolan

 förankra rutiner för det åtgärdande arbetet genom att diskutera rutinerna i arbetslag och under APT

Årets fokus angående det förebyggande arbetet

 gemensamt värdegrundsarbete i klassrummen (se punkt 5 från föregående sida ”förebyggande arbete”)

 utbildning av trygghetsteamet

 bättre rutiner för dokumentation. Stöd tas fram

Det åtgärdande arbetet

På Hyssnaskolan finns ett trygghetsteam som träffas regelbundet även om inga fall har uppmärksammats.

Teamet består av: Åsa Lundberg (idrottslärare)

Anna Hjalmarsson (grundskollärare) Veronica Johansson (spec. lärare) Annette Petersson (fritidspedagog)

Arbetsgång för trygghetsteamet:

 alla vuxna på skolan har ett ansvar för de händelser de bevittnar och att lyssna på barns/elevers berättelser om de vill påtala något. Den vuxne ska utifrån det som kommer till deras kännedom agera/dokumentera

 vid behov ska alla berörda höras och vårdnadshavare kontaktas av den vuxne. (Skolans konflikt/händelsedokument ifylls). Personalavdelningen kontaktas alltid om det förekommit kränkning/trakasserier av pedagog eller en annan vuxen mot elev

 om problemet kvarstår så kontaktas trygghetsteamet som tar över ärendet och arbetar efter framtagen handlingsplan

 Samma dag eller senast nästa dag träffas trygghetsteamet för att diskutera/lägga ett handlingsplan för hur/vilka som ska arbeta med ärendet

 Trygghetsteamet kontaktar vårdnadshavare efter samtal med inblandade elever

 uppföljning genom samtal med den som blivit utsatt ska ske inom tre dagar för att kontrollera om problemet upphört eller kvarstår

 om problemet kvarstår efter trygghetsteamets arbete

 så diskuteras fallet med rektor

 tas förnyad kontakt med de berördas vårdnadshavare. Kalla samman vårdnadshavarna, berörd personal och trygghetsteamet.

 tas kontakt med elevhälsoteamet för handledning. I vissa fall görs anmälan till de sociala myndigheterna i samråd med rektor

 om skolan inte lyckats att lösa ett mer komplicerat ärende så lyfts ärendet till skolchefen

 alla ärenden dokumenteras

Författningar

 Skollagen (2010:800)

 Diskrimineringslagen (2009:567)

 Förordningen (2011:681) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling

 FN:s Barnkonvention

 Läroplanen (lgr 2011)