MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I VALET 2006
Fonden för mänskliga rättigheter har ställt sju frågor gällande mänskliga rättigheter till de kandiderande partierna inför valet 2006. Vi ville få svar på vilken politik partierna tänker föra inom sju människorättsligt relaterade samhällsfrågor om de ingår i regeringsmakten efter valet. Av åtta kandiderande partier fick vi svar från nästan alla, det vill säga Centerpartiet, Feministiskt initiativ, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna och Vänsterpartiet. Socialdemokratiska
arbetarpartiet var det enda parti som inte skickade några svar. De här sju frågorna ställde vi till partierna:
1. Vilka konkreta åtgärder tänker ni vidta för att förverkliga rättighetsperspektivet inom alla politikområden i Sverige så som Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU) föreskriver?
2. Hur tänker ni utveckla rättighetsperspektivet i svenskt bistånd och hur tänker ni se till att Sverige inom EU verkar för ett rättighetsbaserat bistånd?
3. Hur kommer ni att hantera s.k. diplomatiska garantier från stater som är ökända för att utöva brott mot de mänskliga rättigheterna?
4. Hur ställer ni er till det pågående internationella arbetet för att få till stånd ett tilläggsprotokoll till den rättsligt bindande Konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, vilket skulle göra det möjligt för enskilda att framföra klagomål till FN (eg. ESK-kommittén) gällande diskriminering inom dessa områden?
5. Vad händer med de lokala diskrimineringsbyråernas fortsatta existens, utveckling och finansiering om ni vinner valet?
6. Hur tänker ni se till att våld mot kvinnor i Sverige bekämpas effektivt?
7. Kommer de mänskliga rättigheterna att utgöra den uttalade värdegrunden för skollagen och skolundervisningen? Om ja, på vilket sätt?
Läs parternas svar på följande sidor.
1. Vilka konkreta åtgärder tänker ni vidta för att förverkliga rättighetsperspektivet inom alla politikområden i Sverige så som Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU) föreskriver?
Centerpartiet
Politiken för global utveckling är på ett bra och samstämmigt sätt kopplat till de övergripande målsättningarna att politiken ska kännetecknas av ett rättighetsperspektiv, med främjande av de mänskliga rättigheterna och ett fattigdomsperspektiv som grundbultar. Denna samstämmighet bör också vara en ledstjärna inom övriga politikområden i Sverige. Eventuella målkonflikter måste hanteras på bästa sätt.
Feministiskt initiativ
Vi anser att rättighetsperspektivet måste finnas med överallt – från försvars- till trafikpolitik. Lagförslag ska diskuteras utifrån ett feministiskt, antirasistiskt, funktionshinders- och HBT- perspektiv. Diskriminerade grupper är bäst på att föra sin egen talan. Positiv särbehandling av kvinnor och minoritetsgrupper bör tillämpas inom områden där beslut som angår dem fattas.
Folkpartiet liberalerna
Folkpartiet är mycket positivt till rättighetsperspektivet i den PGU, dvs. att utgångspunkten för politiken skall vara de fattiga människornas perspektiv, deras behov och förutsättningar. När det gäller genomförande kommer vi att genom riksdagsarbetet, motioner, i utskottet etc. söka påverka regeringen att skynda på implementeringen.
Kristdemokraterna
Sverige ska ha ett mindre antal samarbetsländer för att öka möjligheterna till bättre och långsiktigt hållbarare resultat. Politiska beslut i Sverige och i EU ska analyseras utifrån deras eventuella påverkan på andra delar av världen, t ex handelspolitiken. Vi vill se tydligare och mer utförliga konsekvensanalyser till riksdagen av regeringens åtgärder i PGU:n.; tydligare mål för varje politikområde som går att följa upp; tydliga målhierarkier i PGU:n; en samordnade vakthund och pådrivare i regeringskansliet som får i uppgift att samordna och driva på arbetet i involverade departement.
Miljöpartiet
Att arbeta med mänskliga rättigheter som utgångspunkt innebär att grundläggande principer om alla människors inneboende värdighet och lika värde, statens ansvar och skyldigheter samt människors rätt till deltagande i sin egen och samhällets utveckling vägleder arbete mot exempelvis fattigdom och hunger. Regeringskansliets alla departement och i princip alla riksdagens utskott behöver rejäl utbildning i PGU – de kan inte leva upp till sina åtaganden när de, som idag, inte vet vad som förväntas av dem. Dessutom behöver PGU vidgas till att omfatta även statliga verks verksamhetsområden om resultat ska kunna uppnås.
Moderaterna
Vi måste ställa tydliga krav på att svenska biståndsmedel verkligen kommer de fattigaste till del och att de bidrar till en utveckling i mottagarländerna som leder till att alla kan erbjudas utbildning, hälsovård och andra grundläggande rättigheter
Vänsterpartiet
Vänsterpartiet ställer många krav när det gäller fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter. Ett av de viktigaste kraven är att det i den svenska utvecklingspolitiken skall ingå ett jämställdhetsperspektiv med samma dignitet som det allmänna rättighetsperspektivet och fattigdomsperspektivet. Vidare har vänsterpartiet när det gäller samstämmighet i
utvecklingspolitiken krävt att den svenska exporten och importen av krigsmateriel skall underordnas samstämmighetens regler och principer.
2. Hur tänker ni utveckla rättighetsperspektivet i svenskt bistånd och hur tänker ni se till att Sverige inom EU verkar för ett rättighetsbaserat bistånd?
Centerpartiet
Rättighetsperspektivet tillför utvecklingssamarbetet ett värde genom att sätta den enskilda människan i centrum och bidrar till ökad effektivitet genom att maktstrukturer som påverkar fattiga människors liv identifieras. Vi tror att det behövs omfattande informationsinsatser på EU-nivå angående vikten av ett integrerat rättighetsperspektiv i utvecklingsarbetet.
Feministiskt initiativ
Fi anser att Sveriges bistånd ska höjas till 2 % och vi ställer oss bakom RFSU:s krav på minst 10 % av biståndet skall gå till SRHR (sexuella rättigheter). Härutöver anser vi att allt bistånd måsta vara rättighetsbaserat. Sverige bör inom EU vara en mycket tydligare röst för rättvis handel, och för allas mänskliga rättigheter.
Folkpartiet liberalerna
Rättighetsperspektivet tillvaratas bäst inom ramen för en demokratisk process. Vi vill därför att det övergripande målet för svenskt utvecklingssamarbete skall vara demokrati. Rättighetsperspektivet skall därför fokusera demokrati och mänskliga rättigheter. Vi har också föreslagit att demokrati skall vara det huvudsakliga målet för EU:s bistånd.
Kristdemokraterna
Svenskt bistånd måste tydligare än idag framhålla de demokratiska rättigheterna som ett mål i sig, men också som en förutsättning för utveckling från fattigdom till välfärd. Skyddet av de mänskliga rättigheterna är en ofrånkomlig del av biståndet. Vi vill se ett nationellt forum för kunskapsutbyte för samordning och samstämmighet inom det civila samhället, vilket borde ingå i en större global organisation för att ge råd till de stora multilaterala organisationerna. Vi vill verka för en ökad konvergens mellan EU:s bistånds-, jordbruks- och handelspolitik, stärka handelsrelaterat utvecklingssamarbete och demontera EU:s handelshinder.
Miljöpartiet
På hemmaplan har SIDA, i egenskap av största utförare av svenskt bistånd, redan ett tillräckligt detaljerat formulerat ansvar, men på politisk och framför allt diplomatisk nivå inom EU behövs en större insats för att EU:s biståndsfilosofi ska bli mer rättighets- och mindre välgörenhetsinriktad. Dessutom bör de handelspolitiska frågorna prioriteras högre eftersom de har större bärighet på rättvisa och länders och människors rättigheter.
Moderaterna
Det är stötande hur ofta det perspektivet åsidosätts. Kraven på insatser för demokrati, säkerhet och ekonomisk tillväxt måste bli tydligare. Vi kommer också att verka för att korruptionsbekämpningen tas på allvar och säkerställa att alla misstankar mot korruption utreds. Detta bör även gälla även inom EU.
Vänsterpartiet
Ett av de krav som vänsterpartiet ställer när det gäller villkoren för förverkligandet av mänskliga rättigheter som rör EU, är att den tandlösa rekommendation som finns
inom EU om att inte exportera krigsmateriel till områden med krig och konflikter eller där det sker grova och omfattande brott mot mänskliga rättigheter skall förvandlas
till ett bindande åtagande.
3. Hur kommer ni att hantera s.k. diplomatiska garantier från stater som är ökända för att utöva brott mot de mänskliga rättigheterna, t ex tortyr?
Centerpartiet
Vi ska inte godta diplomatiska garantier från stater som är ökända för att utöva brott mot mänskliga rättigheter.
Feministiskt initiativ
Vi kommer att ifrågasätta dessa garantier och verka för internationella oberoende undersökningar och sanktioner mot alla stater som bryter mot de mänskliga rättigheterna.
Folkpartiet liberalerna
Folkpartiet vill inte att s.k. diplomatiska garantier skall användas när personer skall utlämnas till länder där tortyr förekommer. Odemokratiska länder går inte att lita på när det gäller garantier om att tortyr inte skall användas. Vi är också kritiska till Sveriges försök att få Europarådet att etablera mekanismer för diplomatiska garantier vid utlämnande.
Kristdemokraterna
Vi kommer att kategoriskt avvisa dem.
Miljöpartiet
Förbudet mot tortyr är absolut och kan aldrig inskränkas. Vi menar att det förbud som finns i FN:s tortyrkonvention mot att återsända människor till ett land där det finns starka skäl att tro att de kommer att utsättas för tortyr, måste respekteras fullt ut. Vi accepterar således inga så kallade diplomatiska försäkringar, och ser med oro på att Sverige anser att man återigen kan komma att kunna utväxla diplomatiska garantier och därmed urholka de mänskliga rättigheterna.
Moderaterna
Vi anser att det är fel att använda sig av diplomatiska garantier när det finns grundad anledning att tro att en utlänning som utlämnas kan komma att utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Om diplomatiska garantier över huvudtalet skall komma ifråga skall de vara entydiga och det måste finnas ett system för att övervaka att de följs.
Vänsterpartiet
Vänsterpartiet tar absolut avstånd från användande av s.k. diplomatiska garantier mot tortyr. De kan aldrig anses tillförlitliga. De är dessutom
självmotsägande, eftersom all form av tortyr redan är förbjuden genom internationella konventioner som den stat, som utfärdar garantierna, nästan
alltid undertecknat och förpliktat sig att följa. De diplomatiska garantierna är ett första steg mot ett ifrågasättande av det undantagslösa förbudet mot
tortyr. Tortyrförbudet är en av de allra mest grundläggande mänskliga rättigheterna, som vänsterpartiet kommer att försvara i varje situation.
4. Hur ställer ni er till det pågående internationella arbetet för att få till stånd ett tilläggsprotokoll till den rättsligt bindande Konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, vilket skulle göra det möjligt för enskilda att
framföra klagomål till FN (eg. ESK-kommittén) gällande diskriminering inom dessa områden?
Centerpartiet
Vi har inte tagit ställning i frågan men vår utgångspunkt är att vi vill bedriva ett mycket mer aktivt arbete mot diskriminering än idag.
Feministiskt initiativ
Vi välkomnar och stödjer detta arbetet. Det är viktigt att individen får möjlighet att framföra klagomål om staters diskriminering till högsta instans.
Folkpartiet liberalerna
En principiell uppdelning mellan politiska och ekonomiska rättigheter är ofta på sin plats. Politiska rättigheter syftar till att skydda den enskilde från olika övergrepp. De flesta civila och medborgerliga rättigheter är absoluta och bör, även i fattiga länder, genomföras omgående. Sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter är i högre grad processuella då de genomförs efterhand som möjligheter skapas.
Kristdemokraterna
Det är som princip en god tanke.
Miljöpartiet
Miljöpartiet stöder arbetet helhjärtat och har varit en stark advokat för detta gentemot regeringen under den gångna mandatperioden. Det är inte rimligt att denna konvention är den enda av de stora MR-konventionerna som saknar ett tilläggsprotokoll. Vi har bland annat motionerat om ett mer aktivt stöd från regeringens sida för detta arbete och driver frågan inom ramen för vårt arbete för nollsvält, och kan notera en liten framgång i att regeringen inte längre aktivt motverkar ett fakultativt protokoll.
Moderaterna
Vad blir resultatet av individuell klagorätt till ESK-konventionen? Här finns många juridiska komplikationer. Det bästa vore ändå om man kunde få regionala ordningar på liknande sätt som vi gjort i Europa med Europadomstolen. Våra erfarenheter är således snarare att övriga världen borde ta efter Europa.
Vänsterpartiet
Vänsterpartiet stödjer arbetet på ett tilläggsprotokoll till Konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna för att införa individuell klagorätt. En sådan klagorätt skulle göra att konventionen får ett starkare genomslag och kan bli ett verktyg för att i enskilda fall försvara de mänskliga rättigheterna. Vänsterpartiet kräver också att de grundläggande konventionerna för mänskliga rättigheter görs till svensk lag genom s.k.
inkorporering.
5. Vad händer med de lokala diskrimineringsbyråernas fortsatta existens, utveckling och finansiering om ni vinner valet?
Centerpartiet
De lokala diskrimineringsbyråerna gör ett viktigt arbete. Centerpartiet vill att de ska få större befogenheter än idag och vi har inga planer att dra ned på anslagen.
Feministiskt initiativ
Diskrimineringsbyråerna är jätteviktiga för arbetet mot diskriminering och vi ser gärna förbättrad finansiering. Det är viktigt att byråernas ansats att arbeta emot maktordningar och olika typer av diskriminering behålls. De utgör ett viktigt komplement till ombudsmännen.
Folkpartiet liberalerna
Folkpartiet vill satsa mer resurser på ett föreningsliv som tydligt prioriterar integrationsarbetet. Verksamheter som ska prioriteras är de som aktivt arbetar för att sprida vår demokratiska värdegrund, har klara jämställdhetsmål eller inriktar sig mot att utveckla lokala initiativ i utsatta
bostadsområden. Sammanlagt vill vi satsa 500 miljoner kronor för att möjliggöra detta.
Kristdemokraterna
Vi ser positivt på lokala diskrimineringsbyråer och ser gärna att de fortsätter existera.
Miljöpartiet
De lokala antidiskrimineringsbyråerna fyller en viktig roll genom att snabbt och enkelt kunna erbjuda den som diskriminerats, eller upplever sig ha diskriminerats, en korrekt hjälp. Vårt mål är att de ska finnas i hela landet och att de skall ha en kompetens att hjälpa alla personer som diskriminerats, oavsett diskrimineringsgrund. Vinner vi inträde i regeringen tänker vi satsa på utökade statliga bidrag (20 miljoner kr nästa år), förbättrat stöd till byråerna och tydligare regler för vilka som skall få bidrag och hur dessa bidrag ska beräknas. Naturligtvis ser vi gärna att byråerna finansierar sin verksamhet även på andra sätt: genom ideellt arbete, stöd från medlemmar, kommuner eller andra organisationer.
Moderaterna
Vi vill skapa rättvisare villkor och möjliggöra för fler aktörer att verka på området. Vi tycker att det är olyckligt att som regeringen satsa mycket pengar på en eller ett fåtal organisationer.
Vänsterpartiet
Det är viktigt att dessa byråer ges tillräckliga verktyg för att kunna utgöra den viktiga roll vi förväntar oss i antidiskrimineringsarbetet. Det handlar både om resurser och om nödvändig utbildning. Integrationsverket och Diskrimineringsombudsmannen har en viktig roll när det gäller att ge stöd och råd till byråerna och stimulera uppbyggnaden av ett nätverk mellan de olika antidiskrimineringsbyråerna. Det är också av vikt att inte lägga på
antidiskrimineringsbyråerna ett större ansvar än vad de ska ha. De ska exempelvis inte ersätta DO:s funktion.
6. Hur tänker ni se till att våld mot kvinnor i Sverige bekämpas effektivt?
Centerpartiet
Vi vill se en särskild handlingsplan för hur man kommer till rätta med våld mot kvinnor. Vi vill också se över straffskalorna och utbilda poliser, åklagare, domare och socialarbetare i frågor kopplade till nämnda problematik.
Feministiskt initiativ
Fi ser våldet mot kvinnorna som ett enormt samhällsproblem och har därför valt att göra arbetet emot mäns våld till en prioriterad valfråga. Vi vill genom lagstiftning tvinga kommuner att ta ett helhetsansvar för förebyggande och skyddande verksamhet. Vi vill höja anslagen till lokala kvinnojourer och säkra permanent finansiering av deras verksamhet. Vi anser att arbetet mot mäns våld måste bedrivas överallt – men särskilt i skolan, i vården och inom rättsväsendet. Mycket av arbetet måste handla om att förändra attityder och värderingar och skapa en ny mansroll som omöjliggör användandet av våld som maktmedel. Vi anser också att denna syn måste genomsyra vår säkerhetspolitik, där kvinnors säkerhet måste diskuteras parallellt med militär och nationell säkerhet. Vid våldtäktsbrott anser vi att brist på samtycke ska konstituera brottet.
Folkpartiet liberalerna
Sverige ska vara en rättsstat för alla – oavsett kön. Nollvision när det gäller våld mot kvinnor är det självklara målet för vårt uppdrag. Vi vill ha fler poliser och åklagare som är specialiserade på våld mot kvinnor. Skärp straffet för grov kvinnofridskränkning. Obligatorisk behandling för dömda förövare. Inför ny påföljd med övervakning och behandling för sexualbrott efter frigivning. Överträdelse av besöksförbud innebär övervakning med elektronisk fotboja. Inför en brottsoffergaranti för hotade kvinnor.
Kristdemokraterna
Vi vill att alla kommuner ska vara skyldiga att tillhandahålla resurser för en kvinnojour; att länsstyrelserna ges i uppdrag att verka för att ett program för behandling av män som dömts för våld mot kvinnor upprättas i varje län; att de män som beläggs med besöksförbud också ska kunna förses med elektronisk fotboja; att de rättsvårdande myndigheterna ska ges skyldighet att informera brottsoffren om dömda brottslingars permissioner och frigivning; att brottsofferkunskap införs på schemat på polisutbildningen; specifika förbättringar i skydd och stöd av vittnen och brottsoffer i rättegångar; att våldtäktsbegreppet ska utvidgas för att även omfatta personer i ”särskilt utsatt situation”; att Sverige ska verka för att köp av sexuella tjänster förbjuds i hela EU; att minimistraffet för människohandel för sexuella ändamål höjs från två till fyra års fängelse; att den som fallit offer för människohandel ska kunna få permanent uppehållstillstånd.
Miljöpartiet
Vi vill att män ska erbjudas hjälp i förebyggande och förändrande syfte. De män som har dömts för misshandel ska genomgå behandling. Vi vill att kommunerna ska erbjuda alla dem som utsätts för våld eller hot om våld i nära relationer skyddat boende. Vi föredrar att kvinnojourerna har en fristående ställning gentemot myndigheter. Besöksförbudet måste stärkas. Några andra av de förslag vi lagt fram är förbättrat bemötande från rättsväsendet och utökat uppdrag för det nyligen upprättade nationella kunskapscentret för mäns våld mot kvinnor.
Moderaterna
Vi vill skapa en nationell handlingsplan mot kvinnovåldet. Vi vill ha fler poliser, med kompetens för våld mot kvinnor. Vi vill skärpa straffen för misshandel, våldtäkt och grov
kvinnofridskränkning. Vi vill att hotade kvinnor ska ges tillgång till larmpaket eller livvakt, om det behövs. Vi vill att besöksförbud ska kunna övervakas med elektronisk fotboja. Vi vill att män som slår ska få behandling och att kriminalvården ska bli bättre på att återanpassa våldsverkare.
Vänsterpartiet
Vi tänker skärpa kraven på kommunerna om handlingsplaner och skyddat boende. Öka stödet till kvinnojourerna. Inrätta familjevåldsenheter. Skärpa kraven på kunskap om sexualiserat våld inom samtliga myndigheter som möter våldsutsatta kvinnor och barn. Ge kvalificerad vård till män som slår. Erbjuda alla tjejer feministiskt självförsvar i gymnasiet.
