I HAVSFISKELABORATORIET • LYSEKIL

Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.

Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima- ges to determine what is correct.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29

CM

Stockholm Stockholm

n <?!

Kalmar,

Stockholm Stockholm

Kalmarl

Stockholm Stockholm

Kalmarl

j

MEDDELANDE från

I HAVSFISKELABORATORIET • LYSEKIL

Årsberättelse 1972

Sammanställd av Armin Lindquist

April 1973

J

OM ADRESSEN ÄNDRATS, VAR SNÄLL SÄND DEN NUVARANDE KORREKTA!

IP YOU HAVE CHANGED THE ADDRESS, PLEASE SEND US THE CORRECT ONE

HAVSFISKELABORATORIET

S-453 OO LYSEKIL

SWEDEN

sid.

Introduktion 1

Redogörelse för havsfiskelaboratoriets undersökningar 1972 4

Fältstationen på Bornö 24

Fartygsexpeditionema 25

Deltagande i konferenser etc 1972 28

Besök på utländska forskningsstationer m m 1972 30

Föredrag och undervisning 31

Publicerade arbeten 34

Arbetsplatser 38

Havsfiskelaboratoriets personal m m 1972 39 SVEN RONGE

SVEN ENGSTRÖM: Något om syrgasförhållandena i Östersjön

under 1972

F Ö R O R E N IN G A R

1

Introduktion

Alltfler utvecklingsländer söker utveckla sitt havsfiske samtidigt som i- länderna har svårigheter att få fisket bärande. Utan en ingående analys av fiskets uppbyggnad och förutsättningar kan man icke förstå situationen i de enskilda länderna.

Intressant är det att se på motiven för fiskets utveckling: det är först och främst utvinning av högvärdiga näringsämnen som eftertraktas, sedan sociala aspekter i form av arbetstillfällen och viuare exportprodukter.

Det är därför ej att förvåna att fisket och dess problem kan beskrivas på helt olika sätt, beroende på vilka intressen man har som utgångspunkt.

Diagrammet som följer skall visa några av de variabler och samband som finns inom fisket.

Gräns för rationellt utnyttjande

Efter­

frågan

Industriella intressen;

stora enheter

HYDROGRAFISKA Q BIOLOGISKA FAKTORER

t,

Naturförhållanden (hydrografiska och biologiska förutsättningar) avgör vilka mojligheter fiskbestånden har till utveckling, och det finns en övre gräns för vad som kan produceras i ett naturligt vatten. Föroreningar in­

verkar pä fiskens alla utvecklingsstadier på två sätt: antingen blir den otjänlig sem mär.n i skoföda eller den undviker det förorenade vattnet.

Själva fisket regleras av efterfrångan och fiskeinsatsernas omfattning be­

ror på tradition och kapital. Via fisket mea småbåtar som bedrives hant­

verksmässigt är tradition och sociala aspekter förhärskande. Detta fiske blir mera sällan så intensivt att överfiskning sker. Vid stor efterfrågan kan dock investeringstakten bli hög och vid utebliven fångst uppstår en ekonomiskt mycket besvärlig situation. Hotet mot all sund utveckling inom fisket är överkapitalisering.

Finns det stora naturresurser som rent tekniskt lätt kan skördas (t ex an- choveta) så aröjer det ej länge förrän privata och/eller statliga kapital­

intressen ariver på större satsningar i industriell skala. Överkapitali- seringen är även här ett ständigt hot, dock kan faran många gånger bemötas genom kapitalets buffertverkan och tillgång till expertis.

Havsfiskets variabler är således många, de främsta är följande:

a) fiskbeståndet

b) hydrografiska och biologiska förutsättningar c) föroreningar

d) efterfrågan

e) fiskets utveckling

Havsfiskelaboratoriet arbetar med a-c och e och policyn som ligger bakom aess arbete kan uttryckas så: fisken är en förnyelsebar naturtillgång som ger en högvärdig p>rcdukt och åt yrkesutövarna en god bärgning ifall denna naturresurs vårdas och beskattas på rätt sätt. Det kan vara värdefullt att hålla detta i minnet när man läser årsrapporten för 1972.

Lindquist har 1972 varit sakkunning vid tillsättandet av tjänsten som av- delningsförestånuare och professor vid Finlands Vilt- och Fiskeriforsknings- institut, Helsingfors. Lindquist var svensk aelegat vid sammanträde med Indiska Oceanens fiskerikommission. Ackefors har varit fakultetsopponent vid dr Svante Erikssons disputation i Uppsala. Fonselius var tjänstledig under större delen av året för UNESCO expert-uppdrag i Havana.

Otterlind och Dybern var medlemmar i ICES/SCOR arbetsgruppen om Östersjöns förorening; Dybern även i ICES' motsvarande arbetsgrupp för Nordsjön och adjungerad medlem i ICES' rådgivningskommitté för marina föroreningar.

Den av FAC/SIDA anordnade kursen i marina föroreningars inverkan på levande organismer genomfördes i SIDAs och FAOs regi. Särskild rapport har avläm­

nats av kursens ledare, Dybern.

3 Laboratoriets forskare har - i likhet med de senaste åren - fått bety­

dande kontraktmedel.

Datum Belopp kr

Kontrakt nr el dyl

Titel Projekt­

ledare 2.6.72 15 000:- UKÄ Numerisk-teoretiska model­

ler av våra omgivande hav (datortid)

Svansson

7.6.72 3U lU3:- SNV 7-66/72 Försöksverksamhet med hydro­

grafiska observationer genom kustbevakningen

Svansson

7.6.72 180 000:- SNV 7-69/72 Östersjöns stagnations- förhållanden

Fonselius 7.6.72 19 105:- SNV 7-100/72 a Primärproduktionsunder-

sökningar i Östersjön

Ackefors 7.6.72 25 000:- SNV 7-IOO/72 b Primärp roduktion smät-

ningar i Hanöbukten

Ackefors 7.6.72 110 000:- SNV 7-65/72 Pegelundersökning i Öster­

sjön över fiskägg/yngel och bottenfauna

Otterlind

30.6.72 12 000:- Vattenavgifter enl 8:e kap.3U § Vattenlagen

Vattenundersökningar i sam­

band med ålsjukdomar på sydkusten

Svansson &

Bemtsson 9.II.72 5 000:- NFR Strömmätningar med auto­

matiskt registrerande strömmätare

Svansson

6.12.72 I66 OlU:- SNV 7-100/72 c Primärproduktion smät- ningar m m i Östersjön och Bottenhavet

Acke fors

12.12.72 33 I80:- Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

Programme rbar bordskalkylat or

Lindquist

21.12.72 9 000:- SNV 7-69/72 b Östersjöns stagnations- förhållanden

Fonselius 21.12.72 6 000:- SNV 7-18U/72 Undersökning av klorerade

kolväten i fisk m m

Otterlind 6.2.73

(gäller fr I.I2.72)

9 000:-

•

SNV 7-197/72 Anskaffning av och arbete med Baltiska Årets data

Svansson

Ett avsevärt tillskott av behövlig arbetskraft har skett genom AMS.

Under 1972 startades en ny publikationsserie i form av ett lU dagars nyhets­

blad kallat Nytt fran havsfiske och -forskning”. Redaktör är Andreasson. Den stencilerade serien är avsedd för yrkesutövare, administratörer, politiker och skall vara bryggan mellan dessa och forskning - utveckling hemma och i utlandet.

Responsen har varit gynnsam i press och genom muntliga uttalanden. Följande nummer utkom 1972:

Nr datum upplaga

1 15.IO 150

2 1.11 200

3 16.II 200

U 1.12 250

5 20.12 300

1973 har årgång 2 utkommit 5 nummer, upplaga (När detta skrives

370 ex).

A. Biologiska avdelningen (Västerhavet)

Sill i Västerhavet och Nordsjön Det_ internationella samarhetet

Nedgången i sillfångsterna och den minskade storleken på sillpopulationema i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt har bidragit till att Internationella Rå­

det för Havsforskning (ICES) har tillsatt flera arbetsgrupper för nord- '•

sjösill, som nu.arbetat i flera år.

"North Sea Herring Assessment Working Group" har sammanträtt i Charlotten- lund, Danmark, två gånger under 1972. I januari utarbetade gruppen en rap­

port om sillbeståndet i Nordsjön och Skagerak, som överlämnades till "Liaison Committee" inom ICES och som i sin tur utarbetade en rapport om sill och and­

ra fiskslag. Den behandlades på Nordostatlantiska Kommissionens (NEAFC) möte i London i maj månad.

Den senaste rapporten om sill visar att fiskedödligheten har ökat starkt för nordsjösill. För vuxen sill har den stigit från c:a 35 % åren 1947-1964, till nästan 80 % efter 1968. I det senare fallet innebär det att 8 sillar av 10 fiskas upp redan det första året, som de rekryteras till det vuxna beståndet. Det totala beståndet av sill i nordsjöområdet har minskat från ett genomsnitt för åren 1949-1965 på 29 miljarder individer till c:a 20 miljarder efter 19Ô5» Det som emellertid är mest uekymmersamt är att efter

1966 har antalet fullvuxna, könsmogna individer minskat till 1/3 av det an­

tal som förekom under 1950-talet. Detta typiska tecken på överfiskning är särskilt oroande för svenska fiskare, som koncentrerat sig på vuxen s.k. kon- sumtionssill.

Beträffande fångsterna av sill så sjönk dessa till 574 000 ton år 1971 för Nordsjön och Skagerack enligt den internationella fiskeristatistiken. Detta är 32 % under genomsnittet för åren 1955-1964 och 8 % lägre än 1970. Gene­

rellt har fångsterna fr.o.m. 1969 minskat i Nordsjön och Skagerack men spe­

ciellt i Skagerack och nordöstra Nordsjön. Däremot har fångsterna ökat i nordvästra Nordsjön (framför allt omkring Shetland och västerut), där tidi­

gare ej fullt utnyttjade bestånd tagits i anspråk:.

D_et_ int_ernati_on_el_la praktiskci £amarbetet_ute_ti_ll_ havs

Inledningsvis kan konstateras att i området norr om Nordsjön i nordöstra de­

len av Atlanten, d.v.s. i Norska havet och Barents hav är samtliga trålöver­

sikter av förekomsten av norsk vårlekande sill ("islandssill") mycket ned­

slående. I farvattnen från Grönland till Färöarna gjorde isländska, sov­

jetiska och norska undersökningsfartyg< sommaren 1972 en trålöversikt för att utröna styrkan av de senast . födda årsklasserna av olika fiskslag. Man fann att återväxten av vissa fiskslag som torsk, kolja, kungsfisk och tobis var mycket bra i området kring Färöarna. Det var emellertid beklämmande att man

inte fann en enda ungsill i hela översikten, vilket visar att nyrekryteringen till beståndet av s.k. "islandssill" är dålig eller ingen alls. Det är nu tredje året i följd som samma sak konstateras. En motsvarande undersökning i Barents hav och norra delen av Norska havet sommaren 1972 utförd av sov­

jetiska och norska fartyg visar samma negativa resultat vad beträffar sillen.

I Nordsjön, Skagerack och Kattegatt deltog 8 olika länders forskningsfartyg i februari 1972 (Danmark, England, Väst-Tyskland, Holland,Norge, Skottland, Sverige och Sovjetunionen) för att undersöka den årsklass av höstlekande sill, som föddes hösten 1970. Resultatet tyder på att 1970 års klass är över genom­

snittet , varför man 1973 kan vänta sig en god rekrytering till det vuxna *'

beståndet.

5.

Flera olika internationella undersökningar av sillarvsförekomsten ägde rum under 1972. Här rör det sig om relativt nykläckta sillarver. Man trålar med en planktonhaj - Gulf III - över stora ytor och med utgångspunkt från antalet larver per tidsenhet och per genomsökt vattenvolym, uträknas antalet larver per m^ i de olika undersökningsområdena. Värdet av dessa undersök­

ningar är bl.a. att man får ett mått på den s.k. lekpotentialen i olika lek­

områden. Är ålderssammansättningen av bestånden känd kan man bestämma lek- populationens storlek.

Resultatet av den internationella undersökningsaktiviteten i Nordsjön under 1972 visar att larvtätheten var något större än motsvarande resultat visar

för 1971* Den största tätheten av larver påträffades väster om Orkney

öarna och utanför Skottlands nordvästra hörn vid Kap Wrath. För första gång­

en sedan 1967 påträffades stora mängder larver i Buchenområdet öster om Skottland. Vid Dogger bank är fortfarande antalet larver ganska lågt men larvtätheten är ändå mycket högre i jämförelse med åren 1967-69»

Resultaten från Kattegatts området är nedslående men det behöver ändå inte tolkas negativt då huvuddelen av den sill som nu för tiden förekommer i Kattegatt är en annan typ av sill än Kattegatts höstlekande. Den nu före­

kommande sillen har andra lektider och områden vilket förklarar att ytterst få sillarver togs vid vår trålexpedition i Kattegatt.

Sammanfattningsvis kan sägas att resultaten av undersökningarna visar att antalet larver som kläcks är relativt stort i förhållande till de nu starkt reducerade lekpcpulaticnerna av sill.

Int_ernati^oneljLa £e£le.ringar _ay_sillfisket_

Vid NEAFC:s möte i London i maj 1972 bestämdes att regleringen av sillfisket i nordsjöområdet skulle fortsätta och dessutom utvidgas. Efter att många olika förslag diskuterats enades man om två olika förslag som de olika fiske­

nationerna fick fritt välja emellan efter eget gottfinnande:

1. Fiskeförbud för sill i Nordsjön och Skagerack fr.o.m. 1 februari t.o.m.

15 juni 1973 med undantag för 2 500 ton sill för konsumtion eller bete.

2. Samma förbudstid som i förslag 1 men med undantag för en kvantitet konsum- tionssill i februari och mars som motsvarar den mängd konsumtionssill som

fångats i februari och mars under det bästa av åren 1969-1971» För åter­

stoden av perioden (l april-15 juni) har man rätt att fånga 1 250 ton kon­

sumtionssill.

Vid överläggningar som ägde rum i Fiskets hus den 11 november 1972 röstade svenska fiskare för förslag nr 2, som ansågs mest fördelaktigt ur deras syn­

punkt , då svenska fiskare har fångat mycket sill under perioden februari­

mars 1969»

Regleringen för 1973 innebär således att allt s.k. industrifiske efter sill är förbjudet under 4,5 månader i Skagerack och Nordsjön.

Den f.is_ke_ri_bi_ol_0£is_ka ver^k^amheten_vi_d__lab£rat_ori_ejt

Laboratoriet fortsätter den biologiska bevakningen av sillbeståndens utveckling i Nordsjön, Skagerack och Kattegatt och gör så många analyser som man orkar med med hänsyn taget till den ringa personalstyrkan. Det är främst sillbestånden i Kattegatt och Skagerack som undersöks. Huvuddelen av det svenska sillfisket bedrivs numera i Kattegatt.

Inte mindre än 28 sillprover ur kommersiella fångster tagna i Kattegatt har

analyserats. 18 av dessa var tagna med bottentrål, 7 med flyttrål och övriga

med sillsättgam. Totalt analyserades l8l9 individer. Dessutom mättes och

vägdes ytterligare 5 407 individer. Dessutom tillkommer 4 infrysta prover

scm ännu ej analyserats.

Under februari månad deltog Sverige i ICES' ”Young herring survey in the North Sea area” med undersökningsfartyget Skagerak och Thetis. Från dessa expeditioner analyserades dessutom 8 sillprover från Kattegatt. 11 pro­

ver hemfördes från Skageracks området för analys. Tillsammans analyse­

rades från dessa expeditioner 1 570 sillar och ytterligare 3 703 sillar mättes och vägdes.

Ur kommersiella fångster från Skageracksområdet analyserades 16 sillpro­

ver, 1 prov taget med bottentrål, 3 prover tagna med flyttrål, 6 prover tagna med snörpvad och 6 prover tagna med sillsätt gam. 1 232 sillar

analyserades och ytterligare 1 681+ sillar mättes och vägdes. 2 prover från Skagerack området är infrysta och återstår att analysera.

Slutfacit för analysverksamheten vid sillavdelningen blir att H 621 sillar analyserades med s.k. fullständig analys och ytterligare 8

661

sillar mättes och vägdes.

Den fullständiga analysen omfattar längd, vikt, fjäll, otoliter, kön, ut­

vecklingsstadium, kotor och kölade fjäll. Under 1972 har dessutom större delen av sillproverna analyserats på mängden fett.

Hans Ackefors

Skarpsi11

Under 1972 har

65

prov (mer än 9000 skarpsillar) analyserats och databe­

handlats. De stora variationerna i tillväxten hos västkustskarpsillen har undersökts närmare och en genomgång av miljöfaktorerna har påbörjats.

Vid sökandet av orsakerna till tillväxtökningen måste man utgå från flera samverkande faktorer. En intern prognos över västkustens skarpsillfångster under säsongen 1972/73 gjordes på basis av de hydrografiska och meteorolog- giska förhållandena under lektiden 1971» Det är avsikten att fr o m nästa säsong (1973/7*0 lämna en allmän prognos.

Armin Lindquist

Havskräfta

Fortsatt bearbetning av resultat från försökstrålningarna på Ijrran-Sörgrundet och Vinga-Morups Tånge.

Räka

Fortsatt insamling och grovbearbetning av fångstrapporter från 17-18 räk- tralare. Matematisk bearbetning av nytt och gammalt material med sikte på arsklassbestämningar och stock assessment. Deltagande i ICES Working Group on Pandalus. Maneten Tima var inget problem under 1972.

Hummer

Under året har inga praktiska undersökningar bedrivits. Viss bearbetning av material från märkningsundersökningarna. Sammanfattning av hummerns gräv- ningsbeteende presenterad vid symposiet Man in the Sea, Helgoland, september.

B.-I. Dybern

T.

Sedan

1965

har insamling av hummermagar skett i syfte att studera hummerns näringsval. Ca 3^0 magar har analyserats och resultaten från dessa har meddelats inför höstens möte med internationella rådet föh havsforskning, Köpenhamn.

Undersökningar över krabbans biologi

Under 1972 har studierna över krabbans biologi i första hand bestått av dykarundersökningar, dar olika beteenden har studerats och där en hel del kort har tagits. Vidare har märkningsförsöken avslutats. Akvariéexperi- menten har fortsatt med studier av skalbyten, äggkläckning, skador m.m.

Även i år har noggranna fångstuppgifter från ca

25

krabbfiskare insamlats.

Undersökningar rörande eventuella tungmetaller hos krabbor har gjorts i samarbete med bitr. prof. Eric Olausson, maringeologiska laboratoriet, Göteborg. Dessa prover håller på att analyseras.

Hans Hallbäck

Bl&mussla, ostron

Insamling av blåmusslor för bestämning av innehåll av skadliga metaller^

och klorerade kolväten. Ingår i ICES-pro grammet för en!ibase-line study' av Nordsjön och dess föroreningssituation.

B.-I. Dybern

Zooplanktonundersökningar, inklusive fiskägg och fisklarver

Västkustens planktonundersökningar har koncentrerats till regelbundna prov­

tagningar i Gullmarsfjorden samt till undersökning över förekomsten av ål­

larver i Skagerak och Kattegatt. Genom Isaacs-Kidd Midwater Trawl blev det möjligt att få ett kvantitativt grepp om mängden ålyngel som varje dygn kom­

mer in till vår västkust (uppskattningsvis 2 milj.).

Armin Lindquist

Föroreningar, allmänt

Insamling av prover av torsk, sill och rödspätta fran olika lokaler fran Göteborg till mellersta Skagerak. Proverna anslyserade beträffande inne­

håll av metaller och klorerade kolväten. Undersökningen ingår i ICES’

”base-line study of the pollution of the Norts Sea”.

B.-I. Dybern

Brofj ordsundersökningar

De undersökningar, provfisken och dykningar, som undertecknad bedrivit i BrO' fjordsområdet sedan 1958 har avslutats under hösten 1972 och fortsätter nu i havsfiskelaboratoriets regi.

Hans Hallbäck

B E R Ä K N IN G

AVYIELD

P E R

REKRYT

oû > z

/Jv__ C

S A -t v p O

8 .

Byfjorâen

2 expeditioner har gjorts med fartygen för undersökningar i Byfjorden, vid sidan av dem som den hydrografiska avdelningen gör. Fiskeribiologi, hydro- grafi och vissa speciella marinzoclogiska problem har stått på programmet. - På anslag från bl a naturvårdsverket har vissa undersökningar över filtre­

rande organismers förekomst skett. En 3-bet.ygsuppsats vid zoologiska insti­

tutionen behandlar förekomsten av blåmusslor på mjukbottnar i Byfjorden (S. Elmer & B. Fritzell: Beståndsanalys av Mytilus edulis på mjukbottnar i Byfjorden).

Idefjorden

Ingen verksamhet.

B.-I. Dybern

(Östersjön)

Den fiskeribiologiska verksamheten i Östersjön har liksom tidigare varit mångskiftande med speciella undersökningar rörande fisk, fiskägg/yngel,

bottenfauna och plankton ( se följande avsnitt).- Fisket efter sill/strömming och torsk karakteriserades 1972 av relativt goda fångster, främst av sill i södra Östersjön under det första halvåret. Fångstkvantiteten vid sydkusten torde dock bli ungefär densamma totalt sett som 1971. Dåligt fiske under hösten, delvis på grund av blåsig väderlek, ledde till en utjämning av års- kvantiteten. På ostkusten har utvecklingen varit positiv - ökning ca 1000 ton. Gotlandsfisket visar dock minskad fångst. I egentliga Östersjön har förskjutningen mot större andel stor sill i fångsterna fortsatt. Både väst­

kust- och sydkustbåtar har exempelvis erhållit mycket "lror" och även större sill, särskilt väster om Bornholm. Uppgift saknas ännu om hur mycket indu­

strisill som fangats men kvantiteten torde vara måttlig. Torsken visar en­

ligt preliminära uppgifter en nedgång för landningarna i Blekinge, men den är ej större än att den kan förklaras av att man ägnat sig mera åt sillfiske än brukligt under första halvåret. Vid Gotland visar torsken en ökning efter låg frekvens 1971, då syreförhållandena var extremt dåliga i djupare områden.

Laboratorieverksamheten har omfattat provtagning för ras- och åldersanalys m.m. av nära 7*000 sillar/strömmingar varjämte även de närmast föregående

arens^prov gjorts klara för nu pågående databearbetning. Efter några års uppehåll har strömmingmärkning åter stått på programmet. I Öregrundsgrepen och strax söder därom märktes tillhopa 2.200 strömmingar kring månadsskiftet maj-juni för utredning av vandringsbeteendet inom. området, innan miljön på­

verkas av framtida varmvattensutsläpp från det under byggnad varande kärn­

kraftverket vid Forsmark. Återfynden kommer nu utom från angränsande vat­

tenområden även söderifrån ned till Gotland och Öland (hittills föreligger dock blott tva sådana fjärrfynd). Det är från tidigare mindre märkningar kring Öregrundsgrepen känt att området under lektiden uppsökes av strömming både från norr och söder. Internationellt koncentreras intresset på förberedande av åtgärder mot överfiskning i Östersjön. Man har bl. a. gjort ett utkast till indelning av havsområdet i lämpliga avsnitt för fångstrapportering.

Torskbestandet kan förväntas visa en tillbakagång på grund av låg rekryte­

ring under åren 1968 och 1971 (båda med stark syrebrist i djupvattnet). Ett par måttliga argangar kom däremellan. Under 1972 förbä.ttrades syresituationen och därmed lekförhallandena för torsken, men ännu är det för tidigt att bedöma år­

gångens storlek. Avsevärt arbete har nedlagts under året på studium av

otoliternas (hörselstenarnas) anläggning av s.k. årsringar under de första

tva av torskens levnadsår. Anläggningen av ti11växtringar synes vara mindre

årstidsbunden än man tidigare trott. Svårigheten att enhetligt bestämma åldern,

särskilt hos äldre östersjötorsk, har lett till ett internationellt samarbete

som följer på det i tidigare redogörelse omnämnda stora torskmärkningspro- jektet, vilket nu är i sitt avslutningsskede. En någorlunda god åldersbe- ståmning är nödvändig för tillförlitliga prognoser över ett fiskbestånds ut­

veckling i relation till fisket. Provtagningen av otoliter omfattade 1972 ca 3.000 fiskar fran södra och mellersta Östersjön. Prov har även tagits från Ålands hav där beståndet av djuptorsk synes ha varit relativt gott de två sista aren. På grund av avsättningsproblem m.m. har fisket här dock

fått ringa omfattning.

Vid den av Sveriges fiskares riksförbund anordnade internationella Östersjö- konferensen i Stockholm i juni 1972 lämnades en översikt av östersjöfiskets utveckling ur internationell synpunkt. Karakteristiskt är nu att sill/

strömmingsfångsterna visar en stagnation liksom fallet sedan 1950-talet varit med torskfiskets. Skarpsillen, som tyvärr blott i obetydlig grad kunnat tillvaratagas av det svenska fisket, har däremot visat en fortskridande fångstökning till 1971.

Gunnar Otterlind

Primär- och sekundärproduktionsmätningar i Östersjön och Bottenhavet

Havsfiskelaboratoriet i Lysekil arbetar nu med en submodell av energiflödet i ekosystemet - växt- och_djurplankton - som utgör en del av den stora mo­

dell, som beskriver hela Östersjöns energibudget. Det pelagiska ekosyste­

met, bestående av växt- och djurplankton samt därav nedbrytbara substanser och närsalter utgör delar av det energisystem som beskrivits av Jansson (1972)

Energy Flow Through the Baltic Ecosystems^. I denna redogörelse kommer vara hittills gjorda undersökningar och just påbörjade undersökningar att beskrivas med hjälp av figurerna 1-2, där fig. 1 åskådliggör hela energi­

flödet i den submodell som omfattar plankton, fig. 2 beskriver clika fraktio­

ner av växtplankton och olika trofinivåer och fraktioner av djurplankton.

Produktionsstudierna understöds ekonomiskt av Statens Naturvårdsverk (SNV).

De_fyra <lejy?ro^ektj5n

Av praktiska skäl uppdelas våra undersökningar i fyra delprojekt, som inte­

greras i varandra och bildar våra primär- och sekundärproduktionsstudier av Östersjön. Provtagningar sker regelbundet av växt- och djurplankton, pri­

märproduktion med 1 C-teknik, klorofyllmätningar, detritusmängd samt hydro­

grafiska mätningar.

Delprojekt I (D i) omfattar zooplanktonundersökningar för att bestämma se­

kundärproduktionen samt ekologiska undersökningar av såväl faunan totalt som vissa viktigare arters funktion i energiflödet mellan olika trofinivåer.

/Kontrakt SNV 7-71/72/.

Delprojekt II (D II) omfattar primärproduktionsundersökningar framför allt pa tva snitt Visby-Västervik samt Askö-Landsort men även enstaka mätningar på Fiskeristyrelsens standardstationer. Dessutom tas växt- och djurplankton- prover samtidigt. /Kontrakt SNV 7-100/72 a/.

Delprojekt III (D III) omfattar primärproduktionsstudier på fyra stationer i Östersjön och Bottenhavet. På dessa stationer görs förutom -mätningar, klcrofyllmätningar, mätningar av mängden detritus, phytoplankton tas för både artanalys och bestämningar av mängden fosfor, kväve och kolinnehåll. /Kontrakt SNV 7-100/72c/.

Delprojekt IV (D IV) omfattar specialundersökningar av primärproduktionen i Hanöbukten och 1 C-tekniken. Variationen i produktionen på ett snitt från kusten och ut till havs kommer att studeras i detalj. Variationen i pro- duktion under olika ljusförhållanden kommer likaså att undersökas. Parallella mätningar på samma plats skall göras som kontroll på tillförlitligheten hos mättekniken. Slutligen skall under den ljusa årstiden mätningar göras på

olika tider av dygnet./Kontrakt SNV 7-100/72b/.

10 .

Integrerade ™öe£S£kningar_av energiflödet i det pelagiska ekosystemet

under 1973^ " “ ^ ~ '

Den enkla boxmodell, som presenteras i fig. 1, utgör en förenklad modell över energiflödet i det pelagiska ekosystemet vad beträffar phytoplankton och zooplankton. För att få en mer nyanserad bild av phytoplankton och zoo­

plankton hänvisas till fig. 2, där de olika fraktionerna av phytoplankton framgår liksom uppdelningen av zooplankton på trofinivåer. För att få en mer komplett bild av energiflödet mellan en fraktion av phytoplankton och herbivora eller omnivora zooplankton fordras en kvalitativ bild av artsam­

mansättningen av phytoplankton och na,turligtvis god kunskap om vilka orga­

nismer, som ingår i de olika zooplanktonarternas föda. Det är dessutom vik­

tigt att veta vilka av födoorganismerna, som ingår i dieten för de olika kamivora zooplanktcnarterna samt mängden detritus som utnyttjas av olika arter. Vid de mätningar som hittills gjorts av oss och andra forskare i Östersjön har endast den totala biomassan resp. nettoproduktionen för phyto­

plankton och zooplankton framräknats. Genom att införa klorofyllmätningar och analys av växtplanktonprover kan vi få värden på energiinnehållet i de olika fraktionerna av phytoplankton förutom andra värdefulla upplysningar.

Genom att Dr. Sigfrid Schnack, Kiel, inom kort kommer att publicera ett arbete om.de viktigaste copepodarterna i Östersjön och deras föda blir det således möjligt att göra grova uppskattningar på energiflödet från olika phytoplank- tonfraktioner till olika zooplanktonarter. Detta innebär att analys av art­

sammansättning och utvecklingsstadier hos de olika arterna i zooplanktonpo- pulationen blir mycket viktig för att förstå energiförbrukningen inom varje trofiniva. Som framgått av tidigare ra/pporter och publikationer har sådana analyser hittills gjorts av Havsfiskelaboratoriet.. I framtiden återstår yt­

terligare en typ av undersökningar, nämligen respirationsmätningar, för att få en uppfattning om den totala energiförbrukningen såväl inan populationerna av phytoplankton och zooplankton som mellan dessa. Då värden erhållits på respirationsförlust och produktionskapacitet (= tillväxt + reproduktions­

potential) kan mera fullständiga värden erhållas på energiflödet i det pe­

lagiska ekosystemet av phytoplankton och zooplankton.

Bi£mass_a_och__p£odukti_on av_fisk i_ Östersjön

För att förstå hur mycket energi som övergår till den översta delen av nä­

ringspyramiden har Ackefors & Hernroth (1972) gjort en grov uppskattning av de viktigaste fiskbeståndens storlek i eg. Östersjön. Dessutom är produktio­

nen av fisk uppskattad och jämförd med fångstuttaget av fisk. Detta är första gången som en dylik beståndsuppskattning görs för Östersjön. Förfat­

tarna är helt medvetna om att med en förbättrad fiskeristatistik, så kan nog­

grannheten i värdena ökas betydligt.

Fiskfångsten har stigit till 5^8 302 ton i eg. Östersjön vilket motsvarar ett fangstuttag av 2,7^- g fisk per m^ och år. Totalt är produktionen av samtliga arter uppskattad till 0,8 - 1,2 milj. ton per år.

Vid en jämförelse mellan tillgängliga data för eg. Östersjön så utgör pro­

duktionen per år av phytoplankton, zooplankton och pelagiska fiskar:

phytoplankt on Zooplankton Pelagiska fiskar

20 milj. ton C 1 milj. ton C

0,06-0,09 milj. ton C

Fångst av pelagiska fiskar 0,035 milj. ton C

Det_ intLern_ati_cn_8_llja £amarbetet_i_Ö_st ersjön

De nu pågående undersökningarna av primär- och sekundärproduktionen är re­

laterade till internationella undersökningar genom de Baltiska Marinbiolo­

gernas aktivitet i Östersjön. För närvarande är det främst de metodiska frågorna som står i förgrunden. I framtiden hoppas man att även de olika resultaten skall kunna samordnas om man dessförinnan kan komma överens om gemensamma metoder. Det metodiska arbetet har varit uppdelat på 6 arbets­

grupper och vid det senaste mötet mellan kommittén för Baltiska Marinbiolo­

gerna och de olika conveners för arbetsgrupperna i Gdynia, Polen, 31 okt.~

3 nov., 1972, tillkom ytterligare en grupp. Våra undersökningar är närmast relaterade till arbetsgruppen för experimentella studier av primärproduk­

tionen (convenor Dr. U. Horstmann, Kiel, B.R.D.) och arbetsgruppen för zoo­

planktonstudier (convenor Dr. H. Ackefors, Lysekil, Sverige). Primärproduk­

tionsgruppen skall sammanträffa den 20-26 maj på Studsvik för ett interna­

tionellt kalibreringsmöte. Därvid kommer en mängd viktiga frågeställningar att behandlas och konkreta försök ute till sjöss kommer att äga rum för att testa inkubationstider för "in situ" metoden, olika Na-^C0q-lösningar »från olika länder kommer att testas i samma försök etc. Samtliga deltagare med­

för sin egen apparatur för mätningar, varför det finns goda möjligheter att jämföra även dessa.

Redogörelse för hittills analyserade prover f)rjm_1972. års.

£r£dukt_i£nsmätningar

I. Primärproduktionsmätningar med l^C-metoden "in situ".

Under 1972 har Havsfiskelaboratoriet lyckats genomföra 9 expeditioner i om­

rådet som begränsas av Landsort i norr, Västervik i söder och Gotland i öster. Härvid har l8 mätningar utförts vid 7 skilda stationer (se fig. 2).

De råvärden som därvid erhållits har omräknats för att kunna illustrera produktionen i mg C m~^dag"l. Resultaten visar för perioden l4-l6 februari en produktion av 13-30 mg C m-2d~l. Vid nästa mätning den 6.3 noterades en ökning till 47 mg. Den därpå följande mätningen som utfördes den 19.4 visade det högsta värdet för hela året. Vid detta tillfälle noterades 806 mg C Drygt en månad senare (29.5) hade vårblomningen passerat och produktionen hade sjunkit till l6l mg. Vid de två därpå följande mätningarna (8.6 samt 3.7) steg produktionen återigen (285 resp. 545 mg). De mätningar som sedan utfördes 7-8 september visade att produktionen fortfarande var relativt hög (340 resp. 230 mg) och den 11.9 inträffade det högsta höstvärdet (742 mg). Nästa mätning företogs den 31.10 och då uppmättes fortfarande en tämligen hög produktion (225 mg). Arets tre sista mätningar företogs under november månad och vid dessa mätningar hade produktionen sjunkit för att vid månadens slut ha nått ett värde som motsvarade det som erhölls i februari.

II. Phytoplanktonprovtagningar.

Ett mycket stort antal phytoplanktonprov insamlades under 1972. Dels före­

kom sådana provtagningar i samband med primärproduktionsmätningarna och dels i samband med varje Zooplanktonexpedition. Då analyseringen av dessa prover är tidskrävande har endast ett fåtal resultat kunnat framräknas till dags dato. De resultat som här redovisas härrör från phytoplanktonprover tagna i samband med primärproduktionsmätningar under tiden 29.5-29.11.

Proverna har analyserats till artsammansättning, enskilda arters volym per ytenhet, total volym samt total kolhalt per ytenhet.

De fyra prover som analyserats för perioden 25*5-8.6 uppvisar en mycket liten variation i biomassan (0,023-0,034 g C m~2). Proverna domineras helt av dinoflagellater med ett mindre inslag av blå-gröna alger i provet den 8.6.

Vid nästa provtagningstillfälle den 3*7 har biomassan tiodubblats (0,20 g C m ^) tack vare en massförekomst av den blå-gröna algen Aphaniz omen on flos- aquae. Dinoflagellater förekommer fortfarande tämligen rikligt. I provet från den 7.9 har biomassan ökat ytterligare och uppgår nu till 0,49 g C m~^.

Även nu dominerar Aphanizomenon flos-aquae stort, men inslag av dinoflagel-

later och diatomeer finns även. Under de två därpå följande mätningarna i september hade biomassan hastigt sjunkit och var nu endast 0,018 resp. 0,027 g C m-2. Massförekomsten av blå-gröna alger hade avtagit och i stället bör­

jade diatomeerna att bli talrika. I slutet av oktober var biomassan fortfa­

rande av samma manaden innan (0,033 g C), men nu dominerade diatomeerna.

Vid arets sista två mätningar i slutet av november uppmättes en biomassa på 0,022 resp. 0,023 g C m-^. vid dessa två tillfällen var diatomeerna helt dominerande.

III. Zooplanktonprovtagning

Är 1972 har vad beträffar zooplanktonprovtagningar varit det mest intensiva provtagningsåret sedan den nuvarande verksamheten startade 1967. Inte mindre än 189 prov har insamlats från ett område som sträcker sig från norra Bot­

tenviken till södra Östersjön. Endast en mindre del av dessa prov har ana­

lyserats da detta arbete är mycket tidskrävande. De resultat som nu redo­

visas härrör endast fran zooplanktonprov tagna i samband med primärproduk- tionsmätningar. Varje prov har analyserats till arter och utvecklingsstadier.

Fran dessa värden har sedan volym och våtvikt beräknats för att till sist kunna presenteras som g C m-2.

Mycket kortfattat kan de hittills analyserade proverna sägas ge följande in­

formation om biomassan av zooplankton i området:

Under perioden 10-15 februari erhölls värden mellan 0,0t och 0,08 g C m“2.

Exakt samma värden visade de prover som togs den 6:e och J:e mars. April­

proverna är ännu ej analyserade men den 29:e maj hade biomassan ökat till 0,11 g C m~2. I början av juni hade värdet sjunkit till 0,06 g medan däre­

mot en kraftig ökning noterades under framför allt juli (0,k0 g) men även under september (0,27 g).

Då merparten av^l972 års zooplanktonprover återstår att analysera kan någon helhetsbild av arets Zooplanktonproduktion ännu ej tecknas. Förhoppningen inför 1973 är att insättandet av en fiskerikonsulent i primärproduktions- mätningarna skall kunna avlasta zooplanktonavdelningens personal så att denna skall hinna ägna sig at bearbetningen av det växande antalet p~over.

Hans Ackefors & Lars Hernroth

13 .

Eig» 1* Energiflödet i den del &v ekosystemet som berör phytoplankton och

koo

- plankton enligt Odums energispråk.

Ï « instrålad. Ijusmängd

T « temperaturen i vattenmassan N * närsalter

P * biomassan av phytoplankton

S » biomassan av zooplankton (konsuinenter)

B ** detritus

⁴

löst organiska substanser (aminosyror* polysacsharider etc»)

SEDIMENTAÎ JON

Fig. 2. Olika fraktioner av pi^ytoplankton Basst 5 olika trofiniv&er av olika. zooplankton- fraktioner enligt Petipa.Pavlova, och Mironov (1970).

ORGANISMS TROPHIC LEVEL

--- —— — ——--- ■ —-*——

Phytoplankton

Primary producers 7-25« I 30-50« I >50«

N.80-90% ' 4-12%| c. 4 %

B. «2% 197-99 %

I Sa pro- phagous j organisms

- ~~ - —--- ---1

Herbivorous organisms

Mixed-food consumers

1

2

3

Primary carnivores

Secondary carnivores

Tertiary earn i v or es 6

Undersökningar över fiskägg och -yngel (larver) i Östersjön

Under våren 1972 noterades ett kraftigt inflöde av salt och syrerikt vatten fran Balthavet till Bornholms "bassängen. Betta medförde förbättrade repro- duktionsförhållanden för bl.a. torsken. Denna leker i bassängemas djupare delar. Endast där kan torskäggen (rommen) hålla sig svävande. De fordrar nämligen en salthalt av minst 10 - 11 %o för att ej sjunka. Denna salthalt finns normalt endast under 50 m djup i Bornholmsbassängen (öster om Born­

holm). På detta djup ökar salthalten språngartat. Detta skikt kallas salt- språngskiktet eller haloclinen. Haloclinen utgör en effektiv spärr mot ver­

tikal omblandning av vattenmassorna. Då tiden mellan två större saltvatten­

inbrott blir alltför lång tar syret i djupvattnet slut och om nytt vatten ej inströmmar sker svavelvätebildning. Etor dödlighet bland t.ex. torsk­

ägg och -larver blir följden. Det under 1972 noterade saltvatteninflödet var troligen orsaken till att antalet torskägg ökade i Bornholmsbassängen, jämfört med året innan. Dock förblev mängden larver ringa, att döma av de prover som hittills analyserats. Möjligen kan detta bero på det inström­

mande vattnets låga temperatur (mindre än k°C). Torsken föredrar b-6° C.

Man kan förmoda att det kalla vattnet inverkat menligt på t.ex. befruktnings- processen,^embryonalutvecklingen, kläckningen och födotillgången. Situatio­

nen 1972 påminner om våren 1969, då nytt vatten inströmmat under vintern

1968 / 69 . Även detta vatten var kallt och endast 2 torsklarver hittades i proverna från detta år.

Den antagligen mycket dåliga årsklassen 1971 av torsk och den, enligt de hittillsvarande analyserna, dåliga årsklassen 1972, kommer vardera att till­

föra den vuxna populationen ett ringa individtillskott. Dessa två årsklas­

ser blir fångstbara under 197^-75 och torde ge en vedgång av fångsterna under dessa år och de närmast följande. Undersökningar utförda av våra hydrogra- fer under januari 1973 visar att svavelväte finns närvarande väster och norr om Gotland. Syrehalten är vidare irycket ringa under haloclinen i Gotlands- djupe t. I Bornholmsdjupet har syrehalten i bottenvattnet ännu ej understigit 2 ml Og/l. Vid torsklekens början kommer dock sannolikt, on ett nytt salt- vattensinbrott inträffar, den kritiska gränsen för torsken att ha nåtts i de djupaste vattenskikten. Lekförhållandena för den ostliga populationen (öster om Gotland) kan även väntas vara ogynnsamma och risk bör föreligga för en avsevärd utarmning av detta bestånd.

Beträffande skarpsillen är situationen den motsatta. Under 1971 cch 1972 har stora mängder ägg och larver påträffats från Arkonabäckenet (området väster om Bornholm) till ost Gotland. Un möjlig förklaring är den göd­

ning av ytvattnet, som följer då stagnerat bottenvatten förs upp mot ytan när nytt bottenvatten inströmmar. En mycket stark planktonblomning kunde iakttagas under 1969 och 1970. Den rikliga förekomsten av planktonorga­

nismer under dessa år, har antagligen befrämjat utvecklingen av skarpsill- larverna och avsevärt stärkt beständet. De höga larvantalen (och äggan­

talen) under 1971 och 1972 kommer sannolikt att resultera i goda fångster även under 1973 och 197^- samt något år därefter.

Roger Lindblom Undersökningar över Östersjöns bottenfauna

Undersökningarna har i stort sett bedrivits enl. ursprunglig planering, dock fick till följd av ogynnsam väderlek flera lokaler under exp. i nov./dec. inhiberas.

Sammanlagt har 7 expeditioner fullgjorts, varav 1 till Ålands hav och liksom förut har undersökningarna utförts huvudsakligen i samband med andra fiskeri- biologiska studier, främst torskundersökningar. Vad beträffar arbetsmetodik, arbetsområde, etc., hänvisas till föregående årsrapport; antalet stationer har dock utökats något.

Till följd av de hydrografiska förändringarna som inträtt sedan årsskiftet

1971/72 karaktäriserades bottenfaunan spec, under senare delen av 1972 dels av

l6.

B % S ft ►

Kl «S p © O

>n> X hs oo S

5

ö * a ft Su­

ffis «S S © O

•*3 3E h> m x

B g ft $»

® es

p ta

©

^ K t-a » S5 ss§

^A.

^{© ► O}

25 X Ü10

Bivalvia

Y Ü10 Pelyehaeta

ENE Chr

□ övriga

S 24

t r> ^

Biomassans utveckling {ind/m“j på de djupast belägna lokalerna

i Bornholmsbassängen under 1972, Kurvan upptill anger sjtrgashalt.

överhuvud ökande biomassor, dels av en viss rekolonisering av förut livlösa bottnar, t.ex. Bornholmsdjupet. En viss spridning av österöver av mera ''västliga" arter kan även noteras, för södra Östersjön. Ett antal för

Arkona- och Bornholmsbassängema "nya” arter (polychaeter) har erhållits och rapporterats, dels i ett ICES-meddelande, dels i Laboratoriets egen med­

delandeserie.

Internationellt samarbete inom ramen för Baltic Marine Biologists har in­

letts genom medverkan i arbetsgruppen för "Sampling of soft bottom macro- fauna" .

En populärartikel över undersökningar av Östersjöns bottenfauna har pub­

licerats i Fauna & Flora, liksom även ett mindre arbete över insamlingsme- todik i ICES Coop. Res. Rep., Ser. A (New Baltic Manual).

Anders H. Hagberg

Föroreningsproblem

Undersökningarna rörande förekomsten av klorerade kolväten (DDT och PCB) har fortsatt under 1972, om också i något mindre omfattning än tidigare.

En redogörelse för nämnda ämnens förekomst främst i si11/strömming och torsk har publicerats i tidskriften Ambio i samarbete med naturvårdsverket och naturhistoriska riksmuseet.

Gunnar Otterlind

Västerviksområdet

2 expeditioner till Västerviksområdet, särskilt Gamlebyviken. Hydrogra­

fiska, fiskeribiologiska samt benthosstudier. Hydrografiska provtagningar (temperatur, salthalt, syre) utföres av konsulent Molander, Västervik.

B.-I. Dybern

B. Hydrografiska avdelningen

Fyrskeppsundersökningar och andra kontinuerliga mätningar

Under året upphörde fyrskeppsmätningarna efter nära 100 år. Observatio­

nerna genom kustbevakningen kom i gång på allvar.

upphörde med hydrografiska mätningar 72 11 30 då fyrskeppet indrogs och ersattes med en kassunfyr.

Vid Bornö_ station fortsattes den långa serien av dagliga mätningar av temperatur och salthalt.

_Pas_sa,g_er_arbsden_ St_römst_ad_-Koste_r__ utförde en mätning om dagen av ytsalt- halten mitt i Kosterrännan.

Obj^er_vationerna_ £enom Kustbevakningen kom igång på allvar. Verksamheten finns beskriven i ^Meddelande1 nr 136, författad av Bertil Öström, som är anställd på SNV:s kontrakt för denna (försöks-)verksamhet.

Observationer med undersökningsfartyg utfördes i stort sett planenligt.. I slutet av året introducerades en särskild snabb rapportering över viktigare resultat från varje expedition

Artur Svansson

Under året har 4 hydrografiska expeditioner genomförts i Östersjön, under månaderna mars, maj, augusti och oktober. Expeditionerna ha utförts på U/F "Skagerak”. På västkusten har 5 expeditioner genomförts, under måna­

derna januari, april, juni, september och december. Dessa expeditioner har utförts på U/F "Thetis".

Exempel på redovisning av färdvägar, besökta stationer och utförda arbeten finnes på följande sidor. Denna redovisning utsändes till ICES (ROSCOP) se Bladh, Baltiska oceanografer, berörda lantbruksnämnder och intendenter, fiskeriorganisâtioner m.fl.

I följande sammanställning av analysverksamheten är medtagna prover, för­

utom från ovanstående expeditioner, även hydrografiska prover tagna under biologiska expeditioner, samt prover tagna genom kustbevakningens observa­

tioner, Bornö station, fyrskeppet "Falsterborev'1, provtagningar utförda av ålfiskare m.fl. samt smärre provtagningar och undersökningar.

Totalt har vid hydrografiska avdelningen under året till sjöss eller på laboratoriet utförts följande antal analyser och bestämningar.

18.

Salthalt 10 597 st Total P 4 561

Syrgas 5

llb

PO4-P 4 072

Svavelväte

2b6

Total N 333

pH 3 915

^no

3-

n

1 135

Alkalinitet 908 N0g-N 381

Silikat 1 543 NH, -N 1 091

Gulämne 2 342 Klorofyll 271

Permanganat l60 Olja 59

Temperaturavläsningar från omvändningstermometrar 10 192 st Temperatur- djupregistreringar från batytermograf 535 Siktdjup taget på 123 stationer

Genomskinlighetsregistreringar 76 stationer

Provtagning har dessutom utförts för bestämning av:

Spårmetaller 30 prover

Tritium 80 "

Organiskt kol 107 "

Bor 201 "

Phyt oplankt on 447 "

Se st on 30 "

Cl^-produktion 50 "

Sven G. Engst röm Speciella undersökningar

Är°.:^sl0Z8£n_

Starttillstånd för Brofjordsundersökningen meddelades vid ett möte på Hydro- fiska avdelningen i Göteborg, den 21 nov. i närvaro av bl.a. laborator

U. Grimås från Naturvårdsverket. Den hydrografiska mätverksamheten inleddes den 23 nov. med provtagning för oljebestamning i ytvattnet. Ytterligare två mättillfällen, (den 7.12 och 14.12), kunde inrymmas under året. Samtidigt anpassades de olika aktiviteterna mer och mer till varandra så att fiskeri- undersökning, planktonbestämning, primärproduktionsmätning och den kemiska och fysikaliska mätverksamheten nu är helt samordnade. Undersökningen syftar till att ge en allsidig bild av tillståndet i Brofjorden före produktions­

starten vid OK-raffinaderiet 1974.

Bertil Öström

Extrakten separeras från vattenproverna.

2. Laborator Artur Svansson.

3. Laborator Stig H. Fonselius.

b. pH-meter kontrolleras i elektronikverkstaden.

5. Analys av totalfosfor. Proverna mätes i en Spektrofotometer.

6. Bestämning av salinitet med laboratoriesalinometer

7. Analytisk gaskromatograf för karakterisering av organiska ämnen i havsvatten.

8. Vägning på analysvåg.

Hanöbukt en__

Den planerade undersökningen rörande ändringar i fångst av vandringsål har ännu ej avslutats.

Efter framställning från fiskarhåll i hörjan av 1971 om undersökningar rö­

rande orsaken till de stora åldödligheter som inträffat de senaste åren vid sydkusten av Kristianstads och Blekinge län upprättades ett undersöknings­

program

i

samråd mellan Statens veterinärmedicinska anstalt, laxforsknings­

institutet och fiskeristyrelsen. I samband härmed får hydrografiska avdel­

ningen regelbundet prover från ålfiskare i Pukaviks-, Nymölla- och Klags- hamnsområdena. Proverna analyseras på salthalt, gulämne, totalfosfor och ibland växtplankton.

Undersökningar med automatiskt registrerande strön- och temperaturmätare

Kyarken_ l_97pjL Intet att rapportera.

^tTOnmätn_in_ga.r_i_Nord.sij_ön_ och Skagerack.

Vid ett möte i Aberdeen beslöts att dygnsmedelvärden av ström skall publi­

ceras från alla mätningarna från den vid ICES överenskomna perioden sent.

1970 - sept. 1971.

För några år sedan bildade nordsjöländer en särskild arbetsgrupp, kallad JONSIS (Joint Worth Sea Information Systems). I en rapport till ICES års­

möte 1971 inbjuder man även andra nordsjöstater act deltaga. På grund härav deltog undertecknad i JONSIS möten i Bryssel och Aberdeen. JONSIS planerar fortsatt gemensam aktivitet i Nordsjön. För att kunna deltaga i denna på blygsammast tänkbara sätt, med en strömmätare vid Hållö, ansökte undertecknad om ^9 000 kr, varav 29 000 under 1972/73, från Statens natur­

vetenskapliga forskningsråd NFR. 72 11 09 erhölls 5 000 kr i anslag. Mo­

tiveringen att söka dessa medel från NFR var att NFR tidigare bekostat fem av avdelningens registrerande strömmätare.

Under 1972 har strömmätaren vid Hållö varit på plats endast under senare delen av året (från mitten av september).

Att mätverksamheten också ingår som försöksverksamhet för eventuellt fram­

tida automatiska mätningsanordningar påpekades av fiskeristyrelsen i remiss­

svaret (dec. 1972) på, Havsresursutredningen.

Pat ab e handling

Vid ett möte med ''Working Group on international oceanographic data exchange"

kom undertecknad med i en arbetsgrupp som utreder hur databyte skall vara organiserat i framtiden. Gruppen har arbetat per korrespondens under 1972.

Fyrske^seLata^ från 1970 och 1971 har ä.nnu inte tryckts.

Data_från under^sokniiig^fartyg^eia och kustbevaknin^en_s_båta_r

Data från undersökningsfartygen har som vanligt (gratis) stansats av ICES (Service Hydrographique).

Från oktober 1972 och 9 månader framåt kunde för AMS-medel anställas en data­

specialist, Jan Johansson, scm arbetar med program för att läsa de på av­

delningen befintliga hålkorten. - I oktober ansöktes från SNV om 9 000 kr för anskaffning (från ICES) och arbeten med Baltiska årets data. Enligt muntligt meddelande har medlen beviljats.

Beträffande Kustbevakningen har Bertil Öström utarbetat en datarutin (för SAAB-D 2l), vilken beskrivits i MHL nr 136. Kustbevakningsdata tryckta från datorproducerade offset kommer i MHL nr 137, medan MHL nr 135 innehåller ti­

digare kustbevakningsdata.

20 .

Medelvärden a.v_fxrskepp_smätnin^ar är under utarbetande men är ännu ej klart vare sig beträffande salthalt eller temperatur.

Teoretiska modellstudier

Undertecknad disputerade 72 05

2k

på i huvudsak det arbete som publicerats i avdelningens tryckta serie som nummer

26

.

Sedan 72 11 01 har för AMS-medel kunnat anställas fil. mag. Jan Szaron, som arbetar med modellstudier åt undertecknad. Han har hittintills ägnat sig åt att sätta sig in i alla de gamla modellerna, som han i viss mån har förbättrat.

En ansökan till SNV (72 02 l6) om motsvarande medel 105 862 kr (även för programmerare och räknebiträde) avslogs.

Internationellt samarbete

^e_^JidtijSka oce_aiio_graferiias_ 8_:e_ möte_ägde rum i Köpenhamn under tiden

2~k

oktober. Som SC0R/ICES östersjögrupp hade samlats strax före, även det i Köpenhamn, uppkom en intressant diskussion om de baltiska oceanografer- nas ev. roll i ett framtida östersjösamarbete rörande föroreningar. - Hydro­

grafiska avdelningen åtog sig att öka sin koordinationsaktivitet bl.a. genom att lova att snabbt förmedla uppgifter om viktigare förändringar i det hyd­

rografiska läget.

Beträffande Baltiska året, lovade Fonselius att undersöka möjligheterna att publicera en atlas med snitt m.m.

S_amarbete_ i_ ;Nojrdj3jcn_

Utöver vad som sagts ovan i 32 må tilläggas att vid JONSIS-mötet i Bryssel beslöts att undertecknad skulle leda en mindre arbetsgrupp för Norra. Nord­

sjön. Denna arbetsgrupp sammanträdde i Göteborg den 25 och 26 oktober 1972 och föreslog bl.a. att ett större samarbetsprojekt borde planeras för norra Nordsjön dock inte tidigare än 1975.

Gruppen borde dessförinnan noggrant planera ett sådant projekt bl.a. genom att studera allt vad som tidigare gjorts i området.

_Övri£a_inte_rnat_ione_ll_a_möten_

Undertecknad deltog delvis i IGES symposiet i Aarhus rörande de fysikaliska processer som år ansvariga för spridning av föroreningar.

Som vanligt inrapporterades föregående års (1971 ) hydrografi enligt våra data till ICES för att publiceras i Annales Biologiques.

Översikt över Västerhavets hyd_rografi_

En mindre upplaga av en ’'draft copy’1 distribuerades under sensommaren.

Artur Svansson

R0SC0P

Inrapportering av antal stationer och parametrar efter varje hydrografisk expedition har skett till ICES under 1972. En s.k. R0SC0P - blankett till­

sammans med en karta Över stationernas geografiska placering har insänts.

(Se även sid 12 1971 års berättelse)

Jan-01of Bladh

Kemiska sektionen

(arbetet utfört på Institutionen för analytisk kemi Göte­

borgs universitet). De praktiska problemen vid precisionstitreringar av alkalinitet enligt Dyrssen och Jagner - Hansson har undersökts. Metoden har trimmats för bruk till sjöss och står nu färdig för användning på Stilla Havs expeditionen med det ryska fartyget ''Dmitri Mendelejev”. Utvecklings­

arbetet har omfattat tillverkning av specialtitrerkärl, elektrodval och ka- libreringsarbeten. Metoden är helt datoriserad vilket har medfört intrimning både för process- och beräkningsdelen. Metoden har på laboratoriet visat rycket god precision (^0.5 %o) och driftsäkerhet. Metoden publiceras efter hemkomsten från Stilla Havet.

Totad kväve (arbetet utfört på Havsfiskelaboratoriets hydrografiska avd.).

Koroleffs metod för bestämning av total kvävet i havsvatten har visat sig nyckfull och.„besvärlig. Genom att följa analysgången konstaterades att fel­

aktig eller\svag buffring av provet kunde vara orsak till problemen. Meto­

den ändrades sålunda något och resultatet förbättrades. Svårigheter tycks dock fortfarande uppkomma periodvis, så ytterligare arbete bör nedläggas på denna metod. Ändringen i metoden redogörs för i "New Baltic Manual".

F_C£fat]Destämn_ing_i__anoxis_ka vatten_ (arbetet utfört på Institutionen för analytisk kemi Göteborgs universitet). De höga halter av sulfid som förekom­

mer i bottenvattnet i vissa fjordar på västkusten har visat sig störa fosfat­

analysen enligt Murphy-Riley. Kemin bakom denna interferens samt dess be­

tydelse för analysen har undersökts. Det framgår att interferensen kan vara så kraftig att provet måste luftas före fosfatanalysen. Arbetet har publi­

cerats i "Meddelande!’nr 125-

te^d^ion_shasti_ghet_en för £ulfifi_i_haysyatt_en_ (arbetet utfört på Instituti­

onen för analytisk kemi Göteborgs universitet). För att erhålla kunskap om de processer som styr genesering och oxidation av sulfid i havsvatten är hastighetskonstanterna for oxidationsre aktionerna av stor betydelse. Tidi­

gare arbeten på detta område har givit halveringstider av mycket stor spänn­

vidd (20-10 000 min.) Tillgången av processdator har gjort det möjligt för oss att samla stora mängder data för bestämning av dessa konstanter vid olika kemiska förhållanden. Detta arbete är avsett att publiceras i "Water Re­

search” under 1973«

Bestämning av l_i£p._osul_fonate_r i_ närvaro_ a^v_humussmne_n i_ naturlijga vatten (arbetet har utförts på Institutionen för analytisk kemi,Göteborgs univer­

sitet samt Institutionen för fysikalisk kemi, CTH,)

En metod för bestämning av lignosulfonater med fluorescensspektrometri har utarbetats.Metoder fungerar även i närvaro av humusämnen vilket nästan alltid är fallet i naturliga vatten. Detta arbete är under tryck och väntas komma ut i första numret av Svensk Papperstidning 1973. Arbetet har fortsatt med studier i Hanöbukten. Metoden har visat ge resultat över förväntan, och ytterligare ett arbete om metodens tillämpning och resultat från Hanöbukten avses publiceras i "Water Pollution" under 1973.

Tom Almgren

Gulämne

Undersökningar angående halten av gulämne (humus) har under 1972 fortsatt och utökats.

Tre stycken undersökningar i Östersjön, varav en även omfattade Bottenhavet och Bottenviken har gjorts. Kattegatt och Öresund med Bälten har undersökts två gånger och övriga västkusten, Gullmaren och Uddevallafjordarna fyra gånger.

En undersökning i Göta älv, från Rosenlunds värmekraftverk till utsidan Hönö, har gjorts i september. (Se även Carlberg).

I samband med undersökningar angående förekomsten av ålsjukdom vid syd­

kusten, har gulämneshalten undersökts vid tre lokaler ungefär varannan dag sedan april månad. (Se även Svansson)

22

,

Jan-Olof Bladh

New Badtic__Manual

I samband med det Baltiska Året 1969-70, som genomfördes av de Baltiska Oceanografema och de Baltiska Marinbiologerna, sammanställdes en manual med beprövade analysmetoder. Genom att tillämpa dessa ville man säkerställa att analysresultaten mellan de olika forskargrupperna blev jämförbara. Manua­

len tog snabbt slut och efter det Baltiska Året fanns det behov av en ny upp­

laga. ^ Av ICES blev jag ombedd att fullgöra detta uppdrag. Under vintern och varen gjordes detta arbete och i början av maj fanns en moderniserad och väsentligt utökad sammanställning klar för distribution under namnet "New Baltic Manual with methods for sampling and analyses of physical, biologi­

cal and chemical parameters." Publiceringen bekostades av ICES och skedde i dess egen serie "Cooperative Research Reports, Series A, No 29." ICES har därmed också distribuerat ca 400 exemplar av manualen till dem, som normalt erhåller serien. Utöver detta har Havsfiskelaboratoriet inköpt l8o exemplar av vilka storre delen distribuerats till olika aktiva forskare i de olika östersjöländerna.

Fotosyntet iska joignent

Prover lör analys av klorofyllerna a, b och c, har rutinmässigt insamlats under varje expedition pa Östersjön. Proven filtreras och djupfryses om­

bord och analysen (trikromatisk metod enligt UNESCO/SCOR) sker på laborato­

riet. Hittills har ingen bearbetning skett av analysresultaten, men samt­

liga data för perioden augusti 1970 - mars 1972 har publicerats i laborato­

riets stencilserie (kr 123).

_Mineralol_j_a

Liksom de tidigare åren har prover tagits i Östersjön och i viss mån även i Västerhavet för att Destämma förekomst av mineralolja (löst, dispergerad eller adsorberad till partiklar) i vattnet. Provtagningen, som ju sker under de ordinarie expeditionerna, är alltså helt slumpvis i den meningen att den aldrig ägt rum i anslutning till nagot känt oljeutsläpp. I övrigt är prov­

tagningen knuten till fasta huvudstationer i det ordinarie programmet.

Proven extraheras på laboratoriet och mängden kolväten mäts med en infraröd- spektrofotometer, före och efter kromatografering på en kolonn med alumini­

umoxid. En sammanställning av de 1^1 prov, som analyserats sedan undersök- ningen startade, visar att 85 % av värdena ligger under metodens känslighet.

Denna har tills vidare satts till 0.05 mg/l. Endast 0,7 % av värdena låg över 0,20 mg/l. Dessa resultat har inte publicerats, men de redovisades i ett föredrag i samband med Svenska Havsfcrskningsföreningens årsmöte i oktober.

Sedan, början av året finns på laboratoriet en gaskromatograf, som skall använ­

das för dessa analyser av mineralolja i vatten. Utrustningen har inköpts med medel, som erhållits fran Statens Naturvårdsverk. Avsikten är att göra en närmare, kvalitativ studie av de olika kolväten, som finns i extrakten från vattenproverna, och om möjligt kunna identifiera dessa komponenter. Arbetet är ännu på ett preliminärt stadium, med intrimning av utrustningen och stu­

dier av lämpliga metoder.

Liksom förra aret,företogs i ar (i september) en provtagning ifrån Hällan, väster om Hönö utanför Göteborg via skärgården in till den inre delen av Göte­

borgs hamn. Avsikten var att med dessa stickprover få en uppfattning av

oljehalterna i vattnet i det aktuella området. Resultaten, som ännu får

"betraktas som preliminärt, visar på låga halter som tämligen snabbt avtager med avståndet från hamnen. Vår strävan är att i fortsättningen genomföra tätare provtagning i detta område.

Peman^analD ,_or>ga.ni_skt_k._ol__och_gulämne

Sedan 1970 haj^expeditionema på Östersjön (och i viss omfattning även Västerhavet) bestämts permanganatförbrukningen på vattenprover från olika områden. Permanganatmetoden innebär en kemisk oxidation av de organiska ämnena i vattnet. Resultaten ger inte någon uppfattning om mängden organisk materia utan snarare en kombination av mängden organisk materia och dess villighet att oxideras. Resultaten är alltså inte entydiga. Intressanta blir de dock när de sammanställs med analysvärden på halten organiskt kol i samma prover. Då laboratoriet saknar utrustning för denna analys, har kapacitet för detta fått köpas hos ett kommersiellt laboratorium. Medel

för detta har ställts till förfogande av Statens Naturvårdsverk.

Sammanställningen visar att det i såväl Östersjöns som Västerhavets vatten­

massor finns en viss mängd av organiskt kol (ca 2.5 mg/l), som inte oxi­

deras av permanganat. Detta är ju inte överraskande, men det är av intresse att notera, att vid en och samma mängd organiskt kol, är permanganattalet för östersjövatten i genomsnitt 2-3 gånger så högt som det genomsnittliga för Västerhavet. Detta tyder alltså på att de organiska ämnena i Öster­

sjön är lättare att oxidera kemiskt. I vad mån detta är en följd av olika sammansättning hos de organiska ämnena från de olika områdena kommer att bli föremål för fortsatta undersökningar.

Permanganattalet visar (liksom gulämnet, se J-0. nladh) en regional fördel­

ning, i det att siffervärdena avtager med ökande salinitet. För organiskt kol finns ingen sådan fördelning. De genomsnittliga värdena är ganska lika

för Östersjön och Västerhavet, dock är Östersjöns värden något högre. Per- manganattal och gulämne visar inbördes en god positiv relation i den meningen att siffervärdena för båda parametrarna likformigt tilltar eller avtar mellan olika områden.

En sammanställning av materialet redovisades i ett föredrag vid de Baltiska Oceanografernas 8:e konferens i Köpenhamn under hösten. Föredraget ”A study of the distribution of organic carbon and oxidability in Baltic waters", finns publicerat i laboratoriets "Meddelande1' Nr lUl.

Stig Carlberg

Verksamheten vid den hydrografiska fältstationen St. Bomö

Stationen har under året fortsatt med de (nästan) dagliga oeeanografiska observationerna.

Oeeanografiska institutionen använde stationen för 2-betygs (=40 poängs) kurser i oceanografi från slutet av april till slutet av maj samt under

större delen av oktober. Det Femte s.k. Bornö-symposiet ägde rum under juni månad. Flera seminarier ägde rum, föreläsningar hölls, instrument utprovades och enskilda forskare utförde arbeten.

Institutet för Vatten- och luftvårdsforskning (IVL) inredde en akvarie- anläggning på stationen och utförde experimentella arbeten under augusti till september.

Stationen användes vidare för föreläsningar (bl.a. Nordiska hälsovårds- högskolan) och för sammanträde med fiskeristyrelsens företagsnämnd (allt under september). Den användes även för enskilda arbeten.

Den äldre separatsamlingen av biologisk litteratur överfördes till och

införlivades med den biologiska avdelningens separatsamling i Lysekil.