miljögifter och deras effekter
havet 2013 / 2014
78
Miljögifter i biota
Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson & Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet
silikonoljorna ökar
Det finns huvudsakligen tre cykliska metylsiloxaner: D4, D5 och D6. Karakteris- tiskt för dem är att de består av flera kisel- grupper. Siloxanerna kallas också silikon- oljor och de används inom kommersiell produktion i bland annat kosmetika, tvål, deodorant och balsam (och kallas då ofta dimethicone) men förekommer även som tillsats i vissa livsmedel. D4 och D5 är svår- nedbrytbara i naturen och ackumuleras i näringsväven. Siloxaner har i laboratorie- försök visat sig kunna ge förstorad lever hos råtta. Inom EU är D4 och D5 föreslagna att tas upp på ECHA:s kandidatlista under REACH, men hittills har inte detta skett.
Siloxanen D5 uppvisar signifikant ökande halter med fem till sex procent per år sedan 1989 i strömmingsmuskel, både i Bottenviken och norra Egentliga Östersjön.
Koncentrationerna år 2010 var ungefär lika vid de två lokalerna, lite drygt 70 ng/g fett- vikt. Eftersom det inte finns något uppsatt gränsvärde för D5 är det svårt att avgöra om halten anses hög eller låg. Men resultaten tyder på en ökande användning. Halterna av D4 och D6 var så pass låga att de flesta av proverna hamnade under bestämnings- gränsen. Därför går det inte att göra tids- trender för dessa.
miLjögifter i biotA är ett prov- tagningsprogram som undersöker hur mycket miljögifter som finns i marina djur längs Sveriges kust. Programmet redo- visar både trender och tillstånd; varje år analyseras metaller och organiska miljö- gifter i strömming, abborre, tånglake, torsk och blåmusslor, liksom ägg från sillgrissla, fisktärna och strandskata. Insamlingen av proverna sker vid opåverkade lokaler längs kusten i Bottenviken, Bottenhavet, Egent- liga Östersjön, Kattegatt och Skagerrak.
Sparat material läggs i den så kallade miljö provbanken och kan exempelvis an- vändas för retrospektiva analyser av äm- nen som kanske inte är kända i dag.
j Läs mer om programmet för miljögifter på sid. 98.
årets tiLLståndsbedömning fokUserAr på ett speCiALprojekt med retrospektiva analyser av ämnen som bland annat förekommer i rengörings- och impreg- neringsprodukter. Analyserna behandlade siloxaner, perfluorerade ämnen (PFAS) samt hydroxylerade bromerade ämnen i strömming från fyra områden i Östersjön; Bottenviken, södra Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och södra Egentliga Östersjön (olika ämnen analyserades i de olika områdena). Även retrospektiva analyser av perfluorerade ämnen i sillgrissleägg från Stora Karlsö ingick i projektet. Flertalet av de perfluorerade ämnena, hydroxylerade bromerade ämnena samt siloxaner ökar i samtliga havsområden. Siloxaner- na ökar både i Bottenviken och norra Egentliga Östersjön. De flesta bromerade ämnen ökar i både södra Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och södra Egentliga Östersjön. Även majoriteten av de perfluorerade ämnena ökar i både strömming från södra Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och södra Egentliga Östersjön samt i sillgrissla från Stora Karlsö.
resULtAten från de övrigA, årligen analyserade miljögifterna som till exempel PCB, DDT och dioxiner går att finna i tidigare Havet-rapporter samt i Naturhistoriska riksmuse- ets rapport. Under 2012 skedde inga dramatiska förändringar, flertalet miljögifter minskar över hela provtagningsperioderna. Men dioxinerna minskar bara i södra Bottenhavet och på västkusten sett över hela tidsperioden. Inga generella trender, varken upp eller ned, syns för kadmium, kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel, förutom för flamskyddsmedlen BDE-47 och BDE-99 som visar minskande trender. Se mer under lästips.
1980 2000 2010
norra Eg. Östersjön
40 20 0 100
1990 60
80 120
1990 2000 2010 1980
SILIKONOLJA D5 I STRÖMMINGSMUSKEL
1980 2000 2010
koncentration (ng/g fettvikt)
2,4,6 BROMFENOL I STRÖMMINGSLEVER Bottenhavet
2-OH-BDE68 I STRÖMMINGSLEVER
6-OH-BDE47 I STRÖMMINGSLEVER
PFOS I STRÖMMINGSLEVER OCH SILLGRISSLEÄGG
koncentration (ng/g färskvikt)
PFOA I STRÖMMINGSLEVER
Bottenhavet norra Eg. Östersjön södra Eg. Östersjön
koncentration (ng/g färskvikt)
PFNA I STRÖMMINGSLEVER
Bottenhavet norra Eg. Östersjön södra Eg. Östersjön 40
20 0 100
1990 2000 2010
1980 1980 1990 2000 2010
1990 2000 2010
1980 1980 1990 2000 2010 1980 1990 2000 2010
koncentration (ng/g fettvikt)
Bottenviken
1995 2000 2010 1990
20 60 100 80
40 160 180
0 2005
120 140 200
1995 2000 2010 1990
20 60 100 80
40 160 180
0 2005
120 140
200 norra Eg. Östersjön
1990 60
80 120
1980 2000 2010
södra Eg. Östersjön
40 20 0 100
1990 60
80 120
koncentration (ng/g fettvikt)
1980 2000 2010
Bottenhavet
1 2 0 8
1990 3
4 5 6 7 9 10
1980 2000 2010
södra Eg. Östersjön
1 2 0 8
1990 3
4 5 6 7 9 10
1980 2000 2010
norra Eg. Östersjön
1 2 0 8
1990 3
4 5 6 7 9 10
1980 2000 2010
10 20 0 80
1990 30
40 50 60 70 90 100
1980 2000 2010
10 20 0 80
1990 30
40 50 60 70 90 100
koncentration (ng/g fettvikt)
1980 2000 2010
Bottenhavet
10 20 0 80
1990 30
40 50 60 70 90
100 norra Eg. Östersjön södra Eg. Östersjön
koncentration (ng/g färskvikt)
1980 2000 2010
Bottenhavet
5 10
0 1990
15 20
1980 2000 2010
5 10
0 1990
15 20
norra Eg. Östersjön
1980 2000 2010
5 10
0 1990
15
20 södra Eg. Östersjön
0 1400
1990 2000 2010 1970 1980
1200
800 1000
600 400 200
Stora Karlsö
1 2 3 4
0
1 2 3 4
0
1 2 3 4
0
1990 2000 2010 1970 1980
Stora Karlsö
1 2 3 5 4
0 6
1 2 3 5 4
0 6
1 2 3 5 4
0 6
2 4 6 10 8
0 12
PFUNDA I STRÖMMINGSLEVER
koncentration (ng/g färskvikt)
1980 2000 2010
Bottenhavet
0 1990 1980 1990 2000 2010
norra Eg. Östersjön
1980 1990 2000 2010 södra Eg. Östersjön
1990 2000 2010 1970 1980
Stora Karlsö
1 2 3
1 2 3
1 2 3
0 70 60
40 50
30 20 10 80
Grönt fält = nivå för gränsvärden
Röd linje = signifikant trend över hela tidsperioden, p<0,05 Blå linje = glidande medelvärde för hela tidsperioden.
Blå streckad linje =0,05<p<0,1
Orange linje = signifikant trend de sista 10 åren Orange streckad = 0,05<p<0,2
i Siloxaner, eller silikonoljor som de också kallas, används i bland annat tvål och hårbalsam.
Siloxanen D5 påträffas i ökande halter i både Bottenviken och norra Egentliga Östersjön. j
Foto: Carol Anne/Shutterstock
miljögifter och deras effekter
79
havet 2013 / 2014
miljö
Ö V E R V A K N I N G
Miljögifter i biota
2012Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson & Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet
bromerade ämnen
Hydroxylerade polybromerade difenyl- etrar (OH-PBDE:er) kan förekomma i miljön både som nedbrytningspro- dukter till bromerade flamskyddsmedel (PBDE:er), och naturligt eftersom de ibland kan produceras av vissa makro- alger och även av cyanobakterier. En del OH-PBDE:er har visat sig vara hormon- störande och 6’OH-BDE47 är ett nervgift som dessutom kan hämma cellandningen.
Trenderna för OH-PBDE:erna varie- rar; 2,4,6-bromfenol ökar i strömmings- lever vid södra Egentliga Östersjön med 6 procent per år, 1980–2010 medan ingen
trend syns i vare sig norra Egentliga Öster- sjön eller södra Bottenhavet.
Däremot ökar 2’OH-BDE68 vid samtliga lokaler. I södra Bottenhavet är ökningen 13 procent per år under perioden 2000–2010, medan ökningen i både norra och södra Egentliga Östersjön är något lägre, fem till sex procent per år under hela tidsperioden 1980–2010. I norra Egent- liga Östersjön verkar det istället som om trenden har vänt och halterna minskar de senaste tio åren 2000–2010.
6’OH-BDE47 ökar i norra och södra Egentliga Östersjön över hela tidsperio- den, men då med tre procent per år.
Trender från de tio sista åren bör tolkas försiktigt då de baseras på få datapunkter.
Det är svårt att veta om de ökande trender- na av bromerade ämnen beror på en ökad användning av bromerade flamskydds- medel eller om det orsakas av naturlig produktion.
så läser du miljögiftsfigurerna:
Röd linje = signifikant trend över hela tidsperioden, p<0,05 Blå linje = signifikant icke linjär trend för hela tids- perioden.
Blå streckad linje =0,05<p<0,1
Orange linje = signifikant trend de sista 10 åren Orange streckad = 0,05<p<0,2
Svart streckad linje = medelvärde för hela tidsperioden Omräkningsfaktorer: Ett förhållande mellan lever och muskel har räknats ut med hjälp av data från pilot- studier av abborre och lax från Sverige och Finland.
Kvoterna skiljer sig markant åt beroende på vilken art och vilket land fisken kommer från. Abborre Sverige kvot=17, abborre Finland kvot=6, lax Finland kvot=13.
Eftersom det saknas en kvot för strömming från Sverige har vi i här antagit att kvoten borde ligga någonstans i spannet av de ovanstående siffrorna, det vill säga 6 –17. Oavsett om man använder det högsta eller det lägsta värdet blir koncentrationen i muskel i förhållande till det föreslagna gränsvärdet densamma, det vill säga samtliga lokaler ligger under gränsvärdet.
1980 2000 2010
norra Eg. Östersjön
40 20 0 100
1990 60
80 120
1990 2000 2010 1980
SILIKONOLJA D5 I STRÖMMINGSMUSKEL
1980 2000 2010
koncentration (ng/g fettvikt)
2,4,6 BROMFENOL I STRÖMMINGSLEVER Bottenhavet
2-OH-BDE68 I STRÖMMINGSLEVER
6-OH-BDE47 I STRÖMMINGSLEVER
PFOS I STRÖMMINGSLEVER OCH SILLGRISSLEÄGG
koncentration (ng/g färskvikt)
PFOA I STRÖMMINGSLEVER
Bottenhavet norra Eg. Östersjön södra Eg. Östersjön
koncentration (ng/g färskvikt)
PFNA I STRÖMMINGSLEVER
Bottenhavet norra Eg. Östersjön södra Eg. Östersjön 40
20 0 100
1990 2000 2010
1980 1980 1990 2000 2010
1990 2000 2010
1980 1980 1990 2000 2010 1980 1990 2000 2010
koncentration (ng/g fettvikt)
Bottenviken
1995 2000 2010 1990
20 60 100 80
40 160 180
0 2005
120 140 200
1995 2000 2010 1990
20 60 100 80
40 160 180
0 2005
120 140
200 norra Eg. Östersjön
1990 60
80 120
1980 2000 2010
södra Eg. Östersjön
40 20 0 100
1990 60
80 120
koncentration (ng/g fettvikt)
1980 2000 2010
Bottenhavet
1 2 0 8
1990 3
4 5 6 7 9 10
1980 2000 2010
södra Eg. Östersjön
1 2 0 8
1990 3
4 5 6 7 9 10
1980 2000 2010
norra Eg. Östersjön
1 2 0 8
1990 3
4 5 6 7 9 10
1980 2000 2010
10 20 0 80
1990 30
40 50 60 70 90 100
1980 2000 2010
10 20 0 80
1990 30
40 50 60 70 90 100
koncentration (ng/g fettvikt)
1980 2000 2010
Bottenhavet
10 20 0 80
1990 30
40 50 60 70 90
100 norra Eg. Östersjön södra Eg. Östersjön
koncentration (ng/g färskvikt)
1980 2000 2010
Bottenhavet
5 10
0 1990
15 20
1980 2000 2010
5 10
0 1990
15 20
norra Eg. Östersjön
1980 2000 2010
5 10
0 1990
15
20 södra Eg. Östersjön
0 1400
1990 2000 2010 1970 1980
1200
800 1000
600 400 200
Stora Karlsö
1 2 3 4
0
1 2 3 4
0
1 2 3 4
0
1990 2000 2010 1970 1980
Stora Karlsö
1 2 3 5 4
0 6
1 2 3 5 4
0 6
1 2 3 5 4
0 6
2 4 6 10 8
0 12
PFUNDA I STRÖMMINGSLEVER
koncentration (ng/g färskvikt)
1980 2000 2010
Bottenhavet
0 1990 1980 1990 2000 2010
norra Eg. Östersjön
1980 1990 2000 2010 södra Eg. Östersjön
1990 2000 2010 1970 1980
Stora Karlsö
1 2 3
1 2 3
1 2 3
0 70 60
40 50
30 20 10 80
Grönt fält = nivå för gränsvärden
Röd linje = signifikant trend över hela tidsperioden, p<0,05 Blå linje = glidande medelvärde för hela tidsperioden.
Blå streckad linje =0,05<p<0,1
Orange linje = signifikant trend de sista 10 åren Orange streckad = 0,05<p<0,2
i Stigande halter av 2’OH-BDE68 (ng/g fettvikt) i strömmingslever från södra Botten- havet, norra Egentliga Östersjön och södra Egentliga Östersjön.
o 6’OH-BDE47 (ng/g fettvikt) visar ett varie- rande mönster i strömmingslever från södra Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och södra Egentliga Östersjön.
m Varierande mönster av 2,4,6-bromfenol (ng/g fettvikt) i strömmingslever från södra Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och södra Egentliga Östersjön.
miljögifter och deras effekter
havet 2013 / 2014
80
Miljögifter i biota, forts.
perfluorerade ämnen (pfAs) PFAS är ett samlingsnamn för perflour- erade ämnen som används inom industrin sedan början av 1950-talet i ett stort antal konsumentprodukter, exempelvis teflon- behandlade produkter, impregneringsme- del för skor och kläder, rengöringsmedel, brandsläckningsskum och ytbehandling av livsmedelsförpackningar. De är vatten-, smuts- och fettavvisande och är mycket svårnedbrytbara i naturen.
Idag är perflourerade ämnen allmänt förekommande över hela världen och spår av dem finns överallt i miljön. PFOS (perfluoroktansulfonat) och dess salter omnämns i Stockholmskonventionen och PFOA (perfluoroktansyra) togs i juni 2013 upp på ECHA:s kandidatlista under REACH.
PFOS konkurrerar med fettsyror om plats på bindningsproteiner i blodet och i celler. Men fortfarande saknas mycket kunskap om vilka effekter de har på djur och människor. Studier på djur visar till exempel att de påverkar levern, fett- nedbrytningen, kroppens hormon- och immunsystem, samt att de kan orsaka låg födelsevikt.
Huvudproducenten av perfluoroktan-
sulfonat, det amerikanska företaget 3M, fasade ut PFOS redan år 2000, men ämnet produceras fortfarande i bland annat Kina.
Enligt Helcom anses PFOS, samt karboxylsyrorna PFOA och PFNA vara de perflourerade ämnen som orsakar störst problem i Östersjön.
PFAS delas in i olika grupper; polyme- rer, persistenta syror och icke persistenta moderssubstanser. Till de persistenta syrorna hör PFOS, PFHxS och karboxyl- syror (PFCA).
PFOS i strömming ökar signifikant med mellan fem till åtta procent per år från 1980 till 2011 i södra Bottenhavet, norra Egent- liga Östersjön och södra Egentliga Öster- sjön. Även i sillgrissla ökar PFOS med i genomsnitt sex procent per år sedan 1968 men under de tio sista åren syns istället en tendens till minskning.
De flesta analyserade karboxylsyrorna ökar i strömmingslever vid de tre loka- lerna. Detta visas i figurerna för PFOA, PFNA och PFUnDA, där ökningen är fyra till nio procent per år. Ökningen av vissa karboxylsyror kan bero på den ökade användningen av fluortelomerer som används som impregneringsmedel för bland annat allväderskläder och mattor.
stockholmskonventionen
Stockholmskonventionen är en inter- nationell konvention för att begränsa spridningen av och i vissa fall förbjuda användningen av svårnedbrytbara orga- niska miljögifter.
Helcom
Helsingforskommissionen är ett samar- bete mellan alla länder runt Östersjön för att skydda Östersjöns miljö.
reACH och eCHA
REACH är en lagstiftning inom EU som ersätter stora delar av tidigare kemika- lieregler. Huvudprincipen i REACH är att ett kemiskt ämne inte får tillverkas eller släppas ut på marknaden utan att först registreras hos ECHA, den europeiska kemikaliemyndigheten.
Det är tillverkare, importörer och an- vändare som bär ansvaret för att de äm- nen de tillverkar, släpper ut på markna- den eller använder inte orsakar skadliga effekter på hälsan och miljön. Särskilt farliga ämnen kan tas upp i ECHA:s kandidatförteckning. Dessa ämnen kan sedan bli föremål för tillståndsprövning innan de får säljas eller användas.
fAktA
1980 2000 2010
norra Eg. Östersjön
40 20 0 100
1990 60
80 120
1990 2000 2010 1980
SILIKONOLJA D5 I STRÖMMINGSMUSKEL
1980 2000 2010
koncentration (ng/g fettvikt)
2,4,6 BROMFENOL I STRÖMMINGSLEVER Bottenhavet
2-OH-BDE68 I STRÖMMINGSLEVER
6-OH-BDE47 I STRÖMMINGSLEVER
PFOS I STRÖMMINGSLEVER OCH SILLGRISSLEÄGG
koncentration (ng/g färskvikt)
PFOA I STRÖMMINGSLEVER
Bottenhavet norra Eg. Östersjön södra Eg. Östersjön
koncentration (ng/g färskvikt)
PFNA I STRÖMMINGSLEVER
Bottenhavet norra Eg. Östersjön södra Eg. Östersjön 40
20 0 100
1990 2000 2010
1980 1980 1990 2000 2010
1990 2000 2010
1980 1980 1990 2000 2010 1980 1990 2000 2010
koncentration (ng/g fettvikt)
Bottenviken
1995 2000 2010 1990
20 60 100 80
40 160 180
0 2005
120 140 200
1995 2000 2010 1990
20 60 100 80
40 160 180
0 2005
120 140
200 norra Eg. Östersjön
1990 60
80 120
1980 2000 2010
södra Eg. Östersjön
40 20 0 100
1990 60
80 120
koncentration (ng/g fettvikt)
1980 2000 2010
Bottenhavet
1 2 0 8
1990 3
4 5 6 7 9 10
1980 2000 2010
södra Eg. Östersjön
1 2 0 8
1990 3
4 5 6 7 9 10
1980 2000 2010
norra Eg. Östersjön
1 2 0 8
1990 3
4 5 6 7 9 10
1980 2000 2010
10 20 0 80
1990 30
40 50 60 70 90 100
1980 2000 2010
10 20 0 80
1990 30
40 50 60 70 90 100
koncentration (ng/g fettvikt)
1980 2000 2010
Bottenhavet
10 20 0 80
1990 30
40 50 60 70 90
100 norra Eg. Östersjön södra Eg. Östersjön
koncentration (ng/g färskvikt)
1980 2000 2010
Bottenhavet
5 10
0 1990
15 20
1980 2000 2010
5 10
0 1990
15 20
norra Eg. Östersjön
1980 2000 2010
5 10
0 1990
15
20 södra Eg. Östersjön
0 1400
1990 2000 2010 1970 1980
1200
800 1000
600 400 200
Stora Karlsö
1 2 3 4
0
1 2 3 4
0
1 2 3 4
0
1990 2000 2010 1970 1980
Stora Karlsö
1 2 3 5 4
0 6
1 2 3 5 4
0 6
1 2 3 5 4
0 6
2 4 6 10 8
0 12
PFUNDA I STRÖMMINGSLEVER
koncentration (ng/g färskvikt)
1980 2000 2010
Bottenhavet
0 1990 1980 1990 2000 2010
norra Eg. Östersjön
1980 1990 2000 2010 södra Eg. Östersjön
1990 2000 2010 1970 1980
Stora Karlsö
1 2 3
1 2 3
1 2 3
0 70 60
40 50
30 20 10 80
Grönt fält = nivå för gränsvärden
Röd linje = signifikant trend över hela tidsperioden, p<0,05 Blå linje = glidande medelvärde för hela tidsperioden.
Blå streckad linje =0,05<p<0,1
Orange linje = signifikant trend de sista 10 åren Orange streckad = 0,05<p<0,2
m Klart stigande halter av PFOS (ng/g våtvikt) i strömmingslever från södra Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och södra Egentliga Östersjön samt i sillgrissle- ägg från Stora Karlsö.
i Ökande halter av karboxylsyran PFOA (ng/g våtvikt) i strömmingslever från södra Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och södra Egentliga Östersjön.
miljögifter och deras effekter
81
havet 2013 / 2014
miljö
Ö V E R V A K N I N G
Miljögifter i biota, forts.
2012Även i sillgrissleägg syns en ökning av ett flertal karboxylsyror med mellan nio och tretton procent per år mellan 1973 och 2011.
För övriga karboxylsyror i sillgrissla ligger halterna under bestämningsgränsen de flesta av åren.
gränsvärden för pfos
PFOS är det enda av de ovanstående ämne- na som har ett föreslaget gränsvärde inom EU. Det är satt till 9,1ng/g våtvikt och gäller som gränsvärde för mänsklig konsumtion.
Inom det nationella miljöövervaknings- programmet mäts i dagsläget PFOS i lever.
Eftersom gränsvärdet är satt för muskel är det därmed oklart om fisken är farlig för den känsligaste arten i havet eller inte.
Genom att använda omräkningsfaktorer mellan muskel och lever kan man göra en ungefärlig bedömning av halten i muskel.
I nuläget saknas tillförlitliga omräknings- faktorer, men i kartorna används data från pilotstudier i Sverige och Finland. Resul- taten visade stora skillnader i förhållande till det föreslagna gränsvärdet beroende på om man tar hänsyn till omräkningsfakto- rerna eller inte.
När levervärdena används hamnar
drygt hälften av lokalerna över gränsvär- det, medan samtliga lokaler ligger under gränsvärdet när man har använt omräk- ningsfaktorn för muskel.
LÄS MER:
Övervakning av metaller och organiska miljögifter i marin biota, 2013 www.nrm.se/forskningoch- samlingar/forskningsavdelningen/miljogiftsforsk- ning/publikationer.955.html.
Miljögifter i biota Havet 2012, sid 79-84.
1980 2000 2010
norra Eg. Östersjön
40 20 0 100
1990 60
80 120
1990 2000 2010 1980
SILIKONOLJA D5 I STRÖMMINGSMUSKEL
1980 2000 2010
koncentration (ng/g fettvikt)
2,4,6 BROMFENOL I STRÖMMINGSLEVER Bottenhavet
2-OH-BDE68 I STRÖMMINGSLEVER
6-OH-BDE47 I STRÖMMINGSLEVER
PFOS I STRÖMMINGSLEVER OCH SILLGRISSLEÄGG
koncentration (ng/g färskvikt)
PFOA I STRÖMMINGSLEVER
Bottenhavet norra Eg. Östersjön södra Eg. Östersjön
koncentration (ng/g färskvikt)
PFNA I STRÖMMINGSLEVER
Bottenhavet norra Eg. Östersjön södra Eg. Östersjön 40
20 0 100
1990 2000 2010
1980 1980 1990 2000 2010
1990 2000 2010
1980 1980 1990 2000 2010 1980 1990 2000 2010
koncentration (ng/g fettvikt)
Bottenviken
1995 2000 2010 1990
20 60 100 80
40 160 180
0 2005
120 140 200
1995 2000 2010 1990
20 60 100 80
40 160 180
0 2005
120 140
200 norra Eg. Östersjön
1990 60
80 120
1980 2000 2010
södra Eg. Östersjön
40 20 0 100
1990 60
80 120
koncentration (ng/g fettvikt)
1980 2000 2010
Bottenhavet
1 2 0 8
1990 3
4 5 6 7 9 10
1980 2000 2010
södra Eg. Östersjön
1 2 0 8
1990 3
4 5 6 7 9 10
1980 2000 2010
norra Eg. Östersjön
1 2 0 8
1990 3
4 5 6 7 9 10
1980 2000 2010
10 20 0 80
1990 30
40 50 60 70 90 100
1980 2000 2010
10 20 0 80
1990 30
40 50 60 70 90 100
koncentration (ng/g fettvikt)
1980 2000 2010
Bottenhavet
10 20 0 80
1990 30
40 50 60 70 90
100 norra Eg. Östersjön södra Eg. Östersjön
koncentration (ng/g färskvikt)
1980 2000 2010
Bottenhavet
5 10
0 1990
15 20
1980 2000 2010
5 10
0 1990
15 20
norra Eg. Östersjön
1980 2000 2010
5 10
0 1990
15
20 södra Eg. Östersjön
0 1400
1990 2000 2010 1970 1980
1200
800 1000
600 400 200
Stora Karlsö
1 2 3 4
0
1 2 3 4
0
1 2 3 4
0
1990 2000 2010 1970 1980
Stora Karlsö
1 2 3 5 4
0 6
1 2 3 5 4
0 6
1 2 3 5 4
0 6
2 4 6 10 8
0 12
PFUNDA I STRÖMMINGSLEVER
koncentration (ng/g färskvikt)
1980 2000 2010
Bottenhavet
0 1990 1980 1990 2000 2010
norra Eg. Östersjön
1980 1990 2000 2010 södra Eg. Östersjön
1990 2000 2010 1970 1980
Stora Karlsö
1 2 3
1 2 3
1 2 3
0 70 60
40 50
30 20 10 80
Grönt fält = nivå för gränsvärden
Röd linje = signifikant trend över hela tidsperioden, p<0,05 Blå linje = glidande medelvärde för hela tidsperioden.
Blå streckad linje =0,05<p<0,1
Orange linje = signifikant trend de sista 10 åren Orange streckad = 0,05<p<0,2
i Ökande halter av karboxylsyran PFNA (ng/g våtvikt) i strömmingslever från södra Bottenhavet, norra Egentliga Östersjön och södra Egentliga Öster- sjön samt i sillgrissleägg från Stora Karlsö.
PFOS STRÖMMINGSLEVER
PFOS I STRÖMMINGSMUSKEL
> 9,1 ng/g färskvikt, muskel
< 9,1 > 9,1 ng/g färskvikt, lever
< 9,1
i Ökande halter av karboxylsyran PFUnDA (ng/g våtvikt) i ström- mingslever från södra Bottenhavet, norra Egent- liga Östersjön och södra Egentliga Östersjön samt i sillgrissleägg från Stora Karlsö.
PFOS STRÖMMINGSLEVER
PFOS I STRÖMMINGSMUSKEL
> 9,1 ng/g färskvikt, muskel
< 9,1 > 9,1 ng/g färskvikt, lever
< 9,1
k Koncentrationen av PFOS i strömmingsmuskel omräknat från leverkoncentrationerna, i förhållande till det föreslagna gränsvärdet. Samtliga värden hamnar nu under gränsvärdet.
k Koncentration av PFOS i ström- mingslever i förhållande till det före- slagna gränsvärdet, 9,1 ng/g våtvikt.
