Måla bilder med ljud EXAMENSARBETE

Måla bilder med ljud

en inblick i individers inre bilder

Frans Guldberg Niklas Ideström

2013

Filosofie kandidatexamen

Medie- och kommunikationsvetenskap

Luleå tekniska universitet

Måla bilder med ljud

EN INBLICK I INDIVIDERS INRE BILDER

Frans Guldberg

Niklas Ideström

S

Avsikten med uppsatsen var att försöka ta reda på vilka inre bilder en individ konstruerar när denna lyssnar på en ljudberättelse. Syftet var att kunna jämföra en individs bilder med andra som har lyssnat på samma ljudberättelse.

Undersökningen som gjordes innehöll åtta kvalitativa intervjuer som analyserades genom ett hermeneutiskt synsätt med avsikt att utvinna intervjupersonernas inre visuella upplevelse. De inre bilderna individer emellan påminde om varandra till en viss grad. Identifikationen av ett ting och dess placering i berättelsen

överensstämde bäst mellan intervjupersonerna medan detaljer i utseende, som huvudsakligen kan kopplas till erfarenhet och kunskap, varierade mer. Om vi som producenter strävar efter att de inre bilderna ska överensstämma så är det möjligt att till en viss grad minska den inre visuella tolkningsfriheten för lyssnaren.

Nyckelord: ljud, radio, audiovisuell, inre bild, medie- och kommunikationsvetenskap

I

Rubrik ... Sida

1. Inledning ... 5

2. Syfte ... 6

2.1 Frågeställningar ... 6

3. Tidigare forskning ... 7

3.1 Semiotik ... 7

3.2 Hermeneutik ... 8

3.3 Ljudets beståndsdelar ... 9

3.4 Inre bilder ... 10

3.5 Ljudlära ... 11

3.6 Begreppslista ... 13

4. Metod och teoretisk anknytning ... 14

4.1 Den kvalitativa forskningsintervjun ... 14

4.2 Tematisering ... 14

4.3 Planering ... 15

4.4 Genomförandet av själva intervjun ... 16

4.5 Utskrift ... 18

4.6 Analys ... 19

4.7 Verifiering ... 19

4.8 Rapportering ... 20

5. Ljudberättelsen ... 21

5.1 Kategorisering i ljudberättelsen ... 22

5.2 Hur vi skapade ljudberättelsen ... 24

6. Avgränsningar ... 25

7. Undersökningen ... 26

7.1 Material ... 26

7.2 Slutsats ... 28

8. Analys ... 29

9. Diskussion ... 31

9.1 Vidare forskning ... 33

10. Källförteckning ... 34

11. Bilagor ... 36

11.1 Bilaga 1 - Manus till ljudberättelse ... 36

11.2 Bilaga 2 - Ljudberättelsen ... 38

11.3 Bilaga 3 - Transkriptioner ... 39

1. I

Förr samlades människor runt radion men efter televisionens intåg lockades en stor del av konsumenterna till televisionen. En av fördelarna med TV är att det finns en bild som underhåller ännu ett sinne. Det visuella sinnet stimuleras när vi ser på TV. Det behövs ingen ansträngning för att föreställa sig vad som händer. I TV får vi bilden serverad till skillnad från när vi lyssnar på ljudet av en radio. I en ljudberättelse används bara vår hörsel och därigenom behövs en ansträngning för att få en inre visuell upplevelse. På liknande sätt behövs en ansträngning för att skapa inre bilder när vi läser en bok.

Radiolyssnaren ser inte vad som händer utan har istället möjligheten att skapa sina egna inre bilder utefter miljöer som beskrivs med ljud. I TV-rutan är bilderna densamma för alla medan i radio så blir de individuella.

När en lyssnare enbart hör en dialog i radio blir det svårt att skapa en inre bild av platsen som dialogen sker på. Om dialogen kompletteras med miljöbeskrivande ljud så underlättar det att föreställa sig platsen. Om en ljudupptagning av sorlet på ett torg spelas upp kommer troligtvis lyssnaren att föreställa sig ett torg. Med detta sagt så är det funktionen av torget som lyfts fram. Det är lyssnaren själv som skapar den inre bilden av torget. Detta behöver inte betyda att lyssnarnas inre bild av torget överensstämmer med varandra, bilderna är individuella.

2. S

Den här uppsatsen avser genom kvalitativa intervjuer att försöka ta reda på hur väl de inre bilderna påminner om varandra. Fördelen med att veta hur väl de inre bilderna överensstämmer med varandra är att en radioproducent kan ha en bättre inblick i hur ens produktion tolkas av publiken. Produktionen i den här uppsatsen är en ljudberättelse skapad för undersökningen. Ljudberättelsen är uppdelad i fem kategorier som de kvalitativa intervjuerna kommer att fokusera på.

Syftet med vår undersökning är att få en inblick i vilka inre bilder som skapas hos individer vid lyssning av en ljudberättelse och om dessa inre bilder påminner om varandra. Undersökningen görs för att utröna huruvida meddelandet tolkas som producenten avsett.

2.1 Frågeställningar

Vilka inre bilder skapas hos lyssnare vid lyssning av vår ljudberättelse?

Hur väl överensstämmer lyssnarnas inre bilder med varandra?

Kan vi som producenter minska den inre visuella tolkningsfriheten hos lyssnaren?

3. T

Semiotik är läran om tecken och koder i samhället. Betydelsen för tecken och koder bestäms av de rådande konventionerna i ett samhälle eller kultur samt individens erfarenheter av tecknet. Betydelser som kan ha varit etablerade i en lång tid, men som också kan komma att förändras i ett längre perspektiv. (Fiske, 2010)

Det var filosofen, fysikern och matematikern Charles Sanders Peirce som myntade begreppet semiotik. ”Peirce menade att ett tecken är allt som på ett eller annat sätt står för något annat för någon” (Gripsrud, 2002, s149).

Peirces tre termer (Fiske, 2010, s64)

Fiske (2010) berättar att Peirce ser tecknet, vad det betecknar och dess användare som tre spetsar på en triangel.

Ett tecken betecknar något annat än sig självt – objektet, och det förstås av någon; det vill säga det får en effekt i användarens medvetande –

interpretanten. Vi måste vara medvetna om att interpretanten inte är tecknets användare, utan vad Peirce på annat håll kallar ”den egentliga betecknande effekten”, det vill säga en mental föreställning som skapats både av tecknet och av användarens erfarenhet av objektet.

(Fiske, 2010, s64)

Människors olika erfarenheter är unika. Därför behöver inte ett teckens betydelse överensstämma mellan flera individer.

I vår skapandeprocess av en ljudberättelse kommer vi att försöka beteckna objekt så att våra intervjupersoner får den inre föreställning som vi har tänkt oss. I vår ljudberättelse kommer våra ljud tjänstgöra som tecken. Objekten är de ting som vi har tänkt oss existerar i ljudberättelsen. Interpretanten blir då, i ett

ljudsammanhang, den inre bild som intervjupersonerna konstruerar utifrån deras erfarenhet av objektet.

Här gäller det att vi som producenter använder ett tecken som vår målgrupp känner igen och tolkar till samma objekt.

3.2 Hermeneutik

Det finns fler synsätt än det semiotiska på kommunikationsprocessen. Vi väljer att komplettera vår semiotiska syn med en hermeneutisk vinkel.

Hermeneutik betyder tolkningslära. När vi försöker förstå någonting är vi bundna till våra kulturellt bestämda förkunskaper och erfarenheter om tecken, genrer, medier och världen i allmänhet. (Gripsrud, 2002) Vi kan bara sträva efter objektivitet, aldrig helt uppnå det enligt det hermeneutiska synsättet. Gripsrud menar dock på att våra förförståelser och erfarenheter inte endast är förkastliga när vi läser en text, utan dessa kan vi inte tolka texten. Med andra ord är fördomar och förförståelser nödvändiga för att vi och våra intervjupersoner ska förstå nya texter.

Misstankens hermeneutik är ett begrepp som Gripsrud (2002) nämner. Begreppet innebär att när vi som producenter skapar en text inte har full översikt över alla de betydelser texten vi skapar för med sig. Texten är i vårt sammanhang ljud. Det här betyder att det kan vara omöjligt att skapa en ljudberättelse och garantera att intervjupersonerna tolkar det vi försöker beteckna på det sättet vi avsett.

Den mentala föreställningen av ett objekt innehåller ett visst antal detaljer. Dessa detaljer byggs upp, enligt hermeneutiken, av personens erfarenheter och tidigare

För intervjupersonerna vi tänker intervjua så betyder detta att deras tidigare kunskaper och erfarenheter speglar deras svar. Samma sak gäller även för oss när vi ska tolka intervjupersonernas svar. Våra erfarenheter spelar in när vi ska försöka skriva ut kontexten av intervjuerna.

3.3 Ljudets beståndsdelar

Lennart Zetterberg (2002) berättar i sin bok Ljudinspelningens ABC att vårt samhälle sällan erbjuder platser som är helt befriade från ljudkällor av olika slag.

Zetterberg menar på att ljud nästan finns överallt och kan vara allt ifrån oönskat buller till välklingande musik.

Precis som Zetterberg så rör sig även Klas Dykhoff (2002) inom området ljud.

Han har författat en bok som behandlar ljudläggning av rörlig bild. Många av Dykhoffs tankar om ljud går enligt oss att applicera på radiomediet och Dykhoff refererar även stundtals till det. Dykhoff berättar att ljud består av dialog,

atmosfärljud, ljudeffekter och musik.

Atmosfärljud beskriver miljöer och rum (såsom vindsus, fågelkvitter, vågskvalp etc). Alltså ljud som vilar i bakgrunden under en längre tid. (Dykhoff, 2002) Ljudeffekter är korta ljud (dörrar som smäller, passerande fordon etc) och kan vara svåra att särskilja från atmosfärljud (Dykhoff, 2002). Dessa ljud beskriver saker och handlingar.

Dialog är språkbruket mellan parter. Det är kommunikation som har en avsändare och mottagare.

Musik är mer än bara välklingande toner. Lars Lilliestam (2006) har författat boken Musikliv som bland annat handlar om förhållandet mellan människor och musik. Lilliestam berättar att man ofta kopplar ihop känslor och sinnliga

upplevelser med minnen. Lilliestam berättar också att musik kan fungera som en symbol för minnen. Även Tia DeNora (2000) berör ämnet i sin bok Music in

everyday life. DeNora skriver att musikstycken i vissa fall kan fungera som en avtryckare för känslor.

3.4 Inre bilder

Leif Eriksson-Sjöberg och Erik Lindfelt (2006) har skrivit en bok om

aktualitetsjournalistik som går under namnet Nyhetsradio. Författarna berättar att hjärnan kan skapa en bild på bråkdelen av en sekund vid hörandet av ett ljud.

Eriksson-Sjöberg och Lindfelt är dock inte ensamma om åsikten att det är möjligt att skapa inre bilder. Teater i sinnet har Paul D. Bolls (2002) kallat radiomediet.

Det berättar han i sin vetenskapliga artikel som berör radioreklam. Begreppet teater i sinnet kommer av förmågan att skapa bilder i fantasin hos lyssnaren.

Det finns fler författare som delar Bolls tankar. Robert McLeish (1999) säger i sin bok Radio Production att radio är ett medium som kan stimulera fantasin.

McLeish ser också fördelar med radion jämfört med TV. McLeish nämner att i TV är du begränsad till den bild du har medan i radio är bilden i den storlek som du vill. En person som verkligen är inne på att ljud erbjuder de rikaste bilderna är Clive Cazeaux. Cazeaux (2005) berättar att avsaknaden av visuell information enligt många är en brist. Radioteatrar tas ofta för att vara ett blint medium eftersom världen berättas utan bilder. Cazeaux hävdar istället att ljud istället kan vara ett medium som genererar en värld och enligt radioälskare existerar de bästa bilderna i huvudet.

Andrew Skuse (2011) har i en vetenskaplig artikel tittat på hur BBC i två fall har använt sig av ljud i radio. Skuse kunde se att i båda fall hade man använt

ljudeffekter, visserligen på olika sätt, men syftet var ändå likadant. Det handlade om att få fram dramatiken i historierna. Skuse berättar också att radioteatrar har tendensen att kräva mer av radiolyssnarna. Det krävs kreativitet av lyssnarna då radioteatrar begär mer av publikens fantasi när det är ljud och inte bild

(Skuse, 2011). Eftersom kreativiteten ter sig olika hos olika individer så blir

minska utrymmet för kreativitet. Exempelvis genom att utnyttja gemensamma samhälleliga konventioner.

Jämfört med andra områden är det få studier som tittat på radions möjlighet att skapa inre bilder. Det berättar Emma Rodero (2010) i sin vetenskapliga artikel som handlar om hur skapandet av inre bilder ökar vid lyssnandet av en

ljudberättelse som innehåller ”sound effects” och ”sound shots”. Rodero berättar att ”sounds effects” i radioproduktioner representerar saker eller miljöer. ”Sound shots” placerar händelser och karaktärer i rummet. I artikeln kommer Rodero fram till att användandet av ”sound effects” och ”sound shots”, individuellt eller

kombinerat, ökar lyssnarens uppmärksamhet och skapandet av inre bilder.

3.5 Ljudlära

När vi spelar in ljud är de vanligaste tillvägagångssätten att spela in i Mono eller Stereo.

Zetterberg (2002) berättar att mono är enkanalig ljudåtergivning. Det är identiska ljud i höger och vänster hörlur/högtalare. Lyssnaren får full återgivning av ljudet vid användandet av endast en högtalare.

Stereo är tvåkanalig ljudåtergivning. Ljud i höger och vänster kanal.

Återgivningen av ljudet i högtalarna eller hörlurarna behöver alltså inte vara identiskt i höger eller vänster ljudkälla. (Zetterberg, 2002)

När vi spelar in och redigerar ljudet kan vi förflytta ljudet mellan vänster och höger ljudkälla. Detta tillvägagångssätt kallas panorering och är i princip att man balanserar ut ljudet mellan vänster och höger kanal för att få ut riktning.

(Zetterberg, 2002)

Ljudberättelsen som den här undersökningen planerar att använda sig av kommer att innehålla panorerade ljud. Vid användandet av panoreringar så krävs att ljudet kan återges i stereo. Vår avsikt är att försöka påverka utplaceringen av ting i den inre bilden.

I en dialog kan man exempelvis panorera ut en av rösterna till höger och den andra till vänster för att få en bild av att personen som är panorerad ut till höger står till just höger och pratar i historien. Givetvis är det tvärtom för den andra karaktären.

Mikrofonavstånd kan också ge en effekt. Minskas avståndet mellan mikrofonen och ljudkällan för det man avser spela in blir inspelningen basrikare. Om vi gör tvärtom och ökar mikrofonavståndet så uppnår vi andra effekter. Bland annat kan man vid hög inspelningsnivå uppnå en känsla av ett speciellt rum. Har vi däremot en låg inspelningsnivå och använder oss av ett långt mikrofonavstånd så ges det omedelbart en känsla av avstånd. (Eriksson-Sjöberg & Lindfelt, 2006) När vi arbetar med mikrofonavstånd i den här undersökningen så är det med

målsättningen att skapa ett djup i ljudet. Med andra ord skapa en akustisk

rumsklang som ger en känsla av avstånd. På det här sättet kan vi tydligare rikta ut personer och saker åt olika håll.

Utöver dessa väldigt grundläggande inspelningstekniker finns det en rad andra effekter man kan använda sig av vid ljudläggning. Dessa varierar beroende på inspelningsteknik, utrustning och mjukvara.

Vi kan också arbeta konstnärligt på helt andra sätt. Dykhoff (2009) berättar om användandet av klichéer. Det handlar om vilka gemensamma referenser ett speciellt ljud har för människor. Dykhoff tar upp exemplet med ljudet av ett flygplansdäck som skriker när det landar. Få har hört det i verkligheten men vi är alla överrens om att det är naturligt att det är däcken som skriker och att det vore konstigt om det var tyst.

En annan typisk ljudkliché är det metalliska lätet av en kniv som tas fram ur innerfickan. Vi är alla överrens om att det är en kniv det är frågan om, trots att vi troligtvis inte har upplevt ljudet i verkligheten.

3.6 Begreppslista

Mono: Enkanalig ljudåtergivning

Stereo: Tvåkanalig ljudåtergivning

Panoreringar: Balansering av ljudet mellan vänster och höger kanal

Mikrofonavstånd: Avstånd mellan mikrofon och ljudkälla

Ljudeffekter: Beskriver saker och handlingar

Atmosfärljud: Beskriver miljöer

Sound effects: Representerar saker eller miljöer

Sound shots: Placerar händelser och karaktärer i rummet

Ljudkliché: Gemensamma ljudreferenser för människor

4. M

Den här uppsatsen kommer att använda sig av kvalitativa forskningsintervjuer.

Steinar Kvale och Svend Brinkman (2009) har skrivit boken Den kvalitativa forskningsintervjun som behandlar intervjuforskning, teoretiskt och praktiskt. De berättar att i den kvalitativa forskningsintervjun produceras kunskapen genom intervjuarens och intervjupersonens sociala samspel. Författarna berättar också att intervjuer är lämpliga när man vill att personer ska beskriva sina upplevelser.

André Jansson (2002) har skrivit boken Mediekultur och Samhälle som handlar om mediernas betydelse i kulturen och i samhället. Jansson berättar att med hjälp av individuella intervjuer så är det möjligt att gå väldigt djupt in på hur en enskild individ uppfattar en viss text. Fokusgrupper gör det svårare att gå in på djupet hos varje individ. (Jansson, 2002) Därför kommer den här uppsatsen använda sig av individuella intervjuer.

I den här undersökningen kommer intervjupersoner, individuellt, att få lyssna på en ljudberättelse och sedan bli tillfrågade om innehållet där fokus ligger på den inre visuella upplevelsen, ifall en sådan existerar.

Kvale och Brinkman (2009) beskriver en intervjuundersökning som beståendes av 7 steg: Tematisering, planering, själva intervjun, utskrift, analys, verifiering och rapportering.

4.2 Tematisering

Enligt Kvale och Brinkman (2009) är tematisering ett steg som bör föregå intervjuerna. Det handlar om att formulera det man vill ha reda på samt klargöra temat som ska undersökas. Syftet med vår undersökning är sen tidigare redan formulerat.

4.3 Planering

Kvale och Brinkman (2009) berättar att antalet intervjupersoner varierar på grund av tidsaspekten, resurser och det som författarna kallar lagen om avtagande avkastning. Det sistnämnda innebär att efter ett visst stadie så ger ytterligare intervjuer ingen ny kunskap. Behovet av intervjupersoner varierar beroende på undersökningens syfte. I denna undersökning kommer åtta personer intervjuas.

Målgruppen för undersökningen är personer 20-30 år. Vi bedömer denna

målgrupp ligga långt utanför riskzonen att ha nedsatt hörsel på grund av ålder. Vi ingår själva i den här målgruppen och har troligtvis fler liknande erfarenheter med människor i liknande ålder än yngre eller äldre. Fördelen med att ha en målgrupp som vi själva passar in i är att vi kan ha en bättre förförståelse för hur

intervjupersonerna tolkar ljudberättelsen.

Vi kommer att välja lika många kvinnor som män. Intervjupersonerna studerar vid Luleå Tekniska Universitet och är för tillfället bosatta i Piteå. Samtliga har växt upp i Sverige.

Intervjupersonerna kommer att få lyssna på en ljudberättelse i hörlurar.

Anledningen till detta är för att de ska lyssna aktivt och vara opåverkade av omgivande ljud. Undersökningen kommer att göras i ett rum där personen ensam får lyssna på berättelsen för att vara avskärmad från så många distraherande visuella intryck som möjligt.

Ljudberättelsen har en längd på under 1 minut. Syftet med en kort berättelse är att vi vill ge intervjupersonerna en god chans att komma ihåg händelseförloppet och så lite som möjligt låta minnet påverka resultatet av undersökningen

Efter att intervjupersonen har fått lyssna på berättelsen i hörlurar kommer intervjun att inledas. Samtalet kommer att spelas in med hjälp av en portabel inspelningsutrustning som placeras på ett bord. Anledning till att intervjun spelas in är för att intervjuaren ska kunna koncentrera sig på själva samtalet och inte

behöva skriva ned svar under intervjun. Att placera mikrofonen på bordet tror vi avdramatiserar intervjusituationen så att det mer liknar ett samtal än en

journalistisk radiointervju där man påminns av mikrofonen. Vår uppfattning är att intervjupersonen blir mer trygg med det förstnämnda tillvägagångssättet.

Intervjuerna beräknas ta cirka tio minuter men vi har avsatt 30 minuter för varje intervju om ytterligare fördjupning behövs.

4.4 Genomförandet av själva intervjun

Björn Häger (2007) har mångårig journalistisk erfarenhet och har skrivit boken Intervjuteknik som bland annat används i utbildningssyfte. Där berättas om öppna och slutna frågor som en viktig del av intervjun. Slutna frågor kan besvaras med ett enkelt ja eller nej. Motsatsen, som kallas öppna frågor, bjuder på förklarande svar. Öppna frågor är ofta sådana som kan inledas med:

- Hur?

- Vad?

- Varför?

Samtliga av våra frågor kommer att vara öppna då vi vill ha ett förklarande svar.

Häger (2007) berättar att väl formulerade frågor är korta, klara och enkla. Han förklarar också världens bästa fråga som enligt honom lyder:

- Hur då?

Med den frågan är det lätt att få ett mer förklarande svar. Världens näst bästa fråga är egentligen ingen fråga. Utan uteblivandet av den. Häger berättar att den sociala konventionen angående tystnad gör att vi människor vill prata om det är tyst för länge. Med andra ord bjuder den in intervjupersonen till att självmant utveckla sitt svar.

Precis som Björn Häger så är Erik Fichtelius en journalist med mångårig erfarenhet. Fichtelius (1997) har skrivit boken Nyhetsjournalistik – 10 gyllene regler. Fichtelius säger att det allra viktigaste med frågorna är att de är

genomtänkta i förväg. Fichtelius fortsätter berätta om vikten av att lyssna under intervjun. Främst för att kunna ställa relevanta följdfrågor.

Vi kommer att applicera Häger och Fichtelius tankar om intervjuteknik på vår undersökning för att få ut så mycket som möjligt av intervjupersonerna.

Kvale och Brinkman (2009) nämner att det är vanligt att skriva en intervjuguide inför intervjun. En intervjuguide kan vara ett manus som intervjuaren strikt ska följa, men kan även bara vara en översikt av de ämnen som ska beröras.

Det beror på den särskilda studien om frågornas lydelse och ordningsföljd är avgjorda på förhand och bindande för intervjuaren, eller om

intervjuaren efter omdöme och känslighet får avgöra hur strikt hon ska följa guiden och hur mycket hon ska följa upp intervjupersonens svar och de nya riktningar som kan öppna sig. (Kvale & Brinkman, 2009, s. 146) Innan uppspelningen av berättelsen kommer följande att berättas:

- Du kommer få lyssna på en radioteater. Efteråt kommer jag fråga dig om din inre bild av platsen och det som hände.

Efter uppspelningen av berättelsen kommer följande frågor ställas:

- Hur kändes det här?

Syftet med den här inledande frågan är för att göra intervjusituationen bekväm och inte gå rakt på sak då personen kan vara obekväm i situationen.

- Börja från början och beskriv utförligt. Hur föreställde du dig händelseförloppet?

Då vi inte vill lägga de specifika skeenden i mun på intervjupersonen så fortsätter intervjuaren med en helt öppen fråga som bjuder in intervjupersonen till att berätta

om den inre bild den haft av ljudberättelsen. Fokus kommer ligga på vad som händer, var det händer och hur det ser ut.

De följdfrågorna som vi planerar att ställa för att ta reda på detta är:

- Var då?

- Hur såg den ut?

- Vad hände efter det?

- Hur då?

- *tystnad*

Variationer av dessa kan förekomma.

Följdfrågorna kommer att ställas efter behov då vi är intresserade av att få en djupare förståelse av intervjupersonens inre bild ifall svaret inte bedöms vara tillräckligt utvecklat. Vi väljer att ha med en strikt fråga som alltid kommer att ställas medan följdfrågorna ställs efter behov. Vi låter intervjuarens omdöme råda över den större delen av intervjun.

4.5 Utskrift

Kvale och Brinkman (2009) berättar att det inte finns så många standardregler angående utskriften av en intervju. Det handlar istället om att forskaren behöver göra vissa val. I uppsatsen ska forskaren vara tydlig med vad och hur innehållet ska skrivas ut.

I vårt fall vill vi få ut innehållet i intervjuerna. Därför kommer inte till exempel andningspauser och tvekande ljud att skrivas ut. Då varken längden på intervjun eller ordningsföljden på intervjupersonens svar är relevant för vår undersökning så skrivs inte tidskoder ut.

Istället läggs fokus på kontexten i intervjupersonernas svar. Meningarna ska skrivas ut ordagrant och i skriftspråk i den mån det är möjligt. Skiljetecken som kommer att användas är frågetecken och punkt. Frågetecken är för att förtydliga en frågvis ton i samtalet. Punkt kommer att sättas ut där utskrivaren anser att det känns naturligt samt när en mening är avslutad.

I den här uppsatsen låter vi en person transkribera samtliga intervjuer. Därefter kommer transkriptionerna att läsas och justeras av en annan person för att försäkra sig om en god reliabilitet.

4.6 Analys

Den här undersökningen kommer använda sig av en form av textanalys. Formen vi kommer att använda oss av heter helhetsanalys. Idar Magne Holme och Bernt Kronh Solvang (1991) har skrivit boken Forskningsmetodik som behandlar kvantitativa och kvalitativa metoder. Enligt dem handlar helhetsanalys om att analysera helheten i utskrifterna av intervjuerna.

Eftersom de frågor vi ställer kommer att kretsa kring fem element i en

ljudberättelse så kommer vår analys att fokusera på dessa fem kategorier. På så sätt kan vi kategorisera intervjupersonernas svar. Dessa fem händelser kan i sin tur delas in i tre underkategorier. Det handlar om vad ljudet betecknar för objekt, var objektet befinner sig och varje individs inre bild av utseendet.

Forskarens anteckningar från viktiga segment i texten kan knytas samman med de kategorierna som forskaren delat upp temat i (Holme & Solvang 1991).

4.7 Verifiering

”Tillförlitligheten, styrkan och överföringsbarheten diskuteras inom

samhällsvetenskapen vanligen i relation till begreppen reliabilitet, validitet och generalisering.” (Kvale & Brinkman, 2009, s259) Även om författarna refererar till samhällsvetenskapen så anser vi att diskussionen även kan appliceras på vårt ämne.

Reliabilitet syftar på tillförlitligheten och konsistensen i ett forskningsresultat.

Reliabilitet behandlar frågan huruvida reproduktionen av ett forskningsresultat är möjlig under andra omständigheter. (Kvale & Brinkman, 2009) Vad gäller vår undersökning är vi medvetna om att andra forskare med andra erfarenheter skulle kunna utvinna ett annat resultat. Om tillvägagångssättet är ett annat och

intervjuerna är uppbyggda efter andra premisser än våra så är det i princip omöjligt att fastställa ett identiskt resultat. Resultatet skulle däremot kunna likna denna undersöknings till en viss grad.

Validitet handlar i vanligt språkbruk om giltighet och sanningshalt. Det gäller att ha en kritisk syn på undersökningen och presentera sitt synsätt på det man undersökt. (Kvale & Brinkman, 2009) Vi är medvetna om att vi, med den här undersökningen, inte kan komma fram till en definitiv sanning. Vi kan däremot komma fram till en slutsats som tyder på någonting.

Generaliseringen av en intervjustudie bestäms utifrån huruvida resultaten av undersökningen bedöms kunna överföras till andra forskare, intervjupersoner och situationer. (Kvale & Brinkman, 2009) Ljudberättelsen som den här

undersökningen har använt sig av kan givetvis vara annorlunda om andra forskare skulle ha gjort undersökningen. Används en identisk berättelse kan ändå resultatet av intervjupersonernas svar variera på grund av situation och människor.

4.8 Rapportering

Kvale & Brinkman (2009) berättar att när det gäller rapporteringen finns det egentligen inte något tillvägagångssätt som är standard. I den här undersökningen kommer vi att tolka svaren och skriva ut kontexten av dessa. Därför kommer vi inte att citera någonting, utan återberätta. Detta gör vi för att ge läsaren en så utförlig inblick som möjligt i intervjupersonernas upplevelser.

5

L

Intervjupersonerna kommer att få lyssna på en ljudberättelse som skapats för undersökningen. Längden på ljudberättelsen är 59 sekunder. I den här

ljudberättelsen så är fem kategorier, beståendes av specifika ljud, skapade för att undersöka hur dessa påverkar intervjupersonens inre bild. Dessa fem kategorier delar vi in i tre underkategorier.

1. Vilket objekt betecknas?

2. Var befinner sig objektet?

3. Hur såg det ut?

Vi tror att en inre bild är uppbyggd av 3 element. Vilka objekt som finns i bilden, vart i bilden dessa objekt är utplacerade och hur föremålen ser ut.

Ljudberättelsen handlar om två karaktärer som befinner sig i ett kök. De konverserar och olika handlingar utförs. Historien inleds med att mannen, som heter Göran, tar ut mat ur en mikrovågsugn. Därefter uppmanas han att dra ned en persienn. Göran går tillbaka till bordet och berättar att de borde ha lite

mysbelysning. Ljusen tänds och därefter går han, efter uppmaning av hans fru Lena, och fyller två glas med vatten. Mitt i fyllandet kommer han ihåg att de har tvätt i maskinen och säger så till Lena. Lena svär över nyheterna och springer ut genom ytterdörren. Se bilaga 1 för utförligt manus.

Alla ljud finns för att driva berättelsen framåt. Dialogen och ljudeffekterna kompletterar varandra för lyfta fram historien och göra det tydligare för intervjupersonerna. Samtliga ljud som representeras i kategorierna gestaltar föremål som samtliga i vår målgrupp bör ha kommit i kontakt med.

Varför ljudberättelsen skapades specifikt för den här undersökningen är på grund av att det är en garanti för att ingen tidigare har hört ljudberättelsen. Det har också varit en fördel att ha kunnat konstruera berättelsen efter undersökningens syfte.

5.1 Kategorisering i ljudberättelsen

De fem kategorierna består av händelser som är panorerade, med andra ord riktade mot fem olika håll för lyssnaren. Vi har en avsikt med samtliga semiotiska tecken i ljudberättelsen som beskrivs nedan.

Interpretanten ska bli en bild där vårt objekt existerar på den avsedda placeringen.

Färg och form bestäms av individens förkunskaper och erfarenheter. Vi har ingen medveten avsikt med hur individerna ska se föremålen form- och färgmässigt.

Vi är två uppsatsskrivare med olika erfarenheter och enligt det hermeneutiska synsättet har vi olika uppfattningar om hur utseendet på föremålen kan tänkas se ut. Vi strävar istället efter att inte ha förutfattade meningar gällandes utseende på föremålen. Då vi fortfarande kan ha en tydlig bild med riktning och funktion så lämnar vi utseendet till lyssnarnas fantasi. Får vi inte fram de faktiska föremålen först så kan vi inte bygga vidare på den inre bilden. Därför har funktion och riktning huvudfokus. Däremot är utseendet fortfarandet intressant då vi har en målgrupp med en speciell tolkningsram. I det här fallet svenska studenter för tillfället bosatta i Piteå som är uppvuxna i Sverige.

Dessa fem ljudkategorier består, i kronologisk ordning, av:

Kategori 1. Mikrovågsugn. Vi har valt ljudet av en mikrovågsugn då vi uppfattar det som väldigt bekant för vår målgrupp.

Ljudet börjar med ett mikrovågssurr och avslutas med ett pling. Detta följs upp av att en karaktär öppnar luckan till mikrovågsugnen och tar ut en tallrik innan han stänger luckan. Ljudet är helt panorerat till höger för lyssnaren.

Tecken: Det inledande surret, plinget och luckan Objekt: Mikrovågsugn som är placerad helt åt höger.

Kategori 2. Persienn. Den här kategorin tror vi är svår att identifiera på grund av dess riktning. Vi har valt att ta ett väldigt kort ljud som vi tror inte är helt lätt att uppfatta för målgruppen, men som vi tror de flesta känner till.

En karaktär drar ned persiennen. Ljudeffekten är panorerad lite grann åt vänster.

Avsikten är att händelsen ska uppfattas som mitt i mellan vänster och mitten för lyssnaren.

Tecken: Neddragandet av en persienn

Objekt: Persienn som är placerad snett åt vänster

Kategori 3. Stearinljus. Vi har använt tändandet av stearinljus. Här har vi hjälpt upp ljudet med en ljudkliché. Riktningen är i mitten och ljuder utan att dialog eller andra ljud stör. Därför bör kategorin vara lättidentifierad.

En karaktär tänder ljus på bordet med hjälp av en tändsticka. Tändandet är en ljudkliché eftersom det inte låter någonting när man tänder ljus. Händelsen sker i mitten, rakt framför lyssnaren.

Tecken: Tändsticka som dras mot plån, tändandet av två ljus Objekt: Två stearinljus som tänds på bordet i mitten

Kategori 4. Dryck. Ljudet är här, precis som med persiennen, lite panorerat.

Denna gång riktat åt höger. Skillnaden med den här kategorin är att vi gjort händelsen längre och detaljrikare.

En karaktär tar ut två glas från ett skåp och fyller dessa med vatten från en vattenkran. Ljudet är lite panorerat åt höger för lyssnaren. Avsikten är att upplevelsen ska uppfattas som mitt i mellan höger och rakt fram.

Tecken: Glasklirr och vattenkran

Objekt: Två glas och en vattenkran placerade snett åt höger

Kategori 5. Dörr. Vi har valt ljudet av en dörr. Vi uppfattar det som väldigt bekant för vår målgrupp. Precis som med mikrovågsugnen så är den här händelsen helt riktad åt ett håll med ett väldigt bekant ljud. Vi tror att dörren är lika lätt att identifiera som mikrovågsugnen.

En karaktär öppnar och stänger en dörr. Ljudeffekten är helt panorerad åt vänster.

Tecken: Dörrgnissel och dörr som smäller igen.

Objekt: En ytterdörr helt åt vänster 5.2 Hur vi skapade ljudberättelsen

Dialogen har spelats in i en radiostudio där olika mikrofonavstånd har använts för att få en effekt av avstånd. Dessa röster har sedan panorerats i ett

redigeringsprogram för att förtydliga karaktärernas position i berättelsen.

En del av ljudeffekterna har vi själva spelat in. Resterande har vi hämtat ifrån ett ljudarkiv kallat Sound Ideas Series 6000. På de ljud vi själva spelat in har vi även kunnat använda mikrofonavstånd. I redigeringen har vi använt panoreringar för att placera ut skeendena. Se bilaga 2 för ljudberättelsen.

6. A

Den här undersökningen riktar sig inte mot någon med märkbart nedsatt hörsel.

Den här undersökningen bortser från passiva lyssnare eller eventuella parallellaktiviteter.

Detta för att vi vill ha full koncentration från intervjupersonerna. Vi är inte intresserade av deras förmåga att utföra två eller fler saker samtidigt.

Den här undersökningen kommer helt att bortse ifrån användandet av musik för att inte distrahera lyssnaren från ljudeffekterna som står i centrum.

7. U

Måndagen den 13 maj 2013 mellan klockan 10:00 till 17:00 utfördes

undersökningen. Åtta personer lyssnade och intervjuades individuellt av Frans Guldberg. Testet och intervjun utfördes i ett avskilt rum.

Lyssningen gjordes med hjälp av hörlurar och en bärbar dator. Värt att nämna är att intervjupersonerna inte fick se skärmen då vi inte ville ge dem visuella intryck.

Intervjuaren startade uppspelningen. Detta för att ge intervjuaren kontroll över den tekniska aspekten. På detta sätt kunde vi garantera att samtliga personer lyssnade med samma ljudvolym. Ljudberättelsen hade en inledande tystnad så att

intervjuaren fick tid på sig att lämna rummet.

Direkt efter lyssningen intervjuades intervjupersonen. Efter sex intervjuer

upplevdes ett mönster i intervjupersonernas berättelser. Ytterliggare två intervjuer gjordes och då bedömde vi att fler intervjuer inte skulle tillföra något avgörande.

Som nämnt tidigare av Kvale och Brinkman så handlar det om lagen om avtagande avkastning.

Efteråt skrevs intervjuerna ut av Niklas Ideström. Därefter kontrollerades utskrifterna av Frans Guldberg för att höja reliabiliteten. Marginella justeringar såsom stavfel gjordes. Se bilaga 3 för de fullständiga transkriptionerna.

7.1 Material

De viktiga segmenten vi tagit ut från transkriptionerna redovisas här nedan.

Kategori 1 - Mikrovågsugn

Samtliga personer identifierade att ljudberättelsen inleddes med en mikrovågsugn.

Nästan samtliga placerade mikrovågsugnen helt åt höger som ljudberättelsen avsåg. Den enda som inte placerade den helt åt höger placerade den snett åt höger.

Hälften såg en vit mikrovågsugn framför sig. Två nämnde sin egen mikrovågsugn.

Vad som också var intressant var att en såg en mikrovågsugn med knappar och två såg den med ratt. Även andra detaljer nämndes av vissa personer.

Kategori 2 - Persienn

Persiennen är den kategori som var klart svårast att identifiera och nämndes endast av två personer. Ingen av dessa två placerade persiennen snett till vänster som ljudberättelsen avsåg. Däremot har två andra placerat saker som varit i anknytning med persiennen till vänster trots att själva persiennen inte nämndes.

En person nämnde ett fönster och den andra noterade att Göran traskade runt i rummet i närheten av persiennen. Ingen nämnde någonting om utseendet.

Kategori 3 - Ljus

Sex personer identifierade att det tändes ljus. Av dessa sex så placerade fyra personer ljus i mitten som berättelsen avsåg. En sa att ljusen tändes av Lena som var marginellt placerad åt vänster och en annan placerade ljusen framför

karaktärerna. Tre stycken nämnde att det tändes ett ljus. Tre personer berättade att det var fler än ett ljus som tändes. En person funderade över möjligheten att belysningen kunde vara värmeljus eller en ljusstake.

Kategori 4 – Vattenglas och vattenkran

Denna kategori är den som är allra mest tvetydig. Det är svårt att hitta ett mönster i svaren. Fem stycken reagerade över själva händelsen. Två nämnde att det existerade en vattenkran och glas. En nämnde bara vattenkranen. Två nämnde bara dryckeskärl, varav en noterade muggar istället för glas. Två personer placerade händelsen snett till höger vilket var avsikten med händelsen. Av de resterande tre placerade två händelsen till vänster och en placerade den till höger.

Samtliga som nämnde kärl gjorde det i plural. En reflekterade över att Göran var högerhänt. En annan placerade glasen i ett skåp över vattenkranen då personen påpekade att det brukar vara så.

Kategori 5 - Dörr

Samtliga identifierade att det existerar en dörr i slutet av ljudberättelsen. Av dessa åtta placerade sex personer den till vänster. En placerade den till höger och en placerade dörren rakt fram. Vad gäller utseendet finns det inga gemensamma nämnare personerna emellan. Intressant är att av de som beskrev hur dörren såg ut kan man hitta beskrivande ord såsom brun, plåtdörr, trädörr, loftgångsdörr och sliten vit dörr.

7.2 Slutsats

Undersökningen visar på att det skapas inre bilder vid lyssning av vår ljudberättelse. Dessa är mer eller mindre detaljrika. Utseendet på

intervjupersonernas bilder varierar men tydligt är att det finns gemensamma nämnare individerna emellan.

8. A

I den tidigare forskningen redovisas, från flera författare, möjligheten att skapa inre bilder med ljud. Cazeaux är en av dessa. Dock berättade Cazeaux att det finns åsikter som är av motsatt karaktär. Vår undersökning bekräftar att ljud kan skapa en inre visuell upplevelse.

Tydligt är att det är funktionen av en sak som har varit lättast att identifiera för intervjupersonerna. Som redovisat i tidigare forskning så bestäms betydelsen för tecken och koder av de rådande konventionerna i ett samhälle samt individens egna erfarenheter. Det är tydligt att vissa tecken har genererat en bild av ett objekt som vi avsett gestalta. I andra kategorier är det lika tydligt att det tecken vi använt oss av för att gestalta ett visst objekt inte har lyckats. I de fallen har den mentala föreställningen av objektet inte delats av en majoritet av intervjupersonerna.

Så när som samtliga intervjupersoner uppfattade samt placerade mikrovågsugnen och dörren i den riktning som ljudberättelsen avsåg. När vi tittar på

intervjupersonernas svar så tyder dessa på att personerna har rika erfarenheter av objekten. Vad gäller ljusen så identifierade en majoritet händelsen med ljusen, men placeringen av händelsen verkade svårare än mikrovågsugnen och dörren.

Händelsen överskuggades inte av andra ljud vilket kan ha gjort att ljusen fick full uppmärksamhet. Den ljudkliché vi hade använt verkade inte ha noterats då vi fick olika svar gällandes antal ljus. Svårast att identifiera för intervjupersonerna var persiennen och drickat som hade panorerats lite grann åt vänster respektive höger.

Att det är så få som har nämnt drickat och persiennen kan bero på otydlighet i ljuden eller att de helt enkelt har glömt effekterna. Det kan också vara så att deras erfarenhet av objekten inte är tillräcklig. Som den tidigare forskningen nämner så är våra egna erfarenheter och kunskaper ett krav för att förstå innehållet. Det hermeneutiska synsättet vittnar om att ifall vi inte vet någonting så förstår vi ingenting.

Vi har tidigare talat om Emma Rodero i samband med hennes begrepp ”sound shots” och ”sound effects”. Rodero nämnde att användandet av dessa kan öka

skapandet av inre bilder. Vår undersökning pekar dock på att otydliga riktningar kan vara svåra att identifiera och förvirra medan tydliga riktningar hjälper

uppbyggandet av bilden för fler människor. Användet av tydliga panoreringar kan minska den visuella tolkningsfriheten.

Intervjupersonernas svar om utseendet har olika mycket detaljer och påminner om varandra i vissa fall. Som nämnt tidigare i uppsatsen så skapas en mental

föreställning av tecken och människors erfarenheter. Uppenbart är att människors erfarenheter av sakerna är olika. Tydligast skillnad är det på dörren där utseendet har varierat kraftigt mellan intervjupersonerna. För en producent så kan det ändå finnas utrymme för att påverka detta men då genom väl etablerade konventioner.

Det krävs också att ljudeffekterna är så pass detaljerade att det blir svårt för individerna att inte tänka sig någonting annat än det avsedda. Ett hjälpmedel här kan också vara dialog då man kan benämna färg och form.

I den tidigare forskningen redogjordes för möjligheten att skapa inre bilder. Den här undersökningen vittnar om att en ljudberättelse kan generera en bild för en lyssnande individ. Bilderna individer emellan kan även likna varandra. Om vi som producenter strävar efter att de inre bilderna ska överensstämma så är det möjligt att till en viss grad minska den inre visuella tolkningsfriheten för lyssnaren.

9. D

I inledningen av uppsatsen upptäckte vi ingen som hade undersökt vilka inre bilder som skapas och då inte heller jämfört olika individers upplevelser. Analysen av vår undersökning pekar på att producenter av ljudmaterial kan påverka

individers konstruktion av den inre visuella upplevelsen.

Vid uppsatsens början var vi av uppfattningen att en ljudberättelse kan vara så pass detaljerad att de inre bilderna som skapas hos individer överensstämmer.

Gripsrud nämnde begreppet misstankens hermeneutik som betydde att vi som producenter inte kan ha full översikt över de betydelser en text ha för olika människor. Detta tankesätt gick emot det vi tänkte från början. Med analysen i händerna så är det tydligt att det inte bara är detaljrikedomen i ljuden som spelar in. Människor skiljer sig åt, likaså deras inre bilder.

Vad vi ser som spännande i undersökningen är att många intervjupersoner noterade placeringen av saker som helt hade riktats åt vänster eller höger. Det ter sig svårare att få en gemensam interpretant mellan intervjupersonerna när vi använder små panoreringar åt något håll. Varför sneda riktningar verkar vara svårare att identifiera tror vi kan bero på att ljudet hördes i båda öronen,

visserligen med olika hög volym. De objekten som är helt panorerade hördes bara i ett öra med hörlurar.

Intressant är att utseendet på saker varierade sig så pass mycket som det gjorde. Vi har spekulerat i huruvida vi kan få individers inre bilder att vara helt identiska. På grund av att erfarenheterna och kunskaperna hos den tolkande individen spelar in, och alltid är unika, så verkar det dock vara omöjligt.

Vi är medvetna om att intervjuaren aldrig kan garanteras att det är den korrekta inre bilden som beskrivs. Precis som Kvale och Brinkman beskriver så existerar ett socialt samspel mellan intervjuaren och intervjupersonen. Vi är medvetna om att det sociala samspelet för med sig sociala konventioner och påverkar hur intervjupersonen beskriver sin inre bild. Detta kan göra att bilden blir en smula

förvanskad vid återberättandet. Vi har inte upplevt att undersökningen har påverkats av detta. Hade intervjupersonerna fått beskriva sin inre bild utan en intervjuare kan materialet sett annorlunda ut.

Vår roll har varit subjektiv då vi har genomfört undersökningen med ett hermeneutiskt synsätt. Gripsrud nämnde dock att våra erfarenheter inte är helt förkastliga när vi tolkar en text. Vi har försökt vara objektiva i den mån det går men med det här tankesättet så inser vi att våra kunskaper är nödvändiga för att överhuvudtaget förstå någonting.

En svaghet med vår undersökning är svårigheten för intervjupersonerna att komma ihåg allt som hände i berättelsen. Vi strävade efter att göra en så pass kort ljudberättelse som möjligt för att utradera den faktorn helt. Såhär i efterhand känns det som att minnet kan ha spelat in mer än vad vi initialt trodde.

Vi tycker att det kvalitativa tillvägagångssättet främjade undersökningens syfte då vi var intresserade av att gå på djupet hos individerna för att få ta del av deras upplevelser. Vi tror att det skulle varit svårare att jämföra inre bilder genom ett kvantitativt tillvägagångssätt.

Vill vi som producenter skapa en inre bild som liknar en annan lyssnares så pass mycket som möjligt så är det genomförbart. Detta görs troligtvis lättast genom en konvention som så många som möjligt av målgruppen ha en överensstämmande relation till. Panorerar man ut händelser helt så kan lyssnaren även placera sakerna på den platsen vi har avsett.

De tecken vi använder oss av i ljudberättelse tolkades ofta till de objekt som vi avsett gestalta. Detta har att göra med att vi använt oss av betydelser och konventioner som är etablerade sedan tidigare i vårt samhälle. Dessa kan dock komma att ändras i ett längre perspektiv. Fiske har rätt att konventionerna i ett samhälle kan komma att förändras. Därför finns det en möjlighet att vår ljudberättelse kan komma att bli inaktuell i en framtida undersökning.

Undersökningen som gjorts ger en inblick i hur mycket makt en producent egentligen kan ha över tolkningsfriheten av en produktion. Genom att få inre bilder att överrenstämma så kan vi som producenter förmedla ett ännu tydligare budskap. Uppfattar publiken våra produktioner på det sätt vi avsett så kan vi propagera för det budskap som vi vill. På det sättet är den här undersökningen relevant i ett samhällsperspektiv.

9.1 Vidare forskning

Ur ett vetenskapligt perspektiv är forskningsområdet spännande att undersöka.

Detta för att området är relativt outforskat. Vi tror att det kan vara outforskat för att en individs inre bild är problematisk att förmedla.

Det vore spännande att ta sig an fenomenet genom andra tillvägagångssätt. Ett exempel som vi har resonerat kring är fokusgrupper. Då finns möjligheten att hjälpa varandra att komma ihåg och på egen väg diskutera kring deras inre bilder.

Detta skulle vara ett effektivt sätt att utradera risken att glömma bort saker. Vad gäller ljudberättelsen kan man spela upp kortare sekvenser eller längre segment.

Det hade också varit intressant att i en vidare forskning se skillnader i upplevelsen mellan mono- och stereoljud. Detta skulle kunna göras genom ett experiment där en grupp lyssnar på en ljudberättelse i monoljud medan en annan grupp lyssnar på samma ljudberättelse fast med stereoljud. Hur stor betydelse har panoreringar över den inre visuella upplevelsen?

10. K

Bolls, P. D. (2002). I can hear you but can I see you? The use of visual cognition during exposure to high imagery radio advertisements. Communication Research, 29, 537-563.

Cazeaux, C. (2005).Phenomenology and radio drama. British journal of Aesthetics, 45(2), 157-174.

DeNora, T. (2000). Music in everyday life. Cambridge: University Press.

Dykhoff, K. (2002). Ljudbild eller synvilla? – En bok om filmljud och ljuddesign.

Malmö. Liber AB.

Eriksson-Sjöberg, L. & Lindfelt, E. (2006) Nyhetsradio, En bok om Aktualitetsjournalistik. Stockholm: Carlssons Bokförlag.

Fichtelius, E. (1997). Nyhetsjournalistik – 10 gyllene regler. Stockholm: Sveriges utbildningsradio AB.

Fiske, J. (2010). Kommunikationsteorier en introduktion. Finland: WS Bookwell.

Gripsrud, J. (2002). Mediekultur – mediesamhälle (2. uppl.). Göteborg: Daidalos AB.

Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1991). Forskningsmetodik (2. uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Häger, B. (2007). Intervjuteknik (2. uppl.). Stockholm: Liber AB.

Jansson, A. (2002). Mediekultur och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Lilliestam, L. (2006). Musikliv. Göteborg: Ejeby.

McLeish, R. (1999). Radio Production (4. uppl.). Oxford: Focal Press.

Rodero, E. (2010). See It on a Radio Story : Sound Effects and Shot to Evoked Imagery and Attention on Audio Fiction. Communication Research, 39, 458-479.

Skuse, A. (2011). Radio sound and social realism: In the terrain of drama for development production. International Communication Gazette, 73, 595-609.

Zetterberg, L. (2002) Ljudinspelningens ABC (4. rev. och utök. uppl.). Stockholm:

Natur och Kultur/LTs förlag.

11. B

11.1 Bilaga 1 – Manus till ljudberättelse

Lena är marginellt placerad till vänster. Hon sitter på den vänstra sidan av ett bord på en stol.

Bordet är placerat i mitten.

Göran står helt på höger sida vid mikrovågsugnen i inledningen av berättelsen.

Start

Ljud: Tystnad följs upp av ljudet från mikrovågsugnen till höger.

Lena: Hur var det på jobbet nu då?

Göran: Jo, det gick väl bra. Lång vecka ändå kan jag tycka.

Ljud: Mikrovågsugnspling. Mikrovågsugnsluckan öppnas, tallrik tas ut, luckan stängs. Dessa effekter hörs helt åt höger. Därefter går Göran från höger till mitten med knarrande steg.

G: Det tog fan längre än 2 minuter.

Ljud: Tallrik ställs på bord i mitten

L. Det var på tiden, drar du ner den också?

Ljud: Knarrande stegljud från mitten till snett vänster

G. Men det brukar ju vara så att den som väntar på något gott väntar ju alltid för länge.

Ljud: Neddragning av persienn som placerats snett åt vänster för lyssnaren. Göran beger sig med knarrande steg tillbaka till bordet.

G. Men du Lena, lite mysbelysning såhär på fredagen går väl alltid an

tändstickan.

L. Gud så fint Göran. Ännu finare hade du varit om du inte hade glömt drickat.

Ljud: Göran går med knarrande steg från mitten till snett åt höger för lyssnaren

G. Jaja, jag gör ju allt för dig Lena.

Ljud: Två vattenglas tas ut ur ett skåp för att sedan ett och ett fyllas på av en vattenkran.

Samtliga ljud ligger snett till höger om lyssnaren.

G. Hörru Lena, har inte vi tvättid nu?

L. Helvete!

Ljud: Lena drar ut stolen, reser sig och går från mitten till vänster med knarrande klacksteg.

Där finns en dörr som öppnas och stängs.

Slut

11.2 Bilaga 2 - Ljudberättelsen Se bifogad fil för ljudberättelse.

11.3 Bilaga 3 - Transkriptioner

Kvalitativ intervju 1

F: Frans Guldberg (intervjuare) P1: Intervjuperson 1

Längd: 4:54

F: Hur kändes det där då?

P1: Ja men det var ju intressant.

F: Det var intressant va?

P1: Ja.

F: Om du skulle börja från början…

P1: Ja.

F: Och försöka beskriva utförligt. Hur föreställde du dig händelseförloppet?

P1: Det var kul redan i mitten av första meningen innan plinget kom så fick jag en känsla av att de var vid frukostbordet. Det var någonting tror jag då med bakgrundsljudet.

F: Plinget vad då för pling?

P1: Det är ett pling som jag tolkar som mikrovågs eller någonting liknande.

F: Hur såg den ut då?

P1: Mikrovågen? den såg ut som min mikrovåg jag har inte så stor fantasi.

F: Var var den?

P1: Mikrovågen var vi säger två tre meter bort från bordet.

F: Åt?

P1: Jag fick jag skulle nästan vilja rita.

F: Men gestikulera så kan vi ju.

P1: Jo men visst. Jag fick ett typ fem meter fem-sex meter långt lite fyra meter brett ganska litet stockholmigt köksrum till en början. Och då var mikron liksom längst bort där det fanns en det fanns dörr ut till hallen då som man kom in och så går man in i köket och så var det som bord vid fönster.

F: Okej.

P1: Köket var liksom här i det här rummet.

F: Okej.

P1. Och så var mikron längst bort där.

F: Längst bort är alltså.

P1: I hörnet av.

F: Åt?

P1: Om du sitter vid fönstret eller vid bordet snarare.

F: Okej.

P1: Och bordet är vid vi säger jo men det här blir bra och så är fönstret här.

F: Så fönstret är åt vänster pekar du nu eller?

P1: Fönster är åt vänster.

F: Okej.

P1: Eller höger för dig för du sitter där på bordet.

F: Precis.

P1: Och det är ut till gatan då fast ja det kommer ju inte funka sedan eftersom panoreringen av steg är helt åt andra hållet. Fan vad jobbigt. Vi tar min första bild då i alla fall och mikron är liksom där.

P1: Ja.

F: Okej. Vad händer efter det? Vad händer efter plinget då?

P1: Efter plinget då då snackar de ju och han vill ha mysbelysning på en fredag och då föll ju min bild för det var ju typ morgon för mig.

F: Okej.

P1: Men det här var ju efter jobbet. I min bild var det egentligen före jobbet från början.

F: Vad var det för mysbelysning?

P1: De tände ljus.

F: Okej var var ljusen då?

P1: Det var det var vanliga det kan ju i och för sig har varit vad som helst kan ha varit ljusstake det kan ha varit värmeljus.

F: Men det var i alla fall ljus som tändes P1: Ja.

F: Var var ljusen då?

P1: På borden bordet

F: Okej vad hände efter ljuset?

P1: Efter ljuset så hade han ju glömt drickat väl och då gick han det lät egentligen som bara som att han gick till skåpet och hämta ett par muggar.

F: Var var skåpet då?

P1: Också ditåt.

F: Snett höger?

P1: Ja.

F: Okej.

P1: Och sen så hade de ju glömt bort tvättiden och jag reagera på det att de har ett jävligt konstigt ljud i golvet som inte riktigt kunna alltså det lät ju otroligt gammalt som om de bodde på ett loft i en ladugård eller någonting.

F: Okej.

P1: Det var ju gammalt trägolv.

F: Men om de nu glömde tvätten alltså.

P1: Ja alltså de hade ju tvättid så då gick ju de ut men då om jag minns rätt så det ju panorerat att han gick från höger till vänster och i mitt rum så var ju fönstret till vänster.

F: Men det var han som gick till han gick från höger till vänster från köket och vattenglaset ut till dörren eller?

P1: Ja fast där var jag tvungen att göra en ny ett nytt rum.

F: Okej.

P1: För han gick ju åt det hållet där fönstret var förut.

F: Okej.

P1: Så jag fick lov och jag fick ett nytt rum.

F: Okej.

P1: Och just då när jag börja tänka på på dörrljudet och på ljudet som kom av de gick golvet då så blev så blev det nej men typ en fjällstuga ish.

F: Okej.

P1: Och då var då var det var ju fortfarande kök men det var ju mycket större och det var ju trä överallt och mörkt och härligt och mysigt och bordet var i mitten av rummet och

ytterdörren var till vänster. Köket är fortfarande på samma.

F: Ytterdörren till var det den när använde de den?

P1: I slutet när de gick.

P1: Ja.

F: Okej.

P1. Ut är alltid till vänster för mig.

F: Men gött då är vi klara P1: Ja najs.

Kvalitativ intervju 2

F: Frans Guldberg (intervjuare) P2: Intervjuperson 2

Längd: 2:47

F: Hur kändes det där då?

P2: Det kändes bra. Tyckte det var kul att bara sitta med lurar eftersom det var stereoljud.

F: Om vi ska börja från början nu. Försök beskriva utförligt. Hur gick händelseförloppet?

P2: Det börjar med att Göran kommer hem antagligen från jobbet känns det som något

liknande. Det är den bilden jag bygger upp och Lena kommer sen in i berättelsen men först så står han. Hon frågar hur det har varit på jobbet och allt det där. Han värmer någonting i mikron två minuter.

F: Var var mikron då?

P2: Den jag antar att den är i köket. Det är också ett antagande men det var köksljud således.

F: Var den vänster om dig höger om dig snett höger om dig?

P2: Jag skulle säga den var till höger om mig mikron.

F: Okej hur såg den ut då?

P2: Svår att säga. Jag har en stereotypbild av mikrovågsugnar som vita och lite bulkiga.

F: Okej.

P2: Ja. Så kan den ha sett ut.

F: Vad hände efter mikroplinget?

P2: De snackar. Det framkommer att det är fredag och att de ska ha lite fredagsmys och det tänds ljus och.

F: Var var ljusen?

P2: Det vet jag inte det skulle kunna vara antingen i köket vid matbordet att de sätter sig och äter så för att sen så framkommer det att Göran glömt att köpa dricka.

F: Var ljusen vänster om dig eller var de åt snett höger eller?

P2: Jag undrar jag har för mig att det var Lena som som tände och hon var mer i vänster lur tycker jag.

F: Okej. Vad hände efter ljusen då?

P2: Ja då så ska de ha romantisk middag där eller om de sitter i vardagsrummet och myser vet jag inte och han Göran har glömt drickat. Det påpekar Lena lite såhär småspydigt och sen så kommer Göran på att du hade inte vi tvättid och då blir ju då får ju Lena lite åh nej shit och så springer hon ut genom dörren.

F: Var är dörren?

P2: Dörren är också ja det var svårt. Dörren reflektera jag inte på det var absolut sista. Alltså spontant skulle jag säga mer till höger men det kan mycket väl bara vara för att jag liksom är en högercentrerad person så.

F: Okej. Om vi går tillbaka till drickat. Vad var det de drack?

P2: Jag menar så som jag förstod det så drack de ingenting utan det var ju att han hade glömt att köpa dricka så då antar jag att de kör de kör jag vet inte mjölk eller vatten eller någonting.

Jag tycker det implicerar väl så att säga något alkoholfritt i sådana fall eftersom jag får intrycket av att det här är två stycken vuxna människor som bor tillsammans ett

parförhållande och så brukar då kan det ju ofta vara så att fredagmys inkluderar typ en liten flaska vin eller någonting liknande.

F: Okej.

P2: Lite så.

Kvalitativ intervju 3

F: Frans Guldberg (intervjuare) P3: Intervjuperson 3

Längd: 3:39

F: Hur kändes det där då?

P3: Det var lite spännande. Det hände väldigt mycket.

F: Den hände mycket?

P3: Eller så.

F: Om vi ska börja från början nu. Börja från början och beskriv händelseförloppet.

P3: Liksom.

F: Hur började det?

P3: Det börjar ju med lite så här tystnad. Sen kommer något brus som man inte riktigt fick uppfattningen om var man var men sen så var det någon som fråga hur. Lena frågade Göran hur det var på hur det hade varit på jobbet och då han svara något så här ja och sen så satte han igång en mikro.

F: Okej. Var var mikron då?

P3: Han var långt i höger.

F: Höger?

P3: Ja. Långt till höger F: Hur såg den ut?

P3: Mikron. Oj. Då tänker jag som men typ en helt vanlig mikro alltså som man vrider tiden på.

F: Vad hände efter mikron?

P3: Efter mikron då går han. Han går från höger tillbaka till mitten och så pratar de och så jag tror det är då han drar ner en persienn.

F: Var var persiennen då? Var den framför dig snett framför dig åt vänster eller?

P3: Oj. Bakom mig skulle jag vilja säga.

F: Bakom?

P3: Får man säga så.

F: Absolut.

P3: Jag är lite osäker F: Okej. Efter persiennen

P3: Oj då går han uppför en trappa till vänster går han jag tror det är han i alla fall som går uppåt och sen så det är så här så han är på jag vet inte i ljudet men man få ju tanken liksom av att han går i trappan. Här är köket liksom det är jättedumt att beskriva så om ni spelar in men köket är liksom nere till höger och så är trappan upp mot vänster typ så då hamnar de på en nivå lite snett upp till vänster och så pratar och så tänder han en mysbelysning.

F: Var är mysbelysningen?

P3: Här framför mig.

F: Framför dig?

P3: Ja precis.

F: Vad är det för belysning?

P3: Jag tror det är ett ljus. Det låter som han tänder ett ljus eller en brasa eller något sånt.

F: Vad hände efter det?

P3: Då går hon nu har jag redan tappat bort namnet Lena var det upp höger hon går en trappa upp som går snett höger och sen så naturligt och sen kommer de fram att hon har glömt tvätten så då går hon ner för en trappa i vänster neråt snett neråt vänster liksom.

F: Var går hon?

P3: Hur menar du?

F: Stannar hon i rummet eller? Var är tvätten?

P3: Ja tvätten är snett neråt vänster liksom.

F: Okej.

P3: Och där öppnas en dörr.

F: Och dörren är alltså?

P3: Från mig i vänster öra snett neråt.

F: Okej.

P3: Eller tänker jag för att man går i en trapp neråt. Det låter som man går i en trapp neråt.

Kvalitativ intervju 4

F: Frans Guldberg (intervjuare) P4: Intervjuperson 4

Längd: 3:24

F: Hur kändes det där då?

P4: Kändes hur menar du?

F: Hur kändes det?

P4: Det känns ju välarbetat eftersom det var mycket mycket panoreringar tänkte jag och man får reda på om de förhåller sig så till micken eller om ni har ni hade mickarna så eller gjort det i Wavelab. Det satt jag och tänkte på.

F: Okej. Om vi ska börja från början och du ska utförligt beskriva händelseförloppet. Hur började det? Hur föreställde du dig det?

P4: Allra först så tänkte att de faktiskt var på jobbet i ett lunchrum för det kopplar jag för jag hörde ett mikroljud. Då tänker jag att de är på jobbet.

F: Var var mikron?

P4: Till höger.

F: Hur såg den ut?

P4: Den är vit. Jag har vuxit upp med en vit mikro.

F: Vad hände efter mikron?

P4: Nu ska vi se han han drar väl ner persiennerna och nämner att det ska vara lite mysigt. Då fattar jag att de är hem. Då är de inte kollegor utan bor ju ihop.

F: Var är persiennen?

P4: Framför mig tänker jag bara att de är så jag blir ju han när han drar ner de tänder han ljus.

F: Var är ljusen?

P4: Där tänkte jag inte på ljudet utan där ser jag bara mina egna bilder att ljusen är lite nedanför mig att han böjer sig ner.

F: Nedanför dig?

P4: Ja nedanför mig midjehöjd typ.

F: Och sen då. Vad hände?

P4: De fortsätter ju prata någon har ju glömt eller hon nämner ju att han har glömt ställa fram dricka på bordet så de ska väl äta antagligen och de de värmer väl mat ändå.

F: Var är bordet?

P4: Lite till vänster inbillar jag mig att det är för när hon reser sig sen så hör jag stolljudet lite till vänster.

F: Vad är det för dricka?

P4: Den är nog vatten ur kranen tror jag.

F: Var är vattenkranen?

P4: Inte fullkomligt till höger men jag upplever att den är liksom lite åt höger upplever jag att den är vilket får mig tänka att han är högerhänt. Det räknade jag ut.

F: Vad hände sen?

P4: Så nämner han till Lena som hon heter har inte vi tvättid nu och då lämnar hon allting och går ut och ska ta hand om det

F: Var går hon?

P4: Hon går ut. Lite till vänster typ. Hon går väl till tvätt alltså jag vet inte om hon går liksom ut ur huset eller om hon

F: Stannar hon i rummet?

P4: Nej nej det jag inbillar mig att hon hon lämnar ju rummet för jag hör ju en dörr som stängs.

P4: Till vänster är den. Det tyder ju på att hon går ifrån honom för han har hållit sig till höger hela tiden.

F: Hur ser den ut då dörren?

P4: Lite nötta kanter och det är vitt. Inte så mycket sådana här äckliga handavtryck du vet handtaget där och så är det mörkt ovanifrån. Det är inte mycket sånt. Det var en sliten dörr men en ren dörr.

F: Perfekt tack.

Kvalitativ intervju 5

F: Frans Guldberg (intervjuare) P5: Intervjuperson 5

Längd: 2:02

F: Hur kändes det där då?

P5: Det var väl bra.

F: Men vad härligt. Om vi ska börja från början. Beskriv nu så utförligt du kan. Hur föreställde du dig händelseförloppet? Hur började det?

P5: Hur fan börja det. Det var ett brus och pip.

F: Ett pip?

P5: Det låg något pip där. Kanske det var en mikro som lät.

F: Var var mikron isåfall?

P5: I köket till höger.

F: Till höger?

P5: Tror jag.

F: Hur såg den ut då?

P5: Va?

F: Hur såg den ut då? Mikron?

P5: Mikron? Inte fan vet. Vit. Kanske en en husqvarnamikro kanske.

F: Vad hände efter mikron?

P5: Han hämtar glas. Han gick ut till Lena vars de satt. Jag vet inte. I det andra rummet.

P5: Men han gick väl och satte sig i vardagsrummet.

F: Okej.

P5: Typ va.

F: Var var vardagsrummet?

P5: Ja till vänster.

F: Vad hände efter det?

P5: Tände ett ljus. Ska vara mysbelysning.

F: Var var ljuset då?

P5: Va?

F: Var var ljuset?

P5: Ja det var väl det jag vet inte. Framför de tror jag. Glömde han drickan så gick han hämta det och sen hade de tvättid och sen var det som slut.

F: Vad var det för dricka?

P5: Det vet jag inte.

F: Var hämtade han drickan?

P5: Han gick väl till köket igen och hämta den.

F: Hur då?

P5: Med sina fötter gick han till köket och sen så gick han väl till kylen och hämta den.

F: Okej och den var?

P5: Någonstans jag vet inte jag hörde bara till höger och så var han och hämta några glas klirra till.

F: Och sen var det någonting med tvätt sa du?

P5: Ja de hade tvättid så då sa hon helvete och rusa ut.

F: Var rusar hon ut?

P5: Till vänster ut genom ytterdörren tror jag.

F: Hur såg ytterdörren ut?

P5: Jag vet inte. Som en loftgångs skulle jag gissa. Loftgångslägenhet.