Malmö – En kommuns vision
Attraktiva livsmiljöer och målgruppsinriktning i Tygelsjö tätort.
Malmö – A municipality´s vision
Attractive habitats and audience targeting in Tygelsjö urban centre
Susana Envall & Ebba Norman
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Samhällsplanerarprogrammet
Grundnivå, 7,5 Högskolepoäng Handledare: Hans Olof Gottfridsson Examinator: Moa Tunström
2020-09-08
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Hans Olof Gottfridsson för det stora tålamodet och för all den hjälp du bidragit med.
Vidare vill vi även rikta ett stort tack till vår respondent Sven Gustafsson.
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats är att studera vad Malmö kommun gör för att framställa tätorten Tygelsjö som en attraktiv livsmiljö, samt mot vem och vilka man inriktar sig i detta arbete.
För att uppnå detta syfte har vi formulerat följande två problemfrågeställningar:
1. Vad anser de boende i Tygelsjö att Malmö kommun gör för att skapa en attraktiv livsmiljö i tätortsområdet Tygelsjö?
2. Vilken målgrupp vill Malmö kommun främst attrahera till en tätort som Tygelsjö?
Därefter har vi i en teoridel undersökt diverse litteratur för att bygga upp en grundläggande förståelse för ämnet och undersökningsområdet. Detta har vi sedan kopplat till en empirisk del där vi genomfört en kvalitativ intervju med en kommunalanställd platschef samt gjort en enkätundersökning med Tygelsjös invånare. Den empiriska delen har genererat resultat från undersökningen och dessa har vi i en analysdel försökt att tolka och analysera för att finna eventuella samband med teorin, men även avsteg från teorin. Slutligen har vi konkretiserat detta i en slutsats. Vi kan konstatera att Malmö kommun är en aktiv aktör i sin strävan att platsmarknadsföra Tygelsjö som en attraktiv boendeplats för familjer och enskilda individer med varierad inkomst. Kommunen säger sig inte inrikta sig mot en särskild målgrupp, men vi upplever att det främst är unga vuxna barnfamiljer som området Tygelsjö vänder sig till.
Priserna för de bostäderna som erbjuds, varierar i både storlek och pris för att passa så många familjer som möjligt spridda över inkomstskalan. Vi anser att vi uppnått syftet med denna uppsats och att vi har besvarat frågeställningarna.
Nyckelord: Attraktiva livsmiljöer, målgrupper, platsattraktivitet och medborgarinvolvering.
Innehållsförteckning
... 1
Sammanfattning ... 3
1 Inledning ... 6
1.1 Bakgrund ... 6
1.2 Syfte ... 6
1.3 Frågeställningar ... 7
1.4 Avgränsning ... 7
2 Metod ... 8
2.1 Dokumentstudie ... 8
2.1.2 Enkätundersökning och kvalitativ intervju ... 9
2.2 Analys och bearbetning av data ... 10
2.3 Forskningsetik ... 11
2.4 Källkritik ... 11
2.5 Validitet och Reliabilitet ... 12
3 Teoretisk anknytning ... 14
3.1 Platsattraktivitet ... 14
3.2 Platsmarknadsföring ... 15
4 Resultat ... 17
4.1 Malmö kommun ... 17
4.2 Beskrivning av undersökningsområdet - Tygelsjö ... 17
4.3 Vad anser de boende i Tygelsjö att Malmö kommun gör för att skapa en attraktiv livsmiljö i tätortsområdet Tygelsjö? ... 19
4.4 Vilken målgrupp vill Malmö kommun främst locka till en tätort som Tygelsjö? ... 20
4.5 Hur involveras kommunens medborgare i processen att skapa attraktiva livsmiljöer? ... 21
5 Analys och diskussion ... 24
5.1 Vad gör Malmö kommun för att skapa en attraktiv boendeplats i tätortsområdet Tygelsjö? 24 5.1.1 Kollektivtrafik ... 24
5.1.2 Utbyggnad av skolan ... 25
5.1.3 Lantlig känsla kontra förortskänsla ... 25
5.1.4 Nybyggnationens inverkan på en plats attraktivitetsgrad ... 26
5.1.5 Information, aktiv handling och engagemang ... 27
5.2 Målgruppsinriktningar och involvering av medborgare ... 27
6. Slutsatser, framtida forskning och avslutande reflektioner ... 29
6.1 Slutsatser ... 29
6.2 Framtida forskning ... 30
6.3 Avslutande reflektioner ... 30
7 Referenslista ... 32
8 Bilagor ... 34
8.1 Bilaga 1 ... 34
8.2 Bilaga 2 ... 35
8.3 Bilaga 3 ... 37
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Boverket (2020) skriver att innehållet i en översiktsplan ska ge vägledning och information kring hur en kommun vill arbeta utifrån olika visioner för utvecklingen av både stad och landsbygd. Vägledningen och informationen som presenteras i översiktsplanen ska hjälpa människor att förstå vad kommunen har för framtidsplaner för det tillhörande området. Denna information kan sedan hjälpa människor att förstå vad staden kan och vill kunna erbjuda, för att vidare kunna identifiera vad som anses vara attraktivt i en stad utifrån människors olika perspektiv. Samhällsplanering i Sverige kan ske på olika nivåer, såsom nationell nivå, regional nivå och kommunal nivå. I denna studie riktar vi in oss på kommunal planering och då även ett fastställt geografiskt område.
Det finns många faktorer som bidrar till huruvida en stad uppfattas som attraktiv eller inte. I Malmös översiktsplan (2019), framtagen av kommunstyrelsen och stadsbyggnadsnämnden, betonas stadens geografiska placering och utformning. Utöver ett fokus på den centrala stadskärnan riktar man även in sig på de omkringliggande tätorterna. I Malmö kommun finns det sex tätorter och en av dessa är Tygelsjö. Definitionen för en tätort är att det ska finnas en samling byggnader med minst 200 invånare och med högst 50 meter mellan husen. Av de sex tätorter som ingår i Malmö kommun, har tre stycken minskat sin invånartäthet och Tygelsjö är en av dessa tre. Det är viktigt att förstå att en tätorts utseende och storlek inte är statisk, både antalet tätorter och storleken förändras med tiden. Det ligger i Malmö stads intresse att marknadsföra dessa tätorter på ett attraktivt sätt då kommunen vill sprida invånarna över kommunens totala areal. Det finns förstås en mängd olika faktorer som bidrar till en tätorts attraktivitetsgrad. De mest basala faktorerna kopplas till utbudet av jobb och tillgången till bostad samt kvalitet och pris på bostaden, det geografiska läget spelar också en roll. Om man arbetar inne i centrala Malmö blir förstås det geografiska avståndet till arbetsplatsen en viktig parameter i valet av boende. (Malmö kommun 2020)
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att dels studera vad Malmö kommun gör för att framställa tätorten Tygelsjö som en attraktiv livsmiljö, och dels att undersöka vilken målgrupp som Malmö kommun tänker sig som boendes i Tygelsjö.
1.3 Frågeställningar
1. Vad anser de boende i Tygelsjö att Malmö kommun gör för att skapa en attraktiv livsmiljö i tätortsområdet Tygelsjö?
2. Vilken målgrupp vill Malmö kommun främst attrahera till en tätort som Tygelsjö?
1.4 Avgränsning
För att inte arbetet skall svälla och bli för stort samt att hinna avsluta uppsatsen inom den anslagna tidsramen, har vi valt att avgränsa uppsatsen geografiskt till att endast undersöka Tygelsjö. En tidsmässig avgränsning har gjorts till nutid, dvs undersökningen baseras på enkätsvar som speglar invånarnas nuvarande åsikter i Tygelsjö.
2 Metod
2.1 Dokumentstudie
Den första metoden vi använt oss av är att göra en dokumentstudie som syftat till att öka vår förståelse i allmänhet för ämnet och i synnerhet för det målområde uppsatsen valt att
undersöka. Man skulle kunna säga att vi fört en tankedialog med litteraturen och även en dialog oss författare emellan för att uppnå förståelse för ämnet. I takt med att vi läst olika publicerade källor, bearbetat och reflekterat över den informationen och diskuterat inom gruppen, har nya frågor uppstått vars svar lett till ökad förståelse för ämnet. Processen har därefter upprepats och ny och ökad förståelse uppnåtts i ett spiralliknande mönster. Denna typ av datainsamling och processande har sin förankring inom hermeneutiken, som grundar sig på ett subjektivt synsätt. Vi utgår ifrån vår egen förståelse och våra egna upplevelser för att tolka andras upplevelser och förståelse.
Hermeneutisk spiral (Wiedersheim-Paul, F., Eriksson, L.T., 1999, Att utreda, forska och rapportera, s 220).
Dokumentstudien baseras på en översiktsplan från Malmö kommun och texter om Tygelsjö från kommunens hemsida, samt vald kurslitteratur inom området. En del av den valda litteraturen har vi hittat efter att avgränsningen fastställdes till en specifik geografisk plats.
Med den som utgångspunkt i informationssökandet, har relevanta dokument hittats genom en begränsning i antalet sökord på sökmotorer som Google Schoolar, DIVA-portalen och kommunens egen hemsida.
2.1.2 Enkätundersökning och kvalitativ intervju
För att öka vår datainsamling kring målområdet och få svar på våra frågeställningar, för att på så vis uppfylla uppsatsens syfte, har vi, som tidigare nämnts, valt att genomföra en kvalitativ intervju i form av en telefonintervju samt att genomföra en enkätundersökning. Intervjun, som varade i ca 40 minuter, har genomförts med Sven Gustafsson, enhetschef på
fastighetskontoret, exploateringsavdelningen (Malmö kommun) och baserats på mestadels öppna frågor för att låta respondenten så fritt som möjligt få yttra sina åsikter. En avsikt författarna haft är att visa att vi förstått att en intervju kan ses som ett verktyg eller metod för vetenskaplig datainsamling.
Vi inser förstås att urvalet är tunt, eftersom vi endast genomfört en intervju, samt att även antalet frågor är i minsta laget för att ge en fullständig bild. En B-uppsats kan med dess omfång inte göra anspråk på att ge en vetenskaplig bild av hur något förhåller sig. Vi vill mer visa att vi förstått det vetenskapliga resonemanget kring metod och datainsamling samt att vi kan presentera innehållet med ett vetenskapligt skrivande som förhåller sig sakligt och faktainriktat. Vår strävan har varit att presentera den insamlade mängden data med kritiska ögon och ett analytiskt förhållningssätt.
Målet och avsikten med denna övning är förstås att bygga kunskap och förståelse som sedan ytterligare kan utvecklas och slutligen tillämpas i en framtida C-uppsats. Att vi valt att genomföra intervjun över telefon har sin förklaring i det rådande coronaläget. En svårighet kopplad till att registrera och skriva ut en intervju, är att det finns en risk för att budskapet förvrängs pga. att man inte förhåller sig objektivt, eller att man minns fel. Detta har vi försökt komma till rätt med genom att vi båda medverkade under intervjun för att i möjligaste mån fånga upp det som sades. Efter intervjun har vi jämfört våra anteckningar och gemensamt transkriberat intervjun. Där vi funnit skillnader i våra anteckningar har vi diskuterat dessa och efter bästa förmåga försökt minimera eventuella avvikelser från det faktiska budskapet som respondenten gav.
En ytterligare kritisk aspekt till vårt val av intervju, var att den inte spelades in. Risken med detta var att vi under intervjuns gång skulle missat att anteckna någonting viktigt. Även på denna punkt försökte vi mitigera risken genom att närvara båda två för att uppfatta
respondentens svar.
Att vara självkritisk är en viktig pusselbit i att kunna presentera en uppsats med en hög validitet och reliabilitet.
Våran enkätundersökning innehåller sju frågor. Tre av dessa är slutna flervalsfrågor. Övriga fyra ger respondenterna möjlighet till att sväva ut en aning i svaret. Enkäten riktades mot tätortens invånare och skickades sedan ut i en Facebookgrupp till människor som bor i tätortsområdet Tygelsjö söder om centrala Malmö stad. Facebookgruppen bestod av ca. 1500 personer men enkäten besvarades endast av 37 personer mellan åldrarna 17 till 58. När vi hade fått in alla svar, började vi bearbeta data och transkribera för att skriftspråket skulle bli bättre men också för att omformulera data till resultatet.
2.2 Analys och bearbetning av data
David och Sutton (2016) beskriver kodning i detta fall som någonting som forskaren först och främst använder sig av för att hitta specifika och gemensamma drag i datainsamlingen ur de genomförda undersökningarna. Kodningen ger forskaren en möjlighet att sortera
datainsamlingen efter urskiljbara mönster, teman och nyckelord. På så sätt kan forskaren på ett enklare och mer effektivt sätt pröva styrkan i hypoteser och beskrivningar. Kodning ger forskaren dessutom en möjlighet att organisera datainsamlingen vilket kan underlätta själva analysprocessen. Exempel på koder och nyckelord är teman. Från enkätrespondenternas svar kunde vi urskilja ett gemensamt tema för många av svaren, vilket var att de hade en
negerande ton.
Enkäten genererade även en del djupare och mer informativa svar som i sin natur bidrog till att ge en mer nyanserad bild av de upplevda känslorna. Eftersom dessa svar var mer
informativa, kunde vi koppla innehållet till våra problemfrågeställningar.
Eftersom vi endast genomförde en intervju, var det svårt att dra några djupare slutsatser då vi inte hade några andra svar att jämföra med. Men vi har gjort vad vi har kunnat för att koppla svaren till våra problemfrågeställningar. Om fler intervjuer hade genomförts, hade en
komparation kunnat bidra till att ett eventuellt mönster blivit synligt och att argument stärkts, samt att kommunens arbete uppfattats lika av olika parter. Dessutom hade vårt resultat fått stöd av ännu mer information som i sin tur hade bidragit till dess trovärdighet.
2.3 Forskningsetik
Trost (2014) pratar om fyra etiska föreskrifter som vi som författare ska ha i åtanke vid uppsatsskrivandet. Han pratar om etiska teorier, etiska kodexar, etiska lagar och etiskt
omdöme. Etiska kodexar omfattar olika “etiska frivilliga lagar” som ska finnas som riktlinjer för hur forskaren bör bete sig i alla moment under framtagandet av uppsatsen, det vill säga, före, under och efter skrivandet.
Tidigare fanns en lag om etikprövning gällande forskning som berör människor, som gick vid namn; personuppgiftslagen. Den lagen har nu ersatts av dataskyddsförordningen GDPR (The General Data Protection Regulation) och finns till som ett skydd för alla individers rättighet och frihet samt som ett skydd för deras personuppgifter (Datainspektionen u.å.).
I denna studie förhåller vi oss till GDPR genom att informera intervjupersonen om GDPR samt att vi följer de riktlinjer som dragits upp av datainspektionen. Den insamlade
datainformationen som erhölls genom intervjun förvarar vi endast på våra datorer. Därmed är risken för otillåtlig spridning minimal. Vidare har vi förhållit oss till de riktlinjer Trost (2014) skriver om, som nämns ovan i vår text. Vid enkätundersökningen informerade vi till exempel vad ett deltagande innebär, vad studien är till för, att det är frivilligt och att det när som helst går att dra in sitt samtycke utan att behöva meddela varför. Därmed har vi haft ett
forskningsetiskt förhållningssätt för ögonen då vi följt etiska lagar och tillämpat ett etiskt omdöme genom att vi tagit vårt ansvar att informera de deltagande kring deras rättigheter.
Utöver detta har samtliga deltagare fått besvara frågan kring huruvida de går med på att vi i denna studie använder oss utav deras svar eller inte samt att deras svar är anonyma.
2.4 Källkritik
Källkritik syftar till att forskaren och författaren till en uppsats gör väl medvetna val kring vilka källor denne väljer att använda sig utav. Trost (2014) går igenom olika kriterier som bör finnas med i åtanke när val av källor görs. Bland annat syftar kriterierna till att användaren ska vara medveten om att beroende på när en text är skriven kan den anses vara mer eller mindre relevant för den tid som råder nu. Vidare är det av hög vikt att användaren informerar
sig kring huruvida en källa är sann eller inte, så informationen som läses och används är korrekt (Trost, 2014).
Vi har använt oss utav publicerade källor i form av artiklar och böcker. Vi har även använt oss utav myndighetsinformation presenterad på diverse hemsidor, som till exempel Malmö
kommun, Datainspektionen, Boverket och SCB. Dessa källor tror vi och utgår vi ifrån är trovärdiga då de publicerats i ett professionellt syfte. Utöver dessa källor har vi använt oss av två uppsatser. Det som sätter tilltro till dessa uppsatser är att de blivit godkända av en
examinator samt blivit publicerade. När det gäller de skriftliga källorna har vi självfallet valt och granskat de kritiskt efter bästa förmåga. Därmed tycker vi att vi varit källkritiska utifrån våra förutsättningar. Vad gäller de opublicerade källorna, dvs intervju- och enkätsvar, tror vi att även dessa källor är tillförlitliga. De är trots allt baserade på människors egna känslor samt kunskap från en individ som arbetar med frågor kopplade till uppsatsens
undersökningsområde. Avslutningsvis kan sägas att samtliga källor vi använt är fortfarande aktuella idag.
2.5 Validitet och Reliabilitet
Uppsatsens värde beror dels på validiteten och dels på reliabilitet. Hög validitet kännetecknas av att många av de källor som använts påvisar liknande resultat. Om fallet är så, finns
anledning att tro att de data som använts har en hög validitet. Hur hög reliabilitet en uppsats har beror i hög grad på hur stora möjligheter andra personer har att, under samma
förutsättningar och med tillgång till samma referenser, uppnå samma resultat (Wiedersheim- Paul & Eriksson 1999). Vi måste vara självkritiska. Validiteten i denna uppsats kan diskuteras då vi är fullt medvetna om att urvalet för genomförande av både intervjun och enkäten är lågt.
Enkäten innehåller sannolikt för få frågor för att få en heltäckande bild av invånarnas upplevelser. Frågan är således med vilken precision vi kan generalisera slutsatserna från enkäten som gällande för invånarna i Tygelsjö, dvs hur pass allmängiltiga är svaren vi fått och därmed även våra slutsatser. Alltså kan med rätta uppsatsens validitet ifrågasättas. Genom att vara självkritiska i detta avseende, vill vi visa att vi har förstått värdet av att noggrant tänka igenom enkätens utformning, både med avseende på antalet frågor samt frågornas
formuleringar. Att endast genomföra en intervju är heller inte tillräckligt. En B-uppsats syftar dock till att förbereda studenten inför en kommande C-uppsats så att förståelse finns för den vetenskapliga metodiken, alla dess element och begreppsapparat. Detta tycker vi dock att vi lärt oss.
För att öka reliabiliteten i uppsatsen har vi vidtagit följande åtgärder:
- Namngivit de databaser och sökord vi använt oss av - Presenterat en innehållsrik referenslista
Därmed har vi skapat förutsättningar för andra att uppnå samma resultat.
3 Teoretisk anknytning
I denna del vill vi, utan att fördjupa oss alltför mycket, titta på vad teorin säger om vilka mekanismer som styr när en kommun vill marknadsföra sin stad och omkringliggande tätorter för att locka till sig boende och vad som påverkar oss människor i våra val att välja
boendeplats. Därför har vi, efter att ha sökt i diverse publicerade källor valt att diskutera två olika begrepp som är relevanta i detta sammanhang, nämligen platsattraktivitet och
platsmarknadsföring. Därefter vill vi koppla detta till vårat undersökningsområde, nämligen tätorten Tygelsjö för att se om teorin kring dessa begrepp kan appliceras i praktiken på utvecklingen i Tygelsjö.
3.1 Platsattraktivitet
Thomas Niedomysl (2006) har gjort en mängd studier kring flera olika frågor där aktuella begrepp tas upp. Platsattraktivitet är exempel på ett begrepp som han belyser i sina studier.
Alla människor värderar och prioriterar saker olika beroende på vilken bakgrund och vilka erfarenheter och kunskaper vi bär på. Utifrån vår bakgrund och våra förutsättningar formas olika behov och detta tar sig uttryck i en mängd olika livsstilar. Ett samhälles förmåga att tillgodose dessa behov och krav som invånarna ställer på samhället, är avgörande för om en plats anses vara attraktiv eller inte. I en intervju med Thomas Niedomysl (2017) utförd av Region Skåne kring platsattraktivitet, refererar han till en modell, se Figur 1 nedan.
Modell för boendeattraktivitet:
Figur 1. Återskapad modell utav Thomas Niedomysls originalmodell.
Modellen föreställer en pyramid som beskriver olika steg som har olika hög prioritet i en människas liv men som alla spelar stor roll för vad som gör en plats attraktiv. Längst ner i
pyramiden finns de grundläggande funktionerna och ju högre upp i pyramiden man kommer ställs krav på samhället som leder till ett högre självförverkligande.
1. Behov: Steg ett i pyramiden omfattar sådant som anses vara de grundläggande funktionerna i ett samhälle för att en människa ska kunna bygga ett ekonomiskt hållbart liv. Exempel på sådana funktioner är tillgången till arbete och bostad.
2. Krav: Steg två omfattar krav på tillgänglighet av funktioner som står för sådant som utifrån många människors tycke måste vara tillgängligt på en specifik plats för att den
överhuvudtaget ska anses vara attraktiv och bobar. Exempel på sådana funktioner är
tillgången till sjukvård och skola samt matbutiker. Även tillgänglighet till grönområden och motionssmöjligheter omfattar steg två.
3. Preferenser: Steg tre, som fått sin plats högst upp i pyramiden och symboliskt uppvisar minst yta, innefattar sådana faktorer som anses vara mer självförverkligande, som till exempel diverse nöjen, intressen och vissa mer extravaganta fritidsaktiviteter.
På varsin sida om pyramiden finns två pilar utplacerade som förklarar sammanhanget mellan en plats attraktivitet och antal valmöjligheter beroende på vilka behov, krav och preferenser en person har. En plats som främst uppfyller de basala behoven kan framstå som mindre attraktiv medan en plats som uppfyller alla tre nivåer i pyramiden anses mer attraktiv.
Valmöjligheterna påverkas också av ens placering i pyramiden, då det finns fler möjligheter att hitta boende som uppfyller de basala behoven än att hitta boende som uppfyller alla tre nivåer.
Viktigt att lyfta fram är även att denna modell kan ge förklaringar till människors val och ageranden utifrån den rådande livssituationen. Alla människors levnadssituation ser olika ut, där vissa har det bättre ställt än andra rent ekonomiskt. Detta leder till att vissa människor kan unna sig att leta platser utifrån preferenser medan andra inte har den möjligheten, där det viktigaste då är att de basala behoven tillfredsställs före något annat.
3.2 Platsmarknadsföring
Platsmarknadsföring handlar, precis som begreppet antyder, om hur en geografisk plats marknadsförs. Det främsta målet med den typen av marknadsföring är att skapa en attraktiv bild av en plats för att locka människor att flytta dit, samt att även locka företag att förlägga sina verksamheter på orten (Placebrander u.å.).
En hörnsten i platsmarknadsföring är att profilera sig som en kommun där invånarna känner att de kan vara med och påverka staden och tätorternas utveckling. Detta stärker
attraktiviteten hos en kommun med dess tätorter. Forsberg (2005) skriver att
samhällsplanering bör ses som ett yrke med koppling till politiken på så sätt att utformningen av ett samhälle är en process som gör sig bäst när ett demokratiskt förhållningssätt appliceras.
Skapandet av ett samhälle som tillgodoser flera människors olika behov, menar hon, sker på bästa sätt genom en stadig kommunikation mellan skapare och användare. Den demokratiska processen bör inte glömmas bort eller åtsidosättas. Kommunpolitiker bör därför vara lyhörda för invånarnas åsikter, viljor och önskningar samt att på ett aktivt sätt involvera dem i
samhällets planeringsprocess, i så stor utsträckning som möjligt. Vidare lyfter Forsberg fram hur viktigt det är att som samhällsplanerare inte glömma bort vissa människors behov, i processen att försöka tillgodose andras behov.
Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska samhällsplanering ta hänsyn till den enskilda människans frihet samt även bidra till en samhällsutveckling som har “jämlika och goda sociala levnadsförhållanden”. Samhällsplanering syftar även till att det ska genereras en livsmiljö som är hållbar på lång sikt för de nutida generationerna och för de framtida generationerna (Nyström & Tonell 2012).
När de demokratiska mekanismerna sätts ur spel, kan det få konsekvenser som missnöjesyttringar från invånarna i form av protester och demonstrationer. Detta kan naturligtvis ha en negativ inverkan på individers val av boendeplats då attraktivitetsgraden sjunker.
Exempel på en sådan händelse är tex ”Almstriden”, då Stockholm Stads kommun ville avverka träd i kungsträdgården i syfte och göra om den. Michele Micheletti (2017) hänvisar till Helldén (2005) som anser att politikerna missbedömde stockholmarnas känslor och istället gjorde som de själva behagade.
4 Resultat
4.1 Malmö kommun
I Malmö kommuns översiktsplan (2019) står det att stadens vision handlar om att skapa en atmosfär i samhället som tilltalar alla människor. Oavsett bakgrund, ska alla trivas och känna sig välkomna in i en jämställd kommun. Begrepp som “olikheter”och “livserfarenhet”
används i översiktsplanen för att beskriva vilka grunder kommunen vilar på och vilka värderingar den byggts upp av. Nya moderna områden utvecklas i kommunen samt i den stadsnära landsbygden som byggs upp i hopp om att få allt fler människor att bosätta sig på dessa platser.
Kommunen vill gärna, enligt översiktsplanen (2019), även att Malmö ska framstå som en kommun med “vilja, mod och mänsklig värme, där alla har ett gott liv”. Detta beskrivs genom att kommunen satsar mycket på att förbättra och investera i olika samhällsfunktioner, såsom infrastruktur, skola, grönområden och bostäder för att skapa en bra levnadsmiljö för invånarna, samtidigt som det skapar bra förutsättningar för kommande generationer. Malmö har enligt översiktsplanen (2019) viktiga prioriteringar gällande folkhälsa och livsmiljöer i kommunen, då de vill att kommunen ska vara en trygg plats där alla känner sig välkomna samtidigt som de vill skapa livsmiljöer som alla olika individer kan vistas i. Detta inbegriper även de tätorter som knyts till Malmö stad.
4.2 Beskrivning av undersökningsområdet - Tygelsjö
På landsbygden i Tygelsjö i Malmö kommun bygger man upp ett samhälle som lockar till sig barnfamiljer, det vill säga, unga vuxna. Att Malmö kommun även vill satsa på landsbygden resulterar i att man bygger upp ett samhälle där befolkningen kan växa sig större. Tygelsjö, som Malmö kommun har valt att satsa på, ligger endast 10–15 minuter med bil in till Malmö centrum, vilket gör att det blir smidigt för människorna att jobba inne i Malmö. Region Skåne (2017) skriver att det är många människor som väljer att flytta ut till stadsnära landsbygd, dvs tätorter, istället för att bosätta sig i staden, och de senaste fem åren har en ökning skett med 17
%.
Tygelsjö är en tätort beläget ca. 11 km söder om den centrala stadskärnan i Malmö stad med endast 5 km till havet. I Tygelsjö bor cirka 3500 personer. Den vidare utvecklingen av
området har redan påbörjats, den som ska skapa förutsättningar för fler inflyttningar i 320 nya bostäder i varierad storlek. Denna utveckling inkluderar även etablering av nya verksamheter
i närheten, dvs i form av exempelvis förskola, äldreboende, affär och ett torg. Första spadtaget togs redan i maj 2020. Bostäderna som håller på att byggas består av parhus och kedjehus på en till två våningar. Även flerbostadshus kommer att byggas, dvs lägenheter med varierande storlek från 1 rok med 30 kvm till 4 rok med 86 kvm. Projektet inkluderar även villor i olika storlek och prisklasser från 3 miljoner och uppåt. Tygelsjö marknadsför sig med slogan ”10 minuter till det mesta” (OBOS 2020).
Här följer några exempel på hur byggföretaget OBOS Bostadsutveckling AB vill marknadsföra sina bostäder i Tygelsjö:
• ”På söderslätt hittar vi natursköna Tygelsjö. Byn ligger mitt i ett rofyllt
jordbrukslandskap där den skånska myllan förvaltas på bästa tänkbara sätt. Men bara en cykeltur bort väntar havet…” (OBOS 2020).
• ”Mysiga Tygelsjö är verkligen något extra: en livs levande, skånsk by med hela Malmös, Köpenhamns och världens utbud på bekvämt avstånd…” (OBOS 2020).
• ”I Tygelsjö bor du mitt i den lantliga charmen och lugnet med Malmös och Köpenhamns storstadspuls på bekvämt avstånd…” (OBOS 2020).
Ovan tre citat är tagna från byggföretaget OBOS hemsida. Det ger en bild av hur man vill att Tygelsjö ska uppfattas. OBOS samverkar förstås med Malmö kommun i detta sammanhang, då de måste ha kommunens tillåtelse för att bygga. Vad gäller infrastrukturen planeras ett sammanbindande bil-, gång- och cykelvägnät som skall anslutas till det befintliga
vägnätet. (Malmö kommun 2020). Det har varit en lång process. Redan för 10 år sedan planerades detta bygge, men stannade av olika anledningar upp. Tygelsjöborna har under alla dessa år varit missnöjda då den tilltänkta marken tidigare varit jordbruks och industrimark med bland annat en silo från Lantmännen installerad. Efter rivningen av de befintliga byggnaderna, har området enligt invånarna sett anskrämligt ut, säger Alf Christensson, ordförande i Tygelsjö villaförening. Tygelsjöborna är mycket nöjda med att bygget äntligen kommit igång, och känner även att de har fått vara med och påverka områdets utveckling och utseende. I det första förslaget som presenterades var det tänkt att ett niovåningshus skulle byggas, men det röstades ner av invånarna och detta har kommunen respekterat (Thomasson 2020). Området kan närmast betraktas ligga ute på landsbygden och har därmed en lantlig profil. För att få en känsla för relationen mellan Malmö och Tygelsjö kan en liknelse göras i förhållandet mellan Karlstad och tätorten Skattkärr. Byn omsluts av både promenad och cykelstråk. Byns korta avstånd till havet gör det fullt möjligt att ta sig till havet med cykel för
ett bad. Det finns en väl fungerande infrastruktur med faciliteter som bibliotek, frisör, matbutik, och ett par restauranger. Byn har även en egen sporthall och egen idrottsklubb – Tygelsjö IK – som har utövare inom bland annat innebandy, fotboll och gymnastik.
Närområdet erbjuder även den hästintresserade flera ridskolor (OBOS 2020).
4.3 Vad anser de boende i Tygelsjö att Malmö kommun gör för att skapa en attraktiv livsmiljö i tätortsområdet Tygelsjö?
Sven Gustafssons ord i den genomförda intervjun ska i detta arbete stå för vad kommunen gör för att utveckla dess attraktivitet vilket inbegriper landsbygdens attraktivitet. Enkäten är dock representativ endast för Tygelsjö tätort.
Under intervjun med Sven Gustafsson förklarade han att det är viktigt för Malmö kommun, precis som för många andra kommuner, att kunna erbjuda olika boendemöjligheter för invånarna, både inom stadskärnan och landsbygden. Dessa boendemöjligheter erbjuds i olika prisklasser för att passa olika inkomstnivåer och samhällsskikt. Malmö kommun vill ha en spridning av olika samhällsskikt inom tätorterna, och inte nödvändigtvis med dominans från någon inkomstnivå. Just Tygelsjö har ett boendeutbud som passar inkomstskalan från
låginkomst- till höginkomstskiktet där boendeutbudet inkluderar såväl flerfamiljsboende, dvs lägenheter, till villor i olika storlekar och prisklasser. Även kedjehus och parhus finns
tillgängliga.
Vidare berättar Sven Gustafsson att Malmö kommun prioriterar volym före markbygge. Med detta menar han att kommunen ser positivt på byggandet av höghus med lägenheter istället för att utöka områden med allt för mycket villor då detta tar upp mycket mark och samtidigt begränsar antalet som kan bosätta sig på en specifik yta. Att bygga mindre lägenheter hjälper kommunen att hålla priserna nere, vilket i sin tur leder till att allt fler människor ser en möjlighet att flytta dit och bosätta sig där.
Tycker du att kommunen försöker skapa en attraktiv landsbygd? (fråga 8 i enkäten)
Figur 2. n = 37. Denna figur visas i procent.
Vid denna fråga framkom ett relativt balanserat svar, med ett resultat som visar att 21 personer av 37 anser att kommunen inte försöker skapa en attraktiv landsbygd medan 16 personer av 37 anser att kommunen försöker göra det (Figur 2).
De som svarat “ja” på frågan lyfter fram att de är nöjda med utbudet av parker och lekplatser som finns för barn, vilket gör att miljön uppfattas som barnvänlig. Man är även positiv till att det byggs flera hus och att fler människor strömmar till. En uppfattning som också förs fram är att det byggs attraktiva hus.
Bland de som svarat “nej” finns ett stort missnöje med kollektivtrafiken som anses vara för gles. En vanlig uppfattning är att kommunen gärna bygger bostäder, men glömmer bort att behoven av tex BVC, apotek, större mataffärer, större skola och fler förskolor ökar. Den existerande skolan är för liten. Några lyfter även fram missnöjet över de höghus som kommunen bygger och även planerar för med en förlorad bykänsla som följd. Det är viktigt för invånarna att bevara bykänslan.
4.4 Vilken målgrupp vill Malmö kommun främst locka till en tätort som Tygelsjö?
Utifrån det svar som framkom under intervjun vad gäller kommunens inriktning på specifika målgrupper, förklarade Sven Gustafsson att kommunen inte använder ett sådant tänk i arbetet där en specifik målgrupp vill nås. Istället har kommunen som målsättning att intressera och attrahera allt fler människor till att bo på en mindre yta för att fler ska få plats. Därför vill man hellre bygga på höjden, då markytan är både begränsad och dyr. Detta tänk gäller även ute på landsbyggden och de tätorter som där finns. Ett exempel som ges under intervjuns gång är att även ensamstående med en låg inkomst ska kunna hitta boende, tack vare den vision som kommunen fokuserar på. Ingen målgrupp går före någon annan, enligt Sven Gustafsson.
4.5 Hur involveras kommunens medborgare i processen att skapa attraktiva livsmiljöer?
I den intervju vi genomförde med Sven Gustafsson framgår att de boende i Malmö kommun ges möjligheten till att vara med i en dialog med kommunen under planeringsarbetets gång.
Detta sker enligt en lagstadgad dialog som måste finnas med i planeringsprocessen.
Kommunen har en skyldighet att bjuda in till dialog med sakägare som tex
intresseorganisationer, hembygdsföreningar, samfällighetsföreningar och boende, för att de skall kunna ge sin syn på saken och att kunna vara med och påverka utveckling och
utformning av ett boendeområde. Detta är en demokratisk process som måste tillämpas av kommunen. Oftast är det stadsbyggnadsnämnden och stadsbyggnadskontoret som håller i dessa typer av frågor från kommunens sida. Efter planeringsprocessen ges utrymme för medborgarna att yttra sina tankar och åsikter kring ett pågående projekt. För att få till en bra dialog, brukar kommunen skapa någon form av event för att locka de boende att deltaga.
Därefter följer diverse möten. Detta ger dem en chans att få direktinformation samt att yttra sina synpunkter. Det som beskrivits ovan är enligt Sven Gustavsson kommunens ambition.
Utöver de möten som åsyftas ovan, finns andra forum och medium där de boende kan inhämta information om planering och utveckling. Exempel på dessa är Facebook och Instagram samt kommunens hemsida där översiktsplan och detaljplaner för ett område eller en tätort finns tillgängliga. Stadsbyggnadskontoret skickar även ut en tidning vid några tillfällen varje år med information kring olika projekt, innehållandes intervjuer med involverade och berörda intressenter.
Känner du dig involverad i kommunens arbete gällande en attraktiv landsbygd? (fråga 4 i enkäten)
Figur 3. n = 37. Denna figur visas i procent.
Under den enkätundersökning som genomfördes kan vi konstatera att 35 människor av 37 inte känner sig involverade i utvecklingsprocessen (Figur 3). De som anser sig vara involverade menar att de blir det genom att ta del av den information som finns tillgänglig på kommunens hemsida, där diverse handlingar och planer kan läsas och studeras. Den lokala tidningen är även den en informationskälla i sammanhanget (Figur 3).
Om du gör det, hur involveras du i processen? (fråga 5 i enkäten)
Svaren på denna fråga är tämligen entydiga i den meningen att det föreligger an aktiv handling och ett personligt engagemang bakom ett involverande. Genom att aktivt söka information på nätet, websidor, Facebook, Instagram, lokaltidningen samt att delta på de informationsmöten som hålls, kan man alltså hålla sig informerad menar flera respondenter.
De flesta respondenter anser dock att de inte blir informerade.
Om inte, beror detta på bristande intresse eller bristande information från kommunens sida? (fråga 6 i enkäten)
Figur 4. n = 35. Denna figur visas i procent.
Vad beror då detta på, dvs att de 35 personer som svarat nej, inte känner sig involverade i utvecklingsprocessen? Sex personer har kryssat i bristande intresse som skäl, utan motivering.
29 personer anger att detta främst beror på bristande information från kommunen, snarare än bristande intresse.
Anser du att kommunen tar till sig invånarnas åsikter? (fråga 7a i enkäten)
Av 22 svarandes svarade endast 4 personer att kommunen lyssnar på invånarna. Resten svarade nej i varierade grad.
Kan du ge exempel på när detta skett / inte skett? (fråga 7b i enkäten)
En av de ja-svarande respondenterna gav exempel på en situation där kommunen hade planerat att bygga två stycken åttavåningshus i ett område, men invånarna skickade in en överklagan och detta lyssnade kommunen på. Planerna på dessa höghus avbröts. En annan respondent ansåg att kommunen i stora drag lyssnar på invånarna. Det har tex hänt att kommunen ändrat detaljplanen för att få byggnationen att smälta in mer i den befintliga bebyggelsen, efter att ha hörsammat invånarnas åsikter och önskemål.
På samma sätt som det har funnits tillfällen då kommunen ändrat sin detaljplanering och avbrutit planer på att bygga höghus, finns det flera exempel på då kommunen inte ändrat sig.
Det är förstås så att vid dessa tillfällen finns det ett stort missnöje bland invånarna. Många röster hörs vara missnöjda med att kommunen inte tar hänsyn till deras åsikter och önskemål.
En del känner sig till och med överkörda. Ett argument som förs fram i detta sammanhang är att många Tygelsjöbor ser detta som en negativ utveckling av området, då den lantliga känslan förbyts mot en förortskänsla.
Ett annat argument och tillika exempel som kopplas till invånarnas missnöje och att de inte känner sig hörda, är det faktum att de under en lång tid klagat på att den existerande skolan är för liten. Det finns en hög samstämmighet i tätorten om att skolan måste byggas ut. I takt med att området växer och fler boende strömmar till, måste även skolan växa för att kunna ta hand om den barnaökning som uppstått. De lösningar som kommunen tillgripit i form av att
installera baracker känns mer temporära, och skapar ingen trygg inlärningsmiljö.
5 Analys och diskussion
5.1 Vad gör Malmö kommun för att skapa en attraktiv boendeplats i tätortsområdet Tygelsjö?
Vi har delat upp detta i fem underrubriker, då Malmö kommuns agerande omfattar flera områden.
5.1.1 Kollektivtrafik
Malmö kommun har högt uppsatta mål i sin översiktsplan. Ett viktigt budskap är att de vill att Malmö kommun skall uppfattas som en kommun med ”vilja, mod och mänsklig värme, där alla har ett gott liv”. Ambitionen är hög och så även uppfattningen om vad man gör. I översiktsplanen nämns tex att kommunen satsar mycket på att förbättra och investera i olika samhällsfunktioner så som infrastruktur, skola, grönområden och bostäder.
Enkätundersökningen pekar i motsatt riktning när det gäller uppfattningen om vad som prioriteras. Respondenterna anser tex att kommunen inte alls lyssnar på kritiken de fått
kopplad till infrastrukturen vilket inbegriper kollektivtrafiken. Ett återkommande önskemål är att bussförbindelserna måste förbättras, dvs antalet avgångar är alldeles för få och dessutom måste bussens rutt innehålla fler busshållplatser. En av respondenterna menar att antalet bussturer per dygn minskat över åren, vilket lett till att många familjer tvingas att ha två bilar.
Vi anser att detta är en rimlig kritik från invånarna i Tygelsjö, som är ett relativt nyskapat område. Av egna erfarenheter, då en av författarna vuxit upp på ett liknande nybyggt område i Västerås, där det från början inte fanns någon busslinje överhuvudtaget, känner vi igen detta mönster och förstår den problematik som många i enkäten lyfter fram. Det finns med andra ord en diskrepans mellan kommunens och invånarnas uppfattning om hur väl
kollektivtrafiken fångar upp de behov som finns i Tygelsjö. Ett förslag på förbättring från författarna är att kommun och länstrafiken bjuder in till dialog och möte med representanter för invånarna. Men innan detta möte, skall invånarna ha fått skicka in ett ruttförslag utritat på en karta med antalet nödvändiga busshållplatser, samt ge information om deras
användandemönster av kollektivtrafiken. På så vis kan länstrafiken och kommunen räkna på detta ur ett ekonomiskt perspektiv.
5.1.2 Utbyggnad av skolan
Vad gäller skolan, är uppfattningen bland invånarna samstämmig. Den nuvarande skolan är alldeles för liten och kan inte hantera det antal elever som borde får en plats i skolan, dvs kan inte fånga upp de barn i Tygelsjö som borde får en plats vid skolan. Medans Malmö kommun uttrycker en ambition och målsättning om att satsa på att investera i skolor, anser med andra ord invånarna att detta inte görs i tillräcklig utsträckning. Flera barn placeras i skola i de närliggande områdena på grund av avsaknad av plats. Den lösning kommunen erbjudit är att montera upp baracker i anslutning till skolan för att kunna inhysa flera elever. Invånarna menar att barackerna i sig inte inbjuder till ett bra inlärningsklimat och lösningen som sådan kan ju inte ses på annat sätt än som temporär. Trots detta, har invånarna inte hörsammats i deras önskemål om utbyggnad av den existerande skolbyggnaden.
Vi anser att det borde finnas en möjlighet för alla barn att gå i skola i sitt eget område där man växer upp och bor. Fördelen är att det ger en trygghet för barnen i den meningen att de är nära sitt hem och de är i en miljö de känner igen samt omgivna av sina vänner. Det ger trygghet och borde även skapa en optimal studiemiljö. Trygghet är viktigt för barn, speciellt i lägre åldrar. När man kommit upp i ålder, är det lättare att ta steget till en annan geografisk plats för sin skolgång, utan att det nödvändigtvis skall äventyra trygghetskänslan. Detta gäller förstås inte alla, men är en generell regel.
5.1.3 Lantlig känsla kontra förortskänsla
I Malmö kommuns översiktsplan uttrycks en tydlig avsiktsförklaring om att satsa på nya bostäder i varierande form. I intervjun med Sven Gustafsson, bekräftas det att Malmö kommun satsar mycket på att kunna erbjuda olika boendemöjligheter i varierande prisklass och storlek. Han bekräftar vidare att ett genomsyrande tänk är att bygga på höjden för att utnyttja markytan, vilket i sig innebär att boendeytorna blir mindre.
Vi kan konstatera att det råder delade meningar om kommunens vision att bygga på höjden, dvs att prioritera volym före markbygge. Kommunen och invånarna har olika preferenser.
Kommunen verkar prioritera ekonomi före en homogen boendekänsla i området. För invånarna är det mer viktigt att omgivningskänslan förblir lantlig idyll än att förbytas till förortskänsla, vilket invånarna menar blir följden av höghusbyggen. Kommunen bygger trots
detta de facto på höjden vilket visar sig i vissa boendeprojekt. Dock har det visat sig att invånarna hörsammats vid flera tillfällen då de lämnat in protester, vilket fått kommunen att ändra i sin detaljplan. Trots detta finns det flera invånare som tycker att de inte hörsammats och till och med blivit överkörda. I Sydsvenskan (Thomasson 2020) kunde vi läsa att Malmö kommun ställde in ett höghusbygge i Tygelsjö just för att invånarna satte sig på tvären med den motiveringen att den lantliga känslan förbyts mot en förortskänsla. Vi författare menar att Malmö kommun borde tänka på att bevara den lantliga bykänslan åtminstone på några ställen inom kommunen. Det borde ligga i Malmö kommuns intresse att kunna erbjuda boenden där den bullriga förortskänslan, som är intimt sammankopplad med höghus, inte gör sig påmind.
Det måste finnas en plats för alla.
5.1.4 Nybyggnationens inverkan på en plats attraktivitetsgrad
Vi kan även konstatera att när vi gjort våra sökningar efter litteratur, har vi funnit en mängd källor med värdefull information om vad som pågår i Tygelsjö. En mängd byggprojekt planeras och till och med pågår i skrivande stund. Av de projekt vi tagit del av kan vi
konstatera att det erbjuds boende till priser med en väldigt stor spridning över inkomstskalan.
Malmö kommun försöker med andra ord nå ut till en bred grupp invånare genom att erbjuda bostäder i olika form, storlek och prisklass, vilket har en direkt koppling till Thomas
Niedomysls begrepp och modell ”platsattraktivitet” och ”modell för boendeattraktivitet”. Vi uppfattar Malmö kommun i detta avseende som väldigt aktiva i sin platsmarknadsföring. Det understryks inte minst i avsnitt ”4.2 Beskrivning av undersökningsområdet – Tygelsjö” där vi har lyft fram ett antal exempel på hur Tygelsjös intressenter vill profilerar tätorten i sin platsmarknadsföring. Som vi tidigare nämnt är citaten från avsnitt 4.2 exempel på hur
byggföretaget OBOS vill marknadsföra Tygelsjö. Eftersom OBOS behöver Malmö kommuns stöd för att få realisera sina byggplaner, tolkar vi det som att Malmö kommun ställer sig bakom OBOS budskapoch därmed kan citaten i avsnitt 4.2 sägas representera även hur Malmö kommun vill att Tygelsjö skall uppfattas.
Vidare bör sägas att det finns ingen bland enkätens respondenter som uttryckt ett missnöje med att det byggs för lite eller för mycket inom området. Missnöjet är helt kopplat till kommunens strävan att kombinera lågbygge med högbygge, vilket i sig, enligt invånarna, innebär att lantkänslan övergår i en försortskänsla. Det varierade utbudet av bostäder samt den anda som uttrycks i platsmarknadsföringen, anser vi gör Tygelsjö till en attraktiv boendeplats
för människor med olika inkomstnivåer. Därmed skapas en möjlighet till attraktion för samtliga nivåer som illustreras i Thomas Niedomysls modell för boendeattraktivitet.
5.1.5 Information, aktiv handling och engagemang
Vi tror att man som invånare påverkas positivt i valet av boendeplats om man får vara en del av ortens utveckling. Om man ges en möjlighet till att vara en del av ortens utveckling, är det sannolikt så att man som invånare även blir mer aktiv i sitt sökande av information. Dessutom är det sannolikt så att en kommun som vill att invånarna skall vara en del av utvecklingen, har för avsikt att regelbundet informera invånarna om vad som händer. Därmed tror vi att en invånares involveringsgrad påverkar hur man som invånare upplever en orts attraktivitet i dess profilering.
Med detta sagt, vill vi även påstå att en individs upplevelse av involveringsgrad, samt i den utsträckning de upplever att de blivit informerade eller ej, har en stark koppling till hur vi är som individer ifråga om engagemang. En individ som är engagerad och aktivt söker
information, kommer med största sannolikhet känna sig mycket mer involverad i ortens utvecklingsprocess, än en individ som mer passivt följer processen och förväntar sig att kommunen skall överlämna ett paket av information.
Många av invånarna framförde ett missnöje med att de tycker att kommunen inte informerar i tillräckligt stor utsträckning om vad som sker och kommer att ske i framtiden. Vi anser att en möjlig förklaring till detta är att man som individ inte har engagerat sig själv tillräckligt och aktivt deltagit i sökandet av information. Trots allt har det arrangerats diverse
informationsmöten och event där ortens utveckling stått i fokus. Lokaltidningen har skrivit om det och kommunens hemsida har hela tiden haft deras översiktsplan tillgänglig som ett offentligt dokument. Andra artiklar och information har också funnits tillgängligt på internet.
Det krävs dock att man aktivt söker efter informationen.
5.2 Målgruppsinriktningar och involvering av medborgare
Utifrån de dokument som vi tagit del av på kommunens hemsida, såsom kommunens översiktsplan (2019), ges en bild av att det viktiga för kommunen är att skapa
boendemöjligheter för alla människor, oavsett livssituation. Detta är någonting som
kommunen gör genom att planera för uppkomsten av olika slags boenden med olika prestanda för att priserna ska variera, så att fler människor kan se Tygelsjö som en möjlig plats att bosätta sig på. Sven Gustafsson understryker att Malmö kommun arbetar på detta vis, dvs att
inte profilera områden med en speciell målgrupp för ögonen. Istället har kommunen som målsättning att intressera och attrahera allt fler människor till att bo på en mindre yta för att fler ska få plats. Vi drar slutsatsen utifrån den information vi kunnat inhämta från diverse hemsidor där olika byggprojekt i området marknadsförs, att målgruppen för Tygelsjö är spridd från låginkomst- till höginkomstskiktet. Man bygger boenden för allas smak och behov, med således varierande priser. Med tanke på kommunens områdesplanering där det finns gott om lekplatser och området miljömässigt upplevs som barnvänligt, verkar det ändå som att Tygelsjö är en plats för målgruppen barnfamiljer, dvs unga vuxna med barn.
6. Slutsatser, framtida forskning och avslutande reflektioner
6.1 Slutsatser
Syftet med denna studie har varit att undersöka vad Malmö kommun gör för att skapa en attraktiv boendeplats i tätortsområdet Tygelsjö, samt att ta reda på vilken målgrupp kommunen främst vill attrahera till Tygelsjö. För att gå i land med syftet har vi ställt oss följande två problemfrågeställningar:
1. Vad anser de boende i Tygelsjö att Malmö kommun gör för att skapa en attraktiv livsmiljö i tätortsområdet Tygelsjö?
2. Vilken målgrupp vill Malmö kommun främst attrahera till en tätort som Tygelsjö?
Efter att ha genomfört en dokumentstudie som knutits an till en empirisk del, kan vi
konstatera att Malmö kommun aktivt marknadsför Tygelsjö som en idyllisk boplats för främst barnfamiljer. Detta gör man genom att bygga bostäder i varierande form och prisnivå med en infrastruktur som erbjuder de flesta faciliteter en ort som denna behöver. Invånarna i Tygelsjö är till största delen positiva till nybyggnationer och tillströmning av folk. Dock finns det en upplevd friktionsyta mellan invånarna och kommunen ifråga om att behålla den lantliga idylliska atmosfären och boendekänslan. Kommunen försöker nämligen följa sin vision om att bygga på höjden och på så vis utnyttja den dyra markytan, på bekostnad av den lantliga
idyllen. Hittills verkar det dock som att kommun och invånare har kommit bra överens och kunnat mötas halva vägen var, då flera höghusprojekt ställts in, medans något drivits igenom.
Det finns även ett upplevt missnöje hos invånarna med de begränsade bussförbindelserna. Vi tror att ett sätt att komma till rätta med detta missnöje skulle kunna vara att kommun och länstrafiken bjuder in till dialog och möte med representanter för invånarna. Men innan detta möte, skall invånarna ha fått skicka in ett ruttförslag utritat på en karta med antalet
nödvändiga busshållplatser, samt ge information om deras användandemönster av
kollektivtrafiken. På så vis kan länstrafiken och kommun räkna på detta ur ett ekonomiskt perspektiv.
Vad gäller skolan och dess begränsade utrymme, har avsaknad av skolplats så klart en negativ inverkan på val av boplats. Om Malmö kommun vill behålla Tygelsjös attraktionsgrad, bör man se över skolsituationen, då detta är en mycket viktig parameter för alla barnfamiljer. Med detta sagt kan vi även konstatera att barnfamiljen är en målgrupp som ortens marknadsföring
av nybyggnationer för det mesta vänder sig till. Detta står dock i kontrast till vad både Malmö kommun uttrycker i sin översiktsplan samt vad Sven Gustafsson delgav oss under intervjun.
6.2 Framtida forskning
En intressant idé för vidare forskning inom detta ämne som vi stötte på under arbetets gång skulle kunna vara att undersöka anledningarna till att folk valt att flytta från Malmös innerstad ut till landsbygden. Genom att forska vidare i frågor som dessa skulle det kunna hjälpa till att bygga en förståelse för vad som ligger till grund för människors olika boendeval.
6.3 Avslutande reflektioner
Att göra denna studie har varit väldigt givande för oss då vi fått en inblick i hur
forskningsmetodiken skall tillämpas och hur den kopplas till teori och empiri. Utöver detta har det förstås varit givande att få lära sig om själva ämnet som sådant.
På grund av de rådande omständigheterna i Sverige och världen just nu med COVID 19 pandemin, har det försvårat för oss att kontakta människor inom kommunen som vi ansåg hade kunnat bidra med relevanta svar och information. Detta har även bidragit till att vi inte heller kunnat genomföra ett besök till Malmö som det ursprungligen var tänkt att vi skulle göra. Intervjun som genomfördes, fick ske via telefon istället för att genomföras på plats. Vi tror att resultatet blivit bättre om vi kunnat resa till Malmö och träffa intervjupersonen.
Vi anser att vi uppnått syftet med denna uppsats och att vi har besvarat de frågeställningar vi ställt oss. Dock måste vi vara självkritiska och inse att det finns en del brister i denna uppsats.
En brist är att underlaget för vårt resultat är något tunt då vi enbart genomförde en intervju.
Om vi hade genomfört fler intervjuer hade möjligtvis fler infallsvinklar berörts, vilket hade bidragit till ett resultat som kunnat skapa en fylligare diskussion. Vidare kände vi att vår enkät saknade vissa frågor som hade bidragit till en bättre förståelse för vad som gjort att människor valt att bosätta sig i Tygelsjö.
En annan faktor som gjort det svårt för oss att utveckla vår teoridel med relevant litteratur har varit att vi inte haft tillgång till universitetets bibliotek då ingen av oss befunnit sig i Karlstad och utan möjlighet att ta oss dit på grund av rådande situation med Coronaviruset. Med detta sagt är det med vårt goda minne vi konstaterar att en B-uppsats är ett förberedande
läromoment inför den stundande C-uppsatsen. Vi hoppas att det framgår att vi förstått principerna med att skriva en B-uppsats.
7 Referenslista
Boverket. (2020). Översiktsplanen.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/oversiktsplanen/
[2020-05-15]
Datainspektionen. (u.å.) Datakyddsförordningen (GDPR)
https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/ [2020-05-19]
David, M. & Sutton. C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. 1:4 uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Forsberg, G. (2005). Planeringens utmaningar och tillämpningar. 1:1uppl. Uppsala Publishing House.
Malmö Kommun. (2019). Malmö stad befolkningsprognos 2019-2029.
https://malmo.se/download/18.38c6709716cae2cad39bf4d/1568972721819/Malmö%20stads
%20befolkningsprognos%202019-2029.pdf [2020-05-11]
Malmö Kommun. (2020). Tygelsjö.
https://malmo.se/Service/Var-stad-och-var-omgivning/Stadsplanering-och- strategier/Stadsutvecklingsomraden/Tygelsjo.html [2020-04-12]
Malmö Kommun. (2019). Översiktsplan.
https://sbkmalmo.maps.arcgis.com/apps/MapSeries/index.html?appid=3df50ef197f945858c9 deaf08e76e68c [2020-05-10]
Micheletti. M. (2017). Samhällsplaneringens demokratiska utmaning.
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1144709/ATTACHMENT01.pdf Niedomysl, T. (2006). Migration and Place Attractiveness. Uppsala University.
https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:168343/FULLTEXT01.pdf
Nyström, J & Tonell, L. (2012). Planeringens grunder: en översikt. 3 uppl. Lund:
Studentlitteratur.
OBOS,. (2020). Projektområden.
https://www.obos.se/projektomraden/tygelsjo/ [2020-08-12]
OBOS,. (2020). Brf Äppellunden.
https://www.obos.se/sok-bostad/brf-appellunden/ [2020-08-12]
Placebrander. (u.å.). Platsmarknadsföring.
https://placebrander.se/platsmarknadsforing/ [2020-05-20]
Region Skåne. (2017). Fokus landsbygd- samspelet mellan stad och land i Det flerkärniga Skåne. [2020-04-01]
https://utveckling.skane.se/siteassets/publikationer_dokument/stad-landsbygd_digital.pdf
Thomasson, T. (2020, 15 maj) Första spadtaget för 320 nya bostäder i Tygelsjö. Sydsvenskan.
Hämtad 2020-08-11, från https://www.sydsvenskan.se
Trost, J. (2014). Att skriva uppsats med akribi. 4:3 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Wiedersheim-Paul, F., Eriksson, L.T. (1999). Att utreda, forska och rapportera.
Sökord vi använt: Attraktiva livsmiljöer, målgrupper, platsattraktivitet,
medborgarinvolvering, kvalitativ metod, kvantitativ metod, reliabilitet och validitet
8 Bilagor
8.1 Bilaga 1
Intervjufrågor till Sven Gustafsson, enhetschef på fastighetskontoret, exploateringsavdelningen (Malmö kommun).
1. Hur arbetar ni för att göra kommunen attraktiv så att invånarna vill bo på olika platser inom kommunen?
2. Ser ni några skillnader på vilka som flyttar vart med avseende på parametrar såsom ålder, inkomst och barnfamiljer?
3. Riktar ni in er på en specifik målgrupp när ni marknadsför och profilerar landsbygden och centrala Malmö?
4. Hur involverade är medborgarna i kommunen gällande planarbetet och på vilket sätt får de vara med och yttra sina åsikter?
5. Hur gör ni informationen tillgänglig för medborgarna?
8.2 Bilaga 2
Enkätundersökning till invånare i landsbygdsområdet Tygelsjö
Hej! Vi är 2 studenter från Karlstads universitet som läser Samhällsplanerarprogrammet. Vi vill med denna enkät undersöka hur Malmö kommun arbetar för att skapa en attraktiv kommun, både inom de centrala områdena och på landsbygden samt hur medborgarna involveras i denna process.
Fråga 1
Enkäten är anonym. Godkänner du att ditt svar används i vår B-Uppsats?
Fråga 2 Ålder?
Fråga 3 Kön?
Fråga 4
Känner du dig involverad i kommunens arbete gällande en attraktiv landsbygd?
Fråga 5
Om du gör det, hur involveras du i processen?
JA NEJ
KVINNA MAN ANNAT
JA NEJ
Fråga 6
Om inte, beror detta på
Fråga 7
Anser du att kommunen tar till sig medborgarnas åsikter? Kan du ge exempel på när detta skett/inte skett?
Fråga 8
Tycker du att kommunen försöker skapa en attraktiv landsbygd?
Fråga 9
Om nej! Vad tycker du de kan göra?
Fråga 10
Om ja! Vad tycker du de gör bra?
BRISTANDE INTRESSE
BRISTANDE INFORMATION FRÅN KOMMUNEN
JA NEJ
