Kontextorienterad ämnesrepresentation: abstracting av spelfilm för Internationella biblioteket

MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN

2006:72 ISSN 1404-0891

Kontextorienterad ämnesrepresentation

Abstracting av spelfilm för Internationella biblioteket

OLOF ELIASSON

© Författaren

Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.

Svensk titel: Kontextorienterad ämnesrepresentation: abstracting av spelfilm för Internationella biblioteket

Engelsk titel: Context-oriented subject representation: abstracting of fiction film intended for Internationella biblioteket

Författare: Olof Eliasson Kollegium: 2

Färdigställt: 2006

Handledare: Rolf Hasslöw

Abstract: The aim of this thesis is to examine how a context-specific form of abstracting of fiction film developed in relation to the cultural policy of Internationella biblioteket (IB), theoretically can be motivated and practically shaped.

The background of the cultural policy of IB is analysed and theoretical standpoints and problematic aspects regarding subject representation discussed. Theories which claim intersubjectivity as an ideal for subject representation and searches for objectivity in the process of subject analysis are criticised in light of the concept of interpretation as the only means to produce meaning and subjects in relation to fiction.

Birger Hjørland´s context-oriented theories of subject representation are used to theoretically motivate the context-specific form of abstracting. To suggest how a practical framework for abstracting can be created, film theoretical models of interpretation are examined in relation to the field of subject analysis and formal criteria of abstracting. The conclusion argues for a form of abstracting that considers the informative potentials and the subjects of fiction film in relation to questions of national and cultural interest. One of the most prominent cultural aims of IB is to enable immigrants to access their cultural heritage. To highlight a film in relation to its national and cultural contexts, aspects of the film that would be of relevance to its cultural heritage and national origin should be emphasised.

Nyckelord: Abstracting, Film, Internationella biblioteket, Spelfilm, Ämnesrepresentation

Innehållsförteckning

1. Inledning s. 1

1.1 Problemformulering s. 1 1.1.1 Ämnesrepresentation och abstracting s. 1 1.1.2 Internationella biblioteket s. 2 1.2 Syfte s. 2 1.3 Frågeställningar s. 3 1.4 Avgränsningar s. 3 1.5 Metod och teori s. 4 1.6 Disposition s. 6

2. Ämnesrepresentation s. 7

2.1 Ämnesbegreppet och några teoretiska positioner s. 7 2.1.1 Empirism och positivism s. 8 2.1.2 Rationalism s. 9 2.1.3 Hjørlands teori och ämnesbegrepp s. 10 2.2 Ämnesanalys och domänanalys s. 11 2.3 Abstracting s. 13 2.4 Ämnesrepresentation och fiktion s. 15 2.4.1 Indexering av fiktion s. 15 2.4.2 Abstracting av fiktion s. 17 2.4.3 Problematiska aspekter vid indexering och abstracting av fiktion s. 18 2.5 Ämnesrepresentation och tolkning: några kritiska invändningar och förslag s. 19

2.5.1 Tolkning som en förutsättning för ämnesrepresentation av fiktion s. 19 2.5.2 Filmvetenskaplig tolkningsvidd s. 21 2.5.3 Tolkningsförutsättningar: en postkolonial kritik s. 23 2.6 Delsammanfattning s. 26

3. Internationella biblioteket s. 27

3.1 Bakgrund: behovet och tillblivelsen av ett internationellt bibliotek s. 27 3.1.1 Samhällsutveckling s. 27 3.1.2 Invandrarlånecentralen s. 28 3.1.3 Internationella biblioteket i Stockholm s. 28 3.2 Kultur- och integrationspolitisk kontext s. 29 3.2.1 Kultur- och bibliotekspolitiska modeller s. 29 3.2.2 Kultur- och integrationspolitiska målsättningar s. 32 3.2.3 Internationella bibliotekets kultur- och integrationspolitiska roll s. 33 3.3 Förmedling av information s. 34 3.4 Abstracting av spelfilm och dess inplacering i kulturförmedlingsarbetet s. 36 3.5 Delsammanfattning s. 37

4. Abstracting för Internationella biblioteket: teoretiska och s. 38 praktiska förslag

4.1 Filmvetenskaplig teori: kulturella och nationella aspekter s. 38 4.1.1 Third cinema: mellan autencitet och hybriditet s. 38 4.1.2 Nationell film s. 40 4.2 Abstractingens praktiska tillämpning s. 42 4.2.1 Abstractingens nivå och fasetter s. 43 4.3 Exempel s. 45 4.3.1 Exempel 1: Sepet (Malaysia, 2004, Yasmin Ahmad) s. 45 4.3.2 Exempel 2: Cirkeln (Iran, 2000, Jafar Panahi) s. 47 4.4 Delsammanfattning s. 48

5. Slutdiskussion s. 49 6. Sammanfattning s. 53 Källförteckning s. 55

1. Inledning

Ämnet för min uppsats grundas i ett samtal med chefen för Internationella biblioteket i Stockholm. Biblioteket har efterlyst en informationstjänst för sin webbportal vars syfte är att tillgängliggöra bibliotekets spelfilmsbestånd genom beskrivningar eller abstracts av dess filmer. Det är om denna informationstjänst vi har talat och som jag föreslog att jag kunde skriva en uppsats kring.

1.1 Problemformulering

1.1.1 Ämnesrepresentation och abstracting

Det finns en problematik kopplad till den praktik som brukar kallas ämnesrepresentation.

Ämnesrepresentation bygger ofta på antaganden om att de olika formerna för dess utövanden, klassifikation, indexering och abstracting, är möjliga att genomföra utifrån objektiva grunder.

Neutralitet ses i dessa sammanhang som en förutsättning, intersubjektivitet och konsistens mellan utövarna är eftersträvansvärt. Problemet är att traditionell ämnesrepresentation i alla dess former är en intellektuell process som bygger på tolkning av de verk den avser representera. Detta blir än tydligare vad gäller ämnesrepresentation av verk som produceras inom fiktionsgenrer. Moby Dick handlar om valar, eller kanske något helt annat? Inom spelfilmen förekommer inte sällan metaforiska, allegoriska och symboliska uttryck, inte bara inom den europeiska modernismen och konstfilmstraditionen utan också inom för västvärlden perifera och svårtillgängliga filmtraditioner såsom de afrikanska eller arabiska filmkulturerna.

Allegoriska och symboliska framställningar ställer saken på sin spets men vanligt är att fiktiva kulturyttringar såsom skönlitteratur eller spelfilm uppfattas handla om fenomen som rör sig bortom det fysiskt gripbara. Vi söker genom tolkningen verkens betydelse, tematik eller ämne under det direkt avbildade.

Abstracting är oftast en friare form av ämnesrepresentation i den mån att orden inte tillskrivs utifrån en ämnesordslista eller tesaurus utan representationen blir ett stycke text utformad av författaren till abstracten. Även om konsistens värdesätts också vid abstracting kommer skillnaderna mellan olika utövares texter bli mer omfattande än vid exempelvis indexering där de kontrollerade vokabulären styr och begränsar de uttryck som kan användas för att producera representationer för eller surrogat till dokument.

Jag vill hävda att abstracting som metod för representation av fiktiva verk kan vara mer tillåtande på detta sätt. Indexering av skönlitteratur eller spelfilm kommer att begränsa verkets innebördspotentialer eftersom uttrycken som kan tillskrivas är begränsade. Likaledes kan en alltför strikt intersubjektiv hållning vara problematisk just eftersom tolkningen är så central vad gäller fiktiva verk. Intersubjektivitetskravet kommer också den begränsa möjligheterna för representationen. Vidare måste det anses omöjligt att genom en representation täcka ett fiktivt verks alla betydelser, ämnen eller teman eftersom de ämnen exempelvis en film kan sägas ge uttryck för varierar beroende av åskådare och uttolkare eller teoretiskt perspektiv.

Jag vill undersöka frågor kopplade till dessa aspekter av ämnesrepresentation. Mitt fokus kommer att ligga på representation av spelfilmer genom abstracting. Mot bakgrund av en problematiserande diskussion av frågor rörande ämnesrepresentation i stort och rörande representation och abstracting av fiktiva verk såsom spelfilm vill jag undersöka metoder för

en form av abstracting som är mer självreflexiv till sin karaktär och som tar hänsyn till den specifika kontext för vilken informationstjänsten är ämnad. Strikt objektiva eller intersubjektiva aspekter av ämnesrepresentation kan ställas åt sidan för ett perspektiv som i abstractingprocessen är mer lyhört för exempelvis målgrupper och kulturpolitiska målsättningar. Teoretiska perspektiv på abstracting kan väljas i förhållande till just sådana mer kontextknutna förhållanden.

1.1.2 Internationella biblioteket

Internationella biblioteket i Stockholm har ett kulturpolitiskt uppdrag som i korthet går ut på att sprida information som litteratur, tidningar och film, på språk som avviker från normen i det svenska samhället för att bistå invandrare över hela landet med information och kultur på deras modersmål. Genom bibliotekets hemsida, OPAC (Online Public Access Catalogue) och katalogarbete söker biblioteket skapa tillgängliga former för förmedlingen av denna information. Skönlitteratur har redan en form av abstracts som skall kunna vägleda låntagarna i deras val av böcker men en sådan tjänst saknas vad gäller bibliotekets spelfilmsbestånd.

Här är det möjligt att identifiera ett problemområde som rör just förmedlingen av information.

Olika informationstjänster som underlättar denna förmedling är intressant att studera, inte minst abstracting som en form av ämnesrepresentation som kan ge en förbättrad urvalsgrund.

1.2 Syfte

Det övergripande syftet för uppsatsen är att undersöka hur abstracting av spelfilm kan riktas eller avgränsas i enlighet med Internationella bibliotekets i Stockholm kulturpolitiska roll.

Mer detaljerat syftar uppsatsen till att utifrån en kritisk diskussion av ämnesrepresentation och abstracting ge ett vidare perspektiv på abstracting som form för representation eller informationsförmedling av spelfilm. Syftet är vidare att analysera den kulturpolitiska kontext som kringgärdar Internationella bibliotekets verksamheter och försöka identifiera de centrala mål biblioteket arbetar utifrån. Tanken är att dessa målsättningar skall relateras till abstracting av spelfilm, att abstracting som fenomen skall placeras i ett teoretiskt sammanhang och att praktiska, konkreta förslag till hur dessa abstracts, som produceras med hänsyn till kontext och riktas mot ett specifikt bibliotek, skulle kunna ta gestalt.

1.3 Frågeställningar

En övergripande frågeställningar som jag tänker mig arbeta utifrån är:

• Hur kan en form av abstracting av spelfilm som grundas i Internationella bibliotekets kulturpolitiska roll teoretiskt motiveras och praktiskt utformas?

Relaterade till denna fråga finns ett antal ytterligare frågeställningar:

• Vilka teoretiska och metodologiska perspektiv och problem finns vid ämnesrepresentation, särskilt ämnesrepresentation av fiktion?

• Vilken teoretisk grund finns för ämnesrepresentation, och i ett snävare perspektiv abstracting, som utformas i förhållande till en specifik kontext eller målgrupp?

1.4 Avgränsningar

Ämnesrepresentation är ett stort område. Jag kommer i min teoretiska diskussion av denna praktik rikta fokus mot abstracting. Samtidigt delar detta uttryck av ämnesrepresentation grundförutsättningar med till exempel indexering och jag kommer därför också att dra paralleller och göra jämförelser mellan dessa båda representationsformer.

Uteslutande kommer uppsatsen att diskutera traditionell eller intellektuell ämnesrepresentation och abstracting. Automatiska metoder för ämnesrepresentation, exempelvis indexering av bilder eller indexering och abstracting av texter, är i och för sig intressant men eftersom sådana metoder av nödvändighet rör sig på ett ytplan – analysen begränsas till vilka ord som används eller vad bilderna konkret föreställer – kan de näppeligen användas i föreliggande sammanhang.

Uppsatsen kommer att behandla spelfilm, alltså fiktiva filmiska verk. Som fiktivt uttryck liknar spelfilmen på vissa plan skönlitteraturen. Inte minst finns beröringspunkter mellan dessa båda fiktionsgenrer inom ämnesrepresentationens område med avseende på hur de teoretiseras. Spelfilm och skönlitteratur är i egenskap av fiktion mer svårgripbart, rör sig på ett mer uppenbart tolkande plan än exempelvis facklitteratur eller dokumentärfilm. Denna beröringspunkt kan vara berikande för förståelsen av spelfilm och representationen av densamma.

Mitt försök att närma abstracting mot en specifik kontext kommer att begränsas till en analys av ett biblioteks kontext, detta bibliotek är som nämnts Internationella biblioteket i Stockholm.

Jag kommer inte att gå in specifikt på vilken bibliotekets målgruppssammansättning är och ej heller brukarnas subjektiva uppfattningar som en grund för abstracting. I den mån målgrupper omnämns så förblir dessa abstrakta kategorier definierade i förhållande till deras inplacering i det kulturpolitiska idésammanhanget. Snarare än vilka personliga erfarenheter eller behov brukarna har undersöks på vilka sätt kulturpolitiken definierar deras behov.

1.5 Metod och teori

Inom ämnesrepresentation finns flera metodologiska angreppssätt som fyller olika funktioner beroende på syftet med studien och var fokus ligger. Å ena sidan finns forskning som undersöker återvinningseffektvitet i förhållande till representationernas utformningar, automatiska analyser av texters ämnesinnehåll och statistiska kvalitetsmätningar av representationer. Mätningar av recall och precision kan kopplas till variabler som exhaustivitet (uttömmandegrad) och specificitet och till representationernas kvantitativa omfattning. Automatisk datoriserad analys av texter bygger exempelvis på frekvens av ord inom den textmassa som analysen avser att behandla. Utvärderingar av indexerings och abstractings kvalitet mäts på grundval av samstämmighet. Gemensamt för dessa olika utvärderingsmetoder är att de bygger på kvantitativa statistiska analyser. Här är syftet att förklara samband mellan olika variabler, mäta frekvens av ord och mäta överrensstämmelse av ords förekomst i en text.

Å andra sidan finns forskning som fokuserar på användare och som utifrån deras behov drar slutsatser om hur en informationstjänst kan utformas eller hur ämnesrepresentationer bör vara beskaffade. Användares behov kan studeras utifrån subjektiva förhållanden. Det kan handla om hur en grupp användare upplever en informationstjänst, hur de tänker om sitt ämne eller vad de söker och hur de beter sig i interaktion med informationstjänsten. Deras behov kan också formuleras utifrån en mer generell analys av kollektiva förhållanden i verkligheten. Här är analysen inte riktad mot subjekten i sig utan den kollektiva kunskapsbildning som har utvecklats inom olika domäner i samhället och som förutsätts styra subjektens uppfattningar.

Analysen och förståelsen av de subjektiva upplevelserna, men också domänanalys (analysen av de kollektiva förhållandena) måste utgå från kvalitativa metoder. De bygger på observationer av och intervjuer med användare, olika former av textanalys och en vidare sociologisk förståelse av kunskapsdomäners konstruktioner och strukturer.

Jag kommer att undersöka hur ämnesrepresentation, eller närmare bestämt abstracting av spelfilm, kan utformas utifrån insikter om ett biblioteks kulturpolitiska roll och hur bibliotekets målgruppers behov definieras inom denna roll. Jag har låtit mig inspireras av Birger Hjørland som argumenterar för domänanalys, det vill säga en mer kontextinriktad förståelse av ämnesrepresentationens roll och dokuments betydelse. I Hjørlands teori har jag tagit fasta på hans definition av ämne som utgår från att en texts betydelse måste avgränsas eller definieras i förhållande till det sammanhang i vilken den skall mottas. Hans teori är dock främst utformad med utgångspunkt i facklitteratur och hans analys, en form av kunskapsteoretisk och vetenskapssociologisk analys, riktar sig mot vetenskapliga discipliner eller domäner. Min analys är alltså ingen domänanalys i den bemärkelsen, även om mitt förslag till hur representationer av spelfilm skulle kunna gestaltas grundas i en analys av kontextuella förutsättningar.

För att förstå den kulturpolitiska kontext som kringgärdar det verksamhetsområde min uppsats ämnar undersöka kommer jag istället att analysera dokument, textliga utsagor, som reglerar detta verksamhetsområde. Dessa dokument utgörs exempelvis av bibliotekslagen, politiska propositioner och kulturpolitiska målformuleringar. Genom en hermeneutisk process att relatera dessa textliga utsagor till en större politisk eller ideologisk kontext kommer jag att definiera eller identifiera sådana aspekter av Internationella bibliotekets uppdrag som kan relateras till ämnesrepresentation och i förlängningen till hur abstracts kan utformas i relation till detta uppdrag. Tolkningen söker förklaring genom relationen mellan delarna, de politiska

dokumenten, och helheten, det ideologiska sammanhang dokumenten förutsätts vara ett uttryck för, i den berömda hermeneutiska cirkelrörelsen.

Upplägget är självklart kvalitativt och textanalytiskt, empirin utgörs av texter, och närmar sig vad Göran Bergström och Kristina Boréus i metodboken Textens mening och makt kallar idé- och ideologianalys. De skriver:

En ideologi kan inte rekonstrueras enbart genom att den synliga, manifesta, ytan analyseras. Visserligen kommer en ideologi till uttryck på ett för alla synbart sätt, i exempelvis partiprogram eller läroplaner, men under denna yta finns ett djupare plan som inte är åtkomligt på samma vis. Analysen måste också omfatta en undersökning av verkligheten utanför texten som gör det möjligt att placera texten i ett sammanhang.¹

Upplägget är i mitt fall som säkert framkommit inte ideologikritiskt utan söker istället klarlägga, som en praktisk grund för abstractingens utformning, det uppdrag biblioteket ifråga står inför. För detta krävs att det kulturpolitiska sammanhanget redogörs. Detta sker alltså genom ett antal politiska dokument som relateras till olika politiska och ideologiska kategorier i syfte att klargöra bibliotekets roll i det svenska kulturpolitiska arbetet.

Inom hermeneutiken och de kvalitativa metoderna talar man gärna om förförståelse och medvetenhet om den egna förförståelsen. Vill man tro den moderna hermeneutiken är förförståelsen aktuell i alla sammanhang av tolkning, i all verklighetsuppfattning. Tolkningen är till sin natur subjektiv, den präglas av den tolkandes individuella identitetspositioner, erfarenheter, kunskaper, teoretiska perspektiv och andra kontextuella utgångspunkter. Jag nämner detta dels för att peka på min egen position i uppsatsen och dels för att ringa in ett metodologiskt eller teoretiskt problem inom ämnesrepresentation, mitt studieobjekt men som rent praktiskt också är en del av uppsatsens konkretiseringar – själva produktionen av abstracts som en tolkande praktik.

Mitt arbete är också för övrigt helt knutet till texter och litteraturstudier. Jag kommer genom uppsatsen redogöra för olika teoretiska positioner inom ämnesrepresentationens fält. Som tidigare nämnts är Birger Hjørlands teori central för min syn på texters ämnen och mening.

Vidare kommer jag utifrån en problematisering av ämnesrepresentationens, speciellt med avseende på representation av fiktion, teori och praktik ge förslag på hur föreliggande kontextorienterad ämnesrepresentation av spelfilm skulle kunna ta gestalt. Jag kommer här utgå från filmteoretiska resonemang om tolkning, kritiska teoretiska perspektiv (postkolonial teoribildning) och filmvetenskaplig teoribildning (med huvudvikt på teorier kring ”third cinema” och nationella filmkulturer). Dessa teoretiska perspektiv är integrerade i själva undersökningens resonemang, i uppsatsens text, och tas inte upp mer inledningsvis.

1 Bergström, Göran & Boréus, Kristina 2000. Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys, s. 157.

1.6 Disposition

Uppsatsen är fördelad över sex kapitel. Det inledande kapitlet följs av ett ganska omfattande kapitel i vilket ämnesrepresentationens olika teoretiska positioner redogörs, både för ämnesrepresentation i allmänhet och för fiktion. Vidare redogörs för abstractingens teoretiska och praktiska förutsättningar och dess inplacering inom ämnesrepresentationens fält. Kapitlet avslutas med en problematiserande diskussion om ämnesrepresentation kopplat till tolkningens mångfasetterade karaktär och en postkolonial kritik riktas mot västerländska tolkningsförutsättningar. I kapitel tre ges en bakgrund till Internationella biblioteket och dess kulturpolitiska roll analyseras. Här placeras också abstractingen av spelfilm i ett sammanhang rörande bibliotekets tillgängliggörande av kultur. I det fjärde kapitlet ges en filmteoretisk bakgrund till hur ämnesanalysen skulle kunna genomföras och en praktisk inramning för abstractens formella utformanden föreslås. Kapitlet avslutas med exemplifieringar. Det femte kapitlet utgörs av en diskussion där resultat redovisas, det vill säga resonemang kring hur frågeställningarna besvarats. I det sista kapitlet ges en kort sammanfattning av uppsatsen.

2. Ämnesrepresentation

Ämnesrepresentationens syfte är att på olika sätt beskriva och strukturera, skapa representationer av eller surrogat för dokument på ämnesbasis, för att effektivisera ämnessökningar och för att ge översikter över ett dokuments ämnesinnehåll.

Ämnesrepresentation kan ses som en del av den övergripande praktik som kallas dokumentrepresentation i vilken å ena sidan de formella aspekterna av dokument beskrivs och katalogiseras – exempelvis upphov, titel (titel kan också indikera ämne), förlag, antal sidor – och å andra sidan de ämnesmässiga. Dokumentens ämnen kan beskrivas antingen med ord som avleds ur dokumenten själva (derived terms) eller med ord som tilldelas dem (assigned terms), antingen genom ett kontrollerat vokabulär (termer eller signum tilldelas utifrån klassifikationssystem, tesaurer, ämnesordslistor) eller ett fritt vokabulär (termerna tilldelas fritt). De kontrollerade vokabulären används inom klassifikation och indexering medan abstracting vanligen utförs med ett fritt vokabulär. Vid automatisk indexering avleds ord ur texterna.

Ämnesrepresentationen utgörs av två faser: ämnesanalys (subject analysis) där dokumentets ämne analyseras och en översättningsprocess (translation process) där de identifierade ämnena matchas med termer ur ett kontrollerat vokabulär, avleds ur själva texten eller tilldelas fritt utifrån vilken källa som helst (exempelvis utifrån den person som står för utformandet av representationen).

2.1 Ämnesbegreppet och några teoretiska positioner

Inom ämnesrepresentation är en viktig del själva ämnesanalysen av de dokument som skall representeras. För att kunna närma sig eller analysera vad ett dokuments ämne är är själva ämnesbegreppet nödvändigt att definiera. Flera teoretiker inom biblioteks- och informationsvetenskap har funnit ämnesbegreppet så svårt att definiera att de sökt nya termer för att beteckna dokuments ämnesinnehåll. Ett av dessa uttryck är ”aboutness”. Birger Hjørland tillbakavisar denna term genom att hävda att den bara fungerar som ett nytt uttryck för samma problematik som föreligger vid det ursprungliga uttrycket ämne (subject).² Den praktiskt orienterade indexeringsteoretikern Frederick Wilfrid Lancaster undviker helt en filosofiskt grundad redogörelse för ämnesbegreppet, eller som han kallar det aboutness, men kommer i slutändan fram till liknande slutsatser som Hjørland gör genom sina kunskapsteoretiskt orienterade resonemang. Efter att ha pekat ut den problematik som är kopplad till ämnesbegreppet frågar Lancaster sig om det verkligen är nödvändigt att tydligt definiera detta: ”…do we really need to understand ’aboutness’ in order to index effectively?

Is it not enough to be able to recognize that a document is of interest to a particular community because it contributes to our understanding of topics x, y and z?”³

2 Hjørland, Birger 1993. Emnerepræsentation og informationssøgning: bidrag till en teori på kundskapsteoretisk grundlag, s. 45.

3 Lancaster, Frederick Wilfrid 1991. Indexing and abstracting in theory and practice, s. 10.

Birger Hjørland är den som kanske främst propagerat för och bidragit till ett tydligt definierat ämnesbegrepp. I sin avhandling Emnerepræsentation og informationssøgning⁴ och i sin bok Information seeking and subject representation⁵ redogör han, med utgångspunkt i en bred kunskapsteoretisk genomgång, för sin syn på kunskap och ämnesbegreppet. Han kritiserar flera inom biblioteks- och informationsvetenskap teoretiska och epistemologiska förhållningssätt innan han presenterar sin teori som grundas i vad han kallar för pragmatisk realism och som influerats av psykologins ”activity theory”. Hans teori fjärmar sig från text- och individorienterade teorier om mening eller dokuments ämnen och fokuserar istället på kontextens betydelse för en texts mening eller ämne. Även om Lancaster inte uttrycker detta explicit avslöjar citatet ovan att också han riktar analysen mot kontexten för att begripliggöra ett dokuments ämnen. Vad som är viktigt är på vilka sätt ett dokument kan öka kunskapen inom ett visst kunskapsområde eller socialt sammanhang.

2.1.1 Empirism och positivism

Den första kunskapssynen, epistemologiska grundinställningen, som Hjørland kritiserar är den klassiska empirismens och positivismens som han menar tenderar att närma sig subjektiv idealism. Kunskap om världen kan enligt dessa synsätt endast tillgodogöras genom enskilda människors sinnesförnimmelser, kunskaperna är privata och verkligheten blir på så sätt subjektivt konstruerad. Även om objektivitet eller intersubjektivitet värdesätts kan kunskap således bara vara subjektiv och därför landar detta synsätt i en subjektiv idealism (subjektiv idealism är inom filosofin tron på att medvetandena och deras idéer är det enda som kan existera, att verkligheten definieras utifrån dessa idéer, i motsats till realism där individens medvetande istället definieras i relation till en oberoende verklighet). Hjørland är kritisk eftersom detta synsätt på kunskap och på hur individer uppfattar dokument och ämnen eller hur brukare söker information är alltför centrerat kring det subjektiva; det etableras ingen i verkligheten socialt konstruerad kunskapsgrund som människan förhåller sig till utan verkligheten ses bara genom de enskilda subjektiva uppfattningarna.⁶

Positivismens syn på en allmängiltig kunskap och dess ideal om intersubjektivitet, en kunskap eller verklighetsuppfattning som delas av alla, kan inom ämnesrepresentation också få den konsekvensen att ämnesanalysen reducerar ett dokuments ämne till just det som kan uppfattas lika av alla och på så sätt begränsas dokumentet till en allt för generell nivå i själva representationen.

Hjørland tar som exempel på en tydlig positivistisk företeelse inom informations- och biblioteksvetenskap upp de vetenskapliga utvärderingsmetoder som tagits fram för att bedöma kvaliteten hos indexering. Dessa metoder, som är relaterade till faktorer som inter-indexer consistency och intra-indexer consistency, handlar om att mäta konsistens mellan olika indexerare och konsistens inom samma indexerare, det vill säga hur samma indexerares resultat vid indexering av samma dokument förändras över tid mellan olika indexeringstillfällen. Dessa kvalitetsmätande metoder säger en del om den vetenskapliga synen på indexering och definierar på sätt och vis också själva förutsättningarna för de ideala formerna för indexeringens praktik.⁷

4 Hjørland, 1993.

5 Hjørland, Birger 1997. Information seeking and subject representation: an activity-theoretical approach to information science.

6 Hjørland, 1997, s. 59-68.

7 Hjørland, Birger 2005. Empiricism, rationalism and positivism in library and information science, s. 146.

Även om Hjørland inte uttalar någon kritisk ståndpunkt gentemot hermeneutiken eller andra varianter av kunskapsteoretiska inriktningar som sätter den subjektiva tolkningen och förståelsen i fokus kan det vara så att även dessa är föremål för hans kritik. Hermeneutiken är liksom positivismen en variant av en empiristisk kunskapsteori. I fokus står subjektets uppfattning av verkligheten. Inom hermeneutiken är man till skillnad från positivismen inte intresserad av kunskap baserad på intersubjektivitet utan på hur individen utifrån sina premisser tolkar en text eller ett dokument. Inom fenomenologin exempelvis söker man konstruera en bild av verkligheten utifrån subjektiva uppfattningar – verkligheten pusslas samman utifrån dessa små subjektiva byggstenar. Kunskap och uppfattningar av ämnen och verkligheten blir utifrån ett sådant synsätt uppenbart subjektiva. Relativism verkar i alla dess former vara något Hjørland tar avstånd från.

2.1.2 Rationalism

En andra epistemologisk riktning Hjørland kritiserar såsom den kommit till uttryck inom ämnesrepresentationens fält är rationalismen. Till skillnad från empirismen förutsätter rationalismen att det existerar grundantaganden, teser eller idéer om verkligheten, som rör sig på ett allmängiltigt plan och alltså inte nås genom de subjektiva förnimmelserna. Det finns alltså objektiva grunder för hur verkligheten ser ut och hur vi skapar kunskap om den och hur individer uppfattar verkligheten. Hjørland skriver: ”Rationalism tends to perceive reality as governed by general rules, principles, and ideas (objective idealism).”⁸ Verkligheten kan bara ses i förhållande till dessa generella idéer vilket gör att rationalismen präglas av objektiv realism. Inom ämnesrepresentationens område kritiserar Hjørland två teoretiker för denna kunskapsteoretiska ståndpunkt, nämligen Shiyali Ramamrita Ranganathan och Derek W.

Langridge. Dessa menar han hävdar att det finns idéer som befinner sig bortom eller oberoende av den mänskliga erfarenheten i ett slags universellt fixerade kategorier. Dokument ger uttryck för sådana generella fundamentala kategorier eller ämnen och kan inplaceras inom ramarna för dessa i exempelvis ett klassifikationssystem. Ämnesanalysen går här ut på att finna dessa i dokumenten inneboende ämnesmässiga egenskaper.⁹

Langridges utgångspunkt för ämnesanalys är strikt dokumentcentrerad. Ett dokuments ämnen kan fastställas om analysen görs korrekt. Han delar in ämnesanalysen i tre huvudsakliga faser vilka är: bestämmandet av dokumentens kunskapsform, ämne och disciplin och dokumentets form (exempelvis genre). Det görs här alltså en distinktion mellan ett slags eviga kunskapsformer, vetenskapliga fält eller discipliner och ämnen. Exempelvis är moral ett ämne (topic) för kunskapsfältet etik som tillhör kunskapsformen filosofi. Langridges tre faser av ämnesanalys kan sammanfattas genom tre frågor som ställs till dokumenten: vad är det?

(kunskapsform), vad handlar det om? (ämne) och för vem är det? (målgrupp).¹⁰ I Langridges teoretiska resonemang finns alltså möjliga öppningar för att bestämma till vilka målgrupper dokumenten riktas, då med en utgångspunkt i dokumenten, och inom eller för vilken disciplin det är producerat. Samtidigt är själva utgångspunkten att det finns givna fundamentala kunskapsformer som ett dokument kan härledas till. Han skriver: ”...the disciplines that constitutes specializations may be unstable, but the fundamental disciplines, or forms of knowledge, are not.”¹¹ Dessa fundamentala kunskapskategorier är alltså oberoende av hur människan uppfattar och konstruerar verkligheten.

8 Hjørland, 1997, s. 69.

9 Hjørland, 1997, s. 69-73.

10 Langridge, W. Derek 1989. Subject analysis: principles and procedures, s. 30-56.

11 Langridge, 1989, s. 32.

2.1.3 Hjørlands teori och ämnesbegrepp

Birger Hjørlands egen teori, ett försök att närma ämnesrepresentationen mot psykologins ”activity theory”, utgår i sin syn på kunskap och ämne från vad han kallar en pragmatisk realism. Istället för att se kunskap eller ett dokuments ämne som centrerat till enskilda individer eller som av den fysiska verkligheten oberoende statiska objekt söker han grunden för kunskap i den sociala verkligheten och så som den konstruerats historiskt. Utifrån ett realistiskt och pragmatiskt kunskapsteoretiskt synsätt ser man inte som inom idealismen verkligheten definieras utifrån subjektiva eller idémässiga kunskaper eller förhållningssätt utan istället ses individen formas i förhållande till en socialt konstruerad verklighet. Det finns en verklighet oberoende av människan själv.

Aktivitetsteorin (activity theory) grundas också i ett sådant teoretiskt perspektiv. Hjørland skriver: ”Activity theory is not atomistic, and it does not seek the concept of subject in either the mind of individuals or in rationalistic ideas, but in social practice.”¹² Aktivitetsteorin analyserar individens utveckling och verklighetsuppfattningar i förhållande till representations- eller symbolsystem såsom de utvecklats i samhället på en generell nivå och tar även hänsyn till hur olika människor kan ingå i eller definieras utifrån kontextuellt åtskilda system. Dessa system genom vilka verkligheten tolkas är samhälleligt föränderliga och några stabila, eviga kategorier för ämnen eller kunskap kan därför inte etableras. Däremot finns det sammanhållna perspektiv, kunskaper, begrepp och teorier inom exempelvis olika vetenskapliga discipliner som utgör ett slags kollektivt, holistisk, system för hur individen uppfattar verkligheten – detta objektiva snarare än subjektiva system antas styra individen.

Inom biblioteks- och informationsvetenskapens och ämnesrepresentationens område gäller det att förstå dessa olika kunskapsområden eller symbolsystem och med hänsyn till dem göra en ”objektiv” analys av ett dokuments ämne. Med objektiv menas att analysen skall överensstämma med den kunskap eller begreppsvärld som arbetats fram inom det kontextuellt sammanhållna området.

Ett dokuments ämne är dess informativa potentialer, i Hjørlands definition: ”Subjects in themselves – the objects of subject analysis – must … be defined as the informative potentials of documents (or of other messages or information sources).”¹³ Ett dokuments ämne förstås i ett bredare sammanhang av kunskapsproduktion, exempelvis inom ett vetenskapligt område, som dess potentialer för detta område. Ämnet definieras på så sätt i förhållande till exempelvis en vetenskaplig disciplins specifika förutsättningar och behov – vad ett dokument kan säga inom ett speciellt område, eller hur dokumentet förhåller sig till detta områdes teoretiska förutsättningar. Dokumentet har ingen textuell mening i sig själv utan mening och ämne måste definieras utifrån en kontext. Olika kontexter ser, utifrån den kunskap som producerats inom dess ramar, olika informativa potentialer i ett dokument. För ämnesanalysen gäller det att ringa in dessa ett dokuments potentialer för de olika kontexter för vilka dokumentet kan vara informativt.

Hjørland fjärmar sig alltså från sådana ståndpunkter som hävdar att ämnesrepresentationen bör läggas på en sådan nivå att alla kan dela tolkningen den bygger på – intersubjektivitet – och att det finns givna kategorier av kunskap. Hans perspektiv är teoretiskt intressant och fungerar som verktyg för att analysera olika förhållningssätt gentemot ämnesrepresentation.

12 Hjørland, 1997, s. 83.

13 Hjørland, 1997, s. 86.

Hjørland själv tar ställning för en mer kontextorienterad form av ämnesrepresentation som ringar in sådana drag i dokumentet som är av relevans för potentiella användningsområden.

Hans teori framstår som mer anpassad för facklitteratur och ämnesrepresentation riktad mot vetenskapliga discipliners verksamhetsområden än anpassad för ämnesrepresentation av fiktion men själva slutsatsen, definitionen av ämne, kan vara fruktbart även i detta sammanhang – frågan om vilka ett dokuments informativa potentialer är är möjlig att rikta även mot fiktiva verk såsom spelfilm. Kontextens betydelse för ämnesrepresentation är också relevant. På så sätt finns här en teoretisk ingång för min egen analys av den kontext jag ämnar undersöka. Vilka spelfilmers informativa potentialer kan tänkas vara är också det en fråga om vem som skall använda filmerna och till vilket syfte de skall användas. Ämnesrepresentation av spelfilmer som riktar sig mot filmvetenskap måste utifrån Hjørland ses i förhållande till teorier, begrepp, filmhistorieskrivning och andra studieområden inom filmvetenskapens kontext – på vilka sätt förhåller sig en film till filmhistorien eller till någon teori om narrativitet eller liknande. Potentialerna blir här många. På samma sätt är det möjligt att fråga sig ur vilka perspektiv en film kan vara informativ för Internationella bibliotekets målgrupper och dess behov såsom dessa definieras i ett större kulturpolitiskt sammanhang.

Hjørland söker sig bort från subjektiva och relativistiska förhållningssätt genom att hävda att det trots allt finns en gemensam kontextuell kunskapsgrund som uppstått historiskt i den sociala verkligheten. Han söker ett slags objektiv förutsättning för ämnesrepresentation där individen definieras i förhållande till olika tankesystem och där olika individer som lever eller agerar utifrån ett givet tankesystem kan komma till liknande slutsatser om exempelvis ett dokuments ämnen. Hans synsätt förutsätter att det finns en verklighet bortom den subjektiva sinnesoberoende, hans teoretiska utgångspunkt tangerar alltså en form av realism eller socialkonstruktivism, men frågan är hur denna verklighet kan studeras bortom de subjektiva upplevelserna eller tolkningarna av den. Hermeneutiken sätter den subjektiva tolkningen i fokus och kan i slutändan hamna i ett slags relativism och borde kanske därför vara ett föremål för Hjørlands kritik. Men som Joacim Hansson skriver är just tolkandet (även om han vill se en tydligare skiljelinje mellan studieobjektens tolkande och tolkningen som hermeneutisk vetenskapsutgångspunkt) en central del av ämnesrepresentationens praktiska tillämpningar. Hansson skriver: ”The philosophical basis of hermeneutics in phenomenology … suggests a firm philosophical realism, but you cannot reach it by any other means than close study of experiences of it. Mind-independent it may be, but not reachable as such.”¹⁴ Det kan alltså förutsättas att det finns en oberoende verklighet men tolkningen av denna verklighet måste också vara föremål för analys och leder i förlängningen till frågor om tolkningens natur.

2.2 Ämnesanalys och domänanalys

Ämnesanalys är den intellektuella eller automatiserade processen att analysera ett dokuments ämnen. Denna analys övergår sedan i en process av översättning i enlighet med någon form av indexeringsspråk eller fritt vokabulär. Ämnesanalysen antas nå fram till de mest centrala, essentiella eller karaktäristiska aspekterna av ett dokument. Varför en distinkt åtskillnad görs mellan själva analysen och översättningen är för att särskilja tolkningen av dokumentet och

14 Hansson, Joacim 2005. Hermeneutics as a bridge between the modern and the postmodern in library and information science, s. 106.

det språk som används vid beskrivningen.¹⁵ Det finns en risk att indexeringsspråket styr själva analysen – att språket definierar analysen snarare än att analysen definierar språket.

Som framgått ovan är ämnesanalysen och vad som anses vara ett dokuments mest centrala delar i hög grad beroende av hur ämne definieras eller vilken kunskapssyn som präglar ämnesanalysens praktik. Det kan handla om en mer textbunden form av representation som i dokumenten eftersöker en inneboende mening som är relaterad till statiska kategorier av ämnen eller idéer. Automatisk indexering som metod för ämnesrepresentation exempelvis utgår från att texten i sig själv kan säga något om dess betydelser eller ämnen. En annan strategi är att söka efter betydelser i de subjektiva uppfattningarna – exempelvis i författarens till dokumentet intention eller liknande – av ett dokument.

Utifrån Hjørlands teori bör fokus vara riktat mot kontexten vad gäller analys av ett dokuments ämnen. Han skriver: ”…a subject analysis implies an interpretation of the potential of the document (or other information entity) in relation to the knowledge interest of a given information system, and this analysis is undertaken in a given historical, cultural, professional, and pragmatic context”¹⁶ och vidare “...the aim of the analysis should not be subjective, for instance, influenced by the person who is performing the analysis. Rather, it should be as precise and objective as possible...”¹⁷ Det handlar om att analysera på vilka sätt ett dokument förhåller sig till en specifik vetenskaplig kontext och dess kunskapsbildning och att analysen i förhållande till denna kunskapsbildning skall vara så objektiv som möjligt. Synsättet förutsätter att det finns en objektiv tolkningsgrund och en väl sammanhållen kollektiv kunskapsbildning inom givna kontexter som analysen kan utgå ifrån. Om den som utför analysen är insatt i eller en del av denna kontext kan denna ge en precis bild av dokumentets förhållande till kunskapsbildningen inom kontexten. Detta kan tyckas problematiskt. Vi kan anta att kunskap såsom den konstruerats socialt genom historien har en betydande inverkan på hur vi uppfattar verkligheten. Kontextuella förutsättningar reglerar våra tolkningar. Samtidigt kan det inom ramarna för en given kontext finnas en variation av uppfattningar som borde stå i motsats till tecknandet av en generaliserad bild av en kontext. Den individuella tolkningsvidden borde trots allt fortfarande vara ett problem.

Hjørland har utifrån sin teori skisserat en vision om ämnesanalys som en kontextuellt orienterad verksamhet som snarare ser till kollektiva, mer abstrakta, behov än till individuella.

Perspektivet kallas domänanalys (domain analysis) och syftar till att utforska olika kunskapsdomäner i samhället för att möjliggöra en strukturering av information och dokument i förhållande till dessa domäner och deras behov. Domänanalysen handlar om att begripliggöra hur sådana domäner konstrueras och hur kunskap konstrueras inom dem på ett generellt plan – alltså kollektivt snarare än individuellt. Hjørland refererar ofta till Thomas Kuhn och hans paradigmbegrepp. Inom domänanalysen finns också ett vetenskapssociologiskt angreppssätt, med syfte att studera hur vetenskapliga discipliner etableras och hur kunskap konstrueras och utmanas.¹⁸

15 Lancaster, 1991, s. 8.

16 Hjørland, 1997, s. 41.

17 Hjørland, 1997, s. 42.

18 Domänanalys avhandlas exempelvis i artiklarna Hjørland, Birger 2002. Domain analysis in information science: eleven approaches – traditional as well as innovative. & Albrechtsen, Hanne & Hjørland, Birger 1995.

Toward a new horizon in information science: domain-analysis.

2.3 Abstracting

Abstracting som är en del av ämnesrepresentationens fält utgår för det mesta från ett fritt vokabulär, författaren till abstracten är källa till de ord som används, och utgörs av sammanhängande text i ett slags semantisk kondensation av det dokuments innehåll som representationen avhandlar. Till skillnad från indexering där det huvudsakliga syftet för ämnesrepresentation är att skapa ämnesmässiga kontrollerade sökingångar till dokument har abstracting ett vidare användningsområde. Abstracts fungerar förutom som sökingång också som surrogat för själva dokumenten vad gäller brukares orientering, urval och översikt.

Informationssökaren skall utifrån abstracten kunna bedöma i vilken grad dokumenten kan fylla det informationsbehov som förelåg sökningen; abstracten ger en överskådlig orientering bland de dokument som återvunnits och underlättar urvalet av vilka dokument som är relevanta. Abstracten kan också fungera som ett rent surrogat till dokument om brukaren snabbt måste få en översikt över vad som skrivits inom ett ämne eller inte har tid att läsa allt i sin helhet som produceras inom dennes fackområde.¹⁹

Enligt den ISO-standard i vilken ämnesrepresentationens tillämpningsområden och termer definieras beskrivs ett abstract som: ”Document representation achieved through an intellectual procedure, giving an account or an idea of the subject content.”²⁰ Hyponymer eller smalare termer till den övergripande termen, hyperonymen abstract, är annotation, indikativ abstract och informativ abstract. Annotation är en kort abstract bestående bara av en fras eller mening. Indikativ abstract är också kort till sin längd men ger i högre grad en uppfattning eller orientering i ett dokuments ämnen. Den informativa abstracten ger detaljerad information om ett dokuments centrala delar och ämnen och underlättar urval för läsaren.²¹ Det finns också typer av abstracts som rör sig bortom ämnesrepresentationens traditionella område och som inte omfattas av standarden. Ett exempel på en sådan är den kritiska abstracten som mer liknar en recension och vars syfte alltså är att också bedöma ett dokuments värde.²² Alla dessa former av abstracts är utvecklade i förhållande till facklitteratur. Det finns ingen allmän standard eller form för abstracting för tillämpning på fiktiva verk. Detta medför att det förslag till abstract av spelfilm som min uppsats tecknar inte kan stödjas mot etablerade eller standardiserade former för abstracting utan förslaget lutas mot andra teoretiska, praktiska och för det aktuella fallet kontextuella förhållanden. Förlaget utvecklar följaktligen en egen praxis eller standard.

Traditionellt har abstracting syftat till de aspekter som har med orientering bland dokument att göra men har i och med datoriserade söksystem kommit att spela en roll även som sökingång för informationssökning. Det finns en viss motsättning mellan abstractens funktion å ena sidan som en kortfattad, otvetydig, från redundans avskalad textform som effektiviserar orientering bland dokument och å andra sidan dess funktion som sökingång. Eftersom abstracten utgår från ett fritt vokabulär är inte de semantiska relationerna reglerade. I exempelvis en tesaurus kontrolleras, struktureras och definieras förhållanden mellan uttryck avseende de semantiska kategoriseringarna synonymi, homonymi och hyponymi. I abstractingens fria vokabulär finns inga hänvisningar mellan synonymer eller nära synonymer där de föredragna termerna presenteras. Homonymer måste förstås i sitt sammanhang och relationen mellan ”bredare” och ”smalare” termer definieras inte. Istället måste abstracten

19 Tibbo, Helen R. 1993. Abstracting, information retrieval and the humanities: providing access to historical literature, s. 20-24.

20 Henriksen, Tor 1996. Analysis, representation, storage, search and retrieval: ISO/TC 46/SC3 N526.

21 Henriksen, 1996.

22 Lancaster, 1991, s. 86ff.

ifall den skall vara effektiv för sökning i sig själv innehålla flera synonymer men då finns uppenbar risk för tvetydighet och redundans. För att öka förutsättningarna för en högre recall kan abstracten också vara längre, innehålla fler meningar för samma sak och präglas av högre exhaustivitet (uttömmandegrad). Då försämras istället precisionen och abstracten blir mindre kortfattad och tydlig.²³

Abstracting syftar alltså till att skapa kortfattade redogörelser för dokuments innehåll, för ändamål som orientering och sökning, som skall vara så exakta som möjligt vad gäller dokumentets ämnen. Om en selektion måste göras så skall de mest essentiella ämnena väljas ut av abstractorn. Semantisk kondensation och surrogat är vanliga uttryck för att beteckna abstractingens relation till dokumenten den representerar. I dessa uttryck vilar en förutsättning eller ett ideal om att representationen skall bli så lik dokumentet som möjligt, att meningen i dokumentet och meningen i representationen är identisk (även om formen mellan de båda textuttrycken skiljer sig åt).²⁴ Det finns en föreställning om att ett dokuments betydelser eller ämnen står skrivna i själva texten, i hur författaren presenterar sina intentioner, syften, resultat, i vilka data eller i vilken information dokumentet redovisar. Det extrema fallet för abstracting är liksom vid indexering de automatiserade former som genom olika metoder söker representera dokument endast utifrån den textuella ytan. Den ideala formen för abstracting är alltså dokument- eller textcentrerad eftersom den söker mening i själva texten, bortom den subjektiva eller kontextuella förståelsen av textens mening. Författaren till abstracten skall inte tolka eller göra egna kommentarer av dokumentet utan blott återge dess mening genom en semantisk kondensation av texten. Det är också efter sådana kriterier abstracting utvärderas;

hur likt olika abstractorförfattare uppfattar en text på ämnesanalysens nivå (konsistens) och hur lik deras abstract är en ämnesspecialists uppfattning av texten, en ideal uppfattning.

Ovanstående perspektiv är som sagt dokumentorienterat. Å andra sidan finns perspektiv som är mer disciplinorienterade och målgruppsorienterade. I dessa fall handlar representationen om att de aspekter av dokumenten som kan tänkas vara av intresse för en specifik vetenskaplig disciplin eller målgrupp väljs ut. Snarare än att fungera som ett surrogat för ett dokument måste en sådan form av abstracting ta ställning till på vilket sätt dokumentet kan vara informativt för en speciell grupp av människor eller för ett speciellt sammanhang.

Lancaster kallar denna metod av abstracting för ”subject slanting”.²⁵ För att denna metod skall kunna vara möjlig krävs en uppfattning eller analys av målgruppernas behov. Här börjar vi närma oss Birger Hjørlands mer kontextorienterade uppfattning av mening och ämne där dokumentets betydelse kan ses i förhållande till ett omgivande kunskapssystem. Dokumenten kan inte ha betydelse i sig själva utan måste förstås i förhållande till ett sådant socialt konstruerat system av uppfattningar och kunskaper. Helen Tibbo har utifrån en sådan mer disciplinorienterad metod gjort en omfattande studie av abstracting i förhållande till den humanistiska historievetenskapen. I hennes resonemang finns en given kritik mot uppfattningar som har att göra med dokuments universalitet. Det går inte att svara på vilka ett dokuments essentiella ämnen är om man inte vet vem som frågar (för vem de är essentiella).

Hennes analys rör historievetenskapens specifika förhållanden, kunskapssyn, hur texter byggs upp, vad som anses vara utmärkande för forskningen, metoder, material, hur sökningar görs et cetera. Hon gör alltså en sorts domänanalys som skall kunna fungera som underlag för hur en abstract kan tillgodose behov som finns inom en specifik disciplin. Hennes förslag mynnar också det ut i ett objektivitetsideal. Utifrån sin kartläggning av historievetenskapen vill hon

23 Lancaster, 1991, s. 109ff.

24 Tibbo, 1993, s. 25f.

25 Lancaster, 1991, s. 88 & 114f.

utforma guidelines för abstracting med tydliga direktiv om vad som skall representeras och hur. Detta för att minska det subjektiva inflytandet över processen.²⁶

2.4 Ämnesrepresentation och fiktion

Teorier avseende ämnesrepresentation av fiktion är liksom den mesta teoribildningen på området riktad mot indexering. Även om så är fallet säger dessa teorier något om ämnesrepresentation i ett bredare sammanhang. På ett generellt plan utgår ämnesrepresentation av fiktion från liknande ståndpunkter som annan ämnesrepresentation. Å ena sidan finns mer positivistiskt influerade teorier och å andra sidan teorier som närmar sig Hjørlands resonemang.

Hittills har min diskussion rört ämnesrepresentation på en mer generell nivå som främst riktar sig mot facklitteratur. Ämnesrepresentation av fiktion är kanske än mer problematiskt med tanke på fiktionens specifika karaktär. Som jag poängterar genom uppsatsen präglas fiktion av en större öppenhet mot betydelse- eller meningsskapande än vad till exempel facklitteratur gör.

2.4.1 Indexering av fiktion

Traditionellt har indexering av fiktiva verk förekommit i mycket liten utsträckning, men frågan har under de senaste tjugo åren fått ett allt större genomslag.

Ämnesrepresentationsteoretiker inom skönlitteratur- och spelfilmsområdena har börjat diskutera kring indexeringens tillämpning och guidelines, ämnesordslistor och tesaurer har utformats för att strukturera och standardisera verksamheten. Här kan nämnas Svensk biblioteksförenings ämnesordslistor för skönlitteratur²⁷ och de amerikanska riktlinjerna Gudielines on subject access to individual works of fiction, drama etc²⁸.

Syftet med indexering av fiktion är att möjliggöra sökning efter ett visst ämne och att möjliggöra att ett fiktivt verk kan återvinnas även i de fall sökaren glömt namnet på författaren och titeln. En central fråga i detta sammanhang är huruvida biblioteksanvändare verkligen har något intresse av att söka skönlitteratur eller spelfilm på grundval av ämne eller genre. Lancaster hävdar att det finns ett behov av sådana sökingångar. Han menar att fiktiva verk kan ha potentialer som gör dem informativa inom olika områden. Hans definition av aboutness i detta sammanhang är: ”…I will use the term about as equivalent to ’capable of informing on.’ That is, if certain people can learn something about farming through reading a book or seeing a film I would say that the book (film) is ‘about’ farming.”²⁹ Även om de fiktiva verken inte direkt informerar om lantbruk kan de om lantbruk fungerar som en bakgrundsmiljö i verken finnas behov av sökingångar på detta ord. Inom filmvetenskaplig forskning kan det om forskningen syftar till att exempelvis studera en genres statistiska utbredning eller motiviska förändring eller syftar till att studera motivet lantbruk över tid vara relevant för forskaren att få reda på vilka filmer som producerats inom denna genre eller vilka

26 Tibbo, 1993.

27 Att indexera skönlitteratur: ämnesordslista vuxenlitteratur 2004. & Att indexera skönlitteratur: barn- och ungdomslitteratur 2004.

28 Guidelines on subject access to individual works of fiction, drama, etc. 2000.

29 Lancaster, 1991, s. 182.