Examensarbete (del 2)
för g rundlärarexamen inriktning F–3 Avancerad nivå
Integritet och värdegrundsarbete
En kvalitativ studie om hur pedagoger på lågstadiet arbetar med värdegrunden i syfte att förebygga sexuella övergrepp.
Författare: Hanna Eriksson Handledare: Marit Nybelius Examinator: Björn Falkevall
Ämne: Pedagogiskt arbete, inriktning SO Kurskod: PG3063
Poäng: 15 hp
Examinationsdatum: 2020-05-29
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet.
Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja x Nej ☐
Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00
1 Abstract
I läroplanen står det att ett av skolans uppdrag är att förmedla de mänskliga rättigheterna och utveckla elevers integritet. Syftet med denna studie är att undersöka vad pedagoger på lågstadiet känner till om integritet såväl kroppslig som personlig samt hur de undervisar eleverna för att medvetandegöra dem om rätten till sin egen kropp. Statistik visar att var femte elev blir utsatt för sexuella övergrepp innan de fyllt 18 år och att lära barn om integritet kan vara en del i att förebygga och minska antale t utsatta barn. Tidigare forskning beskriver att många lärare har svårt att undervisa elever om frågor som gäller kroppen, sex och samlevnad. Samtidigt önskar elever att de i ett tidigt skede i sina skolår fått mer kunskap om normer och värderingar och hur de ska agera kring kroppen i sexuella sammanhang.
Studien utgår ifrån ett lärarperspektiv och förhåller sig till pragmatismen och det sociokulturella perspektivet som teoretiskt ramverk. Resultatet baseras på kvalitativa intervjuer som genomförts med fem lärare verksamma på olika skolor. Intervjuerna lät pedagogerna berätta om sina erfarenheter kring integritet och om hur de undervisar elever om skolans värdegrund samt hur ofta den undervisningen sker. Studien visar att flera av de medverkade lärarna upplever begreppet integritet som svårt och har en obekväm relation till undervisning om integritet och de mänskliga rättigheterna, främst när det gäller sexuella övergrepp. För ett fortsatt och mer stimulerande arbete önskar lärarna tydligare styrning centralt och få mer tillgång till färdigt material. Trots mångmiljonsatsning från regeringen har inte skolverket nått fram till de som bedriver undervisningen.
Nyckelord
Integritet, sexuella övergrepp, värdegrund, barns rättigheter, mänskliga rättigheter.
2
Innehåll
1. Inledning ... 4
1.1 Problemområde ... 5
2. Syfte och frågeställning ... 5
3. Bakgrund ... 6
3.1 Sexuella övergrepp... 6
3.2 Integritet ... 7
3.2.1 Personlig integritet ... 7
3.2.2 Kroppslig integritet ... 7
3.3 Ett aktuellt ämne ... 7
3.3.1 Tre ska bli noll ... 8
3.3.2 Rädda barnen ... 8
3.4 Läroplanen och barnkonventionen ... 9
4. Tidigare forskning ...10
4.1 Saknad kompetens ...10
4.2 Skolans ansvar ...11
4.3 Värdegrundsarbete ...12
4.4 Sammanfattning av tidigare forskning...13
5. Teoretiska perspektiv ...13
5.1 Didaktiska triangeln ...13
5.1.1 De didaktiska frågorna ...14
5.2 Pragmatism och sociokulturellt perspektiv ...15
6. Metod ...17
6.1 Datainsamlingsmetod ...17
6.2 Urval...18
6.3 Etiska överväganden ...19
6.4 Genomförande ...19
6.5 Bearbetning och analys av datamaterial ...20
6.5.1 Transkribering ...20
6.5.2 Tematisk analys ...21
6.6 Tillförlitlighet ...21
6.6.1 Validitet ...21
6.6.2 Reliabilitet...22
7. Resultat och analys ...22
3
7.1 Integritet och värdegrund ...22
7.2 Sexuella övergrepp...24
7.3 Undervisning ...26
7.3.1 Tillvägagångssätt, metoder och tid, undervisningsmetoder, ...27
7.3.2 Stöd för utveckling...31
8. Diskussion ...33
8.1 Resultatdiskussion...33
8.1.1. Slutsats ...36
8.2 Metoddiskussion ...37
8.3 Vidare forskning...38
Referenser ...39
Bilaga 1. ...42
...42
Information om en studie angående undervisning i integritet och värdegrunden i åk F-3. ...42
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning. ...42
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. ...43
Bilaga 2 ...44
Intervjuguide ...44
Berätta att intervjun kommer att spelas in och efter bearbetning raderas...44
Gå igenom studiens syfte: ...44
Fråga om intervjuaren vill tillägga något innan intervjun startar. ...44
Intervjufrågor ...44
Bakgrundsfrågor ...44
Integritet och värdegrunden ...44
Sexuella övergrepp ...44
Undervisning ...45
4
1. Inledning
En skolanställd i Stockholm stad sitter häktad misstänkt för fyra fall av sexuella övergrepp på elever. Efter att händelsen uppmärksammats i media har ytterligare barn anmält att de varit utsatta av mannen. Den häktade mannen var anställd som resurspedagog på lågstadiet, men hade daglig kontakt med flera elever. (SVT, 2019)
Den 27 november 2019 gjorde SVT ett reportage kring händelsen ovan. Enligt
Brottsförebyggande rådet har en ökning skett med 74 % gällande sexuellt ofredande på barn mellan 0-17 år och antalet anmälda våldtäkter ökade med 12 % från 2017 till 2018. Från 2009 fram till 2018 har antalet våldtäkter på barn i åldrarna 0-17 år ökat med 20 % (Brå, 2019). Ett annat reportage visades på Tv 4:s program Kalla fakta där en svensk lovande fotbollstjärna hade förgripit sig på en 12-årig och en 14-årig flicka. Fotbollsstjärnan blev dömd i tingsrätt och hovrätt men ska enligt programmet begära resning (Tv 4, 2019).
Det är ett stort antal barn som blir sexuellt utnyttjade i Sverige, enligt statistik från Stiftelsen Allmänna barnhuset (Landberg m.fl., 2015) blir var femte elev utsatt för sexuella övergrepp av något slag innan hen fyller 18 år. Stiftelsen Allmänna barnhuset är en statlig stiftelse som ska arbeta för att höja kompetensen hos vuxna som arbetar för och med barn i socialt utsatta situationer. Deras arbete utgår från FN:s konvention om barns rättigheter (Stiftelsen Allmänna barnhuset, 2020). För mig som blivande lärare är det viktigt att känna sig trygg och ha goda kunskaper om de mänskliga rättigheterna och värdegrunden för att kunna förmedla det vidare till eleverna på ett didaktiskt sätt. Eva Johansson (2005) menar att det är i allra högsta grad avgörande för lärare att ha mycket kunskap så att ämnet kan anpassas och förmedlas på ett bra sätt i förhållande till elevernas ålder och mognad. Eva Johansson är en erfaren forskare som har profilerat sin forskning på barn i tidig skolålder och främst på undervisning kring värderingar, etik och moral, enligt Universitetet i Stavanger (2020) där hon idag verkar som professor på Departement of Early Childhood Education.
Som vuxen men främst som blivande lärare anser jag att det åligger mitt ansvar att vara en del i att minska antalet barn som blir utsatta, genom att förmedla kunskap om integritet och ge eleverna insikt om vilka rättigheter de har. I Skolverkets läroplan (2019b) står det skrivet att skolan ska främja elever att utveckla sin identitet och sin integritet. Samt ”att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska
värderingar som det svenska samhället vilar på”. Enligt Skolverket (2019b) hand lar de värderingarna om bland annat elevens frihet och integritet, var på skolan ska vara en del i att förmedla och utveckla detta. Det är otroligt viktigt att detta lyfts upp som något naturligt att prata om, att våga prata om att barn i alla länder även i Sverige blir sexuellt utnyttjade och får sin identitet kränkt på olika sätt. I de svenska skolorna ska lärare informera och arbeta utefter barns rättigheter som barnkonventionen fastställt. Artikel 34 beskriver att alla barn ska
”skyddas från alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp”, Unicef (2019).
Ett material som figurerat i skolvärlden är boken ”Barnen i kramdalen”. Det är grundarna till
förlaget Boksmart och sajten barnsmart.se som genom att författa boken vill hjälpa vuxna att
på ett enklare sätt nå ut till barn och våga samtala om kampen mot sexuella övergrepp.
5
Grundarna Andréas och Emelie Sjölander (2019) bearbetade sitt manus med barnpsykologer och organisationen Tre ska bli noll, för att få fram en saga som på ett mindre tungt sätt skulle berätta och förmedla kunskap om rätten till sin egen kropp och begreppet integritet. Andréas och Emelie Sjölander (2019) har dessutom tagit fram olika paket som är riktat främst till lärare och pedagoger som arbetar i F-3 klasser runt om i Sverige. Genom paketet får lärare hjälpmedel och färdigt material att arbeta med i klassen. En skola i Kalmar har valt det ”stora integritetspaketet”. Skolan har fått mycket publicitet i närområdet och samtidigt sett att materialet har gett effekt. Makarna Sjölander (2019) hoppas att materialet ska få en stor spridning bland Sveriges skolor och att på så sätt kunna bidra till att medvetandegöra barn om rätten till sin kropp och identitet. Även organisationen Rädda barnen (2019 ) har tagit fram ett nytt material anpassat till lågstadiet och det lanserades i oktober 2019.
Under mina 5 år som student har jag inte mött detta viktiga ämne i skolorna. Därför är det med stor nyfikenhet jag tar mig an denna studie. Jag vill veta hur och om pedagoger lyfter detta ämne och hur de sprider kunskapen vidare till eleverna anpassat till deras mognad.
Ytterligare vill jag få insikt i vad lärare anser om att undervisa om integritet och värdegrunden och vilka svårigheter de uppfattar att det kan finnas.
1.1 Problemområde
I dagens samhälle blir många barn utsatta för någon typ av sexuella övergrepp en eller flera gånger innan de fyllt 18 år. Statistik från Landberg, Svedin, Priebe, Wadsby, Jonsson &
Fredlund (2015:5-6) visar på att detta gäller var femte elev. Skolan är den plats där ett arbete kan ske förebyggande och då blir det ännu viktigare att barn förstår innebörden med
begreppet integritet och att de får en möjlighet att lära sig om de mänskliga rättigheterna. Om de får bli medvetna om integritet och de mänskliga rättigheterna kan de också förstå att det är fel och att de har rätt att säga stopp. Men för att eleverna ska undervisas kring integritet och de mänskliga rättigheterna i syfte att förebygga sexuella övergrepp behöver lärare ha kunskap och känna sig trygga i att förmedla det. Därför kommer studien att utgå från ett
lärarperspektiv där fokus blir att ta reda på vad lärarna redan vet, hur de undervisar och om de saknar något för att fortsätta att utveckla sin undervisning kring integritet och de mänskliga rättigheterna.
2. Syfte och frågeställning
Studiens syfte är att ta reda på vad pedagoger i årskurs 1-3 har för uppfattning om integritet och hur de arbetar för att medvetandegöra eleverna kring integritet samt förmedlar de mänskliga rättigheterna.
• Hur definierar pedagogerna begreppet integritet?
• Hur uppfattar pedagogerna att man kan medvetandegöra elever kring integritet?
• Vad anser pedagogerna behöva för stöd och kunskaper för att underlätta
förutsättningarna för att utveckla och stärka elevers integritet och identitet?
6
3. Bakgrund
I det här avsnittet kommer jag att presentera statistik som tagits fram kring antalet barn som blir utsatta och vilka förövarna är. Vidare kommer jag att förklara vad sexuella övergrepp är och beskriva begreppen integritet med fokus på personlig och kroppslig integritet. Dessutom kommer jag att redogöra för vad som skett de senaste åren kring ämnet samt förklara skolans roll och uppdrag med hjälp av det som står skrivet i läroplanen och vad FN:s konvention skriver om barns rättigheter.
3.1 Sexuella övergrepp
Statistik visar att de sexuella övergrepp som begås på barn sällan utövas av lärare (1 %) utan de som begår brotten är okända utövare (37 %) eller jämnåriga (23 %), enligt Landberg m.fl.
(2015:7). I en undersökning som genomförts vid tre tillfällen (2004, 2009 samt 2014) av en forskargrupp vid Linköping och Lunds universitet i samarbete med Stiftelsen Allmänna barnhuset visar statistik att 21 % av barnen vid ett eller fler tillfällen blivit utsatta för sexuella övergrepp innan de fyllt 18 år. Det innebär att var femte elev blir utsatt någon gång under sin tid i förskolan och-/eller skolan, menar Landberg, m.fl. (2015:5-6). Sajten Tre ska bli noll (2019) har sammanställt en lista över vad sexuella övergrepp är för något för att tydliggöra för både elever och vuxna. Föreningen vill bryta tystnaden kring sexualförbrytare och ge barnen tillbaka rätten till en trygg barndom. Genom att föreläsa och utbilda människor i integritet och brottsförebyggande insatser försöker de minska antalet barn som far illa i samhället. Tre ska bli noll samarbetar tätt ihop med Stiftelsen Allmänna barnhuset. Sexuella övergrepp, enligt Tre ska bli noll och Stiftelsen Allmänna barnhuset är när någon:
• tar på ens kropp på ett sätt som kan uppfattas som sexuellt och det sker utan samtycke.
• pratar eller tittar på ett sexuellt sätt som man upplever som obehagligt.
• tvingar en eller ber en att se på när någon visar sitt kön eller onanerar på internet, inomhus eller utomhus.
• gör en sexuell handling mot någon som inte kan ge sitt samtycke, till exempel någon som är full, drogpåverkad, som sover, är sjuk eller har någon funktionsvariation.
• blir fotad eller filmad med eller utan kläder på ett sexuellt sätt mot sin vilja.
• sprider bilder eller filmer med ett sexuellt innehåll mot ens vilja.
• försöker köpa eller byta till sig sex med till exempel pengar, alkohol, presenter eller tjänster.
• som är vuxen utför en sexuell handling som kan jämföras med samlag med någon under 15 år. Brottet heter våldtäkt mot barn och är mycket allvarligt.
• som är 15 år eller äldre har sex med någon som är yngre än 15 år (det finns ett undantag och det är när personerna som har sex är nästan lika gamla och det sker med samtycke. Det kan vara att en av dem är precis över 15 år och den andra strax ska fylla 15 år).
• tvinga, ber eller tjatar till sig sex fast man inte vill. (Tre ska bli noll, 2019)
7
3.2 Integritet
Ordet integritet betyder enligt uppslagsverket Nationalencyklopedin som i min text kommer förkortas NE (2019) hel, hederlig och-/eller fullständig. Statens medicinsk – etiska råd (Smer, 2019) menar att ordet integritet kommer från ett latinskt ord med betydelsen hel eller orörd , enligt det NE beskriver. Vidare beskrivs integritet som att man som egen person har ledningen över sina mål och sin övertygelse och inte låter någon annan påverka eller inkräkta på dem (NE, 2019). Eva Johansson (2005:113) menar att integritet är något som är individuellt och unikt, något som kan se olika ut beroende på samhälle och kultur. Alla människor har sin egen integritet och den utgörs av ens erfarenheter och uppfattningar. Vidare så menar Johansson (ibid.) att integriteten handlar om att få uttrycka sig och vara på sitt eget sätt och samtidigt mötas med respekt. I min studie kommer begreppet integritet att stå för rätten att sätta gränser i samband med sin kropp och egna person, att ge samtycke till beröring. Begreppet integritet kan delas upp i fysisk och psykisk integritet som också kan omskrivas som kroppslig eller personlig integritet (Smer, 2019).
3.2.1 Personlig integritet
Personlig integritet är nära besläktad med den personliga värdigheten och innebär att man inte låter någon inkräkta på den (NE, 2019). Den svenska regeringsformen handlar om att man ska ha respekt för människans egenvärde och den individuella friheten en människa har. Den personliga integriteten innefattar både fysisk och psykisk kränkning och med fysisk kan det innebära våld, tvång eller aga medan den psykiska kränkningen kan ske genom förnedring eller diskriminering, enligt NE (2019). Johansson (2005) menar att integriteten handlar om ens personliga sfär, vilket innebär att man har rätt till sina egna känslor, till sin kropp och har rätten att inte kränkas. Ens personliga integritet kan variera under ens livstid genom att ens identitet, erfarenheter och självbild förändras. I denna studie kan personlig integritet innebära att någon ombeds att lägga ut bilder på sig själv naken på internet, via sms eller liknande.
Eller när någon pratar eller tittar på en på ett sätt som kan upplevas obehagligt.
3.2.2 Kroppslig integritet
Med kroppslig integritet, vilket också kan benämnas som fysisk integritet innebär fokus på kroppen som helhet, att man har rätt att säga nej till att någon rör ens kropp. Fysisk kränkning kan innebära våld, tvång eller aga, det som har med kroppen att göra (NE 2019). I detta sammanhang kan det vara att kramas, pussas, eller att någon tar på en på ett sätt som kan uppfattas sexuellt utan att den ena parten gett sitt samtycke.
3.3 Ett aktuellt ämne
Trots att statistik från Brå (2019) visar att det är fler tjejer än killar som blir utsatta så har under november och december 2019 flera män vågat berätta om att det blivit utsatta för sexuella övergrepp under sin barndom. Bland dem är Magnus Hedman, tidigare
fotbollsmålvakt i landslaget och Rennie Mirro, skådespelare och musikalartist. Att ämnet har
lyfts menar bland annat sajten Tre ska bli noll (2019) och tidigare utbildningsministern
Gustav Fridolin (Regeringen, 2018) beror på Metoo-hösten 2017. Metoo startade som en
rörelse 2006 av Tarana Burke, som ville genom en hemsida nå ut till kvinnor som blivit
utsatta för sexuella övergrepp. Hemsidans syfte var att visa dessa kvinnor att de inte är
ensamma, att de skulle känna en tillhörighet och minska skamkänslor som de bär på. Men i
8
Sverige fick det genomslag först efter att den amerikanske skådespelaren Alyssa Milano på en tweet uppmanade alla som blivit utsatta för sexuella övergrepp av något slag skriva #metoo i sociala medier (Expressen, 2019). Tweeten och hashtagen fick en snabb spridning världen över och flera svenska kvinnliga skådespelare trädde fram. Metoo-hösten 2017 förde med sig en rad andra hashtags, bland annat #tystiklassrummet, #räckupphanden,
#ingenglömdaldrigensam och #treskablinoll. Gemensamt för dessa hashtags är att våga prata om känsliga ämnen och våga stå upp för sin egen identitet oavsett kön och öka människors medvetande kring integritet. Något som ytterligare visar på att ämnet är aktuellt är att regeringen har bidragit genom att ge pengar till Skolverket där syftet är att utveckla
kunskapen i ämnet för att sedan kunna motverka och belysa sexuella trakasserier. Dåvarande utbildningsminister Gustav Fridolin uppmärksammade ämnet i och med Metoo och i juni 2018 gick Regeringen (2018) ut med att de satsade 50 miljoner extra till skolverket.
Regeringen (2018) skrev att 20 miljoner skulle gå oavkortat till skolverkets arbete mot sexuella trakasserier i skolan. Ytterligare 20 miljoner skulle Skolverket själva kunna dela ut till organisationer i civilsamhället som aktivt arbetar med att ta fram utbildningsmaterial, forskar kring ämnet och-/eller arbetar på annat sätt för att utveckla kunskap inom ämnet i syfte att förmedla kunskap till pedagoger. De övriga 10 miljonerna skulle gå till fem organisationer som arbetar med ”utåtriktade kompetensutvecklande insatser för en bättre arbetsmiljö för eleverna, med fokus på arbetet mot sexuella trakasserier”.
3.3.1 Tre ska bli noll
Patrik Sjöberg (fördetta höjdhoppare) och retorikern Elaine Eksvärd var några kända namn som hade valt att berätta sin historia om hur de fallit offer för sexuella övergrepp under sin barndom. I januari år 2017 startade de en ideell förening med syfte att sprida kunskap och ge bidrag till undervisning vars syfte är att förebygga sexuella övergrepp. Föreningen heter Tre ska bli noll och de riktar sig i första hand till förskolor och idrottsföreningar. De menar att genom undervisning kan antalet sexuella övergrepp minskas. I skolan och i föreningar är det ledare och lärares ansvar att se till att barnen får kunskap om vad sexuella övergrepp innebär och att de får kunskap om integritet för att minska både antalet offer och förövare. De har ett tätt samarbete med psykologer, kriminologer och andra experter som jobbar i miljöer där övergrepp sker eller misstänks (Tre ska bli noll, 2019). Eftersom efterfrågan har varit stor så vill de genom föreläsningar och annat material nå ut även till kommuner och skolor där det finns mycket kvar att lära, menar de (Tre ska bli noll, 2019). I sociala medier, på nyheter och i tidningar kan vi allt oftare läsa om ämnet, att någon blivit utsatt, att någon blir åtalad, att någon blir frigiven eller dömd men sällan läser vi om det förebyggande arbetet för att slippa dessa rubriker. Tre ska bli noll är en av flera aktörer som försöker uppmärksamma detta och deras förhoppning är att det kommer ske en positiv förändring även i skolan och att man som lärare vågar sig på att diskutera detta med eleverna ända från förskoleklass upp till gymnasiet.
3.3.2 Rädda barnen
Organisationen Rädda barnen (2019) som arbetar för barns rättigheter världen över skriver om hur de får många frågor från vuxna inom skolvärlden som rör integritet. Frågorna handlar om hur pedagoger eller andra vuxna önskar sig strategier och hjälp med hur de ska förmedla och våga prata med barn om rätten till sin egen kropp. Rädda barnen lanserade därför ett nytt material som heter Stopp! Min kropp! 2.0 i oktober 2019 som riktar sig främst till lågstadiet.
Finansieringen av det nya materialet stod Skolverket för. Materialet är anpassat till de krav
som finns i läroplanen för att matcha värdegrundsarbetet och sex och
9
samlevnadsundervisningen. Rädda barnen (2019) beskriver att det uppdaterade materialet även riktar sig mot barnen och inte enbart till de vuxna. Materialet ska hjälpa vuxna att kommunicera med barn om kroppens privata delar men det riktar sig främst till barnen och hur de ska våga berätta för vuxna om gränser och kroppen.
3.4 Läroplanen och barnkonventionen
Under 2019 reviderades läroplanen för förskolan och grundskolan. Läroplanerna behöver uppdateras i takt med samhället och i ett pressmeddelande skriver Skolverket (2019a) att ett förslag är att sex- och samlevnadsundervisningen bör innehålla frivillighet, ömsesidighet och skapa medvetenhet hos eleverna om deras egna och andras rättigheter. Ett annat förslag från Skolverket (2019a) är att göra en ny benämning på ämnet och istället låta det handla om sexualitet och relationer. Vidare menar de att förslaget ska främja och öka elevers förståelse för kroppslig och personlig integritet. I So-ämnena står det att eleverna ska få god kunskap om de mänskliga rättigheterna och få inblick i de demokratiska värderingar som vårt samhälle vilar på (Skolverket 2019b:224). Läroplanen för förskoleklass, grundskolan och
fritidshemmet nämner ordet integritet vid 6 tillfällen och vid 4 av dem nämns de i samband med digitaliseringen i samhället (Skolverket, 2019b), varav den personliga integriteten skrivs ut vid ett tillfälle. Integritet skrivs ut första gången under kapitlet skolans värdegrund och uppdrag och innebär att skolan vilar på de mänskliga rättigheterna och skolan ska ta i beaktning alla människors lika värde och respektera individens integritet och egenvärde.
Skolans uppdrag är att fostra medborgare till jämställda invånare och befästa kunskap om de demokratiska värderingar som det svenska samhället grundar sig på (Skolverket, 2019b:5).
Vidare ska skolan ”framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana” (Skolverket, 2019b), vilket kan tolkas att pedagoger och vuxna i skolan ska förespråka och informera eleverna så att de får en chans att utveckla sin egen identitet och integritet. Den svenska skolan vilar på de lagar som Sverige stiftat och från den 1 januari 2020 blev FN:s bankonvention om de mänskliga rättigheterna lag i Sverige. Barnkonventionen vilar på fyra grundläggande principer:
• Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
• Artikel 3: I alla åtgärder som rör barn ska man i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa.
• Artikel 6: Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt.
• Artikel 12: Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. När åsikterna beaktas ska man ta hänsyn till barnets ålder och mognad.
(Unicef, 2019).
Andra artiklar som är särskilt förenade med integritet och sexuella övergrepp är artikel 19, 34
samt 39. Där framgår det att inget barn ska utsättas för sexuella övergrepp eller andra former
av diskriminering. Artikel 39 går ut på att om ett barn har blivit utsatt för någon form av
10
trakasserier eller övergrepp ska de ges möjlighet till rehabilitering och social återanpassning (Unicef, 2019).
4. Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras forskning som handlar om att integritet lyfts och används i läroplanen för att vara en del i det förebyggandet arbetet mot kränkningar. Ytterligare kommer forskningen göra oss bekanta med hur lärare kan uppleva svårigheter att undervisa om integritet, normer och värderingar. Vidare skildrar forskningen att skolan och
undervisningen måste hänga med i ett snabbt föränderligt samhälle och att det finns dilemman. Jag har främst använt mig av söktjänsten Summon som finns tillgänglig via Högskolan Dalarna. Vid sökningen med svenska ord använde jag mig främst av orden:
Integritet, undervisning, värdegrund, sexuella övergrepp och barn. Engelska ord som
användes vid sökning var: abuse, integrity, child, education, body och rights. Dessa ord skrevs i olika kombinationer och jag använde mig av asterisk i slutet för att sökningen skulle omfatta alla ord som började på till exempel: body, child eller undervisning. Ytterligare sökte jag efter referenser i tidigare arbeten vars handling låg i linje med min studie.
Idag genomförs många kränkningar och sexuella övergrepp på nätet, Jonsson & Svedin (2017:6-7) menar att det är viktigt att elever i tidig ålder får kunskap och vetskap om vad som händer och hur man kan stötta en kompis som berättat om ett övergrepp. Vidare skriver de att skolorna har en stor roll och kan genom information bidra till att minska antalet barn som blir utsatta av någon typ av kränkning. I en granskning som genomförts av Skolinspektionen (2018) framkommer det att elever önskar att delar av sex- och samlevnadsundervisningen borde ha tagits upp tidigare under skolåren för att bland annat förebygga förtryck. Eleverna anser även att det skulle underlättat för dem att samtala om ämnet om det förekommit tidigare, att det hade blivit mer naturligt och inte något pinsamt.
4.1 Saknad kompetens
Eva Johanssons (2005) studie Children´s integrity - A marginalised right är baserad på
observationer av elever och lärare i grundskolans tidiga år och genomfördes under 7-12
månader. I studien undersöker Johansson olika dilemman som pedagoger konfronteras med
när de ska skydda och respektera barns integritet i skolan. Johansson menar att respekt för ett
barns integritet inte ska vara en rättighet lärare ger barnen utan lärare är skyldiga att skydda
barns rätt till integritet (2005:117). Vidare nämner Johansson (2005) vikten av att vi ska se
och respektera barn likt vi gör med andra vuxna. Johansson (2005) nämner Ellen Key i sin
text som en typ av grundare kring barns integritet i skolmiljö. Att ta barn på allvar och vårda
deras integritet var något som den svenska pedagogen Ellen Key (1849-1926) skrev om tidigt
och hon ville påverka dåtidens skola och syn på barn (Key, 1996). Ellen Key nämns i flera
sammanhang (böcker, artiklar, tidigare i min utbildning osv.) som en pionjär när det gäller att
tala om integritet och att se barnet som en klok individ som ska tas på största allvar. Ninni
Carlsson är forskare och lärare vid Göteborgs universitet och arbetar för Institutionen för
socialt arbete. Hon har skrivit artikeln Den talande kroppen. Om samhällets beredskap att
11
hantera sexuella övergrepp på barn. I artikeln beskriver Carlsson hur barn och kvinnor som blivit utsatta för övergrepp får hjälp eller inte av samhället. Carlsson (2004:57) undersöker
”relationen mellan tystnad och talan och ser en konflikt mellan vad som är tillåtet och vad som är möjligt”. Carlsson (2004:58) har skrivit om hur hon har sett hur skolvärlden ofta inte samtalar om ämnet med barn då det kan upplevas obekvämt eller att de inte har tillräcklig kunskap. Även Johansson (2005:111) nämner att det är svårt att vägleda barn i en diskussion kring rättigheter och integritet och att det kan vara en anledning till varför ämnet undviks. Det är viktigt att vara ambitiös och vara väl påläst för att förmedla kunskapen på rätt nivå för den ålder och mognad eleverna befinner sig i (Johansson, 2005). Även i senare forskning finns det belägg på att det är just att samtala om svåra ämnen som gör att de kan komma upp till ytan och att övergrepp eller trakasserier faktiskt kan avslutas innan det eskalerar och-/eller gör för stor skada (Rädda barnen, 2019). Carlsson (2004:59-60) menar att vuxna ofta upplever ett sorts lidande kring att tala om ämnet sexuella övergrepp och bagatelliserar det barn berättar att de varit med om. Vidare nämner Carlsson en C-uppsats som skrivits av Inger Grahn om hur lärare agerar kring sexuella övergrepp. Där framkom det att 61 % kände till den stora omfattningen av sexuella övergrepp men 57 % av dem hade aldrig tänkt att det kunde gälla en elev de undervisat. Det visade sig också att hela 73 % av de tillfrågade aldrig någonsin hade varit i kontakt med en elev eller avslöjat att en elev varit utsatt för övergrepp. C-uppsatsen stärks också av Carlssons (2004:60) egna erfarenheter, då hen under början av 2000-talet genomförde föreläsningar om förebyggande arbete mot sexuella övergrepp i området i och kring Göteborg. Alla grundskolor i kommunen erbjöds att kostnadsfritt få delta under föreläsningarna samt få egen handledning för att synliggöra skolans individuella möjligheter att arbeta förebyggande kring ämnet. Av 160 skolor var det endast 24 skolor som tackade ja och av 21 skolor som medverkade fanns det endast 4 anmälda fall om sexuella övergrepp de senaste 5 åren, dock visade den aktuella statistiken på att det var omkring 400 barn på dessa 21 skolor som hade eller kommer att vara med om sexuella övergrepp innan de fyllt 18 år. Det totala antalet barn på dessa 21 skolor framkommer inte och går därför inte att jämföra med den statistik som tas fram av Landberg, Svedin m.fl. (2015:6) där man menar att var femte elev under sin barndom blir utnyttjade sexuellt eller faller offer för någon typ av sexuellt övergrepp. Att lärare anser att det är ett jobbigt ämne och menar att de saknar kompetens kring ämnet är något Skolinspektionen (2018) skriver om i en publikation från skolverket, vilket på så sätt stödjer det som tidigare nämnts i texten.
4.2 Skolans ansvar
Folkhälsomyndighetens rapport Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige, har låtit 30 000 unga vuxna (16-29år) medverka i en studie där de frågat deltagarna om skolan gett dem
”tillräckliga kunskaper för att kunna ta hand om sin sexuella hälsa” (Folkhälsomyndigheten, 2017, s. 80). 44 % anser att de fått för lite kunskap, 7 % anser att de inte fått någon kunskap över huvud taget. Av dessa så är största delen tjejer som anser att de fått för lite eller ingen kunskap om ämnet. Den kunskap som deltagarna ansåg att de fått handlade om kroppen, kondomanvändning och graviditet. Dock saknade flera deltagare kunskaper om genus,
relationer, normer och värden. Folkhälsomyndigheten (2017, s. 89-91) menar att det är viktigt
att nå ut till unga tidigt för att förebygga sexuella övergrepp. Att våga tala om ämnet bidrar till
en mer jämlik syn och öppenhet när sexdebuten väl sker. Trots att studien genomförts på äldre
12
barn och unga vuxna är det relevant att fokusera på att de saknar kunskap och en fördel är att undervisa i ämnet i lägre åldrar för att få en chans att förebygga och undvika sexuella
övergrepp.
Anders Broman, Universitetslektor på Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap vid Karlstads universitet har i uppdrag av Skolverket att bevaka och skriva om So-ämnena och den forskning som sker kring ämnet. Broman (2019) skriver en artikel om So-ämnet med fokus på demokrati, delaktighet och inflytande. Han menar att det är viktigt att skolan utvecklas i takt med samhället och ger eleverna en möjlighet att bli en god demokratisk medborgare och med det menas att man följer d e lagar och regler som finns men också att individen vet hur hen ska agera. Det finns några centrala byggstenar i ett demokratiskt medborgarskap, Broman (2019) lyfter tre stycken; delaktighet, likvärdighet och inflytande.
Att ge elever möjlighet att vara d elaktig men också ha ett inflytande i sin egen utveckling är något som skolan ska eftersträva, enligt Skolverkets läroplan (2019b, kapitel 1 & 2). Vidare skriver Broman (ibid) att den enda inrättningen som är påverkningsbar för politiker att försöka forma och injicera goda värderingar och normer är just skolan. Föräldrar och andra vuxna i barns närhet kan ha en annan ståndpunkt än det som anses vara goda värderingar eller ett demokratiskt förhållningssätt och då måste skolan träda in som en sorts motpunkt och visa tydligt vad som gör människor gott i ett samhälle där flera ska samspela.
4.3 Värdegrundsarbete
Att förmedla kunskap om de mänskliga rättigheterna och låta elever utveckla och stärka sin identitet och integritet beskrivs i läroplanens första del som handlar om värdegrunden där etik och moral är tydliga inslag (Skolverket, 2019b). Robert Thornberg, professor vid Linköpings universitet har skrivit en artikel; Values Education in Nordic Preschools: A Commentary, där han sammanfattar resultatet av en stor forskningsstudie (NordForsk, project number 53581).
Forskningsstudien pågick mellan de fem nordiska länderna under 2013-2016 av ett stort antal forskare, bland annat Eva Johansson, tidigare nämnd i avsnittet. Studiens syfte var att
förmedla ny kunskap om värdegrundsarbetet i de tidiga skolåren och de har genomförts olika typer av datainsamling, bland annat enskilda intervjuer, gruppintervjuer och observationer. I studien framkommer det att undervisningen av etik, moral och värden i förskolan ofta sker omedvetet av pedagogerna. I artikeln beskriver Thornberg (2016) att förskollärare behöver tid för reflektion med kollegor för att kunna identifiera vad de arbetar med i syfte till
värdegrundsarbete. De menar att ofta förekommer arbetet med värdegrundsfrågor i den dagliga verksamheten utan att de specifikt planerat sådant som ett undervisningstillfälle. I studien framkommer det att många lärare och lärarstuderande anser att de inte fått tillräcklig kunskap i sin utbildning för att arbeta med etik och värdegrundsrelaterad undervisning. Det är endast ett fåtal lärare som utbildar lärarstudenter som menar att de aktivt arbetar med att utbilda studenterna i att hantera olika etiska dilemman. Det kan vara en anledning till att värdegrundsrelaterad undervisning inte bedrivs i tillräcklig utsträckning och heller inte genomförs på ett pedagogiskt sätt som tilltalar den specifika elevgruppen, skriver Thornberg (2016). Att lärare upplever att de saknar kunskap i att arbeta med integritet och
värdegrundsfrågor stämmer väl överens med det Skolinspektionen (2018) skrev i sin
publikation.
13
I en artikel skriven av Pia Sandström (2009), Equal value: A Swedish school implementing the Convention on the Rights of the Child, beskrivs arbetet hur en svensk skola arbetar med värdegrunden och barnkonventionens fyra grundprinciper. Artikeln beskriver skolans framgångar och arbetssätt och Sandström (2009) menar att en framgångsfaktor har varit det stora arbetet kring agerande och bemötande inte bara elever emellan utan också hur
personalen bemöter varandra och eleverna. Det är grundläggande att eleverna ser och känner att alla behandlar varandra med respekt och vill varandra väl. Deras koncept bygger på att ofta arbeta tematiskt och med blandade åldrar. Skolan består av elever från förskoleklass till
årskurs nio och de menar att det är viktigt att eleverna känner sig trygga med varandra och får ta del av varandras erfarenheter och tankar. Sandström (2009) skriver att värdegrunden och barnkonventionens artiklar framförs ofta, vilket är centralt för skolan. De ser gärna att
undervisningen sker dagligen för att få fäste i eleverna. De ser att ju tryggare eleverna är med varandra, desto lättare är det att våga tala om jobbiga ämnen. En annan framgångsfaktor är att använda sig av olika typer av uttryckssätt när man arbetar med ämnen som kan vara mer eller mindre känsliga för eleverna. Att använda sig av drama, bild eller musik kan vara ett sätt att bryta ner det tunga ämnet och på så sätt nå fram till fler elever (Sandström, 2009).
4.4 Sammanfattning av tidigare forskning
Den slutsats som kan dras i detta är tvetydig, å ena sidan menar Broman att skolan är den enda inrättningen där politiker kan påverka värden och normer å andra sidan skriver Thornberg att det är ett fåtal lärare och lärarstudenter som faktiskt upplever att de får tillräcklig kunskap för att kunna undervisa om värden och normer. Med andra ord går det isär i praktiken att faktiskt nå ut till eleverna även om tanken från början är god. Detta visar att om inte lärare och studenter får tillräckligt med kunskap i att hantera värdegrundsfrågor och andra dilemman så spelar det ingen roll vad som skrivs i läroplanen. Detta blir därför relevant för min studies syfte att se om lärare upplever att de har tillräcklig kunskap och modet för att medvetandegöra elever kring deras egen integritet.
5. Teoretiska perspektiv
I detta avsnitt presenteras den didaktiska triangeln som en modell som kommer tas i beaktning under insamling av data som ska ske i och med studien. Därefter kommer två olika teorier att presenteras, pragmatism samt sociokulturellt perspektiv. Den didaktiska triangeln är en modell och en utgångspunkt för god undervisning, vilket nämns både inom pragmatism och sociokulturellt perspektiv.
5.1 Didaktiska triangeln
Som lärare måste man behärska innehållet och materialet som ska undervisas. Lärare bör ha
goda ämneskunskaper samtidigt som de ska kunna förhålla sig till eleverna på ett tilltalande
sätt. Med andra ord gäller det att arbeta både med den pedagogiska relationen men också med
den didaktiska relationen. (Kansanen, m.fl. 2011, s.44-47). Den didaktiska triangeln är en
modell som stödjer de olika relationerna mellan lärare, elev och innehåll, se figur 1. Läraren
bör ha en god relation till både innehållet och eleven och försöka skapa en så god relation som
14
möjligt mellan elev och innehåll eftersom det är först då ett lärande hos eleven kan ske. I denna studie innebär det att innehållet är integritet och värdegrunden (ämnesspecifikt) och det allmändidaktiska handlar om på vilket sätt lärare undervisar och tar hänsyn till individens förutsättningar.
Figur 1. Den utvidga de dida ktiska tria ngeln. (Wa hlström 2016).
5.1.1 De didaktiska frågorna
I den didaktiska triangeln kan man även placera in de didaktiska frågorna, Vad? Hur? och Varför? menar Wahlström (2016). För att en lärare ska arbeta ur ett didaktiskt perspektiv bör hen ställa sig dessa frågor inför varje undervisningstillfälle eftersom metoden bör anpassas efter varje grupp och-/eller individ samt att varje undervisningstillfälle är unikt.
Vad – handlar om vilket ämne och vad i ämnet som ska tas upp, det kan handla om fakta,
värderingar, begrepp eller känslor. Undervisningen styrs av läroplanen men vad som specifikt ska läras ut och hur bestämmer läraren. Läraren ska också kunna koppla innehållet till de mål som läroplanen eftersträvar. (Skolverket, 2019c). I denna studie kan vad-frågan kopplas samman med begreppen kroppslig och personlig integritet och genom att synliggöra
begreppen kan läraren vara en del i att förebygga sexuella övergrepp och and ra kränkningar mot elevers identitet och integritet likt det som står skrivet i läroplanen och barnkonventionen.
Hur – hör ihop med på vilket sätt man kan anpassa undervisningen och innehållet för att
skapa ett lärande hos eleverna utifrån det ämne som behandlas samt elevernas mognad (Skolverket, 2019c). Det kan kopplas samman till vilken metod som bör användas för att passa den specifika elevgruppen (Wahlström, 2016). I den här studien kan hur-frågan kopplas samman med den frågeställning som rör hur pedagogerna tror att de kan arbeta för att
medvetandegöra eleverna kring integritet.
Varför – innebär att läraren bör noga tänkt igenom varför det specifika ämnet är relevant för
just den individen eller elevgruppen (Skolverket, 2019c). I den här studien kan varför-frågan kopplas samman med om lärarna har förstått begreppen och varför de är relevanta att
förmedla till eleverna.
15
5.2 Pragmatism och sociokulturellt perspektiv
Roger Säljö har tolkat och utvecklat grundarna Dewey (pragmatism) och Vygotskijs (sociokulturella perspektivet) idéer till att passa i nutid . Att utgå från Säljös modernare beskrivningar av teorierna har varit fördelaktigt när jag analyserat den data som kommit fram i studien. Det är anledningen till att jag har valt att använda Säljö som andrahandskälla. Inom pragmatism och sociokulturellt perspektiv ser man på kunskap som något människan ska använda i sin vardagliga miljö. De båda teorierna utgår från människan som en kompetent varelse som ständigt lär sig av sin miljö och i samspel med andra. Teorierna utgår från att undervisa det som är relevant för att underlätta vardagen och kunna leva i vårt samhälle.
Eleverna ska ges stöd och strategier för hur de ska hantera situationer och problem som de kan ställas inför i det vardagliga livet och i denna studie kan det kopplas till hur lärare medvetandegör elever kring integritet och ger dem kunskap som de själva kanske inte har erfarenhet av.
Säljö (2011:169) menar att skolans roll har förändrats över tid. Den har gått från en plats som introducerade ny kunskap som eleverna inte tidigare kände till. Idag handlar det mer om att skolan ska ge förutsättningar och lära ut färdigheter som möjliggör för eleverna att leva och agera i det ständiga informationsflöde som finns tillgängligt (ibid). Pragmatismen och det sociokulturella perspektivet är två teorier som haft inflytande i dagens undervisning och skola.
Jag har valt att referera främst till Säljös tolkning av det sociokulturella perspektivet och pragmatismen. Begreppet sociokulturellt perspektiv formulerades av psykologen och pedagogen Lev Vygotskij (1896-1934) och pragmatismen förknippas främst ihop med teoretikern John Dewey, skriver Säljö (2011). Säljö menar att Dewey och Vygotiskij´s tankar kan bindas samman, de båda arbetade för att hitta sätt att lära människor genom tid igare erfarenheter men också genom kommunikation och att lärandet skulle kunna överföras och användas i det vardagliga livet. De menade att en människa lär i sociala och kommunikativa sammanhang och inte enbart av sina egna erfarenheter (Säljö, 2011). Dewey har påverkat den läroplan vi använder idag och många gånger stötte han på kritik och hans tankar har förts till begreppet ”flumskola”. Det menar Säljö (ibid.) även förekommer idag, att utbildningspolitiker menar att skolan är för slapp. Att skolan bör genomföras av auktoritära lärare och att ett förutbestämt kunskapsstoff ska förmedlas med rötter i vår historia. Så ser samhället inte ut idag, vi lever i en globaliserad värld där media och digitaliseringen ger elever ständigt med ny information. För att få en förståelse för världen krävs det att vi jämför med andra vad vi sett, hört, läst eller gjort.
Sven Hartman, Ulf P. Lundgren & Ros Mari Hartman (2004) har sammanställt och översatt
flera av Deweys verk i boken John Dewey, Individ, skola och samhälle. Jag har valt att
använda Hartman m.fl. (2004) som referens med anledning att de sammanställt flera av
Dewey verk och sammanfattat hans filosofi anpassad för dagens samhälle. I boken
framkommer Deweys (Democracy and education, 1916) filosofi om att utbildningen ska
genomsyras av goda värderingar och att dessa värderingar måste uppdateras så att de är
relevanta för den tid vi lever i. Vidare menar Dewey att det är av vikt att uppfostran och
utbildning behandlar kunskaper, språk och värderingar som nästa generation kan ha
användning av för att vara en del i att utveckla men också verka i samhället (refererad i
16
Hartman m.fl., 2004:39-40). Pragmatism står för att det är viktigt att ställa frågor och
reflektera, finns det ett problem så är det lärarens roll att sätta eleverna i situationer där de får möjlighet att reflektera och kommunicera kring problemet och på så sätt ge dem nya insikter och erfarenheter för att förstå och verka i världen (Säljö, 2011). Detta är också något Säljö (2014:289-296) beskriver specifikt för pragmatismen. Vidare skriver Säljö (2014) att Deweys tankar var att skola och samhälle bör samspela med varandra, att skolan ska bidra med
kunskaper som barnen har nytta av i samhället. Detta ska främst göras genom språket, att kommunicera med eleverna. Ytterligare en aspekt som Dewey ansåg viktig var att varva teori med praktik, att det ena inte ska utesluta det andra utan att det interagerar med varandra för att skapa en djupare förståelse. Dewey menar att skolan inte bara ska fokusera på prov eller faktakunskaper utan att dessa kunskaper ska i någon form kunna visa sig eller användas i det vardagliga livet. Att kunna fakta om bondgårdens djur och växter är inte relevant om du inte kan visa hänsyn och omsorg för dem (refererad i Hartman m.fl., 2004:61). Två begrepp som myntades av Dewey är learning by doing och intelligent action, dessa begrepp speglar Dewey syn på människan som en varelse som lär sig i aktiva handlingar. Att människan ska utmanas och lära sig genom att experimentera, diskutera och pröva (refererad i Hartman m.fl.,
2004:17). Det i sin tur ställer höga krav på lärares pedagogisk förmåga men också lärares ämneskunskaper.
Säljö (2011) refererar till två av Vygotskijs verk; Mind in society: The development of higher psychological processes (1978) och Thought and language (1986). Vygotskij (refererad i Säljö, 2011: 176-180) menade att det var främst kommunikationen som ledde till lärande.
Kommunikationen kan ske på olika sätt och det sociokulturella perspektivet står just för att lära i samspel med andra. Enligt Säljö (2011:178) ansåg Vygotskij att språket är det allra viktigaste redskap vi har för att kommunicera. Genom språk och olika typer av
kommunikation kan vi dela varandras erfarenheter och lära av dem. Samtidigt menade Vygotskij (refererad i Säljö, 2011:176-180) att språket går att användas i samspel med andra men också med oss själva i vårt tänkande. Språket och tänkandet är något som hör ihop, enligt Vygotskij och med det menade han att samtala med andra människor leder oss till att bli tänkande individer (refererad i Säljö, 2011:176-180). Elever har inte all kunskap eller tillräckligt med erfarenheter för att tillgodose de kunskaper som är nödvändiga för att leva i samhället. Därför menar Vygotskij att det är lärarens roll att uppbringa sådana ämnen elever saknar erfarenhet kring.
Ett begrepp som Vygotskij myntade är den närmaste utvecklingszonen, som på engelska heter
”the Zone of Proximal Developement” (ZPD i förkortning). Begreppet innebär att vi
människor kan åstadkomma mera i samspel med någon som är mer kompetent. Alltså att en elev uppnår mer med hjälp och stöttning från en lärare eller kamrat (Säljö, 2011:180).
Vygotskij har uttryckt att intervallen mellan det vi klarar av på egen hand och det vi kan
åstadkomma med hjälp är utvecklingszonen (refererad i Säljö, 2011:176.180). Scaffolding är
ett annat begrepp som hör samman med ZPD. Det innebär att den mer kunnige kan stötta
genom att ställa frågor eller på annat sätt vägleda eleven vidare i sina tankar. Genom att lärare
vägleder en diskussion och tillåter elever att ta del av varandras erfarenheter bygger de upp en
kunskap hos eleverna som de kan använda sig vidare utav i livet och i vardagen. Ytterligare
17
nämns också didaktiken och de didaktiska frågorna som en viktig del i att forma
undervisningen på ett sätt som det sociokulturella perspektivet eftersträvar. Att läraren måste ha en förståelse dels för teorin de använder samt hur undervisningen anpassas till eleverna och vad som är viktigt att framhäva för att eleverna ska samverka i vårt samhälle (Säljö, 2011).
När analysen av intervjuerna bearbetades och resultatet skrevs så låg de båda teorierna till grund för vad som togs med resultatet. Utifrån pragmatismen fokuserade jag på om lärarna gav eleverna möjlighet att utveckla strategier för att hantera olika problem som de ställs inför i vardagen. Får eleverna chansen att reflektera och kommunicera kring sexuella övergrepp och integritet? Vidare kopplas det sociokulturella perspektivet in när jag analyserade om lärare har modet att uppbringa dessa ämnen för eleverna och hur de kommunicerar det. Jag kunde också se om lärarna använde sig av den närmaste utvecklingszonen och av den stöttning Vygotskij beskriver.
6. Metod
I detta avsnitt sker en kort presentation av den datainsamlingsmetod som tagits i anspråk, det vill säga kvalitativ intervju. Vidare beskrivs urval, etiska överväganden, genomförandet, bearbetning och analysmetod och slutligen tillförlitligheten.
6.1 Datainsamlingsmetod
Den metod som användes i denna studie för datainsamling var kvalitativ metod genom
intervjuer. Larsen (2018:137) skriver att en kvalitativ metod används ofta när forskaren vill få kunskap om informantens erfarenheter eller uppfattningar och det kan handla om
informantens familjeliv, studier eller arbetsliv vilket det gör i detta fall. I och med att insamlandet av data verkställdes av mig så kallas det primärdata (Larsen, 2018:135). För att använda sig av primärdata är det viktigt att kunna jämföra den data som framkommer i
intervjuerna med tidigare forskning (Larsen, 2018:136). Intervju som metod gör att det går att ta reda på vad lärare vet om begreppet integritet och hur de arbetar för att medvetand egöra eleverna kring deras rättigheter. I en kvalitativ undersökning möter forskaren informanten öga mot öga, vilket resulterar i färre bortfall i jämförelse med den kvantitativa metod en där ofta större mängder med enkäter skickas ut och inte besvaras, menar Larsen (2018:36). Via intervjun kan forskaren ställa följdfrågor och få ett mer uttömmande svar och på så sätt uppbringa ett djupare innehåll. Forskaren har även möjlighet att minska missförstånd i samtalet med informanten, likaså kan informanten be om förtydliganden (Larsen, 2018:36).
Det finns olika typer av intervjuer, de kan vara mer eller mindre strukturerade, menar Larsen (2018:138). Intervjuerna i denna studie genomfördes som semistrukturerade intervjuer, vilket innebar att tydliga frågor fanns formulerade men att även uppföljningsfrågor användes.
Uppföljningsfrågorna användes för att få informanten att ge fördjupade svar och att ett
resonemang kunde utvecklas. Under en semistrukturerad intervju kan ordningsföljden på
frågorna vara mer flexibel och det är upp till intervjuaren att få information i syfte till den
problemformulering som finns (Larsen, 2018:139). Flexibiliteten är en fördel för att få ut så
utförliga svar som möjligt och forskaren kan låta deltagaren fördjupa sig i sina resonemang
18
med hjälp av olika följdfrågor. Under intervjun kan forskaren dessutom observera
informanten, vilket kan underlätta hens tolkning av svaren.
Ytterligare menar Larsen (2018:36) att den kvalitativa undersökningen bidrar till att säkerställa god validitet i högre mån än den kvantitativa metoden av den orsaken att fler följdfrågor kan ställas och missförstånd kan röjas. Samtidigt finns det nackdelar med den kvalitativa intervjun och det kan handla om att sammanställningen blir mer komplicerad att få ihop i jämförelse med en enkätstudie där färdiga svarskategorier finns tillgängliga och är mätbara (Larsen, 2018:37). Informanten kan även uppleva att det är svårare att vara ärlig i mötet med forskaren, hen kan agera efter vad hen tror att forskaren vill se eller höra. I jämförelse med en enkätstudie är det större andel oärliga svar i en kvalitativ intervju, skriver Larsen (2018:37). Det gäller att vara neutral som intervjuare och inte låta känslor eller eget intresse överföras på informanten. Med andra ord kan en kvalitativ intervju bidra till fler uttömmande svar men att de inte nödvändigtvis är sanningsenliga. Larsen (2018:37) menar att undersökningen kan påverkas negativt då forskaren är närvarande genom att de som
medverkar framställer sina svar i förhoppning att ge ett gott intryck, svarar på ett sätt som är allmänt accepterat eller för att dölja sin egen okunskap.
6.2 Urval
Sju skolor i samma kommun fick en förfrågan om att delta, skolorna är av varierande storlek och en av skolorna är en friskola. Valet av kommun var dels för tillgängligheten då det är den kommun jag bor i samt att jag på en av skolorna genomfört min vfu. Urvalet av skolor är ett så kallat bekvämlighetsurval. Ett bekvämlighetsurval används ofta i mindre forskningsprojekt och när studien har en begränsad tidsram (Denscombe, 2009:39). Det kan med fördel
användas för att det är nära till hands och lättillgängligt för forskaren, menar Denscombe (2009:39). Men urvalet av deltagare från dessa skolor var ett godtyckligt urval. Ett godtyckligt urval är främst användbara i kvalitativa studier och är en form av strategiskt val från
forskaren, enligt Larsen (2018:126). Det godtyckliga urvalet används för att forskaren medvetet ska välja deltagare som är lämpliga för sitt ändamål i förhållande till
problemformuleringen. Jag valde att söka efter verksamma lärare i förskoleklass eller lågstadiet. En beskrivning vem jag är och vad mitt examensarbete handlar om samt ett informationsbrev (se bilaga 1) skickades ut via mail till de rektorer som arbetar på dessa skolor. Rektorerna fick sedan välja att vidarebefordra mailet till de lärare som stämde överens med urvalet eller så kunde de välja att maila mig lärarnas kontaktuppgifter.
Urvalet klassificeras som ett icke-sannolikhetsurval, vilket innebär att det inte kommer kunna generalisera statistik, vilket inte heller var målet med studien. Då deltagarna inte var
slumpmässigt utvalda går det inte heller att säkerställa att de representerade populationen, menar Larsen (2018:124). Deltagarna i studien kunde inte representera populationen men de kunde bidra till att få svar på hur det såg ut i ett visst område i Sverige. Målet med studien var att få veta hur lärare uppfattar begreppet integritet och hur d e undervisar elever kring
begreppet men också vad de såg för svårigheter med det. För att besvara syftet med studien
krävdes grundliga svar från deltagarna och det gick inte att använda slumpmässigt utvalda
deltagare för att ta reda på vad specifikt lärare anser, därför användes denna metod. Om inte
tillräckligt med pedagoger valde att medverka så fanns möjlighet att i efterhand sträcka sig
19
utanför kommungränsen och efterfråga deltagare i andra närliggande kommuner. I en
kvalitativ undersökning kan urvalet förändras under tidens gång, menar Larsen (2018:124).
Antal tilltänkta deltagare blev för få i det område jag valde att först fokusera på och därför valde jag att söka efter deltagare i en närliggande kommun.
6.3 Etiska överväganden
I Sverige finns en organisation som heter Vetenskapsrådet, organisationens uppgift är att
”stödja och utveckla svensk grundforskning inom hela det vetenskapliga fältet” (Björkdahl Ordell, 2007:25). I vetenskapsrådet finns tre ämnesråd, den studie som jag genomför tillhör det humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Det finns ett antal principer som gäller för humaniora och samhällsvetenskap och de finns tillgängliga som skrift
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning på www.vr.se.
Alla de individer som medverkade i studien behandlades utifrån individskyddskravet som består av informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Björkdahl Ordell (2007:26–27) beskriver de olika kraven som följande: Informationskravet innebär att deltagaren ska få information om studiens syfte. Deltagaren ska själv få välja om hen vill medverka vilket förknippas med Samtyckeskavet. Konfidentalitetskravet innebär att alla deltagare och deras uppgifter ska skyddas från att någon utomstående ska kunna ta del av den informationen. Ytterligare ska de insamlade uppgifterna om enskilda personer bara användas för forskningsändamålet, i form av Nyttjandekravet.
I informationsbrevet deltagarna fick fanns information om studiens syfte och en kort
presentation om vem jag är, ytterligare fanns information om att deras uppgifter kommer att skyddas för obehöriga samt att de insamlade uppgifterna enbart kommer att användas i denna forskningsstudie. Efter att de läst brevet fick de deltagare som ville medverka själva meddela mig det via mail eller telefon. Detta bidrog till att studien följde individskyddskravet.
6.4 Genomförande
Jag introducerade varje intervju med att gå igenom informationsbrevet (se bilaga 1) som de fått skickat till sig. Jag beskrev syftet återigen samt tydliggjorde individsskyddskravet som studien följer. Detta för att informanten skulle känna sig trygg, vilket förhoppningsvis skulle leda till att intervjun blev trovärdig då informanten vågade uttrycka sig fritt kring de frågor som ställdes.
Frågorna som jag använde var strukturerade i ett dokument (se bilaga 2) som informanten inte fick ta del av innan intervjutillfället. Detta för att informanten inte skulle kunna förbereda sig på frågorna och anpassa svaret till ett sätt de tror skulle vara passande eller förväntas av dem.
Frågorna som jag tagit fram hade en mer öppen karaktär som skulle ge informanten möjlighet att själv formulera ett svar. Jag arbetade med följdfrågor för att utveckla svaret ibland och dessa fanns inte nedskrivna. Strukturen på frågeformuläret var dels uppdelat i olika teman som jag kortfattat beskrev vid varje nytt tema samt att jag startade varje intervju med några bakgrundsfrågor. Att börja intervjun med bakgrundsfrågor är positivt skriver Larsen
(2018:142) som för fram att bakgrundsfrågor ofta är enkla för informanten att svara på och de
kan bidra till en behaglig start på intervjun.
20
Alla intervjuer skedde på informanternas arbetsplatser. Det menar Larsen (2018:176) är en fördel då det är en plats som informanten känner sig trygg på. Rummen var avskilda och det var inga andra störningsmoment i form av kollegor som kunde lyssna till samtalet eller annat som kunde påverka informantens svar förutom personliga skäl som till exempel stress.
Transkribering och analys genomfördes först efter att alla intervjuer var fullföljda. Jag började med att lyssna igenom alla intervjuer en gång och sedan transkribera en i taget. Jag gick igenom transkriberingarna efter den fyr-stegsmodell som Back & Berterö (2018:153) beskriver. Steg 1 innebär att läsa igenom transkriberingen och skriva anteckningar kring teman och andra idéer i vänstermarginalen samt notera beskrivningar i den högra marginalen.
I steg 2 identifieras teman och styckena delas in i dem. Vidare i steg 3 listades teman och sorterades in i områden. Där urskilde jag likheter, skillnader och vad som hör ihop, likt det som Back & Berterö (2018:154) skildrar. Det fjärde steget handlar om att sammanställa och utesluta de kluster eller teman som inte har någon relevans gentemot studiens syfte.
6.5 Bearbetning och analys av datamaterial
I detta avsnitt kommer tillvägagångsättet transkribering kort att beskrivas samt vilken typ av analys jag valt att använda.
6.5.1 Transkribering
För att försöka undvika att ord eller meningar föll bort spelades intervjuerna in, därefter transkriberades dem. Att transkribera inspelade intervjuer kan medverka till högre validitet (trovärdighet), enligt Larsen (2018:129). Intervjuerna transkriberades till skriven text för hand i syfte att föra anteckningar på sidan om. Jag valde att skriva ut intervjun ordagrant men skrev ut orden i skriftspråk istället för talspråk, till exempel ”jag” istället för ”ja”. Jag markerade kortare pauser med (.) och längre pauser med (…). När informanten skrattade användes förkortningen ”heh”. Ord som betonades ströks under samt ny ansats markerades med /. Jag valde att ta med dessa markeringar för att få en mer gedigen känsla och utförlighet. Mitt mål var att det skulle hjälpa mig att återskapa intervjun och deltagarens kroppsliga uttryck när jag sedan skulle arbeta fram resultatet. Harklingar och andra ljud som inte jag ansåg relevanta uteslöts. Jag följde den fyr-stegsmodell som beskrevs i stycket ovan. Detta för att dels skildra de teman som fanns i texterna och för att kunna kassera det som inte var relevant för studiens syfte och problemformulering. De citat som sedan används i texten är redigerade och
utskrivna på ett mer skriftspråkligt sätt, detta för att ge ett högre läsvärde. Nedan kommer en tabell följa med information om deltagarna i studien.
Benämning Ålder Utbildning Erfarenhet Skola Årskurs Lärare 1
41år Grundskollärare
1-7 med inriktning Svenska och So
17 år Kommunal skola
Åk. 2
Lärare 2
32 år Grundskollärare F-6 med
8 år Kommunal
skola
Åk. 2
21
inriktning
Svenska
Lärare 3
57 år Förskollärare 29 år Friskola Åk. 2
Lärare 4
38 år Grundskollärare F-6 med inriktning So
och Bild
14 år Kommunal skola (närliggande
kommun)
Åk. 2
Lärare 5
33 år Grundskollärare F-3
2 år Kommunal
skola
Åk. 3
6.5.2 Tematisk analys
Att analysera en kvalitativ studie handlar om att koda eller gruppera för att få fram likheter, skillnader eller mönster i texterna. Det gäller att ta bort det som i texten inte är relevant för problemformuleringen (Larsen, 2018:160). Det finns flera sätt att analysera kvalitativa data på, det sätt som kommer användas i denna studie är tematisk analys. Att arbeta efter den tematiska analysen innebär att särskåda olika teman som finns i texterna, att urskilja likheter och hur frekvent de förekommer (Jepson Wigg, 2015:244). Bryman (2011) menar att forskaren skapar teman av befintliga data, teman särskådas genom att identifiera
återkommande begrepp, likheter, metaforer och skillnader. Dock behöver inte forskaren utse återkommande begrepp till ett tema om det i huvudsak inte bidrar till att besvara
problemformuleringen. Enligt Bryman (2011) kan forskaren förenkla tillvägagångssättet att urskilja teman genom att utgå från ett antal i förväg definierade teman och utifrån dessa analysera datamaterialet. I denna studie har jag upprättat teman utifrån de kategorier som forskningsfrågorna var uppdelade i. Detta för att få struktur och kunna jämföra svaren från de frågor som ställdes och därefter urskilja likheter och skillnader. De teman som framkom beskrivs i Resultat och Analys, rubrik 7.
6.6 Tillförlitlighet
En studie kräver tillförlitlighet och det skapas genom att använda sig av de två begreppen, validitet samt reliabilitet. Det handlar om att studien ska ha en trovärdighet och vara tillförlitlig. Vidare kommer de två begreppen beskrivas i detta avsnitt.
6.6.1 Validitet
Att en studie har hög validitet innebär i praktiken att det som ska undersökas faktiskt är det
som undersökts. Vilket innebär att problemformuleringen som studien ska granska måste ha
intervjufrågor (i det här fallet) som är relevanta och formulerade så att jag kan dra giltiga
slutsatser i förhållande till själva undersökningen, (Larsen, 2018: 129). För att forskaren ska
dra trovärdiga slutsatser måste forskaren kunna motivera dem genom att visa på den analys
som genomförts på insamlade data. Larsen (2018:130) beskriver att det kan vara fördelaktigt
med intervju som metod då det finns utrymme att formulera om frågor under intervjun så att
informanten ger ytterligare information för att besvara studiens problemformulering och för
att forskaren ska kunna dra slutsatser. Viktigt för forskaren är att genom hela processen ställa
22
