PEDAGOGUTBILDNINGARNA
GRUNDSKOLLÄRARPROGRAMMET ÅK 1-7 HT 2003
Vetenskaplig handledare: Dennis Groth
2003:123 PED • ISSN: 1402 – 1595 • ISRN: LTU - PED - EX - - 03/123 - - SE
Massage i skolan
Ett sätt att öka elevers motivation?
CAMILLA STAMBEJ LINDA WÅGSTRÖM
EXAMENSARBETE
Massage i skolan -
Ett sätt att öka elevers motivation?
Camilla Stambej Linda Wågström
PEDAGOGUTBILDNINGARNA
BARN- OCH UNGDOMSPEDAGOGISK UTBILDNING Med inriktning mot grundskollärare 1-7 sv/so
HT 2003
Vetenskaplig handledare: Dennis Groth
Vi vill börja med att tacka vår vetenskapliga handledare Dennis Groth för alla nyttiga tips och idéer samt allt stöd han har givit oss under arbetets gång. Vi vill även tacka vår praktikhandledare och alla elever i klassen. Utan Er hjälp hade det inte blivit något arbete!
Slutligen vill vi tacka alla övriga som på något sätt varit inblandad i vårt examensarbete och på så sätt gjort det möjligt att slutföra. Ingen nämnd, ingen glömd.
Luleå 2003 Camilla Stambej Linda Wågström
Abstrakt
Vi har i vårt examensarbete undersökt om elevers motivation för skolarbetet kan förbättras, genom att införa regelbundna massagestunder i undervisningen. Vårt utvecklingsarbete genomfördes i en år sexa med 18 elever, sju flickor och elva pojkar. Under våra sju praktikveckor (undantag från den första praktikveckan) införde vi massage byggd på riktiga massagegrepp, en till två gånger per vecka i cirka 40-60 minuter per tillfälle. Vi kom fram till vårt resultat genom att låta eleverna svara på två enkäter – en i början och en i slutet av praktiken. Vi har även intervjuat åtta elever samt låtit alla elever skriva varsin essä om massagestunderna. De slutsatser vi har dragit av resultaten vi har fått från undersökningarna visar att elevernas motivation för skolarbetet har förbättras genom massagestunderna. Vi har även fått andra positiva resultat, bland annat gjorde massagestunderna att eleverna kom varandra närmare, det blev lugnare i klassrummet och eleverna kunde arbeta bättre.
ABSTRAKT
BAKGRUND ... 1
Inledning ... 1
Massagens historia... 1
Massageutvecklingen i Sverige ... 1
Oxytocin... 2
Massage i skolan... 3
Barn i en stressad tidsålder ... 3
Genomslagskraft i skolan ... 4
Hur använder man sig av massage i skolan? ... 4
Effekter av massage ... 5
Etik ... 6
Massage handlar om ömsesidig respekt ... 6
Vem masserar vem ... 7
Informera alltid föräldrarna ... 7
Skolmassageutbildning i Sverige ... 8
Motivation... 8
Kopplingar till styrdokument ... 9
SYFTE... 10
Precisering ... 10
METOD... 11
Försökspersoner... 11
Bortfall ... 11
Material... 11
Val av metoder ... 11
Intervju ... 11
Enkät ... 12
Essäskrivning... 12
Genomförande... 13
Tidsplan för genomförandet av arbetet... 13
Tidsplan för genomförandet av utvecklingsarbetet... 14
RESULTAT ... 16
Enkätsammanställning... 16
Intervjusammanställning ... 20
Intervjusammanfattning... 21
Essäsammanställning... 21
Essäsammanfattning ... 22
DISKUSSION ... 22
Reliabilitet... 22
Validitet... 23
Resultatdiskussion... 23
Fortsatt forskning ... 26
REFERENSLISTA ... 27
Elektroniska dokument ... 28
Artiklar... 28
Web-dokument ... 28
LITTERATUR TIPS ... 28
HEJ ALLA ELEVER OCH FÖRÄLDRAR!... 1 BILAGOR
Bakgrund
Detta avsnitt syftar till att ge en historisk tillbakablick av massagens utveckling och vilka vetenskapliga effekter man har upptäckt i samband med massage. Här beskrivs även massagens roll och betydelse i skolan. Begreppet motivation förklaras och kopplas ihop med massage.
Inledning
Vi är två blivande lärare som har valt att skriva ett examensarbete om massagens inverkan på elevers inlärningsmotivation. Vi vill undersöka om man med inslag av massage i undervisningen kan öka elevers motivation för skolarbetet. Skolmassage börjar bli populärt i Sverige och det finns flera skolor i södra Sverige som har massage inlagt på schemat. Man kan se att de långvariga effekterna av skolmassage gynnar både den enskilda eleven och hela skolans atmosfär. De långvariga effekterna av massage i skolan är bland annat att eleverna koncentrerar sig bättre, lär sig lättare, blir lugnare, mer samarbetsvilliga samt att respekten elever emellan ökar. Det finns även professionella massageutbildare, till exempel Axelsons gymnastiska institut i Stockholm, som utbildar pedagoger i skolmassage (Ellneby 1999). En av dessa utbildningar valde Camilla att ta i samband med slutpraktiken.
Massagens historia
I flera tusen år har det funnits någon form av massage som har syftat till att hela människor från krämpor och lidande (Lidell 1984). I det antika Grekland och Rom var massage ett av det viktigaste sättet att läka och lindra smärta, det visar ”läkekonstens fader” Hippokrates i sitt uttalande på 400-talet f. Kr: läkaren måste vara duktig på många saker, men särskilt på att knåda…(Lidell 1984, s.10).
I de mest kända kulturerna världen över har det alltid funnits ord för massage och i gamla litterära verk framgår det att både kineserna, grekerna och romarna utövade någon form av massage (Mitchell 1998). Massage har sedan begynnelsen varit populär och använts som en läkekonst, mer i de österländska länderna jämfört med de västerländska länderna. En orsak till detta kan vara att man i Europa under medeltiden föraktade köttets njutning (Lidell 1984). En annan orsak kan vara att massagens utveckling i de västerländska länderna bröts när de grekiska och romerska kulturerna upplöstes. Massage fick dock ett uppsving igen under 1500- talets Europa i samband med att hälsovården började utvecklas. På 1800-talets senare del var efterfrågan av terapeutisk massage så stor att man bildade ett terapeutsamfund som organiserade utbildningar, hjälpte till att främja massagekonsten och skyddade yrket och allmänhetens intresse (Mitchell 1998).
Massageutvecklingen i Sverige
På 1800-talet började en svensk man vid namn Pehr Henrik Ling utveckla olika massagetekniker. Ling är mest känd för att ha utvecklat klassisk massage som används väldigt mycket här i Sverige och i övriga västvärlden. Massagen har vidareutvecklats av en annan svensk man, Hans Axelson, rektor för Axelsons gymnastiska institut i Stockholm, som även har haft stor betydelse för de massageprojekt som har startas för förskolan och skolan (Sanner 2002).
Under 1950-talet fick massagen ett abrupt slut i Sverige, vilket resulterades i att Sveriges sjukgymnastskolor upphörde att ge utbildning i olika massagetekniker för de studerande.
Anledning till beslutet var att det inte fanns tillräckligt med forskning som bevisade massagens effekter, trots att de som använde massage som en behandlingsmetod, såg att patienterna blev mer lugna och harmoniska efter sin behandling (Sanner 2002). Detta beskrivs även av Eva Sanner i hennes bok Massage för barn och ungdomar: Massörer har kunnat iaktta förändringar hos dem som får massage men ända fram till 1990-talet räknades denna förändring som en bieffekt och inte som något värdefullt i sig(Sanner 2002, s.5).
Uppfattningen om att massage inte ger några effekter började försvinna under mitten av 1990- talet i samband med att den svenska professorn Kerstin Uvnäs-Moberg presenterade sin forskning om lugn och ro-hormonet oxytocin, som bland annat frisätts i människans kropp vid beröring som till exempel massage. Lugn och ro-hormonet motverkar bland annat stress och gör att vi känner oss mer avslappnad och lugna. Hans Axelson, rektor för Axelsons gymnastiska institut tog fasta på denna forskning och har sedan 1996 startat upp flera massageprojekt i Sverige som syftar till att barn ska bli lugnare och mindre stressade (Sanner 2002).
Oxytocin
Man har under en längre tid vetat om att massage och beröring innebär något positivt men inte kunnat bevisa det förrän på 1990-talet och en av nyckelpersonen i forskningen är den svenska professor Kerstin Uvnäs-Moberg. Forskningen visar att beröring, i form av massage, aktiverar hormonet oxytocin även kallat för lugn och ro-hormonet. Oxytocin ger bland annat lägre blodtryck, långsammare puls, ångestdämpning, social interaktion och stärkt immunförsvar.
(Sanner 2002). Oxytocin är ett hormon och en signalsubstans i hjärnan, som man till en början trodde var ett kvinnligt hormon. Man upptäckte hormonet i samband med att ammande mammor blev lugnare, mindre stressade och fick bättre kontakt med sina nyfödda barn. Men forskning har visat att oxytocinet finns i lika stor grad hos kvinnor som hos män, och är lika viktigt för båda könen. Hos kvinnan har hormonet östrogen och oxytocin ett samband, medan det hos mannen är hormonet testosteron som har ett samband med oxytocin (Uvnäs-Moberg 2000).
Lugn och ro-systemet är motsatsen till kroppens kamp och flyktreaktioner som man får vid stressfyllda situationer. När kroppen blir beredd på att försvara sig börjar kroppen producera hormonet adrenalin och kortisol. Dessa hormoner är nödvändiga för alla levande varelsers överlevnad. Om man använder den här försvarsreaktionen för mycket kommer kroppen att bli kronisk stressad. Därför ska man alltid sträva efter att ha en så jämn balans som möjligt mellan kamp och flyktreaktionen och lugn och ro-systemet. Det är när denna balans infinner sig som kroppen återhämtar sig, stresshormonerna minskar och man blir mer känslig, öppen och intresserad av andra i vår omvärld. Lugn och ro-systemet aktiveras när kroppen känner beröring, bland annat i form av massage, värme samt mättnad. Alla människor behöver uppleva detta tillstånd av lugn för att klara de krav som ställs på oss idag, speciellt med tanke på att människan lever i en alltmer stressad värld. Vi i väst behöver också lära oss att använda fler metoder som kan ge oss lugn och ro-systemets egenskaper. En enkel metod som alla kan ägna sig åt är massage. Om människan inte gör detta, tror Kerstin Uvnäs-Moberg, att hon kommer att hamna i en ständig kamp och flykttillstånd, vilket inte är bra för vare sig hälsan
eller våra medmänniskor (Uvnäs-Moberg 2000). Uvnäs-Moberg skriver följande i sin bok Lugn och beröring – oxytocinets läkande verkan i kroppen:
Beröring och det därmed aktiverade lugn och ro-systemet, har inte bara betydelse för enskilda individers hälsa och välbefinnande. Beröring har betydelse för hela samhället, eftersom den skapar ett positivt samspel mellan människor och minskar fientlighet och benägenheten att gå till försvar (Uvnäs-Moberg 2000, s.34).
Kerstin Uvnäs-Moberg förklarar varför vi i västvärlden inte har hört talas om oxytocin tidigare med att vi fortfarande är inriktade på målinriktade aktiviteter som främjar våra motionsvanor. Aktiviteter som går ut på att hitta tillbaks till oss själva och finna det inre lugnet har länge varit oviktiga för oss. Massage som bland annat får kroppen att utsöndra lugn och ro-hormonet, oxytocin, är inte en aktivitet då vi är speciellt aktiva utan en stillsam aktivitet. Trots att kroppen är stilla pågår det en enorm aktivitet inuti våra kroppar, som kan vara svår att uppfatta med blotta ögat. Dessutom ser man inte effekterna av massage direkt utan det tar oftast ett tag innan man kan känna av effekterna. Det kan också vara svårt att definiera effekterna som lugn och ro-systemet lämnar efter sig. Men det man bland annat kan upptäcka efter en tids regelbunden massage är att kroppen och själen blir lugn, vi får bättre tillgång till våra inre resurser och till vår egen kreativitet. Man har också bevisat att man blir mindre stressad, vilket kan resultera i att man får tillbaka lusten till att lösa problem och lära sig nya saker (Uvnäs-Moberg 2000). Kerstin Uvnäs-Moberg skriver följande i sin bok Lugn och beröring – oxytocinets läkande verkan i kroppen:
Man har också upptäckt att det är lättare att lösa matematiska uppgifter snabbt och korrekt, om man först får en stunds massage. Alla dessa effekter har sannolikt samband med aktiveringen av lugn och ro-systemet som massagen ger upphov till (Uvnäs-Moberg 2000, s.148).
Massage i skolan
Detta avsnitt syftar till att ge en bild av hur dagens samhälle ser ut och vilka krav som ställs på eleverna, samt elevernas skolsituation och hur massage kan hjälpa eleverna till en mer avslappnad skolsituation.
Barn i en stressad tidsålder
Den senaste tiden har man börjat tänka på hur samhället ser ut och hur det påverkar våra barn och ungdomar. Dagens samhälle kräver att man ska gå på högvarv och lyckas med det man tar sig för, annars kan det uppfattas som ett personligt misslyckande av anhöriga och bekanta.
Dagens samhälle är också väldigt egoistiskt, där var och en ska ta hand om sig själv och lyckas, vilket ibland kan gå till överdrift. Därför är det viktigt att få en motvikt till det som nu händer, annars kommer vi att få ännu mer stressade elever, föräldrar och lärare (Björqvist 2002). Jag tror att alla är medvetna om att stressnivån i vårt moderna västerländska kultur har blivit högre.
Pressen att prestera är enorm, tempot högt och bullernivån ofta extrem (Uvnäs-Moberg 2000, s.31). En motvikt till detta är att hitta en balans mellan att klara sig själv och bry sig om och vara tillsammans med andra människor. Ett sätt att bidra till detta är att införa regelbundna massagestunder i skolan (Björkqvist 2002).
Jag tror att massage i skolan behövs nu mer än någonsin. När barn kommer till skolan och är väldigt spända i axelpartiet förstår man att de behöver någon som rör dem. De behöver ofta ett handfast sätt att kunna koppla av (Björkqvist 2002, s.66).
Genomslagskraft i skolan
Man har sett en tendens som visar att det är svårare att införa massage i skolan jämfört med förskolan. Det tror man delvis beror på att man av tradition fortfarande förknippar skolan med att den bara ska förmedla kunskap. Trots att den nya läroplanen Lpo 94, talar om en större helhetssyn och att man ska se alla elever. Viktigt att ha i åtanken är att massage är en form av avslappning, som är en förutsättning för att eleven ska kunna ta in den kunskap som den behöver och stänga ute det som stör.
En annan anledning kan vara om man har många invandrarbarn i klassen. Dessa kan ha hemska minnen från barndomstiden som kan frigöras under massagetillfällena, eftersom massage ofta frigör de känslor man har inom sig. Det kan kännas övermäktigt för en ensam lärare att ta hand om dessa frigjorda känslor själv. Det kan också vara så att man har en rädsla för hur elevernas föräldrar ska reagera på massage i skola.
En annan anledning till att massage ännu inte fått någon stor genomslagskraft i skolan kan vara att det är fler manliga lärare som jobbar inom skolan jämfört med förskolan. Manliga lärare kan vara mer rädda än kvinnliga att massagestunderna ska upplevas som kränkande eller som en personlig gränsöverträdelse (Sanner 2002).
Hur använder man sig av massage i skolan?
Här i Sverige har man börjat introducera massag i grundskolan sedan år 1996. Initiativtagaren till att använda massage i skolans värld är Hans Axelson vid Axelsons gymnastiska institut.
Hans syfte är att lära barn och ungdomar ”fredlig beröring” och införandet har varit väldigt lyckosamt (Ellneby 1999). Det är meningen att man ska kunna införa massage i skolan när det behövs, till exempel när klassen börjar tappa koncentrationen och börjar bli stökig Efter en
stunds kompismassage är det oftast åter lugnt i klassen och man kan fortsätta lektionen (Jelvéus 1998, s.134).
Massage i skola används olika från skola till skola, vilket främst beror på hur långt man har kommit i sitt arbete. De skolor som har kommit längst har massage inlagt på schemat varje vecka och de lär ofta eleverna nya grepp, medan de flesta skolor har massage som ett avbrott i den dagliga undervisningen (Ellneby 1999).
När man ska introducera skolmassage kan det vara lämpligt att börja med lekar med inslag av taktil beröring. När man ser att eleverna vågar röra vid varandra kan man börja att introducera olika massagesagor.
Till barn på låg- och mellanstadiet kan kompismassage introduceras i form av en massagesaga.
Läraren berättar och visar på någon medan ena hälften av klassen imiterar massagerörelserna och den andra halvan av klassen tar emot(Jelvéus 1998, s.133).
När eleverna blivit duktiga och känner att de vill gå vidare med massage är det lämpligt att införa sittande massage. Sittande massage utförs två och två, eleverna sitter ned i sina stolar och följer ett massageprogram. Till en början är det bra att introducera några få massagegrepp och successivt öka, allt eftersom eleverna blir duktigare. Den sittande massagen tar cirka 25- 30 minuter per person om man utför alla moment och kan den utantill och den kan med fördel läras ut till elever i mellanstadiet (S. Blohmé, föreläsning av Axelsons gymnastiska institut, 19 oktober 2003).
När eleverna har hållit på med massage ett tag i skolan brukar det ofta uppstå ”spontan massage”, vilket innebär att eleverna kan under pågående lektion, ta en paus för att massera varandra. Detta kan ses som ett störningsmoment för utomstående men eleverna lär sig snabbt att vara tysta och inte prata i onödan under massagestunderna. För att resultatet ska bli bra måste eleverna vara koncentrerad på den massage de ger och får och spontanmassagestunderna tar i regel inte mer än fem till tio minuter, men resultatet är långvarigt (Ellneby 1999).
Man behöver inte vara rädd som lärare att eleverna inte ska klara av de olika strykningarna i massagesagorna, respektive massagegreppen i den sittande massagen. Eleverna har en bra förmåga att ta efter vad de har sett och känt. I en klass kan det finnas elever som har svårt för taktil beröring. Som lärare kan man låta dessa elever få börja massera en kudde eller ett kramdjur. Om eleven absolut vägrar måste man som lärare acceptera detta och inte se det som ett personligt misslyckande (Jelvéus 1998).
Effekter av massage
Många kanske anser att kopplingen mellan massage och skola är långsökt eller konstig men det behöver den inte alls vara. Skolmassage är ett sätt för eleverna att bli sedd, hörd, berörd och bekräftad och det är till stor del, det skolan handlar om idag (McClure, Beröringens läkande kraft – Massage av äldre barn). Vi måste också komma ihåg att eleverna har ett naturligt behov av kroppskontakt, vilket betyder att eleverna måste få tillfällen till lekar och situationer där de får möjlighet att både ge och få beröring (Ellneby 1994).
Att föräldrar och vuxna som arbetar med barn är medvetna om beröringens betydelse är av stor vikt.
På så vis kan beröring bli ett hjälpmedel för att underlätta barnens utveckling på bästa sätt och dessutom påverka relationerna mellan vuxna och barn och mellan barnen(Sanner 2002, s.19).
Roliga beröringslekar och massagesagor är bra exempel på sådana övningar där dessa möjligheter skapas. Man måste dock komma ihåg att det finns elever som inte kan hantera taktil beröring och som vill undvika lekar med närkontakt. Detta betyder inte att dessa elever inte behöver kroppskontakt, tvärtom, de behöver bara få träna sig i att ta emot den. Lekar av
”bråkkaraktär” eller lekar där eleven själv bestämmer graden av beröring brukar underlätta för dessa elever (Ellneby 1994). Man har kommit fram till att elever som har svårt att först ta till sig beröring genom massagesagor eller massage är de som sedan uppskattar det mest. Det är även dessa elever som tar till sig massagens effekter bäst, när de har lärt sig att ta emot beröringen (Uvnäs – Moberg 2000).
Oroliga och aggressiva pojkar svarade bäst på ’behandlingen’. Under den här tiden förändrades deras beteende. De blev lugnare och fungerade bättre socialt med sina kamrater. Redan efter tre månader upplevde både föräldrar och personal att barnen var mindre aggressiva och efter sex månader stod det helt klart att massagen hade haft effekt(Ellneby 1999, s.135).
Enligt Ylva Ellneby (1999) sammanfattar de lärare som använder sig av massage i klassrummet att eleverna blir:
lugnare
konflikterna minskar
koncentrationsförmågan ökar eleverna blir mer samarbetsvilliga
inlärningsförmågan ökar hänsynen elever emellan ökar.
Detta visar även Kerstin Uvnäs - Moberg i sin bok Lugn och beröring – oxytocinets läkande verkan i kroppen:
Det finns svenska studier av massage på dagis och skolor som visar att det blir lugnare i barngrupperna om massage införlivas i de dagliga rutinerna. I en studie som omfattande över hundra barn visade det sig att barnen med hjälp av massage blev lugnare och socialt mognare (Uvnäs - Moberg 2000, s.149).
Etik
Att använda sig av massage i skolan är ett sätt att förmedla taktil kommunikation i en lärande miljö, men ordet massage är ofta värdeladdat och bör användas med viss försiktighet.
Massage innebär kroppskontakt vilket många barn och ungdomar är ovana vid, både på grund av det svenska kulturella arvet samt den stressade tidsåldern vi nu befinner oss i. Enligt Ylva Ellneby är Sverige ett beröringsfattigt land, vilket hon tror beror på en gammal fördom om att för mycket beröring, som att sitta i knä hos någon vuxen samt att få för mycket uppmärksamhet, kan leda till att barnet senare i livet kan bli osjälvständigt (Ellneby 1999).
Men Ylva Ellneby hävdar raka motsatsen i sin bok Om barn och stress och vad vi kan göra åt det: ju mer beröring och närhet ett barn får när det växer upp, desto mer självständigt blir det (Ellneby 1999, s.133).
Taktil kommunikation i form av massage kan också feltolkas som allt för stor intimitet eller till och med som sexuellt närmande (Ellneby 1994). Barns utnyttjande i pedofila syften har varit mycket på tapeten i media de senaste åren, så om föräldrar reagerar när de hör talas om massage i skolan, är det inte konstigt. Men massage i skolan handlar bara om helande, läkande beröring och aldrig om någon slags form av erotisk stimulans (Jelvéus 1998).
Massage handlar om ömsesidig respekt
När man utövar massage i skolan är det mycket viktigt att man respekterar varandras viljor, både som lärare och elev. Därför bör man alltid ha en teoretisk genomgång innan man börjar, där man berättar om massage för eleverna och hur man uppträder emot varandra under tillfällena. Det som man måste ta upp och poängtera för eleverna är att de alltid måste fråga om lov först, innan massagen börjar. Säger massagekompisen nej, måste man ovillkorligt acceptera detta, men om hon/han säger ja så kan man börja massera. Om den man masserar, inte vill få massage på någon specifik kroppsdel måste detta respekteras. Eleverna ska alltid kalla varandra vid namn och inte säga ”hörru”, du eller något smeknamn under massagetillfällena. Det är också viktigt att poängtera att innan man går vidare till en ny kroppsdel, bör den som masserar fråga sin massagekompis om det går bra. Exempelvis: - Nu Kalle ska jag massera din rygg. Går det bra? Det är också viktigt att man från början lär eleverna att säga till varandra hur man upplevt massagen, så att massagen blir behaglig.
Vid massage så ska kläderna alltid stanna kvar på kroppen, det går alldeles utmärkt att massera utanpå en tröja eller ett par byxor. Man kan dock be sin massagekompis ta av sig en tröja om hon/han har på sig många tjocka tröjor (Björkqvist 2002).
Vem masserar vem
Som vi har nämnt tidigare är det mycket viktigt att man respekterar elevens vilja. Detta är också viktigt när man ska välja vem som ska massera vem. Det man ska tänka på är att en del elever är ängsligare än andra och pojkar och flickor i en viss ålder kan vara blyga för att massera varandra. Om en flicka inte vill massera en pojke eller tvärtom, så måste man som lärare acceptera detta för att skapa en ömsesidig respekt i klassrummet. Under den första tiden som man använder sig av massage i klassen är det bra om man som läraren väljer vem som ska massera vem. Man ska också ta i beaktning att man först och främst tänker på de elever som är mindre populära i klassen eller känner sig osäker på sig själv som person. Dessa elever kan placeras tillsammans med en elev som de känner sig trygg med. Har man någon
”bråkstake” i klassen eller någon som har svårt för att ta emot och ge beröring kan man som lärare bilda ett par med den eleven om eleven vill (Björkqvist 2002).
Den bästa gruppkonstellationen är alltså två och två med elever som känner trygghet för varandra. Det rekommenderas inte att göra gruppkonstellationer på tre och tre, eftersom den tredje eleven inte har kapacitet att koppla av och massera en annan elev samtidigt. När man har arbetat en längre tid med massage i klassrummet kan man låta eleverna byta massagekompis efter varje pass samt att pojkar och flickor provar att massera varandra (Björkqvist 2002).
Informera alltid föräldrarna
Innan man inför massage i skolan måste man alltid informera föräldrarna. Informationen bör ges via ett föräldramöte eller i form av ett skriftligt, informativt brev där man klargör syftet med massagen samt informerar föräldrarna att de är välkomna att höra av sig om de har frågor eller funderingar. Det som är viktigt att framföra vid informationen angående massage i skolan sammanfattas i nedanstående punkter:
den elev som inte vill vara med behöver inte
eleverna har rätt att när som helst avbryta massagen ömsesidig respekt är ett nyckelord
våldshandlingar eller andra övergrepp accepteras inte alla kläder stannar på kroppen
det är eleverna som masserar varandra
massagen utförs ofta sittande, beroende på hur långt man har kommit.
De flesta föräldrar brukar efter informationen ställa sig positiva till massage i skolan men man kan också träffa på skepsis. Ofta beror dock föräldrars negativa reaktioner på att de har en felaktig bild av massage (Björqkvist 2002). Som lärare bör man också komma ihåg att det kan finnas kulturella skillnader som motsäger massage. Det är alltså viktigt att klargöra för föräldrarna vad massage i skolan går ut på (Jelvéus 1998).
Det har visat sig att barn som sysslar med skolmassage ofta tar med sig sina kunskaper hem och masserar sina familjemedlemmar men också kräver att få massage själv i hemmet. Detta
medför att föräldrarna brukar vända sig till skolan för att få mer kunskaper om massagen som utförs för att kunna möta sitt/sina barns önskningar. Massage kan för föräldrarna öppningen till ett rikare liv med sitt/sina barn (Björqkvist 2002).
Skolmassageutbildning i Sverige
Hans Axelson som har vidareutvecklat den klassiska massagen, som används väldigt mycket här i Sverige och i övriga västvärlden, är i dag rektor för Axelsons gymnastiska institut (Sanner 2002). Institutet har sedan år 1996 varit med och startat upp flera olika massageprojekt, som har anknytning till skolan. Ett projekt som har startats upp heter Massage mot våld och visar att avsaknad av beröring ökar aggressivitet, oro och ängslan hos barn. På Axelsons gymnastiska institut tror man att massage redan från dagis kan vara ett steg mot ett mindre våldsamt samhälle (Nenander, Beröring helar kropp och själ. Vår bostad, nr.
10, 1996).
Ett annat projekt som Axelson har startat heter Massage i skola och går bland annat ut på att elever och personal inom skolans värld ska se massage som ett naturligt inslag i skolan och att man på ett enkelt och naturligt sätt kan skänka en kamrat välbefinnande. Axelsons gymnastiska institut ger föreläsningar och utbildningar om massage och dess effekter för personal inom barnomsorg och skola (http://www.axelsons.se/).
Forskning i världen
Forskning om massage sker främst vid Touch Research Institute i Miami, USA. De har bland annat studerat hur massage inverkar på barn och ungdomar vid en psykiatrisk klinik. Den regelbundna massagen på testpersonerna visade att de blev lugnare, mindre deprimerad, deras ångestnivå sjönk och de blev mer positiva till samarbete (Sanner 2002). Här i Sverige har vi professor Kerstin Uvnäs-Moberg som har forskat på hormonet oxytocin i en längre tid. Hon har dessutom varit handledare för en forskningsstudie som genomförts på några förskolor i Sverige, där de har haft dagliga inslag av massage under en längre tid. Resultatet av den dagliga massagestunden gjorde att förskolebarnen bland annat visade upp att de mådde bättre, fick det lättare att knyta kontakter och att närheten mellan barnen i försöksgrupperna ökade och konflikterna minskade (Ellneby 1999). Vi har också Axelsons gymnastiska institut här i Sverige, som forskar, har projekt och utbildningar inom bland annat barnmassage och skolmassage för hela Skandinavien (http://www.axelsons.se/).
Motivation
Allt lärande hänger på att den som studerar något själv vill lära sig. Denna vilja handlar om motivation. Ordet motivation kommer från det latinska verbet ”movere”, som betyder röra sig och motivation handlar alltså om vad som kan få oss i rörelse.
Man skiljer på begreppen inre och yttre motivation. Den inre motivationen handlar om att lära sig något för att man har lust och den yttre motivationen handlar om att man tjänar på att lära sig något nytt. Exempelvis kanske betygen förbättras om man klarar ett prov eller så kanske man får ett bra arbete om man klarar en utbildning (Hedin & Svensson 1997). Motivation gynnar inlärningen. Den som är motiverad lägger inte bara ner mer energi och tid på sina studier, utan studerar också oftare med större uppmärksamhet och intresse (Hedin & Svensson 1997, s.42).
Hur kan man då främja elevernas inre motivation? En känd motivationsfaktor är den studerandes känsla inför sina studier, sina medstuderande, läraren och den allmänna studiesituationen. Positiva känslor ökar intresset och engagemanget i lärandet. Det är här skolmassage kommer in i bilden, eftersom det är sedan tidigare konstaterat att massage gör att eleverna bland annat blir lugn och harmonisk på grund av att massage utlöser lugn och ro- hormonet, oxytocin (Sanner 2002). Massagestunder i skolan leder också till att konflikterna blir färre, respekten för varandra blir större samt att koncentrationsförmågan ökar (Ellneby 1999). När man är koncentrerad är man mer motiverad för att studera, och finns det en ömsesidig respekt mellan elever och lärare och mellan elever och elever, så har känslan för de medstuderande och för lärarna ökat (Hedin & Svensson 1997). Som lärare gör man rätt i att införa koncentrationsstärkande moment, så som massage, i undervisningen. Hedin och Svensson skriver följande:
Läraren kan alltså på flera olika sätt bidra till att motivera de studerande och därmed också öka möjligheten till djupinlärning. Det är dock viktigt att hela tiden komma ihåg att det inte finns några standardmetoder, utan att det gäller att kreativt anpassa undervisningen till omständigheterna, de studerande och ämnet (Hedin & Svensson 1997, s. 45-46).
Kopplingar till styrdokument
Skolväsendet (1999) skriver i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmen, Lpo 94, i avsnittet Skolans uppdrag; Skolan skall präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet (Lpo 94, s.7). Att införa massage i skolan är en omtanke från skolans personal eftersom vi lever i ett ”icke-taktilt” samhälle och för att överleva behöver vi beröring. Massage är ett sätt att få den livsviktiga beröringen (Jelvéus 1998).
Man kan vidare läsa i Lpo 94, i avsnittet Skolans uppdrag; Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling… Eleverna ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar(Lpo 94, s. 8). Skolmassage är ett bra instrument i den dagliga vardagen för att få elever att bry sig om och vara tillsammans med varandra. I dagens samhälle behöver vi varandra (Björkqvist 2002).
I Lpo 94, skriver man i avsnittet God miljö för utveckling och lärande att skolan ska vara en plats där trygghet och utveckling finns. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära (Lpo 94, s. 9). Enligt Sannerär massage en av de enklaste och effektivaste metoder att få eleverna lugna och mindre stressade, vilket kan resultera i att eleverna får bättre resultat när det gäller inlärning (Sanner 2002).
De riktlinjer och kunskaper som finns angivna i avsnittet Mål och riktlinjer visar att;
Alla som arbetar inom skolan skall medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor…
Skolan skall sträva efter att varje elev känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra (Lpo 94, s. 10-11).
Forskning visar att massage i skola ger eleverna positiva effekter och några av dessa är att respekten eleverna emellan ökar, eleverna blir lugnare samt att konflikterna blir färre i klassrummet (Ellneby 1999).
Syfte
Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om man med inslag av massage i undervisningen kan öka elevers motivation för skolarbete.
Precisering
Med motivation för skolarbetet menar vi att eleverna visar lust för att lära sig, visar intresse för de olika skolämnena, är koncentrerad under skoldagen och känner sig lugna i
klassrummet.
Metod
Detta avsnitt syftar till att förklara vilka metoder vi använt under våra mätningar samt ge en överblick över utförandet av utvecklingsarbetet.
Försökspersoner
Vi har gjort vårt utvecklingsarbete i en år sexa med 18 elever. Vi blev tilldelad denna klass av anställd personal på Luleå Tekniska Universitet, som sköter om vår slutpraktik. För att skydda elevernas identitet har vi valt att hålla alla försökspersoner anonyma.
Bortfall
Under utvecklingsarbetets gång har en elev har varit frånvarande under tre tillfällen och en annan elev under ett par tillfällen. Vi anser dock att detta inte på något sätt har påverkat vårt resultat.
Material
Under vårt första massagetillfälle (bollmassage) använde vi oss av små, mjuka bollar samt liggunderlag. Under resterande massagetillfällen har eleverna fått använda sig av kuddar, jackor eller mjuka tröjor om de har önskat ha något mjukt att vila huvudet mot. Eleverna fick under praktiktiden ett häfte från oss med de olika massagegreppen, som ingick i den sittande massagen. Bilderna och texten som detta kompendium bygger på, kommer från Axelsons gymnastiska institut (bilaga 6,7 & 9)
Val av metoder
Vi valde att använda oss av två kvalitativa metoder, en intervju och två enkäter. Vi valde intervju för att få en djupare förståelse av vad eleverna fick för upplevelse av massagestunderna.
Syftet med kvalitativa undersökningar är att skaffa en annan och djupare kunskap än den fragmentiserade kunskap som ofta erhålls när vi använder kvantitativa metoder. Ambitionen är att försöka förstå och analysera helheter(Patel 1991, s.99).
Vi använde oss också av två kvalitativa enkäter. Enkäterna gavs ut till alla elever som deltagit under de aktuella massagetillfällena. Enkäterna använde vi för att mäta hur många som ansåg att massagestunderna hjälpt dem att hitta motivation för skolarbetet.
Den sista metoden vi använde oss av var essäskrivning om massagestunderna. Med hjälp av den metoden hoppades vi kunna fånga reflektioner som inte kommit fram genom enkäterna och intervjun.
Intervju
Vi valde att använda intervjuer som en metod i vårt utvecklingsarbete. Vi intervjuade åtta elever ur klassen, eftersom vi varken hade tid eller resurser till att intervjua alla elever i klassen, populationen. Vi ville ha ett rättvist genusperspektiv, därför valde vi att intervjua fyra
flickor samt fyra pojkar och intervjupersonerna valde vi i samspråk med vår praktikhandledare (Patel 1991). Syftet med intervjuerna var att få en bild om klassen upplevt någon förändring av studiemotivationen under de sju veckor vi genomfört utvecklingsarbetet med dem. Därför genomfördes intervjuerna under sista praktikveckan för att den eventuella förändringen av elevernas motivation skulle vara maximal.
När urvalet av intervjueleverna hade skett och vi började intervjua dem, poängterade vi att just deras bidrag var viktigt och syftet med intervjuerna klargjordes för de utvalda eleverna.
De informerades också om att deras bidrag var helt konfidentiella och deltagandet anonymt (Patel 1991). I detta sammanhang är det också viktigt att vi betonar individens roll att få tillstånd en förändring, det vill säga, vi klargör att just hans bidrag är viktigt(Patel 1991, s.62).
Våra intervjuer var helt standardiserade med samma frågor i exakt samma ordning. Genom att använda en helt standardiserad intervju blev det lättare att jämföra och generalisera.Graden av strukturering var låg eftersom vi ville lämna maximalt utrymme för de enskilda svaren. Vi valde att inleda och avsluta intervjun med neutrala frågor samt att ge den intervjuade möjlighet att tillägga sådant som inte kommit med i frågorna, men som upplevdes viktigt för intervjupersonen att förmedla till oss. Mellan inledningen och avslutningen ställde vi frågor som i vårt fall gäller massagens inverkan på studiemotivationen (Patel 1991). Det finns både för- och nackdelar med de flesta intervjuplatser. Vi valde att genomföra intervjuerna på en lugn och avskild plats i skolan (Trost 1993).
Enkät
Vi använde oss även av enkäter för att samla in data. Enkäterna lämnades ut två gånger, före första massagetillfället och efter näst sista massagetillfället. Båda enkäterna har en hög grad av strukturering och standardisering med fasta svarsalternativ. Liksom intervjun valde vi att inleda och avsluta enkäterna med neutrala frågor. Där emellan kom frågor som rörde vårt arbetsområde, massagens inverkan på studiemotivationen (Patel 1991). Enkätsvaren var anonyma och saknade namn, nummer eller annan möjlighet till identifiering av eleverna (Patel 1991). Patel nämner i sin bok Forskningsmetodikens grunder att man bör skicka ut ett missiv till dem som ska svara på enkäten där man klargör syftet med enkäten. Vi ansåg inte detta nödvändigt eftersom vi noggrant och personligen klargjorde syftet med vårt utvecklingsarbete för eleverna under tiden vi var i klassen.
Essäskrivning
Vi valde även att använda oss av essäskrivning som en undersökningsmetod i vårt utvecklingsarbete. Essäskrivning kan beskrivas som en blandning av teknikerna dokument och dagbok. Essäskrivning är ett bra komplement till de övriga metoderna för att försöka få ett svar på vårt syfte. Patel skriver följande:
Det finns olika sätt att samla information för att få våra frågeställningar besvarade. Vi kan använda oss av befintliga dokument, test och prov, olika former av självrapporteringar, attitydskalor, observationer samt intervjuer och enkäter. Ingen av dessa tekniker kan sägas vara bättre eller sämre än någon annan. Vilken teknik vi väljer beror på vad som verkar ge bäst svar på vår frågeställning i förhållande till den tid och de medel som står till vårt förfogande (Patel 1991, s.54).
De skriver vidare:
Dagböcker är en form av självrapportering som vi kan använda för att samla information. Med dagböcker menar vi i det här avsnittet sådana dagböcker som vi ber människor föra eller skriva kring ämnen som vi har intresse av att undersöka(Patel 1991, s.57).
Före eleverna skulle skriva essäerna valde vi att skriva upp några punkter på tavlan som vi ville att eleverna skulle ta med i sina essäer (bilaga 8). Man kan därför säga att essäerna hade en ganska hög grad av standardisering och en låg grad av strukturering (Patel 1991).
Genomförande
Tidsplan för genomförandet av arbetet
Höstterminen 2002
Vårt utvecklingsarbete inleddes med att skriva och lämna in PM för bedömning och godkännande under november månad.
Vårterminen 2003
Vi tog kontakt med vår vetenskapliga handledare och påbörjade diskussion om utvecklingsarbetets utformning samt studier av tidigare forskning i ämnet massage i skolan.
Vi tog också kontakt med vår praktikhandledare på aktuell skola i april månad.
Bakgrund, syfte och metod färdigställs under maj månad och lämnas in i början av juni för godkännande av vår vetenskapliga handledare.
Kontinuerlig kontakt med vår vetenskapliga handledare hålls under terminens gång.
Höstterminen 2003
Vi tog kontakt med vår vetenskapliga handledare för att få ett godkännande av genomförandet.
Kontakt togs även med praktikhandledaren och vi bestämde oss för att träffas en gång innan slutpraktiken påbörjades, detta för att vi inte skulle vara helt okända för varandra. Vi ville även att vår praktikhandledare skulle få vetskap om vårt utvecklingsarbete. Mötet hölls under vecka 40 på praktikskolan. Under denna vecka lämnade vi även ett brev som vår praktikhandledare skulle skicka ut till elevernas föräldrar (bilaga 1).
Praktiken inleddes vecka 41 och slutfördes vecka 47.
Vecka 48 påbörjades slutförandet av utvecklingsarbetet.
Tidsplan för genomförandet av utvecklingsarbetet
Vecka 41 Tillfälle 1-enkät
Vi delade ut den första enkäten till eleverna (bilaga 2).
Tillfälle 2-förklaring av skolmassage och beröringsövning
Vi förklarade varför vi befann oss i deras klass samt vad vi skulle göra för uppgifter med eleverna. Vi berättade också i stora drag vad beröring och skolmassage är och hur vi skulle introducera och arbeta med detta (bilaga 3). Vi berättade också att de skulle få svara på ytterligare en enkät samt att åtta slumpvis valda elever skulle få vara med i en intervju som handlade om massage. Lektionen avslutades med en beröringsövning, pepparkakskull (bilaga 4).
Vecka 42
Tillfälle 3-Bollmassage
Vi började där vi hade slutade och fortsatte med ytterligare en beröringsövning, bollmassage, som syftade till att eleverna skulle våga röra vid varandra. Bollmassagen utfördes i par om två och två och eleverna själva fick välja vilken de ville vara med (bilaga 5).
Vecka 43
Tillfälle 4-Sittande massage med tonvikt på ryggen
Vi introducerade sittande massage med tonvikt på ryggen. Massagen utfördes i par om två och två, slumpvis valda av oss (bilaga 6).
Vecka 44
Tillfälle 5-Påbyggnad av sittande massage
Vi introducerade axel-/arm-/och handmassage. Massagen utfördes i par om två och två, slumpvis valda av oss (bilaga 7).
Vecka 45
Tillfälle 6-Repetition av sittande massage med tonvikt på ryggen
Repetition av tillfälle fyra (bilaga 6). Massagen utfördes i par om två och två, slumpvis valda av oss.
Tillfälle 7-Sittande massage, hela programmet
Vi gjorde hela programmet, vilket innefattar rygg, axlar, armar och händer (bilaga 6-7).
Massagen utfördes i par om två och två, slumpvis valda av oss.
Vecka 46
Tillfälle 8 och 9-Sittande massage enbart med hjälp av massagehäftet
Eleverna fick på egen hand utföra massagen, enbart med handledning från massagehäftet (bilaga 6-7). Den här veckan fick eleverna skriva en essä om massage (bilaga 8)
Vecka 47
Tillfälle 10-Ansiktsmassage
Eleverna fick prova på en enkel form av ansiktsmassage (bilaga 9).
Tillfälle 11-Valfri massage
Eleverna fick själva bestämma vilken slags massage de ska ge/få.
Under den här veckan påbörjades och avslutades intervjuerna med de åtta utvalda eleverna (bilaga 10). Den andra och sista enkäten delades ut till eleverna (bilaga 11).
Resultat
Detta avsnitt syftar till att ge all bearbetad data från undersökningarna, relaterat till vårt syfte.
Enkätsammanställning
I stapeldiagrammen kommer det högsta värdet vara tretton, vilket är det högsta värdet som vi har fått ut av det insamlade enkätsvaren. Totalt deltog arton elever i den första enkäten och i den andra enkäten deltog sexton elever.
Före massagetillfällena Efter det sista massagetillfället
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
Antal elever
Inte alls bra Ganska bra Bra Mycket bra Enkät 1
Trivs du bra i skolan?
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
Antal elever
Inte alls bra Ganska bra Bra Mycket bra Enkät 2
Trivs du bra i skolan?
I den första enkäten som delades ut under den första veckan, innan vi hade börjat med massage har tre elever svarat att de trivs ganska bra i skolan. I den andra enkäten, som delades ut efter den sista massagestunden är det inte någon elev som har svarat att de trivs ganska bra i skolan. Utan samtliga elever har svarat att de trivs bra eller mycket bra i skolan.
Före massagetillfällena Efter det sista massagetillfället
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
Antal elever
Inte alls lugn Ganska lugn Lugn Mycket lugn Enkät 1
Känner du dig lugn när du är i skolan?
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
A nt a l e l e v e r
Int e alls lugn Ganska lugn Lugn Mycket lugn Enk ät 2
Blir du lugn av massagestunderna i skolan?
I den första enkäten som delades ut under den första veckan, innan vi hade börjat med massage har tre elever svarat att de känner sig mycket lugna när de är i skolan. I den andra enkäten, som delades ut efter den sista massagestunden är det dock en elev som har svarat att hon/han inte alls upplever att hon/han blir lugn efter massagestunderna och en elev upplever att hon/han känner sig ganska lugn efter massagestunderna. Det är sju elever som har svarat att de känner sig mycket lugna av massagestunderna.
Före massagetillfällena Efter det sista massagetillfället
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
Antal elever
Inte alls bra Ganska bra Bra Mycket bra Enkät 1
Kan du koncentrera dig bra i skolan?
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
Antal elever
Inte alls koncentrerad
Ganska koncentrerad
Koncentrerad Mycket koncentrerad Enkät 2
Blir du koncentrerad för ditt skolarbete av massagestunderna i skolan?
I den första enkäten som delades ut under den första veckan, innan vi hade börjat med massage, har en elev svarat att hon/han kan koncentrera sig ganska bra i skolan. I den andra enkäten, som delades ut efter den sista massagestunden, är det en elev som har svarat att hon/han inte alls upplever att hon/han blir koncentrerad för sitt skolarbete av
massagestunderna. Tre elever har svarat att de blev ganska koncentrerad av massagestunderna.
Före massagetillfällena Efter det sista massagetillfället
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
Antal elever
Inte alls motiverad
Ganska motiverad
Motiverad Mycket motiverad Enkät 1
Är du motiverad för ditt skolarbete?
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
Antal elever
Inte alls motiverad
Ganska motiverad
Motiverad Mycket motiverad Enkät 2
Blir du motiverad för ditt skolarbete av massagestunderna i skolan?
I den första enkäten, som delades ut under den fösta veckan, innan vi hade börjat med massage är det två elever som inte alls är motiverad för sitt skolarbete och fem elever har svarat att de är ganska motiverad för skolarbetet. I den andra enkäten, som delades ut efter den sista massagestunden, är det en elev som svarat att hon/han inte alls blir motiverad av massagestunderna. Det är en elev som har svarat att hon/han blir ganska motiverad av massagestunderna och det är nio elever som har svarat att de blir motiverad av massagestunderna.
Före massagetillfällena
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
Anatal elever
Inte alls intresserad
Ganska intresserad
Intresserad Mycket intresserad Enkät 1
Är du intresserad av att lära dig nya saker i skolan?
I den första enkäten, som delades ut under den första veckan, innan vi hade börjat med massage, är det en elev som har svarat att hon/han inte alls är intresserad av att lära sig nya saker i skolan. Det är sex elever som har svarat att de är ganska intresserade av att lära sig nya saker i skolan och sju elever har svarat att de är intresserad av att lära sig nya saker i skolan.
Fyra av eleverna är mycket intresserade av att lära sig nya saker i skolan.
Efter det sista massagetillfället
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
Ant a l e l e v e r
Int e alls bra Ganska bra Bra Mycket bra Enk ät 2
Vad tycker du om massagestunderna i skolan?
I den andra enkäten som delades ut efter den sista massagestunden är det två elever som anser att massagetillfällena de har haft har varit ganska bra medan det är en elev som tycker att de har varit bra. Tretton elever tycker att massagestunderna har varit mycket bra.
Intervjusammanställning
Intervjusammanställningen gjordes efter vi genomfört de åtta intervjuerna, den sista veckan under vår praktik. Vi har i våra intervjuer försökt ta reda på om elevernas motivation för skolarbetet har påverkats positivt sedan vi börjat med regelbundna massagestunder.
Fråga 1: Hur har du upplevt massagestunderna?
Genomgående kan sägas att alla de intervjuade upplevde massagen som väldigt skön. De tyckte också att massagestunderna gjorde att de blev mer avslappnade, lugna och kunde arbeta bättre efteråt. Det framkom även att en av de intervjuade eleverna upplevde massagestunderna som positiva eftersom personen då kände sig snäll mot klasskompisen som denne gav massage till. En annan upplevde att massagen gjorde att man blev bättre kompis med de andra i klassen och en svarade att massagestunderna gjorde att det blev jättebra stämning i klassrummet.
Fråga 2: Hur känner du dig efter du har fått massage?
Alla svarade att de efter massagestunderna kände sig lugna och avslappnade. En svarade att han/hon blev väldigt trött efteråt och fem svarade att massagestunderna gav dem mer ork och energi som gjorde att de orkade arbeta med skolarbetet mer effektivt. En hade i samband med en förkylning upplevt att han/hon blev yr och illamående efter ett massagetillfälle.
Fråga 3: Känner du dig mer motiverad för skolarbetet efter massagen?
På den här frågan svarade en person att han/hon inte upplevt någon skillnad medan resterande svarade att massagestunderna gjorde att de blev mer motiverad för skolarbetet.
Fråga 4: I så fall, få vilket sätt?
Flera upplevde att massagen gjorde att de kunde koncentrera sig bättre efteråt och en elev föreslog att man skulle ha massage mellan två tunga ämnen så som svenska och matematik för att orka koncentrera sig bättre. En svarade att han/hon är mer motiverad efter en massagestund eftersom han/hon då fått varva ner och ta det lugnt en stund och är därför inte så trött. En annan svarade att massagestunderna gjorde att hjärnan tömdes och att han/hon efteråt kunde börja ”fylla på” igen.
Fråga 5: Har du något mer att berätta, angående massagestunderna?
Alla uppgav att de vill fortsätta att regelbundet ha massage i skolan. En tillade att han/hon tyckte det var bra att alla var tvungen att massera alla och att de inte fick välja grupper själv.
Han/hon upplevde att detta gjorde att klassen kom närmare varandra. En elev sa att han/hon upplevt det jobbigare att ta itu med skolarbetet de dagar de inte hade massage på schemat. En annan elev sa att han/hon tyckte massage var skönare än avslappningsövningar som eleverna fått prova på under idrottslektionerna.
Intervjusammanfattning
Genom att ha genomfört intervjuer har vi fått reda på att alla de intervjuade eleverna har upplevt massagestunderna som sköna och de vill fortsätta ha regelbundna massagetillfällen i skolan. De berättade också att de upplevde att massagestunderna hade gjort dem mer lugn, avslappnad, fått mer energi och ny ork, mer koncentrerad för skolarbetet och att man blev bättre kompis med de man givit och fått massage av. Alla utom en elev berättade också att de blev mer motiverad för sitt skolarbete efter en massagestund och det kom på förslag att man skulle ha massage mellan två tunga skolämnen. En elev berättade också att hon/han blev trött direkt efter massagestunden och en elev berättade att hon/han blivit yr och illamående efteråt i samband med en förkylning.
Essäsammanställning
Essäskrivningen genomfördes under en svensklektion, under näst sista praktikveckan. Genom essäskrivningen har vi dels försökt få fram åsikter om massagestunderna som kanske inte framkommer i enkäterna och intervjuerna, dels försökt styrka det som under tidigare genomförda undersökningar framkommit. Före essäskrivningen skrev vi upp några punkter på tavlan som vi ville att alla elever skulle ta med i sin essä (bilaga 8). Utifrån dessa punkter har vi nedan valt att sammanställa essäerna i en löpande text med inslag av citat från elevernas texter.
Punkt 1: Hur känns det att få/ge massage?
Genomgående kan man säga att alla de som medverkade i essäskrivningen upplevde att det var väldigt skönt att få massage. Många av eleverna skriver att det är skönare att få massage än att ge massage, men att det ska vara rättvist. Man ska få lika mycket massage som man ger.
En elev skrev: Det känns lite jobbigt att ge massage men det ska vara jämt för båda som masserar. Några av eleverna skrev att det var roligare att ge massage än att få: Jag tycker det är roligare att ge massage än att få. En annan elev skrev: Det känns bra att ge massage. Dom man masserar tycker det är skönt.
Några av eleverna påpekade att de fick lite ont i händerna när de gav massage och därför blev det jobbigare att ge än att få: Det känns skönt att ge massage fast man får lite ont i händerna. Några av eleverna upplevde att det gick bättre och bättre att både ge och få massage för varje gång de hade massage. En elev skrev: När vi hade massage första gången så var det inte lika skönt som det är nu.
En annan elev skrev så här: I början då vi masserade var man lite spänd i kroppen. Nu så är man mer avslappnad när man ska ge eller få massage.
Punkt 2: Hur känner du dig när du har fått massage?
Genomgående har alla elever upplevt massagestunderna som positiva. Eleverna har genom essäerna berättat att de antingen kände sig lugnare, mindre stressade, mer avslappnad, mer koncentrerad för kommande skolarbete genom massagestunderna. En elev beskrev det så här:
Man är nästan som en ny person, man är inte stressad man är glad och så. En annan elev beskrev det så här: Jag har blivit mer avslappnad efter vi har börjat med massage.
Många utav eleverna har även beskrivit att de får en ”energikick” av massagestunderna. En elev beskrev det så här: Efter att man har fått massage blir jag piggare och jag känner mig avslappnad. Man får extra energi.
Punkt 3: Har du märkt någon skillnad sedan vi har börjat med massage?
Merparten av eleverna hade lagt märke till en förändring i klassrummet, sedan de börjat med massage. De förklarar genom essäerna att det har blivit lugnare i klassrummet och det är inte lika mycket prat före och under lektionerna. En elev beskrev det så här: Jag har märkt en stor skillnad i klassrummet. Det har blivit mycket lugnare och tystare. Många berättar också att de har fått det lättare att koncentrera sig under lektionerna, då de har haft massage. En elev skrev så här: Jag kan i alla fall koncentrera mig bättre när jag fått massage. Flera elever har också förklarat att de har blivit bättre kompis med de elever som de en gång har givit och fått massage av. En elev beskrev det så här: Jag har blivit bättre kompis med dem som man masserar och klassen har kommit närmare varandra.
Essäsammanfattning
Genom essäskrivning med eleverna fick vi reda på att eleverna är väldigt positiva inställda till massagestunderna och att de har tyckt om massagestunderna. Genomgående tyckte de att det var skönare att få massage än att ge, men det skulle vara rättvist. Därför måste man både ge och få massage. En anledning till att eleverna upplevde det som jobbigare att ge än att få massage är att de fick ont i händer/fingrar när de masserade varandra. Effekterna av massestunderna har varit positiva och många av eleverna skrev att de blev lugnare, mindre stressad och mer koncentrerad för kommande skolarbete. Många märkte också skillnader i klassrummet. I deras essäer skrev de att det blev lugnare i klassrummet och inte lika mycket prat och skrik mellan lektionerna. En del berättade också att de kunde koncentrera sig bättre efter att de hade haft en massagestund. Många berättade också att de blev bättre kompis med elever som de en gång har givit och fått massage av.
Diskussion
Detta avsnitt syftar till att diskutera arbetets tillförlitlighet samt undersökningens relevans mot syftet. Avsnittet behandlar även resultatdiskussionen, där bakgrunden diskuteras mot utvecklingsarbetets syfte. Det finns också ett avsnitt som behandlar fortsatt forskning.
Reliabilitet
Enligt Patel (1991) måste man veta att det man undersöker görs på ett tillförlitligt sätt, det vill säga att det har en god reliabilitet. Vi anser att det vi har undersökt har en god reliabilitet. Alla elever har deltagit och varit aktiva under massagestunderna, undantaget de elever som varit frånvarande på grund av sjukdom, ledighet eller liknande. Reliabiliteten är hög då vi valt att använda oss av tre undersökningsmetoder för att på bästa möjliga sätt kunna se om en förändring skett. Intervjuerna kompletterar och styrker enkätsvaren. Essäerna som eleverna under en svensklektion fick skriva tog fram sidor med massagestunderna som vi kanske inte tidigare tänkt på. I Patel står det att man måste förhålla sig kritiskt till dokument för att kunna göra en bedömning om fakta eller upplevelser är sannolika.
Den inledande källkritiken innebär att vi måste ta reda på när och var dokumentet har tillkommit.
Vidare måste vi ta ställning till varför ett dokument tillkommit: Vilket syfte hade upphovsmannen
med dokumentet? Under vilka omständigheter tillkom dokumentet? Slutligen måste vi ta ställning till upphovsmannen själv: Vem var han? Vilken relation hade han till händelsen? Framställdes dokumentet under någon form av påverkan? (Patel 1991, s.55-56)
Vi har tagit ställning till dettaoch haft ett kritiskt förhållningssätt till essäerna, vilket inte varit speciellt svårt med tanke på att vi varit med när essäerna tillkommit, vi var anledningen till att essäerna skrevs, vi känner eleverna som skrivit essäerna och kan därför bedöma sanningshalten i essäerna och vi vet i vilken mån vi har påverkat/styrt essäerna. För att kunna få så uttömmande svar som möjligt under intervjuerna valde vi att genomföra dem under vår sista praktik vecka. Vid den tidpunkten kände eleverna oss väl och kunde därför svara öppet och ärligt på frågorna. Vid den tidpunkten hade de också fått uppleva alla massagestunder (utom den sista) för att största möjliga förändring skulle ha kunnat ske. För att man ska kunna observera om en förändring sker så krävs att man har en viss tid på sig att arbeta med utvecklingsarbetet. Vi hade i detta fall tilldelats sju veckors praktik. Den första veckan var vi bara med och observerade för att på ett naturligt sätt kunna smälta in i klassen och kunde därför inte ha något massagetillfälle tillsammans med eleverna. En annan vecka bestod bara av två arbetsdagar då eleverna hade tre dagars höstlov och den veckan kunde vi bara genomföra ett massagetillfälle. Hade vi haft längre tid på oss att arbeta med massagen så hade vi förmodligen ännu tydligare kunnat observera en förändring hos eleverna, eftersom vi då kunde ha genomfört flera massagestunder med eleverna. Vad som också har kunnat påverkat vårt resultat är svaren från enkäterna och intervjuerna, på grund av att människor upplever frågorna olika utifrån livserfarenheter och kunskaper (Patel 1991).
Validitet
Enligt Patel (1991) bör man veta om man undersöker det man avser att undersöka, det vill säga om man har en god validitet. Genom att använda oss av tre olika undersökningsmetoder anser vi att vi på bästa möjliga sätt har försökt få en god validitet. Det kan dock sägas att essäskrivningen som eleverna genomförde tog fram fakta som dels var i allra högsta grad relevant utifrån vårt syfte men också fakta som inte var relevant utifrån vårt syfte, bland annat hur det känns att få/ge massage samt övriga åsikter som eleverna hade om våra massagestunder.
Resultatdiskussion
Historiskt sett har massage varit en behandlingsform vars syfte var att läka och lindra smärta (Lindell, 1984). Den tanken har följt med oss under en lång tidsperiod och det var inte förrän på 1990-talet som man börjad förändra och utveckla synen av vad massage ger för effekter (Sanner 2002). Vi tror att den förut trångsynta synen på massage är en bidragande orsak till massagens sena intåg i skolvärlden. Författaren och professor Kerstin Uvnäs-Moberg förklarar att en av effekterna av regelbunden massage i skolan kan vara att eleverna känner sig mer lugn, på grund av att massagens beröring utsöndrar det så kallade lugn och ro- hormonet, oxytocin (Uvnäs-Moberg 2000). Detta lade vi redan tidigt märke till under vårt utvecklingsarbete och det bekräftas även av eleverna själva i våra undersökningar vi har gjort.
Vi anser att man som lärare bör försöka hitta metoder där eleverna tillåts slappna av och gå ner i varv eftersom vi nu lever i en tidsålder där allt går på högvarv och kraven utifrån ständigt höjs. Allt fler människor går in i väggen och bränner ut sig i förtid. Detta gäller inte bara vuxna människor utan även fler och fler barn och ungdomar (Björkqvist 2002). Vi anser att massage är en av nycklarna till avspända, lugna och harmoniska elever.
