EXAMENSARBETE
Effekter av fysisk aktivitet på barn och
ungdomar med övervikt och obesitas
En litteratursammanställning
Anders Svensson
Linnea Svensson
Sjukgymnastexamen Sjukgymnast
Luleå Tekniska Universitet Sjukgymnastutbildningen Institutionen för hälsovetenskap
- Effekter av fysisk aktivitet på barn och ungdomar med
övervikt och obesitas
En litteratursammanställning
- The effects of physical activity on overweight and obese
children and adolescents
A literature review
Anders Svensson
Linnea Svensson
S0001H HT2011
2 | P a g e
Abstrakt
Bakgrund: Förekomsten av obesitas bland barn och ungdomar har under de senaste tio åren ökat
drastiskt och fortsätter att öka. Trots rekommendationer från WHO har schemalagd fysisk aktivitet (FA) under skoltid minskats, även i hemmet har det stillasittande beteendet ökat allteftersom elektronisk utrustning används mer. Barn och ungdomars deltagande i fysiska aktiviter på fritiden har minskat och gett plats åt ”screen-time”. Syfte: Syftet med studien var att genom en litteratursammanställning undersöka vilka effekter FA, diet, beteendeterapi och stillasittande beteende har, samt vilka orsaker som finns till obesitas hos barn och ungdomar.
Metod: Datainsamling via artikelsök i databaser. Granskning av de 28 inkluderade studier
gjordes via PEDro scale. Resultat: I resultatet av denna litteratursammanställning visar artiklar att FA signifiknat kan förändra kroppssammansättningen. Det går även att läsa att diet
tillsammans med FA är signifikant mer effektivt än enbart FA. Dock visar flertalet artiklar att det som ger bäst resultat för förändring av kroppssammansättningen och BMI är FA kombinerat med diet och beteendeterapi. Flertalet artiklar visade på ett signifikant samband mellan stillasittande beteende och övervikt. Omedvetenhet hos föräldrar, barn och ungdomar kan vara orsaker till övervikt. Studier visade att skolan har stor inverkan på den sammanlagda tiden FA. Konklusion: För att åstadkomma viktminskning och ett förändrat beteende hos barn och ungdomar är
multidisciplinära insatser det tillvägagångssätt som är mest effektivt.
3 | P a g e
Abstract
Background: The incidence of obesity among children and adolescents over the past ten
years has increased dramatically and continues to increase. Despite recommendations from the WHO has scheduled physical activity (PA) during school hours reduced. Even in the home the sedentary behavior has increased as the use of electronic devices has increased. Children and young people's participation in physical activity during leisure time has declined and given place to "screen time". Purpose: The purpose of this study was that through a literature review examine the effects of PA, diet, behavior therapy and sedentary behavior, and
what reasons there are to obesity in children and adolescents. Method: Data collection via article search in databases. Reviewing of the 28 included studies was
made by Pedro scale. Results: The results of this literature
review shows that PA articles significantly can alter body composition. It also shows
that dieting along with PA is significantly more effective than just PA. However, the majority of the articles show that the best results for changes in body composition and BMI are reached through combining PA with diet and behavior therapy. Most of the articles showed a significant association between sedentary behavior and obesity. Lack of awareness among parents, children and adolescents may be causes for obesity. Studies showed that the school has a major impact on the total time the PA. Conclusion: In order to achieve weight loss and behavioral change in children and adolescents are multi-disciplinary efforts the most effective.
4 | P a g e
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ___________________________________________________________ 4 Syfte ________________________________________________________________________ 9 Frågeställning ________________________________________________________________ 9 Metod och material ___________________________________________________________ 10
Datainsamling _______________________________________________________________ 10 Inklusionskriterier: ___________________________________________________________ 10 Exklusionskriterier: ___________________________________________________________ 10 Tabell 1: Datainsamling Analys _________________________________________________ 12 Analys ______________________________________________________________________ 13
Resultat _____________________________________________________________________ 14
Effekter av fysisk aktivitet på övervikt och obesitas __________________________________ 14 Effekter av endast fysisk aktivitet_________________________________________________ 15 Effekter av fysisk aktivitet tillsammans med diet ____________________________________ 15 Effekter av fysisk aktivitet tillsammans med beteendeterapi och diet ____________________ 16 Övervikt orsakas av föräldrarnas omedvetenhet om vad som är en hälsosam livsstil ________ 18 Stillasittande beteende och tv- tittande kan orsaka övervikt ____________________________ 19 Omedvetande hos barn och ungdomar är en orsak till övervikt _________________________ 19 Stillasittande i skolan kan orsaka övervikt _________________________________________ 20
Diskussion __________________________________________________________________ 21
Resultatdiskussion ____________________________________________________________ 21 Metoddiskussion ______________________________________________________________ 25
Konklusion __________________________________________________________________ 27 Bilaga 1
Fysisk aktivitet och andra påverkansfaktorer (diet, stillasittande beteende och livskvalité) för obesa barn och ungdomar
Bilaga 2
5 | P a g e
Introduktion
Det är sedan länge känt att fysisk aktivitet (FA) bidrar till prevention av ett flertal kroniska sjukdomar, och är associerat med förhindrande av en för tidig död (WHO, 2011). FA definieras av World Health Organisation (WHO) som vilken kroppslig rörelse som helst initierad av skelettmuskulaturen och som kräver energiåtgång (WHO, 2011).
Det finns en linjär relation mellan fysisk aktivitet och god hälsa, där de människor som är mest fysiskt aktiva löper minst risk för kroniska sjukdomar och för tidig död (Warburton et. al. 2006). Alla människor, både unga och vuxna, är skapta för rörelse och aktivitet, dock är barn ofta mer fysiskt aktiva och i rörelse till skillnad från vuxna, som medvetet tränar för att vara hälsosamma (Boisseau & Delamarche, 2000). Barn och ungdomar är inte vuxna i miniatyr, de mognar och växer upp i sin egen takt, och reagerar därmed individuellt både hormonellt och metaboliskt på FA under uppväxten (Boisseau & Delamarche, 2000).
Det krävs större aerob kapacitet hos ett överviktigt barn för att barnet ska orka bära upp sin egen kroppstyngd vid FA (Ratel et. al. 2006). Därför är det fysiologiskt svårare för dessa barn att utföra krävande FA jämfört med jämnåriga och normalviktiga barn (Ratel et. al. 2006). Överviktiga och obesa barn tolererar FA sämre än normalviktiga barn, p.g.a. den ökade kroppsvikten som belastar muskler, skelett och hjärta (Ratel et. al. 2006). Tyvärr har FA, och framförallt aerob kapacitet, drastiskt minskat bland unga män under de senaste decennierna (Kyröläinen et. al. 2010).
6 | P a g e
under uppväxten och i vuxen ålder bör en ökning av den FA som ingår i läroplaner göras (Datar & Sturm, 2004). Risken att drabbas av kroniska sjukdomar finns redan under barndomen och ökar vartefter vi åldras, och därför bör hälsopromotiva program utvecklas individuellt efter ålder och starta redan i unga år (Warburton et. al. 2006).
Obesitas är ett världsomfattande och hela tiden ökande signifikant problem (Gordon-Larsen, Nelson & Popkin 2004). I USA har förekomsten av obesitas nära på fördubblats under 1990- talet, och under samma tidsspann har överviktsrelaterade sjukdomar som diabetes typ 2 ökat (Kyröläinen et. al. 2010). Definitionen enligt WHO för övervikt och obesitas är ett BMI över 25 respektive ett BMI över 30. Närmare 43 miljoner barn under fem års ålder är överviktiga enligt WHO:s statistik 2010 (WHO, 2011). Obesitas definieras även av Martinez (2000) som ett överskott av kroppsfett orsakat av att kaloriintaget överskrider energiåtgången.
7 | P a g e
Ytterligare en stor orsak till övervikt anses vara inaktivitet eller aktivitet med ett ökat energiintag som följd (Hansen et. al. 2007). Dock har tidigare insamlad data visat att aerobt kroppsarbete under längre tid inte ökar hungern och därmed inte heller det dagliga matintaget (Hansen et. al. 2007). Det har inte bara skett en minskning av FA under barn och ungdomars fritid, utan även i skolan (Datar & Sturm, 2004). Ledningen på skolor världen över har fått tvetydiga besked, där FA sägs vara nödvändigt för att minska och förhindra uppkomst och förekomst av övervikt bland unga (Datar & Sturm, 2004). Det finns även rapporter där resultatet visat på att den typiska schemalagda FA som erbjuds i skolor är undermålig, och inte har någon signifikant betydelse i förhindrandet av övervikt bland barn och ungdomar (Datar & Sturm, 2004). Trots att FA i studier bevisats öka den teoretiska inlärningen, har många skolor minskat den totala tiden FA under en skolvecka för att ge plats åt de teoretiska studierna (Strong et. al. 2005; Datar & Sturm, 2004). Strong et. al. (2005) säger i sin studie att barnomsorgen, förskolor, skolor och familjen är viktiga för att uppmuntra en hälsosam livsstil hos barn och ungdomar samt för att förebygga och minska övervikt.
Vid behandling av övervikt har fysisk aktivitet på recept (FAR) använts under flera år, och FYSS (Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling) är den manual som använts vid ordination (www.fhi.se). Den yrkesgrupp som aktivt under senare år använt FAR och FYSS är sjukgymnaster, och enligt Robinson (1999) och Hughes et. al. (2008) är familjebaserad
behandling som innefattar FA den metod som visat sig vara mest effektiv för viktnedgång hos barn och ungdomar. Sjukgymnaster har länge haft kunskapen och instrumenten
(cykelergometertest för mätning av VO2MAX, ”skin-fold-test”, midjemått, överarmsmått, 6
minuter gångtest, 12 minuter gångtest, puls, andningsfrekvens) att upptäcka och mäta förekomst och grad av övervikt (Beckung et. al. 2002). Däremot kan det vara svårt att mäta och upptäcka övervikt eller risk för övervikt hos barn, då barn hela tiden utvecklas fysiologiskt. Dock är BMI (Body Mass Index) ett bra instrument för att utvärdera om barnets viktkurva utvecklas normalt, relaterat till mängden FA barnet deltar i (Fernandes & Sturm, 2011). Sjukgymnastens ansvar vid behandling av övervikt och obesitas hos barn och ungdomar skulle kunna vara att
8 | P a g e
9 | P a g e
Syfte
Syftet med studien var att genom en litteratursammanställning undersöka vilka effekter fysisk aktivitet och andra påverkansfaktorer har, samt vilka orsaker som finns till obesitas hos barn och ungdomar.
Frågeställning
Vad har fysisk aktivitet för effekt på övervikt och obesitas hos barn och ungdomar?
Vilka andra, och hur, kan andra påverkansfaktorer än fysisk aktivitet ha effekt på övervikt och obesitas hos barn och ungdomar?
10 | P a g e
Metod och material
Datainsamling
Litteraturstudien baseras på vad vetenskaplig litteratur beskriver om fysisk aktivitet och dess effekter på barn och ungdomar med övervikt och obesitas, samt vilka bakomliggande orsaker som kan finnas. Sökning efter artiklar gjordes i AMED, PubMed och Cinahl. Sökningen av artiklar gjordes mellan 2011-10-01 till 2011-10-31. Sökningarna begränsades med hjälp av
inklusions- och exklusionskriterier som redogörs för nedan. Sökorden som användes var exercise,
effects, children, obese och causes. Sökningen i PubMed med sökorden children AND obesity AND causes begränsades till RCT-studier pga. att första sökningen utan denna begränsning gav
en sökning med 2193 träffar. Detta höga antal träffar hade varit alltför stort för att kunna hantera inom den satta tidsramen. Litteratursökningen resulterade i sammanlagt 265 artiklar. Träffarna granskades via abstrakt. 41 artiklar var relevanta för studiens syfte och lästes i full text, även artiklarnas referenslistor granskades. 28 av dessa 41 artiklar inkluderades sedan i litteraturstudien, tre av dessa 28 var artiklar funna via referenslistor. Artiklarna lästes och granskades utifrån PEDro scale för rapportskrivning, poängsättning enligt PEDro scale och översättning till SBU:s gradering för bevisvärde av Juhlin et. al. (2006) redovisas i tabell 2. Insamlad data sammanställs i tabell 3 och 4, i bilaga 1 och 2 samt i text under rubriken resultat.
Inklusionskriterier:
- Artiklar skrivna på svenska och engelska - Artiklar publicerade mellan 1990-2011 - Artiklar i free full text
Exklusionskriterier:
- Kvalitativa studier
12 | P a g e
Tabell 1: Datainsamling
Databaser Antal träffar Relevanta Inkluderade från
ref.lista Cinahl
Limits: full text, engelska, svenska, all child
Children AND obesity AND causes 17 2 (6 dubletter) 1 Children AND exercise AND obesity 59 14 (5 dubletter) 1 AMED
Limits: linked full text
Children AND obesity AND causes 1 1 (1 dublett) Children AND exercise AND obesity 9 2 PubMed
Limits: free full text, engelska, svenska, all child
13 | P a g e
Analys
De artiklar som inkluderades i studien granskades och poängsattes via PEDro scale. PEDro scale är ett instrument för granskning av randomiserade och kontrollerade artiklars kvalité. Skalan är uppbyggd kring 11 kriterier där varje kriterium ger en poäng, varav endast 10 räknas med i den slutgiltiga bedömningen. Efter att aktuella artiklar granskats och poängsatts via PEDro scale, överfördes artiklarnas PEDro-poäng till bevisvärde enligt SBU (tabell 2). Bevisvärde är den vetenskapliga kvaliteten i en studie och studiens förmåga att besvara en viss frågeställning på ett tillförlitligt sätt (SBU, 2011.b). Studiers bevisvärde kan kategoriseras in i tre kategorier: lågt bevisvärde, medelhögt bevisvärde och högt bevisvärde (SBU, 2011.a).
Tabell 2: Poäng enligt PEDro scale omsatta till bevisvärde enligt Juhlin et. al. (2006). PEDro Scale Studiers bevisvärde enligt SBU
8-11
Högt bevisvärde.
Tillräckligt stor studie, lämplig studietyp, väl genomförd och analyserad. Kan vara en stor, randomiserad kontrollerad studie (RCT) när det gäller utvärdering av en behandlingsform. För övriga områden: uppfyller väl på förhand uppställda kriterier.
4-7
Medelhögt bevisvärde.
Behandlingseffekter: kan vara stora studier med kontroller från andra
geografiska områden, matchade grupper eller liknande. För övriga områden: uppfyller delvis på förhand uppställda kriterier.
0-3
Lågt bevisvärde.
Skall ej ligga som enda grund för slutsatser, t.ex. studier med selekterade
kontroller (retrospektiv jämförelse mellan patientgrupper som fått respektive inte fått en viss behandling), stora bortfall eller andra osäkerheter. För övriga
14 | P a g e
Resultat
Effekter av fysisk aktivitet på övervikt och obesitas
Alla 16 inkluderade artiklar innefattade FA som intervention, och 13 av dessa innehöll även diet-och kostinterventioner, två studier baserades på interventioner där hela eller delar av barnets familj involverades och sju studier lade även till beteendeterapi i behandlingen. Deltagarna i studierna var mellan fem och 17 år. Antalet deltagare i studierna varierade mellan 11 personer och 268 personer. Studiernas varaktighet varierade mellan två till 24 månader. De inkluderade studierna som sammanfattats i bilaga 1 utvärderade fysisk träning och andra påverkansfaktorer och dess effekt på övervikt och obesitas hos barn och ungdomar.
Resultatet presenteras efter underrubrikerna, effekter av endast fysisk aktivitet, effekter av fysisk
aktivitet tillsammans med diet och effekter av fysisk aktivitet tillsammans med beteendeterapi och diet. Artiklarna presenteras sammanfattat i bilaga 1.
Tabell 3:16 artiklar i kategorin fysisk aktivitet och påverkansfaktorer inkluderades i studien.
(Bilaga 1)
Författare & år
Intervention
PEDro/SBU
Kalarchian et. al. (2009)
Diet och FA 10/10
Högt Waling et. al.
(2010)
Diet och FA 8/10
Högt Ounis et. al.
(2010)
FA 7/10
Högt Sacher et. al.
(2005)
FA, Diet och beteendeterapi 5/10 Medel Calders et. al.
(2008)
FA och diet 6/10
Medel Hagströmer et. al.
(2008)
FA 8/10
Högt Eliakim et. al.
(2002)
FA och diet 5/10
Medel Laurson et. al.
(2008)
Diet, beteendeterapi och FA 4/10 Låg Nemet et. al.
(2004)
FA och diet 8/10
Högt Sherman et. al.
(1992)
15 | P a g e
Effekter av endast fysisk aktivitet
Tre studier med högt bevisvärde (Sgro. et. al. 2009; Ounis et. al. 2010 & Hagströmer et. al. 2008) hade endast FA som intervention (tabell 3). Alla tre studier visade på signifikant minskning av BMI och signifikant ökning av syreupptagningsförmågan i interventionsgruppen (IG) jämfört med kontrollgruppen (KG). En studie gjord av Sgro et. al. (2009) på barn mellan sju till 12 år resulterade i att åtta veckors träning är tillräckligt för att positivt signifikant förändra
kroppssammansättningen hos barnen i studien. Även en studie av Ounis et. al. (2010) gav mycket signifikanta positiva resultat. Både barnen i KG och barnen i IG led av metaboliskt syndrom före studiens start. Efter studiens slut hade inget av barnen i IG metaboliskt syndrom och de hade signifikant minskat sitt BMI, sin kroppsvikt och sitt kroppsfett i procent. Hagströmer et. al. (2008) utförde en studie på 31 ungdomar. IG:s deltagare förbättrade signifikant sitt BMI och syreupptagningsförmåga, jämfört med KG.
Effekter av fysisk aktivitet tillsammans med diet
I fyra studier med högt bevisvärde (Kalarchian et. al. 2009; Waling et. al. 2010; Nemet et. al. 2004 & Sola et. al. 2010) och i två studier med medelhögt bevisvärde (Calders et. al. 2008 & Eliakim et. al. 2002) användes FA tillsammans med diet som intervention (tabell 3). Alla sex studier resulterade i en signifikant förbättring av antropometriska värden hos försökspersonerna (FP), en signifikant minskning av BMI och en signifikant ökning av FA. I en studie gjord av
Hunter et. al. (2008)
FA, diet, beteendeterapi och dagbok
4/10 Medel Hughes et. al.
(2008)
FA, diet och beteendeterapi 9/10 Högt Savoye et. al.
(2007)
FA, diet och beteendeterapi 7/10 Högt Sgro et. al.
(2009)
FA 7/10
Högt Bäcklund et. al.
(2011)
FA, diet och beteendeterapi 10/10 Högt Sola et. al.
(2010)
FA och diet 6/10
16 | P a g e
Kalarchian et. al. (2009) deltog 192 barn i åldrarna åtta till 12 år. Resultatet blev att IG efter studiens slut hade signifikant bättre mätvärden än KG i BMI och antropometriska mätningar. I en studie gjord av Waling et. al. (2010) deltog 105 barn i årskurs fyra. Efter 12 månader och 14 interventionstillfällen hade barnen i IG minskat sitt fett- och sockerintag samt ökat sin FA vilket lett till en signifikant viktnedgång. Sola et. al. (2010) utförde en intervention på 62 barn i åldrarna sex till 14 år. FP hade efter 20 veckors interventioner ökat sin syreupptagningsförmåga, och efter samtliga 40 veckor hade barnen signifikant minskat sitt BMI. En studie av Calders et. al. (2008) resulterade efter tre månaders intervention som utfördes på 64 barn och ungdomar, att FA och diet tillsammans i multidisciplinära insatser har bäst effekt på barn och- ungdomars övervikt, BMI, midjemått och syreupptagningsförmåga. Nemet et. al. (2004) utförde även de en studie som sträckte sig över tre månader. Nemet. et. al. (2004) konstaterade att barn och ungdomar mellan sex och 16 år behöver få tydliga instruktioner angående diet, samt delta i organiserad FA, för att få en signifikant positiv förändring av BMI och i antropometriska värden. En studie av (Eliakim et. al. 2002) resulterade i att IG signifikant reducerade sitt BMI efter en intervention på tre månader. IG ökade även sin FA utöver organiserad träning.
Effekter av fysisk aktivitet tillsammans med beteendeterapi och diet
I tre artiklar med högt bevisvärde (Bäcklund et. al. 2011; Hughes et. al. 2008 & Savoye et. al. 2007), tre artiklar med medelhögt bevisvärde (Sherman et. al. 1992; Sacher et. al. 2005 & Hunter et. al. 2008) och i en artikel med lågt bevisvärde (Laurson et. al. 2008) utfördes interventioner där FA, diet och beteendeterapi ingick (tabell 3). Samtliga studier visade att multidisciplinära insatser är det mest effektiva för en signifikant positiv bestående förändring av stillasittande beteende och kroppssammansättning. Bäcklund et. al. (2011) utförde en studie på 105 barn under ett års tid, och resultatet av studien var att barnens FA signifikant ökade och deras stillasittande beteende (tv-tittande, data-och tvspel och film) reducerades signifikant. I en studie av Sacher et. al. (2005) deltog elva barn tillsammans med sina familjer. Vid uppföljning efter tre respektive sex månader kunde en signifikant minskning av barnens BMI och midjemått ses, samtidigt som barnen
17 | P a g e
randomiserad kontrollerad studie (RCT) på 134 barn. Studien resulterade i att barnen i båda grupperna sänkte sitt BMI signifikant, medan endast barnen i IG ökade sin totala FA och minskade sitt totala stillasittande beteende jämfört med KG. Savoye et. al. (2007) utförde en RCT-studie där resultatet i IG var att barnen signifikant minskade sin andel kroppsfett i procent, sitt BMI och sina kolesterolvärden. Barnen i KG ökade i alla mätvärden. I en studie av Hunter et. al. (2008) deltog 65 barn med en eller båda föräldrarna (sammanlagt 77 vuxna). Barnen
reducerade signifikant sitt BMI. Laurson et. al. (2008) undersökte i sin studie sambandet mellan FA, kost, stillasittande beteende och BMI. I studien fann de ej något signifikant samband mellan FA, kost, stillasittande beteende och BMI.
Orsaker som kan finnas till att barn och ungdomar drabbas övervikt och obesitas
Sammanlagt presenteras resultatet från 12 artiklar som alla innefattar orsaker till varför barn och ungdomar drabbas av övervikt och obesitas. I två av dessa artiklar medverkade både föräldrar och barn i interventionen. I sex artiklar undersöktes relationen mellan stillasittande beteende och övervikt mätt i BMI. I två studier användes dagboksanteckning som intervention för att
medvetandegöra barn och ungdomar om en hälsosam livsstil. I två studier undersöktes skolans inverkan för att reducera stillasittande beteende. Resultatet av studierna presenteras under rubrikerna, Övervikt orsakas av föräldrarnas omedvetenhet om vad som är en hälsosam livsstil,
Stillasittande beteende och tv- tittande kan orsaka övervikt, Omedvetande hos barn och ungdomar är en orsak till övervikt och Stillasittande i skolan kan orsaka övervikt. Artiklarna
presenteras sammanfattat i bilaga 2.
Tabell 4: 12 artiklar i kategorin orsaker som kan finnas till att barn och ungdomar drabbas övervikt och obesitas inkluderades i studien. (Bilaga 2)
Författare & år
Intervention
PEDro/SBU
Man et. al. (2010)
FA, diet och stillasittande beteende
8/10 Högt Klohe- Lehman et. al.
(2007)
Viktnedgångsprogram för mödrar 4/10 Medel Landis et. al.
(2009)
18 | P a g e Harris et. al.
(2009)
Matkonsumtion under TV- tittande
8/10 Högt James et. al.
(2004)
Dryckesdagbok 8/10
Högt Francis & Birch
(2006)
Matkonsumation under TV- tittande
6/10 Medel Carvalhal et. al.
(2006)
Stillasittande beteende och FA 5/10 Medel Patrick et. al.
(2004)
Registreing av mat- och dryckesintag
2/10 Låg Epstein et. al.
(2008)
Stillasittande beteende 8/10 Högt Robinson
(1999)
TV- tittande reduceras med timer 9/10 Högt Verstraete et. al.
(2006) FA 9/10 Högt Katz et. al (2010) FA 8/10 Högt
Övervikt orsakas av föräldrarnas omedvetenhet om vad som är en hälsosam livsstil
19 | P a g e
Stillasittande beteende och tv- tittande kan orsaka övervikt
Tre studier med högt bevisvärde (Harris et. al. 2009; Robinson 1999 & Epstein et. al. 2008), två studier med medelhögt bevisvärde (Carvalhal et. al. 2006 & Francis & Birch 2006) och en studie med lågt bevisvärde (Patrick et. al. 2004) undersökte relationen mellan stillasittande beteende och övervikt mätt i BMI. I en studie utförd av Carvalhal et. al. (2006) deltog 3365 barn i sju till nio års ålder. Förhållandet mellan stillasittande beteende, mängden FA och övervikt undersöktes, och i studiens resultat syntes ett signifikant samband mellan ett högt BMI och ett högt antal timmar screen-time. Stillasittande beteende ansågs i studien vara en stor orsak till övervikt. Harris et. al. (2009) utförde en RCT- studie med 118 barn och 98 unga vuxna. Resultatet blev att barn i
signifikant större utsträckning blir överviktiga eftersom de äter mer ohälsosam kost om de utsätts för reklam innehållande snacks och mat, än om de utsätts för reklam för spel. Patrick et. al. (2004) utförde en studie på barn och ungdomar i åldrarna 11-15år där de bevisade ett samband mellan övervikt och tv- tittande. Robinson (1999) bevisar i sin studie att tv- tittande orsakar övervikt. Genom att reducera tv- tittandet hos 192 barn i årskurs tre till fyra sänktes deras BMI. Även Epstein et. al (2008) utförde en studie där de reducerade tv- tittandet för barnen som deltog, och därmed signifikant sänkte deras BMI, vilket enligt Epstein et. al. (2008) bevisar att tv-
tittande orsakar övervikt. Francis & Birch (2006) utförde dock en studie på yngre barn i åldrarna tre till fem. Resultatet i deras studie visade på att barn i yngre åldrar äter signifikant mindre när tv:n är på och är därför i mindre utsträckning överviktiga.
Omedvetande hos barn och ungdomar är en orsak till övervikt
En studie med medelhögt bevisvärde (Landis et. al. 2009) och en med högt bevisvärde (James et. al. 2004) studerade hur medvetna barn och ungdomar är om sina vanor gällande sömn, FA, kost och kolsyrade och sötade drycker (tabell 4). Landis et. al. (2009) utförde en studie på 85
ungdomar i åldrarna 14 till 18. Studien resulterade i att sömn under dagtid kan orsaka övervikt i och med att hungerkänslan ökar. James et. al. (2004) utförde en RCT- studie på 644 barn. Resultatet blev att barnen i både IG och KG signifikant hade ökat sitt intag av vatten istället för läsk, dock var det bara barnen i IG som hade sänkt sitt BMI. Studierna visar på att
20 | P a g e
Stillasittande i skolan kan orsaka övervikt
21 | P a g e
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa tidigare forskning och sammanfatta vilka effekter FA och andra påverkansfaktorer har på övervikt och obesitas, samt vilka orsaker som kan finnas. Sammantaget resulterade studien i att endast FA i form av konditionsträning eller
styrketräning är tillräckligt för att förändra kroppssammansättningen hos barn och ungdomar positivt. Dock uppnåddes bäst resultat för att minska BMI hos barn och ungdomar vid interventioner med multidiciplinära insatser. Bidragande orsaker till att barn och ungdomar drabbas av övervikt eller obesitas kan från studiens resultat utläsas vara dåliga matvanor i hemmet, för stort energiintag, ett för högt antal timmar av stillasittande beteende per dag och för lite FA.
Effekter av endast fysisk aktivitet
22 | P a g e
en positiv förändring av barn och ungdomars BMI och för att öka syreupptagningsförmågan, oavsett om det är styrketräning eller blandad fysisk aktivitet som utförs. Styrketräning är tillräckligt för att signifikant öka muskelstyrkan och kroppssammansättningen, medan blandad FA kan minska BMI, öka syreupptagningsförmågan och eliminera metaboliskt syndrom. En anledning till att föredra kombinerad FA framför enbart styrketräning, trots signifikanta resultat i posititvt förändrad kroppsammansättning, är att kombinerad FA även åstadkommer att
rekommendationen för daglig FA uppnås, vilket på sikt ökar syreupptagningsförmågan och minskar risken för kardiovaskulära sjukdomar (WHO, 2011). Enligt (FYSS) ska FA, utöver den dagliga rekommendationen, utföras tre till fem gånger per vecka med en intensitet på 55-90% av maxpuls under 20-30 minuter för att förebygga övervikt och vara hälsofrämjande. Dock är styrketräning bra att börja med i tidig ålder, då den motoriska inlärningen är väldigt stor från sju års ålder, vilket kan ge barnen ett stort förråd av övningar och möjlighet att utvecklas motoriskt snabbare än jämnåriga icke styrketränande individer (Blimkie et. al. 1998). Sgro et. al. (2009) anser även att styrketräning är en effektiv träningsform för barn vid förebyggande av övervikt. Stratton et. al. (2004) och Tonkonogi (2007) säger att det endast är den delen av skelettet som belastas som stärks vilket innebär att barnen måste styrketräna hela kroppen och gärna i kombination med annan träning. Annan form av FA än styrketräning som förebygger övervikt ställer i sin tur krav på att barn och ungdomar ska besitta en muskelstyrka för att kunna prestera bra och förebygga skador (Wernbom et. al. 2007).
Effekter av fysisk aktivitet tillsammans med diet
23 | P a g e
veckan, även då lärarlett. FP fick rekommendationer angående diet och en daglig rekommenderad FA på 30 till 60 minuter. I likhet med Calders et. al. (2008) drar Eliakim et. al. (2002) slutsatsen att tre månaders intervention bestående av diet och träning är tillräcklig tid för att reducera BMI och kroppsvikt, och för att få barn att engagera sig i organiserad FA utöver den dagliga
rekommendationen. En anledning till att studierna ( Sola et. al 2010; Calder et. al. 2008; Eliakim el. al. 2002) uppvisa resultat i minskning av BMI och kroppsvikt kan vara att den FA under interventionstillfällena var läraledd. Studier har visat på att bidragande orsaker till att barn och ungdomar går upp i vikt och-/eller drabbas obesitas beror på dålig kosthållning från hemmet (Man et. al. 2010; Epstein et. al 2008; Carvalhal et. al 2006). Mödrar som förbättrar sin diet och ökar sin mängd FA, resulterar i viktnedgång hos mödrarna, och barnens energiintag reduceras till normala nivåer (Klohe- Lehman et. al. 2007). En anledning till barn och ungdomars övervikt kan vara att föräldrarnas beteende och kosthållning förs vidare till barnen som inte har möjlighet att välja vad de ska äta på samma sätt som vuxna människor (Man et. al. 2010). Klohe- Lehman et. al. (2007) drar slutsatsen att låginkomsttagande mödrar som erbjuds utbildning i viktnedgång och FA gynnar både modern och barnet. Det har även visat sig att barn och ungdomar som inte äter lunch i skolan överkonsumerar mat och snacks när de kommer hem vilket har ett samband med övervikt (Garmy & Sivberg 2007). Epstein et. al. (2008) påstår att barn och ungdomar som äter framför tv:n har ett högre energiintag än de som äter tillsammans med familjen vid matbordet. Den slutsatsen får stöd av Carvalhal et. al (2006). Därför är det viktigt att medvetandegöra barn och ungdomar om sin kosthållning och sin fysiska aktivitet samt att ett stillasittande beteende är negativt för hälsan, detta kan underlättas genom att låta barnen föra dagbok (Landis et. al 2009 & James et. al 2004).
Effekter av fysisk aktivitet tillsammans med beteendeterapi och diet
Efter granskning av studiens artiklar har det visat sig att FA, beteendeterapi och diet som en multidisciplinär insats samt där familjen deltog har fått signifikant bäst resultat gällande
24 | P a g e
ungdomar måste göras medvetna om hur mycket tid de faktiskt spenderar åt stillasittande,hur mycket tid de spenderar framför tv:n, samt att äta framför tv:n ökar deras energiintag och därmed riskerar deras BMI att öka. Robinson et. al (1999) vill även göra föräldrar medvetna om hur en minskning av ett stillasittande beteende kan vara positivt för den fysiska hälsan. Hughes et. al. (2008) drar i sin studie slutsatsen att barn mellan fem och elva år lättare förstår innebörden av en hälsosam livsstil, och att hälsa inte måste vara beroende av kroppsvikten, om de väger sig högst varannan månad och ändå uppnår positiva resultat. Baille-Hamilton et. al. (2002) hävdar i sin artikel att viktkontroll inte endast är en fråga om energiintag och energiåtgång, utan att dessa endast är en ytlig del av en väldigt komplex situation. I en studie av Laurson et. al. (2006) hävdar författarna att det inte finns något samband mellan tv-tittande, kost, FA och BMI, dock är det ett övervägande antal studier som visar ett tydligt samband mellan stillasittande beteende och ett ökat BMI (Man et. al. 2010; Harris et. al. 2009; Francis & Birch 2006).En anledning till att Lauson et al(2006) inte fick några signifikanta resultat kan vara att det inte utfördes någon typ av intervention i form av FA eller kostförändring, utan endast en longitudinell mätning av BMI. Landis et. al. (2009) såg även ett samband mellan ålder, ras och kön då det kan ha en påverkan på hungerkänsla och matintag och därför vara en riskfaktor till övervikt.
En orsak till övervikt hos unga personer kan vara den stora delen stillasittande tid som spenderas i skolan. Skolan kan medverka i multidisciplinära insatser för att minska orsaken till övervikt och obesitas, då skolan (Katz et. al. 2010 & Verstraete et. al. 2006) har en viktig roll i att minska det stillasittande beteendet. Stillasittande beteende i skolan kan minskas med korta tillfällen av FA under lektionerna eller genom att ge barnen fler leksaker och redskap att leka med under rasten (Katz et. al. 2010 & Verstraete et. al. 2006). Det kan även vara en fördel att använda sig av läraledd FA (Sola et. al. 2010) under både raster och lektioner för att hindra barn från ett
stillasittande beteende som kan orsaka övervikt, vilket var en av anledningarna till att Sola et. al. (2010) fick goda resultat i sin studie. För att påverka barn och ungdomars BMI- och
25 | P a g e
Metoddiskussion
Litteraturinsamling skedde från tre databaser, Cinahl, PubMed och AMED, varav Cinahl och PubMed gav bäst sökresultat. Sökorden som användes gav en bred och omfattande sökning relaterat till existerande publicerat material. Sökordet obesity användes i samtliga sökningar kombinerat med causes, exercise och children. Sökningarna i databaserna gav ett stort antal träffar vilket resulterade i att artiklarna initialt granskades via titel och abstract för att ett första urval skulle vara möjligt. Sökningen i PubMed gav ett mycket stort antal träffar, vilket
resulterade i en ny sökning som även begränsades till enbart RCT-studier. Den satta tidsramen för studien gjorde att datainsamling och granskning av artiklar begränsades. Hade tidsramen varit större hade fler sökord används och urvalet av artiklar blivit större. För att på bästa sätt kunna besvara frågeställningarna och syftet med studien författades inklusions-och exklusionskriterier. Dessa inklusions-och exklusionskriterier avsåg begränsa sökningarna till artiklar som var
tillgängliga i full text online för att studien skulle kunna färdigställas inom den satta tidsplanen.
En styrka med studien är att urvalet av de artiklar som innefattades i studien gjordes gemensamt av författarna. Ytterligare en styrka med studien är att de innefattade artiklarnas referenslistor granskade och tre studier tillkom. Detta innebar att en viss mättnad uppnåtts genom att artiklar som inkluderades i författarnas studie uppkom i andra artiklars referenslistor, vilket innebar att inga nya artiklar kunde tillkomma. För att ge litteraturstudien ett värde granskades innefattade artiklar via PEDro scale och poängsättningen överfördes till SBU:s gradering av bevisvärde. Granskning via PEDro utfördes enskilt av de båda författarna, och när poängsättningen skilde sig åt granskades artikeln gemensamt tills en gradering av artikeln kunde göras. Genom detta
arbetssätt minimerades felkällan, dock kan författarnas ovana av granskning på detta sätt medfört att fel graderingar gjordes, att artiklarna kan ha graderats för högt respektive för lågt. Flera studier var svåra att granska enligt PEDro, då de var dåligt beskrivna eller utförda vilket gav dem ett lågt värde.
26 | P a g e
studier begränsat i förhållande till studier utförda på vuxna. Många studier brister i upplägg och utförande pga. att det är svårt att skapa tillräckligt stora grupper för den tänkta interventionen. Dock är denna litteraturstudie av högt bevisvärde då flertalet väl utförda RCT-studier med högt deltagande och hög skattning enligt PEDro inkluderades.
I syfte att underlätta tolkningen av studiernas resultat slogs de samman i flera olika kategorier, t.ex. fysisk aktivitet tillsammans med diet. Genomgående i denna litteraturstudie varierade de inkluderade artiklarna i definition baserat på upplägg. Flertalet var RCT-studier som var lätta att definiera och därmed fick ett resultat som var lätt att kategorisera, dock var flera artiklars design svårdefinierad och därmed blev deras resultat svårt att kategorsiera.
Vid framtida studier i ämnet är det möjligt att använda fler databaser och endast presentera resultatet från RCT-studier.
27 | P a g e
Konklusion
Barn är komplexa och mätningar är svåra att utföra p.g.a. den konstanta förändringen deras kropp genomgår under uppväxten. Det behövs mer forskning på området utförd av sjukgymnaster som kan studera olika kombinationer av behandlingsmetoder. Denna litteratursammanställnings huvudresultat är att FA är tillräckligt för att på kort tid (8 veckor) positivt förändra
28 | P a g e
Referenser
Baille-Hamilton, PF. (2002). Chemical toxins: a hypothesis to explain the global obesity
epidemic. The journal of alternative and complementary medicine, Vol8(2): 185-192.
Beckung, E., Brogren, E. & Rösblad, B. (2002). Sjukgymnastik för barn och ungdom:
teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur.
Blimkie, C.J.R., Ramsay, J., Sale, D., MacDugall, D., & Smith, K. (1989). Effects of 10
weeks of resistance training on strength development in prepubertal boys. Children and
exercise XIII, 183-197. Oseid & Carlsen, Human Kinetics Publishers, Champaign. Boisseau, N & Delmarche, P. (2000). Metabolic and hormonal response to exercise in
children and adolescents. Sports medicine, Vol30(6): 405-422.
Brindal, E., Mohr, P., Wilson, C., Wittert, G., (2008). Obesity and the effects of choice at
a fast food restaurant. Obesity Research & Clinical Practice, (2): 111-117.
Bäcklund, C., Sundelin, G. & Larsson, C. (2011). Effects of a 2-year lifestyle intervention
on physical activity in overweight and obese children. Advances in physiotherapy, (13):
97-109.
Calders, P., Deforche, B., Verschelde, S., Bouckaert, J., Chevalier, F., Bassle, E., Tanghe, A., De Bode, P & Franckx, H. (2008). Pediatrics of 6-minute walk test and 12-minute
walk/run test in obese children and adolescents. European journal of pediatrics, (167):
563-568.
Carvalhal, M.M., Padez, M.C., Moreira, P.A. & Rosado, V.M. (2006). Overweight and
obesity related to activities on Portuguese children, 7-9 years. European journal of public
health, Vol17(1): 42- 46.
Datar, A. & Sturm, R. (2004). Physical education in elementary school and body mass
index: evidence from early childhood longitudinal study. American journal of public
health, Vol94(9): 1501-1506.
Eliakim, A., Kaven, G., Berger, I., Friedland, O., Wolach, B. & Nemet, D. (2002). The
29 | P a g e
Epstein, L.H., Roemmich, J.N., Robinson, J.L., Paluch, R.A., Winiewicz, D.D., Fuerch, J.H. & Robinson T.N. (2008). A Randomized Trial of the effects of Reducting Television
Viewing and Computer Use in Body Mass Index in Young Children. Archives of
Pediatrics & Adolescent Medicine, Vol162(3):239-245.
Fernandes, M. & Sturm, R. (2011). The role of school physical activity programs in child
body mass trajectory. Journal of physical activity and health, Vol8(2): 174-181.
Francis, L.A. & Birch, L.L. (2006). Does eating during television viewing affect
preschool children´s intake? Journal of the Amercian Dietetic Association, Vol106(4):
598- 600.
Garmy, P. & Sivberg, B. (2007). Overweight and lifestyle in ten-year-old children. Vård I norden, Vol27(1): 27-30.
Gordon-Larsen, P., Nelson, C.M. & Popkin, B.M. (2004) Longitudinal physical activity
and sedentary behavior trends: adolescence to adulthood. American Journal of
Preventive Medicine, Vol27(4): 277-283.
Hagströmer, M., Elmberg, K., Mårild, S. & Sjöström, M. (2008). Participation in
organized weekly physical exercise in obese adolescents reduced daily physical activity.
Acta Pædiatrica, (98): 352-354.
Hansen, D., Dendale, P., Berger, J., Van Loon, L.J.C. & Meeusen, R. (2007). The effects
of exercise training on fat- mass loss in obese patients during energy intake restriction.
Sports medicine, Vol37(1): 31- 46
Harris, J.L., Bargh, J.A. & Brownell, K.D. (2009). Priming effects of television food
advertising on eating behavior. Journal of health psychology, Vol28(4): 404-413.
Hughes, A., Stewart, L., Chapple, J., McColl, J.H., Donaldson, M.D.C., Kelnar, C.J.H., Zabihollah, M., Ahmed, F. & Rielly, J.J. (2008). Randomzied controlled trial of a
best-practice individualized behavioral program for treatment of childhood overwight: Scottish childhood overweight treatment trial (SCOTT). Pediatrics, Vol121(3): 539-546.
Hunter, H.L., Steele, R.G & Steele M.M. (2008). Family-based treatment for pediatric
overweight: parental weightloss as a predictor of childrens treatment success. Childrens
30 | P a g e
James, J., Thomas, P., Cavan, D. & Kerr, D. (2004). Preventing childhood obesity by
reducing consumption of carbonated drinks: cluster randomised controlled trial. BMJ,
doi: 10.1136/bmj.38077.458438.EE
Juhlin, M., Smeds-Isakssson, Y. & Tano-Nordin. (2006). Effekter av
helkroppsvibrationsträning på muskelfunktion, balans och bentäthet. Systematisk litteraturöversikt. C-uppsats, Luleå Tekniska Universitet.
Kalarchian, M.A., Levine, M.D., Arslanian, S.A., Ewing, L.J., Houck, P.R., Cheng, Y., Ringham, R.M., Sheets, C.A. & Marcus, M.D. (2009). Family-based treatment of severe
pediatric obesity: Randomized controlled trial. Journal of the American academy of
pediatrics, Vol124(4): 1060-1068.
Katz, D.L., Cushman, D., Reynolds, J., Njike, V., Treu, J.A., Walker, J., Smith, E. & Katz, C. (2010). Putting physical activity where it fits in the school day: preliminary
results of the ABC (Activity Bursts in the Classrom) for fitness program. Preventing
chronic disease, Vol7(4): 1-10.
Klohe-Lehman, D.M., Freeland-Graves, J., Clarke, K.K., Cai, G., Voruganti, S., Milani, T.J., Nuss, H.J., Proffitt, M. & Bohman, T.M. (2007). Low-income, overweight and obese
mothers as agents of change to improve food choices, fat habits, and physical activity in their 1-to-3-year-old children. Journal of American college of nutrition, Vol26(3):
196-208.
Kyröläinen, H., Santtila, M., Nindl, B.C. & Vasankari, T. (2010). Physical fitness profiles
of young men. Associations between physical fitness, obesity and health. Sports medicine,
Vol40(11): 907-920.
Landis, A.M., Parker, K.P. & Dunbar, S.B. (2008). Sleep, hunger, satiety, food cravings
and caloric intake in adolescents. Journal of nursing scholarship, Vol41(2): 115-123.
Laurson, K., Eisenmann, J.C. & Moore, S. (2008). Lack of association between television
viewing, soft drinks, physical activity and body mass index in children. Acta Pædiatrica,
(97): 795-800.
Lopes, V., Vasques, C.M.S., De Oliveira Pereira, M.B.F.L., Maia, J.A.R. & Malina, R.M. (2006). Physical activity patterns during school recess: A study in children 6 to 10 years
31 | P a g e
Man, C.S., Dwyer, J.J.M., Heeney, E.S., Goy, R. & Simspon, J.R. (2010). The effects of
parental feeding behaviors and participation of children in organized sports/activities on child body mass index. Canadian journal of dietetic practice and research, Vol71(4):
87-93.
Martinez, J.A. (2000). Obesity in young europeans: genetic and environmental influences. European journal of clinical nutrition, Vol54(1): 56-60.
Minihan, P.M., Fitch, S.N. & Must, A. (2007). What does the epidemic of childhood
obesity mean for children with special health care needs? Journal of law, medicine &
ethics, 61-77.
Nemet, D., Barkan, S., Epstein, Y., Friedland, O., Kowen, G. & Eliakim, A. (2005).
Short- and long-term beneficial effects of a combined dietary–behavioral–physical activity intervention for the treatment of childhood obesity. Pediatrics, Vol115(4):
443-449.
Ounis, B.O., Elloumi, M., Makni, E., Zouhal, H., Amri, M., Tabka, Z. & Lac, G. (2010).
Exercise improves the ApoB/ApoA-I ratio, a marker of the metabolic syndrome in obese children. Acta Pædiatrica, (99): 1679-1685.
Ozmun, J.C., Mikesky, A.E. & Surburg, P.R. (1991). Neuromuscular adaptions during
prepubescent strenght training. Med Sci Sports Exerc. (23): 32.
Ozmun, J.C., Mikesky, A.E. & Surburg, P.R. (1994). Neuromuscular adaptions following
prepubescent strength training. Med Sci Sports Exerc. Vol 26(4): 510-514.
Patrick, K., Norman, G.J., Calfas, K.J., Sallis, J.F., Zabinski, M.F., Rupp, J. & Cella, J. (2004). Diet, Physical Activity, and Sedentary Behaviors as Risk Factors for Overweight
in Adolscence. Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine, Vol158: 385- 390.
Ramsay, J.A., Blimkie, C.J., Smith, K., Garner, S., MacDougall, J.D., & Sale, D.G. (1990). Strength training effects in prepubescent boys. Med SciSports Exerc. Vol 22(5): 605-614.
Ratel, S., Duché, P. & Williams, CA. (2006). Muscle fatigue during high-intensity
exercise in children. Sports medicine, Vol36(12): 1031-1065.
Robinson, T. (1999). Reducing Children´s Television Viewing to Prevent Obesity: A
32 | P a g e
Sacher, P.M., Chadwick, P., Wells, J.C.K., Williams, J.E., Cole, T.J. & Lawson, MS. (2005). Assessing the acceptability and feasibility of the MEND program in a small group
of obese 7-11-year-old children. Journal of human nutrition and dietetics, (18): 3-5.
Savoye, M., Shaw, M., Dziura, J., Tamborlane, V.W., Rose, P., Guandalini, C., Goldberg-Gell, R., Burgert, T., Cali, A.M.G., Weiss, R. & Caprio, S. (2007). Effects of a weight
management program on body composition and metabolic parameters in overweight children. JAMA, Vol297(24): 2697-2704.
SBU kunskapscentrum för hälso- och sjukvården (2011.a). Faktaruta bevisvärde och evidensstyrka. Hämtad december 15 2011 från
http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Vacciner-till-barn---skyddseffekt-och-biverkningar/Faktaruta-Bevisvarde-och-evidensstyrka/
SBU kunskapscentrum för hälso- och sjukvården (2011.b). Evidensgradering. Hämtad november 16 2011 från
http://sbu.se/sv/Evidensbaserad-vard/Om-SBUs-metodergranskning/Evidensgradering/
Sgro, M., McGuigan. M.R., Pettigrew, S. & Newton, R.U. (2009). The effect of duration
of resistance training interventions in children who are overweight or obese. Journal of
strength and conditioning research. Vol23(4): 1263-1270.
Sherman, J.B., Alexander, M.A., Gomez, D., Kim, M. & Marole, P. (1992). Intervention
program for obese school children. Journal of community health nursing, Vol9(3):
183-190.
Sola, K., Brekke, N. & Brekke, M. (2010). An activity-based intervention for obese and
physically inactivity children organized in primary care: feasibility and impact on fitness and BMI. Scandinavian journal of primary healthcare, (28)199-204.
Sothern, S.M. (2004). Obesity Prevention in Children: Physical Activity and Nutrition. Nutrition, (20):704 –708
Statens Folkhälsoinstitut (2011). Fysisk aktivitet på recept. Hämtad november 29 2011 från http://www.fhi.se/FaR-/Om-FYSSFaR/FYSS/
Stratton, G., Jones, M., Fox, K.R., Tolfrey, K., Harris, J., Maffulli, N., Lee, M., & Frostick, S.P. (2004). BASES position statement on guidelines for resistance exercise in
33 | P a g e
Strong, W.B., Malina, R.M., Blimkie, C.J., Daniels, S.R., Dishman, R.K., Gutin, B., Hergenroeder, A.C., Must, A., Nixon, P.A., Pivarnik, J.M., Rowland, T., Trost, S. & Trudeau, F. (2005). Evidence based physical activity for school-age youth. The journal of pediatrics, (146): 732-737.
Telama, R., Yang, X., Viikari, J., Välimäki, I., Wanne, O. & Raitakari, O. (2005).
Physical activity from childhood to adulthood: a 21-year tracking study. American
Journal of preventive medicine, Vol28(3): 267-273.
Tonkonogi, M. (2007). Styrketräning för barn – Bu eller bä?. Svensk idrottsforskning, (1): 38-46.
Tremblay, M.S. & Willms, J.D. (2003). Is the Canadian childhood obesity epidemic
related to physical inactivity? International journal of obesity, Vol27: 1100-1105.
Waling, M., Lind, T., Hernell, O. & Larsson, C. (2010). A one-year intervention has
modest effects on energy and macronutrient intakes of overweight and obese Swedish children. The journal of nutrition, (140): 1793-1798.
Warburton, D.E.R., Nicol, C.W. & Bredin, S.S.D. (2006). Health benefits of physical
activity: the evidence. Canadian medical association journal, Vol174(6): 801-809.
Watts, K., Jones, T.W., Davies, E.A. & Green, D. (2005). Exercise trainging in obese
children and adolescents. Current concepts. Sports medicine, Vol35(5): 375-392.
Wernbom, M., Augustsson, J. & Thome, R. (2007). The influence of frequency, intensity,
volume and mode of strength training on whole muscle cross-sectional area in humans.
Sports medicine, Vol37(3): 225-264.
Verstraete, S.J.M., Cardon, G.M., De Clercq, D.L.R. & De Bourdeaudhuij, I.M.M. (2006). Increasing childrens physical activity levels during recess periods in elemantary
schools: the effects of providing game equipment. European journal of public health,
Vol16(4): 415-419.
volume and mode of strengthtraining on whole muscle cross-sectional area in humans.
Sports medicine, Vol37(3): 225-264.
World Health Organization (2011). Global strategy on diet, physical activity and health. Hämtad november 29 2011 från
34 | P a g e
World Health Organization (2011). Media center. Hämtad november 29 2011 från
35 | P a g e
Bilaga 1
Fysisk aktivitet och andra påverkansfaktorer (diet, stillasittande beteende och livskvalité) för obesa barn och ungdomar. Tabell 3: 16 artiklar i kategorin fysisk aktivitet och påverkansfaktorer inkluderades i studien.
Författare & år
Design FP Intervention Uppföljning Utvärdering Resultat/Effekt PEDro/
SBU Grupp 1 Grupp 2 Barn Kalarchian , MA. et al (2009) RCT N=192 barn, 8-12 år 96 FP i IG vilka fick delta i 20 interventionstillfällen angående mat och fysisk aktivitet under månad 0-6. 96 FP i KG vilka fick allmänna råd om viktnedgång vid randomiseringen, men ej någon uppföljning eller handledning. Efter 6, 12 resp. 18 månader Övervikt i procent relaterat till medel BMI för kön och ålder. Mätning av blodtryck, kroppssammansättnin g, midjemått, fysisk hälsa relaterat till livskvalité Deltagarna i IG förbättrade sin mätvärden jämfört med KG Deltagarna med svårast obesitas behöver annorlunda upplägg för att få en procentuell minskning 10/10 Högt Waling, M et. al. (2010). RCT N=105 barn i åldrarna 10.4 ± 1,08. 52 FP i IG vilka fick delta i 14st interventionstillfällen där de fick handledning angående matintag och fysisk aktivitet.
53 FP i KG deltog i samma mätningar men fick ej delta vid
interventionstillfällena.
Efter 12 månader.
Mätning av BMI, vikt, dagligt
36 | P a g e Deltagarna i KG hade ej ökat sin fysiska aktivitet, dock hade de i jämförelse med IG ökat sitt fett- och sockerintag. Bäcklund, C et. al. (2011). RCT N=105 barn i åldrarna 8-12 år random iserades ut i två grupper , varav 90 barn deltog i första mätning en. 46 FP i IG fick under första året delta i 14 st gruppsessioner angående
gruppträning, diet och stresshantering samt 2st tillfällen med fysisk träning. Under andra året var interventionerna Internetbaserade.
44 FP i KG deltog i samma mätningar men fick ej delta vid
interventionstillfällena.
Efter 12 respektive 24 månader.
Vid det första
interventionstillfället mättes vikt och längd samt energibehov för varje individ.
Barnen i IG fick under 4
37 | P a g e Sola, K. et. al. (2010). N=62 barn i åldrarna 6-14 år. 62 FP deltog i fysisk träning under 2h, 2 gånger/vecka i 20 veckor. Efter 20 veckor minskades antalet tillfällen till en gång/vecka, men träningen delades upp i en timme inomhusaktiviteter och en timme utomhus. De fick även rekommendationer om kost och rekommenderades att vara fysiskt aktiva 30-60 minuter om dagen. Efter 12 månader. Mätning av BMI, syreupptagningsförm åga, koordination, motorisk inlärning samt längd och vikt.
38 | P a g e skolgy mnastik i veckan. i KG metaboliskt syndrom. Efter studien hade ingen av barnen i IG men 10 stycken i KG metaboliskt syndrom. Sacher, P.M. et. al. (2005) Okontr ollerad pilotst udie N=11 barn med deras familjer FP deltog under 3 mån, 2ggr/v i interventionstillfällen . Dessa tillfällen bestod av 8 dietföreläsningar, 8 beteendeförändringss essioner och 18 övervakade träningstillfällen. 3 resp. 6 månader Midjemått BMI Puls/blodtryck Självförtroende Kroppssammansättni ng Kondition 7 FP fullföljde studien till 6 mån. Midjemått, BMI, kondition och självförtroend e ökade signifikant till 3 mån. Uppföljning 5/10 Medel Calders, P. et. al. (2008) N=64. Varav 20 pojkar och 44 flickor i åldrarna 10- 18 år. FP=64 barn och ungdomar mellan 10-18 år gjorde ett 6-och 12 minuters gångtest följt av ett viktnedgångsprogra m under 3 månader. Efter 3 månader BMI Midjemått Procent i kroppsfett Procent i vatten Syreupptagningsförm ågan 6- och 12 min gångtest Behandlingen ledde till minskning av: Vikt Midjemått Procent kroppsfett Puls Ökad syreupptagnin gsförmåga 6/10 Medel
39 | P a g e
r, M. Et. al. (2008)
ungdom ar
ungdomar fick utföra gruppträning 1gång/v á 1h/gång under 13v. Gruppträningarna bestod av simning, spinning, styrketräning och powerwalking.
ungdomar blev satte på väntelista för samma gruppträning
efter studien (13v)
under 4 dagar i följd bära ett armband som registrerade fysisk aktivitet Vikt och längd BMI Syreupptagningsförm åga minskad fysisk aktivitet/v. IG:s mätvärden förbättrades signifikant jämfört med KG:s. Hög Eliakim, A. et. al. (2002) Longit udinell icke rando misera d studie N=177. I åldrarna 6-16 år. IG=177. FP fick delta i ett diet- och träningsprogram under 3 mån. IG fick delta i 4 föreläsningar om diet om träning. De fick besöka dietist 1gång/mån. IG fick träna 2ggr/v á 1h. KG=25. FP i KG skulle vara fysiskt aktiva på egen hand 3ggr/v under 3 mån. KG fick även besöka en utomstående kostrådgivare 1gång/3 mån. Före och efter studien (3mån) BMI. Vikt och längd. TV tittande. Uthållighetstest. IG reducerade sitt BMI och kroppsvikt
KG ökade i vikt och BMI under 3 mån. Mindre än 10% av KG deltog i någon form av FA medan träning utöver organiserad FA ökade i IG 5/10 Medel Laurson, K. et al. (2008) Longit udinell crosso verstu die N=268 barn, varav 122 flickor och 146 pojkar. Barnen var i början FP=268 barn. Vid studiens början mättes BMI och barnen fick fylla i ett frågeformulär ang. kost, tv – tittande och FA. Efter 18 mån. Längd och vikt. BMI. Frågeformulär om kost, tv tittande och FA.
I denna longitudinella crossoverstud ien har BMI inget
samband med tv – tittande, kost och FA.
40 | P a g e av studien 10 år. Nemet, D. et. al. (2004) Rando misera d prospe ktiv studie N= 46 barn i åldrarna 6-16 år. IG=24 IG fick träffa en dietist 6ggr/3mån. IG fick även träna 2ggr/v á 1h.
KG=22
KG blev instruerade att på egen hand utföra FA 3ggr/vecka samt att minst en gång besöka en kostrådgivare. Före studien och efter 3 månader. Antropometriska mätningar. BMI. Konditionstest. IG förbättrade sina värden och i KG sågs en försämring av alla värden. 8/10 Hög Sherman, JB. et. al. (1992). Okontr ollerad interve ntionss tudie N=26 barn i årskurs 4 till 6 från 2 skolor. FP=16 flickor deltog i interventionen. FP deltog i ett 9veckors program med 9 lektioner i självförtroende, diet, FA och träning. FP= 10 pojkar deltog i interventionen. FP deltog i ett
9veckors program med 9 lektioner i självförtroende, diet, FA och träning. Mätningar och utvärdering vecka för vecka under 9 veckors tid. Vikt Självförtroendeskattn ing Frågeformulär om kost FP ökade signifikant sitt självförtroend e. 5/10 Medel Hunter, HL. et. al. (2008). N=65 barn och ungdom ar som 7-17 år fullföljd e studien tillsam mans med 77 föräldra r i åldern FP= 65 barn och 77 vuxna. FP deltog i ett 10veckors behandlingsprogram som innefattade lektioner i diet, träning och noterande av matintag och daglig FA.
Varje session varade i ca 90min och innefattade 45 min föreläsning angående Innan studien, kontinuerlig övervakning av längd och vikt samt näringsintag och deltagande i beteendetera pi.
41 | P a g e
27-60. diet och träning, och 45 min ägnades åt beteendeterapi i grupp. beteendeter apitillfällen a minskade sitt BMI mer än de med lågt procentuellt deltagande. Hughes,
AR. et. al. (2008) RCT N=134 barn varav 59 pojkar och 75 flickor i åldrarna 5- 11 år.
IG= 69 barn fick 8 träffar under 26 veckor. Programmet bestod av
beteendeterapi, FA, diet och minskning av stillasittande beteende till mindre än 2h/dag.
KG= 65 barn fick delta i 3 till 4 träffar med utomstående dietister under 6 till 10 månader Vid studiens start och efter 6 månader IG vägdes endast 3 gånger på 6 månader för att de skulle förstå att innebörden av en hälsosam livsstil inte bara är beroende av vikten. Antropometriska mätningar BMI FA Stillasittande beteende Livskvalité BMI minskade signifikant i båda grupperna IG ökade sin totala FA till skillnad från KG IG minskade sitt stillasittand e beteende till skillnad från KG 9/10 Högt Savoye, M. et. al. (2007). RCT N=209 barn i åldrarna 8 till 16 år
42 | P a g e
43 | P a g e
Forts. tabell 3.
Författare & år Design FP Intervention Uppföljning Utvärdering Resultat/Effekt PEDro /SBU Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3
Barn
Sgro, M. et. al. (2009). Randomi serad okontroll erad studie N=3 1 barn i åldra rna 7-12 år. IG styrketrä nade 3ggr/v i 8 veckor 45-60 minuter/ gång. IG styrketrä nade 3ggr/v i 16 veckor 45-60 minuter/ gång. IG styrketrä nade 3ggr/v i 24 veckor 45-60 minuter/ gång. För alla grupper första veckan innan träningsperiod en. Därefter v.8, v16 och v.24 för samtliga grupper. Barnen skulle under tre dagar i följd innan träningsperiode n, samt 3 dagar i följd under v8, v16 och v24 registrera matintag och FA. Antropometrisk a mätningar, bentäthet, kroppssammans ättning och bentäthet gjordes i början av studien och i slutet av varje grupps träningsperiod. Explosiv styrka mättes i upphopp. Den totala fettmassan minskade signifikant i grupperna 2 och 3. Efter 24 veckor var den totala fettmassan signifikant minskad i grupp 3. 5-7% av kroppsfettet hade försvunnit på barnen i alla grupper efter 8 veckor. 8 veckor är tillräckligt för att signifikant öka muskelstyrka och förändra kroppssammansättni ngen hos barn 7-12 år som är
överviktiga.
45 | P a g e
Bilaga 2
Vilka orsaker kan finnas till att barn och ungdomar drabbas övervikt och obesitas
Tabell 4: 12 artiklar i kategorin vilka orsaker kan finnas till att barn och ungdomar drabbas övervikt och obesitas inkluderades i studien.
Författare & år
Design FP Intervention Uppföljning Utvärdering Resultat/Effekt PEDro/SBU Grupp 1 Grupp 2 Barn Man, CS. et. al. (2010). N=113 föräldra r från 4 enheter inom barnom sorgen. FP=113 Föräldrarna fyllde i två frågeformulär: ett för att få fram barnens vanor angående FA och stillasittande samt övrigas aktiviteter och ytterligare ett angående matvanor i familjen. Mätningar gjordes vid studiens början samtidigt som föräldrarna fyllde i formuläret. Uppföljnin g och nya mätningar gjordes efter studiens slut. Längd och vikt BMI Frågeformulär
Föräldrar till barn som äter mycket kände ingen oro över att barnen ska bli
överviktiga så länge barnen är engagerade i någon fysisk aktivitet ett par gånger i veckan.
Barnen tittade på tv i 2h±1h/dag.
Barn till föräldrar som oroade sig för barnens vikt, matintag och FA hade ett högre BMI än de barn vars föräldrar såg till att barnen åt regelbundet och engagerade sig i FA.
46 | P a g e Klohe- Lehman, DM. et. al. (2007) Interven tionsstu die N=91 låginko msttaga nde mödrar i åldrarn a 18-45år. Mödrar na hade ett BMI över 25. FP deltog i en 8 veckors intervention för viktnedgång. Innan studiens början och vecka 8 samt uppföljning av antropometris ka värden vecka 24. Antropometriska värden registrerades Frågeformulär ang. diet Frågeformulär ang. FA Mödrarna gick ner i vikt och förbättrade sin diet. Barnens energiintag reducerades till normala nivåer FA förbättrades hos både barn och mödrar Att erbjuda låginkomsttagand e mödrar utbildning i viktnedgång gynnar både modern och barnet 4/10 Medel Landis, AM. et. al. (2009). N=85 skolung domar med hög närvaro i skolan i åldrarn a 14-18 varav 48% var flickor FP förde under 7 dagar dagbok över sömn, hunger, vakna timmar, FA, tobaksvanor, droger, alkohol, extrajobb Studien pågick under 6 månader och var uppdelad i 7veckorsperi oder. Antropometriska värden. Dagboksföring under 7 dagar. Sömn under dagtid kan leda till ökad
hungerkänsla och övervikt.
Ålder, ras och kön kan påverka hungerkänslan och matintaget och anses kunna vara en riskfaktor för övervikt.
47 | P a g e och 76% var afroam erikane r med ett medel BMI på 24.3±5. 4. Harris, JL. et al. (2009). Rando miserad studie N=118 barn och 98 unga vuxna. FP bestod av 118 barn i årskurs 5-8 som randomiserade s ut i grupper där de fick se tecknade filmer med antingen reklam för snacks eller reklam för spel och leksaker. Barnen i båda grupperna fick en skål med snacks som de erbjöds att äta under filmens gång. FP bestod av vuxna personer i 18-24 års ålder som randomiserade s ut i grupper där de fick se en komedi på 16 minuter, som antingen innehöll totalt 4 minuter reklam i 3 kategorier: hälsosam kost, snacks- och dryck samt reklamavbrott som inte innehöll mat-inslag. Studien gjordes vid ett interventionst illfälle. Skålarna med snacks vägdes före och efter interventionen.
I försöket med barnen åt de barn som sett filmen som innehöll reklam för snacks signifikant mer än de barn som såg filmen med reklamavbrott för spel och leksaker.
De vuxna blev under filmen erbjudna
48 | P a g e James, J. et. al. (2004). Kluster RCT N=644 barn som var matcha de i aspekte rna ålder, kön, vikt och konsum tion av sötade drycker . IG 325 barn varav 156 flickor och 169 pojkar. Barnen i IG fick föreläsningar om vikten av att dricka vatten under dagen för att orka studera, balanserad kost och vad kolsyrad dryck gör med tänderna. Varje skolklass som ingick i IG fick en tand nedsänkt i kolsyrad coladryck för att de skulle se vad kolsyra orsakar för skada på tänderna. KG 319 barn varav 164 flickor och 155 pojkar. Efter 12 månader. Antropometriska mätningar BMI Dryckesdagbok
Vid studiens slut hade båda grupperna ökat sitt intag av vatten.
KG hade vid studiens slut ökat sitt BMI med 7,5 %, medan IG hade sänkt sitt BMI med 0,2%. 8/10 Högt Francis, LA. & Birch, LL. (2006) N=24. Varav 12 flickor och 12 pojkar, FP deltog i 5 sessioner som ägde rum vid deras vanliga lunchtid. Första Efter studien (6v). Längd Vikt BMI TV- tittande (föräldrarna till barnen fyllde i ett
Barnen i studien åt mer när tv:n var avstängd och signifikant mindre när tv:n var på.
49 | P a g e i åldrarn a 3 till 5. sessionen räknades inte med i resultatet då den användes för tillvänjning för barnen. De övriga 4 tillfällena fick barnen äta med eller utan tv. Tillgången till mat för barnen begränsades inte. formulär, där de uppskattade barnens dagliga tv-tid) Mängden mat som konsumerades under de två sessionerna, då barnen tittade på tv samtidigt jämfört med när tv:n var avstängd. Föräldrarna fick ange hur ofta barnen åt samtidigt som de tittade på tv hemma. Carvalhal, MM. et. al. (2006). N=336 5. Varav 1610 flickor och 1755 pojkar i 7-9 års ålder. Föräldrar till barnen som ingick i studien fyllde i ett formulär angående barnens användande av tv och dator samt barnens FA. Datainsamlin g under 8 månader. Längd Vikt BMI Föräldrarna fick fylla i ett formulär ang. barnens FA, tv-spel, tv- tittande och datoranvändning.
Barn som deltog i FA någon gång under dagen hade generellt högre BMI i jämförelse med barnen som inte deltog i någon form av FA. Dock syntes ett samband mellan ökning av BMI och tid som spenderades framför dator
