Therese Thorén
Pia Thörn
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå
Handledare: Elenor Jakobsson och Elisabeth Kling Examinerande lärare: Ingela Karlsson
Datum: 2020-04-23
Sjuksköterskors attityder till patienter
med övervikt och obesitas
En litteraturstudie
SAMMANFATTNING
Titel: Sjuksköterskors attityder till patienter med övervikt och obesitas. En litteraturstudie
Engelsk titel: Nurses´ attitudes towards obese and overweight patients. A literature study
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Therese Thorén och Pia Thörn
Handledare: Elenor Jakobsson och Elisabeth Kling
Sidor: 23 sidor exklusive Bilaga 1
Nyckelord: Attityder, sjuksköterskor, övervikt, obesitas, stigmatisering
INNEHÅLL
INTRODUKTION ... 4
BAKGRUND ... 4
Attityder ... 4
Stigma ... 5
Samhällets attityd mot överviktiga och obesa ... 5
Sjuksköterskans roll och omvårdnad ... 5
Problemformulering ... 6 Syfte ... 6 METOD ... 7 Litteratursökning ... 7 Urvalsprocessen ... 9 Urval 1 ... 10 Urval 2 ... 10 Urval 3 ... 10
Databearbetning och analys ... 10
Forskningsetiska ställningstaganden ... 11 RESULTAT ... 12 Kognitiva attityder ... 12 Affektiva attityder ... 13 Handlingsinriktade attityder ... 14 DISKUSSION ... 15 Resultatdiskussion ... 15 Metoddiskussion ... 17 SLUTSATS ... 19 KLINISK BETYDELSE ... 19
FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 19
4
INTRODUKTION
Övervikt och obesitas (även kallat fetma) beskrivs som en epidemisomorsakar fler dödsfall än undervikt och svält (World Health Organization [WHO] 2018). Obesitas är stigmatiserande och förekomsten av diskriminering mot obesa i samhället har ökat kraftigt (Andreyeva et al. 2008). Obesa möter negativa attityder både i samhället och i kontakt med myndigheter samt i kontakt med andra människor. Sjuksköterskan är en viktig länk mellan patienten och hälso- och sjukvården och patienten möter de attityder som sjuksköterskan är bärare av. Litteraturstudien genomförs inom forskningsområdet Kompetens och professionsutveckling inom omvårdnad.
BAKGRUND
Fram till 1800-talets slut var undernäring en betydande orsak till fattiga människors hälsoproblem. Sedan 1930-talet ökade kroppsvikten hos människor i de industrialiserade länderna och redan på 1950-talet sågs ett samband mellan den ökade förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar i USA och ökningen av obesitas i befolkningen (Caballero 2007). Övervikt och obesitas är numera ett världsomspännande hälsoproblem (WHO 2018). År 2016 beräknades över 1,9 miljarder människor över 18 år vara överviktiga, av dessa cirka 650 miljoner obesa. I dagsläget är över hälften, 51 procent, av alla svenskar mellan 16-84 år överviktiga eller obesa. Fler män (58 procent) uppger att de är överviktiga än kvinnor (45 procent). 16 respektive 15 procent uppger att de är obesa. Andelen överviktiga eller obesa är lägre bland de med eftergymnasial utbildningsnivå än i grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå (Folkhälsomyndigheten 2019).
Övervikt och obesitas definieras som en överdriven fettlagring som kan påverka hälsan negativt (WHO 2018). Som överviktig räknas en person över 18 år men under 70 år som har ett Body Mass Index (BMI) över 25. Gränsen för obesitas går vid BMI 30 (WHO 2018). BMI visar förhållandet mellan vikten i kilogram dividerat med längden i kvadrat: kg/m2 (Folkhälsomyndigheten 2019). Ett högt BMI innebär en risk att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar, speciellt stroke eller hjärtsjukdom, diabetes mellitus typ 2, skelettmuskel-dysfunktion samt olika cancerformer som exempelvis bröstcancer, levercancer, njurcancer och cancer i livmodern (WHO 2018). Mortaliteten ökar med graden av obesitas – BMI 35 och högre innebär ökad dödlighet (Flegal et al. 2013). Som ett led till att öka folkhälsan och uppmuntra till bättre matvanor, levnadsvanor och ökad fysisk aktivitet, uppmuntras sjukvårdspersonal i Sverige sedan ett antal år tillbaka att ordinera individanpassad skriftlig ordination på fysisk aktivitet, FaR (Folkhälsoinstitutet 2012). Orsaken till obesitas är inte helt klarlagd, men cirka 50 procent av all obesitas har genetiska faktorer och livsstilsfaktorer som stark påverkansfaktor. En rad läkemedel är också relaterade till viktuppgång (Wright & Aronne 2012).
Attityder
5 intentionella delen rör personens beredskap att själv handla i relation till objektet. Fördomar är en undergrupp till attityder och bygger på egenskaper hos människor som är lätta att direkt uppfatta och känna igen, som kön, hudfärg och liknande, utan att annan information om personen beaktas. Fördomar kan leda till diskriminering (Rosén u.å.).
Om föreställningen om orsaken till ett stigma - som obesitas - anses ligga inom individens kontroll, är detta en bas för att utveckla negativa attityder gentemot individen. Det till skillnad från om orsakerna ligger utanför individens egen kontroll. Orsaker som ligger utanför individens kontroll är biomedicinska orsaker, till skillnad från orsaker som härrörs till mentala/beteendemässiga egenskaper hos individen (Weiner et al.1988). Många fysiska attribut anses vara bestämda av genetiska eller samhälleliga krafter utanför personens egen kontroll. Men andra attribut, som exempelvis graden av personlig hygien, reflekterar individens fria val. Kan en person bli skuldbelagd, kommer inte personens karaktäristika ses som otur, utan som en defekt (DeJong 1980). Föreställningen att beteendet hos individen orsakar obesitas är den starkaste orsaken till negativa attityder mot obesa individer (Hilbert et al. 2008).
Stigma
Ett stigma definieras som ett attribut som är djupt misskrediterande för dess bärare. Tre typer av stigman har identifierats: dels de som rör ras, klass, eller religion, dels stigman som rör karaktären hos bäraren som mentalsjukdom, eller missbruk. Den tredje typen av stigma handlar om abnormitet av kroppen (Goffman 1963 refererad i DeJong 1980).
Samhällets attityd mot överviktiga och obesa
Ända in i början av 1900-talet, var obesitas betraktad som en markör för socioekonomisk status (Caballero 2007). När även fattiga människor fått tillgång till obegränsat med mat skiftade föreställningarna om obesitas till att förknippas med exempelvis lägre utbildning och lägre moral (Brandheim 2018). I Storbritannien har antalet obesa personer nära tredubblats sedan början av 1990-talet (Keyworth et al. 2012). Diskriminering av överviktiga och obesa människor ökade med 66 procent sedan mitten av 1990-talet till 2005 i USA, till att vara jämförbara med mängden rasdiskriminering i landet. Diskriminering av överviktiga och obesa förekom på arbetsplatser, i skolan, inom vården och interpersonellt (Andreyeva et al. 2008). För individen, som diskrimineras och möter negativa attityder både interpersonellt och i olika samhällsinstitutioner, leder detta till fysiska och psykiska konsekvenser för hälsan som psykisk ohälsa och stressrelaterade sjukdomar (Puhl & Heuer 2012).
Sjuksköterskans roll och omvårdnad
6 sjuksköterskans specifika kompetens är omvårdnad, som ska utföras i partnerskap med patienten och närstående för att patientens integritet och värdighet ska hållas intakt. Den personcentrerade vården ska göra att patienten och närstående känner sig sedda, förstådda och att individuella behov blir mötta. Patienten ses ur ett holistiskt perspektiv, där kropp, själ, ande och hälsa utgör en helhet. De värderingar och uppfattningar patienten möts av inom vården, ger upplevelser som påverkar den individuella hälsan (SSF 2016). Den personcentrerade vården innefattar att sjuksköterskan ska kunna ge förutsättningar för patienten att själv kunna fatta beslut om vårdens innehåll och mål. Sjuksköterskan ska också kunna främja hälsa, utifrån patientens egen berättelse och vad hälsa har för innebörd för patienten (SSF 2017).
Problemformulering
Övervikt och obesitas klassas som en epidemi som drabbat stora delar av världen. Överviktiga och obesa personer diskrimineras i samhället och av enskilda individer, samt utsätts för negativa attityder och stigmatisering. Sjuksköterskors ansvar är att bedriva personcentrerad vård i partnerskap med patienten och närstående. Om överviktiga och obesa personer diskrimineras i samhället finns risk att de utsätts även i vården, vilket kan leda till högre grad av ohälsa och att dessa individer undviker att uppsöka sjukvården. Därför är sjuksköterskans attityder till överviktiga och obesa patienter viktigt att belysa.
Syfte
7
METOD
Polit och Beck (2017) har tagit fram en metod i nio steg för litteraturstudier. En litteraturstudie kan också användas som bakgrund och motivering till fortsatt forskning. Litteraturstudien genomfördes för att göra en sammanställning över kunskapsläget inom valt område.
Figur 1. Metod i nio steg för litteratursökning, fritt tolkad från Polit och Beck (2017). Litteratursökning
Inledningsvis formulerades ett syfte i enlighet med steg 1 (figur 1). I steg 2 identifierades ett antal sökord som överensstämde med studiens syfte, som sedan kom att generera en litteratursökning i databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) och PubMed i steg 3. CINAHL och PubMed valdes till litteratursökningen, då dessa innehåller ett stort antal referenser till tidskriftsartiklar som behandlar omvårdnadsforskning, och är enligt Polit och Beck (2017), de främsta sökverktygen på detta område. I CINAHL användes Major Subject Headings (MH), vilket är kontrollerade söktermer som används för att indexera artiklar som behandlar ämnet. De sökord som identifierats att överensstämma med studiens syfte och som i CINAHL användes som kontrollerade sökord var ”Nurse
Attitudes”,”Attitude of Health Personnel”,”Attitude to Obesity” samt ”Obesity”. Dessa sökord
användes initialt separat för att få en översikt över antalet träffar. De booleska operatorerna OR och AND användes därefter för att utvidga respektive begränsa sökresultatet (Polit & Beck 2017). OR användes för att kombinera två sökord med liknande innebörd (”Nurse Attitudes” OR ”Attitude of Health Personnel”, respektive ”Attitude to Obesity” OR ”Obesity”) för att utvidga sökningen och inkludera fler relevanta artiklar. Därefter användes AND tillsammans med kombinationssökningarna för att begränsa och precisera resultatet.
8 “overweight” utan att ha “obesity”, vilket gjorde att båda begreppen behövdes i sökningen. I CINAHL täcktes “overweight” in i “obesity”, vilket gjorde att “overweight” kunde utelämnas i sökningen i CINAHL. Att både Attitude of Health Personnel och Nurse Attitudes togs med som sökord, var för att inte förbise de artiklar där sjuksköterskor fanns med som en av flera grupper av sjukvårdspersonal som undersökts i studien. Artiklarna gicks sedan igenom manuellt för att exkludera artiklar där sjuksköterskorna inte gick att särskilja från andra yrkesgrupper. En frassökning gjordes också i CINAHL för att utöka antalet relevanta artiklar. En artikel hittades via referenser i en annan artikel, varför det gjordes en manuell sökning i CINAHL för att återfinna den artikeln. Nedan återfinns de använda sökorden i tabell 1 och 3, sökfraserna i tabell 2, samt en översikt över urvalsprocessen i tabell 4.
I steg 4 (figur 1) användes ett antal inklusions- och exklusionskriterer för att sökningarna skulle matcha studiens syfte. Inklusionskriterierna var att artiklarna hade publicerats inom tidsspannet 2010-01-01 – 2020-01-31, texterna var på engelska, abstract fanns tillgängligt, samt att det var yrkesverksamma sjuksköterskor som ingick i studien. Artiklar där specialistsjuksköterskor undersöktes, inkluderades då det var sjuksköterskans attityder till patienten som skulle studeras. Inklusionskritererier var vidare att texterna hade genomgått peer-review eller referentgranskning, vilket innebar att oberoende referenter men med samma kompetens som textförfattaren granskat arbetet (Jerkert u.å.). Till frassökningen användes ingen tidsbegränsning, detta för att utöka antalet sökträffar. Exklusionskriterier som applicerades var att det inte skulle inbegripa artiklar som handlar om patienter under 18 år, inte heller gravida kvinnor, ammande eller kvinnor post-partum, inte heller artiklar där endast viktreducering behandlades. De artiklar där fokus låg på specialistsjuksköterskans specialistkompetens, exkluderades. Artiklar där sjuksköterskornas attityder och åsikter inte gick att särskilja från andra gruppers, valdes bort. Dessutom exkluderades litteraturstudier ur sökningarna då dessa är sekundärkällor, vilket enligt Polit och Beck (2017) utgör risk för feltolkningar av andra författare.
Tabell 1. Databassökning 2020-02-06 i CINAHL
Databas Sökning Sökord Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
CIN
AHL
S1 MH "Nurse attitudes" 3 649 S2 MH "Attitude of Health Personnel" 5 559 S3 MH "Obesity" 14 763 S4 MH "Attitude to Obesity" 138 K1 S1 OR S2 9 168 K2 S3 OR S4 14 846 K3 K1 AND K2 63 12 5 59
Tabell 2. Frassökning 2020-02-21 i CINAHL
Databas Sökning Sökfras Antal
träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
CINAHL
Frassökning Nurses attitudes toward obese patients 31 8(3) 4 4 Manuell sökning Management of obesity in primary care: nurses’ practices, beliefs and attitudes 1 1 1 1S: Sökning. ( ): Interna dubbletter inom CINAHL.
Tabell 3. Databassökning 2020-02-03 i PubMed
Databas Sökning Sökord Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
Pub
Med
S1 "Attitude of Health Personnel"[Mesh] 19 624 S2 "Nurses" [Mesh] 6 869 S3 "Obesity"[Mesh] 43 692 S4 "Overweight"[Mesh] 47 227 K1 S1 OR S2 24 359 K2 S3 OR S4 47 513 K3 K1 AND K2 323 21((10)) 2 2Mesh: Medical subject heading. S: Sökning. K: Kombinationssökning. (( )): Externa dubbletter, mellan CINAHL och PubMed.
Urvalsprocessen
Processen för att hitta lämpliga artiklar till en litteraturstudie, sker i tre steg – urval 1, 2 och 3. I och med urval 1 och 2 gjordes en relevansbedömning där relevanta artiklar som stämmer överens med studiens syfte inkluderades, enligt steg 4-5 i Polit och Becks (2017) niostegsmetod. I steg 6-7 gjordes en kvalitetsgranskning av artiklarnas innehåll, vilket motsvarar urval 3, där granskningsmallarna Guide to an Overall Critique of a Quantitative
Research Report och Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report använts
10
Tabell 4. Översikt av urvalsprocessen
Databas Sökning Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
CINAHL
K3 63 12 5 5PubMed
K3 323 21((10)) 2 2CINAHL
Frassökning 31 8(3) 4 4CINAHL
Manuell sökning 1 1 1 1Totalt
418 29 12 12( ): Interna dubbletter inom CINAHL. (( )): Externa dubbletter, mellan CINAHL och PubMed.
Urval 1
I det första urvalet (steg 4) granskades artiklarnas titel och abstrakt för att avgöra om de stämde överens med studiens syfte. Med valda kombinationer av sökord i CINAHL, gav det 63 träffar, frassökning och manuell sökning i CINAHL gav 32 träffar, och i PubMed 323 träffar, totalt 418 träffar, vilka samtliga granskades med hänsyn till studiens syfte och valda inklusions- och exklusionskriterier. Detta resulterade i totalt 42 artiklar som ansågs relevanta för studiens syfte, varav 13 dubbletter. 29 artiklar gick vidare till urval 2 då de ansågs överensstämma med studiens syfte.
Urval 2
I steg 5 och 6 lästes de 29 artiklarna från urval 1 i sin helhet och innehållet i artiklarna sammanställdes (Polit & Beck 2017). I urval 2 granskades artiklarna först enskilt, där granskningens fokus låg på syfte, resultat och diskussion, sedan gemensamt efter att artiklarnas innehåll sammanställts. Denna sammanställning diskuterades sedan sinsemellan tills konsensus uppnåtts för att säkerställa att innehållet svarade mot studiens syfte. Relevansgranskningen ledde till att ytterligare 17 artiklar valdes bort. I 14 av dessa artiklar gick det inte att särskilja sjuksköterskornas attityder och åsikter gentemot andra gruppers, två artiklar hade huvudfokus på viktkontroll, samt en artikel var en pilotstudie. En pilotstudie är enligt Polit och Beck (2017) en mindre, ej fullskalig studie som ligger till grund för en större studie. Pilotstudier anses därför inte ha samma trovärdighet som en större studie, vilket gjorde att den exkluderades från urvalet. 12 artiklar gick vidare till urval 3.
Urval 3
I det sista urvalet, steg 7, granskades artiklarna med ett kritiskt förhållningssätt, först enskilt och sedan gemensamt, för att säkerställa en samsyn. Artiklarna analyserades utifrån Polit och Becks (2017) granskningsmallar och samtliga utvalda artiklar bedömdes hålla för kvalitetsgranskningen. Detta resulterade i 12 artiklar som höll i alla tre urvalen, av vilka nio är kvantitativa studier, två är kvalitativa studier och en är en mixad metod-studie. Dessa 12 artiklar inkluderades i litteraturstudiens resultat.
Databearbetning och analys
11 relevant för studiens syfte markerades elektroniskt. Meningar och textstycken med liknande innebörd klipptes elektroniskt ut ur artiklarna och lades in i nya dokument tillsammans med artikelförfattarnas namn för att inte förväxla texterna. Dessa nya dokument analyserades induktivt för att hitta likheter och skillnader som resulterade i urskiljbara mönster. Med ett induktivt synsätt utvecklas generaliseringar och teorier utifrån specifika data enligt Polit och Beck (2017). Därefter samlästes dessa nya dokument med liknande innehåll för att uppnå konsensus och därmed starkare trovärdighet för litteraturstudien. Gemensamt urskildes teman i respektive dokument. Tre huvudteman med sex subteman framkom, vilka efter ytterligare bearbetning reducerades till tre teman. Utifrån dessa tre teman skrevs en strukturerad sammanfattning i form av ett resultat, enligt steg 9 (Polit & Beck 2017).
Forskningsetiska ställningstaganden
12
RESULTAT
Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors attityder till överviktiga och obesa patienter. Genomgången av undersökta artiklar resulterade i tre teman, baserade på uppdelningen av attityder i kognitiva, affektiva och handlingsinriktade attityder. Denna tematiska struktur tydliggör hur sjuksköterskan tolkar, reagerar känslomässigt och handlar gentemot överviktiga och obesa patienter. För att undersöka vilka attityder sjuksköterskor hade, utgick flera studier från ATOP och BAOP.1 Resultatet byggde på nio kvantitativa studier, två kvalitativa studier och en studie med mixad metod.
Kognitiva attityder
Negativa attityder som framkom var att obesa individer ansågs slarviga, passiva, osociala, deprimerade och hade lågt självförtroende (Han et al. 2015; Poon & Tarrant 2009; Watson et al. 2008). Andra attityder som kom fram var att obesa personer inte ansågs lika bra som andra personer, inte lika framgångsrika, var oönskade som äktenskapspartner, inte sexuellt attraktiva, olyckliga, använde mat som en kompensation för brist på kärlek och uppmärksamhet, hade familjeproblem (Ward-Smith & Peterson 2015), var ovårdade (Ward-Smith & Peterson 2015; Watson et al. 2008), oattraktiva, samt hade en viss kroppsodör (Poon & Tarrant 2009; Tanneberger & Ciupitu-Plath 2018). Vek, lat, slö, formlös var andra egenskaper som sjuksköterskor förknippade med obesa individer (Watson et al. 2008; Yilmaz & Ayhan 2019). I en studie av Brown et al. (2007) höll däremot majoriteten av sjuksköterskorna inte med om att obesa personer är lata, men drygt hälften av de deltagande sjuksköterskorna i Poon och Tarrants studie (2009) ansåg att obesa patienter borde sättas på diet under sjukhusvistelser. Det framkom att majoriteten sjuksköterskor var neutrala i sin åsikt när det gällde obesa patienters personliga egenskaper, som uthållighet, styrka, själviskhet och självsäkerhet (Poon & Tarrant 2009). Manliga sjuksköterskor hade mer negativa attityder till obesa patienter än sina kvinnliga kollegor, och uttryckte i högre grad att obesa personer saknar viljestyrka (Robstad et al. 2018), en attityd som också framkom hos Poon och Tarrant (2009), Ward-Smith & Peterson (2015) och Yilmaz och Ayhan (2019).
Den egna kroppsvikten inverkar på sjuksköterskans attityd gentemot de obesa patienterna. De sjuksköterskor som hade normalt BMI var mer benägna att uppfatta obesa personer som långsamma, än de sjuksköterskor som själva hade ett högt BMI (Poon & Tarrant 2009). Normalviktiga eller underviktiga sjuksköterskor bar i högre grad än överviktiga/obesa sjuksköterskor på fördomarna att obesa personer var lata och ovårdade (Watson et al. 2008). Överviktiga sjuksköterskor med ett BMI >25 var mer benägna att förstå innebörden av att vara obes och var därmed mindre benägna att ha negativa attityder mot obesa individer (Brown et al. 2007; Wang et. al 2016; Yilmaz & Ayhan 2019). Detta motsas av Robstad et al. (2018), då ingen signifikant skillnad i attityder mellan överviktiga eller obesa sjuksköterskor och de med lägre BMI kunde säkerställas. De sjuksköterskor som hade en familjemedlem eller vän som var överviktig eller obes var mer positiva i sina attityder till obesa patienter (Brown et al. 2007; Yilmaz & Ayhan 2019). Äldre kinesiska sjuksköterskor, med högre BMI än genomsnittet, och som arbetat kliniskt under längre tid, skattade själva sin attityd mot obesa patienter som positiv (Wang et al 2016).
13
Affektiva attityder
De negativa attityder sjuksköterskorna bar på till obesa individer, resulterade i att de upplevde dem som annorlunda jämfört med normalviktiga patienter (Robstad et al. 2017). Mätningar visade på en signifikant implicit preferens för smala personer framför obesa personer. Explicit var sjuksköterskorna mer återhållsamma och endast en liten tendens att föredra smala framför obesa personer visades (Robstad et al. 2018).
Det förekom känslor av stress över arbetsbördan och hjälplöshet hos sjuksköterskorna, samtidigt som känslor av beskyddande karaktär kunde uppstå hos vissa sjuksköterskor, som ville skydda den obesa patienten för nyfikna blickar, negativa attityder och kommentarer från kollegor (Robstad et al. 2017). Det var inte ovanligt att sjuksköterskor upplevde ambivalens och motsatta känslor i vården av obesa patienter. De upplevde samtidiga känslor av empati och medkänsla med den sårbara patienten (Brown et al. 2007; Poon & Tarrant 2009; Robstad et al. 2017; Shea & Gagnon 2015; Watson et al. 2008), men även hjälplöshet och främlingskap (Han et al. 2015; Watson et al. 2008), samt ilska (Poon & Tarrant 2009; Shea & Gagnon 2015; Sikorski et al. 2013) och frustration, avsmak, aversion och/eller förebråelse (Poon & Tarrant 2009; Shea & Gagnon 2015; Watson et al. 2008).
Normalviktiga eller underviktiga sjuksköterskor kände sig i högre grad irriterade, otåliga och frustrerade över obesa patienter än de överviktiga sjuksköterskorna (Watson et al. 2008). Överviktiga sjuksköterskor med ett BMI >25 hade lättare för att känna empati för den obesa patienten (Wang et al. 2016; Watson et al. 2008; Yilmaz & Ayhan 2019).
Yilmaz och Ayhan (2019) såg att många yrkesverksamma sjuksköterskor hade negativa attityder till obesa patienter. Sjuksköterskor upplevde till stor del att det var fysiskt utmattande, stressigt och obekvämt att arbeta med obesa patienter. Dessa patienter väckte känslor av irritation, otålighet och frustration (Watson et al. 2008). Sjuksköterskor gav uttryck för att de upplevde vården av obesa patienter som känslomässigt krävande, vilket hade sin grund i deras egna attityder till och föreställningar om obesitas (Robstad et al. 2017). De kunde känna sig besvärade av obesa patienter (Han et al. 2015), ilska över att de obesa patienterna lägger extra börda på sjuksköterskan i form av tungt arbete (Sikorski et al. 2013), samt känslor som hjälplöshet, isolering, främlingskap och stress (Han et al. 2015; Watson et al. 2008). Detta främlingskap kunde göra att den obesa patienten mer upplevdes som en stor kropp, än som en person i behov av vård (Robstad et al. 2017). Det ledde i ökad utsträckning till att sjuksköterskor inte ville engagera sig i obesa patienters vård, samt en känsla av ökad arbetsbörda och avsmak inför dessa patienter (Han et al. 2015; Robstad et al. 2017), något som inte bekräftades av Brown et al. (2007), då endast ett fåtal sjuksköterskor ansåg att arbetet med den obesa patienten väckte avsmak. Sjuksköterskorna uttryckte en frustration över bristen på resurser anpassade för obesa patienter (Brown et al. 2007; Robstad et al. 2017) Endast en liten del av de tillfrågade sjuksköterskorna såg arbetet med den obesa patienten som frånstötande och motbjudande (Brown et al. 2007; Poon & Tarrant 2009), och enligt Poon och Tarrant (2009) förhöll sig dock majoriteten av deltagarna neutrala till påståenden rörande omvårdnaden av obesa patienter.
14
Handlingsinriktade attityder
Flera sjuksköterskor uttryckte att de försökte efterleva den etiska koden för sjuksköterskor genom att ge lika vård till alla patienter oavsett personliga egenskaper (Tanneberger & Ciupitu-Plath 2018). Flera sjuksköterskor åberopade icke-diskriminering och refererade till omvårdnadsetiken när de talade för alla patienters rätt till lika vård (Robstad et al. 2017; Tanneberger & Ciupitu-Plath 2018). Ofta spreds negativa kommentarer kollegor emellan i lunchrum eller sjukhuskorridoren, vilket påverkade sjuksköterskornas attityder, även de som ville hålla sig neutrala (Robstad et al. 2017). Sjuksköterskor angav att negativa attityder kunde förekomma vid överlämnanderapporten till nästa sjuksköterska, men att ansträngningar gjordes för att undvika negativa kommentarer, då de strävade efter att vara opartiska och professionella (Shea & Gagnon 2015; Tanneberger & Ciupitu-Plath 2018).
15
DISKUSSION
Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med övervikt och obesitas. Vårt resultat visar att det fanns i huvudsak negativa attityder till överviktiga och obesa personer hos sjuksköterskor. Attityderna var kognitiva, affektiva samt handlingsinriktade.
Resultatdiskussion
Resultatet av litteraturstudien visade att sjuksköterskor bar på en rad negativa attityder mot obesa patienter, trots att yrkeskoden säger att vård ska ges i partnerskap med patienten och med bibehållen värdighet för patienten. Forskningen visar också att dessa attityder återfinns även hos andra yrkesgrupper inom vården, som läkare (Brown 2006; Sikorski et al. 2013), dietister (Brown 2006; Wise et al. 2014) och fysioterapeuter (Sikorski et al. 2013; Wise et al. 2014). Sjuksköterskor i olika miljöer uppvisar negativa attityder mot obesa patienter, vilket påverkade kvaliteten på vården (Pervez & Ramonaledi 2017). Sjuksköterskornas attityder reflekterade de negativa stereotyper och attityder mot obesa som finns i västerländska länder. Flera asiatiska studier ingick i litteraturstudien, varav en från Kina (Wang et al. 2016) och en från Hongkong (Poon & Tarrant 2009). I studien gjord i Hongkong hade sjuksköterskorna betydligt fler negativa attityder mot obesa patienter än sjuksköterskorna i studien från Kina, även om majoriteten av Poon och Tarrants (2009) deltagare faktiskt förhöll sig neutrala till de obesa patienterna. En anledning till skillnaden i attityder mellan sjuksköterskorna i Kina och Hongkong kan vara kulturell. Hongkong tillhör visserligen Kina sedan 1990-talet, men är starkt influerat av västerländsk kultur efter att ha tillhört Storbritannien sedan mitten av 1800-talet. Brandheim (2018) anser att samhällen i den västerländska kulturen skapat och upprätthåller ett systematiskt stigmatiserande av obesa personer. Stigmatiseringen är en mänsklig konstruktion, då obesa ses som annorlunda. Det är detta främlingskap gentemot de individer som ses som normen, som skapar stigmatiseringen. Shea och Gagnon (2015) visade att sjuksköterskor också integrerat dessa uppfattningar, då människor i ett samhälle får samma uppfattningar som normen. Då sjukvården bör vara en institution som alla känner sig välkomna till, anser författarna att dessa attityder som listats ovan, är olyckliga och motverkar en lika vård för alla. Då det kan medföra att personer som är i behov av vård drar sig för att söka vård, utgör dessa attityder en hälsofara för denna kategori patienter.
Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med övervikt och obesitas. De artiklar som granskats har dock syftat till att ta reda på om, och i hur hög grad, sjuksköterskor bär på negativa attityder mot de överviktiga och obesa patienterna. Det innebär att de negativa attityderna haft huvudfokus i studierna som granskats och sammanställts. Litteraturstudien innefattar därmed inte i särskilt hög grad positiva och neutrala attityder hos sjuksköterskor, vilket kan ses som en svaghet i studien.
16 2009; Sikorski et al. 2013; Ward-Smith & Peterson 2015; Yilmaz & Ayhan 2019;), brist på träning (Poon & Tarrant 2009; Ward-Smith & Peterson 2015, Watson et al. 2008; Yilmaz & Ayhan 2019), samt bristande viljestyrka (Brown et al. 2007; Poon & Tarrant 2009; Robstad et al. 2017; Robstad et al. 2018; Yilmaz & Ayhan 2019) är vanliga uppfattningar. Föreställningen om att det är personliga val och brist på fysisk aktivitet som förklarar obesitas höll 60–90 procent av sjuksköterskorna med om (Brown et al. 2007; Yilmaz & Ayhan 2019), vilket leder till fler negativa attityder. Sikorski et al. (2013), Wang et. al (2016) och Ward-Smith och Peterson (2015) såg däremot att sjuksköterskor i hög grad ansåg att biologiska orsaker är den främsta orsaken till obesitas, vilket är associerat med lägre grad av negativa/stigmatiserande attityder.
Den egna kroppsvikten hade betydelse för vilka attityder sjuksköterskor hade till obesa patienter. Sjuksköterskor med lågt/normalt BMI bar på fler negativa attityder mot dessa patienter än sjuksköterskor som själva var överviktiga eller obesa (Poon & Tarrant 2009; Wang et al. 2016; Watson et al. 2008). Yilmaz och Ayhan (2019) fann ett samband mellan sjuksköterskornas egen kroppsvikt och uppfattningen om orsakerna till övervikt/obesitas. Desto mer sjuksköterskornas egen vikt ökade, desto mer benägna var de att hålla med om påståendet att orsaken till obesitas är utanför individens egen kontroll. Detta resultat sågs även hos Garcia (2016) och Goad et al. (2018). Garcia (2016) visade också att sjuksköterskorna med normalt eller lågt BMI uppvisade viktfördomar mot obesa patienter, särskilt om sjuksköterskorna ansåg att orsaken till obesitas kunde kontrolleras av individen själv. Att den egna kroppsvikten påverkar attityder sågs också i en rad studier (Brown 2006). Den personliga erfarenheten av att själv vara obes och själv ha mött fördomar, minskade fördomarna hos sjuksköterskorna till de obesa patienterna. Detta konstaterades också hos Wang et al. (2016), där de överviktiga och obesa sjuksköterskorna visade mer positiva attityder till de obesa patienterna än övriga sjuksköterskor.
En fråga som väckts under databearbetningen är om förändring av befintliga attityder är möjlig. Studier har visat att det finns åtminstone två olika sätt att förändra attityder. Sjuksköterskor som har varit yrkesverksamma under en längre tid och därmed mött fler obesa patienter, har enligt Sikorski et al. (2013) och Wang et al. (2016) blivit mer positivt inställda till obesa patienter och har mindre negativa attityder till obesitas än sjuksköterskor med kortare yrkesverksamhet. En annan möjlighet till förändring har setts i ett flertal studier där det har gjorts jämförelser mellan sjuksköterskestudenter och yrkesverksamma sjuksköterskor. Det har konstaterats att det finns negativa attityder mot obesa personer i båda grupperna (Hunter et al. 2018; Watson et al. 2008; Yilmaz & Ayhan 2019). Därför utfördes försök med bariatriska sensitivitetsdräkter både med sjuksköterskestudenter och med yrkesverksamma sjuksköterskor, för att se om attityder mot obesa patienter kunde förändras genom simulering. Efter båda experimenten fick deltagarna utvärdera vad de hade varit med om och resultaten visade efter experimenten att attityderna till obesa personer förändrades till mer positiva (Barra & Singh Hernandez 2018; Hunter et al. 2018; Molloy et al. 2016), vilket också kunde ses i ett liknande experiment där sex sjuksköterskor och en fysioterapeut ingick (Hales et al. 2018). Detta tyder på att attityder inte är något grundmurat, utan är möjliga att förändra.
17 Litteraturstudien visade att smala sjuksköterskor har mer negativa attityder till överviktiga och obesa patienter än sina överviktiga kollegor. Det kan bero på att sjuksköterskorna utgår från sig själva i patientmötet och har sig själva som referensram. I mötet med patienter behöver sjuksköterskan kunna gå utanför sin egen horisont. För att vidga synen på sig själv och andra, anser författarna att det behövs ökad utbildning om vad som är basen för fördomar och hur diskriminering utvecklas.
Enligt Poon och Tarrant (2009) behövs utbildning om obesitas redan i grundutbildningen, men även som kompetensutveckling i klinisk praktik. Sjuksköterskor behöver få en grundläggande förståelse för vad obesitas är, dess orsaker, men också vilka utmaningar som den obesa personen möter. Den utbildning sjuksköterskor behöver, enligt Pervez och Ramonaledi (2017), är hur en hänsynstagande kommunikation kan ske med den överviktiga eller obesa patienten, för att uppmuntra dem till att kunna uttrycka sina tankar och känslor, få patienten delaktig i sin egen viktkontroll, samt motivera till en hållbar förändring av livsstilen. Pervez och Ramonaledis (2017) tankar om utbildning, stärks av Travelbees omvårdnadsteori (1966, refererad i Kirkevold 2000), där ett holistiskt tänkande applicerades. Varje individ ses som unik och sjuksköterskans möjlighet att nå patienten går genom att behärska en god kommunikation, vilket enligt Travelbee, är en av sjuksköterskans viktigaste förmågor.
Metoddiskussion
Metoden som denna litteraturstudie bygger på är Polit och Becks (2017) niostegsmetod, vilket ger ett systematiskt tillvägagångssätt, ökar studiens reliabilitet och gör den replikerbar. Databaserna CINAHL och PubMed användes för litteratursökningen. Att endast använda två databaser kan ses som en nackdel, då det begränsar bredden i sökningen. Polit och Beck (2017) rekommenderar dock databaserna CINAHL och PubMed för artikelsökning, då de ses som viktiga och användbara verktyg för att hitta artiklar relevanta inom omvårdnadsforskning och medicinsk forskning. Efter att ha ringat in relevanta begrepp för studiens syfte, genomfördes ett flertal sökningar i databaserna, vilka genererade ett antal träffar. Sökordet Nurse attitudes kombinerades med Attitudes of Health Personnel med hjälp av den booleska operatorn OR för att maximera bredden i sökningen och inte missa relevanta artiklar där sjuksköterskor finns med som en del i vårdpersonalen. För att öka studiens validitet valdes artiklar bort där det var svårt att fastställa vilka attityder sjuksköterskorna stod för i relation till övrig personal, vilka var ett flertal av de artiklar som genererades i sökningen i PubMed. En nackdel med att använda sökordet Attitudes of Health Personnel var att många artiklar inbegrep andra professioner än sjuksköterskans och att sjuksköterskans attityder inte gick att särskiljas från övrig vårdpersonals. De artiklar där det var tydligt uppdelat vilka åsikter sjuksköterskan stod för, inkluderades.
18 inkluderades, fanns två kvalitativa studier, vilket sågs som positivt för litteraturstudien, då det tidigare endast återfunnits kvantitativa studier.
Initialt användes Major Concept (MM) vid sökning i CINAHL, då ett mycket stort antal artiklar svarade mot sökorden och en begränsning söktes. Efterhand insågs att det fanns en svårighet i att hitta nyare forskning på området, samtidigt som de funna artiklarna granskats och inte ansetts hålla måttet, vilket gav ett alltför begränsat underlag. För att bredda sökningen ytterligare valdes därför att gå över till Major Subject Headings (MH). Dessutom gjordes en frassökning utan någon tidsbegränsning, samt en manuell sökning. Valet att inte ha tidsbegränsning på frassökningen gav tre artiklar som var 11, 12 respektive 13 år gamla. Det innebar att den allra senaste forskningen inte speglades i dessa artiklar, men ansågs ändå ha forskning i linje med övriga artiklar, vilket gjorde att de behölls till litteraturstudien.
Av de artiklar som fanns relevanta till litteraturstudiens syfte, var nio kvantitativa studier, två kvalitativa studier och en studie hade mixad metod. Fördelen med många kvantitativa studier är att de genererar mätbara data i större mängd och därmed blir generaliserbart (Polit & Beck 2017). I de olika studierna har olika mätinstrument använts för att bestämma vilka attityder till obesa personer och föreställningar om obesitas som finns hos sjuksköterskor. I de flesta av studierna hade dessa mätinstrument modifierats något, vilket inte ger helt jämförbara resultat. De olika frågorna hade också utformats med en skala graderad på något olika sätt (mellan 1-6, mellan 7, ograderad skala från håller absolut inte med – håller absolut med, graderad skala 1-5 från håller absolut inte med – håller absolut med, ja/nej). Det gav en svårighet i att sammanställa de olika studiernas resultat, då de formulerats något olika och inte blir helt jämförbara, något som påverkade reliabiliteten negativt. Det har varit svårt att läsa ut det fullständiga resultatet i några av studierna, då vissa studier endast redovisat statistiska data i resultatet, vilka kunde vara svårtolkade för litteraturstudiens författare. Detta är en svaghet i studiernas trovärdighet som också överfördes till litteraturstudien.
Kvalitativa studier har den fördelen att de kan plocka upp nyanser på ett annat sätt än kvantitativa undersökningar, samtidigt som det finns en flexibilitet och en tendens till ett mer holistiskt synsätt (Polit & Beck 2017). Nackdelarna med en kvalitativ studie kan vara svårigheten att sammanställa den stora mängd insamlad data i jämförbara grupper. Författarna till denna litteraturstudie har efter att studerat de olika attityderna och föreställningarna uttryckta i de olika studierna, enats om vilken mening som ska läggas i respektive formulering.
19
SLUTSATS
Överviktiga och obesa personer upplever stigmatiserande attityder i såväl samhället som i vården. Resultatet i studien visade att sjuksköterskor hade både implicita och explicita negativa attityder till denna patientgrupp, men också att sjuksköterskor i varierande grad försöker förhålla sig neutrala. Både sjuksköterskors egna och vårdinrättningens bristande resurser kunde påverka dem till en negativ inställning. Sjuksköterskor bär på många negativa attityder till överviktiga, men främst obesa patienter. Attityderna kan ses som kognitiva, affektiva eller handlingsinriktade. Föreställningen om vad som orsakat denna övervikt låg till stor grund för hur negativa dessa attityder var. Om orsaken ansågs ligga inom den personliga kontrollen, var de negativa attityderna fler och mer uttalade. Flera sjuksköterskor uppgav att de i enlighet med Sjuksköterskornas etiska kod, försöker att ha en icke-diskriminerande attityd gentemot patienterna. Föreställningen om obesa personer som annorlunda, med negativa egenskaper som att vara lata och själva bära skulden till sin övervikt och obesitas, är spridd i samhället (Brandheim 2018). Alla är del av samhället, delar fördomar och attityder, så även sjuksköterskor, vilket poängterades av en sjuksköterska med ”Nurses are people” (Shea & Gagnon 2015, s 28).
KLINISK BETYDELSE
För att kunna bedriva vård på lika villkor och genomföra omvårdnad med respekt för mänskliga rättigheter, måste sjuksköterskan kunna möta även den obesa patienten utan negativa fördomar och attityder. Övervikt och obesitas har ökat i samhället och fler patienter är därmed överviktiga och obesa. Samtidigt som vården behöver rustas med tekniska hjälpmedel för att omvårdnaden ska kunna utföras behöver sjuksköterskor bli medvetna om sina attityder mot dessa patienter och orsaken till att de bär på dessa attityder. Att vårdavdelningar endast är utrustade med tekniska hjälpmedel anpassade för normalviktiga till överviktiga patienter, men inte obesa patienter, är inte acceptabelt. Resultatet av litteraturstudien visar att denna brist leder till bristande patientsäkerhet, att sjuksköterskor och annan vårdpersonal utsätts för fysiska risker, vilket leder till negativa attityder mot patientgruppen. Studier har visat att det är möjligt att ändra attityder genom olika undervisningsinterventioner kopplade till obesa patienters upplevelser. Vår önskan med denna litteraturstudie är att öka medvetenheten om att negativa attityder existerar både i samhället och i vården, för att dessa attityder ska kunna förändras.
FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING
20
REFERENSER
Andreyeva, T., Puhl, R. M. & Brownell, K. D. (2008). Changes in Perceived Weight Discrimination Among Americans, 1995–1996 Through 2004–2006. Obesity, 16(5), 1129-1134. doi:10.1038/oby.2008.35
Barra, M. & Singh Hernandez, S. S. (2018). Too big to be seen: Weight-based discrimination among nursing students. Nursing Forum, 53, 529-534. doi:10.1111/nuf.12282
Brandheim, S. (2018). A systemic stigmatization of fat people. Diss. Karlstad: Karlstads universitet
Brown, I. (2006). Nurses attitudes towards adult patient who are obese – a literature review. Journal of Advanced Nursing, 53(2), 221-232.
doi:10.1111/j.1365-2648.2006.03718.x
* Brown, I., Stride, C., Psarou, A., Brewins, L. & Thompson, J. (2007). Management of obesity in primary care: nurses´ practices, beliefs and attitudes. Journal of Advanced Nursing, 59(4), 329-341. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04297.x
Caballero, B. (2007). The Global Epidemic of Obesity: An Overview. Epidemiologic
Reviews, 29(1), 1-5. doi:10.1093/epirev/mxm012
DeJong, W. (1980). The Stigma of Obesity: The Consequences of Naive Assumptions Concerning the Causes of Physical Deviance. Journal of Health and Social Behavior, 21(1), 75-87. doi:10.2307/2136696
Flegal, K. M., Kit, B. K., Orpana, H. & Graubard, B. I. (2013). Association of all-cause mortality with overweight and obesity using standard body mass index categories: a systematic review and meta-analysis. JAMA, 309(1), 71–82.
doi:10.1001/jama.2012.113905
Folkhälsoinstitutet (2012). FaR – Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/far-individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk-aktivitet/ [2020-03-01]
Folkhälsomyndigheten (2019). Övervikt och fetma.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/halsa/overvikt-och-fetma/ [2020-03-01]
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. 4. uppl. Stockholm: Natur och
Kultur.
Garcia, J. T. (2016). Assessing weight bias in nurses toward obese patients and its effect on
21 Goad, E., Gleeson, K. & Jackson, S. (2018). Personal factors associated with the attitudes of
nurses towards patients with obesity: a literature review. Clinical obesity, 8, 444-451. doi:10.1111/cob.12275
Hales, C., Gray, L. Russell, L. & MacDonald, C. (2018). A Qualitative Study to Explore the Impact of Simulating Extreme Obesity on Health Care Professionals´ Attitudes and Perceptions. Ostomy Wound Management, 64(1), 18-24.
doi:10.25270/owm.2018.1.1824
* Han, S-S., Han, J-W. & Lee, J-M. (2015). Development of an instrument for assessment of
Korean nurses´ attitudes toward obese patients. Japan Journal of Nursing Science, 12, 249-257. doi:10.1111/jjns.12064
Hilbert, A., Rief, W. & Braehler, E. (2008). Stigmatizing attitudes toward obesity in a representative population-based sample. Obesity, 16(7), 1529-1534.
doi:10.1038/oby.2008.263
Hunter, J., Rawlings-Anderson, K., Lindsay, T., Bowden, T. & Aitken, L. M. (2018). Exploring student nurses' attitudes towards those who are obese and whether these attitudes change following a simulated activity. Nurse Education Today, 65, 225–231. doi:10.1016/j.nedt.2018.03.013
Jerkert, J (u.å.). Peer-review. I Nationalencyklopedin.
https://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/peer-review [2020-03-04]
Keyworth, C., Peters, S., Chisholm, A. & Hart, J. (2012). Nursing students´perceptions of obesity and behaviour change: Implications for undergraduate nurse education.
Nurse Education Today, 33, 481-485. doi:10.1016/j.nedt.2012.05.016
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier – analys och utvärdering. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Molloy, M.A., Sabol, V.K. & Guimond, M.E. (2016). Using Trigger Films as a Bariatric Sensitivity Intervention: Improving Nursing Students' Attitudes and Beliefs About Caring for Obese Patients. Nurse Educator, 41(1), 19-24.
doi:10.1097/NNE.0000000000000225
Pervez, H. & Ramonaledi, S. (2017). Nurses’ attitudes towards obese patients: a review of the literature. Nursing Times,113(2), 42-45.
Polit, D. F & Beck, C.T (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. 10. uppl. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
22 * Poon, M-Y. & Tarrant, M. (2009). Obesity: attitudes of undergraduate student nurses and
registered nurses. Journal of Clinical Nursing, 18, 2355–2365. doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02709.x
Puhl, R.M & Brownell, K.D (2006). Confronting and Coping with Weight Stigma: An
Investigation of Overweight and Obese Adults. Obesity,14, 1802–1815. doi:
10.1038/oby.2006.208
Puhl, R. M. & Heuer, C. A. (2012). The stigma of obesity: a review and update. Obesity, 17, 941–964. doi:10.1038/oby.2008.636
* Robstad, N., Söderhamn, U. & Fegran, L. (2017). Intensive care nurses’ experiences of caring for obese intensive care patients: A hermeneutic study. Journal of Clinical
Nursing, 27, 386–395. doi:10.1111/jocn.13937
* Robstad, N., Westergren, T., Siebler, F., Söderhamn, U. & Fegran, L. (2018). Intensive care nurses’ implicit and explicit attitudes and their behavioural intentions towards obese intensive care patients. Journal of Advanced Nursing, 75, 3631– 3642.
doi:10.1111/jan.14205
Rosén, A-S. (u.å). Attityd. I Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/uppslagsverk/encyklopedi/lång/attityd [2020-03-04]
SFS 2014:821. Patientlag.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag.
* Shea, J. M. & Gagnon, M. (2015). Working With Patients Living With Obesity in the Intensive Care Unit: A Study of Nurses’ Experiences. Advances in Nursing Science, 38(3), 17–37. doi: 10.1097/ANS.0000000000000074
* Sikorski, C., Luppa, M., Glaesmer, H., Brähler, E., König, H-H. & Riedel-Heller, S. (2013). Attitudes of Health Care Professionals towards Female Obese Patients. Obesity Facts, 6, 512–522. doi:10.1159/000356692
Svensk sjuksköterskeförening [SSF] (2016). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.
23 * Tanneberger, A. & Ciupitu-Plath, C. (2018). Nurses’ Weight Bias in Caring for Obese Patients: Do Weight Controllability Beliefs Influence the Provision of Care to Obese Patients? Clinical Nursing Research, 27(4), 414–432.
doi:10.1177/1054773816687443
* Wang, Y., Ding, Y., Song, D., Zhu, D. & Wang, J. (2016). Attitudes towards obese persons and weight locus of control in Chinese nurses. Nursing research, 65(2), 126-132. doi:10.1097/NNR.0000000000000145
* Ward-Smith, P. & Peterson, J. A. (2015). Development of an instrument to assess nurse practitioner attitudes and beliefs about obesity. Journal of the American Association
of Nurse Practitioners, 28, 125–129. doi:10.1002/2327-6924.12281
* Watson, L., Oberle, K. & Deutscher, D. (2008). Development and Psychometric Testing of the Nurses’ Attitudes Toward Obesity and Obese Patients (NATOOPS) Scale.
Research in Nursing & Health, 31, 586–593. doi:10.1002/nur.20292
Weiner, B., Perry, R. P., & Magnusson, J. (1988). An attributional analysis of reactions to stigmas. Journal of Personality and Social Psychology, 55(5), 738-748. doi:10.1037/0022-3514.55.5.738
Wise, F. M., Harris, D. W. & Olver, J. H. (2014). Attitudes to Obesity Among Rehabilitation Health Professionals in Australia. Journal of Allied Health, 43(3), 162–168.
World Health Organization [WHO] (2018). Obesity and overweight.
https://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/obesity-and-overweight [2020-02-29]
Wright, S. M. & Aronne, L. J. (2012). Causes of obesity. Abdominal Radiology, 37, 730-732. doi:10.1007/s00261-012-9862-x
* Yilmaz, H. Ö. & Ayhan, N. Y. (2019). Is there prejudice against obese persons among health professionals? A sample of student nurses and registered nurses. Perspectives
in Psychiatric Care, 55, 262-268. doi:10.1111/ppc.12359
BILAGA 1 ARTIKELMATRIS
Författare,
årtal och
land
Syfte
Metod
Huvudresultat
Brown, I., Stride, C., Psarou, Al, Brewins, L. & Thompson, J. 2007 Storbritannien Undersöka mönster i klinisk praktik, övertygelser och attityder hos sjuksköterskor i primärvården avseende arbetet med viktkontroll relaterat till obesitas.
Metod: Kvantitativ Datainsamling: Enkäter Urval: Strategiskt urval
Deltagare: 398, varav 277 sjuksköterskor Bortfall: 156 (27,7%)
Analysmetod: Statistisk analys
Studien visar att det finns negativa attityder till obesa patienter hos sjuksköterskor, som att obesa är lata, saknar vilja att förändra sin vikt, är omotiverade och saknar viljestyrka. Det framkom också att få sjuksköterskor kände motvilja mot obesa patienter, däremot uppgav ca 50% av sjuksköterskorna att de kände empati för denna patientgrupp, att det upplevdes givande att arbeta med obesa patienter och drygt 80% av sjuksköterskorna ansåg att hjälp till
viktreducering ingick i arbetet. Attityderna är relaterade till sjuksköterskornas egen vikt. Sjuksköterskor med högre BMI har i mindre utsträckning negativa attityder.
Han, S-S., Han, W & Lee, J-M.
2015 Sydkorea
Verifiera validiteten och reliabiliteten i ett instrument, samt att identifiera sjuksköterskors attityder gentemot obesa patienter. Metod: Kvantitativ Datainsamling: Enkäter Urval: Klusterurval Deltagare: 323 sjuksköterskor Bortfall: 27 (8%)
Analysmetod: Statistisk analys
Instrumentet som testades mäter attityder till obesitas på tre områden: sjuksköterskornas uppfattning om orsaker till obesitas och stereotyper av obesa personer, responsen till obesa patienter, samt aktiviteter i den kliniska praktiken och synen på hur obesitas hanteras. Instrumentets validitet och reliabilitet höll. Resultaten visade att koreanska
sjuksköterskor bär på ett antal negativa attityder mot obesa patienter, till exempel att obesa personer inte har viljestyrka nog att inte äta för mycket mat, att de äter för mycket i relation till fysisk aktivitet.
Poon, M-Y. & Tarrant, M. 2009 Undersöka sjuksköterskestudenters och legitimerade sjuksköterskors attityder mot obesa personer och
Metod: Kvantitativ Datainsamling: Enkäter Urval: Bekvämlighetsurval
Deltagare: 551, varav 199 sjuksköterskor
Hongkong
hur obesa patienter bemöttes.
Bortfall: 382 (41%)
Analysmetod: Deskriptiv- och Statistisk
analys
att obesa personer tycker om mat, överäter och är oformliga, långsamma och oattraktiva. Dessutom ansåg drygt hälften av sjuksköterskorna att obesa patienter skulle sättas på diet under sjukhusvistelser. Robstad, N., Söderhamn, U. & Fegran, L. 2017 Norge Få en djupare förståelse för intensiv-sjuksköterskors
erfarenheter av att vårda patienter med obesitas inom
intensiv-sjukvården.
Metod: Kvalitativ
Datainsamling: Intervjuer Urval: Strategiskt urval Deltagare: 13 sjuksköterskor Bortfall: 0 (0%)
Analysmetod: Hermeneutisk analys
Sjuksköterskorna uppfattade vården av obesa patienter som känslomässigt krävande kopplat till patienternas sårbarhet, olikhet och fysiska utmaningar. Sjuksköterskorna strävade efter att ge god och lika vård till patienterna men bar samtidigt på negativa attityder och fördomar mot obesa patienter, till exempel att de har ett begränsat socialt liv, saknar självkontroll, att övervikten är självförvållad.
Robstad, N., Westergren, T., Siebler F, Söderhamn, U. & Fegran, L. 2018 Norge Undersöka intensiv-vårdsjuksköterskors implicita och explicita attityder mot patienter med obesitas och om deras attityd och föreställningar påverkade vården patienterna fick.
Metod: Kvantitativ Datainsamling: Enkäter Urval: Konsekutivt urval Deltagare: 159 sjuksköterskor Bortfall: 1 (0,6%)
Analysmetod: Statistisk analys
Sjuksköterskorna föredrog smala framför obesa personer och såg patienter med obesitas som “lata” och “sämre”. Obesa patienter ansågs ha sämre viljestyrka än smala personer. Dessa attityder associerades inte till sjuksköterskornas omvårdnad då sjuksköterskorna angav att de skulle hjälpa en obes patient omgående i lika hög grad som en normalviktig patient. Shea, J.M. & Gagnon, M. 2015. Kanada Undersöka erfarenheterna hos de intensivvårdssjuksköter-skor som arbetade med obesa patienter.
Metod: Kvalitativ
Datainsamling: Intervjuer Urval: Strategiskt urval Deltagare: 11 sjuksköterskor Bortfall: 0 (0%)
Analysmetod: Tematisk analys
Resultatet visade att problemet är större än att
sjuksköterskorna har negativa föreställningar mot patienten med obesitas. De negativa attityder och känslor som sjuksköterskorna hade, till exempel avsmak, förebråelser, frustration och ilska, orsakades till viss del och
intensifierades av arbetsmiljön och arbetsbördan. Det visade också att det fanns sociala, situationsbaserade,
Sikorski, C., Luppa, M., Glaesmer, H., Brähler, E., König, H.H. & Riedel-Heller, S.G. 2013 Tyskland Undersöka skillnaden i attityder till överviktiga och obesa patienter i olika yrkesgrupper inom hälso-sjukvård.
Metod: Kvantitativ Datainsamling: Enkäter Urval: Strategiskt urval
Deltagare: 682, varav 321 sjuksköterskor Bortfall: 1057 (60,8%)
Analysmetod: Statistisk analys
Slutsatsen som drogs var att sjuksköterskor har mindre negativa attityder gentemot överviktiga/obesa kvinnor än andra grupper inom hälso-sjukvården. Sjuksköterskorna såg orsakerna till obesitas i större utsträckning än övriga grupper, som biomedicinska orsaker, vilket avspeglar sig i lägre grad av stigmatiserande attityder. Tanneberger, A, & Ciupitu-Plath, C. 2018 Tyskland
Undersöka om det fanns stereotypa åsikter om obesitas hos
sjuksköterskor inom slutenvården i Tyskland och om obesa patienter fick en annorlunda vård än normalviktiga individer. Metod: Kvantitativ Datainsamling: Enkäter Urval: Kvoturval Deltagare: 73 sjuksköterskor Bortfall: 27 (27%)
Analysmetod: Deskriptiv- och statistisk analys
Sjuksköterskor som ansåg att vikten ligger i den individuella kontrollen, hade fler fördomar till obesa patienter.
Viktfördomar, stora omvårdnadsbehov och bristande resurser ansågs vara de största orsakerna till att patienter mötte fördomar.
Wang, Y., Ding, Y., Song, D., Zhu, D. & Wang, J.
2016 Kina
Undersöka attityder till patienter med obesitas bland kinesiska sjuksköterskor, samt förhållandet mellan viktfördomar och sjuksköterskornas uppfattning om orsaker till obesitas. Metod: Kvantitativ Datainsamling: Enkäter Urval: Bekvämlighetsurval Deltagare: 297 sjuksköterskor Bortfall: 88 (22,9%)
Analysmetod: Statistisk analys
Ward-Smith, P. & Peterson, J.A. 2015 USA Beskriva sjuksköterskors självrapporterade attityder och föreställningar till överviktiga och obesa personer.
Metod: Kvantitativ Datainsamling: Enkäter Urval: Konsekutivt urval Deltagare: 358 sjuksköterskor Bortfall: 17 (4,5%)
Analysmetod: Deskriptiv- och statistisk analys
Resultaten visade att sjuksköterskor har negativa fördomar mot överviktiga och obesa personer, som att de är ovårdade, inte framgångsrika, saknar viljestyrka, beroende av mat. För att kunna visa att fördomar existerar, skapades ett instrument, ABNPS, från redan existerande bedömningsinstrument ATOP och BAOP.
Watson, L, Oberle, K. & Deutscher, D. 2008
Kanada
Utveckla och testa ett instrument (NATOOPS) som mäter
sjuk-sköterskors attityder till obesitas och obesa patienter.
Metod: Kvantitativ Datainsamling: Enkäter Urval: Slumpmässigt urval Deltagare: 626 sjuksköterskor Bortfall: 774 (53,9%)
Analysmetod: Statistisk analys
Instrumentets validitet bekräftades. Undersökningen visade att sjuksköterskor i hög grad känner sig irriterade, otåliga och frustrerade i arbetet med obesa patienter. De anser att obesa patienter har låg självkänsla, är deprimerade och inte socialt accepterade. Vidare har de uppfattningen att matvanor, livsstil och självkontroll är faktorer som i hög grad är bidragande orsaker till obesitas. Den främsta
omvårdnadsåtgärden är övervakning av matintag.
Yılmaz, H.Ö. & Yabancı, A.N. 2019
Turkiet
Undersöka om det finns fördomar mot
människor med obesitas bland sjuksköterskor och sjuksköterske-studenter.
Metod: Mixad metod
Datainsamling: Enkäter, uppföljda med
intervjuer
Urval: Klusterurval
Deltagare: 379, varav 189 sjuksköterskor Bortfall: 1 (0,3%)
Analysmetod: Deskriptiv- och statistisk analys
Majoriteten av både legitimerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter hade negativa attityder till obesa personer, men sjuksköterskorna hade mer negativa fördomar mot obesa personer än studenterna på samtliga
frågeställningar. Fördomarna påverkades av
