Arabiska kvinnors representation i
västerländsk populärkulturell film
En jämförande studie av filmerna Aladdin och Tusen och en natt
Arabic women’s representation in western pop cultural movies
A comparative study of the movies Aladdin and Thousand and One Night
Emma Tadjouri
Fakultet: Humaniora och samhällsvetenskap Ämne/Utbildningsområde: Kulturvetarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: G2E/ 15 hp
Handledare: Margareta Wallin Wictorin Examinator: Kristian Petrov
KARLSTADS UNIVERSITET
Termin: VT-18
Ämne: Självständigt arbete II Nivå: G2E
Kurskod: KVGC02
ABSTRACT
Emma Tadjouri
Arabiska kvinnors representation i västerländsk populärkulturell film En jämförande studie av filmerna Aladdin och Tusen och en Natt
Arabic women’s representation in western pop cultural movies
A comparative study of the movies Aladdin and Thousand and one Nights
Antal sidor: 31 This essay investigates the way Arabic women are represented in western pop culture. I have described and compared three different movies, who all are different takes on the story about Aladdin, from three different eras. By using the method close reading, especially visual analysis of the characters in the narrative, I have investigated if there are any similarities and/or
dissimilarities between the different characters, and if, to what extent the women that are being portrayed, can be linked to the reigning stereotypes.
My theory is that the representation of these women that we can see through different media outlets may change the way we view these women as human beings. I have therefore watched, compared and studied how three Arabic women are being represented in three different western made movies made during three different time periods. My results are also displayed at the end of this paper.
Key words: Arab, Women, Stereotypes, Thousand and one Nights, Aladdin, Representation, Orientalism
1. Inledning………... 4
1.1 Ämnesval……… 4
1.2 Syfte och frågeställningar………... 5
1.3 Forskningsöversikt………. 6
1.4 Teoretiska utgångspunkter………. 9
1.4.1 Postkoloniala perspektiv och Orientalism………... 9
1.5 Metod………. 13
1.5.1 Metodval……….. 13
1.5.2 Analysmall……….. 16
1.6 Disposition………. 17
2. Resultat………. 17
2.1 Tusen och en natt……… 17
2.2 Sheherazade/ Prinsessan Jasmine………... 18
2.3 Haremsflickorna……….. 22
2.4 De beslöjade kvinnorna……….. 24
3 Tolkning och analys av resultatet………. 24
4 Slutsatser……….………..……… 28
5 Diskussion av resultatet………. 28
1. Inledning
1.1 Ämnesval
“Sometimes we only see how people are different from us, but if you look hard enough, you can see how much we’re all alike.” – (Prinsessan Jasmine i tv-serien
Aladdin, 1994)
Underkuvade och fromma eller förföriska och korrupta? Hör man orden kvinna, arab eller muslim var för sig är de förhållandevis neutrala, i relation till många andra ord i det svenska språket. Sätter man dem däremot sida vid sida skapar de en förförstådd bild i människors huvuden av hur dessa människor ser ut och beter sig. Det som fångade mitt intresse var att dessa förförståelser ofta uppstår av de bilder media visar upp av människor, och inte en bild vi själva skapar genom att umgås med människor. Min avsikt är därför att jämföra eventuella likheter och olikheter i framställningen av tre kvinnliga karaktärer i olika versioner av samma berättelse. Avgränsningen som valts är att undersöka hur arabiska kvinnor representeras i tre olika västerländska filmer. Jag fann detta intressant att undersöka då de filmer vi ser där kvinnor av arabiskt ursprung ingår i berättelsen, påverkar den syn vi har på dessa människor. Ser man dem framställda på ett objektivt och realistiskt sätt, eller påverkas dessa
representationer av fördomar och stereotyper som cirkulerar i samhället? Jag tycker det är viktigt att se och lyfta fram det faktum att arabiska kvinnor är mer än de stereotypiska bilder de oftast framställs som.
Detta är ett ämne som, förutom att vara mycket relevant i dagens mångkulturella samhälle, bottnar i olika kulturella genus- och maktstrukturer. Som kulturstudent fann jag många av dessa aspekter intressanta då de berör mycket av det vi studerat under programmets gång och är centrala frågor inom dagens kulturpolitiska debatt, samtidigt som de aktualiserar frågor som jag personligen är intresserad av. Genusforskaren Nina Lykke skriver i sin bok
Genusforskning – en guide till feministisk teori, metodologi och skrift från 2014 om
till synes mer sofistikerad och utvecklad europeisk kvinna, så kunde hon också framställas med betonade positiva egenskaper, såsom förmågan att ha intellektuella intressen och vara en god mor (Björk 2011, 296).
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta arbete är att undersöka hur arabiska kvinnor representeras inom
västerländska filmer genom att jämföra tre olika inspelningar, den tecknade Disney-filmen
Aladdin från 1992 och två spelfilmer av berättelsen Tusen och en natt. De versioner av Tusen och en natt som jag kommer använda mig av i detta arbete är de två amerikanska versionerna
från 1942, respektive 2000. Anledningen till att jag valde just dessa tre filmer är för att de alla behandlar historien om Aladdin på olika sätt, oavsett om det handlar om en barnvänlig
version eller en spelfilm för vuxna, men även för att de alla visar olika representationer av arabiska kvinnor. Tillgänglighet spelade även det en stor roll i mitt beslut att använda mig av just dessa filmer då de var lätta för mig att få tag på och det faktum att de var inspelade under en sådan markant tidsskillnad. Då detta är en uppsats inom området kulturstudier kommer jag även att diskutera hur dessa stereotyper påverkar relationer mellan människor från olika kulturella bakgrunder. Min uppfattning är att de bilder av dessa kvinnor som vi ser i media, vare sig det handlar om filmer, serietidningar eller nyhetsartiklar, påverkar hur människor uppfattar andra kulturer och identiteter.
Jag valde att i det här arbetet begränsa mig till användningen av tre filmer med liknande handling. Detta för att mitt syfte, vilket är att undersöka hur arabiska kvinnor representeras i västerländsk populärkultur, skulle komma att marginellt underlättas genom möjligheten att undersöka och jämföra liknande berättelser i olika tappningar. Valet att använda mig av tre filmer kom till då jag ville vara säker på att hinna med att undersöka och analysera mina frågeställningar så noggrant som möjligt, utan att stressas av tidsbrist. Genom att välja ut tre olika filmer som är inspelade under tre olika tidsepoker vill jag undersöka om de
representationer och karaktärsdrag som visas fram i media har förändrats eller påverkats av yttre krafter, såsom rådande samhällsstrukturer, genom tiderna.
versionerna av Tusen och en natt som jag valt framställs karaktärerna i Aladdin att vara av asiatisk bakgrund. Jag bytte därför perspektiv och valde att jämföra prinsessan Jasmine från Disneys version av Aladdin med Sheherazade från Tusen och en natt för att de båda är
arabiska karaktärer. De är båda framträdande kvinnliga figurer i historierna och, med liknande karaktärsdrag, därför lämpliga att jämföra med varandra. Jag kommer även att jämföra hur de olika haremsflickorna framställs i de olika filmerna, samt hur de beslöjade kvinnorna
framställs. Detta för att få med och undersöka de tre olika representationerna av arabiska kvinnor som är vanligast i media.
För att uppfylla mitt syfte har jag utformat mer konkreta frågeställningar som jag använder för att studera ämnet närmare. Dessa frågeställningar tillämpas på de bilder och texter jag
kommer använda som material för att se vilka likheter och skillnader som presenteras inom de olika filmerna. Frågeställningarna jag huvudsakligen undersöker är;
1) Hur framställs kvinnor av arabiskt ursprung i de västerländskt producerade filmerna
Aladdin (1992) samt Tusen och en natt (1942 resp. 2000), dels avseende utseende och
dels avseende beteende/karaktär?
2) I vilken utsträckning överensstämmer dessa visuella gestaltningar och beteenden med allmänt förekommande stereotyper om arabiska kvinnor i den västerländska
populärkulturen?
3) Vilken slags stereotyper förekommer i filmer från olika produktionskontexter? (tid, plats, teknik, politisk kontext)
1.3 Forskningsöversikt
Av relevans för denna uppsats är forskning om kvinnor, och speciellt arabiska kvinnors representation i västerländska populärkulturella filmer. I böckerna Good Girls and Wicked
Witches: Changing Representations of Women in Disney’s Feature Animation 1937-2001 av
I boken Good Girls and Wicked Witches som publicerades 2006 ägnas tre olika kapitel åt att diskutera hur prinsessornas roll som kvinnor har framställts genom tiderna. Det första kapitlet fokuserar på prinsessor som Snövit, Askungen och Törnrosa vars filmer kom ut under första halvan av 1900-talet. Det andra kapitlet behandlar filmer som Peter Pan och 101 dalmatiner där kvinnor inte spelar märkbart framträdande roller, medan det sista kapitlet handlar om prinsessor som Jasmine, Pocahontas, Ariel och Belle och hur dessa märkbart skiljer sig från sina föregångare (Davis 2006). Hur de kvinnliga karaktärerna i Disney-filmer representerats genom tiderna har varit starkt knutet till den sociala struktur som rått i samhället, och det är något som tydligt kan utskiljas om man jämför till exempel Snövit som släpptes 1937 med Aladdin som släpptes 1992.
Snövits personlighet präglas starkt av den sociala roll som förväntades av kvinnor under 1930-talet när en kvinnas plats var i hemmet, medan Jasmines personlighet påverkas av den frihet och mod många kvinnor åtnjöt under 1990-talets början, åtminstone jämfört med den frihet kvinnor hade levt med 60 år tidigare. Däremot påverkas Jasmines personlighet av den bild många har av kvinnor i arabländer, vilket gör att även om hon ses som en stark och självständig kvinna, måste hon i filmen gifta sig så hennes framtida man kan ta hand om henne (Davis 2006).
Författarna Elizabeth Bell, Lynda Haas och Laura Sells beskriver i sin bok From Mouse to
Mermaid: The Politics of Film, Gender and Culture de olika dilemman som kan uppstå när
man undersöker hur genus och kulturell bakgrund skildras i filmer. De tittar på olika frågor, till exempel hur de goda karaktärerna, vare sig det handlar om män eller kvinnor,
Majoriteten av dessa har präglats av två olika sidors åsikter runt hur ”det förflutna är ihågkommet, förstått och kopplat till nutiden” (Simon 1993, refererat i Bell, Haas och Sells 1995). De kulturella debatter filmvärlden har resulterat i har fört upp frågor rörande feminism, postkolonialism och generella studier inom ämnet kultur. Jag fann det här kapitlet att, förutom vara intressant, vara mycket hjälpsamt för min egen uppsats då de kulturella och feministiska vinklingarna som man kan se inom dessa filmer är vad jag har som avsikt att undersöka.
När jag sökte tidigare forskning i Diva hittade jag en uppsats som skrivits på magisternivå vid Linnéuniversitetet år 2010. Studenten ifråga hade skrivit en uppsats vid namn Österländsk
prakt eller västerländsk norm?: Tusen och en natt ur ett jämförande europeiskt perspektiv.
Denna uppsats hade som syfte att undersöka hur olika europeiska översättningar av historien
Tusen och en natt förändrats baserat på vilken era den är översätt i och hur, och om, historien
har förändrats i översättningsprocessen. Då min uppsats ämnar undersöka hur kvinnor representeras i de västerländska spelfilmerna Tusen och en natt och Aladdin fann jag den uppsatsen intressant eftersom den bygger på en liknande grund som den här uppsatsen.
Författaren till den uppsatsen kom fram till att översättningen av den klassiska berättelsen och de åsikter som framförs förändrats beroende på vilken tidsperiod den kommer från (Ydrefors 2008, 23). Versionerna av berättelsen studenten använde sig av hade översatts 1959, 1963 och 1999. En av de större skillnaderna Ydrefors nämner att hon hittat under sin forskning var den kulturella förändringen som skedde genom översättningen av de olika berättelserna. Hon menar att människor från olika länder och kulturer som läser sagorna kan tolka texterna på olika sätt baserat på sina förförståelser, vilket har bidragit till att berättelsen, genom de olika översättningarna, även har blivit märkt av ett flertal olika kulturer på sin resa (Ydrefors 2008, 16).
Det finns, allmänt sett, två olika områden som är av intresse, nämligen forskning om kvinnor och film, samt forskning med postkolonial inriktning om hur icke-européer gestaltas på film. Båda dessa frågor handlar om representation, vilket jag undersöker med hjälp av den tidigare forskning jag presenterat ovan och hoppas kunna ett givande och informativt arbete utav.
1.4 Teoretiska utgångspunkter
1.4.1
Postkoloniala perspektiv och orientalismI forskningsöversikten tar jag upp hur kvinnornas roller generellt har sett ut i Disney-filmer under åren, utan att lägga så mycket vikt vid vilken kulturell bakgrund de har. Det
ansåg jag vara viktigt med tanke på en av de filmer jag valt att analysera i detta arbete,
Aladdin. I den spelar en kvinna en av huvudrollerna, och för att få en tillräckligt bra förståelse för hur hon porträtteras som en kvinna av arabiskt ursprung var jag först tvungen att
undersöka hur hon porträtterades som kvinna. Vid min undersökning av filmerna kommer jag använda mig av Edwards Saids bok Orientalism från 1978, samt tre andra böcker som tar upp begreppet ”orientalism”, Hudud – en essä om populärorientalismens bruksvärde och
världsbild av Georg Henderson, 2011, Gendering Orientalism – race, femininity and
representation av Reina Lewis, 1996 och Desiring Arabs av Jospeh A. Massad, 2008. Genom
detta hoppas jag få perspektiv på om dessa karaktärer är skapade utifrån den västerländska föreställningen av orienten. I dessa böcker diskuteras den bild av Orienten som har präglat det västerländska sinnet sedan lång tid tillbaka.
I artikeln som behandlar arabiska människors representation inom tecknad film används
Aladdin som ett exempel på hur dessa stereotypiska idéer flyttat in i barnvänliga filmer och
serier. Enligt artikeln är den stereotypa bilden av manliga araber i tecknade filmer mordiska och arga män med turban, kroknäsa, krulligt skägg, och en kroksabel. För att understryka dumheten hos dessa män framställs de även med ett stort käkparti och underbett för att lyfta fram djuriska och icke-mänskliga drag hos dessa karaktärer (bildersmakt.se). Kvinnorna, vilka är de karaktärer jag har störst intresse av att undersöka framställs enligt samma källa inom tecknade serier främst på tre olika vis;
• en beslöjad, from kvinna,
• en förförisk och slug haremsflicka • en storvuxen, oattraktivt hårig kvinna.
Det senare tas även upp i boken Bilden av Orienten som skrevs av Tomas Björk 2011. I kapitlet ”Kvinnor i orienten” berättar han hur konstnären Egon Lundgren under sin resa till Kairo i slutet av 1800-talet slogs av bristen på kvinnor som vistades ute på gatorna, men att de kvinnor han kunde se beskrevs som äldre och oattraktiva. Lundgren beskrev dessa kvinnor genom att säga följande: ”gamla hexor, så ohyggliga att det riktigt kan svida i pupillerna, när man vågar betrakta dem” (Björk 2011, 297).
Artikeln som diskuterar beslöjade kvinnor diskuterar hur kvinnokroppen och kvinnors klädsel ända sedan kolonialismen har använts för att beskriva ”den andre”, ofrihet och förtryck i jämförelse med den lättklädda kvinnans kropp som har använts för att representera självständighet och frihet (bildersmakt.se 2018). De visar ett exempel genom att lyfta fram hur franska kvinnor under kolonialismen drog av arabiska kvinnor deras slöjor i ett försök att befria dem (bildersmakt.se 2018). Den tredje artikeln som diskuterar det muslimska hatet lyfter fram den ilska och hat som muslimer tros födas med. Även om artikeln mest trycker på det faktum att män är de som starkast representerar det muslimska hatet mot västvärlden förekommer det även kvinnor och barn inom dessa idéer (bildersmakt.se 2018).
Författarna till boken From Mouse to Mermaid refererar även till Saids åsikt att det vore naivt för människor som arbetar inom den kulturella sektorn att underskatta det inflytande olika mediala kanaler har på människors liv (Bell, Haas, Sells 1995). Den makt som förmedlas genom media i dagens samhälle, påverkar människor då vi automatiskt börjar koppla samman vissa faktorer med varandra då vi hela tiden matas med information i form av olika kulturella kanaler. I boken From Mouse to Mermaid: The Politics of Film, Gender and Culture används Disneys logotyp, karaktäristiska bokstäver och figurer som ett exempel på just ett sådant maktskapande. Det finns förmodligen inte många av oss som inte skulle känna igen dessa symboler och automatiskt tänka på vem och vad de representerar.
Edward Saids bok Orientalism från 1978 anses av många vara den bok som bäst beskriver begreppet orientalism och han anses även vara den person som myntade begreppet. Enligt Said är orientalism en inställning1 mot orienten som grundar sig i platsens förhållande till västvärlden, ett förhållningssätt som beskrivits som problematiskt av andra författare, t.ex. Tomas Björk (Björk 2011, 8).
Orienten har genom tiderna framställts som ”Den Andre” (Said 2003, 1) en mytomspunnen, men ändå angränsande plats, där man kunnat hitta några av de rikaste och äldsta kolonier, något som varit med och skapat den bild som nu omsluter begreppet. Said beskriver även kortfattat att orientalism har varit ett sätt för västvärlden att historiskt sett ”styra över” och ”kontrollera” orienten (Said 2003, 3). Orienten har under tiderna ofta betraktats som
motsatsen till västvärlden och där västvärlden framställs som rationell, välkänd, moralisk och rättvis framställs orienten som irrationell, exotisk, erotisk och despotisk (Björk 2011, 13). Genom detta sätt att se på orienten som en mytomspunnen och ibland kanske fördärvad plats har västvärlden, som jag nämnde ovan, kunnat använda dessa idéer för att stärka sin rätt att kolonisera och lägga orienten under sig. Dessa tankar och idéer hör till postkolonialismen, ett begrepp för det förhållande västvärlden har haft till resten av världen och den påverkan som skedde på de länder som koloniserades av västvärlden (Björk 2011, 19). Undersöker man de postkoloniala perspektiven på maktförhållanden, eller postkolonialismen som Björk kallar
1 Klas Grinell beskriver i sin avhandling ”Att sälja världen – omvärldsbilder i svensk
det, upptäcker man att alla de texter och beskrivningar av orienten som skapades av västerländska människor under koloniseringstiden inte endast skildrar den världen i ett negativt ljus, tvärtom, det finns de beskrivningar som är fyllda av beundran över de levnadssätt och bedrifter som skiljde sig från det man själv var van vid (Björk 2011, 19).
Genusfaktorn och den roll den spelar i skapandet av maktstrukturer är även av vikt att nämna i den här uppsatsen. Nina Lykke skriver, som jag nämnde ovan, om olika genusstrukturer, bl.a. om intersektionell genusteori. Intersektionell genusteori handlar om interaktionen mellan kön och andra ”sociokulturella kategorier som klass, ras, etnicitet, sexualitet, ålder, nationalitet, geopolitisk positionering…” (Lykke 2014, 104). Tanken om intersektionalitet är en integrerad del av den intersektionella genusteorin där olika versioner av feminism har medverkat till att undersökt olika typer av sektionalitet i samhället. Boken behandlar t.ex. hur marxistisk feminism har uppmärksammat skillnaderna inom klass och kön (Lykke 2014, 106). Genom att använda sig av en intersektionell analys kan man undersöka och förstå både postkoloniala och antirasistiska versionen av feminism. De postkoloniala feministerna anser att de antirasistiska feministerna har bortsett från de könsmakter som existerar på flera ställen runt om i världen, samtidigt som det behandlar en ”vit, västerländsk medelklassfeministisk diskurs” som de postkoloniala feministerna klandrar för att bortse från frågor som berör rasism och neokolonialism (Lykke 2014, 109).
Lykke tar även upp problematiken som kan uppstå när man diskuterar den vita, västerländska medelklassfeminismen då hon nämner att den skapat ett enhetligt vi som ska nå runt hela jorden utan att ta hänsyn till bl.a. de olika sociala, geografiska och politiska faktorer som gör detta tänk omöjligt för många kvinnor. I boken hävdas det att de politiska mål som
medelklassfeministerna arbetar utifrån är konstruerade baserat på de västerländska kvinnornas intressen och förutsättningar men har marknadsförts som en global politik som säger sig arbeta utifrån alla världens kvinnors behov (Lykke 2014, 109).
Ett globaliserat ”vi” som det de postkoloniala medelklassfeministerna arbetar utifrån tanken om en avantgarde och en eftertrupp som är typisk för västerländska länder och idéen att ”utvecklingsländer ska nå upp till en västerländsk nivå” (Lykke 2014, 110). Detta skapar ett ”vi- och dom”-tänkande där de västerländska kvinnorna ses som mer utvecklade och de icke-västerländska kvinnorna ses som de okunniga, tämjda andra. Den antirasistiska- och
normen och den rasifierade andre genom att, med kritiska glasögon, undersöka vilka skeenden det är som gör att den ”vita” ses som överordnad när det gäller allt från civilisation till
skönhet (Lykke 2014, 113).
I sin bok Introducing Intercultural Communication från 2014 refererar författarna Shuang Liu, Zala Voclic och Cindy Gallois till Walter Lippmanns bok Public Opinion från 1922 där han använde begreppet ”stereotyp” för att beskriva en psykologisk process där man kopplar ihop en stereotyp med en självskapad mental bild (Liu, Volcic, Gallois 2014, 93). Genom massmedias eviga användande av stereotyper är vi alla väl bekanta med de olika stereotyper som följer människor av olika kulturella bakgrunder, vilket kan leda till skapandet av
fördomar som används för att beskriva skillnader, oavsett om de är påhittade eller inte, mellan människor, baserat på faktorer såsom religion, kön, sexuell läggning eller kulturell tillhörighet (Ibid, 93).
1.5 Metod
1.5.1
MetodvalDå jag i den här uppsatsen valt att undersöka hur arabiska kvinnor porträtteras i västerländsk populärkultur genom att studera och jämföra tre olika filmer fanns det en viss specifik metod som jag ansåg lämplig att använda, nämligen närläsning i form av text- och bildanalys. I boken Från modernism till samtidskonst av Ingar Brinck, Yvonne Eriksson och Anette Göthlund (2003) finns det ett kapitel där Eriksson och Göthlund diskuterar feministiska perspektiv och närläsning i form av bildanalys, vilket berör alla de fenomen jag ämnar undersöka i den här uppsatsen. Se vidare nedan.
Film är en form av berättande och jag kommer göra en analys av vissa narratologiska element i de tre filmerna jag valt att använda mig av. Vad ett narrativ egentligen är har länge
diskuterats fram och tillbaka av akademiker och forskare. Helena Magnusson refererar till den franske litteraturteoretikern Gérard Genettes idé om att ett narrativ är uppbyggt av tre olika byggstenar, nämligen historia, berättelse och narration (Magnusson 2005, 48).
Historien är relativt fristående från de olika mediala uttryckssätten då en berättelse kan
Utifrån historien och den miljö som målas upp skapas berättelsen. Berättelsen står ofta i relation till historien i form av ”aspekterna ordning, utsträckning och frekvens” (Magnusson 2005, 48). Ordningen av en berättelse innebär i vilken ordning händelserna i berättelsen sker, om det är kronologist, eller om det förekommer framåt- eller tillbakablickar. Utsträckning undersöker hur lång tid det tar för en berättelse att återskapa en händelse. Narration undersöker vem det är som skildrar händelserna i historien. En berättelse kan även ha flera olika berättare, till exempel kan det finnas en oberoende berättare som skildrar händelserna i historien, men som själv inte är en del av historien, eller så kan berättaren vara en av
karaktärerna själv (Magnusson 2005, 50).
Narrativ bildanalys är en analysmetod som har behandlats av Seymour Chatman, en
amerikansk film- och litteraturkritiker vars specialitet var just narratologi. Chatman beskriver hur man kan använda sig av tre begrepp för att beskriva och analysera en narrativ, t.ex. en film: handling, existens/karaktärer och miljö. Handlingen syftar till att undersöka vad som sker, miljön syftar till att undersöka var och när någonting händer, och existens syftar på
vem/vilka karaktärer som är med i filmen (Chatman 1980, refererad i Wallin Wictorin,
Nordenstam 2017).
Begreppen jag kommer analysera är de som jag nämnt ovan, men jag har adderat vissa element för att undersöka hur och om de stereotyper som finns används inom de filmer jag kommer titta på. De främsta sakerna jag kommer undersöka, utöver handling, miljö och existens är blickfång, utseende och beteende, för att se om skillnaderna mellan de ”goda” och de ”onda” skiljer sig eller om deras beteende är ovanligt eller förstärkt för att betona de påstådda skillnader som finns mellan de västerländska människorna och de arabiska.
Min analys av de narrativa elementen bygger på närläsning. Närläsning är ett retoriskt verktyg som ofta används inom undersökningen av olika texter. När man använder sig av närläsning fokuserar man på de små detaljerna som, när de används tillsammans, bygger upp och skapar det verk man valt att undersöka. Det kan handla om allt från att fokusera på specifika ord och meningskontexter till verbala bilder och stilar (Jasinski 2001, 93). Det är däremot inte alltid lika lätt som det verkar. Texter har en förmåga att gömma djupare mening bakom sina ord och kan erbjuda olika betydelser beroende på vilken nivå av texten man undersöker. Inom
En av dessa fokuserar mycket på den konstnärliga och strategiska delen av närläsning, och är känd tack vare verk skapade av män som S. E Lucas (Lucas 1988, 1989, refererad i Jasinski 2011) där han skriver att det viktigaste inom närläsning inte är att kunna återberätta en
historia med egna ord, utan istället lägga vikt på det faktum att forskaren ifråga helt och hållet ska förstå berättelsen från insidan och ut (Jasinski 2011, 93).
Genom att göra det menar Lucas att forskaren kommer lära sig hur de olika beståndsdelarna av texten fungerar på egen hand och hur de tillsammans agerar för att skapa en konstnärlig och strukturell text som förklarar den situation forskaren ifråga tittar på.
Det andra särskiljande draget av närläsning man kan hitta är förknippat med Michael Leff och fokuserar mer på att ”arrangera om förhållandet mellan retorisk teori och kritisk praktik” (Jasinski 2001, 93). Leff och andra närläsare förnekar inte det faktum att det konstnärligt strategiska sättet att titta på texter är viktigt, snarare tvärtom, däremot försöker de gå ett steg längre genom att få texterna och teorierna att samverka med varandra. Genom att utföra en sådan närläsning anser Leff att man får en djupare förståelse för textens verkliga mening, samt även hjälpa till att skapa en mer stabil teoretisk grund för forskaren att stå på (Jasinski 2001, 94).
En del av den närläsning jag ägnar mig åt sker i form av bildanalys, och främst då semiotisk bildanalys. När man använder sig av semiotik undersöker man diverse tecken, och hur dessa används för den kommunikation som sker oss människor emellan (Bergström, Boréus 2017, 21). Detta kan göras genom att studera allt från texter till filmer och reklambilder. En
semiotisk bildanalys tar sin grund i semiotikens lära om teckens betydelse och applicerar det på vad man kan se i en bild. Man delar även in den här analysmetoden i två olika delar,
Som nämnts ovan finns det forskare som hävdar att den bild av arabiska kvinnor som visas i västerländsk media är starkt influerad av en kulturell konvention, kallat orientalism (Barker, Jane 2016, 319). Då dessa kvinnor tenderar att visas upp som antingen underkuvade fruar eller förföriska magdansöser fann jag det av stor vikt att använda mig av, inte endast ett jämställdhetsperspektiv, utan även ett genusperspektiv. Hur representeras den här gruppen, inte bara som arabiska kvinnor, utan som kvinnor överlag? En persons identitet och beteende anses av många vara ett direkt resultat av den kulturella kontext de vuxit upp i, och
orientalismen som växte fram under 1700- och 1800-talet är ett exempel på en sådan kontext. Sådana kulturella kontexter har uppmärksammats negativt inom feministisk teori då de anser att sådana kontexter bygger på maktstrukturer där kön och sexualitet har en nyckelroll (Lykke 2014, 34). Denna aspekt är viktig för mig att ha med i bakhuvudet under undersökningen då det kan bidra till en ökad förståelse för hur dessa kvinnor framställs och hur dessa
maktstrukturer och kulturella kontexter bidrar till att bygga upp eller bryta ner de beteenden som kan ses som stereotypiska för arabiska kvinnor. Denna information bidrar till att öka den förförståelse jag har när jag påbörjar min analys och kan hjälpa mig till att fokusera på andra aspekter av filmerna som jag kanske annars skulle ha missat.
Bevakningen av muslimer i västerländsk media har ökat drastiskt sedan 1990-talets början men vad som bevakas är, enligt en stor del svenska muslimer, inte vad som stämmer överens med verkligheten (Hvitfelt 1998, 73). Kvinnor framställs inte sällan som förtryckta i
västerländsk media (Hvitfelt 1998, 73) och oavsett om det som rapporteras är representativt eller vinklat ger majoriteten av dessa rapporter en negativ klang (Hvitfelt 1998, 74).
1.5.2
AnalysmallFörst och främst jag återger jag information om filmen för att sedan beskriva och analysera de karaktärer jag valt ut. Utseendet och beteendet hos dessa karaktärer är vad jag fokuserar på, och hur dessa ser ut i relation till de händelser och skeenden som pågår runt omkring. Dessa resultat kommer sedan att jämföras med de konventionella sociala konventioner och
lättklädda och sexuellt frisläppta? Tomas Björk beskriver i det kapitlet hur tidningen Ny
Illustrerad Tidning gav ut en artikel 1860 där de påstod att egyptiska kvinnor gick omkring
”beslöjade damer angelägna att visa så mycket som möjligt av de bågiga ögonbrynen” (Björk 2011, 298).
I samma kapitel nämner Björk hur man i samma tidning hade publicerat en bild under namnet ”Odalisk” vilket är ett annat namn för haremsdam, vilket visade en vacker kvinna med slöja. Denna kvinna beskrivs som vacker och mystisk som, när hon ”lyfter sin slöja och borrar den något vemodiga blicken rätt in i åskådarens hjärta förblir dock bara ögonfägnad” (Björk 2011, 298). Jag är även öppen för det faktum att jag kan hitta material som inte stämmer överens med de stereotyper som anses finnas, vilket kan bero på ett flertal olika saker, t.ex.
nyanserade skildringar av arabiska kvinnor, eller andra stereotyper som kan tänkas dyka upp under arbetets gång. De resultat och stereotyper jag hittar i filmerna kommer jag sedan tolka i relation med de perspektiv jag tagit upp i avsnittet ”teoretiska perspektiv”.
1.6 Disposition
De återstående kapitlen i den här uppsatsen består av en resultatdel och en slutdiskussion. I resultatdelen kommer jag ägna ett avsnitt åt vardera film jag valt att använda mig av i min studie och analysera det material jag fått med hjälp av mina frågeställningar och teoretiska perspektiv. I resultatdelen kommer jag även att jämföra de resultat jag fått från de tre olika filmerna och se vilka möjliga likheter och skillnader som upptäckts.
Efter detta kapitel kommer slutdiskussionen där jag ämnar diskutera mitt resultat.
2. Resultat
2.1
Tusen och en nattavsevärt från varandra.I filmen som spelades in under 1940-talet har Tusen och en natt förvandlats till en cirkus, Sheherazade till en dansös och Aladdin och Sinbad till akrobater. Den nyare versionen av filmen som spelades in 2000 är utformad på ett klassiskt sätt och handlar om Sheherazade som, för att rädda sitt liv, berättar sagor för sultanen i tusen och en natt för att få hans hjärta att mjukna och hans rädsla att försvinna. Disneyfilmen Aladdin är baserad på en saga ur Tusen och en natt men har, som jag nämnde ovan, omarbetats ganska mycket. I originalberättelsen utspelar sig den berättelsen i Kina, men i den tecknade versionen utspelar den sig i den fiktiva arabiska staden Agrabah.
Jag kommer i de nedanstående avsnitten att jämföra tre olika karaktärer ur de tre filmerna, nämligen Sheherazade med prinsessan Jasmine då de i alla tre filmerna är arabiska kvinnor med en stor roll, och sedan haremsflickorna, som dyker upp i alla filmer, med varandra. Jag kommer även gå in på hur de olika beslöjade kvinnorna ser ut i de olika filmerna för att se om det finns markanta likheter eller skillnader karaktärerna emellan.
2.2 Sheherazade och prinsessan Jasmine
Sheherazade och prinsessan Jasmine är de två huvudkaraktärer man hittar i de olika
berättelserna. De är två starka arabiska kvinnor som, även om de besitter vissa stereotypiska drag och attribut, krossar de förutfattade bilder som kan dyka upp när man tänker på kvinnor av den här kulturella bakgrunden. Dessa representationer är några exempel som man kan se i alla de filmer jag valt att undersöka i det här arbetet. Beroende på vilken av dessa
representationer som används besitter dessa kvinnor olika karaktärsdrag och personligheter. Haremsflickorna visas ofta upp som vackra, opålitliga, sluga och fördärvade (Björk 2011, 309), de beslöjade kvinnorna spelar ofta en stum roll medan de mer robusta kvinnorna spelar högljudda och aggressiva.
2.2.1 Tusen och en natt (1942)
Filmen tar sin början i ett öde ökenområde med övergivna fort, tält och fängelsehålor. Med orientalisk musik, speciellt kvartstoner vilket spelas av dubbelklarinetter, i bakgrunden störtar turbanbeklädda män beväpnade med kroksablar fram till kalifen som står framför sin
I denna tidiga inspelning av filmen Tusen och en natt spelas huvudrollen Sheherazade av den dominikanska skådespelerskan Maria Montez. Hon framställs som en cirkusdansös med eldrött lockigt hår, ljus mjölkig hy och mörka ögon. Hennes drag är fina och delikata med högt välvda ögonbryn och hon är sparsamt sminkad. Hennes röda läppar och utsmyckade kropp och ansikte gör att hon står ut från de, om än få, andra kvinnorna som presenteras i filmen. Hon är välklädd i dyrbara tyger, huvudbonader och smycken som draperar hela hennes kropp, och de starka färger hon bär gör att ens blick automatiskt dras till henne varje gång hon träder fram på skärmen.
Sheherazade är i den här filmatiseringen, till skillnad från i boken, en oerhört kall, beräknande och bortskämd primadonna vars enda bekymmer är hur hon en dag ska kunna bli drottning över Bagdad. När hon och akrobaten Ali hittar den skadade kalifen liggande bakom en vägg i närheten av deras cirkustält avfärdar hon Alis förslag att de ska ta honom med sig. Hon förstår inte varför de ska göra något sådant när han inte betyder någonting för dem. Hennes attityd mot honom ändrar sig när de väl tar honom med sig och hon spenderar hela natten med att ta hand om honom och se efter hans sår. Hon visar då upp en sida av sig själv som är
omhändertagande och mjuk. Det ändras dock så fort hon inte längre är ensam och den hårda ytan dyker fram igen. Trots sitt hårda yttre och kvicka tunga är hon en viljestark, ärlig och rättvis kvinna. När hon avvisar storvisirens frieri med svaret att hon vägrar gifta sig med en man hon inte älskar blir hon såld in i slaveri. Hon håller fast vid sin integritet och värdighet när slavhandlaren ställer henne framför budgivarna och försöker dra av hennes slöja. Istället för att visa rädsla när han beskriver henne som en utsökt varelse, som en ”…young moon mounting her way to the stars”, visar hon honom kniven hon har gömt under sina kläder och hotar att döda honom om han ens överväger att dra av henne kläderna (Tusen och en natt, 1942).
2.2.2 Tusen och en natt (2000)
Sheherazade framställs i filmatiseringen från 2000 som en ljushyad ung kvinna med gröna ögon och långt ljusbrunt hår. När hon först dyker upp på skärmen sitter hon, tillsammans med en grupp människor, framför en sagoberättare nere i staden och lyssnar hänfört till den
berättelse som lämnar den gamle mannens läppar. Hon ses bära en heltäckande dräkt och en silkig sjal över nedre halvan av ansiktet. Även om hon, precis som de andra kvinnorna, sitter i heltäckande kläder står hon ut från mängden då hennes kläder är av ett finare material och ljusare färger än de andra kvinnornas. Hennes hår är prytt av ett juvelbeklätt diadem vars stenar faller ned i pannan på henne och får henne att utmärka sig än mer från de andra besökarna på marknadsplatsen. Sheherazade, som här är dotter till storvisiren Jafar,
bestämmer sig för att gifta sig med den, numera, galna sultanen Shahryar. Sultanen hade fem år tidigare dödat sin dåvarande hustru i ett vansinnesutbrott när han kom på denne med att vara otrogen mot honom med hans bror. Då lagen i Bagdad säger att sultanen måste vara gift för att inte behöva abdikera är han tvungen att gifta sig, men i sitt galna tillstånd är han säker på att alla kvinnor är ute efter att döda honom. Han befaller därför storvisiren Jafar att välja ut en flicka ur haremet som han kan gifta sig med och låta avrätta morgonen efter. När
Sheherazade får höra talas om detta tänker hon tillbaka på den person sultanen var när de var yngre och lekte tillsammans, den mannen hon fortfarande älskade. Hon beslöt sig därför för att ta platsen för en av haremsflickorna och själv gifta sig med sultanen, övertygad om att hon skulle kunna nå in och locka fram den man han en gång var. Hennes beslutsamhet, mod och generositet genomsyrar hela hennes person och leder till att hon sätter sig i potentiellt farliga situationer. Sheherazade börjar tålmodigt att berätta sagor för sultanenen och väver
uppfinningsrikt och kreativt fram ett omsorgsfullt utarbetat nät av magiska lampor, andar och klippväggar som delar sig vid orden ”Sesam, öppna dig”. Även när sultanens galenskap visar sig gör Sheherazade allt hon kan för att listigt och kärleksfullt lugna ner honom genom att använda hans osammanhängande ord för att köpa sig mer tid genom att skapa en ny saga.
När Sheherazade gift sig med sultanen börjar hon klä sig alltmer i skira, dyrbara kläder och smycken, men varje gång hon lämnar palatset för att besöka sagoberättaren nere i staden täcker hon återigen över sina kläder och sitt hår i formlösa mörka tyger. Även efter
2.2.3 Aladdin (1992)
Prinsessan Jasmine spelar huvudrollen i Disneys version av berättelsen om Aladdin. Hon skiljer sig från de två representationerna av Sheherazade, både när det gäller karaktär och utseende. Prinsessan Jasmine är en tecknad version av en arabisk kvinna, men då Sheherazade och prinsessan Jasmine är de två största karaktärerna av arabisk bakgrund i dessa filmer har jag valt att jämför dem med varandra.
Prinsessan Jasmine framställs som en avsevärt mycket yngre kvinna än i de två andra filmerna då hon framställs som att vara 15 år i filmen. Hon har en något mörkare olivfärgad hy, små fina drag och långt tjockt svart hår. Hennes ögon är stora och mörka med markant svart kajal för att ytterligare förstärka illusionen av mandelformade ögon. Hon är nätt och klädd i starkt färgade kläder som är typiska för magdansöser och som lämnar hennes mage och armar bara. Dessa kläder bär hon under större delen av filmen, och ses endast i andra kläder när hon lämnar palatset, blir tillfångatagen av Jafar och, när hon i slutet, förlovar sig med Aladdin. När Jasmine lämnar tryggheten bakom palatsmurarna och ger sig iväg in till staden för att uppleva det liv hon tidigare endast fantiserat om bär hon en heltäckande brun ”abaya”, vilket är en lång tunn rock som arabiska kvinnor kan ses bära över sina kläder, och en dovt
senapsgul slöja för att dölja sitt hår. Klädd i de mörka grova kläderna blir Jasmine en av ”vanliga” människorna ute på marknadsplatsen och ingen känner igen henne som prinsessan. Jasmine som är en fri själ ser detta som något underbart tills hon ger en hungrig liten pojke ett äpple från ett av marknadsstånden. Jasmine, som aldrig tidigare varit utanför palatsets murar vet inte hur handel fungerar och när hon blir upptäckt av försäljaren hotar han att hugga av henne handen för att hon stulit från honom. Den förskräckta Jasmine räddas av gatupojken Aladdin och när han lurar i försäljaren att Jasmine inte är fullt med i huvudet är hon inte sen att spela med.
har även ett kort temperament och en förmåga att döma människor innan hon lärt känna dem. Detta leder även till att prinsessan Jasmine, som är oerhört vältalig och, till skillnad från skurkarna och de beslöjade kvinnorna talar utan en märkbar brytning, säger precis vad hon tycker och tänker till vem hon än stöter på.
2.3 Haremsflickorna
2.3.1 Tusen och en natt (1942)
Haremsflickorna i den här filmatiseringen av Tusen och en natt spelar en relativt liten roll och syns endast vid ett fåtal tillfällen. De representeras som unga kvinnor med ljus hy,
västerländska ansiktsdrag och noggrant applicerad makeup. I den scen där dessa kvinnor är mest framstående kan man se dem ligga runt om, och simma i, en pool draperade i tunna skira tyger och täckta i guldsmycken.
De framställs som lättsamma, barnsliga, flörtiga och extremt utseendefixerade kvinnor. De ligger i klungor runt poolkanten och betraktar sin spegelbild i vattnet. När en av
haremsflickorna får syn på akrobaten Ali som smugit sig in i området tjuter hon till av förtjusning och ropar till de andra att de ska hjälpa henne ta fast honom. Den flickaktiga och naiva natur de framställs besitta förstärks ytterligare när de börjar prata. De använder en gäll och barnslig röst samtidigt som de pratar oerhört fort. De framställs inte endast som naiva och lättsamma kvinnor utan visas även besitta en stor dos vänlighet, hjälpsamhet och list. När Ali förklarar för dem att han är där för att prata med Sheherazade och ingenting annat bestämmer de sig för att hjälpa honom och startar ett bråk för att distrahera den vakt som är på väg att upptäcka Ali.
2.3.2 Tusen och en natt (2000)
snabbt för att förmedla den rädsla de känner inför att någon av dem ska väljas ut till att bli sultanens nästa brud.
2.3.3 Aladdin (1992)
Haremsflickorna i Aladdin spelar en ännu mindre roll än i de två andra filmerna. De har inte en talroll utan är endast med i tre olika musikalnummer. Första gången man får se dem är inne på, vad som tycks vara en bordell. Aladdin hoppar in genom fönstret och ser dessa flickor, som är klädda i haremsbyxor, magkort topp och en genomskinlig slöja för håret och nedre delen av ansiktet. De har svart hår, tjocka ögonbryn, mandelformade mörka ögon och olivfärgad hy. De tittar på honom med avsky och säger att han har tappat stilen innan de puttar ut honom genom fönstret. Andra gången dessa flickor dyker upp på skärmen är när Aladdin träffar den magiska anden i lampan för första gången. Anden förklarar att han kan ge Aladdin vad han vill och trollar fram tre magdansöser klädda i höftskynken, bh och
guldsmycken som förföriskt dansar och gnider sig mot honom med ett belåtet leende på läpparna innan de plötsligt försvinner. Tredje och sista gången man ser haremsflickorna i filmen är när Aladdin har önskat att bli prins så han kan vinna prinsessan Jasmines hjärta. När han paraderar in i staden med sitt följe dansar det lättklädda framför honom, de sitter och omringar honom medan de fläktar honom med påfågelsfjädrar och sjunger om den fantastiska människa han är. Tre unga flickor från haremet står på en balkong vid sidan om paraden och suktar efter Aladdin och ramlar ihop av lycka när han skickar en slängkyss åt deras håll.
2.4 De beslöjade kvinnorna
2.4.1 Tusen och en natt (1942)
2.4.2 Tusen och en natt (2000)
Dessa kvinnor förekommer inte ofta utan ses även här endast som statister. De sitter eller går tillsammans i små klungor och hörs endast lågt mumla med varandra i vissa scener. De är klädda i heltäckande svarta eller mörka kläder och slöjor. Vissa av dessa kvinnor visar sitt ansikte medan andra endast visar sina ögon.
2.4.3 Aladdin (1992)
De beslöjade kvinnorna i Aladdin spelar inte heller en avsevärt stor roll, men det finns två scener där de speciellt sticker ut. I ett av de första musikalnumren i filmen ”Ett steg före” hamnar Aladdin, som jag nämnde ovan, inne på en bordell. Efter att ha träffat på
haremsflickorna snurrar han in i en stor tjock kvinna med bister uppsyn, grisnäsa,
sammanväxta ögonbryn och enorm byst. Hon jagar honom med en kvast och påpekar det faktum att han är ouppfostrad, vilket skulle ha varit hans föräldrars fel om han hade haft några.
Den andra kvinnan som utmärker sig träffar vi på efter Aladdin blivit puttad ut genom fönstret av en av haremsflickorna. Hon står i en dörröppning ute på gatan när Aladdin springer förbi och griper tag i honom då hon finner honom ”ung och läcker” (Aladdin 1992)Även denna kvinna framställs som stor och tjock med överdrivet stora läppar och käke. Hon har extremt mycket smink i missmatchande färger, en heltäckande klädsel, olivfärgad hy och ett stort yvigt hår som hon prytt med en liten hatt. Hon lyfter upp Aladdin och trycker honom mot sitt bröst och vaggar honom som ett barn samtidigt som hon tittar hungrigt på honom.
3 Tolkning och analys av resultatet
3.1 Tusen och en natt (1942)
och är oerhört vältalig och sofistikerad. Av de personlighetsdrag jag nämnt ovan är få av dem reserverade för arabiska kvinnor. Det finns de idéer som hävdar att arabiska kvinnor är
känslokalla och giriga, vilket Sheherazade visar prov på i filmen, men hon visar samtidigt upp en omhuldande och kärleksfull sida av sig själv, främst när hon tar hand om kalifen efter att denne blivit attackerad.
Haremskvinnorna har i otaliga skrifter beskrivits som förföriska, mystiska, sexuellt
tillgängliga och vackra kvinnor, något som inte framkommer alls i den här filmatiseringen av
Tusen och en natt. De få scener där haremskvinnorna är närvarande framställs de som
lättsamma, naiva och rent ut sagt barnsliga. De tillbringar sin tid med att ligga runt om en pool och beundra sin spegelbild i det spegelblanka vattnet. De leker med varandra genom att skvätta vatten och rusar tillsammans fram för att få tag på akrobaten Ali som vågat sig innanför murarna till deras privata sfär. De visar däremot prov på det list som arabiska kvinnor ibland tilldelas. När de ser att en vakt håller på att få syn på Ali skapar de en undanmanöver genom att starta ett bråk med varandra för att uppehålla vakten tillräckligt länge för Ali att hinna undan.
De beslöjade kvinnorna spelar i den här filmen inte någon anmärkningsvärd roll, utan ses endast som statister här och där i övergripande scener. Då dessa kvinnor inte har någon talroll kan man endast betrakta deras utseende, vilket stämmer överens med den stereotypiska synen på hur en arabiska kvinna går klädd, nämligen i hellånga, löst sittande kläder med en slöja över håret.
3.2 Tusen och en natt (2000)
mellan orienten och västvärlden. Sheherazade representerar den välutvecklade västvärlden medan den omgivning hon befinner sig i är representationen av den orientaliska plats så få fått ta del av.
De haremskvinnor som representeras i filmen är få och tilldelas endast ett fåtal repliker. De framställs som rädda och i behov av skydd. De befinner sig i ett harem dit endast kvinnor och storvisiren, Sheherazades far, har tillgång. Bortsett från deras kläder och accessoarer, ser dessa kvinnor ut på en mängd olika sätt. Det finns kvinnor av asiatiskt bakgrund, av indisk, arabisk och västerländsk bakgrund. De är förföriska i sättet de ser ut, men adderar man deras personlighet, ser man snart att det är rädsla och osäkerhet som karaktäriserar dessa kvinnor.
De beslöjade kvinnorna spelar återigen inte någon stor roll, utan kan ses i bakgrunden. De går klädda i heltäckande kläder och sitter tätt ihop i små klungor eller vandrar längs med
marknaden och småpratar med varandra. Denna representation av arabiska kvinnor som tystlåtna och passiva har varit en föreställning som följt de arabiska kvinnorna genom tiderna, men de kan även ses som avvikande från denna stereotyp då de vandrar omkring ensamma, utan manlig eskort.
3.2 Aladdin (1992)
Prinsessan Jasmine framställs mer som en stereotypisk arabisk kvinna, åtminstone utseendemässigt, än vad Sheherazade gör i de två filmatiseringarna. Hon har en något mörkare olivfärgad hy, långt och tjockt svart hår och klädd i typiska magdansös-kläder med
juttis, arabiska skor med en curlad tå. Till skillnad från många av de andra kvinnorna i filmen
kysser honom. Detta spelar på stereotypen att arabiska människor är sexuellt lössläppta och använder njutning som ett medel för att nå sina mål (Björk 2011, 345).
Haremskvinnorna spelar en mer stereotypisk roll i den här filmen än vad de gör i de två andra västerländska produktionerna jag tittat på. De målas fram som unga vackra kvinnor med västerländska drag, men deras beteende spelar på några av de stereotypiska idéerna om arabiska kvinnor, speciellt då de som lever i harem. Dessa kvinnor har inte en märkbart stor roll, utan ses mest som dekoration i de olika musikalnumren, men under en av sångerna spelar de en något större roll. De ses leva tillsammans i en bostad där de vaktas av en äldre kvinna. De är ointresserade av Aladdin när han störtar in genom fönstret, men ses även dansa förföriskt runt- och framför honom i andra scener. I vissa scener är dessa kvinnor mycket lättklädda och dansar förföriskt med silkiga sjalar eller inom ringar av eld, i andra bevärdigar de inte någon med en blick över de silkiga sjalarna som täcker nedre halvan av deras ansikte.
Den äldre kvinnan som bor tillsammans med haremskvinnorna representerar den
stereotypiska idéen om att arabiska kvinnor är tjocka och fula, med stora näsor och hopväxta ögonbryn. Den andra äldre kvinnan som spelar en något märkbar roll är den kvinna som griper tag i Aladdin när han springer från slottsvakterna. Hon framställs också som överviktig med groteskt överdrivna ansiktsdrag, såsom läppar och käke, en vanlig stereotyp som används på arabiska människor för att framhäva det djuriska och icke-mänskliga hos dem
(bildersmakt.se, 2018).
De färgglada och ofta dyrbara kläder man kan se haremskvinnorna bära i alla tre filmer kan ses som ett tecken på att de lever i lyx och överflöd, samt som ett bevis på deras syndiga liv (Björk 2011, 341). De slöjor de arabiska kvinnorna bär har genom historien, bland annat setts som ett tecken på oåtkomlighet och mystik, men då de bärs med avslöjande kläder som signalerar tillgänglighet blir paradoxen mellan dessa två mycket märkbar (Björk 2011, s.298). Vilka är dessa kvinnor när de å ena sidan framställs som sluga, förföriska och sexuellt
frisläppta, å andra sidan som groteska kvinnor som får betraktarens ögon att svida om han mot förmodan vågar titta på henne (Björk 2011, 297)?
haremskvinnorna i filmen från 1942 framställs som barnsliga och naiva istället för kalla och sluga är även det ett sätt att infantilisera dessa människor och få dem att ses som mindre värda och irrationella (Björk 2011, 296). Efter att ha tittat på och undersökt dessa filmer med hjälp av den ökade förståelse jag fått av alla de böcker artiklar och uppsatser jag läst, tror jag mig ha hittat ett svar på det. De är, precis som alla andra kvinnor i världen, inte endast en enda sak. De kan vara förföriska men ändå intellektuella, beslöjade men ändå självständiga,
4 Slutsatser
Utan att ta mig för stora friheter och skära all västerländsk populärkultur över en kam, skulle jag vilja påstå att även om stereotypiska representationer av arabiska kvinnor förekommer, har västerländskt producerade filmer blivit bättre på att visa mångfacetterade sidor av dessa kvinnor. Majoriteten av dessa roller spelas fortfarande av västerländska skådespelare, men de har tagit ett stort kliv från att måla sig själva mörkare för att föreställa araber till att låta de kvinnliga karaktärerna visa mod och självständighet. Som jag nämnde ovan kan jag endast tala utifrån det material jag har tittat på och analyserat, men även om det finns arbete kvar att göra kan jag se att små steg tas i denna riktning.
Sammanfattningsvis kan man säga att de stereotypiska representationerna som finns av
arabiska kvinnor ännu är vid liv, men de blandas ut med beteenden och personlighetsdrag som tidigare använts för att identifiera västerländska människor. Beteenden och personlighetsdrag som är kännetecknande för människor, oavsett kulturell bakgrund.
5 Diskussion av resultatet
Syftet med den här uppsatsen har varit att titta på och undersöka hur arabiska kvinnor
representeras i västerländsk populärkultur genom att jämföra tre olika filmer som utspelar sig i arabvärlden utifrån mina frågeställningar.
De frågeställningar jag radade upp i början av mitt arbete, nämligen hur dessa karaktärer representeras i västerländskt producerade filmer, i vilken utsträckning de vanligaste
lyckats med. Filmerna jag använde i mitt arbete var alla inspelade under olika årtionden, den ena versionen av ”Tusen och en natt” spelades in 1942, mitt under andra världskriget, vilket fick mig att fundera på om den politiska stämning som rådde runt om i världen hade någon påverkan på produktionen, Aladdin producerades 1992 och den andra versionen av ”Tusen och en natt” spelades in 2000.
Efter att ha tittat på de olika filmerna ett flertal gånger och fokuserat på att hitta svar på de olika frågeställningarna, samtidigt som jag har letat tidigare forskning i form av böcker och artiklar, har jag hittat källor som både styrker de stereotyper vi är vana att se arabiska kvinnor förknippade med, samtidigt som jag hittat källor som visar upp en annan sida av dessa
kvinnor. I de olika filmerna finns det vissa likheter mellan karaktärerna, men det finns även märkbara skillnader. Aladdin skiljer sig redan från de två andra filmerna då det är en animerad film, men det finns element i den filmen som överensstämmer med de andra filmerna, och även om den riktar sig till barn, tar den upp stereotypiska beteenden och utseenden hos karaktärerna.
Tanken om att arabiska kvinnor är beslöjade, underkuvade och fromma utan rättigheter eller förföriska och tillgängliga magdansöser är vanliga föreställningar, och detta visas även upp i de olika filmerna, men tittar man på huvudkaraktären i de olika filmerna, Sheherazade och Jasmine, visar de mod, omtänksamhet, vishet och styrka. De är inte karaktärer som låter sig styras av någon annan utan går sin egen väg, även om vägen de vandrar är kantad med faror och ovisshet. De besitter båda två de lite mer stereotypiska attribut som man förknippar med kvinnor av arabisk bakgrund, Sheherazade går klädd i silkiga kläder och är täckt i gyllene smycken under majoriteten av filmen, medan Jasmine är klädd i en typisk magdansös-outfit som hon bär tillsammans med stora guldörhängen- och halsband. Båda dessa kvinnor klär sig i bylsiga kläder och slöja så fort de lämnar tryggheten bakom palatsmurarna och ger sig ut på marknadsplatsen.
människor ofta var den enda uppfattning många människor fick av den mytomspunna plats som kallades orienten.
Det fanns vissa skillnader som jag la märke till beroende på vilken version av filmerna jag tittade på. Den versionen av Tusen och en natt som spelades in i början av 1940-talet använde sig av västerländska skådespelare som målades mörkare för att få dem att se ut som personer av arabisk bakgrund, förutom Sheherazade och kalifen som båda visades vara ljushyade personer med västerländska drag. I den versionen som spelades in 2000 är återigen alla skådespelare av västerländsk bakgrund, men här behåller de sina västerländska utseenden och förstärker illusionen av att vara av arabisk bakgrund genom att klä sig i orientaliska kläder, smutsa ner sina ansikten och bo i grottor eller simpla stenhus i öknen. Aladdin skiljer sig, som jag nämnt tidigare, då det är en animerad film. Karaktärerna i filmen har olika utseenden baserat på vilken roll de har i berättelsen. Prinsessan Jasmine och Aladdin, de två goda huvudkaraktärerna framställs med västerländska drag, om än något mörkare i hudtonen, och klädda i arabiska kläder. De onda eller vardagliga karaktärerna representerades med mer stereotypiska attribut, vare sig det handlade om robusta, oattraktiva kvinnor eller onda män med krulligt skägg, turban och kroksablar. Genom att göra en sådan tydlig distinktion mellan de olika karaktärerna kan man göra kopplingar till det Tomas Björk pratar om i boken Bilden
av orienten – Exotism i 1800-talets svenska visuella kultur, där han beskriver hur man förr i
tiden såg det västerländska som något som var överlägset den mörka orienten (Björk 2011, 296) då de onda karaktärerna representerar orienten och de goda karaktärerna, med sina västerländska utseenden, representerar det överlägsna västerlandet.
Representationen av människor från olika kulturella bakgrunder har ökat i tv och andra medier, samtidigt som användningen av stereotyper har gått ner (Barker, Jane 2016, 321). Detta är något som märks bland de filmer jag har tittat på. De är alla inspelade under olika tidsperioder, och användningen av stereotyper, som användes aningen mer under filmen som spelades in 1942, minskade allt mer ju längre fram i tiden man kom. Tv och film domineras fortfarande av västerländska skådespelare, samtidigt som användningen av klichéartade representationer av människor från olika länder och kulturer, om än mindre än tidigare, fortfarande förekommer (Barker, Jane 2016, 321).
människor. En av de böcker jag använde mig av i arbetet, Bilden av Orienten – Exotism i
1800-talets Svenska visuella kultur, tar upp detta fenomen och förklarade hur människor
under 1800-talet oftast inte hade möjlighet att själva resa till Orienten, och förlitade sig därför på böcker, målningar och berättelser som skapades av de få som hade besökt denna
svåråtkomliga plats. Då det var den enda möjligheten för människor att ta del av den
orientaliska kulturen och dess människor antog de förmodligen att det de såg, hörde och läste var så det såg ut. Idag, med de möjligheter vi har att resa och se dessa platser och människor för oss själva, tror jag många har fått en annan bild av och förståelse för dessa människor. En förståelse som har fortplantat sig och även letat sig in i västerländsk media. Det finns
självklart stereotypiska representationer av arabiska kvinnor i media, det gör det av alla kulturer och folkslag, men det faktum att populärkulturen har lyckats bryta sig loss från delar av den stereotypiska representationen av dessa kvinnor är något att glädjas över.
Referenslista:
Tryckta källor och anförd litteratur:
Barker, Chris, Jane A, Emma, 2016. Cultural Studies – theory and practice, London: SAGE Publications
Bell, Elizabeth, Haas, Lynda, Sells, Laura, 1995. From Mouse to Mermaid: The politics of
film, gender and culture, (E-bok)
Berg, Magnus, 1998. Hudud – En essä om populärorientalismens bruksvärde och världsbild, Stockholm: Carlsson Bokförlag
Bergström, Göran, Boréus, Kristina, 2012. Textens mening och makt – metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Lund: Studentlitteratur AB
Björk, Tomas, 2011. Bilden av orienten - Exotism i 1800-talets svenska visuella kultur, Stockholm: Atlantis
Brinck, Ingar, 2003. Från modernism till samtidskonst – Svenska kvinnliga konstnärer, Lund: Bokförlaget Signum
Davis, Amy M, 2006. Good Girls and Wicked Witches: Changing representations of women
in Disney’s feature animation, 1937-2001 (E-bok)
Eriksson, Yvonne, Göthlund, Anette, 2012. Möten med bilder, Lund: Studentlitteratur AB Hvitfelt, Håkan 1998. Den muslimska faran – om mediebilden av islam. I Brune, Ylva, Mörk
magi i vita medier – svensk nyhetsjournalistik om invandrare, flyktingar och rasism,
Stockholm: Carlsson Förlag
Jasinski, James, 2001. Sourcebook on rhetoric key concepts in contemporary rhetorical
studies, Thousand Oaks, Calif.: Sage Publications,
Lewis, Reina, 1996. Gendering orientalism – race, femininity and representation, Routledge Magnusson, Helena, 2005. Berättande bilder – Svenska tecknade serier för barn, Makadam förlag
Patel, Runa, Davidsson, Bo, 2011. Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra
och rapportera en undersökning, Lund: Studentlitteratur AB
Said W, Edward, 2003. Orientalism, London: Penguin Group
Wallin Wictorin, Margareta & Nordenstam, Anna, 2017: “The Future in Swedish Avant-Garde Comics”, in Francesco Ursini, Adnan Mahmutovic & Frank Bramlett (eds.), Visions of
the Future in Comics: International Perspectives. P. 211-228. Jefferson, NC: McFarland &
Winther Jørgensen, Marianne, Phillips, Louise, 2000. Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur
Elektroniska källor:
Bilders makt (2018) Den förföriska, förtryckande och farliga slöjan
https://bildersmakt.se/den-forforiska-fortryckande-och-farliga-slojan/ (2018-05-02) Bilders makt (2018) Den stereotypa ”araben” i tecknade serier och filmer
https://bildersmakt.se/den-stereotypa-araben-i-tecknade-serier-och-filmer/ (2018-05-02) Grinell, Klas, (2004) Att sälja världen – Omvärldsbilder i svensk utlandsturism
http://www.grinell.se/wp-content/uploads/2014/05/Att_salja_varlden.Grinell.pdf (2018-06-14)
Linnéuniversitetet (2018) Bildteori – Bildanalys
http://edu.ikd.hik.se/studiemtrl/bilder/bildteori/bildanalys.html (2018-04-13)
Audiovisuella källor:
Aladdin (1992) [film]. Regissör: Ron Clements, John Musker. USA: Walt Disney Pictures Aladdin (1994) [tv-serie]. ”Garden of Evil” Disney Channel, [2018-05-23]
Arabian Nights (1942) [film]. Regissör: Regissör: John Rawlins. USA: Universal Pictures Arabian Nights (2000) [film]. Regissör: Steve Barron. USA: Hallmark Entertainment
Uppsatser:
Ydrefors, K. (2008) Österländsk prakt eller västerländsk norm? Tusen och en natt ur ett
jämförande europeiskt perspektiv. Magisteruppsats. Växjö: Linnéuniversitetet, Institutionen
för film och litteratur. Avdelningen för litteraturvetenskap.
Abd. Latiff, Zulkifli & Nur Sofia Zainol Alam, Fatin. (2013). The Roles of Media in Influencing Women Wearing Hijab: An Analysis. Journal of Image and Graphics. 1. 50-54. 10.12720/joig.1.1.50-54.
http://www.grinell.se/wp-content/uploads/2014/05/Att_salja_varlden.Grinell.pdf (2018-06-14)
