EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ
VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD
2015:69
”Sjuksköterska på språng”
- Sjuksköterskans stressade arbetsmiljö.
En litteraturstudie
Johansson Maja
Viklund Jennie
Examensarbetets titel:
”Sjuksköterska på språng”- Sjuksköterskans stressade arbetsmiljö. En litteraturstudie
Författare: Johansson Maja Viklund Jennie
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng
Utbildning: Sjuksköterskeutbildning, GSJUK13v Handledare: Kristina Lundberg
Examinator: Berit Lindahl
Sammanfattning
En god stress resulterar i att hjärnan reagerar med skärpt vakenhet och därefter sker fysiologiska förändringar; ökad andnings- och hjärtfrekvens. Stressreaktionen är praktisk om den aktiveras vid rätt tillfällen, men vid ett konstant påslag kan det leda till både psykisk och fysisk ohälsa. Sjuksköterskor har ofta en hög arbetsbelastning som inkluderar bland annat ett högt arbetstempo, ansvar för flera patienter och övertidsarbete. Detta kan innebära en ökad risk för att omvårdnaden och patientbemötandet blir bristande, vilket i sin tur kan leda till ett vårdlidande då patienter inte får en bra behandling. Den ökade stressen kan därmed leda till en försämring av patientsäkerheten. Syftet med examensarbetet var att beskriva hur sjuksköterskor upplever stress på arbetet. Författarna valde att göra en litteraturstudie. Datainsamling har gjorts via databasen Cinahl och både kvantitativa och kvalitativa artiklar har använts. Totalt 13 artiklar har använts varav två artiklar är kvalitativa. Artiklarna har analyserats för att hitta gemensamma teman och underteman. Ur resultatet urskiljdes tre teman och nio underteman. Resultatet visar att en hög arbetsbelastning och patientbrist är vanligt där sjuksköterskan arbetar. Detta leder till stress och det kan resultera i utmattning, utbrändhet och en ökad sjukfrånvaro. Hanteringsstrategier, förebyggande metoder och stöd från chefer och ledning är viktiga faktorer som flera sjuksköterskor tar upp och som beskrivs i resultatet. I längden är sjuksköterskans stress varken bra för henne/honom själv eller för patienten. Sjuksköterskans hälsa kan påverkas negativt och ett sämre patientbemötande och brister i patientsäkerheten kan leda till ett vårdlidande för patienten.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Sjuksköterskans roll och uppdrag ... 1
Sjuksköterskans arbetsmiljö ... 1 Vårdlidande ... 2 Vad är stress? ... 3 PROBLEMFORMULERING ... 4 SYFTE ... 4 METOD ... 4 Litteraturstudie ... 4 Datainsamling ... 4 RESULTAT ... 6 Sammanfattning av resultat ... 6 Arbetsmiljö ... 6 Hög arbetsbelastning ... 6 Brist på personal ... 7
Sjuksköterskans brist på bekräftelse och stöd ... 7
Skiftarbete ... 8
Konsekvenser av sjuksköterskans stress ... 8
Emotionell utmattning ... 8
Utbrändhet ... 9
Sjukfrånvaro ... 9
Sjuksköterskans sätt att hantera stress (Coping) ... 9
Förebyggande metoder (proaktiv coping) ... 9
Stöd från organisation & ledning ... 10
DISKUSSION ... 11 Metoddiskussion ... 11 Litteratursökning ... 11 Litteraturanalys ... 12 Resultatdiskussion ... 12 SLUTSATSER ... 14 REFERENSER ... 15
1
INLEDNING
För att kunna tillhandahålla vård under dygnets alla timmar behövs det sjuksköterskor som arbetar obekväma tider, det vill säga kväll, natt och helgarbete.
Utöver arbete under obekväma arbetstider, framkommer det i en rapport som Arbetsmiljöverket (2014) presenterade inom hälso- och sjukvården, att bland annat hög arbetsbelastning och stress är faktorer som leder till ohälsa och sjukskrivning bland personal. Dessa faktorer kan dessutom påverka patientsäkerheten. Stress är vanligt i dagens samhälle och det är speciellt långvarig stress som kan medföra en negativ påverkan på kroppen (Eriksen & Ursin 2013, s. 25). För vår del väcktes intresset då vi läste kursen Multifaktoriell ohälsa och sjukdom under den femte terminen i sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan i Borås, men även som studenter har vi märkt av stress i arbetsmiljön.
BAKGRUND
Sjuksköterskans roll och uppdrag
Sjuksköterskans etiska kod, International Council of Nursing (ICN), består av fyra huvudområden och de sammanfattar vilka riktlinjer som skall följas för ett etiskt handlande. Områdena är sjuksköterskan och allmänheten, sjuksköterskan och yrkesutövningen, sjuksköterskan och professionen samt sjuksköterskan och medarbetare (Stryhn, 2007, ss.199-201).
Enligt ICN:s etiska kod (Svensk sjuksköterskeförening, 2012) har sjuksköterskan fyra grundläggande ansvarsområden; att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Rätten till liv och värdighet samt att behandlas med respekt är några exempel på vad vårdandet skall ge individen. Oavsett vilken hudfärg, etnisk eller kulturell bakgrund, ålder, handikapp, kön, nationalitet, politisk åsikt, social status eller trosuppfattning en individ har, skall en god omvårdnad ges. Den etiska koden ska ge sjuksköterskor vägledning i deras arbete att handla i enlighet med sociala värderingar och behov (Socialstyrelsen, 2005). Sjuksköterskan skall, i sitt arbete, följa ett etiskt förhållningssätt och vården skall ges enligt beprövad erfarenhet och vetenskap. Vården skall dessutom utövas med utgångspunkt från gällande författningar såsom lagar, föreskrifter och förordningar.
Sjuksköterskans arbetsmiljö
Hög arbetsbelastning, långa skift och stress är vanligt bland sjuksköterskor (Arbetsmiljöverket, 2014). Men skiftarbete exempelvis, uppfattas inte bara som negativt; Nasrabadi och Rasoolzadeh (2009) skriver i sin artikel att vissa sjuksköterskor tycker att speciellt nattarbete ger dem mer erfarenhet och en högre självkänsla.
2
Enligt Shu-Hui, Wen-Chun, Mei-Yen, och Jun-Yu (2014) är det bland annat bristen på sjuksköterskor som leder till att personalen upplever en arbetsstress. Dessutom är övertidsarbete mycket vanligt bland sjuksköterskorna och detta leder till trötthet och sämre sömnkvalitet.
I Arbetarskydd (2010) beskrivs det hur en försämrad arbetsmiljö för sjuksköterskor ökar risken för vårdrelaterade infektioner, återinläggningar och till och med dödsfall. Detta har bland annat den amerikanska omvårdnadsprofessorn Linda Aiken beskrivit i sin forskning. I tidskriften Dagens Samhälle (2014) beskrivs också sjuksköterskans arbetsmiljö. Här skrivs det att en stor del av de nyutexaminerade svenska sjuksköterskorna börjar arbeta i Norge på grund av orimliga arbetsvillkor och stora brister i verksamheten på de svenska sjukhusen. Dessutom skriver journalisten att det inte är förvånande att så många sjuksköterskor väljer andra arbetsgivare än landstinget eller väljer att arbeta i Norge; arbetsmiljön på svenska sjukhus innefattar raster som inte hinns med, inbeordringar och övertidspass. Vidare beskrivs att risken för misstag kan inträffa när sjuksköterskan får en alltför tung arbetsbörda och patientsäkerheten sätts därmed på spel (ibid). Hälso- och sjukvårdspersonalen har en skyldighet att upprätthålla en hög patientsäkerhet. Enligt patientsäkerhetslagen 6 kap. § 4 innebär detta att personalen ska rapportera eventuella händelser som kan medföra eller har medfört vårdskada (Svensk författningssamling, 2010).
Vårdlidande
Enligt Eriksson (1994, s. 92) är vårdlidande det som patienter kan uppleva i samband med exempelvis vård och behandling eller vid avsaknad eller brist på vård och behandling. Wiklund (2010, ss. 104-105) skriver att vårdlidandet är ett lidande som går att förhindra eller minimera. Genom att vårdaren behandlar patienten på ett felaktigt sätt eller genom utebliven vård kan detta leda till att patientens symtom eller problem med sjukdomen eskalerar. Dessutom kan behandlingar eller operationer som ställs in också leda till ett vårdlidande.
Ett sådant lidande inom vården kan ge uttryck i att patienten inte längre upplever sig själv som patient och han/hon inte känner någon trygghet gentemot vårdaren (IBID). Dahlberg och Segesten (2010, ss.218-219 ) anser att ett vårdlidande hos patienten innebär att patienten känner sig sårad och kränkt för att sjuksköterskan inte sett eller uppmärksammat patientens ökade behov. Vårdlidandet kan vara svårt att upptäcka och innebär att den lidande människan inte blir sedd, till exempel blir inte patientens specifika önskemål sedda.
Farquharson, Bell, Johnston, Jones, Schofield, Allan, Ricketts, Morrison and Johnston (2012) menar att en minskad andel kvalificerade sjuksköterskor, en hög stressnivå och utbrändhet bland sjuksköterskor kan leda till ett sämre patientbemötande och fler misstag i vården. Vidare skriver Wiklund att när vårdaren saknar reflektion i sitt arbete kan ett vårdlidande uppstå (2010 s.104). Dahlberg och Segesten (2010, ss.218-219) framhåller att ett vårdlidande kan uppstå när en patient upplever ett olämpligt bemötande, känner av personalens tidsbrist eller bristande rutiner råder hos vårdpersonalen.
3
Vad är stress?
Definitionen av stress (FYSS.se) kan beskrivas som ett tillstånd av ökad fysiologisk, psykologisk och beteendemässig beredskap. Stressreaktionen som uppstår är inte farlig utan nödvändig.
Enligt Eriksen och Ursin (2013, s. 26) utmärks stress av fyra olika företeelser. Den första är själva stimulin som personen utsätts för. Den andra är upplevelsen av stimule-ringen. Den tredje företeelsen är den fysiologiska och psykologiska reaktionen och där-efter återstår den fjärde som är återkopplingen av stressreaktionen. Hos människor och djur finns en inbyggd biologisk stressreaktion, den så kallade ”fight or flight” reaktion-en. Den är livsviktig för att vi ska kunna upptäcka faror och eventuellt kunna und-komma hot, men likaså att kunna stanna och slåss (Jonsdottir & Folkow 2013, ss. 15-16).
Om en person utsätts för ett yttre stimuli som hjärnan inte känner igen tolkas situationen som en ”fäkta” eller ”fly” situation och en stressreaktion uppstår. Detta innebär en mängd fysiska reaktioner i kroppen, bland annat aktivering av den sympatiska delen i det autonoma nervsystemet, men även en aktivering av HPA-axeln (hypothalamus-hypofys-binjurebark). Detta innebär dels en ökning av hjärtfrekvensen via det sympatiska nervsystemet, men samtidigt en bromsande effekt genom det parasympatiska nervsystemet. Denna balans av de två nervsystemen är avgörande för att kroppen ska kunna göra anpassningar av den psykiska och fysiska belastningen (Hallman & Lyskov 2013, s.183).
HPA- axeln eller kortisolsystemet innebär aktivering och samspel mellan kroppens endokrina system, nervsystemet och immunsystemet. Corticotropin-releasing hormone (CRH) insöndras från hypotalamus, vilket stimulerar hypofysen att bilda hormonet Adrenocorticotrophic Hormone (ACTH) och detta frisätts sedan ut i blodbanan. När hormonet kommer till binjurebarken bidrar ACTH till att bilda och frisätta kortisol. Kortisol kan binda sig till receptorer på i stort sett kroppens alla celler. Vid akut stress känner hypofysen, där en stor mängd receptorer finns, av kortisolhalten och slutar producera ACTH som i sin tur leder till en minskning av kortisol. Detta kallas för negativ feedback (Olsson 2013, s. 81).
En reaktion som en person upplever som obehaglig behöver inte leda till ohälsa, det kan vara ett sätt för kroppen att larma om att det kan finnas ett behov av en livsstils-förändring. Långvarig stress är en sorts stress som finns kvar i kroppen en längre tid utan att kroppen får någon möjlighet till återhämning. Vid upprepad stressaktivering kan bestående konsekvenser uppstå som till exempel störningar på sömn eller på den fysiska aktiveringen. De nämnda faktorerna är viktiga för att främja hälsa och välbefinnande (Eriksen & Ursin 2013, s. 25). Vidare skriver författarna (2013, ss. 27-29) att den funktionella stressen utmärks av att hjärnan reagerar med skärpt vakenhet och sedan sker de fysiologiska förändringarna; ökad andnings- och hjärtfrekvens. Stressreaktionen
4
är praktisk om den aktiveras vid rätt tillfällen, men vid ett konstant påslag kan det leda till både psykisk och fysisk ohälsa. Den stressrelaterade mekanismen hög hjärtfrekvens och ett överskott av stresshormonet noradrenalin påverkar endotelcellerna i blodkärlen och detta kan leda till bland annat kranskärlssjukdom (Währborg och Friberg, s. 103, 2013).
PROBLEMFORMULERING
Sjuksköterskans arbetsmiljö omfattar ofta en hög arbetsbelastning som ofta beror på personalbrist och en ökad patientbelastning. Sjuksköterskor har ett högt arbetstempo med övertidsarbete och ansvar för flera patienter (Arbetsmiljöverket, 2014). Detta kan leda till en ökad upplevelse av arbetsstress hos sjuksköterskor. Arbetsstressen påverkar inte bara sjuksköterskans psykiska hälsa, utan även den fysiska. Emotionell utmattning och utbrändhet är några av de konsekvenser som sjuksköterskans arbetsstress kan leda till. Några av de fysiska besvär som kan uppstå är exempelvis rygg och nackproblem. När sjuksköterskan upplever en ökad arbetsstress brister omhändertagandet och bemötandet av patienter. Stressen kan leda till en försämrad säkerhet för både patient och sjuksköterska. Det är en realitet att den stressrelaterade ohälsan ökar bland sjuksköterskor i Sverige.
SYFTE
Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan upplever stress på arbetet.
METOD
Litteraturstudie
Författarna har valt att använda sig av Axelssons (2012, s. 203-220) modell som beskriver en osystematisk litteraturstudie. Syftet med den valda modellen är att göra en sammanställning av relevant forskning inom det valda området. Genom att sammanställa de sökta artiklarna och strukturera och presentera resultatet i viktiga teman och underteman, skapas en grundstruktur för arbetets resultat (ibid s. 212).
Datainsamling
Elva kvantitativa artiklar och två kvalitativa artiklar sammanställdes inom det valda området. Datainsamling har skett via databasen Cinahl under tiden 2015-09-09 och 2015-11-04. Artikelsökning har även gjorts i databasen PubMed, men det var svårt att få en effektiv sökning och därför exkluderades PubMed som sökverktyg.
Sökorden användes i olika kombinationer och resulterade i ett flertal träffar, vilket framgår i tabell 1.
5
Tabell 1. Olika sökord och kombinationer som användes i databassökningen.
Sökorden som användes var: nurs*, stress, patient care, patient satisfaction, work environment, experience of work stress, burnout, sick leave, quality of life, occupational, satisfaction. Ordet AND har lagts till mellan sökorden och sökorden har använts i olika kombinationer.
Inklusionskriterier vid litteratursökningen var: abstract available, english language, peer reviewed och original articles. Initialt exkluderades artiklar från Asien, USA, Afrika och Australien, men det var svårt att hitta vetenskapliga artiklar som svarade på studiens syfte. Vi valde därför att också inkludera artiklar från dessa länder. Artiklar publicerade före 2009 exkluderades för att få så nya forskningsresultat som möjligt.
Sökningarna utfördes med en kombination av olika sökord, detta resulterade i allt från sju till 278 träffar. Ur detta valdes 20 artiklar för granskning. En inklusionskriterie var att sjuksköterskan skulle arbeta inom sjukhus- och/eller hemsjukvårdsmiljö.
Litteraturstudien omfattade till slut fyra artiklar där studierna utfördes i USA. De andra studierna var en från respektive land: Australien, Belgien, Nederländerna, Irland, Nigeria, Sydkorea, Kina, Taiwan och Sverige.
Databas Sökord Antal träffar Urval Cinahl Workstress AND Nurse*
AND patient satisfaction
110 2
Cinahl Stress* AND workenvironment AND nurs*
382 1
Cinahl Work environment AND Nurse satisfaction AND stress
67 1
Cinahl Nurs* AND quality of life AND stress
128 5
Cinahl Stress AND occupational nurs*
285 1
Cinahl Nurs* experience of stress factors AND work
environment
64 1
Cinahl Nurses AND stress AND Burnout AND Sick leave
15 1
Cinahl Stress AND stressors AND Nurses
6
RESULTAT
Sammanfattning av resultat
De flesta artiklar som analyserades handlade om sjuksköterskans höga arbetsbelastning, personalbristen och sjuksköterskans stress. Vissa artiklars resultat tog upp bristen på stöd från ledning och chefer. Det framkom också i vissa artiklar hur skiftarbete kan leda till stress. I de studier som utfördes i de asiatiska länderna framkom det att stress kunde leda till emotionell utmattning, utbrändhet samt vilka förebyggande åtgärder som kunde användas vid stress. Däremot var det ett större fokus på stressfaktorer i arbetsmiljön i de studier som utförts i USA. Den svenska studien och den australienska studien belyste sjukfrånvaron bland sjuksköterskor. Flera av artiklarna tog upp olika strategier för att hantera stress.
Analysen av artiklarnas resultat har lett fram till tre teman med nio underteman. Resultatet visas i bilden nedan:
Arbetsmiljö
Hög arbetsbelastning
Happell, Dwyer, Reid-Searl, Burke, Caperchione och Gaskin (2013) rapporterade att en hög arbetsbelastning beror på sjuksköterskors olika grader av kompetens, personalbrist samt hög patientbelastning. Detta resulterade i en ökad upplevelse av stress. I Purcell, Kutash och Cobbs (2011) studie framkom det att de äldre sjuksköterskorna hade
Konsekvenser av sjuksköterskans stress Sjuksköterskans sätt att hantera stress (Coping) Förebyggande metoder (Proaktiv coping) Stöd från organisation och ledning Sjuksköterskans arbetsmiljö Emotionell utmattning Utbrändhet Sjukfrånvaro Hög arbetsbelastning Personalbrist Brist på bekräftelse och stöd Sjuksköterskans skiftarbete
7
fler patienter att vårda än de yngre kollegorna, men trots detta upplevde de yngre sjuk-sköterskorna högre arbetsstress. Happell et al. (2013) beskrev i sin studie att sjukskö-terskorna emellanåt inte hann ta sina raster på grund av den höga arbetsbelastningen. Vissa sjuksköterskor sa att konflikter kunde uppstå inom personalgruppen relaterat till den höga arbetsbelastningen. Detta berodde på att sjuksköterskan som gick av sitt skift inte var färdig med sina arbetsuppgifter, vilket mynnade ut i att sjuksköterskan som bör-jade arbeta blev stressad av de ökade antal arbetsuppgifterna.
I Gandi, Wai, Karick och Dagonas (2011) studie framkom det från sjuksköterskorna att en högre arbetsbelastning i form av mer krävande patientvård ökade sjuksköterskans stress och kunde leda till utbrändhet.
Brist på personal
Enligt Ulrich, Taylor, Soeken, O’Donnell, Farrar, Danis & Grady (2010) ansåg så många som 37 procent (n=422) av sjuksköterskorna att frågor rörande bemanning var orsaken till hög stress på arbetet. I studiens resultat framkom det att en av de största stressfaktorerna för sjuksköterskorna var brist på personal och detta påverkade arbetet negativt. Detta resulterade i att sjuksköterskan inte hann med sina huvuduppgifter som bland annat omfattade att skydda patienträttigheterna och lindra patientlidandet.
I McTiernan och Mc Donalds (2014) studie framgick det även att både sjuksköterskor som arbetade på sjukhus och de som arbetade inom kommunen, upplevde bristen på sjuksköterskor som en hög stressfaktor. Enligt Wu, Liu, Sun, Zhao, Wang och Wang (2014) hade bristen på sjuksköterskor lett till en alltför stor arbetsbörda. Sjuksköterskornas arbetskrav blev högre än det fanns personal. Sjuksköterskorna måste då anstränga sig mer utan tillräcklig belöning för sina prestationer. Det resulterade i att deras fysiska och mentala hälsa påverkades och detta kunde i sin tur leda till utbrändhet.
Sjuksköterskans brist på bekräftelse och stöd
Adrianenssens, De Gucht och Maes (2015) skrev att arbetskontroll och belöning sågs som resurser hos akutsjuksköterskor, vilket fick de anställda att känna motivation. Detta resulterade i sin tur till arbetsengagemang och organisatoriskt åtagande. I Gandi, Wai, Karick och Dagonas (2011) studie påverkades inte de kvinnliga sjuksköterskorna av en avsaknad av känslomässigt stöd lika mycket som det påverkade de manliga sjuksköterskorna. Detta menade forskarna kunde bero på att kvinnor har ett större supportsystem än vad män har. Manliga sjuksköterskor som saknade socialt stöd reagerade genom att distansera sig från patienterna.
Adrianenssens et al. (2015) rapporterade att förändringar över tiden gällande det sociala stödet och arbetskraven var kopplat till arbetstillfredsställelse och emotionell utmattningen. Dåliga förhållanden med kollegor och överordnade kunde leda till känslor av utanförskap och ensamhet bland sjuksköterskorna och detta kan i sin tur leda till utbrändhet. Detta kunde ske när det inte fanns någon möjlighet att dela känslan av frustration eller få positiv feedback från kollegor och chefer. När förhållandet var bra
8
mellan kollegor och chefer så fungerade det som en skyddande faktor mot utbrändhet (Wu et.al., 2014).
Skiftarbete
I Han, Trinkoff och Geiger-Browns (2014) studie framkom det att sjuksköterskor som arbetade roterande skift, vilket innebar dag- och nattskift, kände en högre akut trötthet än de som arbetade fasta skift, det vill säga endast dag- eller nattskift. Likaså skriver Happell et al.(2013) att skiftarbete var en fysisk stressfaktor, vilket kunde leda till utmattning för vissa sjuksköterskor.
I Purcell, Kutash och Cobbs (2011) resultat framkom det att ålder och arbetad veckodag var faktorer som påverkade sjuksköterskans stressnivå, framför allt var helgarbete en stressfaktor. Författarna rapporterade att de yngre sjuksköterskornas ökade stress kunde vara relaterat till deras verksamhet utanför sjukhuset. Dessutom menade författarna att skiftarbete upplevdes som fysiskt slitsamt och stressigt vilket leder till trötthet. Wu et al.(2014) menade också att skiftarbete har visat sig vara en faktor som var kopplad till utbrändhet.
Konsekvenser av sjuksköterskans stress
Emotionell utmattning
Adriaenssens, De Gucht och Maes (2015) menade att en hög arbetsbelastning och stora emotionella krav kunde leda till att de anställdas arbetsresurser blev drabbade och bidrog till emotionell utmattning. I studien av Wu et al.(2014) rapporterade 41,5 procent (n=1478) av sjuksköterskorna att de upplevde en sämre patientrelation, detta relaterades till den emotionella utmattningen hos sjuksköterskan.
I Eunhee, Hyeonkyeong, Miyoung, Su Ho, Il Young, & Aikens (2013) studie noterade författarna att emotionell utmattning som var kopplat till arbetet hade ett samband med stickskador. Sjuksköterskor som upplevde en stor emotionell utmattning hade en ökad risk för stickskador jämfört med sjuksköterskor som inte upplevde en hög emotionell utmattning.
I Josefssons (2012) studie beskrev många av sjuksköterskorna att de kände sig psykiskt utmattade efter jobbet med svårigheter att lämna tankar om arbetet bakom sig. Liknande resultat framkom i Sheppards (2015) studie där sjuksköterskor beskrev att de hade svårigheter att sluta tänka på arbetet under deras fritid. Vissa av deltagarna berättade att de hade ett behov av att ta reda på patienternas tillstånd när de inte var på arbetet.
9
Utbrändhet
Enligt Wu et al. (2014) var utbrändhet ett stort orosmoln bland sjuksköterskorna i Kina och det har inte gjorts så mycket forskning kring vilka faktorer som är relaterade till utbrändhet. Vidare hävdar Wu et al. (2014) att det var viktigt att ta reda på orsakerna till utbrändheten för att få en förbättring av sjuksköterskans hälsa och kvaliteten av hälso- och sjukvården i Kina. Författarnas resultat visade att utbrändhet är starkt kopplat till stressen som de kvinnliga sjuksköterskorna upplevde.
I studien av Gandi et al. (2011) framkommer det däremot att det inte finns någon skillnad mellan män och kvinnor, gällande utbrändhet. Detta berodde enligt forskarna på att bägge könen har lika arbetsvillkor i Nigeria, där studien gjorts.
Dessutom visade det sig att unga sjuksköterskor visade en högre nivå av utbrändhet (Wu et al, 2014). Detta kunde bero på att yngre sjuksköterskor får en utmaning när de konfronteras med verkligheten av deras yrke. Ofta var de nyutexaminerade sjuksköterskorna mycket förväntansfulla till en början och sedan går de igenom en period av svår anpassning eftersom de saknar en del kunskap. Detta leder till att de kände en osäkerhet i sitt arbete som sjuksköterska och det kunde resultera i att de upplevde utbrändhet.
Sjukfrånvaro
Sjuksköterskorna rapporterade arbetsrelaterade hälsoproblem, som nack- och rygg- problem, torr hud, muskel- och ledsjukdomar, sömnproblem och huvudvärk (Josefsson, 2012). De upplevde även perioder av trötthet, olycklighet och ledsamhet på grund av sitt arbete. Sjuksköterskorna i studien (n=213) visade dessutom en hög sjuknärvaro, 68 procent, men även en hög sjukfrånvaro på 63 procent.
I Schreuder, Roelen, Koopmans, Moen och Groothoffs (2009) studie framkom det att sjuksköterskorna ofta kände sig överengagerade. De hade svårt att släppa sina förpliktelser och arbetade trots sin sjukdom. Vidare skrev författarna att respekt från medarbetare och chefer var en viktig faktor för sjuksköterskans välbefinnande och detta resulterade i en minskning av sjukfrånvaron.
Sjuksköterskans sätt att hantera stress (Coping)
Förebyggande metoder (proaktiv coping)
Chang och Chan (2015) menade att vissa sjuksköterskor har egenskaper som hjälpte till att bygga upp resurser som skyddar mot stress. Dessutom rapporterade författarna att personer med dessa egenskaper försökte planera i förväg så att de lättare klarade av ut-maningar och utvecklades bättre i sitt arbete. De här sjuksköterskorna hade en mindre negativ och cynisk attityd gentemot sina kollegor och patienter.
10
Sjuksköterskorna i Adriaenssens, De Gucht och Maes (2015) studie nämnde att en känsla av utanförskap och ensamhet kunde leda till utbrändhet. Vidare ansåg sjukskö-terskorna att det var viktigt med ett bra förhållande till sina kollegor och chefer, dels för att kunna få positiv feedback, men även för att ha någon att dela eventuella frustrationer med på arbetet.
Vidare hävdar Chang och Chan (2015) i sitt resultat att optimistiska sjuksköterskor fort-sätter att tänka positivt även när de möter problem. Detta kan leda till att de inte behöver uppleva utbrändhet. Optimism ses som en personlig egenskap som hjälper individer att lösa problem och minska sin stress och hantera den lättare. Forskarna menade att opti-mister inte är lika sårbara till stress som icke optimistiska individer.
Enligt McTiernan och Mc Donald (2014) framkom två bra hanteringsstrategier från sjuksköterskorna: den första var att de sa till sig själva att de såg fram emot att gå hem när passet var slut. Den andra strategin var att de hade ett stabilt hemmaliv som var se-parat från arbetslivet och på så sätt skyddade de från olika stressorer på arbetet. Enligt Chang och Chan (2015)hade optimistiska individer en mer positiv syn på framtiden och de var mer intresserade av att söka resurser som krävdes för att hantera eventuella stres-sorer. Dessa individer fokuserade mer på förebyggande åtgärder som kunde minimera den negativa påverkan av stressfaktorer som i sin tur motverkade utbrändhet. Sjukskö-terskor i studien som visade en större optimism rapporterade bland annat lägre nivåer av emotionell utmattning.
Stöd från organisation & ledning
Enligt Eunhee et al. (2013) kunde ledningen på arbetsplatsen förebygga eller minska inträffandet av stickskador genom att erbjuda bättre arbetsmiljöer, öka antalet erfarna sjuksköterskor samt att tillhandahålla säkrare utrustning. Dessutom behövde den emotionella utmattningen förebyggas så att mindre stickskador inträffar.
En minskning av yrkesstressen som sjuksköterskor upplevde samt ett stärkt förhållande mellan kollegor och chefer, kunde leda till en minskning av utbrändheten och förbättra sjuksköterskans livskvalitet (Wu et al., 2014).
Vissa sjuksköterskor nämnde att de inte hade möjligheten att utvecklas på arbetet och det resulterade i en ökad stresskänsla. De betonade vikten av att få beröm från ledingen för sina ansträngningar, vilket var en viktig faktor för att minska arbetsstressen (Happell et al., 2013).
I Sheppards (2015) studie beskrev sjuksköterskorna hur stort behovet av socialt stöd verkligen är. Många av deltagarna kände sig obekväma och ångestfyllda efter att ha försökt prata med sin partner eller vän, oftast för att det ställdes för många frågor som de egentligen inte kunde eller ville besvara. Detta resulterade i att sjuksköterskan till slut eliminerade det lilla stöd de haft.
11
DISKUSSION
Metoddiskussion
En litteraturstudie baserad på Axelssons modell (2012, ss. 203-220) användes för att den var enkel att följa med en bra och tydlig struktur. En empirisk studie hade förmodligen gett ett mer trovärdigt resultat och det hade varit intressant att genomföra. Men, på grund av tidsbrist så valde vi att göra en litteraturstudie.
Litteratursökning
Inledningsvis gjordes sökningar i databasen Cinahl för det var bekant från tidigare arbeten under sjuksköterskeutbildningen. Det var enklare att söka i Cinahl eftersom artiklar hittades som var relevanta till vårt syfte. Det är möjligt att sökningar från fler databaser hade gett ett bredare utbud, vilket kan ses som en svaghet i metoden. Vi prövade att göra sökningar i databasen Summon, men fick alltför många träffar, vilket skulle ha gjort det omöjligt för oss att hantera ett så stort material.
En av våra inklusionskriterier var att använda oss av forskning genomförd inom både hemsjukvård- och sjukhusmiljö. Vi ville upptäcka eventuella skillnader i upplevelsen av stress mellan sjuksköterskor som arbetade på sjukhus respektive inom kommun. Dock var den största delen av artiklarna från sjukhusmiljö. En av artiklarna som använts i resultatet består både av en litteraturstudie samt resultat från kvalitativa data. Vi har valt att använda oss av den kvalitativa forskningen till vårt resultat, på grund av att det var relevant till syftet.
Artiklar som använts till resultatet publicerades från 2009 och 2015 för att vi skulle få så aktuell forskning som möjligt. Artiklar från hela världen har använts för att få ett brett perspektiv av sjuksköterskans stressupplevelser. I de studier som genomförts i de asiatiska länderna, var det mer tydligt att utbrändhet och emotionell utmattning var ett problem. Coping var en gemensam faktor som togs upp i dessa studier, därför valde vi att ha med coping i vårt resultat.
Till en början användes ett snävare tidsintervall, 2012-2015, men sökresultatet blev inte tillräckligt för studiens syfte. Författarna tolkar inte sökningens förlängda tidsintervall som en svaghet, utan snarare som en styrka eftersom resultatet visar att stress både har varit och är en faktor som påverkar sjuksköterskan i hennes arbete.
Eftersom sjuksköterskeyrket är kvinnodominerat, ingick få män i studierna och detta ger inte en rättvis bild av hur stress upplevs av manliga sjuksköterskor. Vårt resultat omfattar endast en artikel som belyser om det finns någon direkt skillnad mellan män och kvinnors utbrändhet. Det hade varit intressant att få med mer i resultatet av hur manliga sjuksköterskor upplever stress.
12
Litteraturanalys
Enligt Axelsson´s (2012, ss. 203-220) metod skall både kvantitativa och kvalitativa artiklar finnas med i en litteraturstudie. Vårt resultat omfattar två kvalitativa och elva kvantitativa artiklar. Vi hade hoppats att hitta fler artiklar genomförda med kvalitativ metod eftersom vi upplever dem som lättare att tolka och förstå. Det hade varit mer givande att få ta del av sjuksköterskornas egna berättelser av deras upplevelse av stress. En svaghet med kvantitativa artiklar kan vara att deltagarna i studierna inte haft möjligheten att fritt berätta om sina upplevelser. I kvantitativa studier används ofta metoder som enkäter och mätinstrument samt statistiska analysmetoder för att tolka resultaten. Under granskningsfasen översattes alla artiklarnas resultat till svenska för att minimera risken att feltolka texten.
Resultatdiskussion
Syftet med examensarbetet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever stress på arbetet. Analysens resultat visar att sjuksköterskor ofta upplevde stress vid hög arbetsbelastningen, personalbrist, brist på bekräftelse och stöd samt vid skiftarbete. En gemensam stressfaktor som beskrevs i artiklarna var sjuksköterskans höga arbetsbelastning. Detta styrks i Lim, Bogossian och Aherns studie (2010) där dåligt stöd från ledningen och hög arbetsbelastning bidrar till en oro för vårdkvaliteten. Höga krav från anhöriga och patienter är också faktorer som resulterar i en stressad arbetsmiljö för sjuksköterskan. När den höga arbetsbelastningen och tidsbristen resulterar i en försämrad omvårdnad hos patienten, känner sjuksköterskan att hon/han inte har tid för patientens behov. Dessa faktorer kan ha en negativ påverkan på vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient. Det kan hindra sjuksköterskan från att stödja välbefinnandet och lindra lidandet hos patienten menar Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud och Fagerberg (2009, s.32,46-47).
Det är vanligt att sjuksköterskor behöver arbeta treskift och arbeta under stress (Arbetsmiljöverket, 2014). Det framkommer i studien gjord av Nasrabadi et al. (2009) att den fysiska hälsan kan påverkas av skiftarbete; hjärt-och kärlsjukdom, mag-och tarm störningar, cancersjukdomar och sömnproblematik är fysiska problem och sjukdomar som kan uppstå. Men även den psykosociala hälsan kan påverkas, vilket innebär att familjelivet exempelvis kan påverkas. I studien (Nasrabadi et al., 2009) beskriver en sjuksköterska att hon saknar det sociala stödet från sin man då han vill att hon ska sluta arbeta skift, detta påverkade sjuksköterskan negativt. I motsats till Nasrabadis et al. (2009) studie poängterar en sjuksköterska i en annan studie, att hennes make var en stor källa till känslomässigt stöd (Lim, Hepworth & Bogossian, 2011).
I längden är sjuksköterskans stress varken bra för henne/honom själv eller för patienten. För att sjuksköterskan ska kunna utföra sitta arbete på ett tillfredsställande sätt behöver hon/han ta hand om sin egen hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2007).
Författarna instämmer med vikten av att bevara hälsan och öka stresståligheten genom att vara fysiskt aktiv. Även Jonsdottir och Börjesson (2013, s. 178) säger att fysisk
13
aktivitet är en viktig faktor för att kunna hantera stress. Roelen, van Rhenen, Schaufeli, van der Klink, Magerøy, Moen, Bjorvatn och Pallesen (2014) rapporterar att sjuksköterskor som hade arbetat i mer än sex år visade sig ha en bra fysisk hälsa; sjuksköterskor som tenderar att stanna kvar längre i yrket har en bättre fysisk hälsa. I vårt resultat framkom att stressens konsekvenser kan leda till emotionell utmattning, utbrändhet och sjukfrånvaro. I många av artiklarna var nyckelordet coping, en strategi för att hantera stressen. Författarna hittade två teman som användes i resultatet: proaktiv coping och sjuksköterskans stöd från organisation och ledning. I resultatet framkommer det att sjuksköterskor har olika egenskaper som hjälper dem att handskas med den upplevda stressen, detta stöds även av Åsberg, Nygren, Herlofson, Rylander och Rydmark (2013, s.145). Åsberg et al. menar att en del människor är mer känsliga för stress och en del har svårare att skydda sig mot stress än andra. Jonsdottir och Börjesson (2013, s.179) hävdar att fysisk aktivitet är viktigt för att kunna bevara en tillfredsställande kognitiv funktion, som försämras vid till exempel utmattningssyndrom. I resultatet framkommer det också att sjuksköterskan använde sig av olika strategier för att motverka stress på arbetet. Vissa sjuksköterskor säger att humor är en viktig del i vardagen som kan användas för att hantera stressen (Lim et al., 2011). Vårt resultat visar även att optimism är en viktig faktor i hantering av stress (Chang & Chan, 2015).
Framförallt anser författarna att chefer och ledning på arbetsplatser behöver se över arbetsmiljön och förbättra personalens schema exempelvis. En blandning av erfarna och nyutbildade sjuksköterskor behövs, så att de unga och nyutbildade inte lämnas ensamma med utmanande arbetsuppgifter. En ökad motivation från chefer och arbetsledning behövs för att sjuksköterskorna skall orka med sitt arbete. Sjuksköterskorna behöver tänka på sin egen hälsa. Faktorer på arbetsplatsen som kan hjälpa sjuksköterskan att främja sin egen hälsa och minska den upplevda stressen är utbildning inom konflikthantering och stressreducering (Tucker, Harris, Pipe och Stevens, 2010). Sjuksköterskor som många gånger arbetar i en stressig miljö skulle behöva minst en timma i veckan där de kan ”vila” ifrån sitt arbete och få möjlighet att ta en promenad eller liknande. Både Lim et al. (2011) och Tucker et al.(2010) beskriver vikten av att ta en ”powernap” för att minska den upplevda stressen. Vidare skriver Jonsdottir och Börjesson (2013, s.178) att personer som motionerar regelbundet har visats ha en bättre förmåga till att hantera stress jämfört med andra.
Socialt stöd är något som nämns i studiens resultat och hur det påverkade sjuksköterskan på ett positivt sätt. I Atefi, Abdullah, Wong och Mazloms (2014) studie beskrivs samarbetet med kollegor och stödet från dem som en viktig del i arbetet och det bidrog till arbetstillfredsställelse. Barnard, Street och Love (2006) rapporterade att sjuksköterskorna fick mest stöd från sina kollegor och avdelningschefen, sämst stöd fick de från organisationen. Vidare menar Atefi et al. att sjuksköterskorna upplevde att avdelningssjuksköterskorna inte visade ett tillräckligt bra stöd. De lyssnade inte på sjuksköterskorna eller uppmärksammade inte deras problem.
Sjuksköterskor som upplever mycket stress och ofta känner sig emotionellt utmattade borde kanske se sig om efter arbeten på mindre sjukhus, kommunalt arbete eller liknande, eller annat arbete inom vården med ett lugnare tempo. I studien av Lindqvist, Alenius, Griffith, Runsdotter och Tishelman rapporterar sjuksköterskor som arbetar på
14
mindre sjukhus, att de är mer nöjda med sin arbetsmiljö än de som arbetar på större enheter. Det framkommer även att sjuksköterskor som jobbar på mindre sjukhus har lägre avsikt att sluta inom yrket.
Den vårdrelation som skapas mellan sjuksköterskan och patienten är ett professionellt engagemang där patientens behov är viktigast. Ett sådant vårdande möte mellan sjuksköterskan och patienten kan vara kort eller långt, men syftet är alltid att stödja hälsoprocesserna hos patienten (Dahlberg & Segesten, 2010, ss.190-193). Dahlberg et al. (2003, s. 47) hävdar att det alltid är vårdarens ansvar för att en positiv vårdrelation ska kunna uppstå.
Genom att lyfta de stressfaktorer som finns i sjuksköterskans arbetsmiljö, hoppas vi att problem som sämre patientbemötande och sjukfrånvaro kan minska. Minskad stress hos sjuksköterskan kan leda till en förbättrad hälsa och ökad trivsel på arbetet. Vi anser att det krävs en förändring från sjukhusledning, för att sjuksköterskor ska orka arbeta kvar i yrket. Vidare menar vi att en förbättrad arbetsmiljö kan leda till att fler sjuksköterskor upplever en bättre hälsa och välmående för att vilja arbeta kvar. Detta anser vi skulle bidra till en hållbar samhällsutveckling. Sjuksköterskor behövs trots allt alla timmar på dygnet.
SLUTSATSER
Litteraturstudien visar några av de stressfaktorer som finns i sjuksköterskans arbetsmiljö. Studien belyser även de konsekvenser sjuksköterskans stress kan leda till.
Författarna hoppas att resultatet av vår litteraturstudie ökar kunskapen om hur skadlig stress kan vara för hälsan. Författarna vill även synliggöra de organisatoriska bristerna som finns i sjuksköterskans arbetsmiljö samt vilka konsekvenser som kan uppstå. Om stressfaktorerna minskar, gynnar det inte bara sjuksköterskan, utan även patienten i form av säkrare vård och professionellt bemötande. Mer tid kan förhoppningsvis läggas på vårdrelationen och omvårdnaden av patienten. Författarna anser att det är viktigt för sjuksköterskan att tänka på sin egen hälsa. Om sjuksköterskans hälsa äventyras, vem ska då vårda patienterna?
15
REFERENSER
Adriaenssens, J., De Gucht, V., & Maes, S. (2015), “Causes and consequences of occu-pational stress in emergency nurses, a longitudinal study”, Journal of Nursing Manage-ment, 23(3), ss. 346-358
Arbetarskydd (2010). Sjuksköterskor som mår bra vårdar bättre.
http://www.arbetarskydd.se/nyheter/halsa_ledarskap/article120853.ece. [2015-11-09] Arbetsmiljöverket (2014). Arbetsorsakade besvär 2014 (Rapport 2014:4). Stockholm: Arbetsmiljöverket. ss. 26-30
https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljostatistik-arbetsorsakade-besvar-rapport-2014.pdf [2015-10-11]
Atefi, N., Abdullah, K., Wong, L., & Mazlom, R. (2014). “Factors influencing regis-tered nurses perception of their overall job satisfaction: a qualitative study”, Interna-tional Nursing Review, 61, (3), ss. 352-360.
Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I Granskär, M. & Höglund- Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 2. uppl., Lund:
Studentlitteratur AB, ss. 203-220.
Barnard, D., Street, A., & Love, A. (2006), “Relationships between stressors, work supports, and burnout among cancer nurses.” Cancer Nursing, 29(4), ss. 338-345. Chang Y. & Chan H.-J. (2015). “Optimism and proactive coping in relation to burnout among nurses”. Journal of Nursing Management, 23, ss. 401-408.
Dagens Samhälle. (2014). Sjuksköterskorna flyr för att vi missköter dem.
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/sjukskoeterskorna-flyr-foer-att-vi-misskoeter-dem-10084. [2015-11-09].
Dahlberg,K. & Segesten,K. (2010). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur & kultur.
Dahlberg, K, Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2009). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Eriksen, H.R. & Ursin, H. (2013). Kognitiv stresstoeri. I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.) Stress, gen individ samhälle. 3.uppl., Stockholm: Liber AB, ss. 25-34.
Eunhee, C., Hyeonkyeong, L., Miyoung, C., Su Ho, P., Il Young, Y., & Aiken, L. (2013), “Factors associated with needlestick and sharp injuries among hospital nurses: A cross-sectional questionnaire survey”. International Journal of Nursing Studies, 50(8), ss. 1025-1032.
16
Farquharson, B., Bell. C., Johnston, D., Jones, M., Schofield, P., Allan, J., Ricketts, I., Morrison, K., Johnston, M. (2012). “Nursing stress and patient care: real-time
investigation of the effect of nursing tasks and demands on psychological stress, physiological stress, and job performance: study protocol.” Journal of Advanced Nursing. 69(10). ss. 2327-2335.
FYSS– fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling http://fyss.se/wp-content/uploads/2011/02/44.-Stress.pdf [2015-11-17]
Gandi, J., Wai, P., Karick, H., & Dagona, Z. (2011), “The role of stress and level of burnout in job performance among nurses”. Mental Health in Family Medicine, 8(3), ss. 181-194
Hallman, D. & Lyskov, E. (2013). Stress och muskelsmärta – mekanismer och behandling. I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.) Stress, gen individ samhälle. 3.uppl., Stockholm: Liber AB, ss. 181-193.
Han, K., Trinkoff, A., & Geiger-Brown, J. (2014). ”Factors Associated with Work-Related Fatigue and Recovery in Hospital Nurses Working 12-Hour Shifts”. Workplace
Health & Safety, 62(10), ss. 409-414.
Happell, B., Dwyer, T., Reid-Searl, K., Burke, K., Caperchione, C., & Gaskin, C.(2013). “Nurses and stress: recognizing causes and seeking solutions”. Journal of Nursing
Management, 21(4), ss. 638-647.
Jonsdottir, I.H. & Börjesson, M. (2013). Stress och fysisk aktivitet. . I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.) Stress, gen individ samhälle. 3.uppl., Stockholm: Liber AB, ss. 175-180.
Jonsdottir, I.H. & Folkow, B. (2013). Stressfysiologiska mekanismer i evolutionärt och historiskt perspektiv. I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.) Stress, gen individ samhälle. 3.uppl., Stockholm: Liber AB, ss. 15-24.
Josefsson, K. (2012). “Registered nurses’ health in community elderly care in Sweden”.
International NursingReview 59, 409–415.
Lim, J., Bogossian, F., & Ahern, K. (2010), “Stress and coping in Australian nurses: a systematic review”, International Nursing Review, 57(1), ss. 22-31
McTiernan, K., & McDonald, N. (2015). “Occupational stressors, burnout and coping strategies between hospital and community psychiatric nurses in a Dublin region”. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, 22(3), ss. 208-218.
Nasrabadi, A.N. & Rasoolzadeh, N. (2009). “Night shift work experiences among Iranian nurses: a qualitative study”. International Council of Nurses 56(4), ss. 498-503.
17
Purcell, S., Kutash, M., & Cobb, S. (2011). “The relationship between nurses' stress and nurse staffing factors in a hospital setting”, Journal of Nursing Management, 19(6), ss. 714-720.
Roelen, C., Rhenen, W., Schaufeli, W., Klink, J., Magerøy, N., Moen, B., Bjorvatn, B., & Pallesen, S. (2014). “Mental and physical health-related functioning mediates between psychological job demands and sickness absence among nurses” Journal of Advanced Nursing, 70(8), ss. 1780-1792.
Schreuder, J., Roelen, C., Koopmans, P., Moen, B., & Groothoff, J.. (2010). “Effort-reward imbalance is associated with the frequency of sickness absence among female hospital nurses: a cross-sectional study”, International Journal of Nursing Studies, 47(5), ss. 569-576.
Sheppard, K. (2015), “Compassion fatigue among registered nurses: Connecting theory and research”, Applied Nursing Research, 28(1), ss. 57-59.
Shu-Hui, L., Wen-Chun, L., Mei-Yen C., & Jun-Yu, F. (2014). “The impact of shift work on nurses´job stress, sleep quality and self-percieved health status”. Journal of Nursing Management. 22. ss. 604-612.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen
Stryhn, H. (2007). Etik och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB Svensk författningssamling (2010). Patientsäkerhetslagen 2010:659. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659/#K6 [2015-12-14] Svensk sjuksköterskeförening (2012). http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for-sjukskoterskor/ [2015-12-14]
Tucker, S.J, Harris, M.R, Pipe, T.B, Stevens, R.S. (2010) “Nurses´ratings of their health and professional work environments”, American Association of Occupational Health Nurses, 58(6), ss. 253-267.
Ulrich, C., Taylor, C., Soeken, K., O'Donnell, P., Farrar, A., Danis, M., & Grady, C. (2010), “Everyday ethics: ethical issues and stress in nursing practice”, Journal of
Advanced Nursing, 66(11), ss. 2510-2519.
Wiklund, L.(2010) Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur Wu H., Liu L., Sun W., Zhao X., Wang J. & Wang L. (2014). ”Factors related to burn-out among Chinese female hospital nurses: cross-sectional survey in Liaoning Province of China”. Journal of Nursing Management, 22, ss. 621–629.
18
Währborg, P., & Friberg, P. (2013). Tidig utveckling av hjärt- och kärlsjukdom. I Arnetz, B. & Ekman R. (Red.). Stress-Gen, Individ och Samhälle. 3:e uppl. Stockholm: Liber AB. ss. 99-104.
Åsberg, M., Nygren, Å., Herlofson, J., Rylander, G.,& Rydmark, I., (2013)
Utmattningssyndrom – var står vi idag? I Arnetz, B. & Ekman R. (red.). Stress, gen individ samhälle. 3.uppl., Stockholm: Liber AB. ss. 138-146.
Författare Årtal Titel Tidskrift
Syfte Metod och Urval Resultat
Adriaenssens, De Gucht & Maes
2015
”Causes and conse-quenses of occupational stress in emergency nurses, a longitudinal study”
Journal of Nursing Man-agement.
Syftet var att studera hur influenser av ar-bets-och organisat-ions-egenskaper under en längre tid påverkar arbetstillfredsställelse, arbetsengagemang, emotionell utmattning, tendens att byta yrke och psykosomatisk stress hos akutsjuk-sköterskor.
En kvantitativ, longitu-dinell studie som gjordes under två intervall mel-lan december 2007 till mars 2008 och under april 2009 till juli 2009. Under första intervallet tillfrågades 308 akut-sjuksköterskor och 82,5 procent svarade.
Under andra intervallet tillfrågades 204 akut-sjuksköterskor och 83,3 procent svarade.
SPSS 20.0 användes till dataanalysen
Arbetskontroll och be-löning ses, bland akut-sjuksköterskor i en undersökning i Belgien, som arbetsresurser som får de anställda att känna motivation. Detta leder i sin tur till arbets-engagemang och orga-nisatoriskt åtagande. Förändringar över tiden gällande det sociala stödet och arbetskrav är kopplat till arbetstill-fredsställelse och emot-ionell utmattning. En hög arbetsbelastning och stora emotionella krav kan leda till att de anställdas arbetsresurser blir drabbade och leder till emotionell utmatt-ning.
Chang Y. & Chan H.-J 2015
”Optimism and proactive coping in relation to burnout among nurses”. Journal of Nursing Man-agement.
Studiens syfte var att undersöka de tre symptom av utbränd-het bland sjuksköters-kor på sjukhus och undersökte de buff-rande effekterna av optimism och proaktiv coping I relation till utbrändhet.
En kvantitativ studie, tvärsnittsstudie. Infor-manter var 314 sjukskö-terskor på två allmän-sjukhus i Taiwan. Delta-garna fyllde i frågefor-mulär angående deras demografi. Instrumentet LOT-R som innehåller tio frågor på en sexpo-ängsskala, användes för att mäta graden av opt-imism användes. Programmet SPSS 17.0 användes till dataana-lysen.
Optimistiska individer la större fokus på före-byggande åtgärder som kan minimera den nega-tiva påverkan av stress-faktorer som i sin tur motverkar utbrändhet. Optimism visade sig ha starka negativa kopp-lingar till utbrändhet. Sjuksköterskor som visar en större optimism rapporterade bland an-nat lägre nivåer av emotionell utmattning. Optimistiska sjukskö-terskor fortsatte att tänka positivt vid pro-blem. Proaktiva indivi-der planerar i förväg så att de lättare klarar av utmaningar och utveck-las bättre i sitt arbete.
Eunhee, C., Hyeonkyeong, L., Miyoung, C., Su Ho, P., Il Young, Y., & Aiken, L. 2013
“Factors associated with needlestick and sharp injuries among hospital nurses: A cross-sectional questionnaire survey” International Journal of Nursing Studies
Syftet med studien är att identifiera faktorer som är associerade med stickskador bland sjuksköterskor i Syd-Korea.
En kvantitativ metod där en tvärsnittsstudie har använts. Deltagarna be-stod av 3079 sjukskö-terskor från 60 sjukhus i sju städer och 9 provin-ser i Sydkorea. 65 sjuk-hus tillfrågades först, men fem av dem ville inte vara med i studien. Ett mjukvaruprogram, SAS 9.2 användes till analysen
Sjuksköterskor som upplevde en stor emotionell utmattning hade en ökad risk för stickskador jämfört med sjuksköterskor som inte upplevde en hög
emotionell utmattning. I resultatet tas det upp hur stickskador kan förebyggas och mins-kas.
Gandi, Wai, Karick och Dagona
2011
“The role of stress and level of burnout in job performance among nurses”
Mental Health in Family Medicine.
Syftet var att under-söka stress och nivå av utbrändhet hos Nigeri-anska sjuksköterskor.
Kvantitativ studie. En experimentell studie där stress och nivå av utbrändhet var den obe-roende variabeln och sjuksköterskornas ar-betsprestation var den beroende variabeln. 2245 sjuksköterskor valdes som deltagare genom stratifierade stickprov från sex geopolitiska zoner.
I studien framkommer det från sjuksköters-korna att en högre ar-betsbelastning i form av mer krävande patient-vård ökar sjuksköters-kans stress och kan leda till utbrändhet.
Författarna menar att kvinnor har ett större supportsystem än män har. Manliga sjukskö-terskor som saknar so-cialt stöd reagerar ge-nom att distansera sig från patienter.
Han, Trinkoff & Geiger-Brown’s
2014
Factors Associated With Work-Related Fatigue and Recovery in Hospital Nurses Working 12-Hour Shifts
Workplace Health & Safety
Syftet var att under-söka hur sjuksköters-kor påverkas av 12-timmars skiftarbete Kvantitativ undersökning med information från NSS (Nurses Sleep Study) 175 kvinnliga sjuksköterskor rekrytera-des till studien men end-ast 138 sjuksköterskor deltog. 58 exkluderades då deras arbetsschema inte stämde med inklus-ionskriterierna.
I resultatet framkommer det att sjuksköterskor som arbetar roterande skift upplever en högre akut och kronisk trött-het än de som arbetar fasta skift. Dessutom nämner sjuksköters-korna att de har en lägre känsla av mening i ar-betet och lägre socialt stöd från kollegor.
Happell, B., Dwyer, T., Reid-Searl, K., Burke, K.J., Caperchione, C.M. & Gaskin, C.J. 2013
“Nurses and stress: recognizing causes and seeking solutions” Journal of Nursing Management Identifiera sjukskö-terskors stressfaktorer från flera perspektiv och faktorer som kan minska dem.
Kvalitativa intervjuer. 38 sjuksköterskor deltog från ett sjukhus i Australien. De delades upp i sex grupper. Två frågor ställdes: Vad det var som stressade sjuksköter-skorna och hur de trodde att stressen kunde
minskas.
De diskuterade i de olika grupperna och diskus-sionen spelades in. En induktiv innehållsanalys genomfördes och teman skapades. Faktorer som hög arbetsbelastning, krävande anhöriga, problem i personal-gruppen, skiftarbete, inga raster visade var stressfaktorer. Några alternativ till förbätt-ring framkom exem-pelvis, ändrade skift-tider och raster
Josefsson, K. 2012
“Registered nurses’ health in community elderly care in Sweden” International Nursing Review
Syftet var att beskriva sjuksköterskornas gra-dering av arbetsrelate-rade hälsoproblem, sjuknärvaro och sjuk-frånvaro inom kom-munala vården av äldre, beskriva sjuk-sköterskors uppleve-lelser av tid, kompe-tens och emotionell press på arbetet och beskriva associationer mellan tid, kunskap och emotionell press med sjuksköterskors upplevelser av arbets-relaterade hälsopro-blem, sjuknärvaro och sjukfrånvaro.
En kvantitativ studie med en beskrivande design och ett strukturerat frågeformulär användes. 213 sjuksköterskor på 60 äldreboenden deltog och 62% svarade. I studienbeskriver många av sjukskö-terskorna att de kände sig psykiskt utmattade efter job-bet med svårigheter att lämna tankar om arbetet bakom sig. Sjuksköterskorna rapporterade arbets-relaterade hälsopro-blem. Sjuksköters-kan visade dessutom en hög sjuknärvaro, 68 procent, men även en hög sjuk-frånvaro på 63 pro-cent.
McTiernan, K. & Mc Donald, N.
2015
“Occupational Stressors, burnout and coping strategies between hospital and community psychiatric nurses in a Dublin region”
Journal Of Psychiatric & Mental Health Nursing
Syftet var att under-söka stressorer, ut-brändhet och hante-ringsstrategier mellan sjuksköterskor som arbetade på sjukhus och kommunarbetande psykiatrisjuksköters-kor i Dublin. Kvantitativ studie. Två grupper undersöktes. En grupp med psykiatri-sjuksköterskor och en grupp sjuksköterskor på sjukhus. Bägge grupper fick identiska frågefor-mulär. Men den kliniska kontexten skiljdes åt. Inklusionskriterier var att deltagarna var registrerad sjuksköterska. 36 delta-gare arbetade på sjukhus och 33 arbetade inom kommunen.
I studien framgår det att både sjuksköterskor som arbetade på sjukhus och de som arbetade inom kommunen upplevde bristen på sjuksköterskor som en hög stressfaktor. När sjuksköterskorna hade ett stabilt hemma-liv som var separat från arbetslivet, skyddade det dem från olika stressorer på arbetet.
Purcell, S.R, Kutash, M., Cobb, S.
2011
“The relationship between nurses` stress and nurse staffing factors in a hospital setting” Journal of Nursing Management
Undersöka sjukskö-terskans stress och hur den är relaterad till bemanningen på sjuk-huset
Kvantitativ artikel med en tvärsnittsstudie. 197 sjuksköterskor på ett sjukhus i USA deltog och besvarade ett
frågeformulär. Frågor om ålder, stress, bemanning, arbetsmiljö ställdes. Analys med Pearsons korrelation för att påvisa eventuella samband.
Det enda signifikanta sambandet som hittades var att äldre sjukskö-terskor (38-68 år) upp-levde en mindre stress.
Schreuder, J., Roelen, C., Koopmans, P., Moen, B., & Groothoff, J. 2009
“Effort-reward imbalance is associated with the frequency of sickness absence among female hospital nurses: a cross-sectional study”
International Journal Of Nursing Studies
Att undersöka hälso- och arbetsfaktorer i förhållande till kortva-rig sjukdomsfrånvaro
Kvantitativ artikel med en tvärsnittsstudie. 459 kvinnliga sjukskö-terskor som arbetat i minst 3 år på ett regions-sjukhus i Nederländerna. Författarna har använt sig av en självadmini-strerad enkät som skick-ades ut via företagshäl-sovården och sjukfrånva-rorapport för att ta reda på eventuella samband. Till analysen användes Mann-Whitney U-test.
I resultatet framkommer det att sjuksköterskor som ibland eller regel-bundet känner sig de-primerade har fler korta sjukfrånvarotillfällen än de som aldrig känner sig deprimerade. Stu-dien visar också att vissa sjuksköterskor har svårt att släppa sina förpliktelser och arbetar trots sin sjukdom.
Sheppard, K. 2015
“Compassion fatigue among registered nurses: Connecting theory and research”
Applied Nursing Research
Att undersöka hur sjuksköterskors med-känsla och trötthet påverkar deras arbete
Litteraturstudie samt kvalitativ studie. Den kvalitativa fenomenologiska delen användes i vårt resultat. Kvalitativa forskningsintervjuer med 16 sjuksköterskor där nyckelord identifierades och teman sammanställdes
Resultatet i studien de-lades in i 4 teman: Orättvisa i livet, ändlöst lidande, hur svårt det är att släppa taget och vil-jan att få stöd, men dri-vas bort. Sjuksköterskor rapporterade bland an-nat upplevelser av ut-brändhet men de ansåg själva inte att detta var en orsak till bristen av medkänsla/trötthet.
Ulrich, Taylor, Soeken, O’Donnell, Farrar, Danis & Grady
2010
“Everyday ethics: ethical issues and stress in nursing practice”
Journal of Advanced Nursing
Undersöka typen av stress, frekvens och nivåer av stress relate-rat till etiska frågor sjuksköterskor stött på i sitt dagliga arbete
Kvantitativ studie. Tvär-snittsstudie
422 sjuksköterskor från fyra olika stater i USA deltog och besvarade frågeformulär som skickats till dem. Analys med SPSS. Pearsons korrelation.
Bemanningsfrågor, att skydda patientens rät-tigheter, avancerad vårdplanering, att fatta beslut åt patienten, pro-ceduren med informerat samtycke om vård och frågor rörande livets slut var orsak till stress i arbetsmiljön.
Wu H., Liu L., Sun W., Zhao X., Wang J. & Wang L.
2014
“Factors related to burn-out among Chinese fe-male hospital nurses: cross-sectional survey in Liaoning Province of China”.
Journal of Nursing
Syftet var att under-söka faktorer som var associerade med ut-brändhet bland kvinn-liga sjuksköterskor på sjukhus i Kina.
Kvantitativ studie. 1478 sjuksköterskor var med i studien och ut-brändhet mättes genom Maslach burnout in-ventory
I resultatet kom det fram att bristen på sjuk-sköterskor ledde till en alltför stor arbetsbörda. Sjuksköterskornas ar-betskrav blev högre än det fanns personal. Sjuksköterskorna fick inte tillräcklig belöning för sina prestationer. Det resulterade i att deras fysiska och men-tala hälsa påverkades och detta kunde i sin tur leda till utbrändhet.
