EXAMENSARBETE
2007:009 HIP
ELISABETH VIKTORSSON
Värmebehandlat trä
ur ett produktperspektiv
HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET Industriell design • C-nivå
Luleå tekniska universitet
Institutionen för Arbetsvetenskap • Avdelningen för Industriell design
2007:009 HIP • ISSN: 1404 - 5494 • ISRN: LTU - HIP - EX - - 07/9 - - SE
Förord
Denna rapport är till för sågverk, snickerier och andra, som är intresserade att tillverka produkter i värmebehandlat trä. Rapporten belyser materialet ur olika perspektiv allt från tillverkning till produktifiering.
Rekommendationer lämnas om hur materialet bör hanteras och viktiga aspekter att ta hänstyn till, om man önskar starta tillverkning
av virke eller andra produkter i värmebehandlat trä.
Mycket av arbetet har bestått av att söka reda på befintlig dokumentation och verifiera
uppgifter från olika håll. Basen av det som skrivits bygger på dokument från LTU i Skellefteå och studiebesök, samt www.thermowood.fi. Det är dock kryddat med kommentarer ur
dokument från andra källor, föreläsningar, studiebesök m.m. En strävan har varit att få fram och delge så saklig fakta som möjligt.
Det har forskats och dokumenterats i flera länder i Europa och de flesta uppgifter har gått ut på att ta reda på hur den värmebehandlade träbiten uppför sig. Jag har haft i uppgift att ta ett steg längre. Först lära mig mer om vad värmebehandlat trä är och därefter har jag vinklat mitt arbete till att handla om produkter, dvs. vad som händer med träet efter behandling och hur resultatet blir ur ett produktutvecklings och försäljningsperspektiv.
Det finns mycket sparsamt med dokumentation inriktat på produktion och på vilka praktiska kunskaper som behövs för att starta verksamhet. Med hopp om att detta dokument ska ge god och saklig information om värmebehandlat trä och dess produktmöjligheter, hoppas jag att Ni får en intressant läsning.
Ett stort tack riktar jag till mina uppdragsgivare Sten-Inge Videhult, Trevia AB och Gunnar Lauri, Krekula Lauri såg AB, för att jag fick examensarbetet och att de funnits där som stöd och bollplank.
Nästa tack går till Tom Morén och Stig Karlsson för all handledarhjälp jag fått i arbetet.
Till alla snickerier som ställde upp på min intervju: Med er hjälp har detta examensarbete fått ett viktigt perspektiv belyst, nämligen produkttillverkarnas perspektiv. Tack för att ni tog emot mig!
Ett speciellt tack går till Nils A Bergström, Stora Enso i Falun, Jukka Ala-Viikari, Finnish ThermoWood Association, Marco Petrič, University of Ljubljana, Samuel Forsman LTU och Jonas Danvind LTU/Valutec AB, för ert bidrag till mina undersökningar efter information.
Tack Bitwon för er ”informationsbank” om värmebehandlat trä. Den gjorde att ex-jobbet drog ut på tiden pga. dess ansenliga omfattning av dokument, men det var det värt!
Till sist ett tack ALLA klasskompisar och lärare som varit mitt stöd dessa 3½ år och speciellt Monica för att du opponerat och varit till stöd i processen med rapporten.
Arbetet startade i april 2006 och pågick del av tiden fram till april 2007.
Luleå den 2007-04-05
Elisabeth Viktorsson
Sammanfattning
I Norrbotten produceras tall, gran och björk, vilka den senaste tiden har stått inför en hård konkurrens, eftersom träslagen är ljusa till färgen och därför blivit omoderna. I Finland finns en teknik som genom att värmebehandla virke i upphettad ånga, förändrar egenskaperna hos virket, som t.ex. dess färg, dimensionsstabilitet och beständighet. Då infinner sig frågan om våra träslag, med förändrade egenskaper, kan konkurrera med importerat ädelträ, impregnerat trä och de svenska mörka träslagen som ek och valnöt?
Uppdraget är att ta reda på hur man producerar värmebehandlat trä (VBT). Är det ett ämne för produktutveckling och hur står det sig i konkurrensen? Vad har det för för- och nackdelar?
Vad behöver man veta om man vill starta tillverkning? Finns det erfarenheter från långtidsanvändning? Hur ser prisbilden ut idag? Till sist, finns det ett intresse bland
träförädlande företag i Tornedalen att starta med tillverkning med denna, förhoppningsvis från Norrbotten, förädlade råvara?
Rapporten börjar med att presentera de tekniker som används för att producera värme- behandlat trä. Därefter redovisas hur den teknik fungerar som har utvecklats i Finland. Vad behöver man tänka på vid tillverkning? Grovt sammanfattat får man vara lite försiktgare vid själva hanteringen. Mindre förvridning av virket sker i processen, men man får se upp för sprickbildning. En dyrare torkprocess kompenseras delvis av mindre energiåtgång vid sågning och hyvling. Beakta spånet som bildas och håll verktygen vassa.
Alla träslag kan värmebehandlas. Träet får en mörkare färg, med stigande behandlings- temperatur och färgen blir genomgående i träet. Fuktkvoten minskar kraftigt och så även innehållet i träet som kåda och andra extraktivämnen. Beständigheten och
dimensionsstabiliteten ökar och konduktiviteten, vikten, böjhållfastheten, E-modulen och hårdheten minskar. Slaghållfastheten minskar betydligt jämfört med icke behandlat trä. En upplärningsperiod behövs, då man kvalitetskontrollerar virket och utvärderar resultatet för att lära sig hur träet reagerar och veta vad som levereras till kund. Samtidigt som denna
lärprocess pågår hos sågen, kan virket med fördel levereras till intresserade snickeriera, som även de får öva och pröva på hur VBT bör hanteras.
SWOT-analyser jämför VBT:s styrkor och svagheter med några utvalda konkurrenter som icke VBT, impregnerat trä och ett importerat mörkt träslag teak. Resultatet visar att de alla har olika styrkor och svagheter. Inget material är helt överlägset ett annat. Man får snarare välja rätt material till rätt applikation.
Information om handhavande av VBT och rekommendationer lämnas i rapporten, vilka berör sågverk och snickerier som är intresserad att starta verksamhet med VBT. Några erfarenheter från långtidsanvändning med ytbehandling har tagits med. Det är viktigt att hitta rätt
ytbehandling för rätt applikation och värmebehandling, så att långa underhållsintervaller erhålls. Marknads och prisläget idag belyses kort, för att därefter gå in på befintliga produkter och förslag till nya produkter i VBT.
Intervjuer med 14 snickerier i Tornedalen har utförts för att djupgående informera dem om VBT och ta reda på deras inställning till materialet. Bland snickerierna finns ett intresse och en försiktig optimism. De kommer att utveckla produkter om kunderna efterfrågar det.
VBT är relativt nytt på svenska marknaden och därför behövs ytterligare forskning och tester riktat mot produktifiering. En uppräkning över områden där det behövs ytterligare studier finns med. Vid en större introduktion och om försäljningen av produkter startar på allvar, behöver information ges till flera olika led om hur VBT ska hanteras. Det är viktigt att rätt information sprids direkt, så inte VBT får dåligt rykte pga. okunskap. En strategi för rätt introduktion på svenska marknaden kan behövas.
Slutligen har VBT en egen nisch bland konkurrenterna. Det har många fördelar och en del nackdelar, som behöver specifik forskning. Med rätt information och gärna med spännande ny design kan materialet marknadsmässigt värderas som ett till ben att stå på, för sågverk och snickerier.
Abstract
Norrbotten produces pine, spruce and birch, which recently have been facing tough competition because they are light-coloured wood types and therefore have gone out of fashion. In Finland, there is a technique that is being used to alter the characteristics of wood, i.e. its colour, dimensional stability and durability, by heat-treating it under steam at an extremely high temperature. The question arises whether our tree varieties, with altered characteristics, can compete with imported hardwood, impregnated wood and dark Swedish tree varieties such as oak and walnut.
The object of the assignment is to find out how heat-treated wood (HTW) is produced. Is it a material for product development and how will it face the competition? Which benefits and drawbacks does it have? What does one need to know if one wants to take up production? Is there any experience from long-term use? What does the pricing picture look like today? And finally, is there some interest among wood-processing companies in the Torneå Valley to begin producing with this refined raw material, the latter hopefully originating from Norrbotten?
The report begins by presenting the techniques used to produce heat-treated wood. This is followed by an account of how the technique works that has been developed in Finland. What needs to be taken into account during production? Roughly speaking, a little more caution is required with handling the wood itself. Little contortion happens during the process, but crack development must be watched out for. A more expensive drying process is partly
compensated by less energy consumption during sawing and planing. Be aware of very fine chip development and keep your tools sharp.
All varieties of wood can be heat-treated. The wood develops a darker colour with rising treatment temperature and the colour becomes consistent throughout the wood. The humidity quotient decreases substantially and so does the content in resin and other extra active
substances. Durability and dimensional stability increase and conductivity, weight, bending strength, E-module and hardness decrease. Impact strength decreases significantly compared to untreated wood. A training period is required during which the wood is controlled for quality and the result evaluated in order to learn how the wood reacts and to get to know what will be delivered to the customer. At the same time as this learning process is taking place at the sawmill, the wood can be delivered to interested carpentries with the advantage that they too can practise and try out how HTW ought to be handled.
SWOT-analyses compare the strengths and weaknesses of HTW with some chosen
competitors, such as non-HTW, impregnated wood and the imported dark wood variety of teak. The result shows that all have different strengths and weaknesses. No material is totally superior to another. If anything, one has to choose the correct material for the correct
application.
This report includes information on how to handle HTW as well as recommendations for sawmills and carpentries that are interested in taking up HTW in their business. Some experience from long-term use in surface treatment has also been included. It is important to find the correct surface treatment for the correct application and heat-treatment, so that long maintenance intervals result. The market and pricing situation is highlighted briefly, to subsequently move on to existing products and suggestions for new products in the field of HTW.
An interview series with 14 carpentries in the Torneå Valley was conducted in order to inform them more thoroughly on HTW and to investigate their position towards this material. Interest and some careful optimism could be detected among the carpentries. They will begin to develop products if customers request it.
HTW is relatively new on the Swedish market and therefore further research and testing directed towards productification are needed. En enumeration of areas in which further studies are required is included. In case of widespread introduction and if product sales start in earnest, information must be spread to several different parties on how HTW must be handled. It is important to spread correct information directly so that HTW does not acquire a bad reputation based on lack of expertise. A strategy for the correct introduction on the Swedish market may be necessary.
In conclusion, HTW has its own niche among its competitors. It has many benefits and a number of drawbacks which call for specific research. With correct information and preferably with exciting new designs, the material can be considered a commercial leg to stand on, for sawmills as well as for carpentries.
Förklaringar
Basning En metod för att göra trä mjukt och böjbart.
Beständighet Träets livslängd när det utsätts för yttre påfrestningar som röta, skadedjur etc.
Brinellprovning Mätning av hårdhet. Den mäts med en härdad stålkula med en diameter på 10 mm som pressas in i ett materialprov med en given kraft. Därefter beräknas arean av det kvarvarande intrycket och en kvot, N/mm2 beräknas.
Böjhållfasthet Vilket motstånd materialet gör om man böjer det tills det går av.
Viktigt att veta vid tyngre konstruktioner.
CCA-impregnering Trä impregnerat med koppar, krom och arsenik, för varaktig kontakt med mark och vatten.
Dimensionsstabilitet Hur träet påverkas volymmässigt, dvs. vidgar sig eller krymper, ofta påverkat av fuktigheten i träet.
Elasticitetsmodul Ett materials styvhet, beskriver förhållandet mellan mekanisk spänning och deformation.
Emissioner Avgivna ångor efter t.ex. värmebehandling.
E-modul Förkortning på elasticitetsmodul
Extraktivämnen Ett samlingsbegrepp som omfattar ämnen som fetter, vaxer, terpener, tanniner m.m. kåda ingår här.
Formstabilt Hur träet förvrids, dvs. kupar sig eller förvrids efter behandling eller när det torkar med tiden.
FTWA Förkortning för Finnish ThermoWood Association
Fuktkvot Förhållandet mellan vattnets och det torra träets vikt, anges i %.
Grönt virke Färskt nykapat virke, vanligen med hög fuktkvot.
Hårdhet Träets hårdhet är viktig för produkter som ex golv och bordsytor.
Jämviktsfuktkvot När träets fuktkvot har anpassat sig till omgivande luft uppnås jämvikt, dvs. när lika många vattenmolekyler avges som upptas av cellväggen.
Konduktivitet Förmåga att leda elektrisk ström eller värme Permeabilitet Genomsläpplighet, genomtränglighet
Slaghållfasthet Vilket motstånd materialet gör om man slår av det momentant.
Viktigt att veta vid konstruktioner.
VBT Förkortning för värmebehandlat trä
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING... 1
1.1 Bakgrund... 1
1.2 Syfte... 2
1.3 Mål ... 2
1.4 Avgränsningar... 2
2 METODER ... 3
2.1 Val av arbetsmetod ... 3
2.2 Val av metod för intervjuer med snickerierna... 3
2.3 Metod för jämförelse mellan konkurrerande träslag ... 4
2.4 Övrig informationsinsamling... 4
3 VÄRMEBEHANDLAT TRÄ - TEKNIK ... 6
3.1 Inledning värmebehandling ... 6
3.2 Processen bakom ThermoWood... 7
3.2.1 Fas 1 Torkning ... 7
3.2.2 Fas 2 Värmebehandling ... 7
3.2.3 Fas 3 Kylning och konditionering... 8
4 TRÄSLAGENS REAKTION PÅ VÄRMEBEHANDLINGEN ... 9
4.1 Olika träslag med olika reaktioner? ... 9
4.2 Egenskaper efter värmebehandling ... 9
4.2.1 Färg ... 10
4.2.2 Jämviksfuktkvot... 10
4.2.3 Emissioner och lukt... 10
4.2.4 Konduktivitet ... 10
4.2.5 Kåda... 10
4.2.6 Vikt ... 10
4.2.7 Böjhållfasthet och E-modul ... 11
4.2.8 Slaghållfasthet... 11
4.2.9 Hårdhet... 11
4.2.10 Beständighet... 12
4.2.11 Dimensionsstabilitet ... 13
5 SWOT-ANALYSER KONKURRERANDE TRÄSLAG ... 17
5.1 Val av konkurrenter till VBT ... 17
5.2 Obehandlade i Sverige växande träslag... 17
2
5.3 Värmebehandlat trä med het ånga... 18
5.4 Impregnerat trä ... 19
5.5 Importerat mörkt träslag Teak ... 19
5.6 Sammanfattning... 20
6 HANDHAVANDE AV VÄRMEBEHANDLAT TRÄ ... 21
6.1 Generellt ... 21
6.1.1 Hantering kring torken... 21
6.1.2 Sågning ... 21
6.1.3 Hyvling ... 22
6.1.4 Fräsning ... 22
6.1.5 Slipning... 22
6.1.6 Fogning ... 22
6.1.7 Mekanisk montering ... 22
6.1.8 Ytbehandling... 23
6.1.9 Bastu ... 23
6.1.10 Markkontakt ... 23
6.1.11 Arbetsmiljöaspekter ... 23
6.1.12 Återvinning och deponering... 24
6.2 Komplettering ... 24
7 UTRUSTNING FÖR TORKNING ... 25
8 ERFARENHETER FRÅN LÅNGTIDSANVÄNDNING MED YTBEHANDLING 26 8.1 University of Ljubljana ... 26
8.2 VTT i Helsingfors ... 28
8.2.1 Sprickbildning... 28
8.2.2 Uppkomst av flagor... 28
8.2.3 Svampangrepp... 28
8.2.4 Träets fuktinnehåll ... 29
8.2.5 Sammanfattning ... 30
9 MARKNAD OCH PRODUKTER ... 31
9.1 Pris på råvaran och försäljningspris... 31
9.2 Produkter ... 32
10 KOMMENTARER FRÅN AKTÖRER PÅ MARKNADEN ... 33
11 INTERVJUER MED SNICKERIER I TORNEDALEN ... 34
11.1 Urvalet gjordes... 34
11.2 Intervjuns gång ... 34
11.3 Allmänna uppgifter ... 34
3
11.4 Kunderna... 35
11.5 Konkurrens ... 36
11.6 Produktutveckling allmänt ... 36
11.7 Värmebehandlat trä ... 37
11.8 Egna slutsatser och kommentarer... 38
12 VIDARE FORSKNING... 39
13 DISKUSSION ... 40
13.1 Läroperiod behövs ... 40
13.2 Ytterligare två viktiga steg... 40
13.3 Produktifiering... 40
13.4 Avslutning... 42
REFERENSER ... 43
Bilaga 1 Exempel på styrande frågor Bilaga 2 Broschyr från TekmaHeat
Bilaga 3 Produkter i värmebehandlat trä
Bilaga 4 Resultat från intervjuer med snickerier Bilaga 5 Frågeformulär till snickerier
1
1 Inledning
I detta avsnitt beskrivs vad som ligger till grund för examensarbetet, samt dess mål och avgränsningar. Först en inledande fras om träförädling:
Den träförädlande industrin är nästan helt och hållet belägen i regioner med sviktande befolkningsunderlag. Mer trä som förädlas inom landet ger sysselsättning där den bäst behövs. En person i skogsbruket genererar 5 000 m3 timmer. Detta timmer ger jobb åt 1,2 personer i sågverksindustrin. De sågade produkter som blir resultatet av den ursprungliga timmervolymen, om de förädlas, ger sysselsättning åt ca 15 personer i träförädlingsindustrin (Regeringskansliet, 2004).
1.1 Bakgrund
I Finland finns en teknik som genom att värmebehandla virke i upphettad ånga, uppkommer förändrade egenskaper i virket. I Norrbotten produceras tall, gran och björk, vilka den senaste tiden har stått inför hård konkurrens, eftersom träslagen är ljusa till färgen och därför blivit omoderna. Med den finska metoden kan bl.a. träslagens färg och dimensionsegenskaper förändras och därigenom konkurrera med importerat ädelträ, impregnerat trä och de svenska mörka träslagen som ek och valnöt.
Uppdraget är att ta reda på hur man producerar värmebehandlat trä (VBT). Är det ett ämne för produktutveckling? Vad har det för för- och nackdelar? Vad behöver man veta om man vill starta tillverkning? Finns det erfarenheter från långtidsanvändning? Hur ser prisbilden ut idag? Till sist, finns det ett intresse bland träförädlande företag i Tornedalen att starta tillverkning av produkter med denna förädlade råvara?
Trevia AB, den ena av två uppdragsgivare, är en satsning för att stärka ny och befintlig företagsamhet i Överkalix, Övertorneå och Pajala kommuner.
Tillsammans med utvecklingsbolagen Pajala Utveckling AB, Övertorneå Utveckling AB, Överkalix Utveckling AB och JiLU, Jämtlands Läns Institut för Landsbygdsutveckling, genomförs ett utvecklingsprojekt för att undersöka nya möjligheter att förädla och därmed använda de vanligaste förekommande träslagen i Norrbotten med en förhoppning om att öka tillväxten i regionens träindustrier.
Krekula Lauri Såg AB, den andra uppdragsgivaren, har önskat en sammanställning av relevant information inför att eventuellt ta ett beslut om en investering i torkutrustning för VBT. En sådan utrustning för VBT med ånga finns ännu inte i kommersiell drift i Sverige.
2
1.2 Syfte
Uppdragsgivarna vill få reda på nödvändig information för att besluta, om det är av intresse att gå vidare och verka för en produktionsstart av VBT inom sitt geografiskt verksamma område.
Då allmän information idag finns, även på svenska, till största delen utgiven av LTU i
Skellefteå, om värmebehandlat trä och dess egenskaper, kommer denna rapport att gå ett steg längre i värdekedjan och titta på ämnet från ett produktutvecklings- och försäljnings-
perspektiv.
1.3 Mål
Målen är att sammanställa befintlig och relevant information om:
• tekniken bakom värmebehandlat trä i ånga
• träts nya egenskaper efter behandling och dess möjligheter
• konkurrerande träslag och göra SWOT-analyser
• praktisk information inför en tillverkningsstart
• erfarenheter från långtidsanvändning
• investeringskostnad för en torkanläggning (sekretessbelagd information)
• hantering av VBT ur ett sågverks perspektiv, en SWOT-analys (sekretessbelagd information)
• rådande marknadsprissättning.
Sista målet är att via intervjuer undersöka intresset för VBT hos träförädlare i Tornedalen.
1.4 Avgränsningar
Tiden har varit en begränsning då detta är ett 10 poäng arbete. Materialtester och djupare analyser har därför uteblivit. Fokus är satt på att sammanställa befintlig information.
Tiden har också varit en begränsning angående de SWOT-analyser som utförts på konkurrenterna till VBT. Djupgående studier kan finna mer styrkor och svagheter.
Ytbehandling av trä är i sig ett brett område. Därför har inga ingående studier utförts utan en belysning angående ytbehandlingar har gjorts på övergripande nivå.
3
2 Metoder
Denna del behandlar de metoder som arbetet grundar sig på och vilken
informationsinsamling som utförts för att uppfylla de mål som beskrivs i föregående kapitel.
2.1 Val av arbetsmetod
En av flera böcker i ämnet grundläggande forskningsmetodik (Bell, 2006) räknar upp följande generella metoder:
• aktionsforskning - forskaren som praktiker
• fallstudier ("case studies")
• surveystudier
• experimentella metoder
• etnografisk metod
• teoribildning på empirisk grund "grounded theory"
• narrativa undersökningar.
Av dessa metoder så är den s.k. fallstudien den som bäst passade in på det arbete som skulle utföras. En sammanfattning följer, vilken är direkt applicerbar på hur detta examensarbete har utförts.
En fallstudies styrka ligger i att kunna hantera många olika typer av material som dokument, observationer, intervjuer, tester etc. Den är särskilt lämpad för forskare som arbetar på egen hand och ska djupgående studera en avgränsad aspekt av ett ämne, under en begränsad tidsrymd.
En viktig bit i en fallstudie är en litteraturgenomgång, vilken granskar och sammanställer det forskning och andra rapporter har kommit fram till. Detta för att visa ”the state of the art”, dvs. sakernas tillstånd när det gäller ämnet i fråga. En bedömning av de dokument som hittas kan göras och beroende på dokumentens innehåll och resultat, kan det finnas förslag på uppgifter som behöver kompletteras eller på områden som behöver fortsatt forskning (Merriam, 1994).
2.2 Val av metod för intervjuer med snickerierna
Det finns flera olika typer och metoder att intervjua personer. Det var viktigt att hitta en metod som byggde på ömsesidigt förtroende, då vissa frågor begärde att respondenten skulle uppskatta ett framtida utfall. För att få en god intervju bör ett resonemang byggas upp. En informationskedja som utvecklas till ett visst mönster. En röd tråd bör följa genom hela intervjun.
Författaren (Krag Jacobsen, 1993) nämner tre huvudsakliga kategorier när det gäller forskningsintervjuer som alla har sina skilda användningsområden nämligen:
• den informella forskningsintervjun
• den styrda eller strukturerade forskningsintervjun
• den standardiserade forskningsintervjun.
4
Valet föll på den styrda eller strukturerade forskningsintervjun. Den har många fördelar jämte de övriga då den inte är alltför tidskrävande men den följer ett mönster som kan bearbetas.
Till hjälp för att få en så jämförbar och strukturerad intervju som möjligt, har det upprättats en enkät som den intervjuande och respondenten följde tillsammans.
Frågorna, vilka till stor del representerades av s.k. åsiktsfrågor, utformades till styrande frågor i enlighet med Bilaga 1. Till varje fråga hade respondenten en chans kommentera sitt svar.
Detta för att få ett eventuellt förtydligande till svaret på frågan eller för att öppna upp för en spontan kommentar, allt i enlighet med den metod som valts. Mer om hur intervjuerna gick till finns att läsa i Bilaga 4.
2.3 Metod för jämförelse mellan konkurrerande träslag
SWOT-analys är en metod som utnyttjas för att t.ex. klargöra och analysera ett företags, en avdelning, en tjänst, en produkt, en persons starka sidor (strenghts) och svaga sidor
(weaknesses). Styrkorna och svagheterna beskriver nuläget och hur analysobjektet påverkas av inre faktorer. Möjligheter (opportunities) och hot (threats) beskriver framtiden och yttre faktorer. Detta görs med fördel av personer med hög kunskap om analysobjektet. Det är sedan en fördel om de olika påståendena graderas och värderas så kan de med fördel användas som målförklaringar och aktivitetsåtgärder. En gradering och förslag till åtgärder har inte utförts i detta arbete.
2.4 Övrig informationsinsamling
En av de få platser i Sverige som har forskat i ämnet är LTU i Skellefteå, avdelning
Träteknologi. Information om träets egenskaper efter behandling och dess möjligheter har via dokumentation och intervjuer på plats inhämtats och bearbetats.
En viktig källa för information har varit Finnish ThermoWood Association (FTWA). De har kontaktats och material från deras hemsida har översatts till rapporten.
Medlemmar i FTWA är bl.a. Stora Enso Timber Oy Ltd och Metsäliitto Osuuskunta Finnforest. Dessa har också bra information på sina respektive hemsidor, denna gång på svenska. Kontakt har också tagits med Stora Enso:s representant i FTWA för insamlande av information om produkter.
Valutec OY har en enhet i Sverige som säljer utrustning för att värmebehandlat trä. Ett studiebesök i Skellefteå resulterade i detaljerad fakta om processen.
Två svenska deltagare, Sveriges lantbruksuniversitet och LTU Skellefteå, är med i ett EU- projekt kallat BITWON, vars hemsidas referensavsnitt är en stor källa till information om VBT. Åtskilliga dygn har nyttjats till att bearbeta allt relevant material.
Föreläsardokumentation (proceedings) från de tre senaste seminarierna inom värmebehandlat trä, ” 2nd, 3rd and 4th European Workshop in Thermally Modified Wood” Institut für Holztechnologie, har införskaffats och bearbetats. En genomgång har även gjorts utav IRG International Research Group on Wood Protection:s hemsida där det finns dokumentation från olika föreläsningar.
5
Ett seminarium i Skellefteå om ”Beständiga träkonstruktioner” och ett i Piteå om ”Forskning och utveckling som konkurrensfaktor i träindustrin i Norr- och Västerbotten” har besökts.
För att få information om kunskapsnivå och försäljning av VBT i närområdet bland
byggvaruhus, har besök gjorts på Ångsågen AB, Beijer bygg AB och K-Rauta AB i Luleå.
För att komplettera främst prisbilden har ett besök gjorts hos Puukeskus OY i Torneå, Finland.
I den inledande fasen till examensarbetet besöktes Suomen Lämpöpuu Oy utanför Vasa i Finland som producerar VBT. Då utfördes också en Internet-undersökning på över 300 hemsidor för att samla information om olika produkter i VBT, samt ett test i
dimensionsstabilitet i samarbete med Göran Nilsson, studentkollega utfördes, vars resultat redovisas i denna rapport.
6
3 Värmebehandlat trä - teknik
Avsnittet ger en kort sammanfattning om olika metoder och en genomgång av den teknik som används i Finland.
3.1 Inledning värmebehandling
Processen att förkolna trä för att bromsa det från att brytas ned, t.ex. vid användning av stolpar i markkontakt, är inte ny utan har funnits sedan urminnes tider. Redan 1910 började idéer väckas i USA, om att värmebehandla trä för att öka dimensionsstabilitet och de första patenten började komma kring 1940. Dock blev det inte någon större kommersiell satsning på området.
Intresset för värmebehandling av trä tog ordentlig fart omkring millennieskiftet främst i Finland, men även i Holland, Tyskland och Frankrike. Man kan säga att samtliga utvecklade sin egen metod för värmebehandlingen.
Idag är det mer eller mindre 5 olika metoder som är kommersialiserade. Nedan visas en sammanfattning om hur de olika metoderna går till.
Tabell 1Värmebehandlingsprocesser (Sundqvist 2004).
Produkt-namn Land
Nedtorkning
före behandling Första steget
Torkning mellan
steg Andra steget
Konditionering
avsvalning Kommentar
Le bois predure
(Beständigt trä) Frankrike
(Ja) en artificiell torkning som kan kallas för steg
Uppvärmning till 200ºC-240ºC, i mättad ånga
Inget, direkt till nästa steg
Behandling imättad ånga, 200ºC-240ºC, 8-
24 tim Ingen uppgift
Uppvärmning sker med gas(propan)
NaturHolz-
Schutz Tyskland Ja, fuktkvot 6%
Uppvärmning av virke i olja till 180ºC-220ºC, 1-3 tim
Inget, direkt till nästa steg
Behandling i olja till 180ºC-220ºC, 2-4 tim
Avsvalning av
oljan Eventuell trycksättning
Plato Holland
Både färskt och nedtorkat förekommer
Värme+vattenbad , tryck 8-10 barm 160ºC-190ºC, 0-4 tim
3-5 dagar till fuktkvot 10%
Behandling i kvävgas, 170ºC- 190ºC, 14-16 tim
Konditionering 2-3 dagar
Retification
(Förtätnat trä) Frankrike Ja, fuktkvot 10- 14%
Uppvärmning till 200ºC-260ºC, i
kvävgas Inget, direkt till nästa steg
Behandling i kvävgas, 220ºC-
260ºC, 5-20 tim Ingen uppgift Uppvärmning sker med el
ThermoWood Finland
Ja, fuktkvot12- 14%
Uppvärmning till 150ºC-240ºC, 12-
48 tim Inget, direkt till nästa steg
Behandling 150ºC-240ºC,
0,5-4 tim Avsvalning 24 tim
I Finland har man sedan andra halvan på 90-talet utvecklat och patenterat tekniken med att behandla trä via upphettad ånga. År 2000 gick man vidare och skapade Finnish ThermoWood Association (FTWA), vars syfte är att intensifiera användandet av ThermoWood® produkter, utveckla kvalitetskontroll vid produktion och produktklassning, samt satsa på vidare forskning och utveckling.
7
Med respekt till FTWA och deras varumärke kommer det som skrivs efter detta kapitel att benämnas värmebehandlat trä (VBT). Om inget annat anges, är det som beskrivs om VBT tillverkat med upphettad ånga.
3.2 Processen bakom ThermoWood
Tillverkningen av ThermoWood är baserad på användandet av hög temperatur och ånga. Inga kemikalier används i processen. Texten nedan är fritt översatt från FTWA:s broschyr.
Processen är indelad i tre faser.
Figur 1 Beskrivning av värmebehandlingens tre faser (Finnish Thermowood Association Broschyr).
3.2.1 Fas 1 Torkning
Både rått (grönt) och förtorkat trä av olika träslag kan användas i processen. Temperaturen i ugnen stiger snabbt via värme och ånga till ca 100º C. Träets temperatur följer
ugnstemperaturen. Därefter ska temperaturen stiga stadigt till 130º C och torkningsfasen för träet inleds. Ångan används som ett fuktmembran för att förhindra att träet spricker. Ångan underlättar också för att träet ska kemiskt starta sin förändringsprocess. Fuktkvoten reduceras nästan till 0 % i slutet på denna fas.
3.2.2 Fas 2 Värmebehandling
Under fas två intensifieras värmebehandlingen och temperaturen för både luften och träet höjs till en nivå mellan 185-225º C. Vilken processtemperatur som används beror på önskat
slutresultat som bl.a. på färg och styrka i träet. När temperaturen har nått önskad nivå
bibehålls den mellan 2-3 timmar. Ånga används även i denna fas bl.a. för att undvika att träet antänds.
8
3.2.3 Fas 3 Kylning och konditionering
Vid den sista fasen sänks temperaturen via vatteninsprutning till mellan 80-90º C, då träet återfuktas och konditioneras för att nå en önskad fuktkvot mellan 4-7 %, detta för att omgivande klimat inte ska påverka träet när det plockas ut ur ugnen.
Figur 2 De tre bilderna visar på resultatet från två olika värmebehandlingstemperaturer (Forsman 2005).
Thermo-D och -S är benämningen på två produktklasser som beskrivs vidare i 4.2.10.
9
4 Träslagens reaktion på värmebehandlingen
Ett träd är ett levande material. Beroende på dess uppväxtförhållande och geografiska placering byggs det upp unika strukturer och speciella egenskaper i respektive träd. Efter en värmebehandling förändras dessa egenskaper, vilket detta kapitel beskriver.
4.1 Olika träslag med olika reaktioner?
Många träslag har värmebehandlats och därefter testats. Reaktionerna är lite olika men
generellt sett så klarar de flesta en värmebehandling. En sak är säker, ju högre temperatur som används, ju mörkare blir färgen på träet. I övrigt, de olika träslagen emellan, är det generellt enklare att behandla barrträd än lövträ. Det beror på att barrträd har ofta lägre densitet och högre permeabilitet än lövträ. Önskas bra rötbeständighet är gran och radiatatall (Pinus radiata) ansedda som särskilt lämpliga. Lövträden är bättre på att bibehålla mekanisk styrka.
Här är asp och bok speciellt intressanta. Asp får också bra rötbeständighet efter behandling.
Eftersom materialet torkas ut under en behandling har det rapporterats vissa problem från processen. Lättare sprickor och ibland kollaps kan uppstå hos lågpermeabla träslag. Virke med defekter som reaktionsved, svartkvistar, stora friskkvistar, kådlåpor, vankant etc. bör kontrolleras efter behandling (Sundkvist 2004).
4.2 Egenskaper efter värmebehandling
En rad kemiska och fysiska förändringar sker vid en värmebehandling se figuren nedan.
Figur 3 Generella förändringar i egenskaper efter värmebehandling (Forsman 2005).
10
Fördjupad information om de förändrade egenskaperna, kan läsas i en broschyr som LTU i Skellefteå har producerat (Forsman 2005).
4.2.1 Färg
Allt trä får förändrad färg beroende på vilket träslag, vilken temperatur och tid träet behandlas i.
LTU Skellefteå har gjort en sammanställning Figur 4, för att visa på variationerna i färg för respektive träslag efter värmebehandling.
Färgen är genomgående, dvs. det uppstår inte en ljusare yta om träbiten sågas itu.
4.2.2 Jämviksfuktkvot
Jämviktsfuktkvoten blir lägre med ökad temperatur och tid vid behandling. Den har en direkt påverkan på dimensionsstabiliteten. Ju lägre fuktkvot desto mindre förändras dimensionerna efter behandlingen.
fter behandling påverkas jämviktsfuktkvoten av
llan
4.2.3 Emissioner och lukt
mnen minskar t
4.2.4 Konduktivitet
ling minskar kraftigt i fuktkvot och strukturen i träet ändras, dvs.
4.2.5 Kåda
n smälter eller förångas under processen. Det gör att ingen kåda utsöndras vid
4.2.6 Vikt
r mycket beroende på den minskade mängden fukt i träet.
Figur 4 Färgförändringar som uppstår vid två olika behandlingstemperaturer. Proven är ytbehandlade med olja efter processen (Forsman 2005).
E
omgivande luftfuktighet. Den värmebehandlade träbiten följer samma mönster som en icke behandlad träbit. Dock är det stor skillnad i fuktupptagningsförmåga om man jämför me VBT och icke behandlat. En jämförelse mellan VBT och för utomhusbruk tåliga träslag finns redovisad i Figur 5.
Emissioner av flyktiga organiska ä
kraftigt. Det uppstår en karaktäristisk röklukt i träe vid behandling. Den börjar avta direkt och efter någon månad är den liten.
Eftersom träet efter behand
träet innehåller mer luft, minskar därvid förmågan att leda värme och elektricitet, vilket i sin tur gör att träets isolerande förmåga ökar.
Träets kådämne
användning efter behandling.
Vikten minska
11
4.2.7 Böjhållfasthet och E-modul
Värmebehandlat trä kan reduceras i styrka vid böjning, eftersom bindningarna mellan fibrerna har påverkats. Beroende på kvistars antal och storlek i materialet kan stora variationer uppstå.
Materialet elasticitetsmodul (styvhet) påverkas mindre av värmebehandlingen än de andra mekaniska egenskaperna. Det är viktigt att välja god kvalitet på materialet, om den
applikation som ska tillverkas utsätts för olika krafter. Idag rekommenderas inte VBT i bärande konstruktioner förrän mer tester utförts.
4.2.8 Slaghållfasthet
Slaghållfasthet är den mekaniska egenskap som påverkas mest av värmebehandlingen.
Materialet blir sprött, vilket man får beakta vid produktifiering. Ett exempel som visar på hur man kan komma runt detta, är fallet där panel i VBT monterats i en träningshall för hästar.
Om en spark trasat sönder en bräda, är det bara att byta ut den eftersom brädorna inte ändras i dimension. Sprödheten gör att förborrning rekommenderas vid fastsättning, speciellt i
närheten av ändträet.
4.2.9 Hårdhet
Det saknas publicerade studier inom detta område. Efter diskussioner med ett flertal personer kan resultaten variera beroende på träslag och värmebehandlingsgrad. Detta behövs dock verifieras med jämförande tester.
Det enda konkreta som hittats är det Dr.Ing. Rico Emmler, från Institutet för träteknologi (IHD) i Dresden, presenterade under ett seminarium, dvs. följande tabell där syftet med mätningarna av hårdhet var, att prova om VBT passar för golvtillverkning. De tre översta proven, dvs. eken, boken och furun är obehandlade. De övriga är värmebehandlade i olja.
Vilken temperatur respektive färg motsvarar står inte i presentationen, men ju mörkare färg desto högre temperatur är normalt.Färgskalan är indelad i tre delar: ljus brun, brun och mörk brun. Det som kan jämföras i tabellen är eken, vars ena prov förblev oförändrat (ek 2) och det andra provet (ek 3) minskade i hårdhet jämfört med den obehandlade eken.
Tabell 2 Hårdhetstestning av olika träslag. Testning via Brinell-provning.
Proven är värmebehandlade i olja (Emmler 2005).
Prov Brinellvärde N/mm2
Ek obehandlad 34
Bok obehandlad 35 Furu obehandlad 14 Lärk ljus brun 16
Ask brun 42
Ek 1 brun 34
Ek 2 mörk brun 34 Ek 3 mörk brun 28
Vid hårdhetsprovning enligt Brinell (SS-EN ISO 6506) trycker man en kula av härdat stål eller hårdmetall med viss kraft under viss tid mot provkroppen och mäter intryckets diameter i mätmikroskop. Diametern omvandlas med en formel till ett i olika sammanhang jämförbart Brinellvärde.
12
Dr.Ing Emmler visade även resultatet från mätningar av fuktkvoten i olika träslag, se även avsnitt 4.2.2. Testet inleddes vid en omgivande temperatur på 23º C och en luftfuktighet på 50 %. Första dygnet sänktes temperaturen och luftfuktigheten till 20º C respektive 35 %.
Efter 8 dagar förändradesluftfuktighet från 35 % till 85 %. Omgivande temperatur bibehölls vid 20º C. Resultatet visar att beroende på den fuktkvot som provet hade innan testet startade så följs förändringarna (kurvorna) åt oberoende av träslag och behandling. VBT kan
jämställas med träslag som Teak vad gäller påverkan av omgivande klimat. Hur dimensionerna förändras ges inget svar på.
Figur 5 Fuktkvot (%) i respektive träslag, typiska för utomhusbruk, mäts under en period om 16 dagar
(Emmler 2005).
Översättning från tyska:
Ahorn - lönn Buche - bok Doussié - afzelia Eiche - ek Esche - ask Fichte - gran Keifer - furu Lärche - lärk Pyinnado - ingen översättning hittad 4.2.10 Beständighet
FTWA har upprättat ett klassificeringssystem med två allmänna produktklasser, nämligen Thermo-S och Thermo-D.
I Thermo-S-klassen, som står för ”Stability”, prioriteras estetiska egenskaper och dimensionsstabilitet (förändring max 6-8 %). Virket klarar beständighetsklass 3 enligt standard EN 113.
Thermo-D-klassen, som står för ”Durability”, är avsedd för ändamål där också biologisk beständighet behövs utöver de estetiska egenskaperna och dimensionsstabilitet (förändring max 5-6 %). Virket klarar beständighetsklass 2 enligt standard EN 113.
Man kan som kund komma överens med producenten om annan värmebehandlingsnivå beroende på vilken applikation som önskas. För detta nyttjas inte klassificeringssystemet Thermo-D och Thermo-S (Jämsä 2005 och www.thermowood.fi).
13
En översikt presenterad av Stora Enso kan ses i Tabell 3 nedan. En visuell presentation finns i avsnitt 3.2.3 Figur 2. Man får förbättrad beständighet genom att värmebehandla träet, om slutprodukten ska placeras i mycket fuktiga miljöer.
Tabell 3 ThermoWoods placering i beständighetsklasser (stora enso.com).
Mycket
beständigt Beständigt
Måttligt beständigt
Något beständigt
Ej beständigt
Teak
Western red
cedar Sibirisk lärk Radiata tall Al
Iroko Merbau Douglas gran Sydlig tall Ask
Balau Europeisk ek Mahogny
Europeisk
gran Björk
Thermo-D Thermo-S
I saltvatten kontakt
I mark-eller vattenkontakt
Ovan mark, ej skyddad
Ovan mark skyddad, risk
för väta
Ovan mark torrt
Enligt studerat material i övrigt kan nivån på förbättrad beständighet variera beroende på behandlat träslag.
När det gäller angrepp från svampar och bakterier etc. råkar även VBT ut för detta, men blir inte utsatt i samma omfattning som icke behandlat trä, eftersom många lockande ingredienser är uttorkade.
4.2.11 Dimensionsstabilitet
Ett enklare test har genomförts på LTU i Luleå. Syftet med testet var att få en jämförelse i dimensionsstabilitet mellan värmebehandlad, icke behandlad och impregnerad furu.
Testet genomfördes på två prover av vardera behandlingsform, vilka utsattes för fuktning, torkning och ”kokning” under en vecka. Träbitarna var tyvärr inte behandlade från samma referensmaterial utan inköpta vid olika tillfällen.
Tabell 4 Provens numrering
1 Impregnerad furutrall 2 Impregnerad furutrall 3 Värmebehandlad furu 4 Värmebehandlad furu 5 Färsk torr furu
6 Färsk torr furu
Testet utfördes enligt följande:
Innan testets start mättes och vägdes proverna.
Därefter placerades de i en balja fylld med vatten.
Proven hölls till att börja med avskiljt från vattnet genom ett galler, som placerades över vattennivån.
Figur 6 Baljan med lock och tyngd samt ugnen som användes i testet.
Baljan förseddes med lock (inklusive en tyngd) och placerades i en ugn inställd på 90º C.
14
Moment 1 fuktning startades kl. 13 och avslutades kl. 15.40 samma dag. Proven vägdes och mättes och moment 2 startar, dvs. baljan tömdes på vatten och placerades i ungen, vilken ställdes in på 80º C. Proverna torkades från kl. 15.40 till 17.20 nästa dag. Så fortsätter behandlingen med varannan fuktning respektive torkning.
Tabell 5 Testschemat visar proceduren i detalj, vilken behandling som gjordes, vid vilken temperatur och hur länge.
Startdag 2006-02-22 behandling ugns- temperatur
tidpunkt för mätning Moment 1
Ursprungsmått mäts
därefter Fuktning 90º C 13.00 Ons 22-feb
Moment 2 Mätning därefter Torkning 80º C 15.40 Ons 22-feb Moment 3 Mätning därefter Fuktning 85º C 17.20 Tor 23-feb Moment 4 Mätning därefter Torkning 75º C 17.00 Fre 24-feb Moment 5 Mätning därefter Kokning 80º C 11.08 Mån 27-feb Moment 6 Mätning därefter torkning 75º C 17.00 Tor 02-mar
Moment 7 Slutmätning 15.45 mån 06-mar
Eftersom resultaten av mätningarna inte visade på några större förändringar i dimensionerna på de värmebehandlade proven, valde vi i moment 5 kokning att placera samtliga prov i vattnet, dvs. proverna lades under gallret och vatten fylldes på tills gallret var täckt. Det blev en tydlig förändring av proverna som följd av kokningen.
Testresultaten sammanfattas med tre illustrationer:
Viktförändring
0 50 100 150 200 250
Moment 1 Moment 2 Moment 3 Moment 4 Moment 5 Moment 6 Moment 7
gram
1 Impregnerad furutrall 2 Impregnerad furutrall 3 Värmebehandlad furu 4 Värmebehandlad furu 5 Färsk torr furu 6 Färsk torr furu
Figur 7 Uppmätt viktförändring efter de olika momenten. Samtliga prov sög upp vatten. VBT sög generellt upp en mindre mängd vatten jämte övriga prov. För att provocera fram en större förändring placerades proven under vatten, vars resultat avläses i kolumn moment 6.
15
Volymförändring
0 50 100 150 200 250 300
Moment 1
Moment 2
Moment 3
Moment 4
Moment 5
Moment 6
Moment 7
mm3
1 Impregnerad furutrall 2 Impregnerad furutrall 3 Värmebehandlad furu 4 Värmebehandlad furu 5 Färsk torr furu 6 Färsk torr furu
Figur 8 Uppmätta dimensioner längd, bredd och höjd multiplicerades till ett mått på uppkommen volym.
Resultatet bekräftar i Figur 7 att proven suger upp vatten eftersom vikten ökar, men Figur 8 visar att de värmebehandlade proven får en ringa volymökning jämfört med de andra proven.
Vid moment 6 uppstod alltså den största procentuella volymförändringen i förhållande till ursprungsmaterialets dimensioner. De 6 provens maximala förändring visas i tabellen nedan:
Tabell 6 Volymförändring vid moment 6 jämfört med ursprungsmåtten.
Volymförändring
Impregnerad furutrall 8,6 %
Impregnerad furutrall 8,6 %
Värmebehandlad furu 4,3 %
Värmebehandlad furu 3,1 %
Obehandlad furu 11,3 %
Obehandlad furu 14,3 %
För övrigt kan nämnas att de värmebehandlade proven behöll sin ursprungsform bäst och i princip undgick att svälla eller krympa under moment 1-4. Obehandlad furu och
tryckimpregnerad furu förändrade sin form, dvs. proverna kupade sig allt mer efter varje torkning. Resultatet bör dock verifieras med ytterligare tester.
16
För att nämna ett annat exempel på svällning, har FTWA presenterat ett test med värmebehandlad och icke behandlad gran, vars resultat i en dimension dvs. tangentiell
riktning (längs årsringarna, där obehandlade prov sväller/krymper mest) visas i figuren nedan.
Figur 9 Tangentiell svällning för behandlad och obehandlad gran. Blå, rosa och grön kurva är prov som värmebehandlats i 1, 2 resp. 3 timmar under 220º C, 225º C resp. 220º C. Den röda kurvan är ett
obehandlat prov s.k. referens. De värmebehandlade proverna sväller mindre än 50 % i förhållande till den obehandlade referensen, när den omgivande relativa luftfuktigheten ökar upp till 100 % (Forsman 2006).
17
5 SWOT-analyser konkurrerande träslag
SWOT-analys är en metod som med fördel kan användas för att analysera en produkts starka sidor och svaga sidor. Styrkorna och svagheterna beskriver nuläget och hur analysobjektet påverkas av inre faktorer. Möjligheter och hot beskriver framtiden och yttre faktorer. I detta kapitel jämförs konkurrenter i förhållande till VBT.
5.1 Val av konkurrenter till VBT
För produkter som ska användas för inomhusbruk är största konkurrenten icke behandlat trä som växer i Sverige, främst pga. tradition, pris och det stora produktutbudet.
För produkter utomhus är både importerade mörka träslag (i denna jämförelse används teak) och impregnerat trä konkurrenter till VBT.
Tre förtydligande till analyserna:
• synpunkterna i analyserna om VBT är hämtade från avsnitt både före och efter detta kapitel.
• synpunkter som handlar om marknads och försäljningsaspekter utgår från den svenska marknadens perspektiv.
5.2 Obehandlade i Sverige växande träslag Styrkor
• Mycket kunnande om träslagen finns generellt i hela branschen och bland köparna.
• Mekaniskt bästa egenskaperna.1
• Träslagen är etablerade på marknaden.
• Lägsta pris i handeln generellt.
Svagheter
• Kan behöva underhållas årligen, beroende på ytbehandling.2
• Sämsta rötbeständighet.
• Ändrar dimensioner och form beroende på klimat och tid.
• Risk för sprickbildning.
• Förbehandling innan ytbehandling kan behövas, dvs. kvistar behöver lackas.
• Kan behöva torkas ytterligare innan användning och bearbetning.
Möjligheter
• Tydligare information om användning och underhåll till köparna.
• Virkessäljare kan fånga upp nya kunder genom mer individuell information och därmed öka försäljningen.
Hot
• Billigare liknande träslag utomlands importeras och tar marknadsandelar.
1 Mekaniska egenskaper refereras här till slagseghet, ythårdhet, böj-, brott- och dragstyrka.
2 Har inte hittat jämförande studier i underhållintervall konkurrenterna emellan.
18
5.3 Värmebehandlat trä med het ånga Styrkor
• Färg kan väljas efter önskemål.
• Alla träslag kan behandlas och därmed få olika färgnyanser.
• Färgen tränger igenom hela träbiten, vilket gör att den kan kapas i önskad längd utan färgförlust.
• Ytbehandling fungerar mycket bra och ingen kvistlack behövs.
• Beständigheten förbättras minst en klass efter värmebehandling.
• Oavsett omgivande klimat kommer virket att vara form- och dimensions- stabilt, vilket är en fördel i en rad produkter.
• Träet innehåller inga farliga kemikalier och är miljövänligt vid framställan.
• Grundläggande forskning finns idag på dess egenskaper, dvs. informationbas finns att utgå ifrån.
• FTWA kommer att driva på kommersialiseringen på olika sätt.
Svagheter
• Färgen påverkas av UV-ljus och får en grå (silveraktig) patina med tiden.
• Grå färg på väggbeklädnad är inte lika populärt i Sverige som utomlands
• Behöver återkommande underhåll om färgen önskar bibehållas.3
• Mekaniska egenskaper kan försämras något, vilket påverkar vissa produktval negativt. 4
• Den mekaniska egenskapen slagtålighet försämras, vilket gör att information behövs förmedlas, t.ex. att förborrning rekommenderas vid montering.
• Stark lukt efter värmebehandlingen, som avtar efter någon månad.
• Vid behandling med vattenbaserade färger, lim och lacker förlängs torkningstiden.
Möjligheter
• Efterfrågan har börjat ta fart i Sverige.
• Forskning visar på hur rötbeständigt det är vid markkontakt.
• Hitta produkter där egenskaperna
kommer till sin rätt, t.ex. om VBT har en värmeisolerande förmåga av betydelse, är det intressant för tillverkning av hus.
• Blandning med VBT och icke VBT i produkter blir en modetrend som förhoppningsvis blir långvarig.
• Grått trä blir modetrend och den mörka trenden håller i sig.
• Jämförande studier visar på att virket kräver mindre underhåll än dess konkurrenter utomhus.
• Rekommendationer för att motverka de egenskaper som försämras tas fram.
Hot
• Prissättningen förblir hög.
• För liten marknadsföring i Sverige.
• Virkessäljarna får ej kunskap och kan därför ej förmedla rätt kunskap till köparna och VBT får därmed dåligt rykte.
3 Har inte hittat jämförande studier i underhållintervall konkurrenterna emellan.
4Mekaniska egenskaper refereras här till ythårdhet, böj-, brott- och dragstyrka.
