Trä tek

Trä tek

En ana

Woo

An ana

Författa

Uppdra Handle

Examin Examen Godkän Serienu

äförba knik

alys av hål

oden join

alysis of th

are:

agsgivare:

dare:

nator:

nsarbete:

nnandedatum ummer:

and b

lfastheten

nts buil

e strength

Nie Joe Byg Jerr Rez Sve 15,0 m: 201 BD

byggd

hos taksto

lt with t

in truss jo

ls Brattström l Averbo Wall ggnadstekniska

ry Hedebratt, za Forouzesh-A

n-Henrik Vidh 0 högskolepoä 15-06-15

2015;33

da me

olsförband

radition

oints in an o

lin

ka Byrån AB Elzbieta Luka Asl, KTH ABE hall, KTH ABE äng inom Bygg

ed tra

i en äldre

nal tech

older outbu

aszewska, Bygg E

E

gteknik och De

aditio

ekonomiby

nique

uilding

gnadstekniska

esign

onell

yggnad

a Byrån AB

III

Sammanfattning

I Sverige finns det ett stort antal ekonomibyggnader som är byggda med traditionell

timmermansteknik. Merparten är upprättade mellan 1870 – 1940, ofta byggda i egen regi utan att laster beaktats eller dimensioneringsberäkningar utförts. I dagsläget finns det standarder som beskriver hur en lämplig dimensionering av moderna konstruktioner och förband bör utföras, men inga riktlinjer för hur äldre träförband kan kontrolleras.

Målet med examensarbetet är att med utgångpunkt från Eurokoder göra en approximativ hållfasthetsberäkning av de förband som återfinns i takstolen i ett studerat objekt, med syfte att avgöra huruvida Eurokoder är lämpliga som beräkningsmedel för äldre träförband.

Resultatet visar att vissa förband i hög grad är beroende av att krafter kan tas upp via friktion, vilket är något som inte beaktas i Eurokoder. Dessutom innebär de säkerhetsfaktorer som Eurokoder medför att en del förband anses underdimensionerade.

Nyckelord:

Ekonomibyggnad, äldre träförband, takstol, träkonstruktion, hållfasthetskontroll

V

Abstract

There is a large amount of outbuildings built with traditional cogging technique in Sweden.

Most of them were built in 1870-1940, often without proper dimensioning. Today there are standards describing how to properly dimension modern structures and joints, but there are no standards describing how to verify the strength of older wooden joints.

The objective of the thesis is to approximate the strength of the joints found in the truss of an actual outbuilding by using Eurocodes, with the purpose to determine whether the Eurocodes are suitable as a calculation tool for older wooden joints.

The result shows that curtain joints are highly dependent on forces of friction to counteract the strain of the joints, which is something that is not taken in to account in any of the Eurocodes.

Additionally some joints are considered underdimensioned do to the safety factors the Eurocodes entails.

Keywords:

Outbuilding, older wooden joints, truss, wood construction, control of strength

Föro

Vi vill ta program för all h var på

Med de och De

Stockh

______

Niels B

ord

acka vår up mvara. Ett e hjälp vi har f studiebesö

etta examen esign vid Ku

olm, Maj 20

__________

Brattström

ppdragsgiva extra stort ta

fått under a k.

nsarbete av ungliga Tekn

015

______

are Byggnad ack vill vi ge rbetets gån

vslutar vi nu niska Högsk

VII

dstekniska B e till Elzbiet ng samt till L

vår treåriga kolan med b

_________

Byrån som a Lukaszew Laila Lindbe

a högskolei blickarna m

__________

Joel Ave

bistått med wska och Re erg för sin g

ingenjörsutb mot en ljus fr

___

rbo Wallin

d arbetsplats eza Forouz gästvänlighe

bildning Byg ramtid.

s och zesh-Asl

et då vi

ggteknik

Term

Begre

Ekonom

Delar

Figur I

Figur I

minolog

epp

mibyggnad

i en taks

I. Benämnin

II. Benämnin

i

By pro

stol

ng av delar s

ng av delar

yggnad tillhö oduktion

som genere

r som återfin

IX

örande jord

ellt återfinns

nns i studer

bruksfastig

s i takstolar

rad takstol

het vilken a

.

används vid

Innehåll

1.  Inledning ... 1 

1.1.  Bakgrund ... 1 

1.2.  Uppdragsgivare ... 1 

1.3.  Målformulering ... 2 

1.4.  Avgränsningar ... 2 

1.5.  Metod ... 3 

2.  Förutsättningar... 5 

2.1.  Materialet Trä ... 5 

2.1.1.  Historik användning för ekonomibyggnader ... 5 

2.1.2.  Materialets egenskaper ... 6 

2.1.3.  Särdrag hos trävirket ... 7 

2.1.4.  Sortering av virke ... 8 

2.1.5.  Lastvaraktighet ... 9 

2.1.6.  Fuktens inverkan ... 10 

2.2.  Laster som verkar på takkonstruktioner ... 11 

2.2.1.  Egentyngd ... 11 

2.2.2.  Snölast ... 11 

2.2.3.  Vindlast ... 11 

2.2.4.  Lastkombinationer ... 12 

2.3.  Takstolars verkningssätt ... 13 

2.3.1.  Takstolens upplag ... 13 

2.3.2.  Kraftfördelningen i äldre takstolar ... 14 

2.4.  Äldre knutpunkter ... 15 

2.4.1.  Generellt utförande ... 15 

2.4.2.  Förband kopplade till takstolar ... 16 

3.  Genomförande ... 19 

3.1.  Beskrivning av objekt ... 19 

3.2.  Takstolens utformning ... 20 

3.3.  Förband som återfinns i takstolen ... 20 

3.4.  Förbandens inspänningsgrad ... 23 

3.5.  Betraktande av takstolen ... 23 

3.6.  Laster som verkar på konstruktionen ... 24 

3.7.  Krafter som verkar i takstolen ... 25 

3.8.  Materialegenskaper vid dimensionering ... 26 

3.9.  Kontroll av förband ... 27 

3.9.1.  Hanbjälke-sparre ... 27 

3.9.2.  Sparre-tvärgående balk ... 28 

3.9.3.  Sparre-stödben ... 29 

3.9.4.  Stödben-inre remstycke ... 29 

3.9.5.  Sparre-bindbjälke ... 30 

3.9.6.  Bindbjälke-tvärgående balk ... 31 

3.9.7.  Taknock ... 32 

3.10.  Antaganden ... 32 

4.  Resultat ... 33 

4.1.  Dimensionerande lastfall ... 33 

4.2.  Dimensionerande krafter som verkar i förband ... 34 

4.3.  Förbandens kapacitet ... 35 

5.  Analys ... 37 

5.1.  Grovt överutnyttjade förband där μ ≥ 150 % ... 37 

5.1.1.  Hanbjälke – sparre ... 38 

5.1.2.  Stödben – inre remstycke ... 39 

5.2.  Överutnyttjade förband där 100 % < μ < 150 % ... 40 

5.3.  Resterande förband där μ ≤ 100 % ... 40 

5.4.  Metodkritik ... 40 

6.  Slutsats ... 41 

7.  Referenser ... 43 

8.  Bilagor ... 45 

1

1. Inledning

1.1. Bakgrund

Ekonomibyggnaderna är en viktig del av Sveriges kulturarv och berättar om tidigare

generationers byggande och brukande. Dom är inte bara viktiga för närmiljön utan även för hur landskapets helhetsbild uppfattas. “Behovet av att bevara och underhålla dessa byggnader är i många fall stort” (Stockholms Länsmuseum).

De flesta ekonomibyggnader i Sverige är byggda mellan 1870-1940 (Stockholms Länsmuseum). Trots att det fanns personer kunniga inom byggnation, handböcker och allmänna råd vad gällde planläggning vid uppförandet av en ekonomibyggnad var det allt för ofta så att detta förbisågs på landsbyggden (Andersson, 1904, s.7). Ekonomibyggnader uppfördes ofta i egen regi, utan att man beaktat laster eller utfört någon form av

dimensioneringsberäkning. Ekonomibyggnader utsätts likt andra byggnader för laster som kan ge upphov till brott, inte minst på takkonstruktionen. Idag finns det riktlinjer som beskriver hur en lämplig dimensionering av de förband som finns i takstolar bör utföras, dock inga direkta

riktlinjer för hur hållfastheten i äldre förband kan kontrolleras. Kunskapen om bärförmåga hos äldre träförband är otillräcklig (Sandin, 2005, s.11).

“Redan vid mycket små vinklar mellan kraft och fiberriktning sjunker hållfastheten dramatiskt”

(Al-Emrani, Engström, Johansson, Johansson, 2011, s.T14).

I takstolar finner man förband som på olika sätt medför att krafter verkar i en vinkel mot

fiberriktningen på trämaterialet. Forskning visar att belastningstypen i kombination med lastens angripsvinkel har en hög inverkan på trämaterialets hållfasthet (Al-Emrani, Engström,

Johansson, Johansson, 2011, s.T14). Takstolarnas förband är därför av intresse att undersöka då eventuell underdimensionering kan ge upphov till framtida brott.

1.2. Uppdragsgivare

Byggnadstekniska Byrån är ett konsultföretag inom konstruktionsteknik och geoteknik.

Företaget har en bred erfarenhet av så väl nybyggnad som om- och tillbyggnad. Deras ambition är att efterleva kundernas behov, bygga förtroende och vara den främsta sammarbetspartnern inom konstruktionsteknik och geoteknik genom att satsa på fortlöpande utveckling och kvalitet samt kontinuerligt hitta förbättringsområden (BTB, 2015)

2

1.3. Målformulering

Målet är att med utgångspunkt från Eurokoder göra en approximativ hållfasthetsberäkning av äldre träförband med syfte att avgöra huruvida Eurokoder är lämpliga som beräkningsmedel.

Målet delas upp i följande delmål:

● Få förståelse för trä som byggmaterial och äldre byggteknik

● Få förståelse för Eurokoders användning

● Analysera en konstruktion av typen äldre ekonomibyggnad

● Göra en approximativ hållfasthetsberäkning av de förband som återfinns i takstolen

1.4. Avgränsningar

● På grund av de tidsbegränsningar examensarbetet innebär kommer endast de förband som återfinns i takstolen att diskuteras.

● Endast hållfastheten då konstruktionen utsätts för last i brottgränstillstånd kommer att beaktas.

● Den dimensionerande lasten kommer att utgöras av egentyngd, snölast och vindlast.

● Kontroll kommer endast utföras i en vald hållfasthetsklass.

3

1.5. Metod

Examensarbetet kommer att utgå från en verklig konstruktion av typen äldre ekonomibyggnad.

Beräkningar av hållfasthet kommer att genomföras med utgångpunkt från de krav som beskrivs i Eurokoder. Metoden kommer att innebära en approximativ hållfasthetsbild av förbanden som vidare kan ge en uppfattning av Eurokodernas lämplighet.

● Relevanta Eurokoder och annan byggnadsteknisk litteratur kommer att studeras. Den kunskap om dimensionering av träkonstruktioner och förband som krävs för att utföra beräkningar och kontroller kommer inhämtas.

● Inhämtning av data från ett verkligt fall kommer utföras. Det kommer genomföras

visuella inspektioner av förband, mätningar av dimensioner, mått och vinklar. All relevant data sammanställs i rapportens bilagor.

● Med hjälp av lastsammanställning och analys av takstolen kommer en rimlig kraftbild i knutpunkterna tas fram. Utifrån kraftbilden kommer approximativa

hållfasthetsberäkningar utföras på de förband som återfinns.

4

2.

2

Historis ekonom ansågs som anv träslag a användb varaktig man byg

● R S r

● B v

● F k Y v (

Figur 2.

Wallin)

Förutsä

2.1. Mat

2.1.1.

kt har man mibyggnad s man ha god vändes var ansågs upp bart som by ghet samt rik ggnadsvirke Rundtimme Stammen v rundtimmer Byggnadstim vilket inneba 150x200 mm Fyrkantvirke kvadratiskt Ytterligare u varierade m (Björk, Kalls

a) .1. a) Rundt

ättninga

terialet Tr

Histori utnyttjat de skulle upprät d förståelse

till största d pfylla de gru

yggnadsvirk klig förekom e av tre olika er (figur 2.1.a ar endast a

angavs ute mmer (figur ar att två sid m.

e (figur 2.1.c eller rektang undergruppe mellan 25x25 stenius, Rep

timmer b) B

ar

rä

k användn materialtillg ttas. Till följ e för materia

delen furu m ndläggande ke, “nämlige mst” (Björk, K

a huvudtype a)) var den

vkvistad oc efter virkets r 2.1.b)) bea dor högs pla

c)) innebar gulärt. Bear er av fyrkan 5 - 330x330 ppen, 1988,

Byggnadstim

5 ning för ek gångar som

d av “Denna alets rätta an men även gr

e krav som f n rak växt, l Kallstenius, er.

mest naturl h i vissa fal diameter so arbetade ma ana. Dimen

störst bearb rbetning ske ntvirke anga 0 mm.

, s.160-161)

b) mmer c) Fyrk

konomibyg fanns i när a bygdens b nvändning ( ran använde fanns för att lätthet att be

Reppen, 19

igt utformad l avbarkad.

om varierar an till viss de

sionerna va

betning då t edde med a avs utefter v

).

kantvirke (N

ggnader rheten av de

bundenhet t (Stahle, 194 es i en viss

t trämateria earbeta, tillr 988, s.160)

de varianten Ytterligare mellan 75 - el. Man gjor arierade me

tvärsnittet va antingen såg virkets dimen

c Niels Brattstr

en plats där till ett visst m 44, s.24). De

utsträckning al skulle vara räcklig styrk

. Vidare utfo

n av byggna undergrupp - 900 mm.

rde virket tv llan 125x15

ar antingen g eller yxa.

nsioner som

c)

tröm, Joel A r en

material”

et träslag g. Dessa a

ka och ormade

adsvirke.

per av

våskrätt, 50 -

m

verbo

Trä ben olika rik förmåga radiell ri I konstru och rad parallell

a Figur 2.

dimensi Trämate Engströ beter sig

● V ( d s

● Ä b k m g 2 (

2.1.2.

ämns som ktningar till fö

a att transpo iktning (figu uktionssam iella riktning lt och vinkel

a) .2. a) Träma ionering (Ni erialets upp öm, Johanss

g vid belast Vid dragbel (figur 2.3.a) draghållfast som 0,5 MP Även vid try belastas pa knäcker fibr mot fiberrikt ganska lätt, 2.3.d)).

(Al-Emrani,

Materia ett anisotro öljd av dess ortera fukt. M

r 2.2.a)) (Al manhang b gen, vilket re

lrätt fiberrikt

aterialets tre iels Brattströ byggnad ka son, Johans ning i olika lastning hos ), ofta upp m theten betyd Pa.

yckbelastnin arallellt fiberr rerna ut i sid tningen tryc

vilket medf

Engström,

alets egen pt material, s fiberstruktu

Man talar om l-Emrani, En

ortser man esulterar att tningen (figu

e huvudriktn öm, Joel Av an liknas me sson, 2011,

riktningar.

s felfritt virke mot 80 - 100 dligt lägre (f

ng är hållfas riktningen (f dled, vilket r cks fibrerna för att hållfa

Johansson

6 nskaper

vilket inneb ur. De olika m tre huvud ngström, Jo från skillnad t man dimen ur 2.2.b)).

b) ningar. b) Tr verbo Wallin

ed “en struk s.T12), vilk

e är hållfasth 0 MPa. Vink figur 2.3.b))

stheten hos figur 2.3.c)) reducerar la

ihop utan a astheten är l

, Johansson

bär att mate riktningarn driktningar, l ohansson, Jo

den i hållfas nsionerar ef

Trämateriale n)

ktur av samm et ger en up

heten myck kelrätt mot f då brott ka

felfritt virke , då upp mo astupptagnin att ett faktisk

låg vid denn

n, 2011, s.T

erialet har ol a har olika h longitudinel ohansson, 2 sthet mellan

fter två huvu

ts två riktnin

manlimmad ppfattning o

ket hög para fiberriktning n ske vid så

som högst ot 70 - 90 M ngsförmåga kt brott utlös na typ av be

T12-14).

lika egenska hög hållfast

l, tangentie 2011, s.T16 n den tange

udriktningar

ngar vid

e rör” (Al-Em om hur mate

allellt fiberrik en är å låga spän

då material MPa. När bro an. Vid tryck ses. Detta sk elastning (fig

aper i thet och

ll och 6).

ntiella r,

mrani, erialet

ktningen ningar

let ott sker k vinkelrät

ker gur

a Figur 2.

Drag vin fiberriktn Krafter v där eme då hållfa

I större reducer konstruk Engströ

● R a i b

● S O r

● t l

● S i

● Ö v (

a) .3. Spännin nkelrätt fibe ningen. (Al- verkar inte a ellan. Det är

astheten va 2.1.3.

virkesstycke ras. Till följd

ktionsvirke a öm, Johanss

Runt kvistar att virket vid istället sker böjning efte Snedfibrigh Om spiralen reducerar h Tjurved bild tillväxten. D lägre dragh Sprickor kan inverkat på Övriga särd virket använ (Al-Emrani,

b ngs-töjningsd rriktningen.

-Emrani, En alltid rent pa r i dessa fal arierar stort i

Särdra en finner m av dessa s av samma d son, Johans

r ändrar fibr d belastning i vinkel mot ersom hållfa

et uppkomm n utvecklas

ållfastheten das då det le Detta medför ållfasthet.

n uppkomm hållfasthete drag som röt nds vid kons Engström,

b) diagram för

c) Tryck pa ngström, Joh arallellt eller l viktigt att t inom interva g hos träv an naturliga särdrag är v

dimensione sson, 2011, rerna i trästa g parallellt fi

t fiberriktnin stheten vid mer då fibre snävt inneb n hos trämat evande träd r att materia

ma då torknin en.

ta, blånad o struktionssa Johansson

7 c r felfritt virke arallellt fiber hansson, Jo r rent vinkel ta hänsyn til allet paralle virket a särdrag so

arje trädsta r ger en sto s.T18-19, T ammen riktn berriktninge ngen. Detta

drag i vinke erna naturlig

bär det att v terialet.

et försöker alet får en st

ng av virket

och insektsa ammanhang , Johansson c)

e vid a) Drag rriktningen.

ohansson, 2 rätt fiberrikt ll i vilken vin

llt och vinke

om medför a am är unik, v or spridning

T22).

ning och väx en får en lok

måste beak el mot fiberr gt löper i en irket får en

räta upp sig törre längs

t sker okont

angrepp sor g.

n, 2011, s.T

d g parallellt fi d) Tryck vin 2011, s.T12- tningen, uta nkel kraften elrätt fiberrik

att hållfasthe vilket medfö

i hållfasthet

xer runt kvis kal försvagn ktas framför riktningen ä svag spiral hög snedfib

g själv om d krympning i

rollerat, vilk

rteras norma

T18-19, T22 d)

fiberriktninge nkelrätt

-14) an angriper i

angriper m ktningen.

eten i sin he ör att

t (Al-Emran

sten. Detta ning där bela

r allt vid dra r mycket låg

runt trädsta brighet, vilke

det börjat lut i kombinatio

ket har en ne

alt bort reda

).

en. b)

i en vinkel aterialet

elhet i,

innebär astningen

g och g.

ammen.

et

ta under on med

egativ

an innan

8 2.1.4. Sortering av virke

För att kunna veta hur mycket ett virkesstycke kan utnyttjas innan det går till brott är det nödvändigt att bedöma virkets kvalité. Detta görs till exempel genom att uppskatta särdragens inverkan på hållfastheten. (Al-Emrani, Engström, Johansson, Johansson, 2011, s.T23).

● Visuell sorteringen baseras vanligen på särdragens storlek och placering i tvärsnittet (Al- Emrani, Engström, Johansson, Johansson, 2011, s.T25). Detta var något som förr i tiden med största sannolikhet gjordes på plats av timmermän som erfarenhetsmässigt kunde avgöra särdragens betydelse. I dagsläget följer visuell sortering standarden SS 230120 (Svenskt trä).

● Maskinell sortering följer standarden SS-EN 14081 (Svenskt trä). Sortering baseras vanligen på sambandet mellan böjhållfastheten i ett snitt och böjelasticitetsmodulen mätt på en sträcka runt snittet. (Al-Emrani, Engström, Johansson, Johansson, 2011, s.T25).

Vid sortering enligt dagens standard tilldelas virket en specifik hållfasthetsklass med tillhörande karakteristiska grundvärden. Dessa grundvärden används för beräkning av bärförmåga och styvhet hos konstruktionsvirke och anges i standarden SS-EN 338 (Svenskt trä).

Trämate 2.4.). Vi lastvara

Figur 2.

Johanss

Lastvar

Perman

Långtid,

Medellå

Korttid,

Moment

Tabell 2

2.1.5.

erialets hållf d beräkning aktighetsklas

.4. Lastvara son, 2011, s

raktighetkla

nent, P

, L

ång, M

K

tan, I

2.1. Definitio

Lastva fasthet påve gar tar man

ss enligt tab

aktighetens s.T18).

ass

on av lastva

raktighet erkas i alla d

normalt hä bell 2.1.

inverkan på

Samman lastvarak Mer än 1

6 mån-10

1 vecka-6

Mindre ä

Momenta

araktighetsk

9 dess riktnin nsyn till ege

å böjhållfast

nlagd ktighet

0 år

0 år

6 mån

n 1 vecka

anlast

klass (SS-EN

gar av hur l enskaper öv

theten (Al-E

N 1995-1-1:

ång tid det ver tid geno

Emrani, Eng

Exempel

Egentyngd

Lagerutrym

Snölast

Vindlast

Oavsiktlig

:2004, s.21-

utsätts för la m att bestä

gström, Joha

på last

d

mmen

last

-22).

ast (figur mma en

ansson,

Fuktinne beaktnin hänsyn

Figur 2.

Johanss

Klimatk

1

2

3

Tabell 2

2.1.6.

ehåll påverk ng vid dime

till fukt geno

.5. Fuktkvot son, 2011, s

klass Rel

Hög (Fu

Hög (Fu

Milj

2.2. Definitio

Fukten kar hållfasth nsionering ( om att bestä

tens inverka s.T17).

lativ fuktigh

gst ett få ve uktkvoten i d

gst ett få ve uktkvoten i d

jö med högr

on av klimat

ns inverkan het och styv

(SS-EN-199 ämma en kl

an på tryckh

het i omgiv

eckor per år de flesta träs

eckor per år dem flesta tr

re fuktkvot ä

tklass (SS-E

10 n

vhet hos trä 95:2004, s.2

limatklass e

hållfastheten

vande luft

över 65%

slag översti

över 85%

räslag övers

än klimatkla

EN 1995-1-

i hög grad ( 21). Vid ber enligt tabell

n (Al-Emran

ger inte 12

stiger inte 2

ass 2

1:2004, s.22

(figur 2.5.) o äkningar ta 2.2.

ni, Engström

%)

0 %)

2.)

och ska tas r man norm

m, Johansso i malt

on,

2

a) Figur 2.

Joel Ave

Egentyn variation Johanss konstruk (figur 2.

Snölaste kan vara bunden Den kar snözone (EKS 9, karakter samt de bestäms 1991-1-

Vindlast 2.6.c)).

tryck ell nationel sannolik

2.2. Las

.6. Hur a) e erbo Wallin)

2.2.1.

ngd är en pe n är så liten son, 2011, s ktionsdelarn 6.a)) (Sand

2.2.2.

en fungerar a symmetris

last och sk rakteristiska er. Kartan a BFS 2013:

ristiska snöl en omgivand

s genom att -3, s.9, 11, 1

2.2.3.

ten betrakta Lasten varie er sug (SS- lla kartan öv khet på 98 %

ster som v

gentyngd b) )

Egenty ermanent la att den bet s. K21). Ege na är byggd

in, 2005, s.

Snölas r som en ve sk eller osym

a bestämm a lasten på m anger den la

:10, s.32). D lasten på m de terränge t ta hänsyn 14).

Vindlas as som en v

erar med tid -EN 1991-1- ver referens

% inte övers

verkar på

b) ) snölast c)

yngd ast som utgö

traktas som entyngden b da av och be

50).

st

rtikal linjela mmetrisk (S

as vid varje mark bestäm ast som med Den karakte mark med hä

ns utformni till att lasten

st

variabel bun den och ver -4, s.17). De svindar i Sve skrids unde

11

å takkons

)

vindlast an

örs av konst konstant (A beror på tun etraktas som

st (figur 2.6 Sandin, 2005 e enskilt fall.

ms utgåend d en sannol ristiska snö änsyn till tak ng (SS-EN n kan fördel

nden last oc rkar direkt p en karakteri erige. Karta r ett års tid

truktione

griper en ta

truktionsma Al-Emrani, E ngheten, ɣ, h m en symme

6.b)) längs m 5, s. 51). La

e från den n ikhet på 98 ölasten på ta

kets utformn 1991-1-3, s la sig på fle

h verkar vin å yttre ytor istiska vindl an anger me (EKS 9, BF

er

akkonstruktio

aterialens tu Engström, J hos de mate etrisk och jä

med takstola asten betrak

nationella ka

% inte över ak beräknas ning och term s.15-16). De

ra olika sätt

nkelrätt mot och indirekt lasten beräk edelvindhas

S 2013:10, c)

on (Niels Br

unghet. Last ohansson, erial ämnt fördela

arnas sparra ktas som en

artan över S rskrids unde s utgående f

miska egen et farligaste t över taket

takets ytor t på inre yto knas utifrån tigheter som

s.39).

rattström,

tens

ad last

ar och n variabel

Sveriges er ett år

från den skaper lastfallet (SS-EN

(figur or som

den m med en

12 2.2.4. Lastkombinationer

På konstruktionen kan flera laster uppträda samtidigt. Detta beaktas genom att kombinera lasterna i dimensionerande lastkombinationer. Lasterna multipliceras då med partialkoefficienter samt lastreduktionsfaktorer och representeras med olika värden (Al-Emrani, Engström,

Johansson, Johansson, 2011, s. K24). Partialkoefficienterna varierar beroende på typ av last och konstruktion.

ɣd Partialkoefficient som bestäms utifrån vilken säkerhetsklass konstruktion blivit tilldelad.

En byggnad ska tilldelas en säkerhetklass enligt tabell 2.3. med hänsyn till den omfattning av personskada ett brott skulle kunna leda till (EKS 9, BFS 2013:10 s.11).

Säkerhetsklass Risk för personskador ɣd

1 Liten risk för allvarliga

personskador 0,83

2 Normal risk för allvarliga personskador

0,91

3 Hög risk för personskador 1,0

Tabell 2.3. Definition av säkerhetsklass (EKS 9, BFS 2013:10, s.11-12).

Ψ_, Lastreduktionsfaktor för variabla laster vilken bestäms utifrån vilken typ av last

konstruktionen är utsatt för. Reduktionsfaktorn antar olika värden för en och samma last beroende på vilket gränstillstånd beräkningarna avser. Vid brottgränstillstånd används ett högre värde än i bruksgräns för samma last (EKS 9, BFS:10, s 13).

Lastkombinationerna ser olika ut beroende på om man räknar i brottgränstillstånd,

bruksgränstillstånd eller för olyckslast. I brottgräns ska ekvationerna 6.10a och 6.10b (se bilaga B) användas vid beräkning som inte omfattar geotekniska laster (EKS 9, BFS:10, s 14).

● För stora permanenta laster som egentyngd är normalt 6.10a den dimensionerande då man reducerar de variabla lasterna med reduktionsfaktorn Ψ_,.

● För konstruktioner med låg egentyngd och störa variabla laster är normalt 6.10b dimensionerande då man reducerar permanent last och förstärker variabel huvudlast.

Ju fler laster konstruktionen utsätts för desto fler kombinationer av laster beräknas för att finna den dimensionerande lastkombinationen.

2

Beroend takstole

● H s v s

● H u t g e

a Figur 2.

horisont

2.3. Tak

2.3.1.

de på den u ens upplag b Horisontalkr sidor av und vägg, i vägg symboleras Horisontalkr upp horison tas upp på b grundkonstr enligt figur 2

a) .7. a) Fast s tella krafter

kstolars v

Taksto underliggand betraktas so

rafter kan ta derliggande g eller i grun s detta enligt rafter kan in ntalkrafter på

båda sidor, ruktionen (S 2.7.b).

stöd, kan ta (Niels Bratt

verknings

lens uppla de konstruk om fasta elle as upp. Dett e konstruktio ndkonstrukt

t figur 2.7.a nte tas upp.

å den ena e till följd av r Sandin, 200

b) upp horison tström, Joel

13

ssätt

ag

ktionens förm er rullande e

ta kräver att on, utan att

ionen (Sand ).

Det innebä eller andra s rörelser mel 5, s.53-55).

ntella krafte ls Averbo W

måga att ta enligt följand

t horisontalk det skapas din, 2005, s

är att underli sidan, altern llan takstol o . I beräkning

er. b) Rullan Wallin).

upp horison de två fall:

krafter kan t rörelser me .53-55). I be

iggande kon nativt att beg och vägg, i gsmodeller

nde stöd, ka

ntella laster

tas upp på b ellan takstol

eräkningsm

nstruktion in gränsade kr vägg eller i symboleras

n inte ta upp kan

båda och modeller

nte kan ta rafter kan s detta

p

Hur kraf upplage där blått

Figur 2.

krafter o s.95).

Figur 2.

krafter o

Figur 2.

horisont (Sandin

2.3.2.

fterna teore en och dels t fält repres

.8. Kraftförd och är belas

.9. Kraftförd och är belas

.10. Kraftför tella krafter n, 2005, s.10

Kraftfö etiskt fördela hur lasten ä enterar tryc

delning i tak stad med sy

delning i tak stad med os

rdelning i ta på ena sida 05).

ördelninge as i en takst är fördelad ö ckkrafter och

kstol med ha ymetrisk las

kstol med ha symetrisk la

akstol med h an och är be

14 n i äldre ta tolskonstruk

över konstru h rött fält rep

anbjälke. Ta t, vilket ger

anbjälke. Ta st, vilket ge

hanbjälke. T elastad med

akstolar ktion beror d

uktionen. De presenterar

akstolen har tryck i hela

akstolen har er drag i ena

Takstolen ha d symetrisk

dels på hur m etta påvisas r dragkrafter

r förmåga at konstruktio

r förmåga at a sparren (S

ar inte förmå last, vilket g

man betrakt s i figur 2.8.

r:

tt ta upp hor onen (Sandin

tt ta upp hor Sandin, 2005

åga att ta up ger drag i ha

tar – 2.10.

risontella n, 2005,

risontella 5, s.113).

pp

anbjälken

2

Äldre trä genom f Nedan b

a) Figur 2.

Bladska Kallsten

a) Figur 2.

halvt ko Kallsten

2.4. Äld

2.4.1.

äförband utf förstärkning belyses två

.11. Exemp arv, rakt sku nius, Reppe

.12. Exemp ors med halv

nius, Reppe

dre knutpu

Genere formades d g med förbin

huvudgrupp

b) pel på utform uret med rak

n, 1988, s.1

b) pel på utform

v laxstjärt. c n, 1988, s.1

unkter

ellt utföran

els genom a ndare av jär

per, längdsk

mning av län kt blad. d) B 162-163)

mning av tvä c) Infällning,

163-164)

15 nde

att man bea rn eller trä (B

karv (figur 2

c ngdsskarv. a Bladskarv, ra

c) ärskarv. a) I

halvt kors m

arbetade vir Björk, Kallst 2.11.) och tv

c)

a) Rak stöts akt skuret m

Infällning, he med hel lax

ket till en lä tenius, Rep värskarv (fig

skarv. b) Sn med snett bla

d elt kors med xstjärt. d) Ta

mplig form pen, 1988, gur 2.12.).

d) ned stötskar

ad. (Björk,

d)

d blad. b) In appskarv. (B

och dels s.162).

rv. c)

nfällning, Björk,

Genere 125x125 rekomm (Stahle, Vid takn Delar so vid halv Kallsten

a Figur 2.

Reppen Om en s genom e förses m (figur 2.

minst 25

a Figur 2.

Reppen

2.4.2.

llt gjordes a 5 - 175x175 menderad di

1944, s.13 nock kunde om skulle fo t kors kunde nius, Reppe

a) .13. a) Blad n, 1988, s.16

snett ståend en snedtapp med en enke 14.b)). Ansa 50 mm trä p

a) .14. a) Sned n, 1988, s.16

Förban alla de delar

5 mm (Björk mension för 34), vilket mo

man använ ogas samma

e ske med b n, 1988, s.1

dskarv. b) Sl

64).

de konstruk p (figur 2.14 el eller dubb atsen skulle på den tryck

dtapp b) En 65).

nd kopplad r som ingår k, Kallsteniu r takstolens otsvarar cirk nda sig av b

an i kors ku bladskarv e 164).

litstapp. c) H

ktionsdel sku 4.a)). För at bel ansats ( e dela den t kta sidan (Bj

b) nkel ansats c

16 de till taks

i en takstol s, Reppen, s sparrar och

ka 152x177 ladskarv (fig nde utföras ller laxstjärt

b)

Halvt kors m

ulle fästas i tt förhindra f figur 2.14.c rubbiga vink jörk, Kallste

c) Snedtapp stolar

av samma 1988, s.185 h strävor an 7 mm, respe gur 2.13.a)) med infälln t (figur 2.12

med blad oc

en horisont förskjutning ). Ansats ut keln på mitt enius, Repp

p med dubb

virkesdimen 5). En från 1 nges till 6x7”

ektive 152x1 eller slitsta ning (figur 2 .b)-c), 2.13.

c ch laxstjärt. (

tell eller vert i sidled kun tan tapp kun ten och plac en, 1988, s

c bel ansats. (

nsioner, me 1944

” respektive 152 mm.

app (figur 2.1 .12.a)). Utfö c)) (Björk,

c)

(Björk, Kalls

tikal kunde nde tappska nde även an ceras så att

.164)

c)

Björk, Kalls ellan e 6x6”

13.b)).

örandet

stenius,

detta ske arven nvändas

det fanns

stenius,

Om en l sadlning konstruk utföras

a Figur 2.

lutande kon g i den lutan ktionsdelen med eller ut

a) .15. a) Sadl

nstruktionsd nde delen av

slutade vid tan tapp (fig

ling. b) Klo.

el vilade på v konstrukti d ett horison gur 2.15.b)-c

b) c) Klo med

17 å horisontella

ionen (figur ntellt stöd ku c)) (Björk, K

d tapp. (Björk

a stöd gjord 2.15.a)). Då unde änden Kallstenius,

rk, Kallsteniu

des ofta en i å den lutand

förses med Reppen, 19

c) us, Reppen,

infällning vid de

d en klo. Klo 988, s.164).

, 1988, s.16

d namn on kunde

63, 165).

18

3. G

3

Allmänt

Använd

Grundlä

Stomm

Yttervä Yttertak

a) Figur 3.

(Joel Av

Genomf

3.1. Bes

t

dning

äggning

e

ggar k

.1. a) Geog verbo Wallin

förande

skrivning

Ekonom gården S den till s gjord inn förstärkn talet. By mindre s Ursprun av diver Konstru 165x150 Stomme mm.

Glest sp Sinusfor tvärgåen

grafisk place n, Niels Brat

e

av objek

mibyggnad u Solhaug uta största delen nefattar ett n ning av fund yggnaden st

sjö.

ngligen anvä rse maskine ktionen är r 0 mm. Sylle e byggt i gro

pikad brädpa rmad plåt på nde brädor

ering. b) Illus ttström)

19

kt

uppförd unde anför Charlo

n orörd und nytt yttertak dament und tår i glest be

änd till lagrin er, virke och

rest på syll a en är fritt upp ovt fyrkantsv

anel av dim å tvärgåend

av dimensio

stration av s

er senare d ottenberg. E er sin livslä k tak, lagt ov der inre bära evuxen, måt

ng av jordbr ägodelar.

av grovt fyrk plagd över f virke om dim

ensionen 22 de brädor, b

onen 22x12

b) stommen i s

elen av 193 Enligt ägaren

ngd. Den re vanpå det g ande pelare ttligt kupera

ruksprodukt

kantvirke om fundament a mensionerna

2x125 mm.

byggt på äld 25 mm.

studerat obje

30-talet. Bel n Laila Lind enovering so

amla, samt i början av ad terräng in

er, numera

m dimension av natursten a 120x145 -

re spåntak

ekt. Tekla S

ägen på berg är om är

2000- ntill en

förvaring

nen n.

- 150x165

med

Structures

3

Figur 3.

Wallin).

Takstols dimensi mm. Pe

3

Figur 3.

skalenlig Sparrar trä eller

3.2. Tak

.2. Takstols Se bilaga A stypen som ionerna 120 elare återfinn

3.3. För

.3. Förband ig ritning. Se

na är vid tak stål återfinn

kstolens u

stypen som A för skalen återfinns i o 0x145 - 150x ns under va

rband som

d vid taknock e bilaga E fö knock skurn ns, dock för

utformnin

återfinns i d nlig ritning.

objektet (fig x165 mm. T ar femte taks

m återfinn

k (Foto: Nie ör stor bild.

na i vinkel o rhindrar ytte

20

ng

det studerad

gur 3.2.) är k Totalt finns d

stol.

ns i taksto

els Brattström

och vilar mot ertaket en m

de objektet

konstruerad det 25 takst

olen

m, Joel Ave

t varandra ( mer grundlig

(Niels Bratts

d av grovt fy tolar med ce

erbo Wallin)

(figur 3.3.). I kontroll av

ström, Joel

yrkantsvirke entrumavstå

. Se bilaga

Inga förbind detta.

Averbo

om ånd 1100

A för

dare av

Figur 3.

bilaga A Sparren stål åter

a) Figur 3.

bilaga A Hanbjäl stål åter

.4. Förband A för skalenl n vilar i mitte

rfinns.

.5. a)-b) För A för skalenl

ke infästes rfinns centri

d vid sparre- lig ritning. S en över tvär

rband vid ha lig ritning. S

i sparrar via skt placerad

-tvärgående Se bilaga E f rgående bal

anbjälke-sp Se bilaga E f a infällning m d i sparre.

21 e balk (Foto:

för stor bild.

k via sadlin

parre (Foto:

för stor bild.

med en halv

: Niels Bratt .

g (figur 3.4.

b) Niels Bratts .

v laxstjärt (f

tström, Joel

). Inga förb

ström, Joel A

figur 3.5.a)-b

l Averbo Wa

indare av tr

Averbo Wal

b)). En förbi

allin). Se

rä eller

llin). Se

indare av

a) Figur 3.

Brattströ Stödben det inre centrisk förbinda

a) Figur 3.

Niels Br Bindbjä 3.7.a)).

omlottsk

.6. a) Förba öm, Joel Av net är vid to remstycket kt placerad f are som åte

.7. a) Förba rattström, Jo

lken är infäs Sparren vila karvad med

and vid spar verbo Wallin opp infogad t via en klo ( förbindare a rfinns vid ha

and vid binbj oel Averbo st med en g ar på det ytt d en grund in

rre-stödben.

n). Se bilaga i sparren m (figur 3.6.b) av stål, vars

anbjälken.

bjälke-sparre Wallin). Se grund infälln tre remstyck nfällning öve

22

. b) Förband a A för skale med en enke

)). Det inre r dimensione

e. b) Förban bilaga A för ning i både h

ket via sadli er en tvärgå

b) d vid stödbe enlig ritning.

el ansats (fig remstycket ä er antagits v

b) nd vid bindbj

r skalenlig ri hammarban ing likt figur ående balk

en-inre rems . Se bilaga E gur 3.6.a)). I

är fäst i bind vara dem sa

bjälke-tvärgå ritning. Se b nd och yttre r 3.4. Bindbj (figur 3.7.b)

stycke. (Fot E för stor bi I botten vila dbjälken me amma som

ående balk ilaga E för s remstycke ( jälken är i m )).

to: Niels ild.

r det över ed

för den

(Foto:

stor bild.

(figur mitten

3

I de knu förvänta sannolik betrakta

3

Vid berä och leda övriga k förband sparrarn horisont antingen reaktion

a) Figur 3.

Brattströ Beräkni Analays sig stöd förband och stöd

Figur 3.

Beräkni

3.4. För

utpunkter so as vara styv khet att defo as som leda

3.5. Bet

äkningar be ade i vid tak konstruktion

et förväntas nas mitt bet

tella krafter.

n fasta eller nskrafter i de

.8. a) Den a öm, Joel Av ngsmodelle sis 6.4.004.

benen vara som återfin dbenet bedö

.9. Beräknin ingsmodelle

rbandens

om återfinns va nog för at ormeras då ade (Sandin

traktande

etraktas den knock och y selement. A s ta upp sto

raktas som . De två stö r rullande. K

e nedre stöd

aktuella taks verbo Wallin en är framta En tidigare a belastade

nns i stödbe öms ha en c

ngsmodell s en medför d

inspänni

s i äldre taks tt kunna ta u de utsätts f , 2005, s.68

e av taksto

aktuella tak yttre remstyc Anslutning in

ra horisonte ett rullande d som återf Krafter som

den.

stolens utfor n)

gen efter at beräknings med dragkr enets nedre central roll v

som innefatt dragbelastnin

23

ingsgrad

stolar förkom upp några m för moment, 8).

olen

kstolen enlig cke. Hanbjä

nre remstyc ella krafter.

e stöd då kn finns i nedre verkar i bind

rmning. b) T

tt ha studera smodell inne

rafter (figur del (figur 3 vad gäller ta

tar bindbjälk ng [+] i stöd

mmer det of momentkraft , vilket medf

gt figur 3.8.

älke samt stö cke - stödbe

Den tvärgåe nutpunkten i

e delen av s dbjälken be

b) Takstolens b

at takstolen efattade äve

3.9.). Detta .6.b)) endas akstolens hå

ke testad i F dben (Niels B

fta glapp oc fter. De kom för att knutp

b). Sparrarn ödben är inf en betraktas ende balk s nte förvänta sparrarna be eräknas utifr

beräkningsm

s verknings en bindbjälk är i praktike st kan ta up ållfasthet.

Frame Analy Brattström,

ch förbanden mmer med st

punkten i sig

na är kontin fästa med le s som fast d som bär upp as ta upp nå etraktas som rån horisont

modell (Niel

ssätt i Frame ken. I detta f

en är orimlig p tryckbelas

ysis 6.4.004 Joel Averbo

n kan inte törsta g borde

uerliga ed i

å p

ågra m tella

ls

e

fall visade gt då det stning

4.

o Wallin).

24

3.6. Laster som verkar på konstruktionen

Utifrån SS-EN 1991-1-3 och 1991-1-4 beräknas den karakteristiska snö och vindlast som verkar på konstruktionen. Dimensionerande lastkombinationer tas fram med hjälp av Excel med

utgångspunkt från EKS 9. De lastkombinationer som anses vara dimensionerande beräknas på nytt i Frame Analysis 6.4.004 då detta program genomför en mer exakt lastkombination.

Fyra fall av kombinationer väljs:

 Lasten är maximalt symmetrisk med avseende på horisontella laster

 Lasten är maximalt osymmetrisk med avseende på horisontella laster

 Lasten är maximalt symmetrisk med avseende på vertikala laster

 Lasten är maximalt osymmetrisk med avseende på vertikala laster

Den största osymmetriska lasten vid horisontell och vertikal last uppträder i samma kombination, vilket ger oss tre fall (figur 3.10. fall (1)-(3)).

Fyra fall då endast en variabel last verkar på konstruktionen väljs:

 Snölasten är maximalt symmetrisk

 Snölasten är maximalt osymmetrisk

 Vindlasten är maximalt symmetrisk

 Vindlasten är maximalt osymmetrisk

(figur 3.10. fall (4)-(7))

3

De kraft program som ver som ant 28 komb

Figur 3.

stöd. (N

Löpn

Tabell 3

3.7. Kra

ter som verk mmet definie rkar på taks tingen rullan binationer e

.10. Kombin Niels Brattstr

nummer (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7)

3.1. Beskriv

after som

kar i takstol eras virkets stolen. För a nde eller fas enligt figur 3

nationer me röm, Joel Av

Beskrivni Största sy Största sy Störst osy Största sy Största os Största sy Största os

vning av last

verkar i t

ens beräkna

dimensione att ta reda p

sta tillsamm 3.10 och tab

ellan laster o verbo Wallin

ng

ymmetriska v ymmetriska h ymmetriska h ymmetriska s symmetriska ymmetriska v symmetriska

tfall (1) – (7)

25

takstolen

as med hjäl er och kvalit å den de st mans med sa

bell 3.1.

och stöd som n). Se tabel

vertikala ko horisontella horisontella snölast a snölast

vindlast a vindlast

).

lp av progra té, förbande örsta krafte amtliga dime

m ger 28 fal ll 3.1 för bes

mbinerad la a kombinera a kombinera

ammet Fram ens inspänn

rna betrakta ensionerand

ll. R = rullan skrivning av

ast ad last ad last

me Analysis ing samt de as de ytters de lastfall, v

nde stöd, F v lastfall (1)

6.4.004. I e laster sta stöden

vilket ger

= fast – (7).

26

3.8. Materialegenskaper vid dimensionering

Hållfasthetsegenskaperna hos trämaterialet kommer vid beräkningar antas motsvara konstruktionsvirke C18, med karakteristiska grundvärden enligt tabell 3.2. Detta antagande grundas på förslag från Bertil Johansson, Certifieringsansvarig vid SP Trätek, som studerat bilder från det aktuella objektet och då föreslagit C18 eller C24. Genom att utgå från den lägre hållfasthetsklassen C18 ligger kontrollen på säkra sidan.

C18

, , , , , , , , , , , , .

[MPa] [GPa]

18 10,8 0,4 18,4 2,2 3,4 9,0 6,0 0,30 0,56 320 380

Tabell 3.2. Karakteristiska värden för virkeskvalité C18 (Johannesson, Vretblad, 2011, s.64)

De förbindare vars tvärsnitt kunnat undersökas är kvadratiska och att döma av utseendet är de inte handsmidda. Draghållfastheten antas därför motsvara 600 MPa likt lägsta kvalitén för räfflad trädspik då kapacitet beräknas enlig SS-EN 1995-1-1. Det är även ett generellt

minimikrav på spik och Eurokoder behandlar där med inte kvalitéer lägre än så (SS-EN 14592, s.10).

3

a) Figur 3.

kraftbild beräknin Vid tryc generer utgångs summan

Figur 3 Se bilag

3.9. Kon

3.9.1.

.11. a) Anta d (Niels Brat

ng.

k (figur 3.11 rar ett tryck spunkt från S

n av samtlig

.12. Antage ga A för ska

ntroll av f

Hanbjä

agen kraftför ttström, Joe

1.) antas kra i vinkel mot SS-EN 199 ga delkapac

en kraftförde alenlig ritning

förband

älke-sparre

rdelning i fö el Averbo W

aften delas t fiberriktnin 1-1-1. Den citeter. Glap

elning i förba g. Se bilaga

27 e

örbandet vid Wallin.) Se bi

upp mellan gen. Kapac totala kapac pp i förband

andet vid dr a D för beräk

b) d tryck. b) Se

ilaga A för s

spik (F1) oc citeten vid va

citeten vid t medför att f

Vid dra delas u övre d genere fiberrik kraft b SS-EN kapaci betrakt delkap att förb rag (Niels B

kning.

ektion med skalenlig ritn

ch två areor arje kraft be tryckbelastn förbindare k ag (figur 3.1 upp mellan elen av laxs erar ett tryck ktningen. Ka eräknas me N 1991-1-1.

iteten vid dr tas som sum paciteter. Gl

bindare kan Brattström, J

motsvarand ning. Se bila

r (F2 - F3), vi eräknas med ning betrakta kan vara akt

2.) antas kr spik (F1) oc stjärten (F2) k i vinkel mo apaciteten v ed utgångsp Den totala ragbelastnin

mman av sa app i förban vara aktiv.

Joel Averbo de aga D för

ilka d as som

tiv.

raften ch arean i

, som ot vid varje punkt från ng

amtliga nd medför

Wallin).

Figur 3.

för skale

Figur 3 Wallin).

.13. Antagn enlig ritning

3.9.2.

.14. Antage Se bilaga A

na kritiska sn g. Se bilaga

Sparre

en kraftförde A för skalen

nitt i förband D för beräk

-tvärgåend

elning och k nlig ritning. S

28 Vid sni skjuvbr Detta k (figur 3 hanbjä och dra

det (Niels B kning.

de balk F k a ( P v b f E a s k kritiska snitt Se bilaga D

itt A1 (figur 3 rott när förb kontrolleras 3.13) antas v älken, och ko agkrafter en

Brattström, J

Förbandet a krafter vilke att kontrolle (figur 3.14.) På sparren vinkel mot f balken gene fiberriktning EN 1995-1- antas det fö sparren utsä kontrolleras

i förbandet för beräknin

3.13) antas bandet utsät enligt SS-E vara det sva ontrolleras d nligt SS-EN

Joel Averbo

antas inte ta t medför att eras för den som motsv kommer kra fibrerna. På

ereras ett try gen. Detta ko 1. Längs sn öreligga risk

ätts för tvär s enligt SS-E

(Niels Bratt ng.

det föreligg tts för dragk EN 1995-1-1 agaste snitt därför för bå

1995-1-1.

Wallin). Se

a upp horiso t det endast vertikala kr varar stödre aften innebä

den tvärgåe yck vinkelrä ontrolleras e nittet A1 (figu k för skjuvnin kraft, vilket EN 1995-1-1 tström, Joel

ga risk för krafter.

1. Snitt A2

tet i själva åde tryck-

e bilaga A

ontella t kommer raften F1

eaktionen.

ära tryck i ende ätt mot

enligt SS- ur 3.14.) ng då 1.

l Averbo

Figur 3.

Se bilag

a Figur 3.

kraftförd ritning. S Förband tryck. I s generer kompos 1. Arean återfinns krafter o

3.9.3.

.15. Antage ga A för ska

3.9.4.

a) .16. a) Anta delning i förb

Se bilaga D det antas in steg 1 (figur rar tryck i vin santer vid be n där stödbe s mellan de och kontrolle

Sparre

en kraftförde alenlig ritning

Stödbe

agen kraftför rbindare.(Nie D för beräkni

te kunna ta r 2.16.a)) an nkel mot fib eräkning av en möter bin essa. I steg 2 eras enligt S

-stödben D t i i K o y k e s o k

elning i förba g. Se bilaga en-inre rem

rdelning me els Brattströ ing.

upp några ntas kraften rerna i stöd v det inre rem

ndbjälken a 2 (figur 3.16 SS-EN 1995

29 Då stödben två areor (v inte ta upp n innebära try Komposante och samtidig yta vilket me kontrolleras endast spike stödbenet m och det blir kapacitet.

andet vid try a D för beräk mstycke

b ellan inre rem öm, Joel Ave

dragkrafter delas upp ö benet och b mstycket. V antas inte ta 6.b)) antas f 5-1-1.

et är tryckt id F1 och F2

några krafte yck i vinkel m

en F1 förvän gt vara förd edför att F1

s enligt SS-E en vara akti medför dock därför inte a

yck (Niels B kning.

b)

mstycke och erbo Wallin)

och komme över två are betraktas so Vidare kontro upp några förbindaren

antas krafte

2, figur 3.15) er. Båda kra mot fiberrikt ntas vara m elad över e utgör störst EN 1995-1-1

iv. Förband k att drag int

aktuellt att k

Brattström, J

h stödben. b ). Se bilaga

er endast at eor (vid F1 o om vertikala olleras det e

krafter då e ta upp sam

en fördela s ). Spiken fö afterna komm

tningen.

mycket större n betydligt m t risk. Kapac 1. Vid drag

et i nedre d te kan förek kontrollera s

Joel Averbo

b) Antagen a A för skale

tt kontrollera och F2). Kraf a och horiso

enligt SS-EN ett visst mel mtliga horiso

ig över rväntas mer e än F2

mindre citeten antas elen av komma

spikens

Wallin).

enlig

as för fterna ontella

N 1995-1- lanrum ontella

Figur 3.

Brattströ Vid bela 3.17.a)) kontrolle till att de medföra EN 1995 yttre rem

3.9.5.

a) .17. a) Anta öm, Joel Av astning anta ). Dessa kra era yttre rem et yttre rems a tryck vinke 5-1-1. Spar mstycke.

Sparre

agen kraftför verbo Wallin as horisonte after medför mstycke och

stycket är u elrätt mot fib rren kontroll

-bindbjälk

rdelning i fö n). Se bilaga ella tryckkraf r att det vid h hammarba

tformat med berriktninge

eras likt kap

30 ke

b örbandet. b) a A för skale fter fördela mantelareo and för skju d en tapp då

n på bindbjä pitel “ 3.9.2.

b)

Antagna kr enlig ritning.

sig över två rna A1-A2 (f vning enligt å kontroll sk älken och k

Sparre-tvä

ritiska snitt i . Se bilaga D å areor (vid

figur 3.17.b) t SS-EN 199 ker. Vertikal kontrolleras rgående ba

i förbandet.

D för beräkn F1 och F2, fi )) blir aktuel 95-1-1. Hän

a kraften F3

för detta en alk” där den

(Niels ning.

igur lt att nsyn tas

3 antas nligt SS- möter

a) Figur 3.

b) Sekti Wallin).

Då bind generer kontrolle arean A

a) Figur 3.

mantela skalenlig Då bind A1 (figur

3.9.6.

.18. a) Anta ion, antagen Se bilaga A bjälken är d rar då ett try eras den tvä A1 (figur 3.18

.19. a) Anta area i tvärgå ig ritning. Se bjälken är t r 3.18.a)), v

Bindbjä

agen kraftför n kritisk man A för skalen dragen (figu yck parallellt ärgående ba 8.a). Kontrol

agen kraftför ående balk v e bilaga D fö ryckt (figur ilket kontrol

älke-tvärg

rdelning i fö ntelarea i tv nlig ritning. S ur 3.18.) anta

t fiberriktnin alken för sk ll sker enligt

rdelning i fö vid tryck. (N ör beräkning

3.19.) antas lleras enligt

31 gående bal

örbandet och värgående b Se bilaga D as hela kraf ngen på bind kjuvning. De

t SS-EN 19

örbandet vid Niels Brattstr

g.

s krafterna f SS-EN 199

lk

b) h kritiskt sni balk vid drag

för beräknin ften tas upp dbjälken. Vi et antas före

95-1-1.

b) d tryck. b) Se

röm, Joel A

fördelas likt 95-1-1.

itt i bindbjälk g. (Niels Bra

ng.

p vid inskärn d mantelare eligga risk fö

ektion, anta verbo Wallin

ovan utan r

lken vid drag attström, Jo

ningen. Kraf ean A2 (figu ör skjuvbrott

agen kritisk n). Se bilag

risk för skju g.

el Averbo

ften F1

r 3.18.b)) t längs

ga A för

vning vid

Figur.3.

A för sk

3

 V

 K

 K

 D

 F k

 P a

 T t

 T a

 K

 B

3.9.7.

.20. Antage kalenlig ritnin

3.10. Ant

Virkeskvalit Kvalité på fö Knutpunkte Då förband Förutsättnin kommer att På de förba antas vara d Termiska fa till 1,0 då by Topografin av vindlast Klimatet i by Byggnaden

Taknoc

en kraftförde ng. Se bilag

taganden

é antas vara örbindare av rna komme

erhåller gla ngarna vad g

antas vara and där mätn

de samma s aktorn Ct som

yggnaden in antas vara

yggnaden b bedöms till

ck

elning i förba ga D för berä

a av C18.

v stål antas r att betrakt app antas fö gäller centr

den samma ning av spik som i övriga m ska beak nte har någr Normal vid

bedöms mot lhöra säkerh

32 andet. (Niel äkning.

s till 60 tas som led örbindare av umavstånd, a för varje ta karnas dime a delar av ko ktas vid snöl

ra värmekäl beräkning a

tsvara Klima hetsklass 1

Förban något d förbind ge upp vertika kompo friktion kompo sparre

fiberrik detta e ls Brattström

00 . ade till följd v stål vara a , dimension akstol.

ensioner inte onstruktione last för tak m

lor.

av snölast, s

atklass 2

ndet antas in drag till följd dare återfun phov till en h al kompsant osanten F2 b

medan den osanten F1 (

n med tryck ktningen och enligt SS-EN m, Joel Aver

av glapp oc aktiva vid be

er och förba

e kunnat utf en.

med U-värd

samt Terrän

nte kunna ta d av att inga

nits. Kraften horisontell o

. Den vertik bedöms tas n horisontel figur 3.20.) k i vinkel mo h kontrollera N 1995-1-1.

rbo Wallin).

ch deforma elastning

andsutformn

föras komm

de > 1,0 W/m

ngtyp I vid b a upp a

n antas och en kala

upp av la belastar ot

as för .

Se bilaga

tion

ning

mer dessa

m²K antas

beräkning

33

4. Resultat

4.1. Dimensionerande lastfall

Beskrivning Vänster sida Höger sida

Vertikal Horisontell Vertikal Horisontell (1) 6.10b. Snö som huvudlast,

symmetrisk 3,53 -0,15 3,53 -0,15

(2) 6.10b. Vind som huvudlast,

symmetrisk 2,28 -0,48 2,28 -0,48

(3) 6.10b. Snö som huvidlast vänster, vind som huvudlast höger, osymmetrisk

4,06 0,16 1,62 -0,48

(4) 6.10b. Endast snö,

symmetrisk 3,78 - 3,78 -

(5) 6.10b. Endast snö,

osymmetrisk 3,78 - 2,96 -

(6) 6.10b. Endast vind, symmetrisk

-

0,31 -0,48 -0,31 -0,48

(7) 6.10b. Endast vind,

osymmetrisk 1,31 0,54 -0,31 -0,48

Tabell 4.1. Dimensionerande laster approximerade med Excel. Se bilaga B för beräkning.