Uppsala Universitet
Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats
Höstterminen 2007
Private Equity
Portföljbolagsstudie
Författare Erik Edeen
Magnus Kassle
Pawel Wyszynski
Handledare Robert Joachimsson
Datum för ventilering 2007-11-02
Sammanfattning
Private equity-investeringar innebär kapitalsatsningar i onoterade företag med ett aktivt och tidsbegränsat ägarengagemang. Detta kan indelas beroende på tidpunkten och kapitalbehovet för investeringen och benämns: affärsänglar, venture capital och buyout. Det finns en allmän uppfattning att dessa bolag agerar som affärspirater, vilka suger ut tillgångarna i företag för att sedan sälja av det utan att tänka på konsekvenserna. Det finns en ovetskap om vad som egentligen tillför värde och på vilket sätt detta sker. På uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen skrivs därför denna uppsats. Syftet är att studera riskkapitalinvesteringar med avseende på hur portföljbolagen utvecklas beträffande tillväxt i omsättning och antal anställda, efter det att ett private equity-bolag blivit delägare.
Undersökningen har genomförts genom en kvantitativ ansats där enkäter och bokslutsdata analyserats. Då denna del är den första av två inom en 20-poängsuppsats där teori och metod behandlas, kommer empiri, analys och slutsats behandlas i nästa del.
BEGREPPSFÖRKLARINGAR Private Equity & Riskkapital
Private equity avser investeringar i onoterade företag med ett aktivt och tidsbegränsat ägarengagemang och inbegriper affärsänglar, venture capital- och buyoutföretag. Riskkapital används ofta synonymt med begreppet private equity både i branschen och i denna uppsats.
SVCA
Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) är en obunden, ideell intresseförening för företag och personer som är aktiva i den svenska riskkapitalbranschen. Föreningen har till uppgift att i olika sammanhang verka för en väl fungerande private equity-marknad i Sverige, att bland allmänheten sprida kunskap, att verka för professionell utveckling samt att främja entreprenörskap.
EVCA
European Private Equity & Venture Capital Association är den europiska motsvarigheten till Svenska Riskkapitalföreningen.
SIFR
Swedish Institute for Financial Research har som mål att genomföra och stimulera forskning av hög kvalitet inom ämnet finansiell ekonomi. SIFR vill även minska gapet mellan akademisk forskning och praktiskt tillämpning inom den finansiella sektorn.
EBITDA
EBITDA (Earnings before interest, taxes, depreciaion and amortization) är ett intäktsmått som visar resultat före finansiella poster, skatt, avskrivningar och nedskrivningar.
Small Cap
Bolag som har ett börsvärde understigande 150 miljoner euro.
Mid Cap
Bolag som har ett börsvärde mellan 150 miljoner euro och 1 miljard euro.
Large Cap
Bolag som har ett börsvärde över 1 miljard euro.
A-listan
Stockholmsbörsen var tidigare uppdelad tre listor: A-listan, O-listan och Nya Marknaden. På A-listan återfanns de större börsbolagen. Listorna försvann i och med införandet av ovanstående definitioner av small cap, mid cap och large cap.
MM Partner
MM Partner säljer och producerar ekonomisk marknadsinformation till beslutsfattare i svenskt näringsliv. Information som används under hela affärsprocessen; för analys, marknadsbearbetning och försäljning
Innehåll
1 Inledning ... 1
1.1 Problemdiskussion ... 3
2 Private Equity-marknaden ... 4
2.1 Affärsänglar... 5
2.2 Venture Capital ... 6
2.2.1 Såddfinansiering... 6
2.2.2 Start-up... 7
2.2.3 Expansion ... 7
2.3 Buyout ... 7
2.4 Sysselsättning som tillväxtfaktor ... 9
2.4.1 Resultat från tidigare studier ... 10
2.5 Omsättning som tillväxtfaktor... 13
2.5.1 Resultat från tidigare studier ... 14
3 Metodologiska frågor ... 18
3.1 Beräkning av tillväxt ... 18
3.2 Modell vid beräkning av tillväxt ... 19
3.3 Tillvägagångssätt vid beräkning av tillväxt ... 20
3.4 Enkätstudien ... 21
3.5 Datainsamling... 22
3.6 Informationssökning/Källor ... 22
3.7 Källkritik ... 23
Källförteckning ... 24
Skriftliga källor ... 24
Elektroniska källor ... 25
Konferenser ... 25 Bilagor ... I
Bilaga 1: Portföljbolagsstudie 2007 ...I Bilaga 2: Lista över private equity-företag i undersökningen... IV
1 Inledning
"Jag är mycket, mycket frågande inför dessa riskkapitalisters sätt att bryta sönder företag"1
-Göran Persson
Denna kommentar speglar en allmän uppfattning att private equity-bolag ofta setts som affärspirater, vilka suger ut tillgångarna i företag för att sedan sälja av det utan att tänka på konsekvenserna. Det finns en ovetskap om vad som egentligen tillför värde och på vilket sätt detta sker. Efter att ha avträtt sin position som Sveriges statsminister höll Göran Person ett år senare i september 2007 ett tal vid Nordic Capitals möte, och utryckte sig då enligt följande.
“Riskkapitalbranschen bygger värden och skapar jobb”2
-Göran Persson
Detta visar på två helt skilda meningar om vad private equity tillför samhället, vilket gör ämnet intressant och aktuellt.
I dagens moderna ekonomi måste ett land eller en region vara innovativ för att stärka sin konkurrenskraft. Förr stod stora, väl etablerade producenter för nytänkandet och skapandet av nya arbetstillfällen. Detta är under förändring, stora företag flyttar sin produktion till lågkostnadsländer samtidigt som de specialiserar sin verksamhet i allt högre grad. Idag skapas innovativa lösningar allt oftare av mindre företag. En viktig faktor vid uppbyggnads- och tillväxtfaserna hos dessa företag är kapitaltillgången. Private equity-företagen hjälper till med detta genom att tillföra kapital via investeringar samt bidrar med ett aktivt ägarengagemang.
Detta engagemang ger en möjlighet till vidareutveckling.3 De nystartade företagen har ofta ett svagt kassaflöde vilket medför en hög kreditrisk. Detta försvårar möjligheten för dessa bolag att ta lån hos banker. För att behålla den ekonomiska tillväxten och skapa nya arbetstillfällen måste regeringar runtom i världen förstå vikten av vad som gynnar entreprenörskap. Flera
1 Göran Persson fd. stadsminister, Dagens Industri den 1 september, 2006.
2 Göran Persson, konsult, talare på Nordic Capitals investerarmöte i september 2007.
3 Andreas Isaksson, Studies on the venture capital process, (Umeå: Print & Media, 2006), s. 1-2.
regeringar har inarbetade policys för detta och en viktig förutsättning för dessa är tillgången till riskkapital.4
Den amerikanska private equity-marknaden har spelat en avgörande roll för utvecklingen av stora amerikanska företag, såsom Microsoft, Apple och Intel. Framgångarna har stimulerat den europeiska riskkapitalmarknadens utveckling och tillväxt för att idag vara nästan lika stor som den amerikanska.5 Enligt den senaste undersökningen utförd av European Venture Capital Association (EVCA) är den svenska private equity-marknaden den största i Europa, mätt i procent av BNP.6 Sveriges riskkapitalmarknad har formats av utvecklingen i USA och Storbritannien, och det var först i början på 1980-talet som de första svenska riskkapitalbolagen bildades. Marknaden har sedan dess haft flera upp och nedgångar och är nu inne i den tredje stora vågen av tillväxt.7 Det är några av förklaringarna till varför branschen fått ökad medial uppmärksamhet på senare tid.
Intresset för ämnet fick författarna genom studier inom finansiering vid olika universitet i USA. Diskussioner om private equity hölls och specifika fallstudier inom området löstes.
Under utbytesperioden köpte Blackstone upp Equity Office Properties Trust för en summa motsvarande närmare 40 miljarder dollar. Intresset förstärktes ytterligare genom en livlig debatt i amerikansk media. Genom kontakter i USA gavs möjligheten att gå på SIFRs (Swedish Institute for Financial Research) konferens inom private equity i Stockholm vid slutet av augusti månad. Konferensen var en blandning av näringslivsrepresentanter och akademiker från världens främsta lärosäten. Under dessa dagar fick gruppen en bred förståelse av vad företagsrepresentanter från branschen, banker och professionella investerare trodde om framtiden för marknaden. Författarna fick även ta del av nya studier av professorer från bl.a.
Harvard och Oxford. Dessa kom att ge en ökad kunskap i ämnet. Författarna deltog på ytterligare en konferens, Nordic Private Equity Congress. Här hölls presentationer av bland annat Philip Yea, VD för 3i, och Mark Kwamme, partner på Sequoia Capital, några av världens ledande riskkapitalbolag. Efter att ha inspirerats av talarna inleddes samtal med Svenska Riskkapitalföreningen, SVCA, om möjligheten att skriva en uppsats åt dem. Ett samarbete med SVCA initierades och arbetet kommer att ligga till grund för föreningens årliga undersökning av deras medlemmars portföljbolag.
4 Hans Landström, Handbook of Research on Venture Capital, (Great Britain: MPG Books Ltd, 2007), s. ix
5 Isaksson, 2006, s. 1.
6European Venture Capital Association, Investments by country of destination, EVCA Yearbook 2007.
7 Mikael Nyman, Riskkapital (Stockholm: Nordstedts Juridik, 2002), s. 554-555.
1.1 Problemdiskussion
Intresset för riskkapital och dess påverkan på samhällsekonomin har ökat hos politiker, akademiker och näringsliv i takt med att denna typ av investering blivit allt vanligare.
Följande frågor har ställts allt oftare: ”Tillför private equity-företagen värde till sina portföljbolag?” och ”Hur har utvecklingen sett ut hos de bolag som private equity-bolagen investerat i jämfört med bolag som inte haft någon inblandning av private equity?" Sektorn har fått dåligt rykte i media då branschen ofta ansetts ha fokus på kortsiktiga vinster och genererat dessa genom stora kostnadsbesparingar. Är kritiken på dessa frågor befogad?
Tidigare genomförda undersökningar i Sverige har använt empirisk data och från dessa har generella slutsatser dragits.8 Till skribenternas vetskap har få undersökningar med teoretisk förankring genomförts i Sverige. Författarna ser därför fram emot att med hjälp av en teoretisk utgångspunkt, och empirisk datainsamling ta reda på om de svenska private equity- bolagen tillför något värde till de bolag de investerat i. Värdeskapande kan vara att generera avkastning till aktieägarna, öka omsättningen, skapa nya jobb, förbättra marginaler eller att ha en hållbar långsiktig utveckling för företaget.
Uppsatsen har för avsikt att undersöka vad private equity-bolagen tillför portföljbolagen och samhället. Då denna studie skrivs på uppdrag av SVCA har diskussioner förts med föreningen för att komma fram till bra värden att mäta. För samhället är effektiviteten och lönsamheten hos företag inte det viktigaste. Viktigt är att människor har ett jobb att gå till och då krävs att omsättningen hos företagen ökar. Då föregående års studier fokuserat på tillväxt i omsättning och anställda behålls samma parametrar för att få en kontinuitet i undersökningarna. Syftet med denna studie blir således att studera riskkapitalinvesteringar med avseende på hur portföljbolagen utvecklas beträffande tillväxt i omsättning och antal anställda, efter det att ett private equity-bolag blivit delägare. För att ett portföljbolag ska omfattas av studien ska ett riskkapitalföretag ha gjort en investering i ett portföljbolag under tidsperioden 2001-2006 och detta portföljbolag ska fortfarande befinna sig i riskkapitalbolagets ägarportfölj.
8 Tidigare portföljbolagsstudier fån Svenska Riskkapitalföreningen, genomförda åren 1999, 2004 och 2005.
2 Private Equity-marknaden
I uppsatsen används begreppet riskkapital synonymt med private equity. Private equity definieras enligt EVCA som samlingsnamnet för industrin som en helhet.
Figur 1. Illustration av den svenska private equity-marknaden. Hämtat från Svenska Riskkapitalföreningen.9
Riskkapitalinvesteringar innebär kapitalsatsningar i onoterade och noterade bolags egna kapital med ett aktivt och tidsbegränsat ägarengagemang (fig.1). Marknaden inkluderar tre typer av aktörer: affärsänglar, venture capital och buyout (fig. 1). En private equity- investering tillför kapital som används för att nå ökad tillväxt och för att förbättra utvecklingsmöjligheterna för portföljbolaget, i vilken ordning detta sker kan ses i figur 2 nedan.10 Den formella riskkapitalmarknaden (venture capital och buyout) består huvudsakligen av tre typer av investerare: statliga institutioner, privata investerare och koncerner.11 Större delen av investeringarna sker genom fonder och institutioner och aktörerna är av professionell karaktär.12
9 Svenska Riskkapitalföreningen, 2007, Den svenska riskkapitalmarknaden, (2007.10.05.) http://www.svca.se
10 Ibid.
11 Nyman, 2002, s. 27.
12 Stephen A. Ross et al., Corporate finance (New York: McGraw-Hill/Irvin, 2002), s. 554-555.
Figur 2. Figuren visar hur företagets utvecklig ställs i relation till kapitalbehovet och vilka investeringstyper som förekommer på olika nivåer. Hämtat från Svenska Riskkapitalföreningen.13
2.1 Affärsänglar
En affärs- eller företagsängel är en privatperson som tillför kapital och affärsmässig kunskap till nystartade företag med tillväxtpotential. En affärsängel är ofta en förmögen person som vanligtvis investerar sitt kapital i tidiga utvecklingsstadier hos företag. Syftet är att med ett aktivt ägarengagemang och kapital hjälpa bolaget att växa och utveckla detta för att tjäna pengar på en framtida avyttring.14
”När jag först går in vill jag göra det ensam och bara riskera mina pengar. På det sättet får jag entreprenörens fulla uppmärksamhet och det känns bäst så” 15
- Affärsängeln HK
13 Svenska Riskkapitalföreningen, 2007, Den svenska riskkapitalmarknaden, (2007.10.05.) http://www.svca.se/
14 Stephen A. Ross et al., Fundamentals of Corporate Finance (New York: McGraw-Hill/Irvin, 2006), s. 500.
15 Peter Helle, Affärsänglar (Stockholm: Ekerlids Förlag, 2004), S.20-22
Affärsänglarna arbetar mer eller mindre aktivt i de onoterade företagen där de investerar.
Ängelverksamheten lyfter det nystartade företaget till en ny nivå men för att kunna utvecklas ytterligare krävs ofta större investeringar, kontaktnät och kunnande, något som venture capital-bolagen kan bidra med. Affärsänglarna och venture capital-bolagens verksamhet är i många fall beroende av varandra och kan närmast ses som en förutsättning för varandra.
Affärsänglar benämns ofta synonymt med informellt riskkapital, vilket skiljer sig från formellt riskkapital (venture capital och buyout).16
2.2 Venture Capital
Det finns ingen exakt definition av termen venture capital, men generellt handlar det om tillförandet av kapital i tidiga faser hos företag. Dessa typer av investeringar sker innan företaget blivit publikt.17
För att reducera risken vid en venture capital-investering är den ofta uppdelad i flera steg. För varje steg investeras tillräckligt med kapital för att nå till nästa nivå. Förstastegsfinansiering kan innebära att få en prototyp färdigställd, och en produktionsplan utarbetad. En andrastegsfinansiering kan vara avgörande för att påbörja produktionen, marknadsföringen och distributionen av produkten. Det kan finnas många steg som dessa, och varje steg representerar en milsten i tillväxten av företaget.18 Det blir allt vanligare att venture capital- företag specialiserar sig på investeringar i olika investeringsstadier. Dessa delas vanligtvis in i sådd, start-up och expansion.19
2.2.1 Såddfinansiering
Innan ett företag har startats upp och produktionen tagit fart utvärderas affärsidén. Kapital som erhålls för denna typ av utveckling och utvärdering kallas såddfinansiering. I regel är det entreprenörer, uppfinnare och forskare som står bakom dessa idéer. Denna investeringsfas ses som den i mest riskfyllda. Listan på potentiella risker kan göras lång, däribland kan nämnas dålig finansiell kontroll, att produkten inte fungerar som tänkt, produktlanseringsproblem samt att affärsidén inte är kommersiellt gångbar.20
16 Helle, 2004, s. 41.
17 Ross et al, 2006, s. 500.
18 Ibid., s. 500.
19 Landström, 2007, s. 258-260.
20 Nyman, 2002, s. 45-46.
2.2.2 Start-up
Investeringar i start-up fasen sker då ett företag varit aktivt under en kortare period.21 I denna investeringsfas finns det ofta ett utvecklat affärskoncept som inkluderar marknads- undersökningar för produkten eller tjänsten. Kapital investeras huvudsakligen för att utveckla produkten samt att lansera denna. Här utreds de teknologiska, marknads- och tillverknings möjligheterna och analyseras i relation till affärsplanen.22
2.2.3 Expansion
Ett redan etablerat företag kan behöva ytterliggare kapital för att kunna expandera till nya marknader, eller lansera nya produkter.23 Detta oberoende av om bolaget går med vinst eller förlust. Som en del av expansionsfasen inkluderas även turnaround-investeringar.24 Ett företags utveckling går normalt i cykler. Om en negativ trend aktualiseras krävs åtgärder för att komma ur denna, och omvända den i en positiv riktning. Den typ av investeringar som sker i bolag som befinner sig i liknande situationer brukar kallas turnaround-investeringar.
Turnaround utgör en liten del av private equity-marknaden men det finns företag som specialiserat sig på denna investeringsfas.25
2.3 Buyout
Buyout är den senare delen av en private equity-investering och sker när företaget har genomgått den första tillväxtperioden samt har en stabil verksamhet. Investeringarna här sker ofta i någon form av uppköp. Det är investeringar som sker i mogna företag, ofta med stabila kassaflöden och där riskkapitalbolaget tar en majoritetspost eller ett helägande av företaget.
Detta finansieras delvis med hjälp av externa lån. Sett till belopp är detta den största formen av riskkapitalinvestering.26 Den aktiva ägarrollen utgör ofta en funktion vid tillsättandet av styrelseposter, instiftandet av kontrollsystem för rapportering samt skapandet av incitamentsprogram för ledningen, som ofta har ägande i bolaget. Som tabell 1 visar kan buyouts ta många olika former.27
21 Nyman, 2002, s. 46.
22 Landström, 2007, s. 255-257.
23 Nyman, 2002, s. 47.
24 Ibid., s. 47.
25 Ibid., s. 48.
26 Ibid., s. 47.
27 Landström, 2007, s. 282-283.
Tabell 1 Definitioner av buyouts.28
Leveraged buyout (LBO) Utomstående LBO företag som huvudägare, med lånefinansiering
Management buyout (MBO) Existerande ledning köper ut andra ägare
Management employee buyout Existerande ledning och anställda blir huvudägare (MEBO)
Management buy-in (MBI) Utomstående individer köper ut andra ägare Buy-in Management Buyout (BIMBO) Hybrid Buy-in/Buyout
Investor led buyout (IBO) Venture capital-företag initierar köp, ledningen tillför visst kapital
Leveraged build-up (LBU) Konsolidering av flera företag för att uppnå högre vinst
Termen leveraged buyout (LBO) används för att beskriva uppköp som är lånefinansierade.29 På grund av den höga skuldsättningsgraden tar private equity-företaget en stor risk. Speciellt på 1980-talet var denna risk framträdande då flera uppmärksammade buyouts ledde till att de företag som köptes upp senare gick i konkurs. Anledningen var att skuldsättningsgraden var närmare 100 % vilket ledde till att det räntebetalningarna var så pass höga att företagens operationella kassaflöde inte räckte för att hålla företaget flytande.30
En management buyout (MBO), är i normalfallet existerande företag eller verksamheter som köps av ett nybildat företag. Det nybildade företaget ägs eller kontrolleras av ett private equity-bolag tillsammans med ledningen för det tidigare bolaget.31 I de flesta fall köper ledningen ut alla utomstående aktieägare, då ledningen besitter den kompetens som krävs för att öka tillväxten.32 MBOs involverar vanligen en mindre grupp från den högre ledningen, men beroende på omständigheterna kan kapital tillföras från andra delar av ledningen och anställda. Det som då skapas är en management empolyee buyout (MEBO). MEBOs har sina fördelar då det är viktigt att knyta de anställdas humankapital till företaget, t.ex. då ett företag verkar över ett stort geografiskt område vilket försvårar en direkt och snabb beslutsprocess.33
28 Landström, 2007, s. 283.
29 Nyman, 2002, s. 50.
30 Landström, 2007, s. 282.
31 Nyman, 2002, s. 49-50.
32 Landström, 2007, s. 282-283.
33 Ibid., s. 283.
En management buy-in (MBI), är enkelt sett en MBO där de ledande personerna kommer utifrån. Vad som skiljer sig från en MBO är att MBIs tar en högre risk då de kommer utifrån och inte har fördelen av att ha insiderkunskap om hur verksamheten fungerar. För att lösa detta problem kan en hybrid av buy-in/management buyouts (BIMBO) genomföras för att dra fördel av den entreprenörsanda som personerna utifrån besitter, samtidigt som insiderkunskapen tillvaratas.34
Investor-led buyouts (IBOs) innebär att ett helt företag eller en division köps upp av ett riskkapitalföretag. Detta bolag låter antingen den sittande ledningen driva företaget vidare, tillsätter en ny ledning eller låter en mix av dessa driva företaget.35
Leveraged build-ups (LBUs) är när ett riskkapitalbolag konsoliderar flera företag till ett enda stort företag. Det nyskapade bolaget har möjligheten att uppnå högre vinster genom denna sammanslaggning än bolagen var för sig. Detta genom skalfördelar och en större tillgång till kapital.36
2.4 Sysselsättning som tillväxtfaktor
”Arbete utgör grunden för ekonomisk och social välfärd för såväl den enskilde som samhället i helhet. Medborgarnas arbete utgör den helt dominerande källan för att finansiera den offentliga välfärden. Det är ytterst genom människors arbete som de gemensamma kostnaderna för skola, vård och omsorg, liksom för de olika trygghetssystemen, finansieras”. 37
- 2008 års statsbudget
Detta är ett utdrag från propositionen till 2008 års statsbudget. Hög sysselsättning är viktig för Sverige och våra beslutsfattare enligt ovanstående text. Det är då inte konstigt att private equity-sektorn fått ett dåligt rykte då branschen ofta ansetts ha fokus på kortsiktiga vinster, och genererat dessa genom stora kostnadsbesparingar och personalnedskärningar. Nyligen genomförda undersökningar visar motsatsen. En sammanställning av 12 olika studier visar att både tillväxten i antalet anställda och skatteintäkter i många länder har ökat som en effekt av
34 Landström, 2007, s. 283.
35 Ibid., s. 283.
36 Ibid., s. 283.
37 Regeringens proposition 2007 08:01, Budget propositionen för 2008, s. 24.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/08/81/69/1455d424.pdf
riskkapitalbolagens investeringar.38 Att riskkapitalbolagen genomför kostnads- effektiviseringar i de företag de investerar är däremot vanligt förekommande. Upp till en tredjedel av tillväxten i EBITDA kommer från kostnadsbesparingar. Trots dessa besparingar var antalet anställda samma eller högre i 60 % av fallen vid tiden för utträdet ifrån bolaget relativt inträdet i bolaget, för private equity-investeringar i Europa. En mer detaljerad analys av den europeiska marknaden visade att sysselsättningen i verksamheter med riskkapitalbolag som ägare, växte i genomsnitt med 5 % per år i Storbritannien, Tyskland och Frankrike där två tredjedelar av affärerna fullföljdes. Detta kan jämföras med referensgruppen bestående av publika bolag som växte med i genomsnitt 3 % per år.39
2.4.1 Resultat från tidigare studier
Antalet sysselsatta är ett bra mått på tillväxt om denna mäts över en viss period.40 SVCA har i tidigare portföljbolagsstudier mätt tillväxten i antalet anställda hos svenska portföljbolag efter en private equity-investering.41 Den senaste studien som genomfördes 2006 och täckte perioden 2000-2005, visade att tillväxten i antalet anställda hos samtliga portföljbolag uppgick till 9,9 % per år, samtidigt var tillväxten hos samtliga svenska aktiebolag 0 % per år under mätperioden. Nedan (fig. 3) redovisas venture-fasens tillväxt som var 10,8 % per år under perioden samt buyout-fasens tillväxt som var 4,2 % per år. Dessa siffror är högre än någon av referensgruppernas tillväxt, där SSE mid cap hade den högsta tillväxten på 2,7 %.42
38 ATKearney, Creating new jobs and value with private equity, (Chicago, 2007), s. 4-8.
39 Ernst & Young, How do private equity investors create value?, (2007), s. 3-4.
40 Davila, A et al. Venture capital financing and the growth of start-up firms, (Journal of business venturing, 2003), s. 698.
41 När ordet tillväxt användas framöver i detta stycke kommer detta att syfta på genomsnittlig årlig mediantillväxt.
42 Svenska Riskkapitalföreningen & NUTEK, Portföljbolagsstudie 2006, (Stockholm, 2006), s. 2, 8, 9, 22, 29 och 36.
9,9%
10,8%
4,2%
2,7% 2,5%
0,0%
-2,4%
SSE Small Cap
-4,0%
-2,0%
0,0%
2,0%
4,0%
6,0%
8,0%
10,0%
12,0%
Samtliga portföljbolag
Venture Buyout SSE Mid Cap SSE Large
Cap
Alla Svenska aktiebolag
Figur 3. Illustration över den årliga genomsnittliga tillväxten under perioden 2000-2005 hos antalet anställda för de svenska portföljbolagen och dess referensgrupper. Hämtat från Svenska Riskkapitalföreningens portföljbolagsstudie 2006.43
2005 års portföljbolagsstudie, vilken mätte tillväxten under perioden 1999-2004 visar liknande resultat som studien från 2006. Tillväxten hos samtliga portföljbolag var 7,3 % per år under den givna perioden (fig. 4). Referensgruppen, samtliga svenska bolag med en omsättning mellan 0 till 15 mdr44, hade en årlig tillväxt på 1,5 %. 2005 års studie delade upp venturefasen i, sådd & start-up samt expansion. Detta ger en bättre översikt av tillväxten i de olika faserna. Buyout-fasen hade en årlig tillväxt på 1,1 %. Sådd & startup-fasens årliga mediantillväxt i antalet anställda var 15,2 % och expansion-fasen hade en årlig tillväxt på 4,7
%. En närmare titt på figur 4 visar att dessa siffror, undantaget buyout, är högre än de givna referensgruppernas tillväxt, där referensgruppen med 10 mkr – 1 mdr har den högsta tillväxten på 2,7 %. De studier som tidigare genomförts visar att portföljbolag växer snabbare om de erhållit kapital i form av en private equity investering. Undantaget är 2004 års studie
43 Svenska Riskkapitalföreningen & NUTEK, Portföljbolagsstudie 2006, (Stockholm, 2006), s. 2, 8, 9, 22, 29,och 36.
44 I princip alla svenska aktiebolag
där buyout bolagens tillväxt var 0,4 % lägre än sin referensgrupps (0 – 15mdr) tillväxt som var 1,5 % (fig. 4).45
7,3%
1,1%
15,2%
4,7%
2,7%
2,0% 1,5%
0%
Omsättning 0-10 Milj. kr 0,0%
2,0%
4,0%
6,0%
8,0%
10,0%
12,0%
14,0%
16,0%
Samtliga portföljbolag
Buyout Sådd &
Startup
Expansion Omsättning
10 milj. - 1 miljard kr
Bolag på A- listan
Omsättning 0 - 15 miljarder kr
Figur 4. Illustration över den årliga genomsnittliga tillväxten under perioden 1999-2004 hos antalet anställda för de svenska portföljbolagen och dess referensgrupper. Hämtat från Svenska Riskkapitalföreningens portföljbolagsstudie 2005. 46
Davila et al. har undersökt tillväxten hos antalet anställda då riskkapital varit inblandat. De analyserade bl.a. hur start-up-bolag utvecklades efter att de fått en injektion av riskkapital och deras studie omfattar omkring 170 företag. Figur 5 visar den genomsnittliga storleken på företagen som undersöktes. För varje månad är tillväxten i antalet anställda högre hos företag som är uppbackade av riskkapitalbolag än hos företag utan denna uppbackning (fig. 5). 47
45 Svenska Riskkapitalföreningen & NUTEK, Utvecklingen för riskkapitalbolagens portföljbolag 1999-2004, (Stockholm, 2005), s. 9, 27, 33, 40.
46 Ibid. s. 9, 27, 33, 40.
47 Davila et al., 2003, s. 697-698.
Figur 5. Illustration av tillväxten i antalet anställda från första investeringstillfället och 45 månader framåt i tiden. En distinktion har gjorts mellan riskkapitaluppbackade företag och icke- riskkapitaluppbackade företag. Från artikeln ”Venture capital financing and the growth of start-up firms”, 2003. 48
Utfallet från Svenska Riskkapitalföreningens första studie som genomfördes 1999, visar ett tydligt samband mellan riskkapitalinvesteringar och tillväxten i antal anställda. Då var den genomsnittliga tillväxten 18 % hos portföljbolagen. Hos referensgruppen, samtliga börsnoterade företag, var tillväxten 6 % per år. Perioden för denna undersökning var 1994- 1997.49 Anledningen till ingen graf från studien som gjordes 1999 presenteras är att ingen specifik inledning i de olika faserna gjordes.
Hypothes1: Efter att en private equity-investering genomförts, är den genomsnittliga årliga mediantillväxten i antalet anställda högre i dessa portföljbolag, i alla faser, under ett riskkapitalbolags innehavsperiod jämfört med referensgrupperna.
2.5 Omsättning som tillväxtfaktor
Det är svårt att se ifall ett företag är framgångsrikt eller ej genom att bara se till omsättningen under en kortare tidsperiod. Om denna faktor i stället studeras över en längre period kan en
48 Davila et al., 2003, s. 698.
49 NUTEK, Effekter av venture capital i Sverige, (Stockholm, 1999), s. 19.
slutsats dras ifall ett företag växer eller ej.50 Jämförs sedan denna tillväxtsiffra med en referensgrupp går det att urskilja hur företaget växer i förhållande till branschen.51
Att investera i företag som har en hög tillväxtpotential i försäljning och resultat kallas för
”growth investing”. Här planerar investeraren att behålla sitt ägandeskap i företaget under en längre tid. Denna investeringsstrategi beskrevs redan under 1940- och 1950-talet av Phil Fisher. När investeraren gör en bedömning av företaget försöker denne se till tillväxtpotentialen i försäljning och inkomst samt att denna tillväxt motsvarar ett minikrav ställt av investeraren. Riskkapitalisten vänder sig ofta till nya företag, nya industrier och marknader för att finna den största potentiella tillväxten.52 Venture capital-bolagen som gör en finansiell genomgång av olika objekt inför sina investeringar ser ofta till potentialen i tillväxt hos marknaden som helhet. En bra potential ses som en viktig faktor för en framtida tillväxt hos portföljbolaget i fråga.53
2.5.1 Resultat från tidigare studier
SVCA har tidigare gjort portföljbolagsstudier där omsättningstillväxten har undersökts.
Studierna har visat en genomgående trend under åren de genomförts. Den senast genomförda studien utfördes 2006 och omfattade åren 2000-2005. Resultatet visade att medianen för årlig genomsnittlig tillväxt för samtliga svenska portföljbolag var 23,0 % per år (fig. 6). Detta kan jämföras med en omsättningsökning hos samtliga svenska aktiebolag på 1,8 % per år. Från figur 6 nedan kan noteras att buyout, 10,1 %, och venture, 31,1 %, har en högre tillväxt än sina referensgrupper. För buyout är referensgruppen SSE large cap, 4,8 %, och för venture, SSE small och mid cap, 2,9 % respektive 6,2 % (fig. 6).54
50 Robert Neubig, Sales Growth - Fact or Fiction?, (Accounting Review; Jan 1964), Vol. 39 Issue 1, s. 86.
51 Damodaran, Aswath, Investment Valuation 2nd edition (New York: Wiley Inc, Kap.2, 2002), s. 11.
52 Damodaran Online: Home Page for Aswath Damodaran, Investment Valuation - 2nd Edition (10/17/2007) http://pages.stern.nya.edu/~adamodar/New_Home_Page_articles/valbasics.htm
53 Landström, 2007, s. 263.
54 Svenska Riskkapitalföreningen & NUTEK, Portföljbolagsstudie 2006, (Stockholm, 2006), s. 2, 8, 9, 22, 29, och 36.
31,1%
23,0%
10,1%
2,9%
6,2% 4,8%
1,8%
0,0%
5,0%
10,0%
15,0%
20,0%
25,0%
30,0%
35,0%
Venutre Samtliga portföljbolag
Buyout SSE Small Cap
SSE Mid Cap SSE Large Cap
Alla Svenska aktiebolag
Figur 6. Illustration över den årliga genomsnittliga tillväxten under perioden 2000-2005 i omsättning för de svenska portföljbolagen och dess referensgrupper. Hämtat från Svenska Riskkapitalföreningens portföljbolagsstudie 2006.55
Studien som genomfördes året innan, 2005 (fig. 7), visade att mediantillväxten hos samtliga portföljbolag var 21,0 %. Referensgruppen, samtliga svenska bolag med en omsättning mellan 0 till 15 mdr, hade en genomsnittlig mediantillväxt på 1,5 % per år. Undersökningsperioden för denna studie var 1999-2004. Här har buyout växt med 6,1 %, sådd & expansion med 67,4
% respektive 12,4 % (fig. 7). Referensgruppen för buyout växte med 7,0 %, såddfasens referensgrupp hade en negativ tillväxt på 2,8 %, och expansionfasens referensgrupp växte med 6,5 % (fig. 7). De studier som tidigare genomförts har kommit fram till att portföljbolagen har en högre tillväxttakt efter en private equity-investering. Undantaget är 2004 års studie där buyout bolagens tillväxt var 0,9 % lägre än referensgruppen.56
55 Svenska Riskkapitalföreningen & NUTEK, Portföljbolagsstudie 2006, (Stockholm, 2006), s. 2, 8, 9, 22, 29, och 36.
56 Svenska Riskkapitalföreningen & NUTEK, Utvecklingen för riskkapitalbolagens portföljbolag 1999-2004, (Stockholm, 2005), s. 9, 27, 33, 40.
21,0%
6,1%
67,4%
12,4%
6,5% 7,0%
-2,8% 1,5%
-10,0%
0,0%
10,0%
20,0%
30,0%
40,0%
50,0%
60,0%
70,0%
80,0%
Samtliga portföljbolag
Buyout Sådd Expansion Omsättning 0 - 10 miljoner kr
Omsättning 10 miljoner - 1 miljard kr
Bolag på A- listan
Omsättning 0 - 15 miljarder kr
Figur 7. Illustration över den årliga genomsnittliga tillväxten under perioden 1999-2004 i omsättning för de svenska portföljbolagen och dess referensgrupper. Hämtat från Svenska Riskkapitalföreningens portföljbolagsstudie 2005.57
Utfallet från svenska riskkapitalföreningens första studie som genomfördes 1999, visar ett tydligt samband mellan riskkapitalinvesteringar och omsättningstillväxt. Då var genomsnittliga tillväxten 18,5 % hos portföljbolagen. Hos referensgruppen, samtliga börsnoterade företag, var tillväxten 9 % per år. Perioden för denna undersökning var 1994- 1997.58 Anledningen till ingen graf från studien som gjordes 1999 presenteras är att ingen specifik indelning i de olika faserna gjordes.
Kritik har riktats mot att private equity-bolagen endast tänker på att maximera den kortsiktiga vinsten, att de reducerar kostnaderna för att få största möjliga vinst under sin tid som ägare i företaget. Kritik har även riktats mot att dessa företag växer genom förvärv och inte organiskt.
Det finns flera studier som visar att detta är missvisande.59 En nyligen genomförd studie av
57 Svenska Riskkapitalföreningen & NUTEK, Utvecklingen för riskkapitalbolagens portföljbolag 1999-2004, (Stockholm, 2005), s. 9, 27, 33, 40.
58 NUTEK, Effekter av venture capital i Sverige, (Stockholm, 1999), s. 19.
59 ATKearney, 2007, s. 1.
Ernst & Young visar motsatsen till vad många tidigare trott; två tredjedelar av tillväxten i EBITDA är organisk och inte förvärvsrelaterad. För att öka denna siffra har stora satsningar gjorts för att bland annat öka omsättningen i företaget. Och enligt undersökningen är detta ett tydligt tecken på att private equity-bolagen har som aviskt att öka omsättningen i företaget för att i sin tur göra det mer effektivt och generera större vinster. 60
Hypothes2: Efter att en private equity-investering genomförts är den genomsnittliga årliga mediantillväxten i omsättning högre i dessa portföljbolag, i alla faser, under ett riskkapitalbolags innehavsperiod jämfört med referensgrupperna.
60 Ernst & Young, 2007, s. 3.
3 Metodologiska frågor
Undersökningen som ligger till grund för studien genomförs med hjälp av en kvantitativ ansats. Data i den kvantitativa metoden möjliggör beräkningarna för ett genomsnitt av företagen och branschen. Metoden ger också en möjlighet att vara konsekvent vilket underlättar att dra slutsatser. Då studien skrivs på uppdrag av SVCA kommer den metod som använts vara i stil med föregående års studier för att göra studierna jämförbara. På detta sätt kan kontinuiteten i undersökningarna behållas, vilket gör det lättare att snabbt finna vad som eftersöks.
3.1 Beräkning av tillväxt
För att kunna komma fram till om portföljbolagen växer mer än företag som inte erhållit finansiering av riskkapitalbolag måste en mätmetod väljas och tillväxtfaktor definieras. Detta har författarna gjort i samråd med SVCA.
För mäta tillväxt har förändring i antal anställda och omsättning valts som tillväxtfaktorer.
Dessa faktorer antas tillsammans ge en bra bild av om ett företag växer. Andra mått på tillväxt som diskuterades var: resultatet, det egna kapitalet, det totala kapitalet och geografisk tillväxt.
Anledningen till att tillväxt i antal anställda använts är att detta mått ger en bra bild av tillväxtens betydelse för samhällsekonomin, dvs. om private equity-bolagen bidrar till en ökad sysselsättning. En annan faktor som talar för detta mått är att antal anställda ger en ögonblicksbild, vilken är svår att påverka genom att ändra redovisningsmetod eller räkenskapsår på samma sätt som bokslutsdata. I och med detta undviks mättekniska problem som kan uppstå då bokslutsdata analyseras. Omsättning som tillväxtfaktor valdes efter att författarna undersökt tidigare genomförda studier inom området. Där användes omsättning ihop med andra faktorer som en multipel. Då multiplar används för att mäta effektivitet och lönsamhet, inte tillväxt, valde författarna att endast använda sig av omsättning. Ett företag kan helt enkelt inte växa på lång sikt utan att omsättningen stiger. En avtagande eller oförändrad tillväxt i sysselsättning och omsättning behöver inte innebära något negativt för det enskilda företaget, alla i fall inte på kort sikt. Detta då det ibland krävs nedskärningar för att ge företaget möjlighet att växa under kommande perioder. 61
61 NUTEK, Effekter av venture capital i Sverige, (Stockholm, 1999), s. 27.
3.2 Modell vid beräkning av tillväxt
Tillväxtmåtten definieras som förändring i omsättning och sysselsättning. Datamaterialet (bokslutsdatan) består av en heterogen grupp. Företagen varierar inte bara i storlek gällande antal anställda och omsättning, de befinner sig även i helt olika faser. Ett stort antal företag är relativt eller helt nystartade vilket innebär att längden på tidsserierna kan komma att variera.62
Det vanligaste sättet att mäta tillväxt är att ta: nuvarande storlek minus storleken vid inträde och dela detta med storleken vid inträdet, enligt formel (1).
0 0 1 1
t t t
S S
g S −
= (1)63
g1 = Total tillväxt
St0 = Storlek vid mätperiodens början St1 = Storlek vid mätperiodens slut
I formeln ovan visar g1 den totala tillväxten under mätperioden, St0 storleken i början av mätperioden och St1 är storleken i slutet av mätperioden. En nackdel med denna modell är att den inte tar hänsyn till tidsfaktorn, dvs. under hur många år tillväxten skett. Det blir därför svårt att jämföra företag med olika långa tidsperioder. Det ger en indikation på portföljbolagens utveckling men ignorerar samtidigt när i tiden private equity-investeringen skedde. Portföljbolagen som studeras har erhållit kapital vid olika tidpunkter vilket innebär att tillväxtmodellen bör ta hänsyn till tidsfaktorn. Detta med anledning av att mäta tillväxten på en aggregerad nivå. I och med detta har en annan modell använts som tar hänsyn till tidsperiodens längd vid tillväxtberäkningar. Den genomsnittliga årliga tillväxten har således beräknats med nedan givna formel (2).64
(
2)
1 00
1 t 1 t t
t S g
S = + − (2)65
Genom att bryta ut g2 som står för den årliga tillväxten, fås följande formel för tillväxt (3).
62 NUTEK, Effekter av venture capital i Sverige, (Stockholm, 1999), s. 28.
63 Ibid., s. 28
64 Ibid., s. 28, 29
65 Ibid., s. 29
1
0 1
1
0 1
2 ⎟⎟⎠ −
⎜⎜ ⎞
⎝
=⎛
⎟⎠
⎜ ⎞
⎝
⎛
−t t
t t
S
g S (3)66
g2 = Årlig genomsnittlig tillväxt t1 = Tidsperiodens slut St0 = Storlek vid mätperiodens början t0 = Tidsperiodens början St1 = Storlek vid mätperiodens slut
I formeln ovan visar g2 årlig genomsnittlig tillväxt, St0 storleken i början av mätperioden och St1 är storleken i slutet av mätperioden. I undersökningen utgör t0 investeringsåret och t1 år 2006. Tillväxten mellan t0 och t1 förmodas öka med en likadan andel varje år. Medianen används sedan för de enskilda portföljbolagen och därefter redovisas bolagens gemensamma medianvärde för tillväxten under perioden. Det aritmetiska medelvärdet har undvikits för att exkludera extremvärden. En nackdel med denna modell är att den inte tar hänsyn till de förändringar som sker mellan t0 och t1. Det innebär att ett företag med en konstant tillväxt anses vara bättre än ett företag som växer kraftigt under vissa perioder och mindre under andra perioder, trots att den årliga tillväxten för de båda bolagen är identisk enligt formel 3.67 3.3 Tillvägagångssätt vid beräkning av tillväxt
Samtliga portföljbolag klassificeras efter respektive investeringsfas: sådd, start-up, expansion och buyout. Datamaterialet kommer att sammanställas i aggregerad form. Buyout kommer inte att delas in i undergrupper likt tabell 1, utan ses som en gemensam investeringsfas. Detta för att skapa homogena grupper vilket underlättar sammansättningen av användbara referensgrupper, och därmed göra jämförelsen mer lättförståelig.68
Tillväxttakten kommer att beräknas från investeringsåret i respektive portföljbolag. För de kapitalplaceringar som skedde före 2001, kommer år 2001 att användas som investeringsår.
Om bokslutsdata för investeringsåret saknas kommer efterföljande år att användas som startår.
Detta görs för att studien vill ta upp private equity som en helhet, och skulle företag helt uteslutas skulle inte resultatet ge en bra avspegling av verkligheten.69
66 NUTEK, Effekter av venture capital i Sverige, (Stockholm, 1999), s. 29.
67 Ibid., s. 29.
68 Svenska Riskkapitalföreningen & NUTEK, Utvecklingen för riskkapitalbolagens portföljbolag 1999-2004, (Stockholm, 2005), s. 61-64
69 Ibid., s. 61-64
Vid beräkningen kommer ett viktat tillväxtmått att användas. Antalet anställda samt omsättning kommer att för slutåret 2006 divideras med det totala antalet anställda respektive den totala omsättningen. De värden som erhålls multipliceras sedan med den genomsnittliga årliga tillväxten för respektive portföljbolag. Därefter adderas alla enskilda värden och resultatet blir då ett viktat värde för den årliga tillväxten. Fördelen med denna metod är att större vikt ges till större företag, genom detta ges inte ett litet bolag med stor tillväxt samma utrymme att påverka den totala tillväxten i aggregerade data.70
3.4 Enkätstudien
Enkäter (bilaga 1) har skickats till 137 private equity-bolag (bilaga 2) med syftet att få information om vilka portföljbolag private equity-bolagen investerat i samt kontaktuppgifter till dessa bolag. Vidare har enkäten undersökt i vilken fas portföljbolaget befunnit sig i vid tiden för investeringen. För att sedan ha möjligheten att beställa data från MM Partner har organisationsnummer till portföljbolagen efterfrågats. Vi har också frågat efter investeringsåret för att möjliggöra beräkningar av tillväxt. Frågan om det skett förvärv eller avyttringar under innehavsperioden ligger utanför vad magisteruppsatsen ämnar svara på.
Däremot kommer detta att analyseras i rapporten som ges ut av SVCA. Samma sak gäller för de utländska portföljbolagen. Detta då det är mycket svårt att få tag på bokslutsdata från andra länder på grund av olika lagstiftning gällande redovisning av bokslutsdata. Studien avser inte att presentera eller undersöka statistik för utvecklingen hos enskilda private equity-bolags portföljer, utan har för avsikt att spegla branschen som helhet. Empirisk data kommer att presenteras i aggregerad form.
Företagen har valts ut från SVCAs medlemsregister samt efter samråd med föreningen. Det huvudsakliga kriteriet för ett aktivt medlemskap är att företagen direkt eller indirekt investerar i onoterade företag på den svenska riskkapitalmarknaden. Vidare ska riskkapitalbolaget ha ett aktivt ägarengagemang.
Enkäter har gått ut till alla medlemmar i föreningens medlemsregister och till andra bolag som är aktiva på den svenska marknaden. Utskicken har riktat sig till företag som bedriver verksamhet i Sverige genom lokala kontor som är placerade i Sverige. Hänsyn tas därför inte till riskkapitalföretag som från utlandet investerat i svenska bolag.
70 Svenska Riskkapitalföreningen & NUTEK, Utvecklingen för riskkapitalbolagens portföljbolag 1999-2004, (Stockholm, 2005), s. 64.
3.5 Datainsamling
Från de enkätsvar som mottagits har författarna tagit reda på respektive riskkapitalbolags portfölj och sammanställt dessa för att få en överblick över vilka företags bokslutsdata som ska beställas från MM Partner.
3.6 Informationssökning/Källor
Som utgångspunkt för informationssökningen har EVCAs definitioner för indelning av private equity-branschen använts. Eftersom riskkapital är ett relativt nytt fenomen finns det få böcker som berör ämnet. Den första källan som behandlades var Harvard Business Review då författarna inspirerats av professorer från just detta universitet under tidigare konferenser. När en bättre grund för ämnet bildats, bokades en bibliotekarie för att få hjälp med artikelsökningen. Under mötet identifierades ett flertal bra informationskällor. För att hitta material till uppsatsen har artikelsökning varit av stor betydelse. Till detta har Business Source Premier använts, i vilken det återfinns tidskriftsartiklar, varav många i fulltext, inom företagsekonomi och nationalekonomi. Genom att använda grundformen på engelska och svenska har följande sökord använts: business angel, buyout, company valuation, employee, employee turnover, expansion, growth, headcount, multiples, private equity, riskkapital, sales, sales turnover, seed, startup, turnover, value, value creation och venture capital. Förutom Business Source Premier har även mer ämnesspecifika källor använts. Där har Journal of Applied Finance, Journal of Finance samt Venture Capital Journal haft stor betydelse. Många intressanta artiklar hittades här och källförtäckningen i dessa artiklar studerades noga för att hitta nya informationskällor. En av dessa var Journal of Economics där samhällsmodeller som kunde förklara värdeskapande beskrevs. Efter detta undersöktes information från SCB och statsbudgeten för att finna riktlinjer om jobbskapande i Sverige.
Information från tidningar har använts för att förstå dagens perspektiv på riskkapital i Sverige och Europa. Här har Dagens Industri använts, men på grund av dess dåliga sökmotor byttes denna källa snabbt ut till Affärsdata, för att få en mer övergripande bild av Sveriges ekonomiska tidskrifter. För att hitta information från andra länder än Sverige användes Faktiva.
Författarnas gamla kurslitteratur som behandlar företagsvärdering användes uttömmande.
Damodarans Investment Valuation användes mest då denna bok ansågs vara den bästa. En
omfattande sökning gjordes även av fackböcker inom ämnet, för att finna dessa användes LIBRIS och DISA.
3.7 Källkritik
Författarna har ingen anledning att misstro den data som mottagits från enkätundersökningen.
Att ifylld data skulle vara felaktig är högst osannolikt eftersom det är svårt att ge en subjektiv bild av vilka portföljbolag företaget investerat i. Visserligen kan private equity-bolagen medvetet utelämna vissa investeringar helt ifrån undersökningen. Detta är dock inget vi har någon anledning att tro på, då detta skulle kunna skada relationen till SVCA. Då bokslutsdata hämtats från en välrenommerad källa, MM partner, finner vi inga skäl att tro att informationen är felaktig eller förvanskad. Företagen själva skulle givetvis kunna manipulera redovisningsdata, men då de står under strikt kontroll och har höga krav på sin redovisning är detta mycket svårt. Litteraturen som behandlar teorierna finns det heller inga skäl att tvivla på.
Teorierna är väl erkända och avhandlas uteslutande i böcker och artiklar från välrenommerade universitet.
Kritik kan eventuellt riktas mot att data använts från äldre rapporter skrivna av SVCA.
Eftersom denna förening är positivt inställd till riskkapitalbranschen kan informationen, vilken hämtats därifrån vara nyanserad. Risken för detta anser vi vara liten då upptäckten av en förvanskad rapport vore ödesdigert för svenska riskkapitalföreningens förtroende. Vidare har data även tagits från företag som Ernst & Young och AT Kearney. Dessa har ett starkt intresse i branschen då private equity-bolagen ofta är storkunder hos dem. Detta kan göra att informationen som tagits från deras rapporter presenterar företagen ur ett positivt perspektiv.
Företag som samarbetar med riskkapitalbolag är de enda som har tillgång till fullständig data angående genomförda transaktioner. Därför har författarna inget annat alternativ än att använda sig av denna information. Det finns ingen anledning att tro att informationen som kommer från dessa bolag skulle vara alltför vinklad då dessa bolag sätter sitt goda namn på spel när de presenterar dessa rapporter.
Källförteckning Skriftliga källor
Chew, D., 2007, Private Equity: Past, Present, and the Future, Journal of Applied Corporate Finance, Volume 19, number 3, 2007, A Morgan Stanley Publication.
Davila A., Foster G., & Gupta M., 2003, Venture capital financing and the growth of start-up firms, Journal of business venturing 18
Ernst & Young, 2007, How do private equity investors create value?, A study of 2006 Exits in the US and Western Europe, EYGM Limited
European Venture Capital Association, 2007, Investments by country of destination, EVCA Yearbook 2007
Helle, P., 2004, Affärsänglar, Att investera i tillväxtföretag, Stockholm: Ekerlids Förlag
Isaksson, A., 2006, Studies on the venture capital process, Umeå: Print & Media
Landström, H., 2007, Handbook of Research on Venture Capital, Great Britain: MPG Books Ltd.
Neubig, R., 1964, Sales Growth - Fact or Fiction?, Accounting Review; Jan 1964, Vol. 39 Issue 1
NUTEK, 1999, Effekter av venture capital i Sverige, Stockholm
Nyman, M., 2002, Riskkapital, Private equity- och venture capital investeringar Stockholm:
Nordstedts Juridik
Persson, G., fd. stadsminister, Dagens Industri den 1 september, 2006.
Persson G., konsult, talare på Nordic Capitals investerarmöte i september 2007.
Ross S., Westerfield R. & Jaffe J., 2006, Fundamentals of Corporate Finance, 7th edition.
New York: McGraw-Hill/Irvin
Ross S., Westerfield R. & Jaffe J., 2002, Corporate Finance, New York: McGraw-Hill/Irvin
Svenska Riskkapitalföreningen & NUTEK, 2006, Portföljbolagsstudie 2006, Stockholm
Svenska Riskkapitalföreningen & NUTEK, 2005, Utvecklingen för riskkapitalbolagens portföljbolag 1999-2004, 2005 Stockholm
Tovman, Peter et. al, 1999, Finansieringsmöjligheter för tillväxtföretag, Några råd på vägen.
Stockholm: OH Tryck
Elektroniska källor
ATKearney, Creating new jobs and value with private equity (2007-09-29), Chicago, s.1 http://www.atkearney.com/main.taf?p=5,9,2,1
Damodaran Online: Home Page for Aswath Damodaran, Investment Valuation - 2nd Edition (2007-10-17)
http://pages.stern.nya.edu/~adamodar/New_Home_Page_articles/valbasics.htm
Svenska riskkapitalföreningen, 2007: Den svenska riskkapitalmarknaden (2007-10-05) http://www.svca.se/common/load_ext_file.asp?Source=ext_pagesx&ContainerID=4252&id=53
Konferenser
SIFRs (Swedish Institute for Financial Research) private equity konferens, 30-31 augusti 2007, Berns, Stockholm
Nordic Private Equity Congress, 6 september 2007, Hotel Hilton, Slussen, Stockholm
Affärsängeldagen, 18 oktober 2007, Grand Hotel Saltsjöbaden, Stockholm
