PRINCIPER FÖR GESTALTNING
Detaljplan för Finntorp och Lövåsen
Del av fastiheterna Sandbäcken 3:1, Lövåsen 3:1 m fl Katrineholms kommun
KUND
Katrineholms Kommun KONSULT
WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm http://www.wspgroup.se
Inledning och syfte
I samband med pågående planar- bete för området Finntorp/ Lövåsen i Katrineholms kommun har principer för gestaltning tagits fram. Gestalt- ningsprinciperna har tagits fram som ett hjälpmedel för att skapa en att- raktiv utformning av den yttre miljön i området. Tanken är att inspirera och visa hur kvalitéer i byggande och för- valtning kan skapas och att samordna intressen mellan blivande fastighetsä- gare i området och kommunen.
Bakgrund
Planområdet omfattar cirka 90 ha, dvs 900 000 m2 och utgörs idag fram- förallt av blandad skogsmark. I den norra delen av planområdet finns det framförallt lövskog och öppen ängs- mark och spår av odling. Den södra delen av planområdet domineras av granskog och innehåller ytor med kalhyggen.
Planområdet är beläget öster om Katrineholms centrum och sträcker sig från verksamhetsetableringarna vid väg 52 och 56 i norr - Biltema, MatPi- raten/Mio, ned till Österleden i söder.
Planområdet ramas in och delas av utav flera större infrastrukturella bar- riärer. På östra sidan avgränsas områ- det av väg 52 och 55/Östra förbifarten.
Västra stambanan korsar planområdet och delar det i en del norr om järnvä- gen och en del söder om. Strax intill södra delen ligger sedan tidigare Katrineholms kombiterminal. På väs- tra sidan avgränsas planområdet av befintlig bebyggelse av olika slag vid Uppsalavägen - ÖB, Elgiganten m fl.
Bebyggelsens utformning mot Upp- salavägen och Österleden är mycket betydelsefull för intrycket av området.
Det är också viktigt att området får en gestaltningsmässigt god anslutning till det intilliggande handelsområdet i norr samt villaområdet i söder.
1. Planområdet täcker ca. 90 ha och ligger öster om Katrineholms centrum.
Kvartersmark
Förankring i landskapsbilden
Området angränsar både till skogsmark och äldre åkermark och ska länka samman de större infrastrukturlederna med befintligt handels- och logistikområde i väster. För att skapa en övergång som harmonierar med det omgivande landskapet föreslås bebyg- gelsen karaktärsmässigt hämta inspiration från ekonomibyggnader i kulturlandskapet, dvs från ladubyggnader. De har en liknande skala som många av de kontorsbyggnader eller enklare hallbyggnader som normalt uppförs för denna användning, men har samtidigt ett mjukare tilltal till omgivningar- na. Inom planområdet finns det rödmålade torp och byggnader kopplade till småskalig lantbruksverksamhet vars estetiska uttryck kan utgöra en grund i gestaltningen av området.
Takutformning och byggnadsvolymer
Byggnader för sällanköpshandel och logis- tik/ industri är ofta storskaliga. Fasader kan med fördel brytas upp för att ge intrycket av mindre enheter.
Den traditionella ladan utformades ofta med sadeltak och en variant på sadel- eller pulpettak är av flera skäl att föredra framför platta tak. Dels ger det byggnaderna en igenkännbar koppling till kulturlandskapet och dels leder det bort fukt och nederbörd på ett effektivt sätt.
Färgsättning
Bebyggelsen ges med fördel en färgskala utifrån traditionella falu- eller slamfärger i dova kulörer likt exempelbilderna till höger.
Falufärgerna har historiskt sett använts på träfasader, men kulörerna fungerar också bra på andra material. För tak används gärna nå- gon av de två grundkulörerna grå eller svart.
Detaljer som dörrar och fönster kan gärna följa samma färgskala eller ges någon kom- plementfärg, som till exempel bruten vit.
2. Bildexempel: Verksamhetslokaler i rött med vita detaljer (Källa:
https://files.objektvision.se.
3. Bildexempel: Träden är bevarade runt byggnad (Källa: http://
www.rydlersbygg.se).
4. Bildexempel: Fasad som är uppbruten med kontrasterande färgelement (Källa: http://inobi.se).
Fasad- och takmaterial
Ekonomibyggnader på landsbygden har tra- ditionellt byggts i trä, men har idag gått över till att byggas alltmer i plåt. Korrugerad plåt kan utgöra ett lämpligt materialval då det på avstånd kan efterlikna en träfasad. Det finns emellertid mycket möjligheter med trä som materialval likt bilden nedan till höger visar.
Även om till exempel stål och prefabricerade element väljs till större del, kan mindre bygg- nadsdelar eller detaljer med fördel utföras i trä.
Entréer
Entréer och entrévägar behöver vara tydligt markerade och enkla att nå för besökare, oavsett om de kommer med bil, cykel eller som gående. Byggnaderna i området bör generellt vara vända så att entréer och eventuella större glaspartier och liknande vetter mot den in- terna gatuslingan i området. Men för de tomter som vetter mot Uppsalavägen och Österleden bör en placering av byggnaden med gaveln mot gatan övervägas, i första hand för att utnyttja skyltläget mot vägen men även för att de utrymmen som normalt finns på baksidan då på ett naturligt sätt hamnar i ett mindre exponerat och synligt läge.
Skyltning
Skyltning utförs med fördel som en integre- rad del av fasaden och kan ske t.ex. genom målning eller med fristående bokstäver och figurer. De kan gärna vara ljussatta, men i utformningen är enkelhet och tydlighet oftast att föredra. Storleken bör vara anpassad land- skapet och avstånd till anslutande vägar.
Lösa skyltar i mindre skala kan fungera inne i verksamhetsområdet, men skylten bör då vara välplacerad och anpassad byggnadens uttryck.
Av hänsyn till trafiksäkerheten ska inte blinkade eller bildväxlande skyltar
placeras mot riksvägarna eller Österleden.
7. Bildexempel: Skylt på fasad till trävaruhandel i Ängelholm (Källa: Google Maps).
6. Bildexempel: Träfasad med varierande former (Källa: Dianna Snape).
5. Bildexempel: Korrugerad plåtfasad som kan efterlikna trä (Källa:
http://www.eurohobby.se).
Avskärmning, t.ex. vid inlastning, staket och tomtavgränsningar
Ytor för inlastning kan med fördel ”göm- mas” på byggnadens baksida eller gavel. Om inte inlastning på byggnadens gavelsida är möjlig, bör någon form av avskärmning ordnas, till exempel i form av en gles eller tät träskärm eller en spaljé i trä eller metall med klätterväxter. Materialval och färgsättning bör vara i linje med byggnaden på tomten och med det som föreslås i området.
Samma princip kan användas för staket, in- hägnader och tomtavgränsningar i området i övrigt.
Parkeringar
All parkering ska ske på kvartersmark. Inga stora parkeringsytor eller upplag bör vara vända mot Uppsalavägen/ Österleden.
Parkeringsytorna ska delas upp med plan- teringar med träd och buskar för att bryta upp ytan i mindre rumsindelningar. Träd och buskar kan även bidra till att fånga upp vindar som annars kan accelerera på stora öppa ytor.
Vegetation
Vegetationen är viktig både för infiltration av dagvatten och det visuella intrycket på plat- sen. Så mycket som möjligt av den befintliga skogsmarken ska tillvaratas. Det är viktigt att behålla en visuell barriär i form av befintlig skogsmark mot bostadshusen i sydost.
Nyplanterad vegetationen ska i så stor mån det är möjligt spegla den naturliga floran i regionen.
2.5 2.0 6.0 2.0
8. Bildexempel: IKEAs parkering i Portland (Källa: Google Maps).
9. Bildexempel: En lummig parkeing (Källa: https://upload.wikimedia.org.
10. Bildexempel: Parkering som är rumsindelad med buskar och träd (Källa: https://upload.wikimedia.org).
11. Sektion över handelsområdet. Träd- och buskplaneringar på parke- ringsytorna skapar mindre rumsindelningar.
2.5 2.0 6.0 2.0
Allmän plats
Gatustruktur
Katrineholms kommun ansvarar som hu- vudman för utformning, drift och skötsel av gaturummen i området. Gatorna är i första hand tänkta att utformas med parallella di- ken och separat gång-och cykelbana likt på Uppsalavägen.
Dagvattenhantering
Eftersom att stora delar av befintlig skogs- mark förväntas hårdgöras behövs ett flertal åtgärder vidtas för omhändertagande av dagvatten. Exempel på lokalt omhänderta- gande av dagvatten (LOD) kan inom plan- området vara regnbäddar i anslutning till avrinning från takytor eller markarmering med gräs. Även öppna diken längs med lo- kalgatorna bidrar till att fördröja dagvatten- flöden.
13. Bildexempel: Markarmering (Pelleplattor) med gräs på lastzon vid Växjö Bibliotek (Källa: Vegtech).
12. Bildexempel: Rengbädd i Portland (Källa: SWECO).
14. Sektion för lokalgata.
Bildkällor
1. WSP.
2. https://files.objektvision.se/Image.aspx?f=/26167/178006751.4LFIE7IC474QS6PR.
BMP&hm=210&wm=280&clip=1
3. http://www.rydlersbygg.se/wp-content/uploads/2014/11/Byhallen-liten.png 4. http://inobi.se/wp-content/uploads/2015/02/humlans-minilager-kungsbacka-001.
jpg
5. http://www.eurohobby.se/pub_images/large/52430_12486.jpg 6. Photography by Dianna Snape
7. https://www.google.se/maps/@56.2555601,12.8904005,3a,75y,31.25h,93.11t/data=!
3m6!1e1!3m4!1smKm2qX4HfzVA5X-M-NcDeA!2e0!7i13312!8i6656 8. https://www.google.se/maps/place/IKEA+Portland+Home+Furnishin
gs/@45.5699311,-122.5552695,117a,35y,39.55t/data=!3m1!1e3!4m5!3m4!1s0x5495a40 b739922e1:0x1386e3022fac1181!8m2!3d45.571272!4d-122.55352
9. https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/6e/Parking_lot_landscaped_
with_trees.JPG
10. https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/a6/Somerford_
Sainsbury%27s_car_park.JPG 11. WSP.
12. SWECO 13. Vegtech
14. WSP.
