Bibliotek och TV-spel: En studie om bibliotekariernas roll och tv-spelens framtid på biblioteken

KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT

2019

Bibliotek och Tv-spel

En studie om bibliotekariens profession och tv-spelens framtid på biblioteket

SANDRA ANDERSSON JENNIFER FRANDSEN

© Sandra Andersson/Jennifer Frandsen

Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.

Svensk titel: Bibliotek och TV-spel: En studie om bibliotekariernas roll och tv-spelens framtid på biblioteken

Engelsk titel: The Library and Video Games: A study about the librarians role and the future of videogames in the library

Författare: Sandra Andersson & Jennifer Frandsen Färdigställt: 2019

Abstract: The aim of this study has been to fill a gap of knowledge when it comes to understanding librarians and their relationship to the phenomenon of videogames, at the library. We have conducted interviews with focus on how the library’s role has changed when new media is introduced and if librarians consider videogames something that can be used at the library and why.

For the basis of the study we have utilized Scott Nicholson’s theory and model regarding what role videogames has in the library, published in 2010. Nicholson’s theory is relevant for the study as it touches several aspects that were interesting for our study; the library’s democracy and videogames, the librarian’s profession and videogame’s role at the library. For the study we conducted four semi-structured interviews on four different libraries with librarians who worked with videogames at their library. The focus of these interviews were gaming activities, opinions on videogames and who plays videogames.

Thoughts from the librarians interviewed concerned the role of the libraries and democracy but noted was also a general opinion that technical knowledge was something lacking among librarians, whilst at the same time the users and interest for videogames are steadily increasing.

Nyckelord: Tv-spel, profession, bibliotek, demokrati

Innehåll

1 Inledning 1

1.1 Problemformulering 2

1.2 Syfte 3

2 Tidigare forskning 3

2.1 Spelens historia 3

2.3 Bibliotekariernas yrkesroll & tv-spel 6

2.4 Tillgänglighet och demokrati 7

3 Teori 8

3.1 Nicholsons teori 8

4 Metod 11

4.1 Semistrukturerade intervjuer 11

4.2 Avgränsningar 11

4.3 Genomförande & Urval 12

4.4 Kvalitativ innehållsanalys 12

4.5 Etiska överväganden 13

5 Resultat 13

5.1 De undersökta biblioteken 13

5.2 Målgrupp 14

5.3 Spel och spelaktiviteter 15

5.4 Bibliotekariernas yrkesroll 16

5.5 Biblioteket som en demokratisk plats i samhället 17

5.6 Sammanfattning av resultat 18

6 Diskussion 18

6.1 Målgrupp 18

6.2 Spel och spelaktiviteter 19

6.3 Bibliotekariernas yrkesroll 20

6.4 Biblioteket som en demokratisk plats i samhället 21

6.5 Sammanfattning kring diskussion 22

7 Slutsats 23

7.1 Slutsats & Frågeställningar 23

7.1.1 Hur förhåller sig bibliotekarier till sin profession när tv-spel tar plats på

biblioteket som aktivitet? 23

7.1.2 Hur anser bibliotekarier att tv-spel hör ihop med bibliotekets verksamhet? 24 7.1.3 Vilka konsekvenser och möjligheter finns det för tv-spel som medie när det

kommer till bibliotekets demokratiska roll? 24

7.2 Reflektioner kring studien 25

7.3 Förslag till vidare forskning 25

8 Litteratur 27

9 Bilagor 29

9.1 Informationsbrev 29

9.2 Intervjuguide 30

1

1 Inledning

Har tv-spel samma självklara plats som böcker, filmer och musik i biblioteket? Det är en fråga som professor och författare i speldesign och utveckling, Scott Nicholson ställer sig i boken Everyone Plays at the Library: Creating great gaming experiences for all ages (2010).

Detta argumenterar Nicholson när kritiker han möter konstaterar att tv-spel inte är samma sak som böcker. Han menar att om det finns plats för film och musik borde det även finnas plats för tv-spel med anledningen att även de förmedlar kultur och kunskap.

Tv-spelen kom först att lånas ut på Malmö stadsbibliotek 2006 och sedan dess har fler

bibliotek valt att satsa på tv-spel enligt en artikel som Sydsvenskan publicerat i samband med stadsbibliotekets tillkännagivande (Kuprijanko, 2005). Digitaliseringen och

informationssamhället ligger till grund för en stor förändring i bibliotekariens yrkesidentitet.

Bibliotekariens roll handlar inte längre bara om att bara vara en kultur- och

kunskapsförmedlare. Denna förändring är något som Svensk Biblioteksförenings utredare Anna Kåring Wagman, tar upp i Bibliotekarien och professionen (2008). Kåring Wagman menar att bibliotekariernas yrkesidentitet har förändrats där rollen som problemlösare och informationsförmedlare framträder som en av bibliotekariernas uppdrag (Kåring Wagman, 2008, s 8). Med kultur - och kunskapsförmedlare som Kåring kallar bibliotekariernas gamla yrkesroll syftar vi på bibliotekarierna som förmedlare av kunskap inom fakta- och

skönlitteratur. Det syftar även på utlåning av böcker och hjälp med utskrifter.

Bibliotekslagen (SFS 2013:801) nämner att folkbiblioteken ska kunna erbjuda medier och tjänster som både är allsidig och av bra kvalitet. Folkbiblioteken har även till uppdrag att hjälpa användarna i sin kunskapsinhämtning och att informationsteknik kan främja detta (SFS 2013:801). Hur bibliotekslagen ser på bibliotekens medieutbud är något som Berg och

Nyström uppmärksammar i sin uppsats Tv-spel - självklart. I denna studie avser författarna att undersöka hur de egenskaper som medier besitter, kan kopplas till dator- och tv-spel vilket gör att det kan ses som ett medium på biblioteken (Berg & Nyström, 2008, s 3).

Intresset för denna kandidatuppsats grundar sig i vårt eget intresse för tv-spel, böcker och bibliotek och därför kändes som något självklart att skriva om. Vi besitter redan viss

förkunskap kring tv-spel och detta är något vi känner kan komma till nytt i själva uppsatsen.

Genom tv-spelen kan biblioteken väcka intresse hos användargrupper som vanligtvis inte besöker lokalerna. Ett exempel på detta är tv-spel som är en kulturform som många i de yngre generationerna vuxit upp med.

2

1.1 Problemformulering

Bibliotekariernas kunskap är något som förväntas utvecklas i takt med bibliotekets och samhällets utveckling. Informationssamhället och teknologin ställer nya krav på bibliotekens roll och därmed också bibliotekariens kunnande gentemot användarna.

Att kunna använda teknologin på biblioteket kräver att alla bibliotekarier har tid att sätta sig in i hanteringen. Detta är något som inte alltid finns tid till, vilket får konsekvenser när användarna vill ha hjälp. Bibliotekarien Martina Tillbom som bidragit med sin erfarenhet kring bibliotekarieyrket i antologikapitlet Ny teknik, nya tjänster och oförberedd personal (2016) konstaterar att det existerar en problematik idag. När bibliotekarier skall kunna hjälpa användarna med sina problem, och förväntas veta allt om allting. Tillbom tar upp ett exempel där en dam hade kommit in till biblioteket med en nyinköpt surfplatta och att hon (Tillbom), som bibliotekarie skulle hjälpa damen att installera den och visa hur nedladdning av e-böcker går till (Tillbom, 2016, s 53).

Detta kan bli ett problem när bibliotekarier som aldrig tidigare använt sig av den typen av teknik ska lotsa sina användare genom eventuella svårigheter som kan uppstå. Det uppstår då en situation där bibliotekarierna måste kunna känna till och förstå den nya tekniken i sitt bibliotek för att kunna hjälpa besökarna. Kåring Wagman (2008) framhåller att nya tekniker som exempelvis tv-spel innebär en förändring och prövning för biblioteksfältet där yrket är densamma som tidigare men med nya förutsättningar i bibliotekariernas arbete (Svensk biblioteksförening, 2008, s 28). Tv-spel har två funktioner på biblioteken. Dels är det ett medium precis som böcker, filmer och musik, men det är också en teknik. Tv-spelet som ett medium och teknik innebär att biblioteket kan anordna aktiviteter kring fenomenet precis som att bibliotekarierna kan anordna pysselverkstad på loven, kan tv-spelen vara en aktivitet som syftar till att få in mer användare till biblioteket.

Efter att ha studerat Anna Kåring Wagmans och Martina Tillboms texter har vi kunnat se att det finns brister i bibliotekariernas profession när det gäller nya tekniker och vad de förväntas veta, vilket går ut över biblioteket och användarna. Med profession syftar vi till

bibliotekariernas yrkesroll och vilken påverkan det får när personalen ställs inför nya medier och tekniker. Med det som bakgrund kommer vi intressera oss för den nya tekniken i form av tv-spel och aktiviteter och hur det påverkar bibliotekariernas roll.

3

1.2 Syfte

Syftet med denna uppsats är att få kunskap om hur tv-spelen som medie och aktivitet på biblioteket påverkar bibliotekariernas profession och roll som kulturförmedlare. Syftet

besvaras med en kvalitativ intervjustudie för att bibliotekariernas yrkesroll och profession ska kunna komma till uttryck.

1. Hur förhåller sig bibliotekarier till sin profession när tv-spel tar plats på biblioteket som aktivitet?

2. Hur anser bibliotekarier att tv-spel hör ihop med bibliotekets verksamhet?

3. Vilka konsekvenser och möjligheter finns det för tv-spel som medie när det kommer till bibliotekets demokratiska roll?

(Se kapitel Avgränsningar 5.2 under Metod nedan)

2 Tidigare forskning

Under tidigare forskning följer en redovisning om spelens historia för att visa på utvecklingen som skett sedan tv-spel först blev ett fenomen. Sedan kommer vi att ta upp vilka uppsatser som skrivits kring ämnet tv-spel på bibliotek samt en blick på hur det har påverkat

bibliotekarierna och deras profession. Nationalencyklopedin beskriver tv-spel som kopplas till en tv och visar upp spelet på bildskärmen (Nationalencyklopedin, u.å). Till sist beskriver vi om hur den nya nationella biblioteksstrategin har påverkat bibliotekens tillgänglighet och demokrati.

2.1 Spelens historia

1912 kom det första spelet ut i form av en mekanisk schackdator men det skulle dröja ända fram till 1977 då den första konsolen för hemmabruk släpptes. Atari 2600 var den första konsolen som kom att släppas där spelen inte var inbyggda i konsolen och som kunde användas för hemmabruk. Detta markerade början på spelens resa in i hemmen menade spelintresserade journalisten Effie Karabuda (2018). Mirko Ernkvist, doktor i ekonomisk historia med fokus på branschstudier beskriver 1983 som ett år som kom att bli ett bakslag då spelen tills nu kunde skapas av vem som helst. Rättstvister låg till grund för detta bakslag där företagen ville ta kontroll över marknaden av spel. Tvisterna ledde i slutändan till att flera speldesigners hoppade av Atari, företaget som skapat den första konsolen. Dessa

speldesigners grundade företaget Activision som idag är en av de största tillverkarna av spel.

Konsekvenserna blev att Atari läggs ner några år efter (Ernkvist, 2008).

4

Företaget Nintendo lanserade 1985 konsolen Nintendo Entertainment System (NES) som kom att bli en av världens mest lyckade spelkonsoler som med enkla och lättillgängliga funktioner och med ett brett spelsortiment sålt över 63 miljoner exemplar. Nintendos fokus låg på att skapa unika välproducerade spel. (Karabuda, 2018; Ernkvist, 2008). En uppföljare till NES kom 1991 som Super Nintendo Entertainment System (SNES) som vars uppgraderade grafik och ljud även den blev kommersiell succé.

En konsol som växte upp som en konkurrent till Nintendo 1989 är Sega Mega Drive som blev en kommersiell succé tillsammans med spelet Sonic the Hedgehog. Det skulle dröja

ytterligare 6 år tills 1995 när Sony lanserar sin första konsol Playstation. Också den blev en kommersiell succé som än idag är av de största företagen när det gäller att utveckla

spelkonsoler. Efter att Playstation släpptes gick åren fort och den ena konsolen lanserades efter den andra. 2001 släppte Microsoft sin konsol Xbox som inte fick lika stor succé som Sonys Playstation men ändå rivaliserar. Samma år som Xbox släpptes kom även Nintendos Game Cube. 2005 släpptes Xbox 360 och 2006 hade Sony redan hunnit med att släppa Playstation 3 och Nintendo släppte konsolen Wii som blev den första spelkonsolen som kombinerar fysisk aktivitet med spelande. 2013 släppte Microsoft konsolen Xbox One som rivaliserar Sonys Playstation 4 som släpptes 2014. Karabuda förutspår de närmaste åren som ett fokus på Virtual Reality (VR) som Sony var först ut med att marknadsföra till konsolerna och att det kommer komma på många fler plattformar in dator och konsolspel inom framtiden (Karabuda, 2018).

2.2 Tv-spel & bibliotek

När det kommer till tv-spelen och biblioteken finns det många olika sätt att se på ämnet. Tre uppsatser som går igenom vad bibliotekarierna tycker om tv-spelen är Maria Gezelius och Anna Griph, Folkbibliotek och Tv-spelande ungdomar: en studie i bibliotekariernas attityder och värderingar när det gäller ett nytt medium på biblioteket (2006), Berg och Nyström, Tv- spel - självklart (2008) och Erika Johnsson, Spela tv-spel på biblioteket? - En

argumentationsanalys av bibliotekariers blogginlägg om tv-spel i biblioteksverksamhet (2014). Utifrån det vi har fått fram när det kommer till de uppsatser som tar upp

bibliotekariernas profession har vi hittat vissa likheter mellan dem. En utav dessa likheter är att de pratar om biblioteket som en mötesplats och sociala interaktioner. Johnsson (2014, s 26) menar att bibliotekarierna har som uppgift att skapa ett bemötande rum där alla är välkomna och kan träffa nya och gamla vänner. Genom att använda sig av tv-spel kommer många fler människor till biblioteket för att just umgås. Detta leder till att biblioteken kan behålla sin roll som en social mötesplats. Berg och Nyström (2008, s 46) kom fram till i sin uppsats att evenemang relaterade till spel blir en mötesplats. Detta är som ett resultat av att även om personerna inte känner varandra kan de hitta glädje i att spela tillsammans. Likheten med Johnsson (2014, s 26) är att hon visar på att detta är vad bibliotekarierna vill för att skapa ett fungerande samhälle. Denna aspekt håller även Gezelius och Griph (2006s, s 58) med om då de konstaterar att biblioteket ska ses som en social mötesplats och ett sätt till att få dit ungdomar är genom tv-spel så att de kan spela gemensamt. Något som Gezelius & Griph

5

(2006, s 57) samt (Berg & Nyström, s 32 - 33) nämner är även att besökarna ska kunna ta del av utbudet och att detta ska vara baserat på bibliotekens demokratiska uppdrag. De menar att biblioteken har en skyldighet att tillhandahålla medier som användarna efterfrågar.

Biblioteken bör sträva efter att ha ett så brett utbud som möjligt vad gäller åldersgrupper, genrer och könsroller för att utbudet ska vara så representativt som möjligt. Samtidigt kan budget, beroende på var biblioteket ligger, kan utgöra begränsningar för vad som kan köpas in. Samtidigt som även spel licenserna kan sätta stopp för vad biblioteken kan köpa in.

Johnsson (2014, s 26) menar precis som Gezelius & Griph och Berg & Nyström att spel på biblioteket kan locka användarna som inte brukar besöka verksamheten, i synnerlighet ungdomar och unga män. Detta blir en inkörsport och kan visa vad biblioteket har att erbjuda förutom böcker samtidigt som biblioteket visar att de hänger med i samhällets utveckling.

Vi ser dessa författare och uppsatser som väsentliga till vårt arbete eftersom de ger oss en förståelse för hur bibliotekarier tänkt och använt tv-spel när de skrev sina arbeten. Detta kan ge betydelse i vårt arbete då det kan visa sig att deras iakttagelser fortfarande stämmer och vad det då har för innebörd för bibliotekarierna och deras förhållande till tv-spelen idag.

Genom deras arbeten kan vi se att det finns ett intresse hos bibliotekarierna att ha biblioteken som mötesplatser där alla är välkomna och tv-spelen har använts som ett sätt att få folk att vilja komma. Något som också tas med är bibliotekens demokratiska uppdrag vilket till viss del handlar om bibliotekens utbud som till exempel medier som efterfrågas eller se till att alla grupper av människor representeras i utbudet. Vi kan använda detta för att dra paralleller mellan för och nu i vår analys.

Utifrån författarna Cloud och Wells som har skrivit uppsatsen Regionbiblioteken och TV och datorspel: en granskning av TV och datorspels plats på Sveriges regionala bibliotek (2018).

Men, även författaren Stina Ljungkvist som skrivit uppsatsen Spel, transmedialitet och bibliotek: Fallet Dynamo Game (2018) har vi valt att titta på tv-spel som medie och i relation till bibliotekariernas arbete. Ljungkvists (2018, s 29) studie visar att det finns en problematik hur besökarna på Dynamo anser att spelen och verksamheterna kring inte är vad de uppfattar som traditionell litteratur och verksamhet. Detta har bibliotekarierna försvarat i den tidigare forskningen som visar att spel bidrar till att skapa en berättelse och sålunda leder till

läsfrämjande. Hon skriver även att bibliotekarier vill arbeta med spel, men det som hindrar dem är okunskap om ämnet och om spelen (Ljungkvist, 2018, s 32). Detta håller Wells och Cloud (2018, s 27). med om då de i sin uppsats kunde se ett behov av önskad generell kunskap inom TV och datorspel på de regionala bibliotek som de kontaktade. Anledningen var att många av dessa bibliotek hade kontakt med folkbibliotek där det fanns barn och ungdomar som efterfrågade spel, men bibliotekarierna själva hade inte heller någon kunskap.

TV och datorspel är ett medie som växer enligt Wells och Cloud (2018, s 27) därför måste regionbiblioteken se till att biblioteken inte kommer efter i utvecklingen i samhället. I sitt arbete tar tar Wells och Cloud även upp hur regionbiblioteken gör för att försöka komma ut med information om TV och datorspel. Detta innefattar konferenser, utbildningsdagar och föreläsningar, men det konstateras ändå att det fortfarande behövs mer utbildning inom ämnet (Wells & Cloud, 2018, s 21).

6

Dessa uppsatser är väsentliga till vårt arbete eftersom de tar upp kunskapen runt tv-spelen på biblioteken och även att många bibliotekarier anser det som viktig kunskap. Informationen visar på att det finns de bibliotekarier som vill ha tv-spelen på biblioteken och att de kan se anledningen till det. I vårt arbete tänkte vi inte rikta in oss på den läsförståelse som spelen kan ge som Ljungkvist (2018) riktat in sig på utan vi kommer istället lägga mer tid på bibliotekariernas profession vilket vi tar upp i nästa avsnitt.

2.3 Bibliotekariernas yrkesroll & tv-spel

Kåring Wagmans (2008) forskningsöversikt visar att professionen och bibliotekariernas yrkesroll har förändrats sedan 1960-talet där bibliotekens huvudsakliga uppdrag var att bistå användarna och samhället med kunskap och kultur. Detta klassades som en

kulturförmedlaridentitet som än idag är en av de utmärkande arbetsuppgifter som

bibliotekarier har. Informationstekniken som har växt fram och blivit en del av biblioteket har dock förändrat bibliotekariernas roll då den nya tekniken har gjort att det kommer nya

förutsättningar i hur bibliotekarierna arbetar. Dessa nya uppdrag skapar motsättningar inom personalen då de får mer att göra eftersom de gamla uppgifterna finns kvar och samtidigt inte hinner lära sig de nya (2008, s 18). Bibliotekariernas personliga värderingar kring den

tekniska inriktningen och förändringar menar Kåring Wagman (2008) hör samman och att det fortfarande finns starka känslor, motstånd och negativitet som är speciellt riktat mot

datoriseringen. Sådana förändringar förenat med bristen på utvecklingsarbete syftar Kåring Wagman till om det kan vara så att bibliotekarierna blir osäkra i mötet med användarna för att det inte finns tid för eftertanke och omvärldsbevakning (2008). Gezelius och Griph (2006, se avsnitt 2.2) menar att det alltid finns en rädsla för nya konstformer, vare sig det är spelande eller något som går emot det som klassas som kultur och att detta kommer upprepas varje gång det kommer en ny kulturform (2006, s 15). Gezelius och Grip skriver också att det kan uppfattas som en generationsfråga huruvida den tekniska kompetensen saknas på biblioteket eller inte men att det inte alltid är en självklarhet. Istället handlar det om personlighet och intresse från bibliotekspersonalens sida hur förändringar tas emot och förhålls till (2006, s 17). Johnsson (2014, se avsnitt 2.2) identifierar påståenden där det argumenteras om “att det kanske är underhållningsaspekten som får mer konservativa bibliotekarier att tveka när det handlar om införandet av spel i verksamheten” och “att biblioteket inte kan blunda för ny teknik och nya former av media, utan ska istället bör anamma dessa för att skapa intresse och deltagande i biblioteksverksamheten” (Johnsson, 2014, s 18).

Bibliotekariernas yrkesroll och profession kommer ligga till grund för en stor del av vår studie då det är detta ämne vi är intresserade av. Innehållet visar oss vad tidigare gjorts och vad andra forskare har kommit fram och kommer också hjälpa oss att se de förändringar som har gjorts sen förut. Anna Kåring Wagmans text är 10 år gammal vilket kan tyda på att mycket kan ha hänt sedan den publicerades. Vi vill använda bibliotekariernas yrkesroll och profession från tidigare forskning som en utgångspunkt för hur bibliotekariens roll har sett ut.

7

2.4 Tillgänglighet och demokrati

Kungliga biblioteket (KB) släppte i mars (2019) ett förslag till nationell biblioteksstrategi på uppdrag från Regeringen. Demokratins skattkammare- förslag till en nationell

biblioteksstrategi där arbetet har letts av Erik Fichtelius som är journalist, författare och hedersdoktor i medie- och kommunikationsvetenskap. Målet när strategin skapades var att uppnå demokrati på biblioteken, så att alla skulle kunna läsa världens litteratur och fakta och kunna leva i samhället på egna villkor. Utifrån målet bestämdes sex områden för att kunna nå fram till det; biblioteken som samhällets öppna rum, bibliotekens betydelse för läsning, lärande och forskning. Dessutom diskuterades nya nationella digitala bibliotekstjänster och en stark gemensam infrastruktur. Utgångspunkten i arbetet med strategin är något de

benämner “bibliotekslagens portalparagraf bibliotek” och har att göra med den digitalisering som kommer med strategin (Kungliga biblioteket, 2019).

I strategin tas det upp att digitaliseringen har skapat nya krav för biblioteksväsendet, då Sverige har börjat komma efter andra länder när det gäller den digitala bibliotekstjänsten och tillgång till kultur- och kunskapsarv. Detta kunde göra att de svenska biblioteken kunde försvinna eftersom de inte skulle behöva användas, därför har Demokratins skattkammare formulerats för att skapa en strategi till att öka digitaliseringen. Anledningen till bibliotekens nedgång har varit den växande användningen av information på internet vilket skapade nya förutsättningar för biblioteken. Detta satte även en press på biblioteken angående deras kompetens i hur teknik och informationsinnehåll fungerade och skulle värderas vilket gjorde att Sverige hamnade efter de andra länderna i bibliotekens vad gäller IT-kunskaper (Kungliga biblioteket, 2019, s. 2, 4).

I strategin står det att enligt International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) ska biblioteket:

· ge fria möjligheter till lärande, forskning, läsning, upplevelser, skapande och inspiration

· sträcker sig långt utanför bibliotekslokalernas väggar, är digitala och utåtriktade

· bjuder in de som ännu inte använder sig av biblioteksverksamheterna genom kreativa och obyråkratiska förhållningssätt

. är en mötesplats man söker sig till för att dela upplevelser, tankar och kreativa uttryck med andra

IFLA:s organisation anser även, för att kunna möta samhällets olika behov, behöver biblioteken vara komplexa, föränderliga och dess innehållet variera. Dessutom ska

bibliotekarierna hjälpa och stödja användarna i deras förmåga att använda digitaliseringen samt värdera och kritiskt granska data och informationsinnehåll. Där står även i strategin att tillgänglighet betyder att alla människor ska kunna tillgång till biblioteket och att det är en grund för bibliotekets legitimitet. Det betyder att tillgången till bibliotekets lokaler, tjänster och innehåll ska vara jämlika och bra, ordet tillgänglighet ska även förstås ur flera aspekter:

fysisk, kognitiv, språklig, kunskapsmässig, psykosocial, administrativ och ekonomisk. Det är även viktigt att biblioteken använder sig av olika nya sätt som digitaliserade tjänster och

8

utbud för att nå fram till de som inte vet eller kan ta sig till biblioteken. Detta ger ökad tillgänglighet för alla och visar behovet av biblioteket (Kungliga biblioteket, 2019, s 6).

Ett av de områden som diskuterades när strategin skapades var bibliotekets rum där det förklarades att det skulle ses som samhällets öppna rum och måste därför användas, bejakas och stärkas. Alla ska kunna ta del av biblioteket och dela med sig och ett möte som sker på biblioteket kan vara mellan människor, bok, föreläsning, film eller författarbesök.

Bibliotekens öppna rum ska även ha digitaliserade medier som alla kan låna av och de kan även få hjälp med digitala verktyg för att minska de digitala klyftorna och fortsätta arbetet som håller på tillsammans med folkbildningen. De som inte har ska kunna få hjälp genom att låna datorer och digital utrustning från biblioteket, genom detta ska biblioteken vara en väg till allas möjlighet och vara en del av det digitala samhället. Därför ska de arbeta för att öka samhällets kunskap om informationsteknik och bibliotekens personal ska följa utvecklingen av digitaliseringen och inspirera människans användning av den (Kungliga biblioteket, 2019, s 11–12).

Här har vi bara tagit upp Demokratins skattkammare, men vi kände att det fanns många intressanta saker att använda i den vilket räckte till ett avsnitt. Det vi kan använda oss av i detta avsnitt är hur biblioteken allmänt kan se och ta hjälp av digitaliseringen, då tv-spel är en liten del av den. En annan anledning är att detta är den politiska synen på digitaliseringen vilket gör att det som bestäms här är lag. Här tas både bibliotekens behov av förändring genom nya digitaliserade medier, men även tillgänglighet på biblioteken då alla på ett eller annat sätt upp. Detta kan hjälpa oss att se digitaliseringens möjligheter och varför biblioteken behöver den vilket vi kan ta med i vår uppsats.

3 Teori

I följande avsnitt kommer vi beröra den teori som kommer användas i denna studie. Teorin kommer senare att användas för att analysera och diskutera den empiri som kommer fram i våra undersökningar. Vi använder oss av Nicholson (2010) som undervisar på Brantford Wilfrid Laurier universitetet och har skrivit flertalet böcker kring spel och spel i biblioteket.

Det finns även en modell som vi har gjort utifrån Nicholsons teori.

3.1 Nicholsons teori

Vi har tagit Nicholson för att vi anser att mycket som han skriver i sin teori passar in på det ämne som vi valt att undersöka, samtidigt är vi medvetna om att inte allt i hans teori fungerar till studien. Därför har vi valt att bara ta med de delar som vi anser är relevanta för oss.

Nicholson bygger sin teori på att tv-spel har en plats på biblioteken precis som film, musik och böcker. Spel bär på information precis som de andra medierna, endast i en annan form, något som är bibliotekariernas jobb att samla in. Musik och film är två medier som har

funnits på biblioteket länge vilket visar att det inte bara är böcker som ska finnas på bibliotek.

En konsekvens och utmaning för biblioteken och tv-spelen är att vissa personer i samhället

9

inte anser att tv-spel hör hemma i biblioteken, de förstår inte vad spel har att göra med böcker. Nicholson skriver

“att frågan vad har spel att göra med böcker?” kommer från en brist av förståelse av den mer holistiska naturen om vad bibliotek gör (Nicholson, 2010, s 5–6). Det han menar är att bibliotekariernas roll på biblioteket är att samla in fakta som alla kan använda på biblioteket oberoende av fakta eller format.

Det är även viktigt att spelen speglar den syn som biblioteket har på sin demokratiska roll i samhället, utmaningen här som även kan ses som en konsekvens är att tv-spel mestadels ses som något som är kul att göra. Om spelen får ett rykte om sig att bara finnas på biblioteken på grund av att de är kul ger det ännu en anledning för folk att tycka att spel inte hör hemma där.

Men, Nicholson skriver att det finns flera olika demokratiska mål som biblioteken har där tv- spelen kan vara till hjälp. De tre vanligaste är “1: spel används för att få dit nya grupper av människor, 2: spel är en extra service för de människor som redan använder biblioteket och 3:

spel ger en chans till användare på biblioteket att socialisera med varandra, förbättra bibliotekets roll som en samhällspunkt” (Nicholson, 2010, s 10).

Möjligheterna som Nicholson ser med tv-spel på biblioteken är att de förutom att vara en ny källa till information ibland kan ha kopplingar till vissa utav böckerna. Ett exempel på det är handlingen i ett spel som kan vara samma eller vara en fortsättning på händelser i en bok, vilket kan skapa ett intresse för spelaren att läsa boken. Han skriver även att “ett spel om musik kan inspirera mer intresse av musik precis som ett spel med en historisk handling kan inspirera någon till att vilja lära sig mer om den tiden i historien” (Nicholson, 2010, s 7).

Intresset som spelen ger spelarna i olika ämnen kan alltså få dem att söka mer fakta om dem i böckerna på biblioteket sedan. Detta har skapat en förändring i bibliotekariernas sätt att arbeta, men det har också gjort att fler grupper av människor som inte brukar vara på biblioteket kommer tillbaka. Men det har även skapat ett intresse hos användare för vissa böcker, läsmaterial och aktiviteter som de inte har varit intresserade av innan. En definition som Nicholson gör om spel är att själva ordet spel är en lek med mål och strukturer, som separeras från aktiviteter som kan ses som något spel-liknande fast i grunden inte är ett spel.

Spelen ger spelaren “skills” som till exempel samarbete, läsning, ledarskap och

problemlösning vilket visar varför spelande ska betraktas som en spelaktivitet. Struktur och mål förklarar han med att en spelaktivitet utan struktur bara är en lek. Det måste finnas ett sätt att göra saker på i spelet för att spelaren ska kunna ta sig fram. En spelaktivitet med struktur och utan mål är också bara en lek, det behövs en anledning till att spelaren ska föra

handlingen i spelet framåt. Målen kan antingen redan finnas i spelen eller skapas av spelaren själv.

Vi har använt Nicholsons modell som utgångspunkt och sedan modifierat den utifrån våra behov och vår förståelse av hans modell. Modellen syftar till att visa hur interaktioner mellan spelare, åskådare och bibliotekarier kan bygga upp en gemensam grund för kunskap och lärande som i sin tur kan leda till utvecklande av spelrelaterade aktiviteter på biblioteket. Det blir ett sätt för bibliotekarierna att utmana sin egen kompetens samtidigt som de strävar efter att locka nya användare till biblioteket. Vi kommer att använda modellen i diskussionen för

10

att ge läsaren en förståelse och en bild för vad vi diskuterar i texten. Detta kan även ge läsaren en överblick och ett samband mellan teorin och det vi kommer fram till i diskussionen.

I mitten kan man se spelaren som representeras av den gröna figuren. Runt omkring spelaren finns interaktionscirklar med saker som händer runt omkring medan användaren spelar.

Närmast spelaren finns motspelare och åskådare, vilka kan förklaras som de spelare som spelaren spelar med i och utanför spelet. Åskådarna är de som sitter bredvid och tittar på och är med i spelet, men spelar inte. Mittersta ringen är bibliotekarierna och biblioteksrummet där spelaren kan få hjälp med spelet eller information om den är ute efter fakta eller händelser i spelet. Den yttersta ringen som är längst bort från spelaren är aktiviteter som kan handla om allt från spelturneringar till spelcirklar och spelförfattarmöten, alltså de aktiviteter som finns runt spelhörnan. Pilarna visar på att spelaren får interaktioner utifrån från åskådarna, men interaktion kommer också från spelet. Det finns även pilar med extern kunskap som går ut och visar på att spelaren tar till sig kunskap från spelet och som åskådare och bibliotekarier får ta del av. Vi definierar åskådare som de personer som interagerar med spelaren inne och utanför spelvärlden. Åskådare kan även vara bibliotekspersonal som betraktar spelandet.

Samtidigt kan spelaren ta emot extern kunskap från bibliotekarierna och åskådarna som används för att gå vidare i spelet.

11

4 Metod

I följande avsnitt kommer studiens datainsamlingsmetod, genomförande och urval samt kvalitativ innehållsanalys beskrivas. Analysmetoden som används för studien kommer också behandlas tillsammans med de etiska överväganden som vi beaktat. Kvalitativa intervjuer med bibliotekarier har legat till grund för insamlingen av empirin.

4.1 Semistrukturerade intervjuer

Vi har valt att använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer som går ut på att vi som forskare ska föra samtalet framåt med den som vi intervjuer genom noga uttänkta frågor.

Men, även lyssna och ställa följdfrågor för att intervjupersonen kan dela med sig av sin kunskap, vilket ger oss mer detaljer i personens vardag (Kvale & Brinkmann, 2014, s 19).

Teman som förekommer i intervjuguiden har tagits fram med utgångspunkt i

forskningsfrågorna och tidigare forskning kring ämnet tv-spel på bibliotek. Vi är intresserade av att bemöta bibliotekariernas profession i relation till nya medier och tekniker som tv-spel för med sig samt om bibliotekarierna behöver förnya sin kompetens för att kunna bemöta sina användare utifrån nya behov. Intervjuer som forskningsmetod funkar bra för studiens syfte då vi önskar ta reda på bibliotekariernas tankar och idéer kring tv-spel på bibliotek och vilka problem och möjligheter det kan finnas. Genom de semistrukturerade intervjuerna kan vi som intervjuare ställa följdfrågor och be intervjupersonerna utveckla sina svar vilket är en av fördelarna med metoden och varför vi valt den. Däremot skriver Kvale och Brinkmann (2014) att gå ifrån intervjuguiden för mycket gör det svårare att analysera, men det är något vi tagit hänsyn till när vi utformat intervjuguiden (Kvale & Brinkmann, 2014, s 173).

4.2 Avgränsningar

I den här studien har avgränsningar gjorts där vi som uppsatsförfattare valt att studera enbart bibliotek som har en uttalad spelverksamhet där konsol och tv finns på plats i biblioteket för användarna att bruka. En avgränsning som valdes för att inte göra studien för stor var att enbart kolla på tv-spel och inte spel generellt. Anledningen till att vi valt denna avgränsning är för att många böcker nämner både digitala spel och brädspel vilket kändes för mycket. Tv- spel är ganska nytt medie på biblioteken jämfört med brädspelen vilket gjorde dem

intressanta att titta på. Intressanta aspekter är också att det är just tv-spelen som diskuteras när det kommer till bibliotekariernas profession och då passar bra till vårt tänkta ämne.

12

4.3 Genomförande & Urval

I förberedelserna inför intervjuerna skapade vi en intervjuguide (se Bilaga 2) där studiens syfte, frågeställningar och tidigare forskning låg till grund vid utformningen. Intervjuguidens frågor berör frågor kring bibliotekarieprofessionen, bibliotekariernas kompetens och

arbetsuppgifter i relation till att tv-spelen och tv-spelen som aktivitet tar plats på biblioteket.

Efter finjusteringar och ändringar blev intervjuguiden godkänd och vi kunde börja ta kontakt med bibliotek som matchade de kriterier som vi hade.

Våra kriterier var att det skulle finnas en spelhörna med stor tv och konsoler för en till två spelare. För att hitta de bibliotek som passade våra kriterier och inte låg för långt bort tog vi hjälp av internet och kurskamrater vilket går in på ett målinriktat och geografiskt urval (Bryman, 2011, s 434). Vi diskuterade att ungefär fyra till fem bibliotek ge oss tillräckligt med data för att ge oss ett säkert resultat. Därefter skickade vi ut mejl till biblioteken och fyra till fem bibliotek svarade på vår förfrågan om intervju, vilket gjorde att vi fick beräkna det femte som ett bortfall (se Bilaga 1). Svarstiden från varje bibliotek varierade och ibland fick vi skicka en påminnelse och i ett fall även ringa för att höra om mejlet kommit fram. Fyra av fem bibliotek svarade på vår förfrågan om intervju medan det femte lämnade återbud på grund av tidsbrist. Vi föreslog ett antal datum som förekom på en vecka för att det skulle bli lite utspritt. Tre av de fyra intervjuer genomfördes under samma vecka medans den fjärde intervjun genomfördes veckan efter. Tre av intervjuerna representerades av en bibliotekarie och den fjärde av två stycken av den anledningen att de delade på uppgifterna runt tv-spelet.

Som förberedelse för intervjuerna läste vi igenom avsnittet tidigare forskning för att ha mer kunskap om professionen. Intervjuerna genomfördes på biblioteken eftersom vi ville se hur spelhörnorna såg ut och det gjorde det även lättare för bibliotekarierna att få tid att träffa oss.

Under intervjuerna turades vi om att ställa frågor utifrån intervjuguiden och föra

anteckningar. Båda hjälpte dock till att ställa följdfrågor eller om vi bad intervjupersonen utveckla sitt svar.

4.4 Kvalitativ innehållsanalys

Intervjuerna spelades in med hjälp av mobilappen Easy Recorder. Efter intervjuerna laddade vi över intervjuerna till datorn och började att transkribera ganska direkt efter att intervjuerna genomförts. Detta för att vi fortfarande hade intervjuerna i färskt minne. Vi använde

programmen Microsoft Word och VLC för att skriva ner transkriberingen och lyssna.

Intervjupersonerna och bibliotekens namn har anonymiserats för att förhindra att kopplingar kan göras. Vi valde att inte rätta intervjupersonernas vardagsspråk mer än att vi hoppade över talspråk som exempelvis “eh” för att det skulle flyta mer på papperet och vid analysen. Vi hjälptes åt att transkribera intervjuerna och båda transkriberade två intervjuer var. När

transkriberingen var klar av alla intervjuer ställde vi upp alla svar utifrån intervjufrågorna i en

13

tabell för att lättare få en överblick över alla svar. Med tabellen och svaren till hjälp kunde vi börja koda för att leta efter teman vilket är något som Bryman nämner bör göras vid en kvalitativ innehållsanalys (Bryman, 2011, s 505). Vi har använt oss av forskningsfrågorna och Nicholson (2010) vid hjälp av kodningen för att synliggöra teman som är relevanta för vår studie. De teman som kom fram var Biblioteket som en demokratisk plats i samhället, Bibliotekariernas yrkesroll, Spel och spelaktiviteter och Målgrupp och berör de ämnen som även tidigare forskning tagit upp. Vi har under analyseringen hela tiden försökt ta ställning huruvida de teman som kommit fram är i enlighet med teorin och utifrån forskningsfrågorna.

Innehållsanalysens material presenteras nedan i Resultat och sedan dras jämförelser till den tidigare forskningen och teorin under diskussionen.

4.5 Etiska överväganden

I enlighet med dataskyddsförordningen The General Data Protection Regulation, (GDPR) som EU lagstiftat har vi låtit våra intervjupersoner ta del av villkoren för intervjun och bett om samtycke genom att de skrivit på ett dokument (Dataskyddsförordningen, u.å). Dessa dokument informerar om att de intervjuade måste godkänna att deras personuppgifter tillfälligt lagras under studiens gång för att sedan tas bort. Personuppgifterna hanteras av Högskolan i Borås fram till dess att studien är fullbordad. Tillsammans med GDPR har även de forskningsetiska principerna beaktats och där har vi informerat om Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet. Detta betyder att information om intervjupersonernas frivilliga deltagande i studien, samtycket att intervjuerna spelas in, anonymiteten där de intervjuade och biblioteken beläggs med ett randomiserat namn för att hindra att kopplingar kan göras till intervjupersonerna samt att det insamlade materialet inte kommer att användas till något annat än själva studien (Vetenskapsrådet, u.å).

5 Resultat

Nedan kommer en presentation av biblioteken som vi undersökt samt resultatet av vår studie som presenteras utifrån fyra teman som visualiserar den modell som vi har anpassat utifrån Nicholsons (2010) teori och modell. De fyra teman representerar även de ämnen som framkommit i tidigare forskning, teorin och behöver bli besvarade utifrån våra frågeställningar.

5.1 De undersökta biblioteken

Biblioteken som vi besökte skiljer sig i storlek och utbud men samtliga har en tv-spelskonsol med tv på sitt bibliotek. Vi har definierat detta som en tv-spelshörna, vilket är den plats på biblioteket dit användarna kan ta sig för att spela tv-spel i biblioteket. Det finns en tv-skärm, en spelkonsol och sittplatser i form av soffor eller andra sittmöbler.

14

Bibliotek 1 är mellanstort bibliotek där tv-spelshörnan har funnits i cirka 6 år. Här jobbar Dan som är en av de ansvariga för tv-spelshörnan och beställer in spel samt se till att all utrustning tas om hand och fungerar som det ska. Biblioteket har ett Playstation 4 som konsol.

Bibliotek 2 är större bibliotek där tv-spelshörnan har funnits i cirka 6–7 år. Här jobbar Lena som är ungdomsbibliotekarie och jobbar tillsammans med andra bibliotekarier kring tv- spelshörnan. Hon hjälper till med att låna ut spel och sätta igång dem åt användarna.

Biblioteket har ett Playstation 4 och ett Xbox One som konsoler.

Bibliotek 3 är ett mindre bibliotek där tv-spelshörnan på bibliotek 3 är relativt nyöppnad och öppnades under hösten 2018. Här jobbar ungdomsbibliotekarien Karin som var en av de ledande bibliotekarierna som jobbat med att skapa verksamheten. Karin tillsammans med de andra i personalen ansvarar för att sätta igång spelen när det efterfrågas och att hålla i aktiviteter som är kopplade till tv-spelshörnan. Biblioteket har ett Playstation 4 som konsol.

Bibliotek 4 är ett större bibliotek där tv-spelshörnan har funnits i cirka 10 år. Här jobbar Tilda och Elin, tillsammans arbetar de för att komma fram till en ny strategi för just spelhörnan, samtidigt som de fortsätter med att låna ut spel. Tilda arbetar även med att köpa in nya spel medan Elin håller koll på och köper in teknik, men även arbetar med olika tv-spels

aktiviteter. Biblioteket har flera olika konsoler, bland annat Xbox One, Nintendo Switch samt ett Wii som används ofta i bibliotekets aktiviteter. Biblioteket har även andra konsoler som Playstation 3, 4, Xbox 360 och några fler gamla konsoler.

5.2 Målgrupp

På samtliga bibliotek vi har undersökt, har bibliotekarierna först och främst haft ungdomar som målgrupp. När det kommer till uppställningen av spel ser det olika ut på alla biblioteken.

Bibliotek 1 låter alla spelen stå på samma hylla utan att skilja på vilka som är barn- och vilka som är ungdomsspel, Dan som är bibliotekarie där menar på att de inte har någon åldersgräns utan att ansvaret för vad barnen får spela ligger hos föräldrarna. På bibliotek 2 där Lena jobbar har de också barn- och ungdomsspel ihop, men däremot så har de en åldersgräns på spelen och barnen får spela sina på barnavdelningen medan ungdomarna är på sin. Tanken är att barnen inte ska behöva vara bland ungdomarna då det kan bli lite högljutt och dåligt ordval ibland när ungdomarna spelar vissa spel. Bibliotek 3 har bara ungdomsspel då de riktar sig till först och främst till elever på högstadiet och gymnasiet, spelhörnan ligger i källaren som de har gjort om till en ungdomsavdelning. Tilda och Elin använder sig av två spelhörnor där den ena hörnan är för barn upp till 12 och den andra 13 och uppåt detta gör att de har spel till alla åldrar. Men de säger även att personalen använder PEGI märkningen för att avgöra vilka som får spela spelen, då de inte vill att vuxenspelen ska hamna i för unga händer. Alla biblioteken håller med om att vuxna också tycker om att spela när det kommer till spelen och hörnorna, men det vanligaste är att barnen och ungdomarna är de som spelar där. Vuxna vill hellre ta med sig spelen hem och spela där vilket Lena menar kan bero på att

15

de får vara ensamma, men också för att de har råd med eget spel och konsol. Men, hon menar även på att kommer de och frågar så får de självklart spela.

Genom tv-spelen har det kommit in nya grupper av användare på biblioteken, som till exempel bibliotek 2 och 4 där många nyanlända flyktingpojkar kommer in för att spela.

Enligt Lena på bibliotek 2 kommer det även in fler tjejer som också vill spela vilket innan inte hade varit så vanligt. Dan menar på att bibliotek 1 nästan börjar kännas mer som en fritidsgård, då det kommer mycket ungdomar från olika skolor och inte bara den som ligger i närheten av biblioteket. Karin som jobbar på bibliotek 3 märker också att många ungdomar kommer till dem på grund av spelen, speciellt pojkar som de inte brukar se där så ofta. Men, även vuxna och pensionärer har visat ett stort intresse för spelhörnan som de inte har haft så länge.

En grupp som bibliotek 2 och 3 pratar en del om är tjejer, då de ses som en grupp som glöms bort eftersom killarna tar mer plats vid spelen. Lena arbetar därför med att bjuda in kvinnliga spelare och ha spelturneringar för bara tjejer för att de ska få förtroende och våga spela där andra kan se dem. Karin känner att hon skulle vilja hitta fler aktiviteter som kan inkludera tjejer för att arbeta mer med just den gruppen och hoppas på att de kommer ha mer i

framtiden. Två utav de event som har funnits på bibliotek 2 och inkluderat tjejer är besök från författaren och gamern Effie Karabuda och några gamers från Female Legends som arbetar för tjejers rätt att spela.

5.3 Spel och spelaktiviteter

På bibliotek 1 finns rutinen att spelen i tv-konsolen på biblioteket byts ut varje vecka och att det inte ska vara ett spel som innehåller någon narrativ berättelse. Dan menar att det är svårt för sådana spel att ha en plats på tv-spelshörnan när det finns en begränsad tid för varje spelare. Bibliotek 1 har satt 30 minuter som maxgräns för sina användare att använda tv- konsolerna vilket är samma som bibliotek 2 där Lena jobbar har satt. Vid stort intresse hos användarna bildas en kö där de får skriva upp sig vid infodisken. Det lämnar inte mycket rum för att sätta sig in i en berättelse som sedan någon annan fortsätter men missat början av berättelsen. Lena berättar däremot att bibliotek 2 valt att ha flera spel tillgängliga varje vecka, där det ingick en del berättarspel. De har 4 spel som kan bytas ut av bibliotekarierna på plats till PS4 och Xbox One. Karin på bibliotek 3 har än så länge inte så jättemånga spel därför har de inte heller någon begränsning på speltid eller vilket spel som sitter i konsolen. Vid

intervjun med bibliotek 4 kom det inte fram om några sådana begränsning fanns i speltid och spel som sitter i.

Ibland kan de intervjuade biblioteken erbjuda aktivitetsdagar för sina användare av tv- spelshörnan. Turneringar kan förekomma då det framförallt spelas Fifa. Dan på bibliotek 1 berättade att biblioteket anordnar en turnering där personalen är domaren och ser till så att alla spelar schysst enligt vanliga turneringsregler. Fifa turneringar är även vanligt

förekommande hos bibliotek 2 och 4 ett par gånger per år. För tillfället anordnar inte

16

bibliotek 3 några turneringar men de har planer på det. Just nu förekommer det bara att de har aktiviteter där de visar sina användare hur bland annat Virtual Reality (VR) utrustningen fungerar. VR är väldigt populärt hos deras användare och de har även haft aktiviteter för bland annat pensionärer som fått testa. Detta har varit en mycket populär aktivitet där Karin tagit hjälp av aktivitetshuset i staden som är med och visar hur allt går till. En anställd på aktivitetshuset var också med och hjälpte Karin när konsolen skulle köpas in och föreslog vilka spel som var lämpliga att köpa in till biblioteket.

Andra aktiviteter som kan förekomma är besök från författare som kommer och pratar. Dan beskriver ett scenario där biblioteket har haft speltema på sportlovet och bjudit in

journalisten, författaren och spelintresserade Effie Karabuda. Hon kom till biblioteket och berättat om sin nya bok inför fullsatt publik. Karabuda har även kommit till Lena på bibliotek 2 och pratat där de även har bjudit in spelorganisationen Female Legends som inspirerar unga tjejer att ta mer plats i spelens värld och erbjuder en trygghet för de tjejer som har svårt att göra det. Lena berättade om funderingar hennes bibliotek har på att starta en spelcirkel där syftet är att prata om spel, ungefär som en läsecirkel. Tina och Elin på bibliotek 4 beskriver en mängd aktiviteter som har förekommit där biblioteket bjuder in till game nights

(spelkvällar) och Bibcon där bibliotekarierna bjuder in lokala spelföreningar för att mingla på biblioteket.

5.4 Bibliotekariernas yrkesroll

I våra intervjuer har alla intervjuade uttryckt en osäkerhet och rädsla vid hantering av tv-spel på bibliotek. Karin på bibliotek 3 vars tv-spelverksamhet är fortfarande relativt nystartad menar att det finns en osäkerhet och teknisk ovilja som framförallt beror på okunskap och ett ointresse. Denna rädsla och osäkerhet på biblioteken framkommer hos varje intervjuperson.

För att tillmötesgå detta har samtliga bibliotek valt att skriva utförliga manualer och har haft diskussioner i var bibliotekspersonalens arbetsuppgifter börjar och slutar. På bibliotek 1 hos Dan har biblioteket satt gränsen att det enda som behöver kännas till är att sätta på och av konsolen. Liknande begränsningar finns även hos bibliotek 2 och 4. Bibliotek 3 har i likhet med de övriga bibliotek skrivit manualer till sina medarbetare men också tagit steget för att möta rädslan och osäkerheten genom att bjuda in kunniga personer inom tv-spel som pratat om rädslor i hopp om att lugna ner situationen samt haft grundliga genomgångar i hur tekniken fungerar.

Men då användarna oftast känner till tekniken bättre än bibliotekspersonalen brukar spelarna få lösa eventuella problem med spelet själva. Tekniska problem kan inte användarna fixa själva men då har alla tillfrågade nämnt en support från spelintresserade bibliotekarier på varje bibliotek som har mer insikt i konsolens funktioner. Karin påpekar dock att

arbetsuppgifterna med tv-spelsverksamheten är något som personalen inte kommer undan även om det tillkommer nya moment “det här är faktiskt en arbetsuppgift som jag måste ta till mig, det här ingår faktiskt i mitt arbete, jag kan inte bara plocka bort det, utan man är liksom lite rädd, man är osäker”.

17

Tilda och Elin som jobbar på bibliotek 4 menar att den tekniska rädslan och oviljan går ihop med att det inte finns tillräckligt med kunskap och rädslan av att göra fel. Tidigare hade bibliotek 4 en ansvarig för tv-spelsverksamheten som hade intresset och kunskapen för att lära sina kollegor hur tv-konsolen funkar men att den säkerheten har försvunnit när denne slutade. Detta har resulterat i oreda på arbetsplatsen som i grund och botten beror på att det saknas baskunskap.

Lena på bibliotek 2 menar också att rädslan och okunskapen finns bland alla bibliotekarier, men mest bland de äldsta då de inte har vuxit upp med spel. Men, Lena menar också att det alltid finns någon som är villig och hjälpa till om de själva inte kan som ungdomarna och även deras vaktmästare som alla tydligen är bra på teknik. Hon förklarar att det finns personal som spelat sedan de var barn och vet hur de ska göra för att till exempel få en konsol att fungera igen.

5.5 Biblioteket som en demokratisk plats i samhället

Utav de bibliotek som vi har besökt är det först och främst bibliotekarierna på bibliotek 4 som diskuterar tv-spelen som en del av bibliotekets demokratiska roll. Tilda och Elin som jobbar på bibliotek 4 menar på att “Att tv-spel ska kunna spelas av alla, även om människor inte har råd att köpa ett därför ska det gå att låna dem”. Den demokratiska tanken är helt enkelt att även om tv-spel är dyrt så ska alla på ett eller annat sätt kunna använda sig av det. Det demokratiska ligger också i att Tilda och Elin pratar om tv-spel som en kultur precis som böcker, musik och filmer.

Lena på bibliotek 2 menar på att tv-spel är lika populärt på biblioteket som musik och film och kan kanske till och med bli lika populärt som böckerna. Både hon och Karin på bibliotek 3 håller med Tilda och Elin om att tv-spel ingår i bibliotekens demokratiska roll och att det ska kunna spelas av alla. Dan från bibliotek 1 nämner inte bibliotekets demokratiska plats, men han håller med om att det finns en socioekonomisk tanke bakom lånet av tv-spel. Där anledningen ligger i att folk som inte har råd också ska kunna använda sig av spelen.

I alla våra intervjuer har bibliotekarierna pratat om att tv-spel kan ses som ett medie och då också har rätten att kallas för det. Både bibliotek 1,2 och 4 anser att tv-spel kan jämföras med de andra medierna då tv-spelen ger en liknande upplevelse som böcker och filmer och har även delar av musik i sig. Lena, Tilda och Elin menar på att spelen hänger ihop med böckerna då de ingår i liknande teman som fantasy och deckare och båda innehåller text. Alla menar att det är en självklarhet att spel ska finnas på bibliotek då det är en stor och speciell

kulturform som måste skötas om och finnas kvar. En utav anledningarna till det här är att det inte bara är barn och ungdomar som spelar utan även vuxna vilket gör spel till en kultur som kan användas av flera grupper. När det kommer till olika samhällsgrupper lockar även spelen de som oftast inte brukar var på biblioteket som pojkar och nyinflyttade. Det ger

18

bibliotekarierna en chans att visa mer av bibliotekets utbud än bara spelen och göra användarna intresserade av fler aktiviteter.

5.6 Sammanfattning av resultat

Det vi kan se på resultatet är att det finns många ämnen som går att titta på när det kommer till tv-spel och biblioteken. Många av dessa ämnen handlar om användarna och

bibliotekarierna och deras interaktion med varandra och tv-spelen, dessa saker kommer därför att tas upp i diskussionen. När det kommer till bibliotekariernas roll både gamla och nya och hur användarna ska använda biblioteket står tv-spelen i centrum. Resultatet kan vi se en ny förändring på biblioteken som även byggs upp runt de gamla värderingarna och dessa tankar kommer vi att ta med in i vår diskussion för att sedan ge en sammanfattning på vår studie.

6 Diskussion

Här kommer vi presentera vår diskussion utifrån de teman vi har tagit upp i resultatet. Vi kommer att använda oss av teorin, modellen samt den tidigare forskningen för att kunna föra en diskussion och slutsats i relation till det vi kommit fram till. Det som genomsyrar

diskussionen och som även har genomsyrat hela studien är bibliotekarien och dennes demokratiska arbetsroll gentemot användarna och själva biblioteket.

6.1 Målgrupp

Nicholson (2010) använder sig inte av ordet “målgrupper” i sin teori, däremot pratar han mycket om spelaren som spelar tv-spelen. Detta kan ha och göra med att det inte spelar någon roll för Nicholson vem det är som spelar, kön, kultur behörighet och ålder spelar ingen roll utan det viktiga är känslan och interaktionerna som spelet kan ge spelaren. Precis som användaren så är spelaren bara ett ansikte i mängden som ska få samma tillgång till tjänster och kunskap som alla andra. I sin modell sätter Nicholson (2010) spelaren i mitten av interaktionerna vilket gör att spelaren både får och kan ge interaktioner och kunskap via spelet. Men, Nicholson ser även till att spelaren hamnar i centrum för allting som rör spelet, eller nyckelpersonen för att interaktionerna ska finnas vilket samtidigt gör spelaren väldigt viktig i Nicholsons teori oberoende vem spelaren är som person. Detta visas även i Tidigare forskning där det pratas mycket i Demokratins skattkammare (2019) att alla medier ska vara tillgängliga för alla oberoende kön, ålder och kultur. Han nämner även att många nya grupper av användare kommer till biblioteket för att spela tv-spel. Något som han också pratar om är den sociala delen, då användare kan träffas och spela spel tillsammans vilket ger en större sammanhållning på biblioteket. Nya användare som kommer på grund av tv-spelet är även något som våra intervjupersoner pratar om vilket kan handla om allt från flickor till elever som kommer från andra skolor. Men de som tas upp mest är nyanlända pojkar vilket händer ofta både på bibliotek 2 och 4. Det som märks är att målgrupperna ofta kommer upp i

19

diskussioner som handlar om bibliotekets demokrati och allas rätt till att få spela tv-spel, där de inte bara tar upp ungdomar och killar utan även vuxna och flickor. Vuxna brukar dock ofta låna med sig spelen hem och inte spela på biblioteken vilket kan ha att göra med att de redan äger ett spel själva, men kanske inte heller vill spela med ungdomar runt sig. En grupp som är av stort intresse och både bibliotek 2 och 3 nämner är flickor. Det som gör den här gruppen viktig är att den kan verka undan knuffad av pojkarna från spelen. Detta gör att

bibliotekarierna intresserar sig för att ge flickor mer förtroende och intresse för tv-spelen genom att till exempel låta kvinnliga spelare som arbetar för att tjejer ska våga spela komma till biblioteket, men även kvinnliga författare som spelar.

6.2 Spel och spelaktiviteter

Bibliotekarierna som vi har intervjuat upplever att de aktiviteter som är i relation till spelen är lika viktiga som själva spelen. Spelaktiviteter är något som alla bibliotekarierna har nämnt under intervjuerna och det pekar på att det finns ett behov att ha något mer än att bara ha tv- spelshörnan på biblioteket. De har valt att exempelvis ha turneringar och spelkvällar som ett led att utveckla spelarnas sociala samspel som är en viktig del i spelandet. På så sätt kommer bibliotekens demokratiska uppdrag som mötesplats till uttryck. Detta blir en möjlighet för biblioteken att fortsätta utveckla sin verksamhet samtidigt som det också kommer en del konsekvenser till följd av tv-spel som aktivitet utvecklas. Placering av tv-spelshörnan i biblioteket spelar stor roll då andra användare kan komma att störas till följd av att barn och ungdomar samlas på ett ställe och att hög ljudnivå kan förekomma. Om tv-spelshörnan delas av både barn och ungdomar måste hänsyn visas då exempelvis fula ord är olämpligt på en barnavdelning. På grund av detta har biblioteket 2 och 4 valt att ha separata avdelningar till målgrupperna för att sådant inte förekommer. Nicholson (2010) definierar spelet som en lek, men med ett mål och en struktur vilket samtidigt gör den till en tävling då spelaren oftast måste satsa på att nå målet eller klara en uppgift. Detta gör det lätt för bibliotekarierna att ta fram turneringar där spelarna kan spela mot varandra vilket gör det till en kul och samtidigt social och lärorik lek för dem. Nicholson menar dock i sin teori att spel på biblioteken endast handlar om spelet i sig, men detta kan kanske bero på under vilken tid som Nicholson skrev sin bok och då tv-spel fortfarande var ganska nytt och beroende på hur man förhöll sig till det. För biblioteken som vi intervjuat handlar det om att användarna ska interagera med varandra och tv-spelen lockar dem att spela tillsammans även om de inte brukar umgås. Detta gör att spelet i sig kanske inte längre är så viktigt utan det snarare handlar om själva

aktiviteten och vem du är med.

20

6.3 Bibliotekariernas yrkesroll

När det kommer till bibliotekariernas yrkesroll är det svårt att utläsa vad Nicholson (2010) anser om det, då han är ganska fåordig, men han skriver att på grund av kopplingen mellan tv-spel och andra kulturformer har bibliotekariens roll förändrats. Detta kan bero på att bibliotekarierna oftast måste hjälpa till med kopplingen mellan tv-spelen och exempelvis böckerna. Men, det största problemet för bibliotekarierna är den nya tekniken som de måste lära sig att använda. Av de intervjuer som vi har genomfört framkommer det att alla

intervjupersonerna uttrycker en rädsla för de nya arbetsuppgifterna. De har inte någon tidigare av erfarenhet på tv-spel på biblioteket och bibliotekarierna ifrågasätter sin egen kunskap i relation till mediet. Trots okunskapen kring tv-spelet menar de fortfarande att det har en plats på biblioteket. Okunskapen beror också till viss del på att det inte finns tid för bibliotekarierna att sätta sig i tv-spelet som medie och redskap, menar Anna Kåring Wagman (2008) och refererar till att bibliotekarier inte hinner med kompetensutveckling och

omvärldsbevakning i samma utsträckning som de borde. Detta leder till en osäkerhet när personalen ska bemöta användarna i en situation som de inte känner sig bekväma med.

Gezelius och Griph som nämndes i tidigare forskning har konstaterat att det alltid kommer finnas en rädsla när nya konstformer tar plats på biblioteket och att det också kan röra sig om ett intresse eller generationsfråga hur det tas emot (2006, s 15). Karin på bibliotek 3 menar dock att även om det finns en osäkerhet så är det ändå en del av deras arbetsuppgifter och de måste lära sig hantera det. Karin som jobbar på ett bibliotek som är relativt nystartad med tv- spelsverksamhet har valt att tackla problemet kring okunskapen genom att bemöta den med personer som kommer och pratar kring just rädslan. Detta kan vara ett arbetssätt som hjälper bibliotekarierna att acceptera tv-spelshörnan som en del av arbetsuppgifterna. Alla

biblioteken har valt att ta fram matriser som ger klara instruktioner på hur personalen sätter på konsolen, hur de byter spel samt hur de stänger av konsolen. Frågor som handlar om spelen själva överlåter de till användarna att själva lösa. Den externa kunskapen kan här komma till tals i Nicholsons (2010) modell där kunskapen kan gå båda vägarna. Likaså interaktionerna som visar sig i modellen. Kunskap kring biblioteket och böckerna som är relaterade till spel kan bibliotekarierna bidra med samtidigt som användarna kan bidra med kunskap om hur tv-konsolen fungerar och kring spelen. På så sätt blir det ett ömsesidigt utbyte av kunskap samt interaktion och både bibliotekarier och användarna får ut något av varandra. Lena på bibliotek 2 säger att hon inte kunde så jättemycket om spel när hon först började jobba där men att hon har tagit till sig av att titta på när ungdomarna sitter och spelar och att hon nu själv funderar på att införskaffa en tv-spelskonsol.

21

6.4 Biblioteket som en demokratisk plats i samhället

Ser vi utifrån vad Nicholson skriver i sin teori så handlar mycket inom bibliotek och tv-spel om demokrati, då han tar upp att tv-spelen kan hjälpa biblioteken genom att locka fler grupper av folk som inte brukar komma dit. Men, även en större social tillhörighet bland de användare som brukar vara på biblioteket då spelen uppmuntrar till prat och sociala

interaktioner. Detta är något som vi har uppmärksammat när vi har pratat med våra

intervjupersoner då många märker av att nya användare kommer in och att tv-spelshörnan har blivit en plats där de kan umgås tillsammans. I Demokratiska skattkammaren (2019) tas det också upp mycket om tillgänglighet och att alla ska få vara på biblioteken och kunna vara sig själva. Detta är en legitimitet på biblioteken och något som även Nicholson (2010) och våra intervjupersoner pratar om, för dem är tv-spelen ett sätt för alla att trivas på biblioteket och även visa att alla ska kunna spela och ha roligt någonstans även om de själva inte har råd med spel. Biblioteket är en plats för alla oavsett social status och bakgrund vilket tv-spel visar då alla som sagt får en chans att spela och människor kan känna att de får samma möjligheter som alla andra. Det som vi har märkt på våra intervjuer är att det inte bara handlar om att de som inte har råd med tv-spel också ska kunna spela. Demokratin ligger även i att många flickor inte känner sig tillräckligt säkra för att spela bredvid killarna och detta är något som biblioteken försöker ändra på.

Biblioteken ska som sagt vara en plats för alla där de känner sig hemma, men demokratin handlar också om att alla ska kunna få tag på information och kunskap i ett samhälle som är i ständig förändring. Detta konstateras mycket i den Demokratiska skattkammaren (2019) där diskussionen handlar mycket om digitaliseringen på biblioteken och den anledning att människor ska kunna läsa om all litteratur i världen och kunskap. Med andra ord människor har rätt att kunna få tag i fakta som de behöver för att lättare kunna leva sina liv. Som en informationskälla för samhället är det viktigt att bibliotekarierna tar in alla slags

informationsformer som finns för att kunna hjälpa folk med så mycket information som möjligt. Nicholson (2010) pratar mycket om information där böcker, musik och film kan ses som olika former, av denna anledningen menar också Nicholson att spel har en plats på biblioteket eftersom även de innehåller information. Detta är även tydligt bland våra intervjupersoner, då många av dem anser att spel hör ihop med böcker och precis som Nicholson menar på att spelen kan bygga vidare på en handling i en bok eller göra ett spel med samma handling. Här kan vi även nämna bibliotek 4 som har valt att ha böcker som är relaterade till spel i anslutning till sin tv-spelshörna vilket kan ge en större koppling för användarna mellan spelen och böckerna. Något annat som Nicholson poängterar är att tv- spelen även kan ses som en kulturform eftersom det har fått en stor betydelse för många i samhället och därmed också kan anses vara en egen kultur som många bygger sin

personlighet på. Då biblioteken även står för bevarande av kultur och där det redan finns andra kulturer som musik, film och böcker ger detta ännu en anledning till att spel ska finnas på biblioteken. Lena på bibliotek 2 menar också att spel är en kultur som måste uppmuntras att finnas kvar, då hon själv har många vänner som spelar och hon kan relatera till deras intresse till spel.

22

I den här diskussionen går det att se mycket som lutar åt att tv-spel har en demokratisk plats på biblioteket, oberoende om det handlar om att ge alla en anledning att komma till

biblioteket eller som kulturform. Nicholson (2010) beskriver det på så sätt att musik och film har funnits i flera år på biblioteket på grund av att de ses som populära kulturer och därför borde det finnas en plats för tv-spelen som en populär, men även som ny kultur. Detta visar också på att både bibliotekarier och andra anser att tv-spel passar ihop med den verksamhet som drivs av biblioteken.

6.5 Sammanfattning kring diskussion

När vi har genomfört diskussionen har vi valt att skriva den utifrån samma teman som förekom under resultatet för att det skulle bli lätt att följa med i tankegången. Det som kommer till uttryck är att mycket revolverar kring bibliotekariernas roll i förhållande till tv- spelen och aktiviteterna som är knutet till det. Detta gör att spelaren också hamnar mycket i fokus trots osäkerhet och rädsla kring nya medier och tekniker som alla bibliotekarier har uppmärksammat. Bibliotekarierna känner att tv-spelen som medie och som aktivitet ibland inte kommer till rättvisa när det fattas kunskap och att det blir en konsekvens när biblioteken har ett demokratiskt uppdrag som personalen inte kan uppfylla fullt ut. Samtidigt som både lag och deras roll i samhället säger att biblioteket ska vara tillgängligt för alla och att alla medier ska gå att få tag i.