Vårdpersonals attityder till personer med missbruk
En litteraturstudie
Juan Carlos Campo Rodriguez Annelie Sjöström
Vårterminen 2014
Självständigt arbete (Examensarbete), 15 hp Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Handledare: Catrine Jacobsson, universitetslektor, institutionen för omvårdnad, Umeå universitet och omvårdnadsstrateg, Staben för verksamhetsutveckling, Västerbottens läns landsting.
ABSTRACT
Background: Alcohol and drug abuse is a worldwide health problem and health care professionals should maintain an ethical approach to all patients. People with substance abuse problems experience poor health care delivery, partly because of the attitudes of health care professionals.
Aim: To examine the attitudes of health care professionals towards people with substance abuse problems.
Method: A literature study where 8 qualitative research articles were quality reviewed and analyzed.
Results: The attitudes of the majority of health care professionals towards people with substance abuse were negative. People with substance abuse were considered to lack will, to be hopeless cases, to be manipulative with rapid mood swings and were seen only on the basis of their addiction problems. There was also a reluctance to work with these patients. Among the few positive attitudes that emerged were that the health care professionals wanted to show respect, understanding and a
willingness to support people with substance abuse. Lack of knowledge and skills is fundamental to the negative attitudes of health care professionals.
Conclusion: Negative attitudes towards people with substance abuse were evident among health care professionals who tended to see them based only on their
addiction problems. These negative attitudes can affect the care provided to these patients so that they do not receive adequate care. Education is needed to change the negative attitudes.
Keywords: Attitudes, health care professionals, people with substance abuse
ABSTRAKT
Bakgrund: Alkohol- och drogmissbruk är ett hälsoproblem som finns över hela världen och vårdpersonalen bör upprätthålla ett gott etiskt förhållningssätt till alla patienter. Personer med missbruksproblematik upplever en dålig vård bland annat på grund av vårdpersonalens attityder.
Syfte: Att undersöka vårdpersonals attityder till personer med missbruk.
Metod: En litteraturstudie där 8 kvalitativa vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskats och analyserats.
Resultat: Det framkom att majoriteten av vårdpersonalens attityder till personer med missbruk var negativa. Detta innebar att personer med missbruk ansågs sakna vilja, vara hopplösa fall, vara manipulativa med snabba humörsvängningar och ses endast utifrån sitt missbruksproblem. Det framkom även en motvilja till att arbeta med den här patientgruppen. Bland de få positiva attityder som framkom var att vårdpersonalen ville visa respekt, få förståelse för och vilja stödja personer med missbruk. Brist på kunskap och kompetens är en grund till negativa attityder hos vårdpersonalen.
Slutsats: Negativa attityder till personer med missbruk var tydliga hos vårdpersonalen och de tenderade att se personerna endast utifrån sitt
missbruksproblem. Dessa negativa attityder kan påverka vården som ges till den här patientgruppen på så sätt att de inte får adekvat vård. Utbildning behövs för att förändra de negativa attityderna.
Nyckelord: Attityder, vårdpersonal, personer med missbruk
Innehållsförteckning
INTRODUKTION ...
BAKGRUND ...
Missbruk/Beroende ... 2
Upplevelser av vården hos personer med missbruk ... 3
Kommunikation ... 3
Samtal och bemötande ... 3
Attityd ... 4
Makt och empowerment ... 5
Motiv och syfte ... 6
METOD ... 6
Design ... 6
Sökmetoder och urval ... 6
Analys ... 7
Forskningsetik ... 8
RESULTAT... 8
Negativa attityder ... 9
Missbrukare - hopplösa fall, saknar vilja ... 9
Missbrukare - manipulativa med snabba och osäkra humörsvängningar ... 9
Missbrukare - ses endast utifrån sitt missbruk ... 11
Motvilja att arbeta med personer med missbruk ... 11
Positiva attityder ... 12
Respekt för personen - att vilja förstå och stödja ... 12
Attityder grundas i brist på kunskap och kompetens ... 13
Får inte alltid adekvat vård ... 13
DISKUSSION ... 14
Resultatdiskussion ... 14
Metoddiskussion ... 16
Betydelse för omvårdnad ... 18
Slutsats ... 18
REFERENSER ... 19
Bilaga 1 Bilaga 2
INTRODUKTION
Den internationella etiska koden för sjuksköterskor (ICN 2012) är ett viktigt
hjälpmedel för sjuksköterskeprofessionen och annan vårdpersonal att upprätthålla ett gott bemötande och en god etisk vård. Sjuksköterskans grundläggande
ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Omvårdnad ska ges respektfullt, oberoende av patientens ålder, hudfärg, tro, kulturell eller etnisk bakgrund, nationalitet, funktionsnedsättning eller sjukdom, kön, sexuell läggning, politiska åsikter eller social ställning.
Den professionella organisationen, Svensk sjuksköterskeförenings värdegrund för omvårdnad (2010) är ett annat bra hjälpmedel för att upprätthålla en god
omvårdnad. Där går att läsa att vårdprofessionernas etiska koder bland annat innehåller ansvar för att alla människors lika rätt och värde tillgodoses i vården och att patientens hälsa är det främsta målet. Varje patient har rätt till lämplig vård och vårdpersonalen har skyldighet att tillhandahålla vård oavsett patientens rättsliga status. För att utveckla och bevara yrkeskompetens och professionalitet och för att ingripa när människors hälsa hotas är det sjuksköterskans moraliska ansvar att respektera mänskliga rättigheter särskilt avseende olikheter, autonomi och rättvisa.
Eide och Eide (2009, 130) menar att det kan uppstå en svårighet att bemöta personer som är annorlunda än en själv, som till exempel de som är fattiga, använder droger, pratar ett annat språk eller har en annan hudfärg, med samma respekt och omsorg som man bemöter andra. Det är inte alltid lätt och utgör en utmaning att göra detta även om man tror att det är enkelt. Vissa patientgrupper riskerar brister både i bemötande och behandling i större utsträckning än andra. En sådan grupp är exempelvis personer med psykiska problem, kronisk värk, livsrelaterade sjukdomar och drogberoende.
Alla patienter och anhöriga har rätt att förvänta sig god och rättvis behandling. Både patienter och anhöriga ska känna sig trygga och väl omhändertagna oberoende av sjukdom (Eide och Eide 2009, 129). Vårdgivaren bör sätta sina egna fördomar åt sidan och bemöta alla patienter med den empati, omsorg och respekt som varje
patient ska behandlas med för att kunna skapa ett rättvist möte. (Eide och Eide 2009, 130). Som vårdpersonal kan man hamna i en lojalitetskonflikt mellan den kultur som
gäller på arbetsplatsen och de etiska normer och värderingar som man menar gäller för yrket (Eide & Eide 2009, 132). Detta har väckt ett intresse hos uppsatsförfattarna då vi under arbetet i vården upplevt att det är en utmaning att vårda patienter med missbruk. Vi anser det därför angeläget att undersöka hur vårdpersonal ser på
personer med missbruksproblematik och undersöker detta i denna kandidatuppsats.
Enligt Patientsäkerhetslagen (2014) skall vården så långt som det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Som vårdgivare ska man även visa omtanke och respekt till denne. I Socialstyrelsens riktlinjer för missbruk och beroendevård (2014) har som mål att bidra till att både patienter, klienter och brukare får en jämlik och god vård.
BAKGRUND
Alkoholmissbruk är ett globalt hälsoproblem, och sjuksköterskor är en potentiell resurs inom vården för att erbjuda screening och kort intervention för patienter med alkoholmissbruk. Vadlamudi et al. (2007) gjorde en studie för att se vilken effekt en pedagogisk intervention kan ha på sjuksköterskors attityder, och förtroende mot denna typ av patienter. De kom fram till att utbildning som intervention är ett effektivt verktyg för att förändra de här egenskaperna och på det viset kan
sjuksköterskan ge en bättre vård och behandling till patienter med alkoholmissbruk.
Missbruk/Beroende
Med begreppet missbruk menar man användning av en substansgrupp på ett icke- medicinskt motiverat sätt, som kan leda till konstanta psykiska, somatiska och/eller sociala skador (Wiklund Gustin 2010, 123). DSM-manualen innehåller
standarddiagnoser om psykiatriska sjukdomstillstånd. DSM-IV menar att begreppet beroende är ett tillstånd av kognitiva, kroppsliga och beteendesymtom som uppstår om en person fortsätter att använda en substans även om den skapar problem och
3 skador hos denne (Allgulander 2010, 165). Heilig (refererad i Skärsäter 2010, 123) menar att det pågår en diskussion huruvida missbruk ska ses som ett medicinskt problem och ingå i nästa del av DSM-manualen eller om det bara ska handla om vanor och attityder. I Sverige under 2009-2011 gjordes en missbruksutredning där man skattade att totalt 780 000 personer över 18 år har ett beroende eller missbruk av alkohol och att 29 500 personer skattades ha ett diagnostiserat drogmissbruk (Socialstyrelsen, 2014).
Upplevelser av vården hos personer med missbruk
I Sleeper och Bochain (2013), McLaughlin et al. (2000) och Hudson et al. (2008) framkom ett missnöje bland personer med missbruk när de kommit i kontakt med vården på olika sätt.
Sleeper och Bochain (2013) påvisade att vårdpersonalen hade bristande respekt för och empati till patienterna vilket gjorde att de kände en stor ensamhet. I McLaughlin et al. (2000) upplevde patienterna att vårdpersonalen hade litet engagemang och låg motivation till att vilja vårda och det framkom även att patienterna upplevde att personalen saknade kunskap om droger. I Hudson et al. (2008) framkommer att patienter med missbruksproblematik uppfattar vården som respektlös, förvirrande och att personalen var oengagerade och saknade empati vilket ledde till att de inte kunde känna tillit till personalen. I Butters och Ericson (2008) framkommer dessutom att personer med missbruk hade så dåliga erfarenheter av vården att de undvek därför att gå dit eftersom de var rädda att bli dömda och bara sedda utifrån sitt drogmissbruk av vårdpersonalen och tog därför ansvaret själva för sin hälsa. Efter att ha kommit i kontakt med vården ändrades deras uppfattningar och majoriteten blev nöjda med den vård de fick.
Kommunikation
Samtal och bemötande
Allgulander (2010, 55) poängterar att det är viktigt att vinna patientens förtroende vid ett samtal. Aspekter som spelar en stor roll hos patienten vid ett samtal är bland
4 annat kön, ålder, värderingar, kultur och språk. För att uppnå ett bra samtal, är det viktig att vårdpersonal är välinformerad om patientens situation och vad som händer omkring denne. Om patienten är alkohol eller drogpåverkad, kan det vara svårt att etablera ett meningsfullt samtal med honom/henne.
Fredriksson (2013, 330) anser att kommunikationen gör det möjligt att uppnå en ömsesidig förståelse men den kan också skapa konflikter och friktion. Han nämner även att kommunikation inom vården är en grundförutsättning för att förstå en annan persons verklighet och upplevelse av hälsa och lidande.
Enligt (Socialstyrelsen, 2005) ska en sjuksköterska ha kapacitet att på ett respektfull, lyhört och empatisk sätt, bygga upp ett samtal med patienter och närstående. För att en optimal delaktighet i vård och behandling ska uppnås, bör kommunikationen med patienten byggas utifrån stöd och vägledning. Det är även viktigt att vid samtal med patienten, sjuksköterskan är säkert på att patienten har förstått given information.
En negativ attityd hos sjuksköterskan kan påverka vården och behandlingen på många olika sätt, till exempel kan kommunikationen mellan patienten och sjuksköterskan bli sämre och detta leder ofta till att patientens empowerment
försämras vilket kan leda till att patienten blir missnöjd med behandlingen och väljer att inte fullfölja den (van Boekla et al., 2013). Sjuksköterskor upplevde det svårare att vårda dessa patienter i jämförelse med andra och att vården de gav inte var optimal.
De hade ett undvikande bemötande vilket resulterade i ett minskat personligt
engagemang och minskad empati för denna patientgrupp. Sjuksköterskorna valde att stanna hos patienterna en kortare tid och ofta hade med sig en kollega samt att de hade en sakrelaterad uppgift (van Boekla et al. 2013).
Attityd
Ett centralt begrepp i denna litteraturstudie är attityder då syftet är att undersöka dessa hos vårdpersonal. En attityd beskrivs enligt Nationalencyklopedin (2014) vara en varaktig inställning som byggs upp av erfarenheter och uttrycks i om man är för eller emot något. En attityd består av kognitiva, affektiva och intentionella
komponenter. Den kognitiva komponenten består av vad personen tror eller vet om något. Den affektiva komponenten består av hur starkt man tar ställning för eller emot och den intentionella komponenten är beredskapen till handling. Enligt Brante
5 och Fasth (1982) definieras begreppet attityd som en positiv eller negativ värdering.
De beskriver även olika typer av attityder. Kognitiva attityder innefattar kunskap om och omfattning till ett objekt, och attitydförändring vilket kan vara från en början positiv men så småningom kan ändras till att bli mindre positiv för att till slut bli negativ.
Howard och Chung (2000) undersökte i en litteraturöversikt hur sjuksköterskors attityder till substansmissbrukare och hur dessa har förändras under 30 år.
Resultatet visade att attityderna har förändras från att vara negativa till att bli mer positiva. Detta visade sig i att sjuksköterskornas acceptans ökade för personer med missbruk. Howard och Chung poängterar att även om acceptansen har ökat hos vårdpersonalen är det viktigt att komma ihåg att det finns en minoritet av
stereotypisk inställning hos sjuksköterskorna. Ålder, etnicitet, kön, religion är saker som kan påverka attityderna.
Makt och empowerment
Sociologen Max Weber (refererad i Rundqvist 2013, 336) definierar begreppet makt som en eller flera personers chans att få igenom sin egen vilja i det sociala
sammanhanget, även om andra personer i det kollektiva livet skulle göra motstånd.
Rundqvist (2013, 340) beskriver att människan har friheten att välja mellan fullmakt eller allmakt, det vill säga mellan det goda och det onda. Vårdaren som människa är given makt som fullmakt då denne har den kunskap som patienten inte har.
I Muir-Cochrane (2000) framkommer det att sjuksköterskorna ansvarar för att vara medvetna om maktskillnaden som uppstår mellan patient och
sjuksköterskan/vårdpersonal och det ligger på deras ansvar för att patienten ska uppleva detta på ett positivt sätt. Sjuksköterskor uttryckte en önskan om att fördela makten till patientens fördel för att de själva skulle kunna ta egna beslut som rör den egna vården och för att de själva ska veta att de är ansvariga för saker som
sjuksköterskan hjälper dem med.
Empowerment är ett begrepp som inom sjukvården syftar till att låta patienter behålla så mycket makt och kontroll som möjligt, och att stötta och stimulera
6 patienten att delta i beslutsprocesser och bestämma när det finns möjlighet till det och när det är naturligt, involvera patienten i beslutsfattande, begreppet har sin grund etiska värderingar som respekt, autonomi, lika värde och hänsyn till patientens bästa (Eide & Eide 2009, 24-25).
Motiv och syfte
Motivet till studien är kunskap om brister i förhållningssätt till personer med missbruksproblematik och behovet av att uppmärksamma både verksamma och blivande sjuksköterskor om betydelsen av det etiska förhållningssättet till personer med missbruksproblematik. Syftet med litteraturstudien är att undersöka
vårdpersonalens attityder till personer med en missbruksproblematik.
METOD
Design
En systematisk litteraturstudie innebär att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa litteraturen inom ett valt ämne eller problemområde. Syftet är att sammanfatta resultat från tidigare gjorda genomförda empiriska studier. Fokus är på aktuell forskning och syftar till att finna beslutsunderlag för klinisk verksamhet.
Informationskällan utgörs av litteratur och redovisande data som bygger på vetenskapliga artiklar (Forsberg och Wengström 2008, 34). En litteraturstudie innebär också att en klar och tydlig frågeställning finns, kriterier och metoder för sökning och urval av artiklar är tydligt beskrivna. Alla relevanta studier ska vara inkluderade, studierna ska vara kvalitetsbedömda och svaga studier ska ha uteslutits och patienterna ska i översikten likna patienterna i den egna verksamheten som resultatet ska generaliseras till (Forsberg och Wengström 2008, 31).
Sökmetoder och urval
Databaserna CINAHL och PubMed användes för fritextsökning av vetenskapliga artiklar. Sökningen genomfördes april 2014. Sökorden nedan kombinerades på olika sätt för att hitta relevant och trovärdig litteratur. Sökord som användes var attitude, health personnel, alcohol abuse, nurses, patients, substance abuse, delivering care, qualitative study. Se artikelsökning, bilaga 1.
7 Inklusionskriterierna i litteraturstudien var vårdpersonals attityder till vuxna
personer i åldern 20 år och äldre med missbruksproblematik, gällande både alkohol och droger. Artiklarna ska vara publicerade mellan 2000-2014.
Exklusionskriterierna var tobak- och nikotinmissbruksproblematik och likaså barn och ungdomar med detta problem.
8 kvalitativa studier valdes ut, kvalitetsgranskades och godkändes, se bilaga 2.
(Forsberg & Wengström 2008). 5 av studierna fick hög kvalitet och 3 av studierna fick mellan kvalitet. Antalet deltagare i alla 8 studierna var 165.
Vårdpersonal i den här litteraturstudien består av sjuksköterskor och läkare men även ospecificerad vårdpersonal.
Analys
Uppsatsförfattarna har läst och granskat artiklarna. Metoden som används vid analysen av artiklarnas resultatdelar var inspirerad av en kvalitativ innehållsanalys.
Analysen görs systematiskt och stegvis för att lättare kunna identifiera mönster och teman och där målet är att beskriva och kvantifiera specifika fenomen (Forsberg &
Wengström, 2008, 150). För att kunna få en djupare förståelse för innehåller krävs det att resultaten läses noggrant och att det viktigaste tas ut. Kategorier och
underkategorier bestäms.
Artiklarna granskades och lästes sedan, i sin helhet, noggrant av uppsatsförfattarna både var för sig men också tillsammans. Fokus lades sedan på resultatdelen, som lästes fler gånger och en granskning av artiklarna gjordes vilket ledde till ett slutligt urval av 8 kvalitativa studier. Uppsatsförfattarna diskuterade vad som hade kommit fram i resultatet och arbetet med kategorier och underkategorier sattes igång.
Artiklarna har granskats utifrån likheter och skillnader och tre huvudområden kom fram i artiklarna och det var negativa attityder, positiva attityder och attityder
grundas i brist på kunskap och kompetens. Sedan började uppsatsförfattarna komma på underkategorier som passade överens med vad som framkommit.
8 Forskningsetik
Forsberg och Wengström (2008) menar att det är viktigt att välja studier som fått ett etiskt godkännande och att redovisa alla artiklar som man använt i litteraturstudien. I 6 av 8 studier hittades tillåtelse från etisk kommitté och de övriga två mailades
redaktörerna på tidskrifterna som bekräftade att studien var etisk granskad och godkänd. Alla artiklar som användes under resultatet är skrivna på engelska och då ingen av författarna har detta som modersmål kan en del information missats på grund av otillräckliga språkkunskaper.
RESULTAT
Resultaten visar vårdpersonalens attityder till personer med missbruk utifrån vetenskapliga studier. Resultatet är organiserat i tre huvudkategorier och sex underkategorier (se tabell 1).
Tabell 1. Översikt över huvudkategorier och underkategorier
Huvudkategori Underkategori
Negativa attityder > Missbrukare – hopplösa fall, saknar vilja
> Missbrukare – manipulativa med snabba och osäkra
humörsvängningar
> Missbrukare – ses endast utifrån sitt missbruk
> Motvilja att arbeta med personer med missbruk
Positiva attityder > Respekt för personen – att vilja förstå och stödja
Attityder grundas i brist på kunskap och kompetens
> Får inte alltid adekvat vård
9 Negativa attityder
Missbrukare - hopplösa fall, saknar vilja
I tre av de granskade studierna framkom att vårdpersonalen såg missbrukare som;
hopplösa fall som saknar vilja, att de inte är sjuka på riktigt samt att det fanns en pessimistisk inställning till vård och behandling för personer med
missbruksproblematik (Lovi & Barr, 2009; Vargas & Villar Luis, 2008; McLaughlin, McKenna, Leslie, Moore, Robinson, 2006).
Enligt Lovi och Barr (2009) beskrev sjuksköterskor att det var svårt att behandla personer med ett missbruk eftersom att de inte ansågs vara sjuka på riktigt utan bara hade ett beroende. Missbrukare ansågs inte behöva hjälp från sjukhuset för att bli nyktra och det fanns sjuksköterskor som inte ville ha något med dessa personer att göra. Denna inställning beskrevs också i en studie gjord av McLaughlin et al. (2006).
Där framkom även en pessimistisk inställning till vård och behandling på grund av att personalen la ner stora ansträngningar för att hjälpa dessa personer men att de inte lyssnade så noga och inte följde personalens råd.
I Vargas och Villar Luis (2008) framkom det att de flesta sjuksköterskorna ser alkoholmissbrukare som hopplösa fall och har ingen eller liten tilltro till att de ska tillfriskna. Det framkom att missbrukare är personer som saknar vilja, en
sjuksköterska menar att viljan är en betydelsefull faktor för att behandling ska fungera. Det visade sig att deltagarna hade en syn på att missbrukarna, efter
avgiftning kommer söka sig till närmsta bar för att dricka alkohol igen. Studien visar även att deltagarna ser alkoholmissbrukare som kroniska fall och att de alltid
kommer att återvända till vården med samma problem.
Missbrukare - manipulativa med snabba och osäkra humörsvängningar
Sjuksköterskor beskrev svårigheter att förbereda sig inför mötet och upplevde stor komplexitet i vårdandet (Lundahl, Olovsson, Rönngren & Norbergh, 2013;
Bettancourt Ortega & Ventura Arena, 2013; McMurphy, Shea, Switzer, Turner 2006;
McLaughlin, McKenna, Leslie, Moore, Robinson, 2006; Peckover & Chidlaw, 2007).
10 Sjuksköterskor beskrev (Lundahl et al., 2013) att de hade svårigheter att förbereda sig inför mötet med dessa personer eftersom deras humör snabbt kan variera mellan aggressivitet och hotfullhet till rädsla och hjälplöshet. Sjuksköterskorna har en respekt för dessa personer just med tanke på deras snabba humörvändningar då de inte följer något mönster utan snabbt kan förändras. Detta kunde leda till att
sjuksköterskorna i vissa situationer blev väldigt handlingsförlamade för att de var osäkra på hur de borde agera. Det framkom även känslor av stora rädslor i mötet med dessa personer. Sjuksköterskor i studien av Peckover & Chidlaw (2007) upplevde det som skrämmande att möta missbrukare, när de var aggressiva, för att de inte fick den behandling och droger de ville ha. Det framkom även att aggressivitet vid hembesök ledde till att personalen aldrig gick ensamma dit utan en kollega för att känna sig på den säkra sidan.
I Bettancourt Ortega och Ventura Arena (2013) framkom att sjuksköterskorna upplevde att det var komplext att vårda dessa personer eftersom de inte känner sig psykiskt förberedda. Detta var relaterat till osäkerheten om hur personen kommer att agera och rädsla för aggressivitet. De har annars vana vid att hantera andra
sjukdomar som inte kräver lika mycket mental ansträngning som till exempel personer med diabetes och lunginflammation.
I McMurphy et al. (2006) framkom det att läkarnas syn på opioidberoende personer som får en metadonbehandling var stigmatiserande. Deltagarna såg personerna som manipulativa, bråkiga, tidskrävande, svåra att behandla och oönskade patienter, arbetslösa, oförsäkrade med låg social status och många sociala problem. Man beskrev det största hindret för att vilja erbjuda behandling till de här personerna var deras negativa personlighetsdrag. Åsikter från läkarna var att de var den typ av patienter som läkare inte alls ville ha att göra med på grund av den stigmatiserande bilden de hade. I McLaughlin et al. (2006) framkom även att vårdpersonalen ansåg patienterna med missbruksproblem som väldigt slingrande och oärliga som alltid fick som de ville och att de var smarta och manipulativa.
11 Missbrukare - ses endast utifrån sitt missbruk
Det framkom tydligt att vårdpersonal ser personer med missbruk mestadels utifrån deras missbruksproblem (Lovi, & Barr, 2009; McKeown, Matheson, & Bond, 2003).
Det största problemet (McKeown et al., 2003) att behandla patienter med
drogmissbruk var att dem inte får en tillfredsställande allmänvård. Detta på grund av att de oftast ses utifrån sitt drogproblem och det är svårt att förbise det vilket leder till att andra problem får mindre uppmärksamhet. Denna studie innefattade läkares syn och där framkom att när en patient är aggressiv både verbalt eller fysiskt hade de låg tolerans till detta beteende vilket kunde leda till att de blev utskrivna i förtid.
I studien av Lovi & Barr (2009) framkom att det fanns en stereotypisk bild av missbrukare nämligen att alkoholister kryper i rännstenen, är hemlösa och att
heroinmissbrukare kommer att hugga en i ryggen med kniv samt stjäla och att de gör hemska saker för att upprätthålla beroendet. Det framkom även att dessa patienter ofta fick skulden för saker de inte hade varit inblandade i, till exempel när någonting försvann eller något gick sönder. ”Those patients or those alcoholics”, ”oh the
alcoholists” (Lovi & Barr, 2009, 171) enligt deltagarna var kommentar som annan vårdpersonal använde sig av för att beskriva denna patientgrupp.
Motvilja att arbeta med personer med missbruk
Det framkom även en motvilja att arbeta med missbrukare (Lovi & Barr, 2009;
McLaughlin, McKenna, Leslie, Moore, Robinson, 2006; McMurphy, Shea, Switzer, Turner 2006; Bettancourt Ortega & Ventura Arena, 2013; Peckover & Chidlaw, 2007)
Lovi och Barr (2009) beskrev att det fanns en motvilja bland sjuksköterskor på sjukhuset att komma till alkohol och drogenheten för att täcka upp pass om någon var borta. I McLaughlin et al. (2006) framkom det att om man hade utbildning inom området kunde vara en nackdel då den med kompetens troligen skulle få ett rykte om att vara experter. Detta kunde sedan leda till att allt fler missbrukare skulle söka sig till deras mottagning samt att kollegor skulle undvika dessa patienter och istället skicka dem till de som hade en utbildning. Dessutom framkom att man var rädd att detta skulle leda till en ökad arbetsbörda för den med särskild kompetens.
12 I McMurphy et al. (2006) framkom det att denna patientgrupp var svårast att ha och göra med eftersom de aldrig förändrade sitt beteende och att de kunde vara en riktig mardröm för de primärvårdsläkare som inte var vana att möta och vårda den här patientgruppen. En motvilja framkom att behandla dessa personer eftersom de ofta störde de andra patienterna och att kliniken skulle få ett dåligt rykte.
I Bettancourt Ortega och Ventura Arena (2013) beskrev deltagarna att det finns en stigmatiserande attityd hos vårdpersonalen gentemot de personer som kommer in med en leverskada eller magblödning. Det innebär bland annat att problemet ses som självförvållat och att det är deras eget fel att dom befinner i denna situation.
Drogmissbrukare blev ofta associerade med en hög social utsatthet, som till exempel hemlöshet. I Peckover och Chidlaw (2007), framkommer det att alkoholister och drogmissbrukare tenderar att bli diskriminerade. Vårdpersonalen upplevde att missbrukare blev dragna över samma kant och att läkarna inte var glada över att arbeta med dem och ville inte ha dem på sin patientlista.
Positiva attityder
Respekt för personen - att vilja förstå och stödja
I studierna framkommer att vårdpersonalen beskrev, att personer med ett missbruk ska få stöd och förståelse samt respekt (Lovi & Barr, 2009; McKeown, Matheson, &
Bond, 2003; McLaughlin, McKenna, Leslie, Moore, Robinson, 2006; Lundahl, Olovsson, Rönngren & Norbergh, 2013).
I Lovi och Barr (2009) beskrevs att när personen med ett missbruk får ett återfall ska vårdpersonalen se till att personen får ett bra bemötande, samt att de blir bemötta med stöd och förståelse under vårdtiden istället för att bli utsparkade från
avdelningen. I McLaughlin et al. (2006) framkom att fördomarna alltid fanns till en början innan man lärde känna personen och dennes bakgrund, som ofta kantades av missbruk och andra hemska saker. Kunskapen om detta ökade förståelsen till varför personen hade hamnat i denna situation och då visades godhjärtad empati från personalen.
13 Majoriteten av läkarna i McKeown et al. (2003) beskrev glädje att ge personer med drogmissbruk tillgång till vård. Det framkom att patienterna behandlas med lika mycket respekt som andra patienter som inte har det här problemet. I McLaughlin et al. (2006) beskrev att man följde den allmänna etiska riktlinjen som arbetsgivaren hade bestämt. Den innebar att man inte får avstå från att behandla någon bara på grund av hur denne lever sitt liv, att göra det vore att missköta sitt arbete.
I Lundahls et al. (2013) strävade sjuksköterskorna efter att uppnå en god relation till patienterna i syfte till att kunna ge en bra omvårdnad. De beskrev att vilka attityder man hade var grunden till relationen. Att ha en ärlig och rak inställning, vara lugn och vänlig samt lyssna till personen är alla förutsättningar för att kunna bygga upp en god relation.
Attityder grundas i brist på kunskap och kompetens
Får inte alltid adekvat vård
Bristen på kunskap och kompetens hos vårdpersonalen var ett återkommande tema vilket kunde få allvarliga konsekvenser som att dessa personer inte fick adekvat vård (Lovi & Barr, 2009; McLaughlin, McKenna, Leslie, Moore, Robinson, 2006;
Bettancourt Ortega & Ventura Arena, 2013; Peckover & Chidlaw, 2007).
I Lovi och Barr (2009) framkom att undervisning om alkohol- och drogmissbruk var för liten under sjuksköterskeutbildningen vilket kunde påverka attityden till personen med missbruk negativt. Det beskrevs att kunskapsbrist ledde till att alkohol och drogmissbrukare inte fick adekvat vård för sina abstinenssymtom som de behövde på allmänna avdelningar. I Bettancourt Ortega och Ventura Arena (2013) framkommer det att personalen känner sig osäkra på hur behandlingen av personer med missbruk ska gå till. Vid första kontakten med missbrukare är sjuksköterskor rädda att
patienterna ska vara aggressiva och förnekar att ge dem vård på grund av ökad arbetsbörda och behovet att anpassa omvårdnaden. Detta skulle kunna förklara varför sjuksköterskorna upplever en frustration till att ta hand om dessa personer.
Vid andra kontakten med patienten försöker sjuksköterskan sätta sig in i både dennes och familjens situation för att få en ökad förståelse för patientens liv.
14 I McLaughlin et al. (2006) framkom bristen på utbildning om illegal droganvändning vara en central faktor som orsakar de problem som uppstår vid vården av dessa personer.
Sjuksköterskorna bekräftar att verksamheten inte är förberedd på att ta hand om personer med ett missbruk bland annat på grund av personalens brist på kunskap (Bettancourt Ortega & Ventura Arena, 2013). Dessutom beskrev de att läkarna har en bristande kunskap för att kunna medicinera rätt och detta medför känslor av
ensamhet bland sjuksköterskorna då de inte kan få det stöd som de behöver från sina medarbetare. Detta kunde också leda till känslor av utmattning då det gav känslor av ensamhet om hur vården skulle planeras och genomföras.
Det framkom också att bristen på kunskap och förståelse bland personalen kunde öka diskrimineringen av denna patientgrupp (Peckover och Chidlaw, 2007).
DISKUSSION
Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vårdpersonalens attityder till personer med missbruk. I resultatet visades tre huvudkategorier; negativa attityder, positiva attityder och attityder grundas i brist på kunskap och kompetens. Sex
underkategorier bestämdes, missbrukare -hopplösa fall och saknar vilja, missbrukare - manipulativa med snabba och osäkra humörsvängningar, motvilja att arbeta med personer med missbruk, respekt till personen - att vilja förstå och stödja, får inte alltid adekvat vård.
I resultatet framkommer att patienternas snabba humörsvängningar samt
manipulativa beteende ansågs av många vara ett stort hinder för att kunna ge bra vård. Detta belyses även i Ford et al. (2011) där sjuksköterskor upplevde svårigheter att ge vård till patienterna som i ena stunden är lugna men som snabbt kan bli
aggressiva och hotfulla samt i nästan stund snälla och trevliga bara för att få vad de är ute efter. Sjuksköterskorna beskrev även en rädsla för sin egen säkerhet och
uppsatsförfattarna drar slutsatsen att detta kan påverka sjuksköterskans engagemang och motivation till att kunna ge en lika vård till denna patientgrupp som till andra, icke-beroende personer med andra vårdbehov. Uppsatsförfattarna har egna
15 erfarenheter av att vårda personer med missbruk och har själva upplevt en rädsla som grundas i osäkerheten om personen var aggressiv eller inte. Uppsatsförfattarna anser att detta kan leda till att vårdpersonalen får ett sakorienterat förhållningssätt och med det menas att man går in och gör det som ska göras utan att se personen ur ett holistiskt perspektiv. Detta kan påverka relationen mellan patient och
vårdpersonal vilket i sin tur kan leda till att personen inte får adekvat vård. Det här är ett exempel på att bristen på kunskap kan leda till att personer med missbruk inte får tillräcklig vård och den vård som dom behöverr, som lyftes fram i litteraturstudiens resultat. I Monks et al. (2012) upplever sjuksköterskor att de inte känner sig
tillräckligt kompetenta och säkra på att vårda personer med specifika drogrelaterade behov. Uppsatsförfattarna menar att utbildning om alkohol- och drogmissbruk under sin sjuksköterskeutbildning är för liten och tror att detta kan leda till en osäkerhet och inte känna sig förberedda vid mötet med dessa personer vilket i sin tur kan leda till otillräcklig vård.
I resultatet framkommer också att personer med missbruksproblem ses som
hopplösa och återkommande fall och sjuksköterskorna har inget hopp om att de ska tillfriskna eftersom de oftast efter dem blivit färdigbehandlad går ut för att missbruka igen. I Ford (2011) bekräftas detta då sjuksköterskorna upplevde att patienterna säger att de vill bli drogfria men tar droger igen så fort de har möjlighet.
Uppsatsförfattarna tror att detta kan påverka motivationen negativt hos
vårdpersonalen till att hjälpa den här patientgruppen, på grund av att de inte tar sin rehabilitering på allvar och ofta kommer tillbaka med samma problem.
I litteraturstudien visades att patienterna ses utifrån sitt missbruksproblem och att de själva är ansvariga för att ha hamnat i situationen och för att komma ur den. I Ben Natan et al. (2009) framkommer liknande resultat nämligen att de sjuksköterskor som har en mer stereotypisk bild av drogmissbrukare upplever att de ger dem en vård av lägre kvalité än till andra patienter. Uppsatsförfattarna anser att den stereotypiska föreställningen och att personerna ses utifrån sitt missbruksproblem är attityder som behöver förändras för att denna patientgrupp ska få en lika bra vård som icke-
missbrukande patienter. Palm (2003) lyfter fram att majoriteten av vårdpersonalen som ingick i studien hade en inställning att personerna efter att ha blivit hjälpta med avgiftning i sjukvården, bör själva ansvara för att bli av med sitt missbruk.
16 Uppsatsförfattarna tror att delaktighet i vården är avgörande för att behandlingen ska fungera och personen ska bli kvitt sitt missbruk.
I litteraturstudien framkommer det en motvilja till att arbeta med personer med ett missbruk på grund av deras beteende, detta beskrevs även i Ford et al. (2008) där endast en tredje del av sjuksköterskorna hade motivation till att arbeta med dessa personer. Uppsatsförfattarna anser att motviljan grundas i hur samhället ser på de här personerna, de ses ofta som aggressiva, manipulativa och farliga, dessa
föreställningar kan påverka vårdens kvalitet negativt. Sandman och Kjellström (2013, 74) lyfter fram att utbilda sig inom vården är ett eget valt beslut men väljer man att göra detta förväntar sig yrkeskåren att man lever upp till vissa krav och beteenden.
Etisk kompetens är förmågan att kunna agera på det sätt som krävs i etiska situationer. Kompetensen består av moralisk känslighet, moraliskt omdöme, moralisk motivation och moralisk karaktär. Detta är en del i att vara professionell.
Det professionella ansvaret handlar om det ansvar man har i sitt arbete och det man väljer att göra men även det man väljer att inte göra (Sandman och Kjellstöm 2013, 53). Med människovärdet menas att varje människa har ett högt eller absolut värde som är oberoende av ställning i samhället eller personliga egenskaper och som ger grund för lika behandling (Sandman och Kjellstöm 2013, 265).
Enligt den internationella etiska koden för sjuksköterskor (ICN 2012) för
sjuksköterskor ska omvårdnad ges respektfullt, oberoende av ålder, hudfärg, tro, kulturell eller etnisk bakgrund, nationalitet, funktionsnedsättning eller sjukdom, kön, sexuell läggning, politiska åsikter eller social ställning. I litteraturstudiens resultat framkommer det att vårdpersonalen inte lyckats upprätthålla en professionell etik i situationer där personer med missbruksproblematik finns.
Metoddiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vårdpersonals attityder till personer med missbruk. Författarna valde att göra en litteraturstudie med en kvalitativ ansats, detta för att få en djupare förståelse för personens subjektiva upplevelse (Forsberg och Wengström, 2013, 54).
17 Uppsatsförfattarnas syfte var först att undersöka sjuksköterskors attityder till
personer med ett missbruk men efter en snabb sökning förstod författarna att det inte fanns ett tillräckligt underlag för en sammanställning av detta och då ändrades syftet till vårdpersonals attityder i stället. Till en början blev författarna besvikna eftersom författarna just ville undersöka sjuksköterskors attityder men insåg sedan att bytet till vårdpersonals attityder skulle öka förståelsen ytterligare då alla yrkeskategorier som är involverade i vården påverkar förhållningssätt och varandra.
Uppsatsförfattarna sökte efter artiklar och fann få studier gjorda inom detta forskningsområde och hade svårigheter att hitta artiklar som motsvarade
litteraturstudiens syfte. En kvalitativ ansats valdes eftersom författarna ansåg denna metod vara mest lämplig för att svara på syftet på grund av att kvalitativa studier ökar förståelsen för personens subjektiva upplevelse (Forsberg och Wengström 2013, 54).
En svaghet med denna litteraturstudie är att få kvalitativa studier hittades men desto fler kvantitativa. Metoden kunde ha bytts till kvantitativ ansats med tanke på att underlaget var mer omfattande men författarna anser ändå att en kvalitativ ansats är den lämpligaste metoden för att svara på syftet. En kvantitativ metod kartlägger eller beskriver något utan en djupare statistisk analys, undersöker om det finns samband mellan variabler och jämföra olika saker (Billhult och Gunnarsson 2012, 116).
Vi har valt att inte avgränsa arbetsplatsen på grund av att det inte fanns tillräckligt med underlag för att välja en specifik avdelning samt för att vi ville ha en mer generell beskrivning av attityderna. Arbetsplatserna i studierna omfattade primärvård, psykiatriavdelning, alkohol och drogenheten, medicinavdelning. Vi exkluderade studier som innefattade barn och ungdomar samt personer med tobaksmissbruk eftersom vi ansåg det mer intressant att undersöka attityder till vuxna med drog och alkoholproblem. Studierna gjordes i Australien, Irland, Chile, Brasilien, Sverige, USA och Storbritannien och detta menar författarna är en styrka eftersom man får en bredare uppfattning om hur attityderna ser ut. Trots att
studierna är gjorda i flera olika länder där kulturen och vården kanske inte ser likadan ut som i Sverige tror uppsatsförfattarna att det här ett allmänmänskligt problem som finns över hela världen oberoende på kultur, vårdorganisation.
18 Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Cinahl valdes för att denna databas är specialiserad på omvårdnad. PubMed är en bred databas som täcker bland annat omvårdnad (Forsberg & Wengström 2013, 75). En inklusionskriterie var att studierna skulle ha varit publicerade mellan 2000 och 2014 för att få fram det senaste inom forskningen. Det hittades även artiklar som svarade till syftet men som
författarna ansågs vara för gamla vilket kan ha påverkat resultatet. Sökorden
kombinerades och de booleska operatorerna AND, OR, och NOT användes (Forsberg och Wengström 2013, 79). När orden hade kombinerats och bytts ut anser författarna att alla relevanta artiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte hittades och till slut valdes 8 kvalitativa vetenskapliga artiklar ut som granskades och godkändes.
Även en manuell sökning gjordes på referenslistorna till de artiklarna som hittades under databassökningen. Studiens resultat svarar på litteraturstudiens syfte eftersom detta var att undersöka vårdpersonals attityder och resultatet visar på både negativa och positiva. Eftersom författarna gått systematisk tillväga och kvalitetsbedömt alla studier.
Betydelse för omvårdnad
Studiens betydelse för omvårdnad är viktig eftersom ett gott bemötande är a och o i vården. Vårdpersonalen har ansvaret för att omvårdnaden ska ges respektfullt till varje människa och författarna tror att attityderna till personer med missbruk kan påverkar den vård som ges.
Slutsats
Negativa attityder till personer med missbruk var tydligt hos vårdpersonalen och tenderar att se dem endast utifrån sitt missbruksproblem. Denna negativa attityd kan påverka vården som ges till den här patientgruppen på så sätt att de inte får adekvat vård. Utbildning behövs för att förändra den negativa attityden. Ytterligare forskning behövs eftersom författarna anser att detta är ett viktigt område för att
vårdpersonalen träffar på den här patientgruppen på många olika avdelningar och arbetsplatser.
19
REFERENSER
*Artiklar använda till resultatet
Allgulander, C. 2008. Introduktion till klinisk psykiatri. 2.uppl. Lund:
Studentlitteratur AB.
*Bettancourt Ortega, L., & Arena Ventura, C. 2013. I’m alone: the experience of nurses delivering care to alcohol and drug users. Rev. Esc. Enferm. USP. 47 (6):1379- 86 Brante, T., & Fasth, E. 1982.
Ben Natan, M., Beyil, V., & Neta, O. 2009. Nurses’ perception of the quality of care they provide to hospitalized drug addicts: Testing the theory of reasoned action.
International Journal of Nursing Practice. 15: 566-573.
Billhult, A., & Gunnarsson, R. 2012. Kvantitativ studiedesign och stickprov.
Henricson, M. (red.). I Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. 115-126. Lund: Studentlitteratur AB.
Brante, T., & Fasth, E. 1982. Termer i sociologi; innebörd och sammanhang.
Stockholm: Liber
Butters, J., & Erickson, PG. 2008. Meeting the health care needs of female crack users: a Canadian example. Woman and Health. 37 (3): 1-17.
Eide, H., & Eide, T. 2009. Omvårdnadsorienterad kommunikation - relationsetik, samarbete och konfliktlösning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Ford, R., Bammer, G., & Becker, N. 2008. The determinants of nurses’ therapeutic attitude to patients who use illicit drugs and implications for workforce development.
International Journal of Nursing Practice. 17 : 2452-2462.
Ford, R. 2011. Interpersonal challenges as a constraint on care: The experience
20 of nurses’ care of patients who use illicit drugs. Contemporary Nurse. 37 (2): 241–
252.
Forsberg, C., & Wengström, Y. 2008. Att göra systematiska litteraturstudier.
Stockholm: Natur & Kultur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. 2013. Att göra systematiska litteraturstudier.
Stockholm: Natur & Kultur.
Fredriksson, L. 2012. Vårdande kommunikation. Bergbom, I., & Wiklund Gustin, L.
(red.). I Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. 321-332. Lund:
Studentlitteratur AB.
Howard, M., & Chung, S. 2000. Nurses’ attitudes toward substance misusers. I Surveys. Substance use & Misuse. 35 (3): 347-365.
Hudson, AL., Nyamathi, A., & Sweat, J. 2008. Homeless youths’ interpersonal perspective of health care providers. Issues in Mental Health Nursing.
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. 2012.
http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Etik-
publikationer/Sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf (Hämtad 2014-04-29)
Kjellström, S. 2012. Forskningsetik. Henricson, M. (red.). I Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad, 69-92. Lund: Studentlitteratur AB.
*Lovi, R., & Barr, J. 2009. Stigma reported by nurses related to those experiencing drug and alcohol dependency: a phenomenological Giorgi study. Contemporary Nurse: A journal for the Australian Nursing Profession. 33 (2):166-178.
*Lundahl, M-K., Olovsson, K-J., Rönngren, Y., & Norbergh, K-G. 2013. Nurses perspectives on care provided for patients with gamma-hydroxbutyric acid and
21 gamma-butyrolacetone abuse. Journal of Clinical Nursing. 1-10.
doi:10.1111/jocn.12475
*McKeown, A., Matheson, C., & Bond, C. 2003. A qualitative study of GPs’ attitudes to drug misusers and drug misuse service in primary care. Family practice. 20 (2):
120-125.
McLaughlin, D., McKenna, H., & Leslie J. 2000. The perceptions and aspirations illicit drug users hold toward health care staff and the care they receive. Journal of psychiatric and mental health nursing. 7: 435-441
*McLaughlin, D., McKenna, H., Leslie, J., Moore, K., & Robinson, J. 2006. Illicit drug users in Northern Ireland: perceptions and experiences of health and social care professionals. Journal of psychiatric and mental health nursing. 13: 682-686.
*McMurphy, S., Shea, J., Switzer, & Turner, B-J. 2006. Clinic-based treatment for opioid dependence: A qualitative inquiry. American Journal of Health Behavior. 30 (5): 544-554.
Monks, R., Topping, A., & Newell, R. 2012. The dissonant care management of illicit drug users in medical wards, the views of nurses and patients: a grounded theory study. Journal of advanced nursing. 69 (4): 935-946.
Muir Cochrane, E. 2000. The context of care: issues of power and control between patients and community mental health nurses. International Journal of Nursing Practice. 6 (6): 292-299.
Palm, J. 2003. Moraliskt, medicinskt och socialt problem – syn på alkohol- och drogproblem bland personal inom Stockholms beroendevård. Nordisk alkohol- &
narkotikaskrift. 20 :129-143.
Patientsäkerhetslagen 2014. Sveriges Riksdag.
22 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010- 659/?bet=2010:659
(Hätmad 2014-04-10)
*Peckover, S., & Chidlaw, RG. 2007. Too frightened to care? Accounts by district nurses working with clients who misuse substances. Health and social care for the community. 15 (3): 238-245.
Rundqvist, E. 2013. Makt som fullmakt. Bergbom, I., & Wiklund Gustin, L. (red.) I Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. 335-346. Lund: Studentlitteratur AB.
Sandman, L., & Kjellström, S. 2013. Etikboken. Lund: Studentlitteratur AB.
Skärsäter, I. 2010. Omvårdnad vid psykisk ohälsa. Lund: Studentlitteratur AB.
Sleeper, JA., & Bochain, SS. 2013. Stigmatization by nurses as perceived by substance abuse patients: A phenomenological study. Journal of Nursing Education and
Practice. 3 (7): 92-98.
Socialstyrelsen. 2014. Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Svenska sjuksköterskeföreningen 2010.
http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Etik-
publikationer/Vardegrund.for.omvardnad.web.pdf (Hämtad den 2014-05-10)
Vadlamudi, R., Adams, S., Hogan, B., Wu, T., & Wahid, Z. 2007. Nurses’ attitudes, beliefs and confidence levels regarding care for those who abuse alcohol: Impact of educational intervention. Nurse Education in Practice. 8 :290-298.
Van Boekla, Leonieke C, Brouwersa Evelien P.M, van Weeghela, Jaap, Garretsen Henk F.L, 2013. Stigma among health professionals towards patients with substance
23 use disorders and its consequences for healthcare delivery: Systematic review. Drug and alcohol dependence. 131: 23-35.
*Vargas, D., & Villar Luis, M-A. 2008. Alcohol, alcoholism and alcohol addicts:
conceptions and attitudes of nurses from district basic health centers. Rev. Latino- Am. Enfermagem. 16 :543-550.
Wiklund Gustin, L. 2010. Substansberoende. Skärsäter, I. (red.). I Omvårdnad vid psykisk ohälsa. 357-378. Lund: Studentlitteratur AB.
Bilaga 1. Artikelsökning
Datum Databas Sökord Begränsnin
gar Träffar Urval
1* Urval
2** Urval 3***
2014-
04 CINAHL Alcohol
abuse AND patient AND attitudes of nurses
2000-2014,
english 23 5 2 1
2014-
04 CINAHL Substance
abusers AND delivering care
2000-2014,
english 6 1 1 1
2014-
04 CINAHL Substance
abuse AND health care profession als attitudes
2000-2014,
english 31 4 3 1
2014-
04 PUBMED Substance
abuse AND attitude of health personnel AND
qualitative study
2000-2014,
english 125 8 5 2
2014-
04 PUBMED Patients
with
substance abuse AND nurse attitudes
2000-2014,
english 110 5 3 1
2014-
04 Manuellsö
kning 2
Totalt 23 14 8
* Antal valda artiklar efter läst titel
** Antal valda artiklar efter läst abstrakt.
***Antal valda artiklar efter genomläsning och kvalitetsgranskning
Bilaga 2. Artikelöversikt
Författare, år, tidskrift, land, titel
Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet typ
(Forsberg &
Wengström, 2008) Lovi & Barr. 2009.
Contemporary nurse. Australien.
Stigma reported by nurses related to those experiencing drug and alcohol dependency: A phenomenological Giorgi study.
Att undersöka upplevelser hos sjuksköterskor som arbetar inom alkohol- och
narkotikaenhete n.
Deltagarna var 6
sjuksköterskor mellan 35 och 58 år. Erfarenheten inom alkohol och andra droger bland de 6
deltagarna varierade mellan 8 till 20 år.
Kvalitativ studie. Data analyserades med hjälp av Giorgis
fenomenologisk a metod.
Resultatet visade att sjuksköterskor som arbetar inom detta område måste bli förespråkare för sina patienter och se till att yrkesetiken upprätthålls hela tiden.
1, 2, 3, 5, 6, 7*
Hög
McKeown,
Matheson & Bond.
2003. Family practice.
Skottland. A
qualitative study of GPs’ attitudes to drug misusers and drug misuse
Att undersöka läkares syn och erfarenheter med att tillhandhålla tjänster för narkotikamissbr ukare, såsom underhållsbeha ndling med metadon och
Studiepopulationen valdes bland läkare som svarat på en postenkät och frivilliga deltog i en telefonintervju (n=130). Denna undergrupp stratifierades utifrån attityd, grad av engagemang och hälsovårdsområde och ett urval av 48 identifierades.
Deltagarna intervjuades på telefon och svaren
transkriberades och
analyserades med hjälp av en kvalitativ
innehållsanalys.
Läkarnas acceptans ökade för att ge behandling till missbrukare. De blev mer positiva till metadon och att det är den enda behandlingen som fungerar, men de medger att de fortfarande saknar
kunskaper och färdigheter.
1, 2, 4, 5, 6, 7 Hög
services in primary care.
användning av riktlinjer.
Faktorer som påverkar
narkotikamissbr ukares
behandling var täckta.
28 var män och 20 var kvinnor.
<35 år n=8, 35-50 år n=26
>50 år n=14
Vargas & Villar Luis.
2008. Revista Latino-Americana de Enfermagem.
Brasilien.
Alcohol, alcoholism and alcohol addicts:
conceptions and attitudes of nurses from district basic health centres.
Att förstå attityder hos sjuksköterskor, som arbetar på vårdcentraler, till alkohol, alkoholism och alkoholberoend e.
10 sjuksköterskor på tre olika vårdcentraler deltog i studien och valdes utifrån arbetstid eftersom forskarna ville ha personal både från morgon, eftermiddag och kväll.
Semi-
strukturerade intervjuer användes som spelades in, transkriberades och
analyserades med
innehållsanalys.
Sjuksköterskorna är toleranta mot måttligt alkoholintag men avvisar alkoholism med tanke på att det är en potentiell farlig sjukdom och att de associerar det med en personlig vilja och att det visar sig i deras uppfattning och attityder till dessa
personer.
1, 2, 3, 7 Mellan
Lundahl, Olovsson, Rönngren &
Norbergh. 2013.
Journal of Clinical Nursing. Sverige.
Nurse’s perspectives on care provided for patients with
Att beskriva sjuksköterskors syn och
upplevelser för att vårda gamma-
hydroxybutyric acid och
15 sjuksköterskor (9 st med en vidareutbildning och 6 med en grundutbildning) som arbetar på en
specialiserad
beroendeavdelningar inom den psykiatriska vården.
Intervjuer som analyserades med en deskriptiv kvalitativ analys.
Sjuksköterskornas berättelser avslöjade fyra olika gemensamma huvudområden:
känslor av ångest och förtvivlan, förberedelser för oförutsägbara
händelser/situationer, strävan efter att nå god relation och strävan efter att optimera och utveckla omvårdnaden.
Sjuksköterskorna reflekterade och
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 Hög
gamma-
hydroxybutyric acid and gamma- butyrolactone abuse.
gamma-
butyrolactone- beroende patienter på en psykiatrisk avdelning.
5 män och 10 kvinnor, i en ålder mellan 28-58.
diskuterade sina känslor för sina patienters situation med kollegor, förberedde sig själva för potentiell aggressivitet och oförutsägbara händelser, förbättrade sin vård genom medveten attitydanpassning och relationsinriktat bemötande och strävade efter att öka sin personliga kunskap.
McLaughlin, McKenna, Leslie, Robinson & Moore.
2006. Journal of Psychiatric and mental health nursing. Irland.
Illicit drug users in Northern Ireland:
perceptions and experiences of health and social care professionals.
Att utforska uppfattningar och klinisk erfarenhet hos personal, både inom
sjukvården och socialtjänsten, till personer som använder illegala droger.
För att delta i studien krävdes att personen arbetade inom
socialtjänsten eller hälso- och sjukvården och haft klinisk erfarenhet av att arbeta med personer som använder illegala droger. 35 personer deltog i studien och 32 st deltog i 6 olika fokusgrupper.
Personerna intervjuades i fokusgrupper och individuella intervjuer gjordes med tre andra deltagare som inte kunde medverka i fokusgrupperna.
Ett starkt tema som framkom var att vissa yrkesverksamma inte ville bli inblandade i behandlingen och omvårdnaden av dessa patienter. Ett annat starkt tema som kom fram var att många hade en pessimistisk inställning till att vårda och behandla personer som använder illegala droger.
Andra hade positiva erfarenheter av att vårda personerna då behandlingen har hjälpt och personen i fråga har slutat använda droger.
1, 2, 5, 6, 7 Mellan
Bettancourt Ortega
& Arena Ventura.
2013.
Rev Esc Enferm USP. Chile. I am alone: the
experience of nurses
Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda
personer med alkohol- eller drogberoende.
6 sjuksköterskor som arbetade på en
medicinavdelning på ett allmänt sjukhus i Chile som ansvarade för vården av dessa missbrukare. Alla hade ett års erfarenhet.
Enskilda intervjuer och fenomenologisk analys
användes.
Sjuksköterskorna upplevde att personer med missbruk var svåra att ha att göra med eftersom aggressivitet och våld förekom relativt ofta. Sjuksköterskor hade en bild av att de som använde droger eller alkohol ofta hade hög social risk, till exempel att de var hemlösa och att de roade sig i nuet och
1, 2, 3, 7 Mellan
delivering care to alcohol and drug users.
inte lade ned så stor möda på att bli drogfria.
Peckover &
Childlaw. 2007.
Health and social care in the
community.
Storbritannien.
Too frightened to care? Accounts by district nurses working with clients who misuse substances.
Att undersöka distriktskötersk ors förståelse och praxis i förhållande till diskriminering och
ojämlikhetsfråg or.
22 distriktsköterskor tillfrågades och totalt 18 deltog.
Kvalitativ studie med semi-
strukturerade intervjuer.
Studiens resultat tyder på att
distriktsköterskor var dåligt förberedda och saknade erfarenhet av att arbeta med missbrukare. Det framkom även att distriktsköterskor visar negativa attityder till dessa patienter. Det finns ett akut
behov av distriktssjuksköterskor och annan typ av vårdpersonal för att arbeta inom det här området, för att garantera en säker vård till missbrukare.
1, 2, 3, 5, 6, 7 Hög
McMurphy, Shea, Switzer & Turner.
2006. American Journal of health behavior. USA.
Clinic-based
treatment for opiod dependence: A qualitative inquiry
Identifiera hinder och främjande faktorer för behandling av opioidberoende patienter på primärvårdsklin iker.
38 klinikchefer kontaktades men 9 tackade nej, 2 fick inte delta på grund av klinikens policys. 27 deltog, av dem var 21 män och 6 kvinnor. Alla deltagare förutom en var läkare.
Kvalitativ studie med
telefonintervjue r.
I resultatet visade det sig att stigmatiserade attityder kom att bli ett stort hinder och deltagarna såg ofta opioidberoende
personer som manipulativa, krävande och störande.
1, 2, 3, 4, 5, 7 Hög
* Kriterier för granskning
1. Artikeln beskriver tydligt metod och resultat.
2. Urvalskriterierna är tydligt beskrivna.
3. Studiet har godkänts av forskningsetisk nämnd.
4. Bortfallet är diskuterat.
5. Mätinstrumentets reliabilitet är diskuterat.
6. Mätinstrumentets validitet är diskuterat.
7. Citat finns
