Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Se mig som en människa, inte som en
missbrukare
En litteraturstudie om hur personer med drogmissbruk
upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonalen
Sara Nilsson
Veronica Bergström
Handledare: Anki Olsson
Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1512
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona januari 2021
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad Januari 2021
Se mig som en människa, inte som en
missbrukare
Sara Nilsson
Veronica Bergström
Sammanfattning
Bakgrund: Droganvändningen i Sverige ökar och drogmissbruk ses idag som ett folkhälsoproblem. Ofta behöver personer med ett drogmissbruk söka somatisk vård för sjukdomar eller skador som uppstått på grund av sitt drogmissbruk. Hälso- och
sjukvårdspersonal kan därför stöta på dessa personer oberoende av vilket område de arbetar inom. Sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnaden och ska även bidra till att vården är personcentrerad. För att personer med ett drogmissbruk ska få en personcentrerad vård behövs kunskap om dessa personers upplevelser och behov.
Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med drogmissbruk upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande inom den somatiska vården.
Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ design. Studien baserades på sju vetenskapliga artiklar. Som analysmetod användes Fribergs (2017) beskrivning.
Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier och sex underkategorier som beskriver hur personer med drogmissbruk upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen.
De två huvudkategorierna blev upplevelser av positivt bemötande och upplevelser av negativt bemötande. Underkategorierna blev inte lika mycket värd, känslan av misstro, brist på
respekt, brist på kunskap samt hjälpsamhet. I resultatet framkom det att personer med ett drogmissbruk upplever att de inte blir bemötta på samma sätt som övriga patienter. De kände sig misstrodda av hälso- och sjukvårdspersonalen och bemötandet var väldigt respektlöst flertal gånger. Trots övervägande negativa upplevelser fanns det även en del positiva upplevelser.
Slutsats: De flesta upplever ett negativt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen vilket också stämmer överens med forskningen ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv. Brist på kunskap skulle kunna vara en möjlig orsak till detta. Genom ökad kunskap och utbildning kan detta förebyggas.
Nyckelord: bemötande, droger, hälso- och sjukvårdspersonal, missbruk, sjuksköterska, upplevelse
Innehåll
Inledning... 4
Bakgrund ... 4
Droger ... 4
Missbruk ... 5
Upplevelse ... 6
Bemötande ... 6
Teoretisk referensram ... 7
Personcentrerad vård ... 8
Samverkan i team ... 9
Sjuksköterskans roll i teamet ... 9
Problemformulering ... 10
Syfte ... 10
Metod ... 11
Design ... 11
Urval ... 11
Datainsamling ... 12
Kvalitetsgranskning ... 14
Dataanalys ... 14
Forskningsetiska övervägande ... 15
Förförståelse ... 17
Resultat ... 17
... 17
... 17
Upplevelser av ett negativt bemötande ... 18
Inte lika mycket värd ... 18
Känslan av misstro ... 19
Brist på respekt ... 20
Brist på kunskap ... 20
Upplevelser av ett positivt bemötande ... 21
Hjälpsamhet ... 21
Diskussion ... 22
Metoddiskussion ... 22
Resultatdiskussion ... 25
Slutsats ... 28
Klinisk implikation ... 28
Självständighet ... 29
Referenser ... 30
Bilaga 1.1 Databassökningar ... 34
Bilaga 1.2 Databassökningar ... 35
Bilaga 1.3 Databassökningar ... 36
Bilaga 2 Granskningsprotokoll ... 37
Bilaga 3 Sammanställning av kvalitetsgranskning ... 39
Bilaga 4 Artikelöversikt ... 41
4
Inledning
Droganvändningen i Sverige har ökat under det senaste årtiondet (Sundin et al, 2018). Detta är ett stort folkhälsoproblem och sjukligheten och dödligheten är betydligt högre bland personer som använder droger jämfört med den del av befolkningen som inte använder droger. (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Det är vanligt att personer behöver söka somatisk vård för sjukdomar eller andra problem som har uppstått till följd av droganvändningen. Det innebär att personal inom hälso- och sjukvården möter personer med drogmissbruk oavsett inom vilket område de arbetar (Wiklund Gustin, 2010). Trots detta finns det få vetenskapliga studier gjorda om hur personer med drogmissbruk upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Däremot finns det forskning som visar att många sjuksköterskor saknar kunskap om hur de ska vårda dessa personer och att sjuksköterskan ofta har ett negativt bemötande mot personer med drogmissbruk (Ford et al., 2009; Krokmyrdal & Andenæs, 2015). Hälso- och sjukvården är idag till stor del uppbyggd av teamarbete. Teamet består av olika professioner som samarbetar för att kunna ge en god och patientsäker vård. En av dessa professioner är sjuksköterskan som har till uppgift att koordinera och styra
omvårdnadsarbetet samt samverka med övriga professioner. Målet med teamarbete är att ge en personcentrerad vård (Berlin, 2013). För att personer med drogmissbruk ska kunna få ett bra bemötande och en personcentrerad vård behövs mer kunskap om deras behov. Denna studie kan bidra till att ge sjuksköterskan och övrig hälso- och sjukvårdspersonal en ökad förståelse för personer med drogmissbruk vilket kan leda till ett bättre bemötande och en mer personcentrerad vård.
Bakgrund
Droger
Hälsofarliga preparat eller läkemedel som har beroendeskapande egenskaper eller en euforiserande effekt anses vara en drog enligt Läkemedelsverket (u.å). Att inta droger kan bidra till en rad olika lidande som till exempel en känsla av att ha förlorat kontrollen, känslor av skuld, skam och misslyckanden men det kan också bidra till att personen får en låg
självkänsla (Wiklund, 2008).
5 Folkhälsomyndigheten (2020b) beskriver att enligt en rapport som UNODC, United Nations Office on Drugs and Crime, tagit fram år 2019, uppskattas det att cirka 271 miljoner av världens befolkning mellan 15 och 64 år någon gång använt någon form av drog. Cirka 188 miljoner har nyttjat cannabis, vilket är den mest använda drogen i världen. Dock finns det stora nationella variationer i vilken typ av drog som är används mest och idag är det vanligt att många använder fler än en substans. Globalt sett använder män mer droger än kvinnor och det finns också en skillnad på vad för slags drog de använder. Männen nyttjar mer kokain, cannabis och amfetamin medan kvinnor använder mer lugnande medel och opioider
(Folkhälsomyndigheten, 2020b). Enligt Socialstyrelsen (2019b) lever cirka 55 000 personer med ett aktivt drogmissbruk i Sverige och antalet dödsfall i Sverige som har ett samband till drogmissbruk är högt.
Missbruk
Ordet missbruk kan användas i olika situationer och har ofta en negativ laddning och skuldbeläggande effekt i det allmänna språkbruket, framförallt när det används i samband med droger. I det alldagliga talet används ordet missbruk synonymt till beroende. Ett beroende tar dock tid att utveckla medan missbruk är kopplat till en period i livet eller en bestämd situation. Om missbruket fortsätter under lång tid är risken hög att missbruket utvecklas till ett beroende (Agerberg, 2018, kapitel 6).
Drogmissbruk definieras som en kronisk återkommande sjukdom och kännetecknas av att personen förlorar kontrollen över användningen av drogen. Trots de negativa konsekvenser som droganvändningen leder till kan personen inte avstå från drogen (Umberger & Gaddis, 2019). Några av de negativa konsekvenser som ett drogmissbruk kan leda till är utanförskap, kriminalitet och en lägre utbildningsnivå, vilket kan innebära en försämrad möjlighet till försörjning (Folkhälsomyndigheten, 2020a). En person som benämns som missbrukare framställs ofta som en utslagen och nedgången personen med stora drogproblem. Många kan vara rädda för dessa personer, som kan anses vara känslokalla och manipulativa och uppfattas som att de inte vill leva ett normalt liv (Agerberg, 2018, kapitel 6).
Idag anses drogmissbruk vara ett allvarligt folkhälsoproblem som medför en ökad risk för skador både ur ett medicinskt perspektiv men också ur ett socialt perspektiv
(Folkhälsomyndigheten, 2020c). En person som diagnostiserats med missbruk löper större risk att dö i förtid (Nielsen et al., 2013). Vid ett drogmissbruk sker en förändring i den del av hjärnan som är involverad i inlärning, belöning och stress. Dessa förändringar kan sedan
6 kvarstå långt efter att den beroendeframkallande drogen slutat användas (Umberger &
Gaddis, 2019).
Enligt DSM-IV, som är ett psykiatriskt diagnossystem, krävs det att minst ett av fyra kriterier är uppfyllda under en period på tolv månader för att få diagnosen missbruk. Dessa fyra kriterier är; upprepad användning av drogen som gör att personen misslyckas med att genomföra sina olika skyldigheter i arbetet, skolan eller hemmet, upprepad användning av droger i en situation som kan medföra olika risker till exempel vid bilkörning, upprepad kontakt med rättvisan samt fortsatt droganvändning trots upprepade mellanmänskliga eller sociala problem (Agerberg, 2018, kapitel 6; Socialstyrelsen, 2019a).
Upplevelse
Begreppet upplevelse kan beskrivas som en känsla eller en erfarenhet som en person kan få när den är med om något (Svenska Akademin, 2011). Flensner (2014) menar att en
upplevelse kan förstås på två sätt, dels som den faktiska upplevelsen, dels som den innebörd den har för individen. En upplevelse hör alltid samman med den situation personen befinner sig i vid tillfället. Vidare förklarar Flensner (2014) att det inom vården är betydelsefullt att kunna förstå individens subjektiva upplevelse för att kunna utforma vården efter hens behov.
Bemötande
Bemötande är ett abstrakt begrepp som kan rymma många olika dimensioner. När en person pratar om ett bemötande handlar det ofta om hur ett samtal kan genomföras eller hur det utförs. Bemötandet kan även handla om hur hälso- och sjukvårdspersonalen kan ta emot en patient, hur de hälsar, vad kroppsspråket förmedlar samt om de står upp eller sitter i
förhållande till patienten och deras anhöriga. Ett bemötande inkluderar även indirekt hur vården kan utföras och synen på människan (Fossum, 2019, kapitel 1).
Fossum (2019, kaptiel 1) beskriver att bemötandet är en central del i vården och ett felaktigt bemötande kan få ödesdigra påföljder för en patient men också dennes omgivning. Det finns flera studier som påvisar att om det brister i bemötandet kan det bero på att personalen är oengagerade, osäkra, okunniga eller saknar omdöme.
7 Teoretisk referensram
Till denna studie valdes Jean Watsons omvårdnadsteori som teoretisk referensram. Jean Watsons omvårdnadsteori riktar in sig på den mänskliga omsorgen, att värna om vår egen och andras mänsklighet och att visa omsorg (Wiklund et al., 2012). Hennes teori beskriver hur sjuksköterskan tar hand om de sjuka, förebygger sjukdom och arbetar för att hälsan ska återfås. Omvårdnaden handlar om att främja hälsa och välbefinnandet samt att ta hand om den enskilda personen. Enligt Watsons teori ska människan betraktas som värdefull och människan ska kunna vårdas och respekteras. Sjukdom kan ofta botas men den skulle alltid finnas kvar om inte hälsa kan uppnås (Petiprin, 2020). Genom detta sätt kan hälsan främjas för de personer sjuksköterskan möter. Det är i mötet all omvårdnad sker, där sjuksköterskan accepterar personen för vad den är och vad den kan bli (Wiklund et al., 2012).
Kärnan i omvårdnaden är omsorgen, caring. Omsorgen om andra är enligt Watsons teori olika etiska och moraliska ideal och detta vägleder då sjuksköterskans omvårdnadsarbete. En människas förmåga att kunna visa omsorg visar sig i omvårdnaden till andra. Omvårdnaden kan ses som en omsorgsprocess där ett ömsesidigt transpersonellt samspel sker, där lidande kan lindras och hälsa kan återupprättas. Detta är något som äger rum hela tiden i relationen mellan de personer som behöver vård och sjuksköterskan och inget sjuksköterskan bara gör. I samspelet så påverkas både personen och sjuksköterskan (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).
Enligt Watsons teori är målet med omvårdnaden att hjälpa människor att uppnå en balans i sin kropp, sitt sinne och sin själ (Nursing Theory, 2020). Omvårdnaden innehåller tio olika grundläggande faktorer som ska användas som redskap i sjuksköterskans arbete. Dessa kallas för caritasprocesser. Kärnan i de tio olika faktorer handlar förenklat om att bry sig om, inge tro och hopp, utveckla sitt andliga liv och vara lyhörd i mötet med människor, utveckla och upprätthålla de vårdande relationerna, att sjuksköterskan ska ge utrymme för patientens känslor, att sjuksköterskan engagera sig i vårdandet, personlig mening som är grund för lärandet, den helande miljön, tillgodose de mänskliga behoven och till sist vara öppen för det andliga. Omvårdnadens mål kan enbart uppnås genom ett samspel mellan sjuksköterska och patient (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).
Jean Watsons omvårdnadsteori valdes till denna studie för att skapa en förståelse för vikten av bemötandet och den personcentrerade vården inom den somatiska vården. Jane Watson
8 menar att det är viktigt för sjuksköterskan och övrig hälso- och sjukvårdspersonal att kunna möta personen som finns framför dem i dennes livsvärld där just den befinner sig, med empati och respekt för att uppnå hälsa. I mötet med personer med drogmissbruk kan det vara svårt för hälso- och sjukvårdspersonalen att möta dem i deras livsvärld eftersom den kan skilja sig mycket från personalens egen värld. Det kan upplevas svårt att sätta sig in i dessa personers situation för någon som saknar erfarenhet. Hälso- och sjukvårdspersonalen har sin syn på hur en god hälsa kan uppnås och sättet en person med drogmissbruk lever på kan gå emot det.
I omvårdnadsteorin beskrivs det att det är viktigt för sjuksköterskan att uppnå ett bra
bemötande eftersom det ger ett avtryck i relationen till andra människor. Erfarenheten kring bemötandet kommer alltid finnas med oss. Personer med drogmissbruk kan ses som en sårbar grupp vilket gör det särskilt viktigt med ett bra bemötande.
Personcentrerad vård
Svensk sjuksköterskeförening (2010) beskriver att den personcentrerade vården ska sträva efter att synliggöra hela personen och dennes behov vare sig det handlar om andliga, sociala, existentiella, psykiska eller fysiska behov. Det innebär att sjuksköterskan och annan hälso- och sjukvårdpersonal ska bekräfta och respektera personens egen upplevelse och tolkning av sjukdom och ohälsa. Sjuksköterskan ska sträva efter att bidra till hälsa utifrån vad personen anser är hälsa för just hen. Alla i vårdteamet bör ha en öppenhet för personen och en vilja att lyssna på denne.
Vidare belyser svensk sjuksköterskeförening (2010) att den personcentrerade vården innebär att personen ska vara i fokus och inte sjukdomen. Sjukdom är något som alla personer kan drabbas av och det innebär inte att personen är sin sjukdom. Sjuksköterskan ska inte vara med och skapa en patientroll, varken passivt eller aktivt. Personen ska få stöd att vara den som den vill vara trots sjukdom och personens egna behov ska stödjas i den mån det är möjligt. En av sjuksköterskans uppgifter är att underlätta livet för en person som drabbats av sjukdom och även att stå upp för personen (Svensk sjuksköterskeförening, 2010).
McCance och McCormack (2013) beskriver att det finns ett antal viktiga och betydelsefulla begrepp inom den personcentrerade omvårdnaden. Två av dessa är vara i relation och vara med sig själv. Vara i relation handlar om betydelsen av relationer och de processer som sker
9 när en relation utvecklas. Relationer anses vara en viktig del av den personcentrerade
omvårdnaden. Vidare beskriver McCance & McCormack (2013) att begreppet vara med sig själv handlar om både patienten och sjuksköterskan. För sjuksköterskan handlar det om att känna till sina personliga värderingar och inte låta dessa påverka hur omvårdnaden utförs.
För att vården ska kunna vara personcentrerad behöver hälso- och sjukvårdspersonalen se personen bakom drogmissbruket. Drogmissbruket ska ses som en sjukdom och fokus bör vara på personens egen upplevelse av vad hälsa är. För att en god omvårdnad ska kunna ske och hälsa ska kunna uppnås behöver sjuksköterskan skapa en relation till personen med ett drogmissbruk (Svensk sjuksköterskeförening, 2014) Detta bekräftas även av
omvårdnadsteoretikern Jean Watson. För att kunna göra detta behöver hälso- och
sjukvårdspersonalen vara medvetna om sina egna värderingar och om de har några fördomar mot personer med drogmissbruk. Sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar att visa respekt för personens mänskliga rättigheter med hänsyn exempelvis till de olikheter vi människor har.
Samverkan i team
Teamarbete innebär att olika professioner samarbetar för att kunna erbjuda en så bra vård som möjligt till personen som söker vård. Inom hälso- och sjukvården har teamarbete blivit en naturlig arbetsmodell som har arbetats in och utvecklats sedan 1970-talet (Berlin, 2013).
Samverkan i team kan se ut på olika sätt inom hälso- och sjukvården och teamarbete
förekommer i flera olika situationer. Olika kompetenser komplettera varandra för att på bästa sätt kunna nå önskat resultat och teamarbete är nödvändigt för att en personcentrerad och patientsäker vård ska kunna äga rum. Även personen som söker vård bör betraktas som en medlem i teamet och om personen önskar ska hens närstående också inkluderas (Svensk sjuksköterskeförening & Svenska Läkaresällskapet, 2013).
Sjuksköterskans roll i teamet
Berlin (2013) beskriver sjuksköterskans roll i teamet som den som samordnar de olika
professionerna och dess kompetenser. Sjuksköterskan ska planera inför teamets gemensamma uppgifter och samla in information och föra den vidare till teamet. Hen ska även se till att teamet utvecklas i frågor om patienternas omvårdnad.
Svensk sjuksköterskeförening (2016) belyser att det i sjuksköterskans etiska kod framgår att principen om människors lika värde aldrig får frångås och att målet med omvårdnaden är att
10 patienten ska återfå sin hälsa. Sjuksköterskan ska tänka på att alltid vara uppmärksam och öppen i mötet med personer som söker vård. För att personen ska kunna känna och uppleva tillit, hopp och mening så ska sjuksköterskan respektera hens integritet, värdighet och självbestämmande.
Sjuksköterskan ska beakta det sårbara hos personen i en vårdsituation samt sträva efter att lindra lidande trots ohälsa.
Gustafsson (2014) menar att sjuksköterskan kan lindra lidande genom att se personen och lyssna på vad hen har att säga. Om sjuksköterskan däremot skulle kränka eller åsidosätta en person, skulle detta kunna skapa ett vårdlidande hos personen och samtidigt förstärka ett livslidande.
Sjuksköterskan stöter ofta på personer som har ett drogmissbruk, vilket gör att sjuksköterskan behöver kunna bemöta dem på ett lämpligt och respektfullt sätt. Det kan innebära att ha en öppen och icke-dömande hållning. Det är även viktigt att ha förståelse och medkänsla för de olika problem och behov personen har (Wiklund Gustin, 2010; Wiklund Gustin, 2014)
Problemformulering
Droganvändningen ökar i Sverige och personer med drogmissbruk löper större risk än övrig befolkning att drabbas av sjukdom och ohälsa (Sundin et al., 2018; Folkhälsomyndigheten, 2020a). Detta kan leda till behov av sjukhusvård. Personal inom hälso- och sjukvården möter personer med drogmissbruk inom vilket område de än arbetar (Wiklund Gustin, 2010). Det finns sparsamt med forskning som belyser hur personer med drogmissbruk upplever den somatiska hälso- och sjukvården. Tidigare forskning i ämnet fokuserar på sjuksköterskans och hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelse gällande bemötande och omvårdnad av personer med drogmissbruk. Denna forskning påvisar att det hos många sjuksköterskor finns en kunskapsbrist om drogmissbruk och fördomar mot personer som använder droger (Ford et al., 2009; Krokmyrdal & Andenæs, 2015). Eftersom sjuksköterskan har en viktig roll i teamet och i den personcentrerade omvårdnaden behöver sjuksköterskan ha kunskap om och
förståelse för personer med drogmissbruk (Berlin, 2013; McCance & McCormack, 2013).
Ökad kunskap kan leda till en större förståelse och en mer personcentrerad vård för dessa personer. För att öka kunskapen om drogmissbruk behöver det undersökas hur personer med drogmissbruk upplever bemötandet de får från hälso- och sjukvårdspersonal.
Syfte
Syftet var att beskriva hur personer med drogmissbruk upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonalen inom den somatiska vården.
11
Metod
Design
För att besvara studiens syfte genomfördes en allmän litteraturöversikt. Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Översikten gjordes enligt Fribergs (2017) beskrivning av en allmän litteraturöversikt och baserades på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. En allmän litteraturöversikt är en metod som används för att skapa en beskrivande sammanställning över kunskapsläget inom ett valt område. Metoden kan användas både för att generera kunskap om ett visst problem eller som ett underlag för problemformulering till framtida forskning (Friberg, 2017). Denna metod ansågs passande eftersom syftet var att beskriva upplevelser av ett bemötande och sedan skapa ny kunskap utifrån dessa upplevelser. En kvalitativ design valdes eftersom Kristensson (2014, kapitel 8) beskriver att kvalitativ forskning handlar om människors upplevelser och erfarenheter. Den kvalitativa forskningen bidrar också till att skapa en förståelse för individens perspektiv vilket behövs för att kunna ge individen ett gott bemötande. En induktiv ansats är enligt Olsson och Sörensen (2011) vanligt vid användning av kvalitativ metod och innebär att utgångspunkten är fynd från verkligheten. Vidare menar Henricson och Billhult (2017) att resultatet kan kopplas mot en befintlig teori i studiens diskussionsdel.
Urval
Urvalet till denna studie bestod av sju vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna PubMed och Cinahl (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature). Friberg (2017) menar att valet av artiklar i en allmän litteraturöversikt måste vara tydligt. För att avgöra vilka artiklar som ska tas med i studien används inklusions- och exklusionskriterier.
Inklusionskriterierna för studien var att artiklarna skulle utgå från en kvalitativ metod samt beskriva hur personer med ett drogmissbruk upplevde bemötandet från hälso- och
sjukvårdspersonal i den somatiska vården. Dessa personer kunde vara både män och kvinnor samt vara över 18 år för att artikeln skulle inkluderas. För att inte missa relevant forskning inom området inkluderades alla geografiska områden samt all hälso- och sjukvårdspersonal.
Artiklar som beskrev upplevelser från både personer med drogmissbruk och hälso- och sjukvårdspersonal inkluderades i de fall där det tydligt gick att utläsa vad som upplevts av personerna med ett drogmissbruk.
12 Vidare inkluderades enbart artiklar skrivna på engelska, som publicerades mellan år 2005 och 2020 samt som var peer reviewed. Valet att inkludera artiklar som publicerades från 2005 och framåt bedömdes som rimligt av författarna eftersom det inte fanns så mycket forskning inom området. Författarna tog hänsyn till möjligheten att det skett en utveckling inom bemötandet under de senaste 15 åren genom att vara uppmärksamma på skillnader mellan de äldre och de nyare artiklarna under dataanalysen. Kristensson (2014, kapitel 11) menar att det inte finns någon specifik tidsram som gäller för alla litteraturstudier utan det beror på vad som ska undersökas. Artiklar som är peer reviewed valdes för att stärka kvaliteten på studien.
Karlsson (2017) förklarar att peer reviewed innebär att artiklarna blivit granskade av andra forskare före publicering.
Exklusionskriterierna för denna studie var artiklar som handlade om bemötandet inom den psykiatriska vården samt artiklar som enbart utgick ifrån hälso- och sjukvårdspersonalens perspektiv då de inte svarade på studiens syfte.
Datainsamling
Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl för att hitta väsentlig litteratur.
Östlundh (2017) beskriver att Pubmed är en databas som främst innehåller information om det medicinska området, men även inom omvårdnad, medan Cinahl är en databas med material som handlar om omvårdnadsvetenskap. Vidare skriver Östlundh (2017) att valet av sökord kan vara en stor utmaning vid datainsamlingen. Under arbetets gång är det viktigt att dokumentera sökprocessen för att sen kunna redovisa detta och få en uppfattning om hur den egentliga informationssökningen gått till. Författarna valde att ta hjälp av en bibliotekarie i början av sökprocessen för att hitta rätt sökord och termer och på så sätt minska risken för att missa relevanta artiklar.
I PubMed användes MeSH-termer och i Cinahl användes Cinahl Subject Headings för att få fram de ämnesord som skulle användas (Karlsson, 2017). Fritextsökning gjordes för att inkludera det sökta ordet någonstans i texten för att på så sätt bredda sökningen. Den booleska sökoperatören OR användes för att bredda sökningen medan den booleska sökoperatören AND användes för att göra den mer specifik inom området (Willman et al., 2016)
13 De bärande begreppen i studiens syfte identifierades till drogmissbruk, upplevelse och
bemötande. Dessa begrepp översattes till engelska och synonymer togs fram som sedan användes för att skapa sökblock. Eftersom artiklarna skulle handla om mötet mellan personal och patient valdes ordet patient istället för person till sökningarna.
Den första sökningen gjordes i Pubmed (bilaga 1.1) och inleddes med att de bärande
begreppen översattes till MeSH-termer. Därefter gjordes enskilda sökningar på varje MeSH- term samt fritextsökningar. De valda sökorden för drogmissbruk blev drug abuse, substance abuse och MeSH-termerna Substance-Related Disorders och Substance-Related
Disorders/nursing. Ordet nursing lades till som major subject för att rikta sökningen mot bemötande. Sökorden som valdes för personens upplevelse blev Patient experience och MESH-termen Patient Satisfaction. Slutligen valdes sökorden Nursing care och MeSH- termen Nursing Care för hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. Sökorden för varje begrepp sattes sedan ihop till sökblock med hjälp av den booleska sökoperatören OR. De tre sökblocken kombinerades sedan ihop till den slutliga sökningen med den booleska
sökoperatören AND. Den slutliga sökningen avgränsades till journal article, engelska som språk och tidsperioden 2005 – 2020. Det gav 294 träffar där samtliga titlar lästes. Därefter lästes 18 abstrakts och 10 artiklar i fulltext. Slutligen valdes fyra artiklar som gick vidare till kvalitetsgranskning.
I Cinahl genomfördes två sökningar (bilaga 1:2 & bilaga 1:3) De valda sökorden för drogmissbruk blev Substance use disorders, Substance dependence, Drug abuse och Substance abuse och Cinahl Subject Headings-termerna Substance Use Disorders och Substance dependence. Sökorden som valdes för personens upplevelse var Patient experience, Patient attitudes, Nursing care, Attitude of health personell och ämnesorden Patient Satisfaction, Patient attitudes, Nursing Care och Attitude of health personell.
Sökorden för varje begrepp sattes sedan ihop till sökblock med hjälp av den booleska sökoperatören OR. De tre sökblocken kombinerades sedan ihop med den booleska sökoperatören AND. Tre olika sökblocken skapades utifrån begreppen drogmissbruk, personens upplevelse samt hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. För att begränsa ytterligare lades Health care, Hospital care och Somatic care in som en fritextsökning och ytterligare ett sökblock skapades med hjälp av OR. Detta söktes sen tillsammans med AND. I Cinahl avgränsades sökningarna till artiklar som var skrivna på engelska, publicerade mellan 2005 – 2020, vetenskapligt granskade och forskningsartiklar. Den första sökningen gav 285
14 träffar. Där lästes samtliga 285 titlar, sju abstrakts och fem artiklar i fulltext. Slutligen valdes två artiklar som gick vidare till kvalitetsgranskningen. Den andra sökningen gav sex träffar och där lästes samtliga titlar, ett abstrakt och en artikel i fulltext. Denna artikel gick vidare till kvalitetsgranskningen.
Kvalitetsgranskning
De sju artiklar som ansågs uppfylla inklusionskriterierna genomgick en kvalitetsgranskning.
Detta görs för att bedöma vilken kvalitet en artikel har och det finns olika sorters
granskningsmallar att använda (Friberg, 2017). Till denna studie valdes Willman et al. (2011) exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod (bilaga 2).
Protokollet består av 14 frågor som kan besvaras med ja, nej eller vet ej. Vid granskning av de sju artiklarna provgranskades först en artikel gemensamt av bägge författarna. Därefter granskades återstående sex artiklar enskilt av varje författare. De enskilda granskningarna jämfördes sedan och olikheter diskuterades och en gemensam bedömning gjordes (bilaga 3).
Då det valda protokollet inte innehöll någon beskrivning för att beräkna om artiklarna hade hög, medel eller låg kvalitet användes Mårtenssons & Fridlunds (2017) beskrivning av kvalitetsberäkning. Artiklarna bedöms då utifrån procent grundat på antal krav som är uppfyllda enligt granskningsprotokollet. För att uppnå hög kvalitet krävdes över 85 procent, för medel kvalitet 71 – 85 procent och för låg kvalitet 60 – 70 %. Enligt Mårtensson och Fridlund (2017) bör artiklar som inte uppnår 60 procent uteslutas ur studien. I den här studien valde författarna att enbart ta med artiklar med hög eller medel kvalitet för att stärka studiens kvalitet. Artiklarna behövde därmed uppnå minst 71 procent av kraven i
granskningsprotokollet för att inkluderas i studien. Av de sju artiklar som granskades bedömdes tre ha hög kvalitet och resterande fyra ha medel kvalitet. Samtliga av de utvalda artiklarna kunde därför gå vidare till analysen.
Dataanalys
Artiklarna analyserades enligt Fribergs (2017) beskrivning av en allmän litteraturöversikt.
Analysen delas in i fyra steg och beskrivs som en process som går från helhet till delar och därefter till en ny helhet. Den första helheten är varje enskild studie som tas med, delarna består av översiktstabellen samt sammanfattningen och slutligen blir resultatet som skapas av
15 kategorierna den nya helheten. Då studiens syfte var att beskriva personers upplevelse ansågs en beskrivande litteraturöversikt passande.
I analysens första steg lästes de sju utvalda artiklarna enskilt flera gånger. Därefter skrevs varsin sammanfattning av varje artikel som sedan sattes ihop till en gemensam
sammanfattning av respektive artikel. Friberg (2017) menar att syftet med detta är att få en förståelse för helheten samt att dokumentera det viktigaste från varje artikel.
I det andra steget skapades en översiktstabell för artiklarna. De rubriker som valdes till tabellen var författare, år, tidskrift, land, titel, syfte, metod, deltagare, urval, resultat samt kvalitet (bilaga 3). Artiklarna fylldes i en efter en i tabellen och oklarheter lämnades för stunden och fylldes i senare under analysens gång. Friberg (2017) förklarar att tabellen görs för att få kunna överblicka materialet som ingår i analysen.
I det tredje steget av analysen identifierades likheter och skillnader i de sju artiklarna. Stor vikt lades vid att jämföra artiklarnas resultat. För att få en överblick skapades en tabell där varje artikels resultat kortfattat dokumenterades i en punktlista. Genom översiktstabellen som skapades i steg två av analysen kunde jämförelser göras mellan artiklarnas syfte, metod, urval och kvalitet.
I det fjärde och sista steget skapades en sammanställning över det analyserade resultatet. Till det användes tabellen med sammanfattningarna av artiklarnas resultat. De olika delarna i resultatet färgkodades för att kunna skapa huvudkategorier och underkategorier med de delar som handlar om liknande saker. Därefter bestämdes rubriker till dessa kategorier.
Forskningsetiska övervägande
Forskningsetik är en viktig del vid skrivandet av examensarbete. Det innebär att bevara integritet och självbestämmande hos alla människor och att ha alla människors lika värde med som grund i arbetet. Etiska överväganden behöver göras under hela den process som ett examensarbete består av. För att kunna göra detta behövs kunskap om normer, värderingar och etiska principer (Kjellström, 2017).
Det finns fyra viktiga etiska principer och dessa är; inte skada-principen, autonomiprincipen, rättviseprincipen och nyttoprincipen (Kristensson, 2014, kapitel 4). Dessa principer har legat till grund för de etiska överväganden som gjorts i denna studie. Det var ett krav att det i de
16 artiklar som inkluderades tydligt skulle framgå att en etisk granskning hade genomförts.
Författarna har även strävat efter att utföra studien med en stor noggrannhet för att minska risken för felaktigheter. Därav bedömde författarna att risken för skada hos deltagarna i artiklarna var liten vid genomförandet av denna litteraturstudie. Det ledde till att nyttan med studien kunde bedömas vara större än eventuella risker. Kristensson (2014, kapitel 4) menar att inte skada-principen handlar om att risken för skada ska vara så liten som möjligt. Det kan vara fysiska skador men även röra frågor om sekretess, datahantering, att forskningen utförs på ett noggrant sätt och att en etisk granskning genomförs innan studien utförs. Vidare handlar nyttoprincipen om att nyttan som kan fås av forskningen ska vara större än risken för att orsaka skada.
För att en studie ska kunna benämnas som etisk behöver frågeställningen vara väsentlig (Kjellström, 2017). I den här studien anser författarna att frågeställningen är väsentlig eftersom resultatet kan göra att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal får mer kunskap om hur personer med drogmissbruk upplever bemötandet de får när de söker somatisk vård.
Genom denna kunskap kan de få en större förståelse för personer med drogmissbruk vilket skulle kunna bidra till en mer personcentrerad omvårdnad och ett bättre bemötande.
Kjellström (2017) förklarar att genom att fundera på vilken nytta forskningen kommer göra och för vem den kommer göra nytta kan forskaren komma fram till om den är väsentlig.
Forskningen kan få fram kunskap som kan vara till nytta för samhället, individen eller professionen. Kunskap som är till nytta för professionen kan handla om att hjälpa vårdpersonal att bemöta personer i specifika situationer på ett bättre sätt.
Författarna till denna studie har sett att det finns en risk för feltolkning av de utvalda artiklarna eftersom de är skrivna på engelska. För att undvika feltolkningar har författarna enskilt läst alla artiklar flera gånger och sedan skrivit en enskild sammanfattning. Till hjälp har lexikon använts till ord som författarna ej kunde översätta. Därefter har artiklarna diskuterats och en gemensam sammanfattning har skapats. Genom att först tolka texten var för sig och sedan jämföra och diskutera anser författarna att risken för feltolkning har minskats. Det går däremot inte att helt utesluta att det finns något som har tolkats fel.
Kjellström (2017) menar att vid litteraturstudier kan etiska frågor som handlar om
språkkunskap behöva diskuteras. Om artiklar som är skrivna på engelska används finns det en risk för missförstånd och feltolkningar. Det kan leda till att artiklarna inte blir bedömda på ett korrekt sätt.
17 Upplevelser av ett
positivt bemötande
Inte lika mycket värd Hjälpsamhet
Känslan av misstro
Brist på respekt
Brist på kunskap Förförståelse
Förförståelse handlar enligt Priebe och Landström (2017, kapitel 1) om kunskap som forskaren har innan en studie påbörjas men även om värderingar och erfarenheter från livet.
Detta kan ha en påverkan på studiens slutsatser och därför bör forskaren på ett öppet sätt reflektera över sina förkunskaper. Genom att göra detta kan studiens pålitlighet stärkas (Pribe
& Landström, 2017, kapitel 1). Författarna till den här studien hade en förförståelse i form av att ha observerat ett dåligt bemötande och en negativ attityd mot personer med drogmissbruk på tidigare arbeten och verksamhetsförlagd utbildning. Denna förförståelse innebar att det fanns en risk att egna upplevelser påverkade analysarbetet i studien. Därför arbetade författarna aktivt med att analysen inte skulle påverkas av tidigare erfarenheter under genomförandet av studien.
Resultat
I studien framkom att upplevelserna var övervägande negativa och endast ett fåtal hade positiva upplevelser av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. Upplevelserna kunde beskrivas med hjälp av två huvudkategorier och fem underkategorier. Den första
huvudkategorin blev upplevelser av ett negativt bemötande med underkategorierna inte lika mycket värd, känslan av misstro, brist på respekt samt brist på kunskap. Den andra
huvudkategorin blev upplevelser av ett positivt bemötande med underkategorin hjälpsamhet.
Figur 1. Sammanställning över resultatet.
Upplevelser av ett negativt bemötande
18 Upplevelser av ett negativt bemötande
Inte lika mycket värd
Neale et al. (2007) menar att flera personer upplevde att de inte blev bemötta på samma sätt som övriga patienter. Personer med drogmissbruk skrevs ut för tidigt från den somatiska vården till exempel och fick därmed otillräcklig vård. De upplevde även att de inte fick tillräckligt med information under tiden de vårdades på sjukhus om vad som skulle hända under tiden de var inlagda på sjukhus. Vid vissa tillfällen blev de även nekade att ta emot besök och flera deltagare i studien beskrev att hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande fick dem att känna som att de slösade med vårdens resurser. De upplevde det som att de inte var värda att få någon vård.
I vissa situationer kunde hälso- och sjukvårdspersonalen uttrycka att personen med drogmissbruk inte var värd någon vård eftersom personer som är missbrukare inte kan ta hand om sig själva (St. Marie, 2014). Bernadette et al. (2015) beskrev att om sjuksköterskan fick vetskap om att personerna hade ett drogmissbruk, fick de genast en stämpel på sig. Detta kunde då upplevas som att de var mindre värda än andra patienter och att hälso- och
sjukvårdspersonalen hade ett dömande beteende och att de inte lyssnade på dem som de gjorde med andra patienter.
Flera personer som varit inlagda på sjukhus kommer ihåg minst ett tillfälle där de fick vänta en längre tid på att få sina mediciner. Att det tog längre tid påstod de berodde på att de var drogmissbrukare. Samtidigt ville de inte påminna sjuksköterskan om medicinen eftersom de var rädda att det skulle dröja ännu längre tid samt att de kunde skapa sig ett dåligt rykte på sjukhuset genom att be om medicinen (Morgan, 2006). Det visade sig också att personer med både drogmissbruk och smärtproblematik upplevde att de inte fick samma bemötande och behandling mot sin smärta som personer utan ett missbruk. Vid tillfällen då de haft svår smärta och fått uppsöka sjukhus har de fått vänta länge innan de fått någon hjälp (St. Marie, 2014).
De personer som upplevt sig bli behandlade annorlunda än övriga patienter vid
sjukhusvistelsen upplevde en rädsla för att behöva söka somatisk vård igen. De menade att de var rädda för att få sämre vård igen om de träffade en sjuksköterska som inte ansåg att de borde få någon vård och som även menade att de slösade bort deras tid när andra patienter
19 behövde den mer (Bernadette et al., 2015). De upplevde även en känsla av oförutsägbarhet eftersom de aldrig visste vilket bemötande de skulle få. Detta var också en bidragande orsak till att de undvek att söka somatisk vård (Kimberly, 2019).
Känslan av misstro
Det framkom att flera personer med drogmissbruk upplevde att hälso- och
sjukvårdspersonalen inte litade på dem eller tog dem på allvar. De menade att de fick kämpa för att hälso- och sjukvårdspersonalen skulle tro på dem när de sökte vård. Ofta handlade det om smärta som de upplevde inte togs på allvar. Ofta ledde detta till att smärtan bara lindrades något eller inte behandlas alls. Konsekvensen av detta blev att de kände oro att inte få någon vård alls när de egentligen behöver den (St. Marie, 2014).
Jaiteh et al. (2019) beskrev att personer med drogmissbruk upplevde att sjuksköterskorna avvisade dem i bemötandet vilket resulterade i känslan av inte tas på allvar. Detta bekräftades även av Monks et al. (2012) som menar att följden av detta blir att denna patientgrupp känner en fientlig inställning till hälso- och sjukvårdspersonalen när de blir bemötta med misstro.
Morgan (2006) beskrev hur en person tydliggjorde hur hen blivit bemött av en sjuksköterska med kommentarer som du är enbart här för att få tag på droger och du vill bara ha någonstans att sova, det ser inte ut som att du har särskilt ont. Liknande upplevelser bekräftades även av St. Marie (2014). En annan person var med om att hälso- och sjukvårdspersonalen blev arg på hen och påstod att hen ljög för att lura till sig medicin (Morgan, 2006). En liknande situation beskrevs även av St. Marie (2014) som menade att detta bemötande upplevdes som
kränkande. Det ledde till att personerna gjorde allt för att dölja sitt missbruk.
Flera personer uttryckte att sjukhuset borde vara en plats där de kunde få känna sig trygga och säkra men efter sjuksköterskornas uttalanden och brist på medkänsla blev det en plats som inte alls upplevdes trygg. Personer med drogmissbruk förväntade sig att en sjuksköterska bör vara omtänksam, ha empati och inte döma andra människor. Deras upplevelse stämde dock inte överens med dessa förväntningar utan under tiden de fick somatisk vård upplevde de ett helt annat bemötande än vad de föreställt sig, vilket resulterade i att de tappade tilltron till sjuksköterskorna (Kimberly, 2019).
20 Brist på respekt
Det framkom att flera personer upplevde att de bemöttes med ett dåligt bemötande och brist på respekt av hälso- och sjukvårdspersonal. Detta visade sig i form av nedlåtande
kommentarer, ett avvisande kroppsspråk och avfärdande beteenden. En person beskrev en tydlig skillnad i sjuksköterskans bemötande när hen misstänkte att någon missbrukade droger (Bernadette, 2015). Flera andra personer berättade om negativa kommentarer de fått från sjuksköterskor. Kommentarerna kunde handla om märken efter sprutor eller att de förstört sina vener. En person beskrev att sjuksköterskan sagt att hen inte kunde få någon
smärtlindring vid behandling av en abscess på grund av att personen orsakat skadan själv (Kimberly, 2019). En annan person upplevde att sjuksköterskorna alltid hade en åsikt om vad denne gjort mot sig själv och att deras åsikter alltid tydliggjordes vid varje samtal
(Bernadette, 2015). Vissa personer upplevde att sjuksköterskorna visade väldigt tydligt med kroppsspråket att de ville hålla sig borta från personer med drogmissbruk. Personerna beskrev att sjuksköterskor tittade på dem med en obehaglig blick. En del menade att de kunde
förutspå vilken sorts vård de skulle få genom att titta på sjuksköterskornas ansiktsuttryck, kroppsspråk och höra hens tonfall (Kimberly, 2019).
Kimberly (2019) menar att många personer med ett drogmissbruk upplever en känsla av att de ignorerades när de sökte somatisk vård. Sjuksköterskorna undvek dem och det fanns inget samspel mellan dem och sjuksköterskan. Sjuksköterskorna upplevdes stressade i samtalen, pratade fort och lämnade inget utrymme för att ställa frågor. Om personen ändå ställde frågor hände det ofta att de inte fick något svar eller att svaret dröjde. Det uppfattades som att sjuksköterskorna inte ville prata med dem och att sjuksköterskorna vare sig förstod eller brydde sig om vad de tidigare gått igenom i livet (Kimberly, 2019). Flera personer med drogmissbruk tyckte sig ha bra kännedom om sina kroppar och sina medicinska besvär. De visste till exempel vart det enklast var att sticka för att ta ett blodprov eller sätta ett dropp.
När de försökte förmedla denna information till sjuksköterskan upplevde de att hen inte lyssnade och tog till sig vad de berättade (Bernadette et al., 2015).
Brist på kunskap
Det negativa bemötandet hos hälso- och sjukvårdspersonal kunde, enligt flera personer med drogmissbruk, kopplas till brist på kunskap (Morgan, 2006; Jaiteh, 2019). Dessa personer
21 upplevde en stor kunskapsbrist hos hälso- och sjukvårdspersonalen när det gällde hur
drogmissbruk påverkar en person både fysiskt och psykiskt (Jaiteh et al., 2019). Detta såg de som en möjlighet genom att de då kunde förhandla fram högre doser av Metadon till exempel eftersom de upplevde att hälso- och sjukvårdspersonalen ändå inte hade någon koll på grund av kunskapsbrist. Upplevelserna av den bristande kunskapen hos hälso- och
sjukvårdspersonalen var väl känt bland personer med drogmissbruk (Monks et al. 2012).
Upplevelser av ett positivt bemötande Hjälpsamhet
Ett antal personer uppgav att de upplevde ett bra bemötande från samtlig hälso- och sjukvårdspersonal de varit i kontakt med i den somatiska vården (Neale et al. 2007). Vissa upplevde att de i det stora hela var nöjda med bemötandet både från sjuksköterskan och annan hälso- och sjukvårdspersonal, trots att de alla kunde berätta om specifika negativa upplevelser de varit med om (Jaiteh et al., 2019). Mötet mellan personal och en person med drogmissbruk blev mindre laddat om sjuksköterskan var trevlig och tog sig tid att lyssna samt visade intresse för hens problem beskriver Monks et al., (2012). Somliga beskrev hur de upplevde en lättnad när de möttes av personal som lyssnade på dem och även trodde på vad de sa (Morgan, 2006).
Kimberly (2019) beskriver hur en person med drogmissbruk beskrev för sjuksköterskan om att hen använde samma nål vid flera tillfällen för att injicera en drog. Sjuksköterskan var tillmötesgående i sitt sätt och hjälpte till att leta upp en plats för nålutbyte samt visade också hur huden bör rengöras innan en injicering. Resultatet blev att personen fick färre abscesser och behövde därmed inte uppsöka den somatiska vården lika ofta. Personen menade att detta bemötande påverkade hen på ett mycket positivt sätt en lång tid efteråt. Från samma studie styrks det att en sjuksköterska hjälpt en annan person med drogmissbruk att komma i kontakt med ett behandlingshem. Till följd av sjuksköterskans hjälpsamma bemötande höll sig personen borta från droger i sex månader. Kimberly (2019) menar att ett bemötande med medkänsla och vänlighet gjorde stor skillnad för personer som vårdades på sjukhus i flera dagar.
Vissa som hade ett drogmissbruk tillsammans med andra somatiska besvär upplevde att de hade en fungerande relation med hälso- och sjukvårdspersonalen där de skapat ett ömsesidigt
22 förtroende till varandra. De litade helt och hållet på att de blev bra bemötta både under tiden drogmissbruket pågick som när de höll sig borta från drogerna. Detta gjorde att de lättare kunde avstå från droger och samtidigt få behandling för sina andra besvär (St. Marie, 2014).
Diskussion
Metoddiskussion
Författarna anser att vald design svarar på studiens syfte på ett bra sätt. Att skapa en översikt över det aktuella kunskapsläget ansågs fördelaktigt då det visade sig att det ej fanns så mycket forskning inom området. Samtidigt kunde en ökad förståelse skapas för hur personer med drogmissbruk upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. Enligt Friberg (2017) finns det framförallt två fallgropar med den allmänna litteraturöversikten. Den första handlar om urvalet och att det finns en risk att det sker på ett selektivt sätt genom att de artiklar som väljs ut stödjer forskarens egen åsikt i frågan. Den andra fallgropen handlar om mängden artiklar som ligger till grund för studien. Det finns en uppfattning om att den
allmänna litteraturöversikten inte byggs upp av tillräckligt stor mängd relevant forskning. För att undvika dessa fallgropar genomförde författarna sökprocessen med ett öppet
förhållningssätt och inkluderade samtliga funna artiklar som kunde besvara studiens syfte.
Det anser författarna påvisas i resultatet genom att både positiva och negativa upplevelser har identifierats.
Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Enligt Henricson (2017) ger det en ökad trovärdighet för studien att genomföra sökningar i flera olika relevanta databaser. För att öka trovärdigheten i studien ytterligare kunde fler databaser använts till sökningarna. Det kan därför anses som en svaghet i studien att enbart dessa två databaserna användes dock ansåg författarna att valda databaser var relevanta och bidrog till att skapa en trovärdighet i studien. Mycket tid lades på datainsamlingen och i början upplevdes det svårt att hitta artiklar som svarade till studiens syfte. Flera olika sökord och sökordskombinationer provades. Henricson (2017) anser att det är en stor och viktig del i arbetet med en
litteraturöversikt att välja rätt sökord. Karlsson (2017) skriver att genom att använda databasens ämnesord kan sökningarna bli mer tillförlitliga.
23 Författarna valde ut sökord med hjälp av lexikon och Swedish MeSH. Genom att använda många synonymer och skapa flera olika kombinationer med sökblock försökte författarna säkerställa att inga relevanta artiklar missades. En blandning av fritextsökningar och
användning av MeSH-termer samt Cinahl Subjects Headings gjordes även det för att hitta så många relevanta artiklar som möjligt. Henricsson (2017) beskriver att en ökad trovärdighet kan uppnås genom att samma artiklar hittats med flera olika sökordskombinationer. Detta anser författarna styrker denna studies trovärdighet då flera av artiklarna hittades i flera av de olika sökningarna.
Det urval som gjordes var att artiklarna skulle vara publicerade mellan 2005 och 2020, att de skulle vara på engelska och de skulle vara peer reviewied. Enligt Kristensson (2014) ska artiklar som används vara så aktuella som möjligt. Av de sju valda artiklarna publicerades den äldste för fjorton år sedan och den näst äldste för tretton år sedan. Övriga artiklar var åtta år eller nyare. Vid analysen upptäcktes ingen uppenbar skillnad mellan de två äldre och de nyare artiklarna. Det förekom liknande beskrivningar av bemötandet från hälso- och
sjukvårdspersonalen och både negativa och positiva upplevelser beskrevs. Författarna ansåg därför att det inte borde påverka studiens resultat att inkludera artiklar från år 2006 och 2007, eftersom både de äldre och de nyare artiklarna hade ett liknande resultat anses detta vara en styrka i studien. Valet att artiklarna ska vara på engelska grundar sig i att det är det språk som författarna känner sig bekväma med förutom svenska. Artiklar som är peer reviewed menar Henricson (2017) att även det bidrar till en ökad trovärdighet eftersom det innebär att artiklarna är vetenskapligt granskade.
Vidare skulle artiklarna innehålla information om hur personer med drogmissbruk upplevde bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal för att kunna svara till studiens syfte.
Inledningsvis ansåg författarna det som mer intressant att undersöka hur bemötandet från sjuksköterskan upplevdes, men då det visade sig finnas sparsamt med forskning inom området valdes hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. Enligt Berlin (2013) började teamarbete införas som en modell för arbetet inom hälso- och sjukvården under 1970-talet och har sedan dess etablerats till en given arbetsmodell. Svensk sjuksköterskeförening och svenska läkaresällskapet (2013) menar att teamarbetet handlar om att olika professioner samarbetar och stöttar varandra och målet är att uppnå en personcentrerad vård. Eftersom teamarbete är en stor del av hälso- och sjukvården och innebär ett nära samarbete mellan
24 olika yrkeskategorier ansågs det relevant att inkludera upplevelser av bemötandet från all hälso- och sjukvårdspersonal, det vill säga hela teamet.
I några av de valda artiklarna hade intervjuer gjorts med både sjuksköterskor och personer med drogmissbruk. I dessa artiklar redovisas tydligt i resultatet vilka delar som baserades på intervjuer med sjuksköterskor och vilka delar som baserades på intervjuer med personer med drogmissbruk. Därför kunde dessa artiklar inkluderas i denna studie och enbart de delar av resultatet som berörde personer med drogmissbruk togs med i analysen.
Kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes med hjälp av Willman et al. (2011) exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod. Det
kvalitetsgranskningsprotokoll som används menar Henricson (2017) påverkar
tillförlitligheten i resultatet. Författarna till studien bedömde att frågorna i detta protokoll var relevanta. Samtliga artiklar granskades enskilt av författarna och jämfördes sedan vilket stärker reliabiliteten i studien. Enligt Henricsson (2017) ger det en ökad tillförlitlighet om samma bedömning görs av bägge författarna och sedan jämförs. För att artiklarna skulle få inkluderas i studien ställdes kravet att de skulle uppfylla minst 71 procent av kraven på protokollet. Enligt Henricson (2017) görs detta för att säkerställa kvaliteten på studien och för att öka studiens trovärdighet samt resultatets tillförlitlighet.
Analysmetoden som valdes var Fribergs (2017) metod, vilken ansågs lämplig för att kunna skapa en ny helhet av innehållet i artiklarna. Analysprocessen har beskrivits tydligt i metodavsnittet vilket ökar studiens bekräftelsebarhet (Mårtensson & Fridlund, 2017). De artiklar som ingick i analysen lästes flera gånger av författarna, först individuellt för att finna helheten i artiklarna sedan tillsammans för att finna de olika delarna. Detta gjordes för att kunna skapa en helhet. Trovärdigheten och pålitligheten i studien stärks genom att författarna läst artiklarna till att börja med var och en för sig (Henricson & Billhult, 2017). För att få ett stöd i analysarbetet och för att vara på den säkra sidan att allt det väsentliga uppfattats av de båda författarna så sammanfattades varje enskild artikel i ett par dataskrivna sidor, vilket Friberg (2017) rekommenderar. För att få en så exakt översättning av texterna som möjligt använde författarna lexikon till hjälp när det behövdes. Med tanke på detta kan en viss feltolkning ha uppstått eftersom det inte finns någon svensk liknelse på vissa engelska ord.
Det som sedan svarade på syftet togs ut från de vetenskapliga artiklarna. Henricson &
Billhult (2017) menar att det alltid är viktigt att gå tillbaka till syftet och ha det i åtanke när dataanalysen görs.
25 Samtliga artiklar som valdes ut innehöll ett etiskt resonemang för att denna studie skulle efterfölja de etiska principer som finns.
Författarna har haft en medvetenhet om sin förförståelse och gemensamt diskuterat detta under arbetet med studien. Enligt Henricson (2017) kan förförståelsens inverkan på resultatet minskas genom diskussion och reflektion. Vid arbetet med dataanalysen var texten i
artiklarna i fokus och inga jämförelser gjordes med egna erfarenheter. Författarna var öppna för de positiva upplevelser av bemötande som beskrevs i artiklarna även om egna
erfarenheter från sådana saknades.
Artiklarna som legat till grund för denna studie har sitt ursprung i USA, England, Kanada samt Schweiz. Enligt Henricson (2017) bör en diskussion föras angående likheter och
skillnader i sjukvårdens organisation i de aktuella länderna jämfört med sjukvården i Sverige.
Svensk sjuksköterskeförening (2010) beskriver att begreppet personcentrerad vård används både nationellt och internationellt. Begreppet kan ibland benämns som en god och
humanistisk vård, vilket kan ses i nationella riktlinjer och policydokument i flera länder i västvärlden som exempelvis USA och Storbritannien. Eftersom bemötande är en stor del i den personcentrerade vården och flera av artiklarna i denna studie har sitt ursprung i länder som använder personcentrerad omvårdnad i sina nationella riktlinjer, anser författarna att resultatet i denna studie går att överföra till samma kontext i Sverige.
Resultatdiskussion
I studiens resultat framkom att personer med drogmissbruk upplevde ett övervägande negativt bemötande. Det framkom dock även några upplevelser av ett bra bemötande. De negativa upplevelserna handlade om att personer med drogmissbruk inte blev bemötta på samma sätt som personer utan drogmissbruk, att hälso- och sjukvårdspersonalen inte trodde på dem när de sökte vård samt att de fick ta emot nedlåtande kommentarer från personalen.
Det dåliga bemötandet kopplades i flera fall till brist på kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonalen. De positiva upplevelserna handlade om att hälso- och
sjukvårdspersonalen lyssnade på personerna med drogmissbruk, trodde på dem samt hjälpte dem med praktiska saker.
I hälso- och sjukvårdslagen framgår det att vård ska ges på samma villkor för alla människor samt att vården ska ges med respekt, då alla människor är lika mycket värda. Vården ska
26 också byggas på respekt för att främja patientens integritet och självbestämmande (Hälso- och sjukvårdslag [HSL], 2017). Detta innebär att all hälso- och sjukvårdspersonal alltid ska visa varje enskild person respekt oavsett vad hen har för sjukdom. De negativa upplevelserna av bemötandet som framkom i resultatet uppfyller inte det som står i den svenska hälso- och sjukvårdslagen. Svensk sjuksköterskeförening (2016) beskriver att de etiska koderna som finns till olika vårdprofessioner tydligt framhäver att alla människor har lika värde och att detta är något som alltid måste följas. Enligt omvårdnadsteoretikern Jean Watson ska en sjuksköterska se patienten som en unik person och denna ska betraktas som värdefull och bemötas på ett respektfullt och adekvat sätt. Genom att möta personer med ett drogmissbruk på detta sätt kan deras hälsa och välbefinnande främjas.
Resultatet från denna studie kan jämföras med resultaten från studier som har undersökt hur hälso- och sjukvårdspersonalen upplever mötet med personer med drogmissbruk. Merav et al.
(2009) beskriver att viss hälso- och sjukvårdspersonal, främst sjuksköterskor, har ett dåligt bemötande till personer med ett drogmissbruk samt förutfattade meningar om dessa personer.
Hälso- och sjukvårdspersonalen upplever själva att vården de ger till personer med
drogmissbruk är sämre än till övriga patienter. Vidare beskriver Neville & Nora (2014) att sjuksköterskorna uppfattar dessa personer som manipulerande och de upplever att personerna söker efter medicin på sjukhuset vilket gör att de ofta misstror dem. Detta bekräftas även av sjuksköterskorna i Morley et. al (2015) studie som menar att framförallt personer med
drogmissbruk och smärta har ett drogsökande beteende. Sjuksköterskorna menar att de lägger ner mycket tid på dessa personer och deras vård. Ofta kommer de sedan tillbaka i samma situation vilket gör att misstron återkommer. Neville & Nora (2014) menar att dessa personer upplevs ta tid från andra personer som behöver personalen mer. Morley et al. (2015)
beskriver att sjuksköterskor menar att det finns en ökad arbetsbelastning när de möter personer med drogmissbruk och framförallt när dessa personer har smärta. Ovanstående upplevelser som beskrivits av hälso- och sjukvårdspersonal stämmer överens med det resultat som framkom i denna studie. Det innebär att problemet upplevs från två perspektiv, både från personerna med drogmissbruk samt från hälso- och sjukvårdspersonalen. För att kunna jobba utefter en personcentrerad vård krävs det att hälso- och sjukvårdpersonalen jobbar med tanken att alla personer kan råka ut för ohälsa eller sjukdom. Det är viktigt att som hälso- och sjukvårdpersonal respektera personen och inte moralisera kring dennes val av vad den väljer att göra i livet. Det kan till exempel innebära att hälso- och sjukvårdspersonalen visar att de respektera de valen denna patientgrupp gör genom att använda sig av droger trots att hälso-
27 och sjukvårdspersonalen själva upplever det som fel. Den personcentrerade vården ska alltid utgå från att respektera personen. Vilket också Jean Watsons omvårdnadsteori beskriver.
Relationen mellan en patient och en sjuksköterska bygger på en ömsesidig respekt där sjuksköterskan möter patienten just där den befinner sig i sin livsvärld. Sjuksköterskan eller annan hälso- och sjukvårdspersonal ska vara tillmötesgående mot andra och varken döma sig själv eller andra. Resultatet blir att patientens lidande kan lindras. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna bemöta patienten på ett sätt som gör att hen inte känner sig vare sig kränkt eller övergiven och omvårdnaden ska se till att patienten känner sig sedd och respekterad som en person (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).
I studies resultat framkom också att kunskapsbrist kunde vara en orsak till det dåliga bemötandet enligt denna patientgrupp. Neville & Nora (2014) beskriver att hälso- och
sjukvårdspersonalen inte känner sig tillräckligt bekväm med denna patientgrupp eftersom det saknas kunskap och de inte har tillräckligt med utbildning inom området. Van Boekel L.C et al. (2013) menar att genom stöd från kollegor, stöd från arbetsledaren och genom utbildning skapas en positiv påverkan på hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande mot denna patientgrupp. I en annan studie framgår det att sjuksköterskorna känner sig trygga med sina kunskaper kring droger. De upplever också att de har lätt att identifiera en person som tagit droger vilket då kan kopplas till deras kunskap kring området. Sjuksköterskorna menar att de har tillräckligt med utbildning och kunskap kring det som är nödvändigt för att kunna
tillhandahålla en bra och god vård (Merav et al., 2009).
De positiva upplevelserna som framkom i resultatet handlade oftast om enskilda personer bland hälso- och sjukvårdspersonalen. Van Boekel et et al. (2013) menar att hälso- och sjukvårdspersonal som haft en personlig erfarenhet själva eller en längre arbetserfarenhet uppvisade ett mer positivt och bra bemötande gentemot personer med drogmissbruk. Hälso- och sjukvårdspersonal som också oftare var i kontakt med dessa personer påvisade ett mer tillmötesgående bemötande till dessa personer. Detta visar att de personerna med mer kunskap kring drogmissbruk, antingen från egen erfarenhet eller från arbetslivserfarenhet hade ett bättre bemötande gentemot personer med drogmissbruk. Det kan innebära att genom att hälso- och sjukvårdspersonalen får mer kunskap kring drogmissbruk kan bemötandet bli bättre och vården mer personcentrerad.
Det framkom även att den personcentrerade vården ligger till grund för ett bra bemötande.
Genom att informera en person med drogmissbruk om var det finns möjlighet att få nya nålar
28 att använda vid injicering av drogen samt att lära ut hur huden bör rengöras innan injicering möter hälso- och sjukvårdpersonalen personen i hens livvsvärld och utgår ifrån vad som upplevs som god hälsa för just denna. Jean Watsons omvårdnadsteori lyfter att det är viktigt att ge de personer som har behov av vård ett utrymme för sina känslor. Känslor kommer och går och de är en viktig informationskälla. Därför behöver sjuksköterskan förstå de känslor som en person förmedlar. Watson menar att sjuksköterskan ska vara närvarande i mötet och stödja både de positiva och negativa känslorna. Det är här grunden till tillit läggs när
känslorna får visas och sjuksköterskan sätter sig själv åt sidan. Genom att lyssna på personens berättelse utan att döma får personen en chans att få känna sig respekterad och vara sig själv.
De olika hälsoprocesserna kan då främjas och en ökad omsorg om sig själv kan utvecklas (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).
Slutsats
Genom att undersöka hur personer med drogmissbruk upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal framkom att de flesta har negativa erfarenheter av bemötandet. Detta stämmer överens med forskning som har genomförts utifrån hälso- och sjukvårdspersonalens perspektiv. En möjlig orsak till detta negativa bemötande identifierades som brist på kunskap om drogmissbruk hos hälso- och sjukvårdspersonal. Genom ökad kunskap och utbildning skulle en större förståelse kunna uppnås och ett bättre bemötande och en mer personcentrerad vård skulle kunna ges. I de fall där positiva erfarenheter beskrevs noterades att vården varit mer personcentrerad. Det krävs en förändring i vården som leder till att fler personer med drogmissbruk upplever ett bra bemötande och en personcentrerad vård.
Klinisk implikation
Resultatet av denna studie skulle kunna användas för att öka förståelsen för personer med drogmissbruk hos sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal inom den somatiska vården. Utifrån resultatet och de olika upplevelser personer med drogmissbruk beskriver skulle ett diskussionsmaterial kunna tas fram där personal ges möjlighet att diskutera andra sätt att bemöta dessa personer. Genom att hälso- och sjukvårdspersonal får mer kunskap om och förståelse för personer med drogmissbruk kan det leda till ett bättre bemötande och en mer personcentrerad vård. Det kan innebära att dessa personer får en positiv upplevelse av vården och genom detta bidra till ett minskat lidande.
29 Förslag på framtida forskning kan vara att undersöka om det finns skillnader i bemötandet beroende på vilken sorts drog personen använder samt hur kunskapen om drogmissbruk kan ökas hos sjuksköterskor och annan vårdpersonal. En undersökning som visar hur bemötandet är mot personer med drogmissbruk inom den svenska sjukvården hade även kunnat vara intressant. Ett annat förslag kan vara undersökningar som jämför om det finns någon skillnad i hur män respektive kvinnor med drogmissbruk blir bemötta av hälso- och
sjukvårdspersonalen.
Självständighet
Samarbetet har fungerat bra och författarna Sara och Veronica har tillsammans varit delaktiga i varje del av studien. Studiens delar har diskuterats av författarna och därefter skrivits
gemensamt för att båda skulle vara lika mycket delaktiga. Datainsamlingen har gjorts både enskilt och gemensamt. Artiklarna har lästs och kvalitetsgranskats först var och en för sig och sedan gemensamt. Referenserna har skrivits var och en för sig under arbetets gång. Båda två har varit lika delaktiga genom arbetes gång.
30
Referenser
* = Artiklar som ingår i studiens resultat
Agerberg, M. (2018). Kidnappad hjärna: en bok om missbruk och beroende. (2. Uppl.).
Lund: Studentlitteratur.
Berlin, J. (2013). Teamarbete- ett livsviktigt samspel. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 159 - 177). Liber.
* Bernadette, P., McCall, J., Browne, A. J., Parker, J. & Mollison, A (2015).
Toward Cultural Safety: Nurse and Patient Perceptions of Illicit Substance Use in a Hospitalized Setting. Advances in Nursing Science. 38 (2). 121–135. doi:
10.1097/ANS.0000000000000070
Folkhälsomyndigheten. (20 maj 2020a). Nationella befolkningsstudier.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/andts/utveckling-inom-andts- anvandning-och-ohalsa/bruk/narkotikabruket-och-utvecklingen/nationella-befolkningsstudier/
Folkhälsomyndigheten. (22 maj 2020b). Narkotikasituationen i Europa och världen.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/andts/utveckling-inom-andts- anvandning-och-ohalsa/bruk/narkotikabruket-och-utvecklingen/narkotikasituationen-i- europa-och-varlden/.
Folkhälsomyndigheten. (22 maj 2020c). Att använda narkotika medför ökade risker för hälsoproblem. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-
levnadsvanor/andts/utveckling-inom-andts-anvandning-och-
ohalsa/skadeverkningar/narkotikans-skadeverkningar/narkotika-medfor-okade-risker-for- halsoproblem/
Ford, R., Bammer, G. & Becker, N. (2009). Improving nurses' therapeutic attitude to patients who use illicit drugs: workplace drug and alcohol education is not enough. Int J Nurs Pract.
15 (2). 112-118. doi: 10.1111/j.1440-172X.2009.01732.x.
Fossum, B. (red.) (2019). Kommunikation: samtal och bemötande i vården. (3. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbete (3:e uppl., s. 141 - 169). Studentlitteratur.
Gustafsson L-K (2014) Försoning. I L Wiklund Gustin (red). Vårdande vid psykisk ohälsa:
på avancerad nivå. (2. Uppl., s. 441–454). Studentlitteratur.
Henricson, M (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 411 - 419). Studentlitteratur.
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 111 - 119).
Studentlitteratur.
