Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, Grundnivå (G2E) Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Slutseminarium: 2021-03-16
Godkänt och examinerat: 2021-04-08
Författare: Rozhin Mahmoud Solin Mustafa
Handledare: Inger Wallin Lundell, Med. Dr.
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är en faktor som kan utlösas inom arbetet, då arbetsplatsen inte har rätt förutsättningar för vårdpersonalen. Detta är vanligt inom akutsjukvården relaterat till sjuksköterskans omvårdnadsansvar, vilket motiverar vikten av att identifiera
tillvägagångssätt för att hantera detta.
Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom akutsjukvården upplever arbetsrelaterad stress och hur det hanteras.
Metod: En allmän litteraturöversikt utformades och data analyserades utifrån en tematisk analys av tio originalartiklar med kvalitativ ansats.
Resultat: Resultatet redogör kring sjuksköterskans upplevelser av stress och hantering av detta då två teman utformades; upplevelser samt strategier. Kategorier som formulerades var arbetsbelastning, hälsokonsekvenser, känslomässiga upplevelser, interprofessionellt
teamarbete, god arbetsmiljö och motivation inom arbetsgruppen.
Slutsatser: Sjuksköterskan påverkas av arbetsrelaterad stress till följd av olika faktorer som exempelvis överbeläggning av patienter och tidsbrist. Detta kan hanteras utifrån
problemfokuserade strategier vilket underlättar det dagliga arbetet inom akutsjukvården. Implikationer: Författarna rekommenderar vidare forskning med avseende för att främja sjuksköterskans hälsa och en säker vård.
ABSTRACT
Background: Occupational stress is a factor that can be triggered within the work, as the workplace does not have the right conditions for the care staff. This is common in emergency care related to the nurse's responsibility, which justifies the importance of identifying
approaches to dealing with this issue.
Aim: To describe how nurses in emergency care experience occupational stress and how it handles.
Method: A general literature review was designed and data were analyzed based on a thematic analysis of ten original articles with a qualitative approach.
Results: The results report the nurse's impact of stress and management of this where two themes were formulated; experiences and strategies. Categories that were formulated where workload, health consequences, emotional experiences, interprofessional teamwork, good work environment and motivation within the work group.
Conclusion: The nurse is affected by occupational stress as a result of various factors such as overcrowding of patients and lack of time. This can be handled based on problem-focused strategies, which facilitates the daily work in the emergency care.
Implications: The authors further recommend research with regards to promoting the health of nurses and safe care.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING 1 ABSTRACT 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 INTRODUKTION 1 BAKGRUND 2Omvårdnad och Hälsa 2
Sjuksköterskans profession 2
Arbetsrelaterad stress 3
Arbetsmiljö 5
Bemötande 5
Akutsjukvård 6
Teamarbete och bemanning 6
BÄRANDE BEGREPP 7 Säker vård 7 PROBLEMFORMULERING 7 SYFTE 8 METOD 8 Design 8 Urval 9 Datainsamling 9 Dataanalys 11 Etiska aspekter 12 RESULTATREDOVISNING 13 Upplevelser 14 Strategier 17 DISKUSSION 19 Metoddiskussion 19 Resultatdiskussion 21 Upplevelser 21 Strategier 22 SLUTSATSER 24
REFERENSER 25
BILAGOR 29
Bilaga I:1 Kvalitetsgranskningsmall för bedömning av studier med kvalitativ metodik
utifrån SBU (2020) 29
Bilaga I:2 Kvalitetsgranskningsmall för bedömning av studier med kvalitativ metodik
utifrån SBU (2020) 30
Bilaga I:3 Kvalitetsgranskningsmall för bedömning av studier med kvalitativ metodik
utifrån SBU (2020) 31
Bilaga I:4 Kvalitetsgranskningsmall för bedömning av studier med kvalitativ metodik
utifrån SBU (2020) 32
Bilaga II:1 Artikelmatris 1
Bilaga II:2 Artikelmatris 2
INTRODUKTION
Stress kan definieras som kroppens reaktion på obalans mellan belastningar som den utsätts för och de resurser som är befintliga för att hantera dessa.
En faktor som kan utlösa stress är arbetet, så kallad arbetsrelaterad stress, vilket är vanligt i hälso- och sjukvården. Inom sjuksköterskans profession ingår ett stort omvårdnadsansvar. Goda arbetsförhållanden krävs för att främja sjuksköterskans välmående som därmed ska kunna utöva sitt arbete på bästa sätt. Detta intresseområde utformades under den
verksamhetsförlagda utbildningen inom akutsjukvården,då författarna iakttog
sjuksköterskans arbete ur ett observerande perspektiv. Flertalet sjuksköterskor uttryckte att arbetet inom akutsjukvården kunde upplevas som stressande, vilket motiverar valt
BAKGRUND
Omvårdnad och Hälsa
Omvårdnad innebär vidtagande av åtgärder med en vårdtagare, både frisk eller sjuk patient i syfte av att uppnå hälsa, välbefinnande och livskvalitet (“Omvårdnad”, u.å.). Omvårdnad utgör en del av sjuksköterskans huvudansvar och utgår från en värdegrund baserad på
humanism och existentiell filosofi där individen ses som verksam, autonom och delaktig i en kontext. Att patienten upplever autonomi så långt hen själv klarar av, är målsättningen för omvårdnad och dess betydelse inom sjuksköterskans arbetssätt (Svensk
Sjuksköterskeförening [Swenurse], 2014).
Hälsa definieras av World Health Organisation [WHO] (2020) som ett tillstånd av fullständig psykisk, fysisk samt socialt välbefinnande och inte endast frånvaro från sjukdom och
funktionsvariation. Alla människor har rätt att uppnå hälsa oavsett religion, härkomst, ekonomi eller social status. Vidare förklarar WHO (2020) att ett viktigt villkor för att en stat och befolkningen ska uppnå fred och säkerhet är god hälsa.
En stor fara som är vanligt förekommande i vissa länder är en icke jämlik utveckling av främjande av hälsa och kontroll av olika sjukdomar som exempelvis smittsamma sjukdomar. Hälsolitteracitet och kunskap i befolkningen om bland annat psykisk hälsa och medicin är av stor betydelse för att åstadkomma hälsa. Omvårdnad och strävan efter att främja god hälsa med vårdtagaren ingår inom sjuksköterskans arbetsprocess och profession.
Sjuksköterskans profession
Svensk Sjuksköterskeförening [Swenurse] (2017) beskriver att sjuksköterskans profession innebär att arbeta autonomt och följa etiska regler vilket värderas högt i samhället. Denna profession baseras på en vetenskaplig grund som formas utifrån ett kompetensområde som därför kräver legitimation. Sjuksköterskans främsta ansvarsområde är omvårdnad som inkluderar den vetenskapliga kompetensen för att säkerställa ett evidensbaserat patientnära arbete (Swenurse, 2017). I sjuksköterskans arbete ingår ett samarbete med annan
sjukvårdspersonal som exempelvis undersköterskor och läkare. Parallellt med detta har sjuksköterskan ett autonomt yrkesansvar och är självständig inom sin yrkesinsats. Swenurse (2017) beskriver att inom den etiska koden för sjuksköterskan gäller utövning av omvårdnad med omtanke till människors lika värde och de mänskliga rättigheterna. Sjuksköterskan ska behandla och vårda patienten lika oavsett bakgrund, religion, kön eller sexualitet med respekt för patientens integritet och självbestämmande. Omvårdnadens kvalitet beskrivs av Swenurse (2017) vara betydelsefull för allmänheten och samhällets tillit för sjuksköterskan och dess profession.
Bazrafshan et al. (2018, s. 1–2) påpekar att omvårdnadsarbetet är utmanande och medför förväntningar på vårdpersonalen i det dagliga arbetet vilket ställer krav på sjuksköterskan. Utöver detta beskrivs det att omvårdnad kräver en relativt hög fysisk och psykisk aktivitet. Inom vårdyrket kan olika stressande situationer uppkomma vilket kan orsaka bekymmer,
medicinsk och social utvärdering [SBU] (2017) konstaterar att vårdpersonalens välbefinnande och livskvalitet skulle kunna främjas med hjälp av förbättringar i den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön och därmed bidra till effektiv och säker vård. Mendonça Ribeiro, Alcalá Pompeo, Pinto och Mendonca Ribeiro (2015, s. 217) betonar att vårdefterfrågan så väl som komplexiteten av patientfallen på akutsjukvårdsenheter har stigit. Sjuksköterskan
förväntas agera snabbt, arbeta effektivt och självkontrollerande utifrån evidens i relation till patienten och anhöriga. Enligt Saravanabavan, Sivakumar och Hisham (2019, s. 462) är det känt att arbete i intensivvårdsmiljö kan vara stressande. För intensivvårdspersonal är det förutom det fysiska arbetet, även den psykologiska faktorn att hantera allvarligt sjuka patienter som leder till stress. När denna stress pågår under en längre period kan det leda till utbrändhet, vilket kan försvaga välbefinnandet, öka antalet sjukskrivningar, orsaka fler misstag och därmed riskera omvårdnad och äventyra patientsäkerheten.
Arbetsrelaterad stress
Stress beskrivs ibland som en viss tyngd på kroppen som rubbar eller förändrar den inre kroppsliga miljön. Detta kan bero på olika faktorer som exempelvis ansträngning under en längre tid, psykiska eller fysiska påfrestningar och smärtor (Haug, Bjålie, Sand & Sjaastad, 2007, s. 204). Vid stress sätter det sympatiska nervsystemet igång, den del av det autonoma nervsystemet som bland annat sköter kroppens andning, hjärtslag och matsmältning. Det sympatiska nervsystemet ska egentligen gå igång när kroppen förbereder sig för “flykt” och är i behov av energi. Är en individ stressad för länge rubbas kroppens autonoma nervsystem och risk för allvarliga tillstånd som exempelvis utmattningssyndrom och hjärtinfarkt kan
förekomma (Haug, Bjålie, Sand & Sjaastad, 2007, s.141). Institutet för stressmedicin [ISM] (2019) definierar stress som en psykologisk och biologisk reaktion på olika situationer eller påfrestningar. Med detta menas hur individen hanterar olika typer av stressfulla situationer och hur de befintliga resurserna används. Vidare förklarar Institutet för stressmedicin [ISM] (2020) att symtom vid stress kan framträda på varierande sätt och orsakas av flera olika faktorer. Både psykiska och kroppsliga symtom kan förekomma vid högt stresspåslag. För att motverka att utsättas för stress krävs det förutsättningar som exempelvis god sömn, bra matvanor, återhämtning och vila men även att lära sig att hantera stress genom exempelvis olika avslappningstekniker. Arbetsrelaterad stress kan uppkomma då arbetsplatsen inte förser vårdpersonalen med goda förutsättningar att utföra sitt arbete, vilket utgör skäl för utveckling av ohälsa (ISM, 2020). Nunes Machado de Oliveira Santos et al. (2019, s. 456) anser att stressorer, som exempelvis arbetsbelastning och bristande förutsättningar på arbetsplatsen kan upptäckas, inte minst inom akutsjukvården. Det är av stor betydelse att identifiera exponering av stressorer bland omvårdnadspersonalen då svårigheter inom akutsjukvården kan oavsett orsak påverka både vårdkvaliteten och sjuksköterskans hälsa (Nunes Machado de Oliveira Santos et al., 2019, s. 456).
Copingstrategi
För att hantera stressfulla situationer finns det olika strategier så kallade copingstrategier, presenterad av Lazarus och Folkmans modell (1984, refererad i Margaret, Ngigi & Mutisya, 2018, s. 19). Stressfyllda upplevelser benämns vara ett resultat av sambandet mellan individen och miljön. Detta samband beror på stressorens inverkan utifrån individens bedömning och upplevelser av stressfaktorn samt hur hanteringsresurser eller copingstrategier tillämpas. Stressnivån utgörs genom huruvida interna eller externa krav överstiger befintliga resurser samt förmågan att kunna hantera stressfulla situationer (Lazarus & Folkman, 1984, refererad i Margaret, Ngigi & Mutisya, 2018, s. 19). Babore et al. (2020, s. 1–2) lyfter fram att många sjukvårdspersonal upplever frustration och stress relaterat till exempelvis arbetsmiljön. Lazarus och Folkman (1985, refererad i Babore, 2020, s. 2) framhåller att det krävs
anpassning och acceptans för den kritiska situationen på arbetsplatsen, vilket kan fullföljas med hjälp av beteendemässiga och kognitiva ansträngningar med avseende på att minska trycket på situationen. Två av copingstrategierna som Lazarus och Folkman (1984, refererad i Margaret, Ngigi & Mutisya, 2018, s. 19) introducerar för att hantera stressfulla situationer är problemfokuserad coping och emotionsfokuserad coping. Det förstnämnda innebär strategier som direkt försöker minska eller lösa den stressfyllda situationen genom att exempelvis söka socialt stöd, skapa en handlingsplan eller följa en systematisk problemlösning.
Emotionsfokuserad coping innefattar strategier för att minska den mentala och fysiska effekten av stress såsom avslappningstekniker eller spirituellt stöd hos högre makt.
Figur 1: Copingstrategimodell inspirerad av Lazarus och Folkman (1984, refererad i Margaret, Ngigi & Mutisya, 2018, s. 19)
Arbetsmiljö
Inom hälso- och sjukvården är god arbetsmiljö viktig att uppfylla. Det är angeläget att all personal trivs och arbetar under bra förhållanden. Alla professioner har sitt ansvar för att det ska fungera. I enlighet med arbetsmiljölagen ansvarar förtroendevalda politiker för att
säkerställa en god arbetsmiljö inom hälso-och sjukvården medan arbetsgivaren har det yttersta ansvaret över att resurser, kompetens och kunskap föreligger. Arbetsgivare har ansvar att anställda trivs och att arbetsuppgifter fördelas jämnt så att det inte förekommer
missförhållanden. Arbetstagaren, i detta fall sjuksköterskan, ansvarar inom arbetsmiljöarbetet genom att bland annat anmäla risker, olycksfall, sjukdom samt föreslå lösningar för att vidta åtgärder. Samtidigt sker ett samarbete mellan anställda och arbetsgivaren i syfte av att sträva efter en god arbetsmiljö, vilket ingår inom arbetsmiljölagen (Arbetsmiljöverket, 2015). Jiménez-Herrera et al. (2020, s. 6) betonar att sjuksköterskans omvårdnadsarbete kan brista ur ett etiskt perspektiv. Exempelvis kan det förekomma situationer som dålig arbetsmiljö, bland annat avskildhet mellan patienter och försämrat samarbete mellan yrkesprofessionerna.
Swamy et al. (2020, s. 383) påpekar att arbetsplatser med sämre arbetsmiljö förknippades med högre stress och utbrändhet, där intensivvården är högst uppvisad i statistik för utbrändhet bland sjuksköterskor. Således menar Swenurse (2017) att det föreligger en risk att en stressande arbetsmiljö kan leda till ett bristande bemötande och sämre förtroende för sjuksköterskan.
Bemötande
Socialstyrelsen (2020) belyser att bemötandet mellan personal och patient har en stor betydelse för patientsäkerheten och är en förutsättning för ett bra omhändertagande, vilket medför en tillfredsställd vårdtid för patienten. Genom ett gott bemötande ökar också
möjligheten för bättre kommunikation och därmed lyfts viktig information fram parallellt med ett relationsskapande mellan patient och personal, då kommunikation är en viktig variabel för ett bra bemötande. Nasrabadi, Joolaee, Navab, Esmaeili och Shali (2020, s. 5) beskriver att kommunikationen mellan sjuksköterska och patient ska bygga på respekt från bägges håll, relevant kulturell kunskap och förtroende. Sjuksköterskan bör kommunicera professionellt genom att lämna över adekvat information till vårdtagaren så att patienten själv ska kunna fatta beslut kring sin vård. Således är patienten delaktig och engagerad i sin egen
vårdsituation. Swenurse (2017) lyfter fram att en sjuksköterska som förhåller sig till de etiska koderna kräver att bland annat att vara lyhörd, respektfull, visa medkänsla och samtidigt ta hänsyn till patientens integritet. Detta är viktigt då sjuksköterskan befinner sig på en
arbetsplats där hen bemöter patienter med olika behov. Därmed kan man eventuellt förstärka vårdtagarnas förtroende för sjuksköterskan. Utöver detta redogör Socialstyrelsen (2020) att sämre bemötande kan leda till riskerad patientsäkerhet. Det exemplifieras att brister kan uppstå då en risksituation inte uppfattas på grund av att patienten eller anhörigas oro inte noteras av personalen. Ett dåligt bemötande kan även förekomma genom att symtombilden och sjukdomen feltolkas av sjukvårdspersonalen, vilket kan medföra genomförande av icke adekvata åtgärder. Om patienten inte heller följer rekommenderade behandlingar, ordinationer
eller återbesök kan detta ge upphov till konsekvenser av bristfälligt bemötande (Socialstyrelsen, 2020).
Akutsjukvård
Ghezeljeh, Gharasolfo och Haghani (2021, s.103) förklarar att obalans mellan hög
arbetsbelastning och tidsbegränsningar kan leda till bristande bemötande och omvårdnad, vilket lätt uppstår inom akutsjukvården. Akutsjukvård definieras som “Sjukvårdstjänster speciellt avsedda, bemannade och utrustade för akut patientvård” av “Akutsjukvård” (2020). Akutsjukvård innefattar närakutmottagning, akutmottagning, medicinsk och kirurgisk akutvårdsavdelning, intensivvårdsavdelning, akut operationsavdelning, barnakutmottagning och akutmottagning för vuxenpsykiatri. Hit söker sig patienter som är i behov av akut vård. Mendonça Ribeiro et al. (2015, s. 217) beskriver att det karakteristiska för
akutsjukvårdsenheter är den föreliggande risken för oberäkneliga incidenter och dödsfall. Jämsides finns det resursbrist i form av personal, material och tid vilket medföljer långa arbetstider, övertidsarbete, sämre teamarbete och minskad tid för kvalitativ vård. Det förekommer även avsaknad infrastruktur, platsbrist, mindre avskilt utrymme för patienten samt krav från anhöriga (Mendonça Ribeiro et al., 2015, s. 217).
Teamarbete och bemanning
Ghezeljeh et al. (2021, s. 104) förklarar att teamarbete eller lagarbete inom akutsjukvården innebär en dynamisk process där två eller flera vårdpersonal som exempelvis sjuksköterska, undersköterska, läkare och fysioterapeut samarbetar och kommunicerar med varandra för att nå gemensamma mål. Detta i syfte av att utföra åtgärder som främjar patientens hälsa och motverka ohälsa. Med teamarbete menas det även att vårdpersonalens färdigheter och kunskap, kompletterar varandra genom att behandla och vårda patienten utifrån öppen kommunikation, utvärdering och beslutsfattning. Teamarbete och kommunikation är särskilt effektivt inom akutsjukvården då det kan spara tid och minska risken för osäker och bristande vård. Ett effektivt och optimalt teamarbete innebär att bibehålla lagstrukturen i nödsituationer, erhålla starkt ledarskap och stödjande beteende, definiera arbetsgruppens roller samt hantera förekommande arbetsbelastning. Ett effektivt teamarbete kan därmed påverka
patientsäkerheten, patientens och personalgruppens tillfredsställelse samt vårdkvaliteten (Ghezeljeh et al., 2021, s. 104).
Att motverka för hög arbetsbelastning är en förutsättning för god arbetsmiljö vilket innefattar att krav och resurser balanseras för att arbetsuppgifter och arbete utförs på effektivt sätt och tillåter tid för sjuksköterskans återhämtning. Det finns ett tydligt samband mellan
arbetsbelastning och bemanning av sjuksköterskor för att akutsjukvården ska fungera väl (Swamy et al., 2020, s. 386–387). Ghezeljeh et al. (2021, s. 109) betonar att en ensam sjuksköterska inte kan utöva nödvändig vård på egen hand. Däremot kan personalen med hjälp av ett gott samarbete fördela arbetsuppgifterna och bidra till god omvårdnad, minskad arbetsbelastning och därmed arbeta gemensamt för att uppnå säker vård.
BÄRANDE BEGREPP
Säker vård
En individ som söker sig till sjukvården för sitt tillstånd och besvär kallas för patient. Som patient finns det lagar som stärker dennes integritet och rättigheter. Patientlagen (2014:821) innefattar ett flertal bestämmelser för att den vårdsökande ska uppleva bland annat trygghet och delaktighet vilket hälso- och sjukvården har som skyldighet att tillämpa. Detta bidrar inte enbart till att vårdtagaren är involverad i sin egen vård utan utvecklar även sjukvården då patienten kan lämna synpunkter och därmed medverka till en säkrare vård (Socialstyrelsen, 2020). “Säker vård” är ett av sex kärnkompetenser för sjuksköterskan och samtliga
professioner inom hälso- och sjukvården och är ett samlingsbegrepp för de kompetenser som krävs för att kunna inbringa god och säker vård med syfte av att främja vårdkvaliteten och patientsäkerheten (Svensk Sjuksköterskeförening [Swenurse], 2016). Enligt Socialstyrelsen (2020) innebär patientsäkerhet (2010:659) “skydd mot vårdskada” att patienten inte kommer till skada under vårdtiden eller att hen vårdas utifrån adekvata åtgärder för det tillstånd patienten söker hjälp för. Ödegård (2019, s.245) definierar patientsäkerhet som disciplin med mål att åstadkomma ett pålitligt system inom hälso- och sjukvården genom att minimera risken för negativa händelser och öka chansen för att patienten ska kunna återhämta sig från en eventuell vårdskada. Detta grundar sig i att förse god vård med engagerad arbetsledning för att undvika en skada. För att utveckla patientsäkerheten krävs det arbete från flera olika roller, allt från organisationer och myndigheter till sjukvårdspersonal och chefer (Socialstyrelsen, 2020). Därför menar Swenurse (2016) att säker vård kräver ett samarbete där vårdens alla professioner gemensamt ansvarar för att erhålla goda kunskaper om risker som föreligger inom vården och därmed kunna arbeta förebyggande och minimera risker för vårdskada. Ett samarbete mellan sjukvårdspersonal grundar sig på respekt för sin egen och andra
professioners kompetenser utifrån ett etiskt förhållningssätt. Samarbetet sker inte endast mellan de olika yrkesprofessionerna men även med patienter och anhöriga.
Ungefär var tionde patient utsätts för någon slags vårdskada under sin vårdtid (Swenurse, 2016). En vårdskada kan orsaka lidande eller leda till en fysisk eller psykisk skada, sjukdom eller dödsfall som egentligen skulle ha kunnat undvikits. Antalet patienter som kommit till skada eller avlidit relaterat till en olyckshändelse inom sjukvården kommer inte kunna vara beräknelig. Däremot är det ett faktum att vårdskador är ett betydande problem som bör motarbetas (Ödegård, 2019, s. 246–248).
PROBLEMFORMULERING
Arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården inträffar normalt sätt. Ett utav de vanligaste arbetsplatserna där det är vanligt förekommande med personal som kan uppleva
återkommande stress är inom akutsjukvården. Sjuksköterskan har en central roll inom hälso-och sjukvården vilket medför ett betydande ansvarsområde. Denna profession har ett
autonomt yrkesansvar parallellt som det ingår ett samarbete med andra yrkesroller. Tunga arbetsförhållanden som ger upphov till arbetsrelaterad stress påverkar inte bara sjuksköterskan
utan även patienten och patientsäkerheten. Författarna i föreliggande studie avser att samla kunskap om sjuksköterskans upplevelser av arbetsrelaterad stress har ett stort inflytande för bibehållande av sjuksköterskors hälsa. Dessutom för att kunna utveckla kvaliteten av akutsjukvården i förhållande till patienten.
SYFTE
Att beskriva hur sjuksköterskan upplever arbetsrelaterad stress inom akutsjukvården och hur det hanteras.
METOD
Design
Denna uppsats är en allmän litteraturöversikt som enligt Polit och Beck (2017, s.733) oftast utformas för att sätta ett forskningsproblem i ett sammanhang och beskrivs som en
sammanfattning av studier rörande ämnet av intresse, vilket motiverar tillämpning av litteraturstudie i detta arbete. En litteraturöversikt möjliggör granskning samt insamling av befintlig information och resultat från originalartiklar som presenterar forskningsproblemet. I detta arbete har kvalitativa primärstudier nyttjats vilket Polit och Beck (2017, s.740) förklarar som studier av förstahandsinformation med originalredovisning framställd av forskare som genomfört rapporten. Metodvalet utgick från nio stegs modellen (Tabell 1) för
litteraturöversikter framställt av Polit och Beck (2017, s. 89) för att utföra en studie utifrån ett begripligt och beprövat tillvägagångssätt.
Tabell 1: Polit och Becks nio stegs modell för allmän litteraturstudie, fritt översatt till svenska (Polit & Beck, 2017, s. 89)
Steg 1: Formulering av syfte och problemformulering Steg 2: Utformning av sökstrategier via databaser Steg 3: Söka och spåra relevanta artiklar
Steg 4: Selektion av artiklar efter lämplighet utifrån studiens syfte Steg 5: Studera och granska artiklar
Steg 6: Summera data från artiklar Steg 7: Kvalitetsgranska
Steg 8: Tematisera och analysera data från utvalda artiklar Steg 9: Syntetisera och formulera resultat
Urval
Inför litteratursökningen för denna allmänna litteraturöversikt formulerade författarna ett syfte och problemformulering utifrån första steget i niostegsmodellen presenterad av Polit och Beck (2017, s. 89). Dessa formuleringar utformades efter författarnas intressen samt reflektioner under den verksamhetsförlagda utbildningen inom akutsjukvården. Inför steg två,
specificerades ett urval genom att utforma inklusions- och exklusionskriterier inför samling av vetenskapliga artiklar. Med inklusionskriterier menas det kriterier som specificerar artiklarnas egenskaper och exklusionskriterier definieras som egenskapskriterier vilket artikeln inte ska besitta (Polit & Beck, 2017, s. 250). Inklusionskriterierna omfattade att de vetenskapliga artiklarna rapporterar primärdata utifrån ett omvårdnadsperspektiv, samt att stress och
konsekvenser av stress, arbetsrelaterad stress, patientsäkerhet, hantering av stress behandlades i studierna. En ytterligare inklusionskriterie var att studierna skulle vara genomförda utifrån kvalitativa metoder och utgå från ett sjuksköterskeperspektiv inom akutsjukvården. De vetenskapliga artiklarna skulle även följa forskningsprocessens alla delar och tydligt utgå ifrån en “Imrad- struktur”, ta hänsyn till forskningsetiska aspekter samt vara granskade av andra forskare, så kallat “peer-review”. Författarna bestämde ytterligare avgränsningar som; befintlig abstrakt, engelskt språk, “Find all my search terms” samt publikationsdatum mellan 2011–2021. Exklusionskriterier som utformades för att identifiera relevanta artiklar var artiklar som inte presenterar primärdata och som istället innehåller systematiska översikter eller metaanalyser. Andra exklusionskriterier var vetenskapliga artiklar som inte är
publicerade inom de senaste tio åren, med anledning av att studierna ska vara baserade på uppdaterad information.
Datainsamling
Vid steg två (Tabell 1) utformades lämpliga sökord för detta arbete med hjälp av den medicinska ordboken Svensk MeSH [Medical Subject Headings]. Centrala termer och
begrepp insamlades inför en preliminär sökning i databaser med anseende till inklusions- och exklusionskriterier som gemensamt utarbetades inför litteratursökningen och datainsamlingen. Under steg tre (Tabell 1) söktes och insamlades vetenskapliga artiklar med hjälp av sökord (Tabell 2) via avancerad sökning på databasen PubMed samt CINAHL [Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature] som Polit och Beck (2017, s.92) beskriver som en användbar webbaserad databas för sökning av omvårdnadsrelaterad forskning. Vidare under steg fyra filtrerades artiklar efter lämplighet och relevans utifrån studiens syfte genom att läsa artiklarnas abstrakt och titel. Därefter valdes 15 artiklar utefter bestämda inklusionskriterier samt relevans utifrån studiens syfte. Dessa artiklar lästes i fulltext under steg fem samt
sammanfattades under steg sex (Tabell 1). Fortsättningsvis i sjunde steget kvalitetsgranskades de 15 vetenskapliga artiklarna genom Statens beredning för medicinsk och social utvärderings [SBU] (2020) kvalitetsgranskningsmallar för kvalitativa studier. Detta för att endast
originalartiklar av medelhög samt hög kvalitet skulle inkluderas. Tio av artiklarnas kvalitet godkändes (Bilaga I:1–4, Bilaga II:1–3).
Tabell 2: Söktabell Databas
och datum Sökord Avgränsningar Antalträffar Antallästa artikelti tlar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal valda artiklar Antal exkluder ade artiklar Kvalitetsgr anskade och inkluderad e (Artikelnu mmer) #1 2/2–2021 CINAHL “Teamwork” AND “Emergency medical services” AND “Nurse” Abstract available, English language, Peer reviewed, Find all my search terms, Published date: 2011-2021 47 47 25 13 3 2 39 #2 2/2–2021 CINAHL “Emergency Medical Services” AND “Stress” AND “Nurse” Abstract available, English language, Peer reviewed, Find all my search terms, Published date: 2011-2021 81 81 31 16 7 3 3, 5, 7, 29 #3 2/2–2021 CINAHL “Emergency Medical Services” AND “Nurses” AND “Workload” Abstract available, English language, Peer reviewed, Find all my search terms, Published date: 2011-2021 8 8 5 3 1 0 7 #4 10/2–2021 PubMed “Emergency medical services” AND “everyday work” AND “practitioners” Abstract available, Full text, English language, Publish date: 2011–2021 6 6 4 2 1 0 1
#5 14/2–2021 CINAHL “Nurse” AND “Burnout” AND “Emergency” Abstract available, English language, Peer reviewed, Find all my search terms, Published date: 2011-2021 45 45 29 6 1 0 7 #6 14/2–2021 CINAHL “Health consequences” AND “Stress” AND “Nurse” AND “Qualitative” Abstract available, English language, Peer reviewed, Find all my search terms, Published date: 2011-2021 21 21 10 3 2 0 7, 13 Dataanalys
Under steg åtta tematiserades och analyserades den insamlade datan från artiklarna för att sedan tillämpas i syntetisering och sammanfattning av resultatet under nionde och sista steget (Tabell 1). Kvalitativ analysmetod redogörs av Polit och Beck (2020, s.543) som en
undersökning av upplevelser, oftast på en fördjupad nivå genom insamling av beskrivande material. Detta utifrån en datainsamling där beskrivande data organiseras, samlas och tolkas i syfte av att utforska kategorier, mönster av olika förhållanden och viktiga underliggande teman. Första steget i en kvalitativ dataanalys utgörs av en övergripande läsning av datamaterialet ett antal gånger. Därför har de utvalda vetenskapliga artiklarna initialt lästs upprepade gånger för att införskaffa en överblick (Polit och Beck, 2020, s. 537).
Den analysmetod som använts i denna allmänna litteraturöversikt är tematisk analys som beskrivs av Polit och Beck (2020, s.105) som identifiering av teman och kategorier utifrån likheter och skillnader vid jämförelse av innehållet i artiklarna. Polit och Beck (2021, s.105) menar att denna analysmetod kan vara tillämplig för litteraturstudier, då det ger en effektiv och strukturerad bild av innehållet av de inkluderade artiklarna. Utifrån den tematiska analysprocessen valde de innevarande författarna ut relevant information ur datamaterialet som svarar på syftet. Dessa beskriver Polit och Beck (2020, s. 537–538) som
“meningsenheter” vilket författarna sedan utformade till olika indelningsgrupper; koder, kategorier och teman. Meningsenhet avser stycken, meningar eller ord. Kod utgör den reducerade meningsenheten och kan beskrivas med endast ett ord. Koden fungerar som ett stöd för att förstå kontexten genom dess samband till texten. I denna studie har författarna formulerat koder genom “papper- och- penna metoden” där det använts utskrivna kopior av datamaterialet och utförts markeringar och anteckningar med hjälp av överstrykningspennor
utforma två kolumner, en för datan och den andra för koderna (Polit och Beck, 2020, s. 538). Kategori beskriver vad texten innehåller och framhävs utifrån dem formulerade koderna. Slutligen är Tema en beskrivning av innebörden av texten (Polit och Beck, 2020, s. 543). De två teman som formulerades av de innevarande författarna i denna studie var upplevelser samt strategier.
Tabell 3: Exempel på dataanalys
Meningsenheter Kod Kategorier Teman
“....say we have a lot of patients that come in, we actually can’t give the care that we want to give our patients, .... delayed time to analgesia, ... delayed assessment in that the patient’s having an MI [myocardial in- farction] in the waiting room and you don’t know because you can’t get to them to do an ECG...”
(Elder et al., 2020, s. 2).
Hotad patientsäkerhet på
grund av arbetsbelastning Arbetsbelastning Upplevelser
“I could be fully staffed and have a bad day and I could have less and have a good day. It’s obviously about how the team works together” (Flowerdew et al., 2012, s. 2).
Autonomt yrkesansvar Interprofessionellt
teamarbete Strategier
Etiska aspekter
Sandman och Kjellström (2013, s. 24) belyser att etik handlar om människans sätt att agera och förhålla sig till olika omständigheter. Inom forskning och utformning av en studie är det viktigt att tillämpa forskningsetik för att öka trovärdigheten samt reliabiliteten av ett
vetenskapligt arbete. Fortsättningsvis förklarar Sandman och Kjellström (2013, s. 312–315) att etiska överväganden pågår under hela forskningsprocessen, med start i början med beslut om ämne, till utförandet och sedan redovisning och publicering av resultatet. Författarna i denna allmänna litteraturöversikt har förhållit sig till Belmont rapportens tre grundläggande principer inom forskningsetik där respekt, rättviseprincipen och göra-gott principen ingår för studiedeltagare. Därmed kan deltagaren få en förenklad förklaring av det som ska genomföras och att en kan känna sig trygg före, under och efter studien (Polit och Beck, 2017, s. 139). Därför har författarna i föreliggande studie försäkrat att de vetenskapliga artiklar som använts följt etiska riktlinjer eller att en etisk kommitté har godkänt studien, trots att studieförfattarna själva inte varit i fysisk kontakt med studiedeltagare, då det inte utförts en empirisk studie.
specifik rubrik. Däremot var det under observandum att det framkom i studiens innehåll att deltagarna hade tagits hänsyn till och var oberoende av något exempelvis att få lämna studien på obestämd tid (Polit & Beck, 2017, s. 154–155). Författarna i föreliggande litteraturstudie har varit opartiska och neutrala i förhållande till resultatredovisningen. Det har genom denna allmänna litteraturöversikt tydligt framgått huruvida det är vi författare som självständigt reflekterat och uttryckt oss eller om det är artikelförfattarens påstående som presenteras. Detta genom att hänvisa och referera till innehållet i artiklarna.
RESULTATREDOVISNING
Denna allmänna litteraturöversikt syftar till att beskriva hur sjuksköterskan upplever
arbetsrelaterad stress inom akutsjukvården och hur det hanteras. Deltagarna i de inkluderade vetenskapliga artiklarna vars innehåll granskats, presenterade information om hur
sjuksköterskan kan uppleva arbetsrelaterad stress, där artiklarna beskrev olika faktorer som utlöser denna stress och eventuella strategier för motverkan eller förbättring av arbetsrelaterad stress. I denna studie identifierades sex kategorier; arbetsbelastning, hälsokonsekvenser, känslomässiga upplevelser, interprofessionellt teamarbete, god arbetsmiljö och motivation inom arbetsgruppen. Utefter detta formulerades två teman; upplevelser samt strategier. Dessa teman och kategorier redovisas nedan (Tabell 4).
Tabell 4: Sammanställning över tema och kategorier samt vilka artiklar dessa finns närvarande i
Tema Upplevelser Strategier
Kategorier
Arbetsbelastn-ing Hälsokonsekvenser Känslomässigaupplevelser Interprofessionellt teamarbete God arbetsmiljö Motivationinom arbetsgruppen Andersson, Jakobsson,
Furåker & Nilsson (2012)
X
X X
Bertolino Pereira et al.
(2020) X X X X
Dekeseredy, Kurtz Landy
& Sedney (2019) X X X X X X
Elder, Johnston, Wallis &
Eriksson, Gellerstedt, Hillerås & Craftman
(2018) X X X
Flowerdew, Brown, Russ, Vincent, &
Woloshynowych (2012) X
X X X Guedes dos Santos, Dias
da Silva Lima, Lima Pestana, Regina Garlet & Lorenzini Erdmann (2013)
X X X
Henrich, Dodek, Gladstone, Alden, Keenan, Reynolds &
Rodney (2017) X X X X
Holmberg, Nørgaard, Eriksson, & Svensson
(2020) X X
Yuwanich, Sandmark &
Akhavan (2016) X X X X X
Upplevelser Arbetsbelastning
Flowerdew, Brown, Russ, Vincent och Woloshynowych (2012, s. 2) beskrev att all personal som deltog i studien upplevde att akutsjukvårdsenheter var en miljö med hög press och belastning. Elder, Johnston, Wallis och Crilly (2020, s.2) upplyste att arbetsbelastning var en vanlig förekommande upplevd stressor bland personalen på akutsjukvårdsenheten.
Arbetsmiljön inom akutenheten förhindrade sjuksköterskorna att slutföra obligatoriska kliniska arbetsuppgifter och därmed slutfördes dessa uppgifter efter arbetstid (Elder et al., 2020, s. 3). Bidragande faktorer som ökade arbetsbelastningen, uttryckta som “stressorer”, var i allmänhet många arbetsuppgifter som utfördes sällan och som inte var inom
kompetensramen. Dessutom nämndes risk för våld på akutmottagningen relaterat till överbeläggning och långa väntetider för patienten. Således ökade arbetsbelastningen och upplevdes som stressande för personalen (Elder et al., 2020, s. 3; Yuwanich, Sandmark & Akhavan, 2016, s.889). Utöver detta menade Yuwanich et al. (2016, s. 890) att de fall som involverat slagsmål, aggressivitet och attackerande vårdsökande, ofta innebar att
sjuksköterskorna kände sig osäkra och upplevde ytterligare stress. Överbeläggning och patienter med förlängd vistelsetid på akutenheten drabbade vårdkvaliteten då de utgjorde en
sjuksköterskor behövde organisera arbetet och anpassa sig till olika vårdförhållanden relaterat till antalet patienter för att uppnå bästa möjliga vård, samtidigt som det förelåg en konstant vårdefterfråga och patientflöde (Guedes dos Santos, Dias da Silva Lima, Lima Pestana, Regina Garlet & Lorenzini Erdmann, 2013, s. 138–139). Eriksson, Gellerstedt, Hillerås och Craftman (2018, s. 5) förklarade att alla deltagande sjuksköterskor i studien upplevde att patienter med förlängd vistelsetid på akutenheten ökade arbetsbelastningen för personalen. Ett ökat inflöde i samband med redan befintliga patienter som vistats på akuten under en längre tid, resulterade i att sjuksköterskor inte klarade av att hantera sina uppgifter som förväntat. Med tiden ökade dessutom patienternas vårdbehov vilket en deltagare beskrev som en
stressande arbetsbelastning. Vid sådana tillfällen blev det tydligt att medicinska ingrepp var av högsta prioritet och att allt annat utöver patientens grundläggande behov fick lägre prioritet bland sjuksköterskans arbetsuppgifter (Eriksson et al., 2018, s. 5).
Det vanligaste förekommande faktorn som upplevdes orsaka stress bland sjukvårdspersonalen var hög arbetsbelastning i samband med resursbrist i form av personalomsättning (Flowerdew et al., 2012, s.2). Elder (2020, s. 3) redovisade att deltagarna i studien upplevde att resursbrist i form av fysiskt material och personalbrist orsakade arbetsrelaterad stress. Dekeseredy, Kurtz Landy och Sedney (2019, s.9) redogör kring upplevelser av arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor på akutsjukvårdsenheter i landsbygden. Det beskrevs att resursbristen var en betydligt påverkande faktor som ledde till belastning och stress, samt hade påverkan på vårdkvaliteten för patienten. Dekeseredy et al. (2019, s.9) nämnde att resursbristen
inkluderade både brist på extra personal samt teknisk- och kontorsstöd särskilt under perioder med högt patientflöde som exempelvis under sommaren eller helger. Bertolino Pereira et al. (2020, s.3) presenterar en undersökning som syftar till att förstå sjuksköterskans upplevelser av arbetsprocessen i ett mobilt akutsjukvårdsteam och påpekade att deltagarna upplevde svårigheter i arbetsprocessen relaterat till överflöd av aktiviteter och de olika uppgifterna som sjuksköterskan ansvarat för. Ytterligare en faktor som bekymrade deltagande sjuksköterskor var det indirekta ansvaret över undersköterskor då sjuksköterskor hölls ansvariga för något som inte direkt observerades eller kunde utvärderas (Bertolino Pereira et al, 2020, s.3). Anpassningsförmåga var viktig för att kunna möta förändringar på en akutsjukvårdsenhet med avseende till att tillgodose patientens vårdbehov. Andersson, Jakobsson, Furåker & Nilsson (2012, s. 64) upplyste att hög arbetsfrekvens, känslan av att vara redo för en snabb förändring, och behöva växla från en situation av “låg intensitet ” till “hög intensitet”, upplevdes som stressande. En del personal föredrog att byta arbetsplats med lägre arbetsbelastning medan andra upplevde att hög arbetsbelastning är en del av arbetet inom intensivvården, förklarade Henrich et al. (2017, s. 54) som presenterade en studie relaterat till intensivvårdsavdelningar. Den höga arbetsbelastningen påverkade också huruvida sjuksköterskor hade tillfälle för att hinna bemöta alla patienter under press, vilket nämndes ha påverkat patientsäkerheten och den säkra vården (Flowerdew et al., 2012, s.4; Bertolino Pereira et al., 2020, s.3). Elder et al., s. 4 beskrev sambandet mellan underbemanning och säker vård genom att nämna “[w]e’re
Hälsokonsekvenser
Sjuksköterskor inom akutsjukvården upplevde att arbetsrelaterad stress kunde leda till konsekvenser på både den fysiska och psykiska hälsan (Dekeseredy et al., 2019, s. 13;
Yuwanich et al., 2016, s. 891). Deltagande sjuksköterskor förklarade att upplevelsen av stress inom akutsjukvården kunde orsakas av överarbete, behandling och vårdande av traumafall samt resursbrist. Hälften av sjuksköterskorna talade om att de brustit i tårar efter traumatiska händelser på arbetsplatsen eller i hemmet efter arbetspasset (Dekeseredy et al., 2019, s. 13). Sjuksköterskor upplevde att arbetsrelaterad stress inom akutmottagningen oftast resulterade i mag-tarmproblem, muskelsmärta, trötthet, huvudvärk och förändringar i sömnen vilket uppmuntrade brukning av sömntabletter. En sjuksköterska beskrev att den upplevda stressen påverkade eliminationen och orsakade förstoppning vilket ledde till hemorrojder. Dessutom kände sig sjuksköterskan trött och hade värk över hela kroppen undertiden och brukade mediciner dagligen för att motverka andra effekter av stress (Yuwanich et al., 2016, s. 891). Således beskrev även Eriksson et al. (2018, s.5) att sjuksköterskorna upplevde att de var mentalt trötta efter ett arbetspass då de huvudsakligen varit upptagna med att försvara och motivera varför personalen inte hunnit hjälpa alla patienter samtidigt. Detta orsakat av stressen relaterat till överbeläggning av patienter med lång vistelsetid och konflikter som uppstod mellan patient, personal och anhöriga. Sjuksköterskor samt andra professioner nämnde att de känt sig extremt trötta och utbrända. Utbrändheten förklarades som en känsla av demoralisering eller överväldigande gällande moraliskt svåra situationer (Henrich et al., 2017, s. 54; Dekeseredy et al., 2019, s. 12).
Känslomässiga upplevelser
Dekeseredy et al. (2019, s. 13) beskrev att den upplevda arbetsrelaterade stressen kunde resultera i olika känslomässiga tillstånd. Bland sjuksköterskornas olika känslomässiga upplevelser betonades känslan av stolthet över det arbete som utfördes och därmed beskrevs det att sjuksköterskorna såg sig själva som starka för att ha kunnat fortsätta vårda patienter under den stressande arbetsmiljön i akutrummet. Vidare upplevde deltagarna känslan av att akutsjukvård var unikt och att sjuksköterskorna som arbetar inom akutsjukvården var tuffa som kunde förhålla sig till arbetsmiljön (Dekeseredy et al., 2019, s. 15). Även Bertolino Pereira et al. (2020, s.4) beskrev att sjuksköterskorna upplevde positiva känslor såsom det faktum att ett intresse för arbetsuppgifterna underlättade arbetsprocessen. Professionell uppfyllelse förde personalgruppen samman och allt upplevdes därmed enklare, vilket väckte känslor av arbetstillfredsställelse. Däremot lyfte Eriksson et al. (2018, s. 5) upplevda känslor som maktlöshet, otillräcklighet och brist på kontroll. Detta relaterat till brist på kontroll över vart alla patienter befann sig, patientens välbefinnande, behov, behandling och/eller
sjukdomshistoria. Dessutom kunde känslor av ångest uppstå på arbetsplatsen eller när sjuksköterskan befann sig i hemmet och blickat tillbaka på arbetsdagen med anledning av att ha glömt en väsentlig aktivitet. Vidare upplevde andra deltagare känslor av skuld och skam gentemot patienter och dess anhöriga för att inte ha utfört tillräcklig omvårdnad, vilket ledde till känslan av otillfredsställelse (Eriksson et al., 2018, s. 5; Henrich et al., 2017, s. 50–51).
frustration och oförmåga till kontroll av känslor. En deltagare beskrev att den upplevda stressen och instabila känslor yttrade sig genom aggressivitet. Henrich et al. (2017, s. 50) beskrev att deltagarnas känsla av frustration oftast var associerat med moraliskt stressande situationer. Den upplevda stressen medförde minskad vårdkvalitet och säker vård, inklusive ökning av icke holistisk vård, missuppfattningar, icke adekvata åtgärder samt försenad omvårdnad som ett resultat av minskad koncentration och fokus (Henrich et al., 2017, s. 52–53; Yuwanich et al., 2016, s. 891).
Strategier
Interprofessionellt teamarbete
Bertolino Pereira et al. (2020, s. 4) lyfte fram att genomförande av arbete baserat på ett gott interprofessionellt samarbete underlättade omvårdnaden men även relationen mellan
personalen. Därmed blev personalen väl integrerade vilket förbättrade arbetet. Andersson et al. (2012, s. 64) redogjorde kring sambandet mellan omvårdnad och samverkan mellan vårdpersonalen i Sverige. I studien belyses hur olika yrkesprofessioner samarbetade med sjuksköterskan och vikten av att sjuksköterskor kommunicerade och samarbetade med
varandra exempelvis under administrering av läkemedel för att kunna erbjuda en så säker vård som möjligt. Holmberg, Nørgaard, Eriksson och Svensson (2020, s. 3747) delade uppfattning om att samarbetet mellan personalen ansågs som ett interprofessionellt teamarbete. Det belystes även att motivation inom arbetsgruppen ökade i samband med ett gott samarbete, då motivation och samarbete hade ett samband och utgjorde effektiva strategier (Tabell 4). Teamarbetet bidrog till upplevelser av säkerhet och trygghet i arbetet samt ökade kunskapsnivåerna inom sjuksköterskeprofessionen då det skapades en förståelse för
individuella roller och det gemensamma yrkesansvaret inom omvårdnadsarbetet. Holmberg et al. (2020, s. 3747) hävdade att detta bidrog till ett samförstånd och struktur för användning av ett fungerande handlingsplan och metoder som exempelvis ABCDE-metoden och funktionell kommunikation som var en förutsättning vid stressande situationer inom akutsjukvården. Bristande samarbete kunde förekomma och deltagare upplevde det som en bidragande faktor för ytterligare arbetsbelastning som därmed bidrog till stress (Flowerdew et al., 2012, s. 2). Yuwanich et al. (2016, s. 891) instämde med det ovannämnda och beskrev hur deltagarna upplevde att det förekom bristande relationer mellan olika professioner inom akutsjukvården, vilket gjorde det svårare att arbeta effektivt då samarbetet försämrades. Dekeseredy et al. (2019, s. 15) menade att utveckling av ett gott lagarbete visade sig ha en positiv effekt för motverkning av emotionell stress. Deltagare i studien nämnde hur sjuksköterskors samarbete bidragit till förtroende gentemot varandra. Flertalet sjuksköterskor förklarade att de med hjälp av teamarbete, bortsåg stressen och de upplevda obehagliga känslorna. Således kunde de utveckla positiva känslor som exempelvis stolthet över sig själva och sina kollegor (Dekeseredy et al., 2019, s. 16).
God Arbetsmiljö
kunde utlösas relaterade till arbetsmiljön (Dekeseredy et al., 2019, s. 14). Vid nödsituationer då det krävdes att personalen utförde flera snabba åtgärder och arbetsuppgifter, menade deltagarna i studien att de levt under stressförhållanden och upplevde svårigheter i
arbetsprocessen relaterat till olämpliga miljöer där de tillhandahöll omvårdnad (Bertolino Pereira et al., 2020, s.3). Flowerdew et al. (2012, s. 2) lyfte fram att alla anställda i
akutsjukvårdsavdelningen insåg att det kunde förekomma en högtrycksmiljö och över hälften av alla anställda besvarade att de arbetade under press. På grund av de rådande stressfyllda situationerna som kunde uppstå, var det av stor betydelse att personalen fick regelbundna uppdateringar kring tillståndet på avdelningen och sjukhuset däribland sängtillgänglighet och personalfrågor var betydelsefulla. Guedes dos Santos et al. (2013, s. 139–140) underströk även att bristen på britsar var en stressfylld utmaning inom arbetsmiljön på akutmottagningen och deltagarna nämnde; “[...] The stretcher issue stresses me very much! It’s a stress when the patient gets ill, is hypotensive and we don ́t have a stretcher or when we have to remove a patient from there to accommodate an- other patient”. Andersson et al. (2012, s. 64) poängterade vikten av att organisera material och resurser för att uppnå gott arbetsflöde. I studien beskrevs upplevelser av sjuksköterskor som arbetade som samordnare. Dess arbete var att strukturera, prioritera och organisera resurser som krävdes för dagens arbete baserade på personalens upplevelser av arbetsmiljön och arbetsbelastningen. Strategiskt var det viktigt att utvärdera arbetsflödet och hålla en struktur dagligen på akutmottagningen, vilket innebar att konstant övervaka arbetssituationen för att förebygga dålig arbetsmiljö. Denna del av arbetet var oftast utmanande då in- och utflöden kunde vara ojämnt, vilket kunde påverka personalen vid vårdande av patientens nödvändiga behandlingar och provtagningar.
Följaktligen hade ett okontrollerat arbetsflöde negativ påverkan på arbetsmiljön (Andersson et al., 2012, s. 64; Elder et al., 2020, s. 5).
Motivation inom arbetsgruppen
Problemfokuserade strategier inom arbetsmiljön var effektivt liksom att hålla en arbetsgrupp motiverade och motverka stressfulla känslor. Vid akutsjukvårdenheter var både individuell-och generell motivation en förebyggande problemfokuserande strategi individuell-och ett sätt att hantera den upplevda stressen. Majoriteten av sjuksköterskorna bearbetade stressfyllda känslor i ensamhet medans andra var i behov av stöd från arbetsgruppen (Elder et al., 2020, s. 4; Dekeseredy et al., 2019, s. 13; Flowerdew et al., s. 3). Elder et al. (2020, s. 4) belyste att vissa deltagare beskrev hur “att ignorera”, gå vidare och äta eller dricka fungerat som en
gynnsammare strategi jämfört med att arbeta motiverande. Flowerdew et al. (2012, s. 3) styrker ovanstående studie då det visats att det förekom brist på positiv “feedback”.
Medverkande inom denna undersökning uttryckte att det krävdes gemensamma mål för att all personal skulle uppnå motivation inom sitt arbete. Däremot hade deltagarna mestadels använt sig av känslomässiga strategier inom arbetsgruppen och uppfattade denna strategi som
effektiv då de sökte sig till likasinnade kollegor för att samtala och ventilera jobbiga tankar och känslor. Arbetsplatsens personal försökte normalisera stressfyllda upplevelser och
Forskarna delade uppfattning om att samtala kring ansträngningar och påfrestningar av yrket med kollegor och nära vänner på jobbet har haft ett motiverande syfte och deltagarna kunde därför bevara välbefinnandet under arbetstiden (Yuwanich et al., 2016, s. 892; Henrich et al., 2017, s. 51). Holmberg et al. (2020, s. 3747) hävdade att kommunikation medförde
motivation mellan personalen vilket var viktigt för att behärska och bevara positiv arbetsmiljö med god omvårdnad gentemot patienterna. Forskarna påvisade att utifrån en öppen dialog har sjuksköterskor kunnat åstadkomma känsla av sammanhang, komfort och arbetsglädje inom arbetsgruppen. Deltagarna i studien kunde med hjälp av gemensam motivation dela ansvar och lösa problem som uppstod både enskilt och tillsammans vid stressfyllda situationer inom akutsjukvården.
DISKUSSION
Metoddiskussion
I denna metoddiskussion diskuteras styrkor och svagheter och vilka faktorer som möjligtvis kan ha påverkat undersökningens resultat utifrån metodologiska begrepp som transparens, autenticitet och trovärdighet beskriven av Polit och Beck (2017, s. 160). Författarna diskuterar datainsamling, sökstrategi, dataanalys samt inkluderade artiklarnas kvalitet och tillämplighet. För att besvara syftet och problemformulering inom det ämne av intresse, valde författarna i denna studie att utföra en allmän litteraturöversikt utifrån Polit och Becks (2017, s.89) framställda niostegsmodell för litteraturöversikter. Relaterat till syftet där det beskrivits upplevelser av en företeelse, skulle det vara möjligt att genomföra en empirisk studie snarare än en allmän litteraturöversikt exempelvis genom att intervjua sjuksköterskor inom
akutsjukvården. Detta med avsikt till att förhöja trovärdighet samt autenticitet vilket avser i vilken utsträckning författarna på rättvist och troget sätt redovisar upplevelser som resulterar till att läsaren begriper innehållet med viss känsla för stämning och upplevelser. Intervjuer skulle därmed kunna leda till mer direkta och äkta resultat (Polit och Beck, 2017, s. 560). Eventuellt skulle en systematisk litteraturöversikt vara genomförbar i relation till syftet, då litteraturöversikt av hög kvalitet är systematisk samt att de oftast till hög grad är transparent (Polit och Beck, 2017, s. 647). Författarna i föreliggande studie utförde en allmän
litteraturöversikt relaterat till den begränsade tidsramen samt de redan befintliga relevanta vetenskapliga artiklarna vilket denna litteraturöversikt utgår ifrån. En allmän litteraturöversikt är även relevant utifrån studiens syfte då detta metodval möjliggör en noggrann granskning av befintlig information från originalartiklar som presenterar det beskrivna forskningsproblemet (Polit och Beck, 2017, s. 733).
“Confirmability” är ett utav de fyra kriterierna presenterat av Lincoln och Guba (1985, refererad i Polit och Beck, 2017, s. 559–560) som författarna i denna översikt har strävat efter genom processen för att utveckla studiens kvalitet och trovärdighet. Confirmability omfattar att informationen är oberoende av författarnas egna tolkningar, fördomar eller perspektiv. Därför har författarna försökt förhålla sig objektiva i relation till ämnet och den insamlade informationen från dem inkluderade vetenskapliga artiklarna. Sökningsprocessen av relevanta
vetenskapliga artiklar gjordes på databaserna CINAHL och PubMed. Alternativt skulle bredden av antal vetenskapliga artiklar öka om ytterligare sökningar utfördes på databasen PubMed eller andra omvårdnadsbaserade databaser, då majoriteten av sökningar gjordes på CINAHL. Inför sökningen utformades tydliga inklusions-exklusionskriterier, vilket ökar studiens överförbarhet som innebär att resultatet kan överföras eller vara tillämpbar inom andra sammanhang eller grupper (Polit och Beck, 2017, s. 560). De inkluderade artiklarna i denna studie innefattar olika perspektiv som akutmottagningar, intensivvårdsavdelningar, mobila akutsjukvårdteam samt akutsjukvård på landsbygden. Ett ytterligare perspektiv som skulle kunna inkluderas för en vidgad synvinkel är vårdande av barn, exempelvis barn akutsjukvårds mottagningar och avdelningar. Alla inkluderade artiklar använder kvalitativ metod då det i relation till syftet är relevant eftersom studien syftar till att beskriva
upplevelser.
Tidsintervallet för artiklarnas utgivningsår begränsades till tio år i syfte av att upptäcka artiklar av uppdaterad information och relevans gentemot hur vården är uppbyggd i nutid. Språket begränsades även till engelska och översattes noggrant med hänsyn till att inte forma egna tolkningar, vilket stärker confirmability (Polit & Beck, 2017, s. 559–560). Samtidigt inkluderas artiklar från varierande länder för att införskaffa information utifrån både ett nationellt och globalt perspektiv. Däremot kan det även vara bristfälligt att originalartiklarna presenterar information relaterat till hur vården fungerar i nutid samt att de använda artiklarna härstammar från diverse länder. Detta med tanke på att sjukvårdssystemet inte är liknande i olika världsdelar, trots att informationen är baserad på vården i nutid. Sjukvårdssystemet och samhällen skiljer sig åt mellan olika länder, vilket kan innebära att resultaten i artiklarna kan vara påverkade av andra yttre faktorer på samhällsnivå. I denna studie kan detta innebära att sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress kan ha varit influerade av andra faktorer baserade på hur sjukvårdssystemet ser ut i just det landet. Detta väcker en ny frågeställning; skulle sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress varit annorlunda beroende på hur sjukvårdssystemet i det området fungerar utifrån ett strukturellt och politiskt perspektiv? Förutom att de inkluderade artiklarna är peer-reviewed granskade, vilket Polit och Beck (2017, s.738) beskriver som då oberoende forskare utför en genomgång och kritiserar forskningen innan artikeln publiceras, kvalitetsgranskades dem för att endast originalartiklar av medelhög samt hög kvalitet inkluderas utifrån SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier (SBU, 2020) som presenteras i Bilaga 1. Detta med avsikt att öka studiens
trovärdighet, där sammanlagt fem vetenskapliga artiklar exkluderades med avseende på att studiens svagheter överväger dess styrkor (Polit & Beck, 2017, s. 160–161; SBU, 2020). Vidare analyseras den insamlade datan med hjälp av tematisk analys som baserat på
utformning av koder, kategorier och teman framhävt likheter och skillnader i de inkluderade vetenskapliga artiklarna presenterat i resultatet. Denna analysmetod har förenklat processen av datainsamling och utveckling av relevant information och sammanhang relaterat till studiens syfte. Genom att tydligt utforma en noggrann metodredovisning, utifrån
upprätthåller en detaljerad dokumentation och metodredovisning samt motiverar tagna beslut (Polit & Beck, 2017, s. 569).
Resultatdiskussion
Författarnas avsikt med denna studie är att beskriva hur sjuksköterskan upplever arbetsrelaterad stress inom akutsjukvården och hur det hanteras. Således diskuteras hur sjuksköterskans fysiska och psykiska hälsa påverkas av arbetsrelaterad stress och hur det kan inverka på patientsäkerheten och den säkra vården. Utifrån syftet och granskning av
originalstudier har kategorier och teman formulerats i resultatet (Tabell 4) som diskuteras i följande resultatdiskussion.
Upplevelser
Sjuksköterskor inom akutsjukvårdsenheter arbetar under hektiska arbetssituationer och utsätts således för arbetsrelaterad stress. Hög arbetsbelastning utgörs vara bland den vanligaste upplevda stressoren och påverkas till följd av olika faktorer som exempelvis arbetsuppgifter utanför kompetensramen eller uppgifter som inte utförs kontinuerligt. Även överbeläggning av patienter upplevs som stressande och medför inte endast utmaningar för sjuksköterskan men även vårdkvalitén då personalen kan förhindras från att utföra adekvata åtgärder parallellt som väntetiden för patienten ökar. Med hänsyn till detta anser författarna i föreliggande studie att överbeläggningar av patienter medför en riskerad patientsäkerhet eftersom opåtittade patienter med livshotande tillstånd förvärras. Bazrafshan et al. (2018, s. 1–2) uppmärksammar att arbetet inom akutsjukvården är stressande och utmattande då det ställs höga krav och förväntningar på sjukvårdspersonalen. Därför har arbetsrelaterade stressorer ett inflytande för utveckling av negativa effekter på sjuksköterskors fysiska men också psykiska hälsa ISM (2020). Utöver det ovannämnda lyfter Saravanabavan et al. (2019, s. 462) fram att sjuksköterskan hanterar flera kritiskt sjuka patienter på
intensivvårdsavdelningar under en längre tid vilket i längden kan leda till utbrändhet. Därav kan sjuksköterskans välbefinnande och arbetsförmåga i samverkan med andra vårdpersonal och patienter försämras. Swenurse (2016) understryker att detta innebär att sjuksköterskan inte kan tillämpa kärnkompetensen säker vård inom sitt arbete på utförligt sätt, vilket vi anser kan innebära riskerad patientsäkerhet och vårdkvalitet.
Arbetsrelaterad stress kan yttras genom olika känslomässiga tillstånd. Ett intressant fynd är att sjuksköterskor även upplever positiva känslor gentemot arbetsprocessen inom akutsjukvården, såsom känslan av glädje, stolthet och tillfredsställelse. Utöver det ovannämnda framkommer upplevelser av negativa känslor såsom maktlöshet, demoralisering och skam. Dessa är faktorer som drabbar sjuksköterskan men kan följaktligen även drabba patienten eftersom arbetsbelastning påverkar arbetsprocessen och utförandet av yrkesrelaterade aktiviteter, vilket kan sätta den säkra vården på prov. Detta relaterat till att sjuksköterskan utmanas i sitt
professionella ansvarsområde i samband med att kunna balansera patientens grundläggande omvårdnadsbehov med arbetsbelastningen. Därför är det vanligt förekommande att uppleva känslomässiga reaktioner baserade på kontrollförlust. Detta påvisar sambandet mellan
Enligt SBU (2017) är det avsevärt att bidra till en förbättring av arbetsförhållanden för att utöka en säker vård eftersom sjuksköterskans omvårdnadsansvar är angelägen, kravfylld och beskrivs som ett “hårt” arbete. Detta är betydelsefullt att synliggöra då det är viktigt att
tillhandahålla omvårdnad ur ett helhetsperspektiv för att inkludera människans kropp, själ och ande (Swenurse, 2014). Innevarande författare betraktar att ett förhållningssätt utifrån ett helhetsperspektiv inte kan fulländas inom akutsjukvården eftersom sjuksköterskor utsätts för arbetsbelastning, hälsokonsekvenser och instabila känslomässiga upplevelser relaterat till den upplevda arbetsrelaterade stressen. Detta kan medföra sämre vårdkvalitet, riskerad
patientsäkerhet, försvagad holistisk vård och ökad risk för vidtagande av icke adekvata åtgärder. Därför anser vi detta som en svaghet inom akutsjukvården som däremot skulle kunna åtgärdas och hanteras utifrån problemfokuserade copingstrategier såsom att gemensamt i arbetsgruppen skapa en systematisk problemlösning, inspirerat av Lazarus och Folkman (1984, refererad i Margaret, Ngigi & Mutisya, 2018, s. 19).
Strategier
Darmian och Javadi (2019, s. 1995) beskriver att hantering av stress är en dynamisk och pågående process som gynnar individens utveckling, överlevnad, hälsa och integritet.
Copingstrategier för hantering av stress är kognitiva och beteendemässiga ansträngningar som människor använder i stressfyllda situationer för att hantera sina problem. Dessa spelar en viktig och avgörande roll för individens fysiska och mentala hälsa. Effektiva
hanteringsstrategier kan leda till att individens respons på höga stressnivåer och dess negativa konsekvenser minskar (Darmian & Javadi, 2019, s. 1995). I denna litteraturstudie har
innevarande författare kommit fram till olika hanteringsstrategier utifrån sjuksköterskors upplevelser i samtliga vetenskapliga originalartiklar presenterade i resultatet. Det
interprofessionella teamarbetet, arbetsmiljön och motivation inom arbetsgruppen uppmärksammas som viktiga utgångspunkter för att minska konsekvenser som kan
förekomma av arbetsrelaterad stress. För att sjuksköterskor och andra yrkesprofessioner inom vården ska kunna utföra ett arbete metodiskt och funktionellt krävs ett gott samarbete och god kunskap. Ett kännetecken inom akutsjukvården är att det oftast förekommer bland annat personal- och tidsbrist, vilket medföljer minskad tid för kvalitativ vård (Mendonça Ribeiro et al., 2015, s. 217). Relaterat till detta tycker innevarande författare att arbete ur ett strukturerat perspektiv där flera olika sjukvårdspersonal formulerar gemensamma målsättningar, kan möjliggöra åstadkommandet av uppsatta mål och en säkrare vård. Ett effektivt teamarbete förbättrar vården ur ett patientsäkerhetsperspektiv och sparar även tid för sjuksköterskor i nödsituationer då lagstrukturen upprätthåller effektiviteten, ledarskapet samt det gemensamma stödet (Ghezeljeh et al., 2021, s. 104).
Swenurse (2016) påvisar att säker vård kräver att olika professioner gemensamt ansvarar för erhållandet av god kunskap och ett gott samarbete med anseende till minskad risk för
arbetsgruppen. Därav är kommunikation ett ytterligare fynd relaterat till en effektiv hantering av arbetsrelaterad stress. Författarna i föreliggande studie anser att med hjälp av god
kommunikation kan motivationen inom arbetsgruppen utöka då sjuksköterskor kan utifrån dialoger mellan kollegorna åstadkomma arbetsglädje i arbetsgruppen samt en positiv känsla av sammanhang och tillhörighet. Detta med hänsyn till Ghezeljeh et al. (2021, s.104) som menar att god kommunikation mellan sjukvårdspersonalen är en förutsättning för att motverka en icke säker vård samt främja motivation och arbetstillfredsställelse. Motivation kan tolkas på olika sätt där vissa ser det som en individuell process och hanterar sin stress genom att ignorera besvärliga känslor eller genom att äta och dricka. Den individuella processen är även något som Darmian och Javadi (2019, s. 1995) lyfter upp. Varje sjuksköterska upplever och hanterar stressande situationer på ett unikt sätt baserat på de individuella resurserna och förmågorna den enskilda individen använder sig utav för att konfrontera olika stressorer (Darmian & Javadi, 2019, s. 1995). Motivation prioriteras, används och är ett krav för utvecklingen och strukturen inom omvårdnaden. Utifrån Lazarus och Folkman (1984, refererad i Margaret, Ngigi & Mutisya, 2018, s. 19) utgörs motivation som en
emotionsfokuserad copingsstrategi då det kan minimera den psykiska och fysiska effekten av stress.
Eftersom flertalet sjuksköterskor utsätts för mycket press, frustration och påfrestningar som yttrar sig genom stressfyllda känslor är det avsevärt att främja den psykosociala arbetsmiljön för att bidra till en säkrare vård (SBU, 2017). För att minska den stressfulla situationen och minimera arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor krävs det därför problemfokuserade
copingstrategier och förbättringar inom arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket (2015) belyser att det är av stor vikt att all personalomsättning arbetar under bra förhållanden och trivsel. I denna studie lyfts det fram att det förekommer situationer under sjuksköterskors arbetspass då resurser inte räcker till, såsom brist på britsar. Sjukvårdspersonalen kan uppleva detta som stressande, vilket motiverar vikten av att observera förekommande brister inom
akutsjukvården. Detta relateras till dålig bemanning av sjuksköterskor och hinder för den säkra vården som uppkommit på grund av överbeläggning av patienter (Jiménez-Herrera et al., 2020, s. 6). Därav anser författarna i denna studie att det är av stor betydelse att försöka underlätta och motverka förekommande brister genom att utvärdera och strukturera
arbetsflödet på akutvårdsenheten.
SLUTSATSER
Denna allmänna litteraturöversikt visar på hur sjuksköterskan kan uppleva arbetsrelaterad stress utifrån olika faktorer som exempelvis tidsbrist, arbetsbelastning och överbeläggning av patienter. Således kan detta medföra påverkan på patientsäkerheten. Arbetsrelaterad stress har betydelse för utveckling av ohälsa och i denna litteraturöversikt har det påvisats hur denna stress yttrat sig genom sjuksköterskans hälsotillstånd. För att förebygga och motverka komplikationer orsakade av stress kan det inom akutsjukvården vidtas copingstrategier som interprofessionellt teamarbete, individuell motivation eller motivation inom arbetsgruppen
samt god arbetsmiljö och strukturering av resurser baserat på personalens upplevelser av arbetsmiljön och arbetsbelastning. På så vis kan sjuksköterskans välmående samt
patientsäkerheten främjas gentemot arbetssituationen inom akutsjukvården. Implikationer
Vårdkvalitén och evidensbaserad omvårdnad är betydelsefull för allmänheten och samhällets tillit för sjuksköterskan och dess profession. För att kunna främja sjuksköterskans hälsa, yrkesprofessionen och en säker vård anser författarna i föreliggande studie att vidare forskning relaterat till sjuksköterskans upplevelser är aktuellt. Detta inte endast inom akutsjukvården men även inom hälso- och sjukvården i helhet.
REFERENSER
*= Artiklar inkluderade i resultatet
Akutsjukvård (2020). I Svensk MeSH. Hämtad 11 oktober 2020 från https://mesh.kib.ki.se/term/D004632
*Andersson, H., Jakobsson, E., Furåker, C., & Nilsson, K. (2012). The everyday work at a Swedish emergency department – The practitioners’ perspective. International Emergency Nursing, 20(2), 58–68. Doi: 10.1016/j.ienj.2011.06.007
Arbetsmiljöverket (2015). Ansvar för arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården. Hämtad 9 oktober 2020 från
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/halso--och-sjukvard/ansvar-for-arbetsmiljon-inom-halso --och-sjukvarden/
Babore, A., Lombardi, L., Viceconti, M. L., Pignataro, S., Marino, V., Crudele, M., … Trumello, C. (2020). Psychological effects of the COVID-2019 pandemic: Perceived stress and coping strategies among healthcare professionals. Psychiatry research, 293, 113366. doi: 10.1016/j.psychres.2020.113366
Bazrafshan, M., Moravveji, F., Soleymaninejad, N., Zare, F., Rahimpoor, R., & Zolghadr, R. (2018). Prevalence and effects of sleep disorders among shift-working nurse. Annals of Tropical Medicine & Public Health, 11(1), 13–18. Doi: 10.4103/1735-5362.272535 *Bertolino Pereira, A., Trevisan Martins, J., Perfeito Ribeiro, R., Quina Galdino, M. J., Carreira, L., Eiko Karino, M., & Aroni, P. (2020). Work weaknesses and potentials: perception of mobile emergency service nurses. Revista Brasileira de Enfermagem, 73(5), 1–8. Doi: 10.1590/0034-7167-2018-0926
Darmian, M. E., & Javadi, S. V. (2019). The Mediating Role of Stress-Coping Strategies on the Relationship between Thinking Styles and Mental Health of Nursing and Midwifery Students. Journal of Midwifery & Reproductive Health, 7(4), 1954–1961.
https://doi-org.till.biblextern.sh.se/10.22038/jmrh.2019.39776.1444
*Dekeseredy, P., Kurtz Landy, C. M., & Sedney, C. L. (2019). An Exploration of Work Related Stressors Experienced by Rural Emergency Nurses. Online Journal of Rural Nursing & Health Care, 19(2), 2–24. Doi: 10.14574/ojrnhc.v19i1.550
*Elder, E., Johnston, A. N. B., Wallis, M., & Crilly, J. (2020). The demoralisation of nurses and medical doctors working in the emergency department: A qualitative descriptive study. International Emergency Nursing, 52, N.PAG. Doi: 10.1016/j.ienj.2020.100841
