Militärt alliansfri samarbetsstrategi
69
0
0
Full text
(2) Andreas Nilsson SA MA. 2020-06-26. INNEHÅLL FIGURFÖRTECKNING:..................................................................................................................... 3 1. INLEDNING ................................................................................................................................. 4. 1.1 1.2 1.3 1.4 1.4.1 1.4.2 1.4.3 1.4.4. 1.5 1.6 1.6.1 1.6.2 1.6.3. 1.7 1.8 2. Inledning ............................................................................................................................ 5 Småstater ........................................................................................................................... 5 Strategi .............................................................................................................................. 5 Alliansfrihet, allians- och samarbetsteori. ........................................................................ 6. AVGRÄNSNINGAR .................................................................................................... 8 LITTERATURÖVERSIKT........................................................................................... 8 Oberoende eller samarbete? ............................................................................................. 8 Strategiska motiv och strategiskt beteende ........................................................................ 9 Sammanfattning litteraturöversikt ................................................................................... 11. UPPSATSENS FORSKNINGSBIDRAG ................................................................... 12 DISPOSITION .......................................................................................................... 12. FORSKNINGSDESIGN ............................................................................................................ 13. 2.1 2.2 2.2.1 2.2.2 2.2.3 2.2.4 2.2.5. 2.3 3. BAKGRUND............................................................................................................... 4 PROBLEMFORMULERING ...................................................................................... 4 SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR. ........................................................................ 5 BEGREPP .................................................................................................................. 5. TEORI....................................................................................................................... 13 METOD .................................................................................................................... 15 Metodologiska utgångspunkter........................................................................................ 15 Operationalisering........................................................................................................... 16 Val av analysenheter. ...................................................................................................... 19 Fallstudie och val av ”fall”. ............................................................................................ 19 Källkritik, validitet och reliabilitet. ................................................................................. 21. SAMMANFATTNING KAPITEL TVÅ. ..................................................................... 24. TEORIER KRING SMÅSTATERS ALLIANS- OCH SAMARBETSSTRATEGIER. ...... 25. 3.1 3.2 3.2.1 3.2.2 3.2.3. 3.3 3.3.1 3.3.2 3.3.3 3.3.4 3.3.5 3.3.6 3.3.7. INLEDNING ............................................................................................................. 25 FORSKNINGSTRADITIONER................................................................................. 25 Realism ............................................................................................................................ 25 Liberalism ........................................................................................................................ 26 Rationalism och konstruktivism ....................................................................................... 27. STRATEGISKT BETEENDE .................................................................................... 27 Bakgrund ......................................................................................................................... 27 Balansstrategi .................................................................................................................. 27 Balans- och triumfvagnsstrategi ...................................................................................... 28 Isolerings- och distanseringsstrategi............................................................................... 28 Ole Elgströms (2000) teoretiska modell .......................................................................... 29 Riskspridningsstrategi ..................................................................................................... 30 Slutsatser strategiskt beteende......................................................................................... 31. 3.4 MOTIV FÖR STRATEGISKA VAL ........................................................................... 31 3.5 SAMMANFATTANDE MODELL STRATEGISKA MOTIV OCH STRATEGISKT BETEENDE. ......................................................................................................................... 34 4. SVERIGES MILITÄRA SAMARBETEN ............................................................................... 36. 4.1 4.2 4.3 4.4. INLEDNING ............................................................................................................. 36 BAKGRUND............................................................................................................. 36 NORDEFCO............................................................................................................. 40 FÖRSVARSSAMARBETE SVERIGE OCH NATO. .................................................... 42 Sida 2 av 69.
(3) Andreas Nilsson SA MA 4.5 4.6 4.7 4.8 4.9 4.10 4.11 4.12. 2020-06-26. FÖRSVARSSAMARBETE SVERIGE OCH EU .......................................................... 42 FÖRSVARSSAMARBETE SVERIGE OCH USA. ....................................................... 43 FÖRSVARSSAMARBETE SVERIGE OCH TYSKLAND/FRANKRIKE. .................... 43 FÖRSVARSSAMARBETE SVERIGE OCH STORBRITANNIEN. .............................. 44 FÖRSVARSSAMARBETE SVERIGE OCH BALTSTATERNA. .................................. 44 FÖRSVARSSAMARBETE SVERIGE OCH DANMARK............................................. 45 FÖRSVARSSAMARBETE SVERIGE OCH NORGE. ................................................. 45 FÖRSVARSSAMARBETE SVERIGE OCH FINLAND. .............................................. 45. 4.12.1 4.12.2. Cross Border Training [CBT] ..................................................................................... 46 Arctic challenge exercise [ACE] ................................................................................. 48. 5 TILLÄMPNING AV TEORIER OM ALLIANS- OCH SAMARBETSSTRATEGI I FALLET SVERIGE. ........................................................................................................................... 49. 5.1 5.2 5.3 6. AVSLUTNING............................................................................................................................ 54. 6.1 6.2 6.3 6.3.1 6.3.2. 6.4 6.5 7. INLEDNING ............................................................................................................. 49 STRATEGISKA MOTIV ............................................................................................ 49 STRATEGISKT BETEENDE .................................................................................... 51 INLEDNING ............................................................................................................. 54 UNDERSÖKNINGENS RESLUTAT......................................................................... 54 RESULTAT JÄMFÖRT MED TIDIGARE FORSKNING.......................................... 55 Oberoende eller samarbete? ........................................................................................... 55 Strategiska motiv och strategiskt beteende. ..................................................................... 55. REFLEKTION OCH DISKUSSION OM UNDERSÖKNINGENS RESULTAT. ....... 58 FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ................................................................ 59. KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ...................................................................... 61. FIGURFÖRTECKNING: FIGUR 1 OLE ELGSTRÖMS MODELL BEARBETAD AV FÖRFATTAREN (ELGSTRÖM, 2000:31). .................................. 13 FIGUR 2 SAMMANFATTNING STRATEGISKA MOTIV................................................................................................. 15 FIGUR 3 HUVUDSAKLIG OPERATIONALISERING. ..................................................................................................... 16 FIGUR 4 OPERATIONALISERING AVSEENDE DELFRÅGA ETT. ................................................................................... 17 FIGUR 5 OPERATIONALISERING AV DELFRÅGA TVÅ. .............................................................................................. 18 FIGUR 6 OPERATIONALISERING DELFRÅGA TRE. .................................................................................................... 19 FIGUR 7 ALLIANSFRIA SMÅSTATSSTRATEGIER (BEARBETAD FIGUR FRÅN ELGSTRÖM 2000:31) ............................ 29 FIGUR 8 SAMMANFATTANDE FIGUR STRATEGISKT BETEENDE. ............................................................................... 31 FIGUR 9 STRATEGISKA MOTIV................................................................................................................................ 33 FIGUR 10 SAMMANFATTANDE MODELL FÖR STRATEGISKA MOTIV OCH STRATEGISKT BETEENDE. ......................... 34. Sida 3 av 69.
(4) Andreas Nilsson SA MA. 1 1.1. 2020-06-26. INLEDNING BAKGRUND. Småstaters önskan om att både vara oberoende och därmed inneha hög handlingsfrihet och samtidigt skyddade mot alla tänkbara scenarion kan ses som två motstridiga målsättningar. Säkerhet kan inte uppnås med egna begränsade medel och lösningen söks därför i olika former av allianser. Samarbeten avseende säkerhet ger trygghet men påverkar handlingsfriheten i form av olika beroenden. Det kanske därför en blandning av oberoende- och samarbetsstrategi är ett koncept som praktiseras i Sverige? 1.2. PROBLEMFORMULERING. Forskarna Karl Ydén, Joakim Berndtsson och Magnus Petersson (2019) har i en nyligen författad artikel undersökt det paradoxala i den markanta ökningen angående svensk opinions och politisk vilja avseende inträde i allians med NATO, samtidigt som opinionen önskar en fortsatt militär alliansfrihet (Ydén, Berndtsson och Petersson, 2019:1). Enligt forskaren Robert Dalsjö (2015) har denna kursändring pågått sedan mitten av 1990-talet (Dalsjö, 2015:165). Den svenska säkerhetspolitiken grundläggs i den Nationella säkerhetsstrategin som utgavs av regeringen januari 2017 (Regeringen, 2017a:3). I dokumentet kan det utläsas en tydlig militärstrategisk inriktning som utgörs av att säkerhet, i det yttersta, utgår från samarbeten med andra (Regeringen, 2017a:5,14,15,17). I samma dokument uttrycker regeringen att ”Sveriges militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa” (Regeringen, 2017a:16). Ydén, Berndtsson och Peterssons slutsatser överensstämmer med det regeringen uttrycker i den Nationella Säkerhetsstrategin nämligen att Sveriges säkerhetsstrategi innehåller en spänning mellan allians- och oberoendestrategi (Ydén, Berndtsson och Petersson, 2019 jmf Regeringen 2017a). Detta gör att gränsdragningen mellan militärt alliansfri stat och stat som tillämpar samarbetsstrategier kan anses otydlig vilket i sin tur leder till frågor hur detta beteende beskrivs i teorier kring alliansstrategier. Teorier om alliansstrategier grundläggs ofta i balanseringsstrategi som exempelvis George Liska i boken Nations in alliance (1962). Andra forskare har genom åren vidareutvecklat begreppet och numera återfinns ett antal olika, teoretiskt beskrivna, strategiska motiv och strategiskt beteende för stater, vilka analyseras i detalj i teoriavsnittet. Efter genomförd forskningsöversikt förefaller det finnas begränsat med litteratur som både undersöker militärt Sida 4 av 69.
(5) Andreas Nilsson SA MA. 2020-06-26. alliansfria småstaters strategiska motiv och strategiskt beteende, vilket kan anses som en lucka i forskningen. 1.3. SYFTE och FORSKNINGSFRÅGOR.. Syftet är att utifrån teorier om militära allians- och samarbetsstrategier skapa en teoretisk modell som omfattar både strategiska motiv och strategiskt beteende. Undersökningen fokuserar på Sveriges strategiska motiv och beteende och hur detta tillämpas på militärstrategisk nivå i syfte att analysera alliansfria småstaters säkerhetsstrategier. För att uppnå dessa syften har tre forskningsfrågor formulerats enligt följande: 1. Hur beskrivs olika teorier angående småstaters allians- och samarbetsstrategier inom forskning kring internationella relationer? 2. Hur och varför tillämpas militära samarbetskoncept i Sverige? 3. Hur tillämpas teorier om allians- och samarbetsstrategi i en militärt alliansfri stat? 1.4. BEGREPP. 1.4.1 Inledning I uppsatsen förkommer ett antal olika centrala begrepp och följande avsnitt syftar till att redovisa författarens syn på begreppen utifrån tidigare forskning. 1.4.2 Småstater Litteraturöversikten avseende definition av begreppet småstat visar på stor variation utan konsensus. Den visar också att småstater ofta definieras antingen genom absolut definition eller relativ definition (se exempelvis Robert Rothstein, 1968:29; David Vital, 2006:80f [1967]; Robert Keohane, 2006:60 [1969], Michael Handel (2006:190 [1981]) och Matthias Maass 2009:74-80). För denna undersöknings syfte krävs ingen distinkt definition utan utgår från Robert Keohanes resonemang att en småstat är en stat vars ledare erkänner att staten enskilt inte kan påverka det internationella systemet (Keohane, 2006 [1969]:60). 1.4.3 Strategi Olika tolkningar av strategibegreppet har under årens lopp presenterats i litteraturen. Sir Basil Liddell Hart introducerade uppfattningen om att strategi kan utföras på olika nivåer och menade att strategi är utförandet av högre strategi [Grand Strategy]. Med detta menade Liddell Hart att Grand Strategy är det instrument som politikerna koordinerar samtliga tillgängliga resurser i Sida 5 av 69.
(6) Andreas Nilsson SA MA. 2020-06-26. syfte att uppnå de politiska målen (Liddell Hart 1991:322). En annan framstående och ofta citerad militärteoretiker Colin S Gray delar Liddell Harts syn avseende Grand Strategy (Gray 2014:71) och utvecklar begreppet ytterligare. Strategi kan delas in i Grand Strategy och Military Strategy där det första handlar, likt Liddel Hart, om politikens koordinering av samtliga resurser och det senare användningen av det militära maktmedel. Den svenska forskaren Jacob Westberg (2015) likställer begreppet säkerhetsstrategi med det engelska begreppet Grand Strategy. Vidare menar Westberg att strategi kan beskrivas i olika hierarkier där säkerhetsstrategin står över andra strategier som exempelvis militära- och ekonomiska strategier (Westberg, 2015a:23). Undersökningen likställer begreppet Grand Strategy till det svenska ordet säkerhetsstrategi och menar likt Westberg att militärstrategi utformas och utövas av Försvarsmakten och är underordnad den av politikerna beslutade nationella säkerhetsstrategin. Militär allians- och samarbetsstrategi blir därmed en del av statens säkerhetsstrategi och beslutas av ansvariga politiker. Försvarsmakten är, enligt detta synsätt, medlet för att uppnå beslutad säkerhetsstrategi. 1.4.4 Alliansfrihet, allians- och samarbetsteori. Alliansfrihet Enligt nationalencyklopedin betyder alliansfrihet ”[stat] som står utanför organiserat (militärt) samarbete: ” (Nationalencyklopedin). Denna definition indikerar att begreppet innehåller tydliga gränsdragningar där staten antingen omfattas av samarbete, allians, eller står utanför samarbeten, alliansfri. Jacob Westberg (2016) menar dock att den praktiska betydelsen för den svenska militära alliansfriheten begränsats till frågor som rör bindande förpliktelser (Westberg, 2016:412). Det är med andra ord formaliteten, enligt Westberg, avgör huruvida staten kan anses ingå eller stå utanför en allians. Uppsatsen utgår från Westbergs syn att en militär alliansfri stat kan samarbeta militärt dock utan bindande förpliktelser. Alliansteori George Liska (1968) menar att begreppet allians handlar om att samarbeta mot någon (Liska, 1962:12). Enligt Ole Holsti, Terrence Hopmann och John Sullivan (1973) behöver inte allianser begränsas att vara mot någon utan för att uppnå allmän säkerhet (Holsti, Hopmann och Sullivan, 1973:4). Stephen Walt (1987) bidrar i begreppsdefinitionen med synen att både informella och formella överenskommelser är att klassificera som en allians (Walt, 1987:12). Både Holsti el Sida 6 av 69.
(7) Andreas Nilsson SA MA. 2020-06-26. al. och Walt har dock fått kritik av Stefan Bergsmann (2001) då han menar att definitionerna inrymmer i princip alla säkerhetsöverenskommelser mellan stater (Bergsmann, 2001:34). Bergsmann själv presenterar en sammanfattande definition, vilket också utgör utgångspunkt i undersökningen, enligt följande: …as an explicit agreement among states in the realm of national security in which the partners promise mutual assistance in the form of a substantial contribution of resources in the case of a certain contingency the arising of which is uncertain. (Bergsmann, 2001:36).. Samarbetsteori Glenn Snyder (1990) menar i sitt försök att utveckla en teori om allianser att begreppet samarbeten är att likställa med allians som fenomen vilket också understödjs av forskarna Krause och Singer (2001:16). Vidare menar Snyder att skillnaden, i praktiken, inte återfinns i formaliteten, utan i graden av förväntan att uppfylla överenskommelsen (Snyder, 1990:105 vidareutvecklas i Snyder 1997:21). Detta skiljer sig från Krause och Singers synsätt då de menar att den avgörande skillnaden ligger i att samarbeten inte omfattar skriftliga överenskommelser (Krause och Singer, 2001:16). Forskarna Edström, Gyllensporre och Westberg (2019) menar att samarbetsstrategi är olika interaktioner på politisk nivå med andra stater och organisationer rörande den nationella säkerheten (Edström, Gyllensporre och Westbergs 2019:34). Uppsatsen utgår från Edström, Gyllensporre och Westbergs (2019:34) tolkning av begreppet men kompletterar med Snyders syn på förväntan. Skillnaden, mellan allians och samarbete, ligger, likt Snyders (1990) resonemang, i graden i förväntan och kan, i motsats till Krause och Singers resonemang omfatta skriftliga överenskommelser. Sammanfattning alliansfrihet, allians- och samarbetsteori. Som ovan begreppsredogörelse visar återfinns det en utmaning att särskilja de tre olika begreppen. Militär alliansfrihet innebär inte att stater inte kan samarbeta, däremot omfattar inte samarbetet ömsesidiga bindande överenskommelser. Samarbetsstrategier ligger till grund för allianser och är lika som fenomen. Skillnaden mellan samarbets- och alliansstrategi ligger främst i överenskommelsens tillförlitlighet där det senare kan anses inneha högre pålitlighet. Detta genom att en allians innehåller ömsesidigt löfte om assistans vid oförutsedda händelser, vilket en samarbetsstrategi kan sakna. Både samarbets- och alliansstrategier kan därmed anses. Sida 7 av 69.
(8) Andreas Nilsson SA MA. 2020-06-26. utgöra en politisk överenskommelse mellan stater och organisationer avseende den nationella säkerheten. 1.5. AVGRÄNSNINGAR. Även fast det i inledningen av uppsatsen redovisats att författaren likställer begreppet säkerhetsstrategi med det engelska ordet Grand Strategy omfattar undersökningen inte säkerhetsstrategins samtliga delkomponenter. Uppsatsen avgränsas till att fokusera på det militära maktmedlet och berör andra ingående maktmedel i säkerhetsstrategin, som exempelvis diplomatiska- och ekonomiska maktmedel. Avgränsning utgår främst utifrån att positionera (Lind, 2014:85) undersökningen inom krigsvetenskap, i förhållande till andra akademiska discipliner. Uppsatsen omfattar Sveriges militära samarbeten, beskrivna i officiella öppna källor, från mitten av 1900-talet med huvudsakligt fokus på de senaste 30 årens säkerhetsstrategier. Avgränsningen. i. tid. är. främst. vald. med. anledning. av. de. anmärkningsvärda. riktningsförändringar som skett inom svensk säkerhetspolitik sedan slutet av 1900-talet tills idag (Dalsjö, 2015:186). Tidsperioden innan, fram till 1990-talet, fungerar som en deskriptiv del för att skapa förståelse om svensk säkerhetspolitiks bakgrund. Undersökningen har ambition att skapa en teoretisk modell, ur statsvetenskaplig grund, avseende strategiska motiv och strategiskt beteende. Undersökningen har inte heltäckande ambition därför analyseras inte teorier som kan anses tillhöra minoriteter i sammanhanget eller teorier där andra delar än det militära maktmedlet huvudsakligen är i fokus, som exempelvis ”alliance shelter theory” (Bailes, Thayer och Thorhallsson, 2016). 1.6. LITTERATURÖVERSIKT. Litteraturöversikten inom ämnet gör gällande att det finns en mängd forskning avseende staters strategiska motiv eller strategiska beteenden. Däremot förefaller det finnas en begränsad mängd litteratur som både belyser småstaters strategiska motiv och strategiskt beteende. Nedan följer en översikt avseende forskningsfronten närliggande denna undersökning. Tidigare forskning grupperas utefter två olika rubriker utifrån forskarnas slutsatser och i det avslutande kapitlet diskuteras tidigare forskning i förhållande till denna undersökning. 1.6.1 Oberoende eller samarbete? Som redan är nämnt visar forskarna Karl Ydén, Joakim Berndtsson och Magnus Petersson (2019) slutsatser på att svensk säkerhetspolitik innehåller en spänning mellan uppfattningen om Sida 8 av 69.
(9) Andreas Nilsson SA MA. 2020-06-26. militär alliansfrihet och opinionsförändringar i motsatt riktning (Ydén, Berndtsson och Petersson, 2019:1). Ydén, Berndtsson och Petersson slutsatser används därför för att diskutera denna kontrast.. Magnus Christiansson (2019) är en annan forskare som bekräftar Ydén, Berndtsson och Petersson (2019) slutsatser utifrån att svensk säkerhetsstrategi innehåller en spänning. Christiansson menar att den svenska säkerhetspolitiska diskursen bör tolkas som ett tvådimensionellt spel mellan solidaritet och suveränitet (Christiansson, 2019:1). Christiansson argumenterar för att svensk säkerhetspolitik, uttryckt i propositionen ”Ett användbart försvar” (Regeringen, 2009a), innehåller både samarbets- och oberoendestrategier (Christiansson, 2019:7-17). Författaren utmanar uppfattningen att det krävs förändringar i den nationella identiteten för varaktiga säkerhetspolitiska förändringar och påstår att genom en bred tolkning av begreppen solidaritet och suveränitet kan förändring uppnås relativt fort (Christiansson, 2019:1).. I samma grupp placeras även Jakob Westbergs (2016) forskning. Westberg har undersökt svenska alliansstrategier utifrån en historisk exposé i svensk säkerhetsstrategi. Författaren menar att Sveriges solidaritetsförklaring utgör en politisk alliansstrategi, ett vägval som redan är beslutad (Westberg, 2016:434). Vidare diskuterar författaren en militär allians mellan Sverige och Finland vilket av allt att döma kan utgöra ett realistiskt framtida strategival (Westberg, 2016:434). Enligt författaren bedriver inte Sverige en militärt alliansfri strategi utan den avvecklades efter Sovjetunionens och Östblockets fall 1989-1991 (Westberg, 2016:440). I förhållande till denna undersökning blir detta resonemang intressant då officiella dokument visar att regeringen åtminstone vill att befolkningen ska tro att Sverige är militärt alliansfria (se exempelvis Regeringen, 2017a:16, Regeringen, 2019h:15). Westbergs slutsats, att Sverige i praktiken inte utövar militär alliansfrihet, diskuteras i förhållande till undersökningens slutsatser. 1.6.2 Strategiska motiv och strategiskt beteende Med den empiriska basen i Arctic Challenge Exercise (ACE) har forskaren Joakim Erma Møller (2019) studerat Norge, Finland och Sveriges förmåga att samarbeta militärt i en framtida kris eller konflikt. Møllers undersökning vilar inte på en vedertagen teori avseende strategiska valmöjligheter för småstater och författaren drar slutsatsen att ländernas iver att samarbeta, genom flygövning ACE, bygger på rädslan att bli isolerad i en framtida kris (Møller, 2019:239). Sida 9 av 69.
(10) Andreas Nilsson SA MA. 2020-06-26. Møllers slutsatser avseende motiv är intressanta i förhållande till denna studie och diskuteras i det avslutande kapitlet.. Håkon Lunde Saxis (2019) undersökning om hur det nordiska försvarssamarbetet Nordefco uppstått, fallit och återuppstått visar på att organisationen numera fungerar som en del av den gemensamma strategin att balansera mot Ryssland (Lunde Saxi, 2019:679). I slutet av undersökningen diskuteras därför organisationens möjlighet att utgöra balanseringsstrategi i en svensk kontext.. Stefan Lundqvist och J.J. Widens (2016) studie av det finsk-svenska militära maritima samarbete visar på en del intressanta teoretiska aspekter som även har bäring mot denna studie. Lundqvist och Widens undersökning fokuserar på motiv, utmaningar och vilka framtidsutsikter samarbetet har. Författarna menar att motiven till samarbetet förklaras i det författarna kallar neofunktionalism. Begreppet tillhör den liberala skolan och kompletterar den strukturella realismen (Lundqvist och Widen, 2016:349f). Neofunktionalismens nyckelfunktion, enligt författarna, är att integrering inom ett område bidrar till ett tryck att integrera i sammanhängande områden likt en ”spillover-effekt” vilket i sin tur inte kan kontrolleras på en nationell nivå (Lundqvist och Widen, 2016:350 jmf Westberg 2015a:94). Vidare menar författarna att de båda ländernas motiv och intresse, enligt neofunktionalism, utgår från försvarsanslagsnedskärningar med en risk att förlora kritiska kapaciteter. Dynamiken utgörs av att ett lovande maritimt samarbete ger en ”spillover” effekt genom en önskan om övergripande försvarssamarbete (Lundqvist och Widen, 2016:357). Båda länderna har ett behov av att balansera mot en växande motståndare vilket utgör grundfaktorn i dynamiken (Lundqvist och Widen, 2016:357). Neofunktionalismens förklaringskraft diskuteras i syfte att belysa alternativa förklaringsmodeller avseende strategiska motiv och strategiskt beteende.. Robert Dalsjö (2014) undersöker den dolda rationaliteten bakom neutralitetspolitiken under kalla kriget. Enligt författaren var både politiker och militärer medvetna om att vid ett eventuellt storskaligt krig, under kalla kriget, skulle även neutrala Sverige bli indraget. Den dolda rationaliteten menar Dalsjö låg i att Sveriges neutralitet skulle fördröja inträdet i kriget tills efter stormakterna förbrukat sina kärnvapenresurser (Dalsjö, 2014:193f). Även fast Dalsjös analysperiod ligger utanför denna studie är slutsatserna intressanta. Neutralitetsbegreppet har en dragningskraft mot isoleringsbeteende, men enligt Dalsjö var det dolda motivet att förhindra Sida 10 av 69.
(11) Andreas Nilsson SA MA. 2020-06-26. inblandning tills kulmination nåtts avseende kärnvapen, vilket i så fall antyder ett distanseringsbeteende.. Nina Græger (2018) menar i sin undersökning avseende nordiskt försvarssamarbete att för Norges del är samarbetet att betrakta som ”nice to have” (Græger, 2018:372). Författaren bygger argumentationen utifrån Norges kulturella identitet, den transatlantiska länken och Nato medlemskapet. Vidare menar Græger att Sveriges och Finlands närmande till Nato visserligen medfört att det nordiska samarbetet blivit mera attraktivt men som sagt inte nödvändigt för att uppnå säkerhet (Græger, 2018:372). I förhållande till denna studie är detta intressant eftersom en av Sveriges närmaste grannar tillämpar ett alternativt beteende och hur detta beteende påverkar andra typer av samarbeten.. Mike Winnerstig (2014) genomför en nutidsanalys avseende det nordiska försvarssamarbetet då han utgår från att beskriva hur det ser ut i dagsläget år 2014. Mera viktigt för denna studie är Winnerstigs andra del av undersökningen som beskriver differensen mellan Sveriges och Finlands approach till Nato. Winnerstig menar att på grund av förändringar inom svensk säkerhets- och försvarspolitik har frågan om ett svenskt medlemskap i Nato aldrig varit närmare. I Finland, å andra sidan, fortsätter regeringen med den fasta övertygelsen att ett Finskt medlemskap i Nato, just nu [år 2014], kan anses högst osannolikt. (Winnerstig, 2014:172). Undersökningens resultat är intressant i eftersom uppfattningen avseende framtida alliansstrategier skiljer sig fundamentalt åt i två småstater som dessutom är grannländer, vilket diskuteras i avslutande diskussion. 1.6.3 Sammanfattning litteraturöversikt Litteraturöversikten ovan visar att svenskt strategiskt beteende innehåller en spänning mellan oberoende- och samarbetsstrategi. De tre artiklarna presenterade inom kategorin har en gemensam röd tråd men innehåller skilda slutsatser. De andra sex artiklarna visar på olika förklaringsmodeller avseende strategiska motiv och strategiskt beteende. Gemensamt för samtliga artiklar, förutom Lundqvist och Widen (2016), är att antingen har motiv eller beteende analyseras, inte motiv och beteende. Detta stärker syftet med uppsatsen då undersökningen omfattar båda begreppen. Lundqvist och Widens neofunktionalistiska utgångspunkt blir särskilt viktig då deras forskning omfattar både motiv och beteende och används därför som en alternativ förklaring.. Sida 11 av 69.
(12) Andreas Nilsson SA MA 1.7. 2020-06-26. UPPSATSENS FORSKNINGSBIDRAG. Undersökningens syfte anknyter främst till den inomvetenskapliga diskussionen eftersom teorier jämförs och värderas mot ett samhälleligt fenomen i syfte att utveckla teoribildningen. Som redan är nämnt återfinns det begränsad forskning som belyser både motiv och beteende vilket också stödjer den inomvetenskapliga relevansen (Esaiasson et al., 2014:31). Undersökningen innehar ett samhälleligt värde då del av fokus riktas mot Sveriges tillämpning av både oberoende- och beroendestrategi. Detta tillsammans gör att undersökningen innehar en tyngdpunkt på den inomvetenskapliga diskussionen men torde vara av intresse i den rådande samhällsdebatten avseende alliansstrategier, särskilt för en alliansfri stat. 1.8. DISPOSITION. Kapitel ett har omfattat problem, syfte och frågeställning där uppsatsens huvudsakliga fokusområde redovisats avhandla den svenska säkerhetsstrategins motiv och beteende i jämförelse mot statsvetenskapliga teorier. Centrala begrepp så som småstater, strategi samt alliansfrihet, allians- och samarbetsstrategier har av författaren definierats utifrån tidigare forskning inom ämnet vilka ligger till grund för författarens synsätt. Författarens översikt avseende tidigare forskning visar på bristen av studier där både militärt alliansfria staters motiv och beteende analyseras. Kapitel två redovisar den övergripande forskningsdesignen där huvudsakligt fokus är uppsatsens operationalisering. Kapitel tre, fyra och fem avhandlar de tre forskningsfrågorna och undersökningens resultat redovisas och diskuteras i avslutande kapitel sex.. Sida 12 av 69.
(13) Andreas Nilsson SA MA. 2 2.1. 2020-06-26. FORSKNINGSDESIGN TEORI. En av uppsatsens delfrågor är att analysera tidigare forsknings teoribildning avseende alliansoch samarbetsstrategier för att senare jämföra detta mot ett fall. Detta gör att teorin innehar en central position i uppsatsens design och djupanalyseras i kapitel tre. Följande avsnitt redovisar undersökningens teoretiska grund.. Ole Elgström (2000) utvecklade en teoretisk modell för alliansfria småstaters strategiska val i sin bok Images and strategies for autonomy (Elgström, 2000:31). Modellen redovisas i figur ett nedan och utgör grundläggande teori för denna studie. Det faktum att Elgström valt en militärt alliansfri stat som fall gör att Elgströms modell erhåller en central utgångspunkt.. Figur 1 Ole Elgströms modell bearbetad av författaren (Elgström, 2000:31).. Modellen som presenteras av Elgström omfattar fem huvudsakliga strategiska beteenden för en alliansfri småstat. Eftergiftsstrategi som en del av triumfvagnsstrategi, uppvaktningsstrategi som en del av ”balance of power” samt två former av avståndstagande strategier, distansering och isolering. Relativt unikt inom forskningen, menar Elgström, dessutom att begreppet balansering är ett strategiskt beteende med syftet, för småstater, att upprätthålla oberoende och Sida 13 av 69.
(14) Andreas Nilsson SA MA. 2020-06-26. undvika stormakternas intresseområde (Elgström, 2000:41,51). Elgströms modell omhändertar inte strategiska motiv men i hans undersökning diskuterar Elgström olika motiv för strategiska val (Elgström, 2000:34ff). Oberoende, risken att bli övergiven och risken att bli indragen är enligt Elgström (2000:34) tre i sig starka motiv till alliansfria småstaters strategiska beteenden.. Elgström är inte den ensamrådande teoribildaren inom internationella studier och därför utgörs den teoretiska grunden av flertalet ofta citerade forskare. Tidigare forskning visar att undersökningarnas olika forskningstraditioner har inverkan på det resultat forskaren redovisar. Exempelvis står realismens fokus på statscenterism och självhjälp (Dunne & Schmidt 2001:155) i direkt kontrast till liberalismens fokus på individens frihet och samarbete mellan stater (Engelbrekt, 2015:21). Detta till trots menar författaren till denna uppsats att de olika forskningstraditionerna är möjliga att samla i en gemensam modell. Därför har olika teorier analyserats oberoende av forskarens syn på kunskap och syn på världen.. Begreppen balansstrategi [balance of power] och triumfvagnsstrategi [bandwagoning] är två olika strategiska beteenden som förefaller återkomma inom litteraturen. Båda begreppen är samarbetsstrategier men skiljer sig genom att det första handlar om att alliera sig med en vänligt sinnad stat och det senare med en aggressiv stat (Liska, 1962:12; Waltz, 2010 [1979]:126f). Andra forskare, exempelvis Stephen Walt i sin bok, The Origins of Alliances (1987), har vidareutvecklat de båda begreppen vilka analyseras i kapitel tre. Vidare visar tidigare forskning att en stat som tillämpar olika beteenden vid samma tillfälle kan anses tillämpa en riskspridningsstrategi [hedging] (Edström, Gyllensporre och Westberg, 2019:38).. Teoribeskrivningen i ovan avsnitt visar på sex huvudsakliga strategiska beteenden; balansering, triumfvagns-, isolerings-, distansering-, balans- och riskspridningsstrategi. Dessa beteenden analyseras i detalj i kapitel tre.. Elgström redovisade tre olika motiv till strategiskt beteende; oberoende, rädsla att bli lämnad och rädsla att bli indragen vilket kan anses tillhöra den rationalistiska skolan (Elgström, 2000:34). I litteraturen återfinns andra motiv utifrån andra forskartraditioner som maktmaximering,. realistiska. skolan. (Dunne. och. Schmidt,. 2001:155). och. möjlighetsmaximering, den liberala skolan (Engelbrekt, 2015:21). Även normer, identitet och idéer kan utgöra strategiska motiv vilka i sin tur härleds från den konstruktivistiska skolan Sida 14 av 69.
(15) Andreas Nilsson SA MA. 2020-06-26. (Neumann och Gstöhl, 2006:15f). Detta gör att strategiska motiv kan sammanfattas till sex olika huvudsakliga motiv grupperade utifrån forskartradition, illustrerade i figur två och analyseras i detalj i kapitel tre.. Figur 2 Sammanfattning strategiska motiv.. 2.2. METOD. 2.2.1 Metodologiska utgångspunkter Detta är en empirisk undersökning som i huvudsak söker förklaringsfaktorer genom att komplettera tidigare forsknings teoribildning inom ämnet (Esaiasson et al., 2017:89,112). Teorin har en central roll i undersökningens metodologi och därför kan undersökningens metodologi anses utgå från en deduktiv analysstrategi (Lind, 2014:96). Distinktionen mellan teoriprövande och teoriutvecklande studier beskrivs i Metodpraktikan (Esaiasson et al., 2017) utifrån om teorin finns beskriven i tidigare forskning eller om teorin utvecklas i och med uppsatsen (Esaiasson et al., 2017:89). Undersökning utgår, som tidigare nämnt, utifrån befintlig teori. Med hjälp av tidigare forskning redovisar författaren en teoretisk modell som utgör teoretiskt ramverk avseende förklaringsfaktorer. Modellen utgör analysverktyg mot det empiriska materialet och modellens förklaringskraft prövas på det studerade fenomenet. Detta gör att undersökningen främst är teoriutvecklande.. Forskarna Alyson Bailes, Bradley Thayer och Baldur Thorhallsson (2016) vill i sin forskning visa på att traditionella teorier om allianser inte fångar småstatens komplexitet avseende alliansbildning. I deras artikel används traditionella teorier som grund för att utveckla en alternativ modell som senare prövas mot olika fall (Bailes, Thayer och Thorhallsson, 2016:1021). Detta exempel på användandet av teorier i en teoriutvecklande undersökning speglar även denna undersökning. Esaiasson et al., (2017) menar dock att idén om renodlade teoriutvecklande studier endast är en chimär, forskaren har alltid någon typ av förförståelse om var förklaringsfaktorer går att finna (Esaiasson et al., 2017:112). I detta fall utgår förförståelsen i form av tidigare forsknings teoribildning inom ämnet. Uppsatsens ambition är att redovisa kompletterande faktorer (Esaiasson et al., 2017:113; George och Bennett, 2005:111) som teoretiskt förklarar militärt alliansfria småstaters strategiska motiv och strategiskt beteende. Sida 15 av 69.
(16) Andreas Nilsson SA MA. 2020-06-26. Detta resonemang understöds också av forskaren Robert Yin (2006) som menar att framtagandet av ett teoretiskt ramverk är avgörande i fallstudier som har prövande eller utvecklande ambition (Yin, 2009:60). George och Bennett (2005) menar att teoriutveckling genom fallstudie ska särskiljas från deduktiv framtagning av teorier. Den deduktiva metoden kan bidra till att skapa nya teorier eller skapa alternativa förklaringar inom ett visst fenomen. Fallstudien kan pröva deduktiva teorier och därmed föreslå nya variabler som förklarar fenomenet (George och Bennett, 2005:111). Uppsatsen kommer utveckla ett teoretiskt ramverk utifrån deduktiv metod vilken senare prövas mot fallstudien och utgår därför från George och Bennetts resonemang avseende fallstudier.. De tre olika forskningsfrågorna, som leder till uppsatsens huvudsakliga syfte, har olika karaktär och angrips därmed med olika metodologi. Efterföljande avsnitt avhandlar undersökningens operationalisering, uppdelat inom de olika delfrågorna. 2.2.2 Operationalisering Undersökningen huvudsakliga operationalisering utgår från att jämföra olika teorier kring allians- och samarbetsstrategier mot ett specifikt fall. Detta åskådliggörs enligt figur tre nedan.. Figur 3 Huvudsaklig operationalisering.. Figur tre ger endast en överblick av tillvägagångssättet i undersökningen och för ytterligare konkretisering beskrivs delfrågornas olika karaktär och därmed olika angreppssätt, samt indikatorer för analys, i efterföljande avsnitt. Delfråga 1. Hur beskrivs olika teorier angående småstaters allians- och samarbetsstrategier inom forskning kring internationella relationer? Undersökningens första delfråga syftar till redovisa en sammanfattad bild avseende forskningsläget angående småstaters allians- och samarbetsstrategier utifrån perspektiven motiv och beteende. Den första delen av frågan handlar om att samla kvalitativ empiri avseende forskningstraditioner och forskningsläget. I den andra delen presenterar författaren ett teoretiskt Sida 16 av 69.
(17) Andreas Nilsson SA MA. 2020-06-26. ramverk avseende allians- och samarbetssval utifrån perspektiven strategiska motiv och strategiskt beteende.. Figur 4 Operationalisering avseende delfråga ett.. Metoden i delfråga ett utgörs av kvalitativ textanalys där syftet är att kritiskt granska både den tidlösa och aktuella forskningen inom området och därefter presentera en teoretisk ram avseende småstaters allians- och samarbetsval (Esaiasson et al., 2017:212f). Källmaterial i delfråga ett utgörs i huvudsak av ofta citerade läroböcker, forskning och avhandlingar inom internationella relationer där särskilt fokus är allians- och samarbetsstrategier. Forskning som representeras av artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter har genomgått vetenskaplig kvalitetsgranskning enligt ”peer reviewed”. Urvalet av källmaterial kan efterlikna det Esaiasson et al. (2017) kallar snöbollsurval. Analysenheterna, det vill säga olika teoretiska tolkningar i detta fall, hjälper författaren att finna andra enheter som kan nyttjas för att hitta ytterligare enheter och så vidare (Esaiasson et al. 2017:190). Snöbollsurvalet fungerar dessutom som en indikator. på. teoriernas. popularitet.. Ofta. förekommande. teoribildningar. och. forskningstraditioner har företräde gentemot sällan förekommande teorier och traditioner. Delfråga 2. Hur och varför tillämpas militära samarbetskoncept i Sverige? Undersökningens andra delfråga syftar till att redovisa del av de bi-, tri-, och mulitlaterala militära samarbeten som utförts och utförs mellan Sverige och andra stater samt organisationer. Delfrågan innehar en renodlad deskriptiv karaktär (Esaiasson et al., 2017:37). Metodologiskt tillvägagångssätt har därför varit att svara på frågorna; vilka militära samarbetsprojekt har Sida 17 av 69.
(18) Andreas Nilsson SA MA. 2020-06-26. Sverige tillämpat/ar, vilka länder ingår, hur genomförs samarbetet, när genomförs samarbetet, när började samarbetet, hur beskrivs konceptet från statsmakten?. Figur 5 Operationalisering av delfråga två.. Metoden i delfråga två utgörs främst av kvalitativ textanalys där syftet är att systematisera och redovisa en logisk ordning avseende Sveriges militära samarbeten (Esaiasson et al., 2017:213). Källmaterialet utgjordes främst av öppna källor som exempelvis regeringsbeslut, regeringsinriktningar, regeringsförklaringar, rapporter, forskningsartiklar inom ämnet samt två intervjuer. De två intervjuerna syftade till att dels öka författarens kunskapsnivå inom ämnet, dels fånga information som inte går att finna i textkällor. Detta gjorde att intervjuerna genomfördes enligt det David och Sutton (2016) benämner ostrukturerad struktur med ostandardiserade frågor (David och Sutton, 2016:114). Personerna som intervjuades är valda ur ett informantperspektiv eftersom personerna i fråga inte varit fokus, utan deras kunskap inom området (Esaiasson et al., 2017:239). Intervjuerna genomfördes både via telefon och vid personligt möte och innehållet spelades in samt transkriberades. Delfråga 3. Hur tillämpas teorier om allians- och samarbetsstrategi i en militärt alliansfri stat? Själva essensen av undersökningen presenteras i delfråga tre där en analys avseende tillämpningen av teorier om allians- och samarbetsstrategi i en militärt alliansfri stat redovisas. Detta genomfördes genom en jämförelse avseende den teoretiska modellen framtagen i delfråga ett samt fallstudien redovisad i delfråga två, vilket illustreras i figur sex. Delfrågan utgår från de två olika perspektiven, strategiska motiv och strategiskt beteende. Delfrågan syftar dessutom att pröva ett teoretiskt ramverk på en militärt alliansfri stat och utveckla teoribildningen genom den av författaren formulerade modellen.. Sida 18 av 69.
(19) Andreas Nilsson SA MA. 2020-06-26. Figur 6 Operationalisering delfråga tre.. Sammanfattningsvis visar ovan beskrivning att undersökningen utvecklar en teoretisk modell som är framtagen utifrån tidigare forskning. Modellen nyttjas som analysverktyg mot det empiriska materialet, svenska militära samarbeten, och modellens tillförlitlighet prövas. 2.2.3 Val av analysenheter. Esaiasson et al. (2017) menar att för att kunna dra slutsatser om orsaker och verkan krävs jämförelser och för jämförelser krävs minst två analysenheter. Uppsatsen utgår från en kontext, det vill säga Sveriges militära samarbeten och tidsperioden omfattar åren 1990 till 2020. Detta gör att analysenheter utgörs av tidsbundna strategiska val. I Sverige redovisas säkerhetspolitiska inriktningar i den ”Nationella Säkerhetsstrategin” (Regeringen, 2017a) och militärstrategiska. beslut. i. regeringens. försvarspolitiska. propositioner,. även. kallat. Försvarsbeslut. Huvudsakliga analysenheter är därför Sveriges försvarsbeslut med början på Regeringens proposition ”Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93” (Regeringen, 1992) till regeringens proposition 2015/15:109 ”Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016-2020” (Regeringen, 2015a). Även andra beslut, utredningar och rapporter som inte omfattas av försvarsbesluten ovan ingår som analysenheter då dessa kan anses vara av vikt avseende svenskt strategiskt beteende och motiv. 2.2.4 Fallstudie och val av ”fall”. Designen i uppsatsen utgår utifrån varför militärt alliansfri småstater tillämpar ett visst strategiskt beteende och hur detta beteende yttrar sig jämfört med teorier kring internationella relationer. Enligt Robert Yin (2009) är just dessa, hur och varför, frågor särskilt lämpade för en fallstudiedesign, eftersom dessa frågor strävar efter förståelse istället för förklaring (Yin, 2009:29f). Sida 19 av 69.
(20) Andreas Nilsson SA MA. 2020-06-26. Esaiasson et al. (2017) menar att skillnaden mellan en jämförande studie och en fallstudie är liten, det som skiljer studierna åt är kontexten. I en fallstudie är kontexten densamma men analysenheterna olika, i en jämförande studie skiljer sig kontexten åt men analysenheterna kan vara lika (Esaiasson et al., 2017:109). Undersökningen fokuserar på en kontext med olika analysenheter vilket ytterligare stärker argumentationen för att välja fallstudiedesign.. Utifrån Yins (2009) argumentation om varför forskaren ska välja en en-fallstudie eller flerfallstudie är uppsatsen konstruerad utifrån en en-fallstudie. Yin menar att det finns olika logiska förklaringar varför forskaren ska välja en-fallstudiedesign. Först och främst väljs en-fallstudie om fallet kan pröva det teoretiska ramverket vilket överensstämmer med uppsatsens operationalisering. För det andra kan Sveriges militärt alliansfria strategi anses tillhöra en minoritet i Europa, vilket gör fallet unikt vilket i sin tur stärker argumentationen för enfallstudie. För det tredje är valet av analysenheter, tidsbundna beslut, något som talar för en enfallstudie eftersom det kan finnas en utmaning att finna empiri i en fler fallstudie där analysenheter är bundna i tid (Yin, 2009:74ff).. Givetvis innehåller en fallstudie, särskilt en-fallstudie, en del nackdelar jämfört mot annan design. George och Bennett (2005) menar att fallstudieforskaren kan hamna i det forskarna kallar ”Case selection bias”. Med begreppet menas att forskaren väljer fall partiskt för att understödja eller falsifiera exempelvis ett teoretiskt ramverk (George och Bennett, 2005:22f). Undersökningens val av fall utgår från fallets unicitet därför minimeras risken av beskrivet bias. Fallstudier har problem med att fånga hur mycket en specifik variabel påverkade fenomenet, däremot är fallstudiers styrka att fastställa om variabeln påverkat fenomenet (George och Bennett, 2005:25). Undersökningens syfte är inte att fastställa hur mycket utan undersöka utifrån hur och varför frågor.. En-fallstudiedesign är därför valt enligt ovan argument och det specifika fallet Sverige är vald utifrån argument vilket bygger på Keohanes (2006 [1969]:60) resonemang kring klassificering av stater beskriven i avsnitt 1.5.1. Utifrån George och Bennetts (2005) resonemang kan man påstå att fallstudien är ett ”fall av” småstaters militära allians- och samarbetsstrategier (George och Bennett, 2005:17f).. Sida 20 av 69.
(21) Andreas Nilsson SA MA. 2020-06-26. 2.2.5 Källkritik, validitet och reliabilitet. Följande avsnitt diskuterar källmaterialet, i både forskningsfråga ett och två, utifrån Esaiasson et al. (2017) och Torsten Thuréns (2013) synsätt avseende källkritik samt undersökningens validitet och reliabilitet utifrån Robert Yin (2009) fallstudiedesign test.. Både Esaiasson el al. och Thurén menar att äkthet, oberoende och tendens är grundläggande principer vid kritik av källmaterial (Esaiasson et al., 2017:291-296; Thurén, 2013:7-8). Thurén menar dessutom att tidssamband utgör en fjärde princip (Thurén, 2013:7, jmf Esaiasson et al., 2017:294 ”Samtidighet”).. I delfråga ett utgörs huvudsakligt källmaterial av läroböcker och artiklar som genomgått vetenskaplig granskning enligt peer review. Dessa källor bedöms inneha en hög äkthet eftersom det kan anses låg vinst i att förfalska denna typ av material. Kriteriet tidsamband bedöms utifrån hur lång tid som passerat efter händelsen. Detta gör att tidssamband som princip vid bedömning av denna typ av källor kan anses mindre avgörande då utvecklade teorier som innehar generaliserbarhet inte behöver vara tidsbundna. Däremot kan denna typ av källor kritiseras för att inneha beroende eftersom forskningen ofta bekräftar andra forskares slutsatser. Denna risk har i uppsatsen förebyggts genom att lyfta fram alternativa teoretiska förklaringar, avseende motiv och beteende. Dessutom har både nutida och tidlös forskning inom området utgjort empirisk grund vilket kan anses stärka oberoende kriteriet. Även fast forskning borde vara fri från tendens och avsiktligt tillrättalagd berättelse om verkligheten så kan vetenskap innehålla medvetna eller omedvetna förvanskningar av verkligheten. Därför granskas även vetenskapliga skrifter på ett kritiskt förhållningssätt genom att jämföra och analysera olika forskares slutsatser inom ämnet.. I delfråga två återfinns en hög tillit till källmaterialets äkthet eftersom huvuddelen av materialet är hämtad från svenska regeringens officiella hemsida. Källmaterialet står för sig själv och utgör i huvudsak primärkällor vilket stärker källornas oberoende. Analysenheterna utgår från tidsbundna strategiska beslut och analyseras utifrån officiella dokument skrivna vid aktuell tidpunkt. Detta gör att tidsambandet mellan källans berättelse och händelsen kan anses trovärdig. Huvudsakligt källmaterial är producerat av sittande regering vars övergripande målsättning rimligtvis bedöms vara återval. Detta gör att det finns ett intresse för regeringen att framställa utförd och planerad politik i bästa dager för allmänheten vilket i sin tur kan medföra Sida 21 av 69.
(22) Andreas Nilsson SA MA. 2020-06-26. tillrättalagd berättelse om verkligheten. Å andra sidan utgör undersökningen inte tolkning av förd politik utan återger den faktiska säkerhetsstrategin som Sverige utövat vilket gör att risken för tendens i källmaterial kan anses av mindre vikt.. I undersökningen som helhet kan författarens bakgrund innehålla tendens. Författaren är officer och dessutom verksam i det studerade landet vilket möjligtvis kan ge frågor om partiskhet och omedveten konfirmeringsbias. Risken att uppsatsen kan anses ta parti för en typ av förklaring har förebyggts genom att belysa alternativ förklaringsmodell. Att omedvetet vara selektiv för att bekräfta den egna uppfattningen har förebyggts genom opponering och kritisk granskning av andra författare.. Yin menar att designen av en fallstudie kan prövas mot fyra olika begrepp; 1) konstruktionsvaliditet, 2) intern validitet, 3) extern validitet och 4) reliabilitet (Yin, 2009:65f).. Konstruktionsvaliditet handlar om att identifiera korrekta mätvärden för fenomenet som ska studeras. Detta genom att nyttja multipla källor för evidens, upprätta en kedja i bevisföringen och låta nyckelinformanter granska utkast till undersökning (Yin, 2009:66f). Mätvärden utgörs av förändringar avseende strategiska motiv och strategiskt beteende utifrån källmaterialet. Å ena sidan kan källmaterialet anses för ensidigt då detta endast belyser den svenska regeringens officiella ståndpunkt avseende säkerhetsstrategi. Källmaterialet kan också anses vara utvald utifrån författarens subjektivitet då urvalet, i huvudsak, begränsats till regeringens officiella handlingar. Blandade metoder, så kallad triangulering, som exempelvis intervjuer och enkäter tillsammans med litteraturstudier skulle rimligen ge en trianguleringseffekt då skrivet material kan jämföras mot vad individer upplever (della Porta och Keating, 2008:34). Å andra sidan kan mätvärden, strategiska beslutspunkter, anses relevanta för att studera strategiska motiv och strategiskt beteende. Detta med anledning av att regeringens officiella ståndpunkter också är den politik som utövas. Även fast undersökningen saknar blandade metoder kan korrekta mätvärden, det vill säga officiella ståndpunkter, utläsas ur de valda källorna.. Enligt Yin handlar intern validitet om hur insamlad data analyseras utifrån frågor som; går det att finna matchande mönster, används en logisk modell och redovisas alternativa förklaringar (Yin 2009:68)? Esaiasson et al. (2017) och Adrienne Héritier (2008) uttrycker sig mera precist kring intern validitet genom deras syn att intern validitet är kvalitén avseende undersökningens Sida 22 av 69.
(23) Andreas Nilsson SA MA. 2020-06-26. slutsatser och att validitet är ett mått på om undersökningen mäter det den påstår att den mäter (Esaiasson et al., 2017:58f; Héritier, 2008:62). Det mått som är avsett att avspegla fenomenet strategiska motiv och strategiskt beteende är de olika tidsbundna besluten som Sverige officiellt deklarerat. Därför kan det anses att den interna validiteten är hög med anledning av att officiella regeringsbeslut kan anses utgöra primärkälla och förväntas återspegla den politik som utförs. Dessutom kan de tidsbundna besluten, tillsammans, visa på tendenser och trender vilket slutligen kan leda till förklaring av fenomenet. Uppsatsen utgår från en logisk modell, teorier jämförs med studerat fenomen, vilket i sig stärker den interna validiteten. För att ytterligare stärka den interna validiteten nyttjas även tidigare forskning inom området för att påvisa en alternativ förklaringsmodell (Yin, 2009:68).. Extern validitet handlar om generaliserbarheten av undersökningens resultat (Yin, 2009:69, Esaiasson et al., 2017:59). Som tidigare nämnt är undersökningen ett fall av småstaters alliansoch samarbetsstrategier. Den empiriska grunden utgår från fallet Sverige och dess säkerhetsstrategi i tidsperioden 1990-2020. Å ena sidan kan undersökningens generaliserbarhet ifrågasättas då slutsatserna från uppsatsen endast omfattar resultatet från ett begränsat urval. Yin (2009) menar däremot att fallstudieforskning bedöms implicit avseende extern validitet, med samma grund som enkätforskning. Detta medför att resultaten från fallstudie inte kan generaliseras mot en bredare abstraktion. Enligt Yin bygger enkätundersökningar på möjligheten till statistisk generalisering, fallstudier och experiment bygger på analytisk generalisering. Detta gör att den externa validiteten inte ska bedömas mot själva fallet, utan möjligheten att generalisera resultaten till en bredare teori (Yin, 2009:69). Uppsatsens ambition är att genom en fallstudie påvisa teoriutvecklande slutsatser vilka i sin tur kan generalisera mot andra fall. Detta gör att undersökningens externa validitet kan anses som hög.. Reliabilitet är undersökningens möjligheter att genomföras av en annan forskare med samma procedurer och komma fram till samma resultat (Yin, 2009:71). Som ovan redovisats följer uppsatsen en röd tråd som med hjälp av operationaliseringen, beskriven i kapitel två, gör det möjligt för en annan forskare att följa. Åtkomst till källmaterial är för annan forskare tillgängligt på internet med undantag för de två intervjuerna. Intervjuerna är genomförda ur ett informantperspektiv vilket gör det möjligt att återfinna samma data på liknade sätt. Å andra sidan kan undersökningens källmaterial inleda forskaren att tolka eftersom strategiska motiv inte alltid är explicit uttryckta. Risken kan möjligen försvaga uppsatsens reliabilitet om Sida 23 av 69.
(24) Andreas Nilsson SA MA. 2020-06-26. analysen utgår från det som inte uttryckligen är skrivet av regeringen. Risken att tolka resultat i analysen förebyggs genom att författaren endast återger Sveriges strategiska motiv som uttryckts explicit, implicita motiv har undvikts.. Utifrån Esaiasson et al. (2017) och Torsten Thuréns (2013) synsätt avseende källkritik samt Yin (2009) fallstudiedesign test visar ovan diskussion på att uppsatsens källmaterial, validitet och reliabilitet kan anses vara godtagbar. Källmaterialets eventuella tendens bedöms försumbar eftersom analysen utgår från den faktiska säkerhetspolitik som utövats. Av samma anledning argumenteras kritiken mot uppsatsens konstruktionsvaliditet som försumbar. Risken att inledas i att tolka strategiska motiv undviks genom att författaren endast återger det som regeringen explicit uttryckt i offentliga handlingar vilket i sin tur stärker undersökningens reliabilitet. 2.3. SAMMANFATTNING KAPITEL TVÅ.. Kapitel två har avhandlat uppsatsens teoretiska ingång och hur detta ska användas i uppsatsen. Ole Elgströms modell avseende strategiskt beteende utgör huvudsaklig utgångspunkt för det, av författarens konstruerade, teoretiska ramverket. Kapitlet diskuterar författarens metodologiska utgångspunkter där deduktiv analysstrategi är centralt samt en detaljerad operationalisering på delfrågenivå. Avslutningsvis diskuteras undersökningens källmaterial, validitet och reliabilitet i detalj.. Sida 24 av 69.
(25) Andreas Nilsson SA MA. 3. 2020-06-26. TEORIER KRING SMÅSTATERS ALLIANS- OCH SAMARBETSSTRATEGIER.. 3.1. INLEDNING. Detta kapitel analyserar tidlös och aktuell forskning avseende teorier kring strategiska motiv och strategiskt beteende. Kapitlet inleds med beskrivning av olika forskningstraditioner inom internationella relationer eftersom att forskarens syn på det internationella systemet kan ha betydelse för det resultat som presenteras både avseende motiv och beteende. Vidare beskrivs strategiskt beteende och strategiska motiv utifrån olika forskningstraditioner. Avslutningsvis presenteras en av författaren konstruerad teoretisk modell utifrån tidigare forskning inom ämnet. 3.2. FORSKNINGSTRADITIONER. Vid forskningsöversikten avseende teoribildning i ämnet kan det utläsas fyra huvudsakliga teoretiska perspektiv nämligen; realism, liberalism, rationalism och konstruktivism, vilka var för sig utvecklas nedan. Studier av internationella relationer har en lång historia med exempelvis tänkare som Machiavelli (Jackson, 2001:41) men översikten tar sitt avstamp i Jackson och Sørensens (2010)[1948] argumentation.. Redan 1948 inledde Robert Jackson och Georg Sørensen (2010)[1948], i boken Introduction to international relations, en debatt mellan de realistiska och liberala synsätten avseende internationella relationer. Iver Neumann och Sieglinde Gstöhl (2006) menar dock att realismen var den dominanta teorin fram till 1980-talet då det ersattes av liberala synsätt. Det liberala synsättet kom att dominera de kommande tio åren och på 1990-talet stod debatten främst mellan rationalistiska och konstruktivistiska synsätt. (Neumann och Gstöhl 2006:16). 3.2.1 Realism Realistisk forskningstradition utgår i huvudsak från att internationell politik utgörs av avsaknad av centralmakt och politikens syfte är överlevnad. Tim Dunne och Brian C Schmidt menar att det finns minst fyra olika typer av realism. Strukturell realism I som grundlades i Thukydides studie av det Peloponnesiska kriget 431-404 f. Kr, i boken The Peloponnesian War, där idén utgörs av internationell politik som en evig kamp om makt vilket i sin tur har sina rötter i människans natur (Dunne & Schmidt, 2001:149). En tidig tänkare, Machiavelli, placerar Dunne och Schmidt i historisk eller praktisk realism med anledning av hans syn på politikerns förmåga att anpassa och acceptera förändringar i den politiska makten (Dunne & Schmidt, 2001:149). Sida 25 av 69.
(26) Andreas Nilsson SA MA. 2020-06-26. Kenneth N Waltz menade att stater maximerar sin säkerhet och i ett optimalt förhållande är staterna i ett bipolärt system, vilket gör att Dunne och Schmidt kategoriserar detta till strukturell realism II (även kallad neorealism av andra forskare, se exempelvis Westberg 2015b:47). Till sist menar Dunne och Schmidt att liberal realism, vars förespråkare är exempelvis Thomas Hobbes och Hedely Bull, är en fjärde variant av realism. Förespråkare för liberal realism menar att den internationella anarkin kan dämpas av stater som innehar förmåga att avskräcka andra stater från aggression (Dunne & Schmidt, 2001:149). I forskning inom statsvetenskap kan det finnas en poäng att ytterligare dissekera realismens olika betydelser men för undersökningens syfte avgränsas djupare analys genom att sammanfatta realismens olika formers minsta gemensamma nämnare. Realismens centrala begrepp är statscenterism, överlevnad och självhjälp (Dunne & Schmidt, 2001:155). Staten som begrepp är i realismen i centrum eftersom forskningstraditionen ser på staten som den ensamrådande aktören i världspolitiken. Den huvudsakliga målsättningen för stater är dess överlevnad vilket påverkar all politik. Säkerhet uppnås bäst själv eftersom att systemet inte tar hänsyn till vänskapliga band, förtroende eller heder (Dunne & Schmidt 2001:155). 3.2.2 Liberalism Den liberalistiska ideologin bygger på det centrala argumentet att individer är fria och argumenterar för att politiken är produkter av idéer vilka i sig kan förändras. Detta i sin tur används som argumentation av liberalister; även fast världen inte utgår från liberala värden kan det alltid förändras i framtiden. (Dunne, 2001:163f). Detta gör att liberala synsätt utmärks av en optimistisk människouppfattning, till skillnad mot den realistiska traditionen (Westberg, 2015a:51). Ur säkerhetsstrategiperspektiv kan liberalismen påstås bygga på individuell frihet, fri handel mellan stater och oberoende. Det gemensamma intresset är att maximera statens möjligheter, istället för att maximera statens makt som i tidigare beskriven realism (Engelbrekt, 2015:21). Liberalismen menar att om individer inser att samarbete kan ge en positiv avkastning kommer dessa att samarbeta. Liberalismen kan även förstås utifrån gemensam säkerhet där en världsomfattande ledning styr det internationella samspelet och internationella institutioner utgör grunden för säkerhet (Dunne, 2001:163f). Liberalismen har ett antal olika förgreningar med i sig olika fokusområden (Dunne, 2001:164ff). David Baldwin (1993) identifierade fyra olika variationer av liberalism som influerat studiet av internationella relationer. Enligt Baldwin kan varianterna indelas i kommersiell, republikansk, sociologisk och liberal institutionalism (Lamy, 2001:188). Översikten omhändertar inte samtliga olika varianter av liberala. Sida 26 av 69.
(27) Andreas Nilsson SA MA. 2020-06-26. angreppssätt utan sammanfattar den liberala tanken med individens frihet och samarbete för säkerhet. 3.2.3 Rationalism och konstruktivism Ovan beskrivna forskartraditioner har en lång historia till skillnad mot de rationalistiska och konstruktivistiska utgångspunkterna. Det är först i slutet av 1900-talet som de båda utgångspunkterna blir populära vid småstatsstudier (Neumann och Gstöhl, 2006:15f). Rationalismen utgår från att beslut grundläggs i målsättningen att minimera förluster och samtidigt maximera vinsten samt att människan gör övervägda och rationella avväganden (Ringmar, 1996:2f, 32). Konstruktivismen däremot utgår från normer, idéer och intressen där fokus är att försöka förstå samspel mellan människor (Neumann och Gstöhl, 2006:15f; Ringmar, 1996:3f, 187fff). Likt Jan Ångström och Jan Willem Honing (2012) förenkling av begreppen förhåller sig denna uppsats till att konstruktivisters målsättning är att förstå samband medan rationalister försöker förklara samband (Ångström och Honing 2012:670ff). 3.3. STRATEGISKT BETEENDE. 3.3.1 Bakgrund Inom alliansforskning kan George Liska (1962) anses som en relativt tongivande forskare, vars undersökning i boken Nations in alliance (1962) citeras än idag (se exempelvis Zartman, 2019). Liska utgick från frågan om varför stater allierar sig och grundlade sin undersökning i teorin om balansstrategi [balance of power] och menade att en allians uppstår som motvikt mot någon eller något (Liska, 1962:12). Vidare menade Liska att stater allierar i grunden för att maximera vinsten och dela på ansvar. Allianser uppkommer antingen som komplettering av varandras kapaciteter eller som ett medel att begränsa påverkan från en antagonistisk stat som hotar det egna oberoendet (Liska, 1962:26). 3.3.2 Balansstrategi Eftersom Liska uppvisar en tyngdpunkt avseende balansstrategi leder översikten till balansstrategiteori. Enligt Robert Sullivan (1973) grundlades begreppet balansstrategi redan på 1500-talet av den Italienska filosofen Machiavelli (Sullivan, 1973:269). Sullivan menar att Machiavellis dynamiska teori avseende balansstrategi utgår från en syn att stater är levande organ vars stryka kan växa eller nedgå. När en stats styrka växer avseende makt måste andra stater expandera makten för att inte riskera egen säkerhet och överlevnad (Sullivan, 1973:269). Andra forskare som exempelvis Michael Sheehan (1996) menar att begreppet grundlades vid Sida 27 av 69.
Related documents
Småföretagens motiv till val av bootstrappingsmetoder i förhållande till företagens utvecklingsfaser
Företaget har använt sig av denna metod på grund av brist på kapital, och för att kunna reducera risken att hamna utan likvida medel, även detta gav de större handlingsfrihet.. När
Författaren anser, med viss försiktighet, att studien visar att den makt sjuksköterskan innehar, i egenskap av sin profession och kunskap, genom reflektion och lyhördhet kan
Hence, while control as a theme determines how much information about the world and social structure that characters and readers can both access, the visual content of Shingeki
According to economic theory, a risk-averse agent would choose the safe options more frequent than the risk-neutral agent, while the risk- taking agent would switch to the safe
(2007) kombinerade kontrolluppgifter med kommutativa uppgifter utan tidsbegränsning. Det är svårt att utifrån materialet avgöra om barns fokus ligger på termerna eller summan när
To understand how the employees perceived the strategic process when creating Yoigo 2015, we asked who creates the strategy at Yoigo and complemented that question with three
