PATIENTERS UPPLEVELSER
AV ATT HA ÖVERLEVT ETT
HJÄRTSTOPP
EN LITTERATURSTUDIE
YASMIIN OMAR
ADJA DIOP
Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet 61-90 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Juni 2020
PATIENTERS UPPLEVELSER
AV ATT HA ÖVERLEVT ETT
HJÄRTSTOPP
EN LITTERATURSTUDIE
YASMIIN OMAR
ADJA
DIOP
Omar, Y & Diop,A Patienters upplevelser av att överlevt ett hjärtstopp. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 61-90 högskolepoäng. Malmö̈ Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020.
Bakgrund: Hjärtstopp räknas som den vanligaste dödsorsaken i världen. Varje år drabbas cirka 24 800 personer av akut hjärtinfarkt och 5 800 människor avlider med akut hjärtinfarkt som underliggande eller bidragande dödsorsak i Sverige. För varje minut som går efter ett hjärtstopp minskar chansen att överleva med 10 procent före behandlingen, vilket medför att en snabb påbörjad hjärt- och
lungräddning och hjälp av en hjärtstartare kan öka möjligheten för personen att överleva. Att överleva ett hjärtstopp kan påverka den psykiska, fysiska samt kognitiva hälsan. Omvårdnaden är sjuksköterskans ansvarsområde. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ ansats, baserad på 10 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Studierna kvalitet granskades och analyserades med hjälp av Fribergs (2017) modell. Resultat: Innehållsanalysen visade att patienter som har överlevt hjärtstopp upplevde kroppsliga förändringar, emotionella förändringar och förändringar i det vardagliga livet.Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp väcker tankar och känslor och resulterar i att livssituationen förändras. Den nya livssituationen påverkar patientens vardag och därför är det viktigt att sjuksköterskan fångar upp denna patientgrupp genom att ge kontinuerlig information, vårdande samtal, ge stöd samt ge en så god eftervård som möjligt. Att uppfylla patienternas behov och öka deras känsla av hanterbarhet kan leda till mindre lidande och bidra till en mer positiv livssituation. Ett flertal patienter upplevde att, att få tillräcklig med information och stöd från vårdpersonalen, hade stor betydelse för dem.
Nyckelord: Hjärtstopp, livserfarenheter, patienter, upplevelser och överlevnad
PATIENTS EXPERIENCES OF
SURVIVING CARDIAC ARREST
A LITERATURE REVIEW
ADJA DIOP
YASMIIN OMAR
Omar, Y & Diop, A. Patients experiences of surviving cardiac arrest. A literature review. Degree project, 61-90 credits points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Care Science, 2020.
Background Cardiac arrest is considered the most common cause of death in the world. Each year, approximately 24,800 people suffer from acute myocardial infarction and 5,800 people die of acute myocardial infarction as the underlying or contributing cause of death in Sweden. For every minute following a cardiac arrest, the chance of survival is reduced by 10 percent before treatment, which means that a rapid onset of heart and lung rescue and the help of a cardiac starter can increase the chance for the person to survive. Surviving a heart failure may affect mental, physical as well as cognitive health. Nursing is the nurse's area of responsibility. Aim: The purpose of the literature study was to compile patients' experiences of surviving a cardiac arrest. Method: The literature study was conducted with a qualitative approach, based on 10 scientific articles that were searched in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. The quality studies were reviewed and analyzed via Friberg's (2017) model. Results: The content analysis showed that patients who have survived cardiac arrest experienced physical changes, emotional changes and changes in everyday life. Conclusion: Surviving a cardiac- arrest awakens thoughts and feelings and results in a lifechanging situation. The new life- situation affects the patient's everyday life. By meeting the patient's needs and increasing their sense of manageability, this can lead to less suffering and contribute to a more positive life situation. A number of patients experienced that getting enough information and support from the healthcare staff was of great importance to them.
Keywords: Cardiac arrest, experiences, life experiences, patients, survival.
INLEDNING ... 4
BAKGRUND ... 5
Hjärtstopp ... 5
Orsaker till hjärtstopp ... 6
Vård och behandling efter hjärtstopp ... 6
PROBLEMFORMULERING ... 8 Design ... 8 Inklusionskriterier ... 9 Databassökning ... 9 RESULTAT ... 11 Kroppsliga förändringar ... 12 Smärta ... 13 Emotionella förändringar ... 14 Växlande känslor ... 14
Rädsla och osäkerhet ... 14
Upplevelse av det nya livet ... 15
Kontinuitet i vården ... 15
Behov information ... 16
DISKUSSION ... 17
Resultatdiskussion ... 21
FÖRSLAGTILLFÖRBÄTTRINGSARBETEOCH KVALITETSUTVECKLING ... 24 REFERENSER ... 1 BILAGA 2, ARTIKELMATRIS ... 1
INLEDNING
Ett hjärtstopp är en traumatisk händelse som har en hög dödlighet och där varje minut vid hjärt- och lungräddning har avgörande betydelse. I litteraturstudien beskrivs patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Ett hjärtstopp är
något sjuksköterskor dagligen kan konfronteras med i sitt yrke. Sjuksköterskan ska arbeta efter evidens och tillgodose behov som kommer till följd av
hjärtstoppet, vilket skulle kunna bidra till en effektivare vård. Hjärtstopp kan drabba vem som helst och ske överallt. Därför förväntas av sjuksköterskor ett professionellt bemötande till patienter som överlevt ett hjärtstopp samt ge god vård. I denna litteraturstudie görs således en sammanställning av patienters upplevelser efter ett hjärtstopp för att bidra till ett evidensbaserat
omhändertagande av patienter som överlevt ett hjärtstopp. Författarna har tidigare jobbat med patienter som har överlevt ett hjärtstopp och därför ligger det valda ämnesområde till grund för ett gemensamt intresse att fördjupa kunskaperna i omvårdnaden av dessa patienter. Att överleva ett hjärtstopp kan leda till psykiska och fysiska besvär samt påverka patientens kognitiva förmåga. Denna
litteraturstudie belyser förståelsen för patientens upplevelser och vill mer effektivt stödja patienten i hens nya livssituation.
BAKGRUND
I detta avsnitt presenteras fakta om hjärtstopp såsom förekomst, orsak, vård och behandling av hjärtstopp samt sjuksköterskans ansvarsområde. Överlevnaden i Sverige har ökat både inom och utanför sjukhus sedan Hjärt-lungräddningen startades år 1990. (Enligt Svenska Hjärt-Lungräddnings-kvalitetsregister för hur många människoliv som räddades årligen. Hjärtstopp på sjukhus ökade från 25,8% till 34,5% mellan år 2009 och 2018. För hjärtstopp utanför sjukhus noteras att överlevnaden ökade från 4,4 % till 11,3% mellan år 2000 och 2017. År 2017 uppgick antal framgångsrika återupplivningsförsök till totalt 1436 och år 2018 till totalt 1482 framgångsrika återupplivningsförsök (Hjärt-och lungfonden 2020).
Enligt Socialstyrelsen (2019) drabbas varje år cirka 24 800 personer av akut hjärtinfarkt och 5 800 människor avlider med akut hjärtinfarkt som underliggande eller bidragande dödsorsak. Socialstyrelsen påpekar att antalet fall och
dödligheten ökar med stigande ålder. Ett större antal män än kvinnor insjuknar och avlider i hjärninfarkt (a.a.).
Hjärtstopp
Den främsta orsaken hos vuxna till hjärtstopp är ischemisk hjärtsjukdom (70– 80%) som också kallas för hjärtinfarkt. Enligt Persson (2017) svarar hjärtinfarkt för nästan 30 % av alla dödsfall i Sverige. Hjärtstopp räknas som den vanligaste dödsorsaken i världen. För varje minut som går efter ett hjärtstopp minskar chansen att överleva med 10 % innan behandlingen, vilket medför att en snabb påbörjad hjärt- och lungräddning och hjälp av en hjärtstartare kan öka möjligheten för personen att överleva.
Vid hjärtstopp slutar hjärtat att pumpa ut blod i lilla och stora kretsloppet vilket leder till Detta leder till att syretillförseln till kroppens samtliga organ upphör och hjärtats normala rytm upphör (Persson (2017). Det har visats att till och med ett kort hjärtstopp på bara några minuter kan ändra och påverka individen permanent, framförallt minskad kognitiv funktion, känslor och minnen. I en longitudinell studie med överlevare efter hjärtstopp framkom att överlevnad av ett hjärtstopp
inte alltid är utan konsekvenser, särskilt för dem som får en hypoxisk hjärnskada (Verberne m.fl. 2018).
Patienter som drabbats av hjärtstopp har en uppföljning inom 1–3 månader efter utskrivning från sjukhuset. Efter ett hjärtstopp behöver patienten kardiologisk, neurologisk, psykologisk samt psykosocial uppföljning. Vilken uppföljning som är mest aktuell för patienten beror på hjärtstopps orsak. Innan utskrivning från sjukhuset får patienten och närstående muntlig och skriftlig information av sjuksköterskan om hur deras uppföljning planeras. Vid uppföljning görs bland annat en screening av patientens kognitiva och emotionella svårigheter i hens vardag och därefter avgörs om patienten behöver vidare en fortsatt uppföljning. Detta innebär att patienten får vidare kontakt med sjukvården (Svenska riktlinjer 2016).
I en engelsk intervjustudie Haydon m.fl. (2019) uppgav sju patienter som överlevt hjärtstopp hur detta har påverkat deras livskvalitet. Personerna intervjuades genom djupgående samtal under en period av sex månader. Resultatet visade att vissa känner en misstro inför sina kroppar, behov av övervakning samt en känsla av kontrollförlust för sina kroppar. Andra patienter var tacksamma över att de fick en annan chans i livet och uppgav att de nu levde ett mer hälsosamt liv. I stort sett uttryckte alla sju patienter en positiv inställning och en acceptans för deras nya verklighet (a.a.).
Orsaker till hjärtstopp
Enligt Hjärt- och Lungfonden (2017) orsakas hjärtstopp av en hjärtinfarkt som leder till ventrikelflimmer där hjärtats elektriska aktivitet och signaler hamnar i otakt. Detta resulterar i att hjärtat inte kan kontrahera normalt och pumpförmågan blir otillräcklig. Blir hjärtat utan blodförsörjning resulterar det i att hjärtmuskeln blir skadad. Vid hjärtinfarkt är risken för rubbningar i hjärtats rytm stor och kan leda till hjärtstopp om personen inte får behandling. Enligt Persson (2017) är hjärtstopp ofta förknippad med hög dödlighet. Den vanligaste orsaken, förutom hjärtinfarkt, är andningsdysfunktion som leder till hypoxi.Hjärnan är det organ som har störst syrebehov och är därmed också är mest sårbar för syrebrist. Syrebrist har stora konsekvenser på hjärnan och därför kan varje minut utan behandling försämra möjligheten till överlevnad (Geri m.fl. 2017). Wachelder m.fl. (2009) lyfter att prognosen av syrebrist är beroende av patientens ålder samt tiden innan HLR har påbörjats. Enligt Svenska rådet för Hjärt- och lungräddning (2016) kan förutom hjärtinfarkt och andningsdysfunktion, lungemboli, eller överdos av droger vara tillstånd som orsakar hjärtstopp.
Vård och behandling efter hjärtstopp
Enligt Persson (2017) kan ett hjärtstopp utan behandling leda till döden men en snabb insatt behandling kan hjälpa att hjärtat startas och patienten återvänder till livet. De viktigaste behandlingarna för patienter som drabbas av hjärtstopp är hjärt- och lungräddning och defibrillering. En annan behandling kan vara nedkylning. För att minska risken för organskador och för att öka chansen för överlevnad krävs en snabb handling som kallas för kedjan som räddar liv (a.a.).
Effektiv HLR som startar direkt vid hjärtstoppet kan fördubbla chansen för överlevnad. HLR består av bröstkompressioner och inblåsningar. Inblåsningar
sker mun-mot-mun eller med hjälp av en mask. Luft blåses in i personens mun tills bröstkorgen höjer sig. En yttre hjärtmassage sker över nedre tredjedelen av sternum och patienten måste ligga på ett fast underlag till exempel på golvet. Två inblåsningar sker efter 30 bröstkompressioner. Massagen ska ske lugnt men kraftfullt. Inblåsningar och bröstkompressioner möjliggör att andning och cirkulation hålls igång (Persson 2017).
Chansen att överleva efter ett hjärtstopp minskar med 10 % för varje minut som går utan att defibrillatorn används. Defibrilleringsbehandling innebär att en elektrisk chock ges över bröstkorgen med en hjärtstartare (defibrillator). En hjärtstartare har en strömstöt som hjälper hjärtat att få sitt eget elektriska signalsystem att börja fungera igen (Svenska rådet för hjärt- och lungräddning 2016).
Enligt Svenska rådet för hjärt- och lungräddning (2016) innebär
hypotermibehandling att patientens kroppstemperatur sänks till 32–34 grader Celsius och därför behöver patienten ligga kvar på en intensivvårdsavdelning för övervakning. Denna behandling görs för att skydda kroppen mot ytterligare skador på hjärtmuskeln och de neurologiska funktionerna samt att öka
livskvaliteten hos patienter som överlevt ett hjärtstopp. I en studie av Arrich m.fl. (2018) kan terapeutisk hypotermi hämma biosyntes, frisättning och upptag av flera katekolaminer och neurotransmittorer särskilt glutamat och dopamin, vilket förhindrar potentiell vävnadsskada.
Sjuksköterskans ansvarsområde
Svensk sjuksköterskeförenings kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor beskriver att sjuksköterskan har ansvar för omvårdnad med utgångspunkt av de sex kärnkompetenserna. Första kärnkompetensen är personcentrerad vård. Det innebär att patienter och anhöriga får bevara sin
integritet samt ska behandlas och bli sedda som unika människor med individuella behov. Andra kärnkompetensen är att sjuksköterskan ska kunna samverka i team. Samverkan i team innebär att komplettera varandras kompetenser för att
möjliggöra en god och säker vård för patienten. Tredje kärnkompetensen är att sjuksköterskan ska utgå ifrån evidensbaserad vård. Evidensbaserad vård innebär att använda metoder som utgår från evidensbaserad vetenskap samt beprövad erfarenhet. Fjärde kärnkompetensen är säker vård och informatik, vilket innebär att sjuksköterskan ska arbeta på ett patientsäkert sätt för att förebygga vårdskada. Femte kärnkompetensen är förbättringskunskap och kvalitetsutveckling. Med det menas att sjuksköterskan ska förstå hur vårdorganisationer fungerar så att
omvårdnaden kan utvecklas utifrån patienternas behov. Sjätte och sista kärnkompetensen är ledarskap och pedagogik. Vilket innebär det är viktigt att sjuksköterskan ska kunna leda, samordna samt prioritera sitt omvårdnadsarbete. Det är lika viktigt att sjuksköterskan utbildar och handleder annan vårdpersonal (Svensk sjuksköterskeförening 2017).
Enligt hjärt- och lungräddning (2016) ska vårdpersonalen ge information inför hemgång till patienten som överlevt ett hjärtstopp. Denna information innefattar vad som har hänt under vårdtiden och vad som är viktigt att tänka på i framtiden. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) ska sjuksköterskan följa upp
hälsa. Det är viktigt att en kvalificerad sjuksköterska utvecklar omvårdnad baserat på patientens behov (a.a). Sjuksköterskans uppgift är att arbeta utefter
International Council of Nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor. Koden består av fyra huvudområden; främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och att lindra lidande (Svensk Sjuksköterskeförening 2017). Med detta menas att omvårdnaden av en patient som genomgått hjärtstopp behöver därmed också stöttning och information kring förebyggande av sjukdom, men även strategier och behandling för att minska lidande och återställa sin hälsa (a.a).
PROBLEMFORMULERING
Patientens livssituation förändras efter ett hjärtstopp. Därför är det viktigt för både patienter och sjuksköterskor att få en ökad kunskap om vad som kan vänta då patienten skrivs ut från sjukhuset och hur denne sedan kan klara sig i sin vardag. Dessutom ska sjuksköterskan förbereda patienten och ge stöd inför återbesöket. Sjuksköterskans roll i denna situation är att se till att patienter som överlevt ett hjärtstopp känner sig trygga och dessutom kan leva ett normalt liv. Det är
spännande och en stor utmaning att göra en litteraturstudie om hjärtstopp eftersom nyutexaminerade sjuksköterskor kommer träffa denna patientgrupp. Därför är det viktigt att sjuksköterskestudenter skaffar mer kunskap för att hantera och vårda patienter med tidigare hjärtstopp på bästa sätt.
SYFTE
Litteraturstudiens syfte var att sammanställa patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp.
METOD
Detta arbete utfördes som en beskrivande litteraturstudie där redan befintlig forskning om patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp fanns i form av vetenskapligt publicerade artiklar med kvalitativ design. En kartläggning av vetenskapliga artiklar gjordes för att besvara syftet. Den metodologiska modellen för litteraturstudie har datainsamling, dataanalys och urval (Fribergs 2017; Willman m.fl. 2016: Forsberg & Wengström 2016). Metodavsnittet presenterar litteraturstudiens design, plan för examinationsarbetet, kriterier för inklusion, databassökningar, kvalitetsbedömning, urval och analys.
Design
Arbetets utformning är en litteraturstudie som innebär systematisk forskning, granskning och sammanställning av vetenskapliga studier baserade på det valda syftet (Forsberg & Wengström 2016). Litteraturstudien sammanfattar kunskap positionen inom det valda området för att få en översikt över förekommande
forskning och möjliga kunskapsbrister. Studier med kvalitativa vetenskapliga metoder används för att beskriva patienters upplevelser (a.a)
Inklusionskriterier
I denna litteraturstudie är samtliga artiklar granskade enligt Peer review och skrivna på engelska. Artiklarna har kvalitativ design och patientgruppen är vuxna över 18 år. Artiklarna är publicerade mellan 2000 och 2020. Anledningen till begränsningen i tid är att aktuell forskning ska studeras. Artiklarna ska innehålla patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp.
Databassökning
Efter en förberedande litteratursökning och ett formulerat syfte gjordes
artikelsökningar via databaserna CINAHL och PubMed. Eftersom det saknades artiklar som beskriver patientens upplevelse gjordes ytterligare artikelsökning via PsycInfo databas under tidsperioden 2020-03-24 - 2020-04-05. CINAHLs
huvudsakliga fokus är omvårdnadsvetenskap. PsycINFO är också en bred databas som innehåller forskning inom det psykologiska området som fokuserar på omvårdnad, medicin, sociologi och andra närliggande områden (Willman m.fl. 2016). PubMed är den största databasen för vetenskapliga studier med främst fokus på medicin men den innehåller även studier med fokus på omvårdnad och odontologi (a.a.). Med hjälp av Svensk MeSH (Medical Subject Headings) kunde ytterligare synonymer och korrekt engelsk översättning som söktermer användas till databassökningar för att hitta så många artiklar som möjligt inom
intresseområdet (a.a). Databaserna gjorde möjligt för författarna att hitta relevanta studier som besvarar studiens syfte utifrån ett omvårdnadsperspektiv.
Databassökningen börjades med att bygga olika sökblock med hjälp av POR- modellen (Willman m.fl. 2016). POR-modellen användes för att bestämma noggrant de områden författarna var intresserade av genom tydlig identifiering av syftet och strukturering av databassökningarna. POR-modellen som består av en struktur som delar upp undersökningsgrupperna i tre kategorier. P står för
population/undersökningsgrupp, O står för område/fenomen och R står för resultat (se tabell 2) (a.a).
Tabell 2. Struktur av syftets formulering (Willman m.fl. 2016).
Population
Område/fenomen Resultat
Patienter med hjärtstopp Överlevt hjärtstopp
Patienters upplevelser efter hjärtstopp
Varje sökterm söktes separat för att senare bygga sökblock med alla söktermer. Sökstrategin för litteraturstudien startades med sökblock P som stod för
population, i detta fall var patients, inpatients, persons och clients med trunkering (*)På så sätt inkluderades alla söktermer i sökblocket P. I nästa steg gjordes sökning på O som stod för område/ fenomen. Sökblocket O som i detta fall var söktermer heart Arrest, cardiac arrest, asystoles, cardiopulmonary arrest, arrest,
heart diseases och cardiac disease, med trunkering (*). Tredje steg gjordes
sökning på sökblock R som stod för resultat vilket i detta fall var söktermer
experiences, experience, survivor, adverse med trunkering (*). I varje sökblock
kombinera två eller flera söktermer tillsammans i ett sökblock. Operatorn AND användes för att kombinera de olika sökblocken ihop så att sökningen skulle fokusera på ett mer definierat område. Med hjälp av dessa booleska sökoperatörer OR, AND och NOT kunde författarna söka effektivt och få relevanta studier baserade på syftet med litteraturstudien (Willman m.fl. 2016). En översikt av databassökningen presenteras i tabell 2 och hela databassökningsprocessen presenteras i bilaga 1.
Urvalsprocess
Friberg (2017) helikopterperspektiv implementerades för att skapa en helhetsbild över de vetenskapliga artiklarnas abstracts. Perspektivet innebär en förberedande genomgång av artiklarnas rubriker och varefter det görs en genomgång av de abstracts som verkar mest relevanta för studien. Vidare granskades hela texten för att få en uppfattning om ifall artiklarnas innehåll svarade på syftet. Det andra steget i urvalsprocessen, där vissa artiklar sparas och andra väljs bort, som man bedömer inte passar. Totalt 912 artiklar från sökningarna i de tre databaserna, 692 artiklar från PubMed-sökningen, 157 artiklar från sökningen i Psycinfo och 63 artiklar från sökningen i CINAHL (Se nedan i tabell 3) (a.a). Författarna valde totalt 200-titlar som ansågs intressanta med avseende på syfte och läste sedan det relaterade 80 abstraktet. Författarna bestämde att ha 20 artiklar kvar och 60 artiklar uteslöts från studien när det upptäcktes i abstrakt att studierna inte uppfyllde studiens inkluderingskriterier. De 20 artiklar som ansågs intressanta skrevs ut och lästes i fulltext. Av dessa var det 14 artiklar som klarade
relevansbedömningen och uppfyller kraven (se tabell 3). De valda 1 artiklarna lästes noggrant av båda författare och jämförde sedan sina listor med varandra för att komma överens om vilka studier som skulle gå vidare för kvalitetsgranskning. De studier som slutligen valdes till litteraturstudien redovisas i bilaga 2, i en artikelmatris som är inspirerad av (Willman 2016).
Tabell 3: Urvalsprocessens översikt
Databas Datum Antal träffar Antal läst titel Antal granskade abstrakt Antal läste fulltext Pubmed 2020-03- 24 692 692 35 10 CINAHL 2020-03- 26 63 63 20 2 PsycInfo 2020-04- 05 157 157 25 8 Kvalitetsgranskning
De artiklar som ansågs vara relevanta vid läsning av fulltext
kvalitetskontrollerades för att säkerställa om de var trovärdiga och relevanta utifrån syftet med studien Willman (2016) och enligt den valda
kvalitetsbedömningsmallen från SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 2019). Kvalitetsbedömningsmallen heter “Mall för
kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik –
patientupplevelser”. Artiklarna granskades sedan enligt SBU:s mall för att se om syfte med studierna är välformulerade, urvalet är relevant och tydligt beskrivet och om det finns ett resonemang om etiska överväganden. Förutom detta har det
kontrollerats om datainsamling och dataanalys är relevanta och tydligt beskrivna och om resultatet är logiskt och förståeligt (SBU 2019). I enlighet med Willman (2016) gjordes kvalitetsbedömningen individuellt av författarna och deras tolkningar kombinerade därefter. Artiklarna som inte uppfyllde inklusions-kriterierna uteslöts och de återstående artiklarna bedömdes vara av hög eller medelhög kvalitet och ansågs trovärdiga och användes i litteraturstudien (a.a.). Åtta av de tio utvalda artiklarna ansågs ha hög kvalitet. SBU (2019) skriver att exempel på hög kvalitet är att sammanhanget beskrivs tydligt och att frågan är väldefinierad samt att urvalsprocessen, datainsamlingen och analysmetoden är välskrivna. De andra tre artiklarna föll inom ramen för medelhög kvalitet. Anledningen till att de klassades som medelhög eller låg kvalitet bestod b.la. av avsaknad av tydlig datamättnad, bristfällig bakgrund, att den etiska aspekten inte nämndes och otydligt bortfall (a.a.). Kriterierna som används för
kvalitetsgranskningen presenteras i bilaga 3.
Analys
Analysen genomfördes utifrån Fribergs (2017) femstegsmodell. Analysmodellen beskriver den kvalitativa analysen där flera resultat tillsammans bildar ett samlat resultat. I första steget läste författarna de tio valda artiklar flera gånger vilket gav en inblick i artiklarnas innehåll. I steg två läste författarna studieresultatet både individuellt och gemensamt för att få en uppfattning om vad studierna handlade om och sedan identifiera relevanta delar av artiklarna som svarar till det valda syftet. Artiklarna lästes sedan och bearbetades många gånger. Detta genomfördes genom att markera passande delar i texten med överstrykningspennor. I steg tre gjordes sammanfattningar av godkända artiklar i en artikelmatris (Bilaga 2) för att underlätta analysarbetet. I steg fyra jämfördes och diskuterades resultaten från studierna för att identifiera likheter och skillnader. Detta skapade en översikt över resultaten från de tio studierna, vilket gav koder som förmedlar meningen i förhållande till syftet med studien. Därefter identifieras olika teman som sedan indelades i flera subteman. Slutligen i steg fem har analysen beskrivits tydligt och ny text skapats utifrån de analyserade artiklarna (Friberg 2017).
RESULTAT
De tio vetenskapliga studier som ingår hade alla en kvalitativ ansats vilka har granskats och analyserats. Sex artiklar ansågs vara av hög kvalitet och fyra artiklar ansågs vara i medelhög kvalitet. Studierna publicerades mellan årtalen 2009 och 2019. Resultatet baseras på fem studier från Sverige, en vardera från Australien, Island, Nederländerna, Slovenien, Spanien, Sverige och USA. Deltagarnas ålder varierade från 29–99 år och sammanlagt har 90 deltagare studerats varav 75 var män och kvinnor 15. Under analysen framkom tre övergripande huvudteman och nio underteman från de 10 vetenskapliga studierna. De tre formulerade
huvudtemana är: kroppsliga förändringar, emotionella förändringar och
upplevelse av det nya livet. Dessa huvudteman besvarade litteraturstudiens syfte vilket tydliggörs nedan i Figur 1.
Det första huvudtemat var kroppsliga förändringar som har underteman: minnesluckor, smärta och trötthet. Det andra huvudtemat var emotionella förändringar som har underteman: växlande känslor, rädsla och osäkerhet och sociala relationer. Det tredje huvudtemat var upplevelse av det nya livet och de underteman som framkom i den är följande: kontinuitet i vården, behov av information och livet fortsätter.
Kroppsliga förändringar
Huvudtemat kroppsliga förändringar mynnade ut i tre följande underteman: minnesluckor, smärta och trötthet. Huvudtemat resultat redovisas i sex av de tio inkluderande studierna: Bremer m.fl. (2009), Brännström m.fl. (2018), Forslund m.fl. (2017), Ketilsdottir m.fl. 2014, Palacios- Ceñas m.fl. (2011) och Uren & Galdas (2014).
Minnesluckor
Flera studier visade att hjärtstoppet påverkade minnet hos de drabbade personerna (Forslund m.fl. 2017; Ketilsdottir m.fl. 2014; Brännström 2018). Upplevelsen att vakna upp från medvetslöshet beskrev personerna som att de kom helt förvirrade till en annan värld. Det visade sig att personerna kunde få kvarstående förvirring senare i livet (Bremer m.fl. 2009).
Ketilsdottir m.fl. (2014) nämnde att personer i sin studie upplevde svårigheter att känna igen bekanta eller att läsa, vilket tidigare hade varit en självklarhet. Däremot minnesförmågan förbättrades med tiden. Å andra sidan framkom det i Forslunds m.fl. (2017) studie att personer efter hjärtstoppet upplevde
minnesproblematik som förvärvats med tiden. Personerna hade svårigheter att följa med i vad som sades i en konversation och de glömde orden vilket gjorde att de blev irriterade och skämdes. Det försämrade minnet bidrog till att personerna isolerade sig.
Flertal personer som fått hypotermibehandling kom inte ihåg när de blev nedkylda, men några personer hade minne av att vara kall under behandlingen.
Kroppsliga förändringar Emotionella
förändringar Upplevelse av det nya livet
M innesluckor Växlande kän slor
Kontinuitet i vården Smärta Behov av information Rädsla och osäkerhet Trötthet Sociala
relationer Livet fortsätter
Journaler och dagböcker från familjemedlemmar samt sjukvårdspersonal hjälpte personerna att fylla minnesluckan (Brännström m.fl. 2018).
Smärta
Personerna i studierna (Forslund m.fl. 2017; Ketilsdottir m.fl. 2014) rapporterade att smärta och obehag påverkade dem efter hjärtstoppet. Smärtan ledde till
sömnsvårigheter men dessa avtog med tiden. Detta berodde på att HLR (hjärt- och lungräddning) kompressioner orsakade frakturer i bröstkorgen. Smärta som
upplevdes av patienterna kunde härledas till HLR-kompressioner men de hade inte fått information om detta före. Personerna menade vidare att onödig oro angående smärtan hade kunnat undvikas om de hade fått information om HLRkompressionens konsekvenser.
En manlig deltagare beskrev att han önskade få mer information om komplikationer efter HLR- kompressioner för att få en större förståelse om smärtans orsak eftersom bröstsmärtan kunde förväxlas med symtom på
hjärtsjukdom. Ett flertal personer vågade inte göra samma sysslor som de gjorde förr på grund av rädsla att det kunde kännas smärtsamt (Forslunds m.fl. 2017)
Begränsad rörlighet och smärta gjorde att personerna förlitade sig på
vårdpersonalen vilket resulterade i minskad självständighet (Bremer m.fl. 2009; Brännström m.fl. 2018; Ketilsdottir m.fl. 2014). Det framkom liknande resultat i Uren och Galdas (2014) studie där de rapporterades att personer förlorade sin självständighet varefter de blev mer beroende av sina partners för att utföra vardagliga aktiviteter. Detta kunde leda till anspänning i parrelationen.
Trötthet
Kroppsliga förändringar beskrevs främst som sömnproblem, orkeslöshet och trötthet (Forslund m.fl. 2017). Den första tiden efter hjärtstoppet beskrevs som svårast när det gällde bristande energi. Personer uppgav att de var tvungna att kämpa med träning för att återfå energi och att åter komma i form igen (Brännström m.fl. 2018). Det framkom ett liknande resultat i Haydons m.fl. (2017) studie där patienterna upplevde en kroppsförändring efter hjärtstoppet och detta ledde till att de tappade motivationen för att utföra fysiska aktiviteter. Det framkom ett liknande resultat i Palacios-Cenas m.fl. (2011) och Ketilsdottirs m.fl. (2014) studier där de rapporterade hur viktigt det var för männen att behålla sin huvudroll i familjen trots brist på energi.
Ketilsdottir m.fl. (2014) beskrev i sin studie att svår trötthet var en vanlig
upplevelse hos personerna. Dessutom tröttheten som var jobbigast att hantera men även brist på motivation (a.a). Trötthet beskrevs som den faktor som hade störst påverkan på patienternas fysiska välbefinnande. Tröttheten präglade deras liv efter hjärtstoppet, vilket hade en negativ påverkan på patienternas livskvalitet. I
Palacios- Ceñas m.fl. (2011) studie framkom samma resultat där personerna upplevde ett ökat sömnbehov efter hjärtstoppet. En ökad trötthet och svaghet sågs som utmanande för att kunna upprätthålla identiteten, särskilt då patienten
önskade att återfå sitt forna liv. Det framkom ett liknande resultat i Uren och Galdas (2014) studie där det trots upplevelsen av trötthet och svaghet fanns en stark vilja att fortsätta livet som tidigare.
Emotionella förändringar
I huvudtemat emotionella förändringar kom det fram tre underteman. Dessa sammanfattas i följande teman: växlande känslor, rädsla och osäkerhet och sociala relationer. Huvudtemats resultat redovisas i nio av de tio studierna: Andrew m.fl. (2018), Bremer m.fl. (2009), Bremer m.fl. (2018), Brännström m.fl. (2018), Forslund m.fl. (2017), Ketilsdottir m.fl. 2014, Lau m.fl. (2010), Palacios- Ceñas m.fl. (2011) och Uren & Galdas (2014).
Växlande känslor
Forslund m.fl. (2017) ; Uren och Galdas (2014) fann i båda sina studier att en stor andel av patienter som drabbades av ett hjärtstopp upplevde emotionella
svårigheter efteråt. Det framkom liknande resultat i Laus m.fl. (2010) studie där patienterna rapporterade växlande känslor, som en emotionell berg- och dalbana efter hjärtstoppet och pendlade mellan glädje och nedstämdhet.
Ketilsdottir m.fl. (2014), beskrev att patienterna i deras studie kände växlande känslor men de försökte dölja sin ångest och oro för att inte bekymra andra. Patienterna berättade också hur de kände sig obekväma med att prata med
familjemedlemmar om sina känslor och speciellt med vårdpersonal. Å andra sidan framkom det även att patienterna försökte möta de emotionella utmaningarna med humor och sarkasm för att kunna gå vidare med vardagen.
Rädsla och osäkerhet
Bremer m.fl. (2009); Forslund m.fl. (2017); Ketilsdottir m.fl. (2014) och Lau m.fl. (2010) fann i sina samtliga studier att patienternas kroppar påverkades efter hjärtstoppet. Patienterna kände sig osäkra på vad deras kropp kunde klarade av efter händelsen och detta bidrog till begränsningar i den fysiska förmågan (Forslund m.fl. 2017; Ketilsdottir m.fl. 2014). I Bremer m.fl. (2018) studie kom fram till samma resultat och beskrev att patienterna uttryckte en rädsla och osäkerhet efter hjärtstoppet. En del patienter upplevde att vårdpersonalen undvek att prata om händelsen, vilket också ledde till stor osäkerhet.
Bremer m.fl. (2009) och Palacios‐Ceña m.fl. (2011) fann i båda sina studier att patienterna berättade att nära döden-upplevelsen var det som gjorde dem till en annan människa än förr. Patienternas tillvaro präglades av rädsla och osäkerhet, vilket varierade dagligen, men de var ändå tacksamma och glada av det fick fortsätta leva. Ketilsdottir m.fl. (2014) beskrev att osäkerheten gjorde att de patienterna som överlevt hjärtstopp hade med sig sin mobil vart de än gick för att kunna ringa efter hjälp om kroppen svek. De drabbade kontrollerade sitt blodtryck regelbundet för att minska känslan av rädsla och osäkerhet. Patienterna ville gärna få undersökningar och kontroller för att se om hjärtat fungerar som normalt och hade en känsla av trygghet när proverna var utan avvikelser. Kvinnliga patienter som drabbats av hjärtstopp upplevde en osäkerhet inför att få barn. Detta berodde på att de inte hade fått tillräcklig information från vårdpersonalen om det skulle vara utan risker att skaffa barn eller inte. Den osäkerheten ledde till att kvinnliga patienter hade svårigheter att leva normalt och gå vidare i livet (Palacios-Ceña m.fl. 2011).
Sociala relationer
Bremer m.fl. (2009) menade i sin studie att patienterna tyckte att sociala relationer hade en stor betydelse för dem och det var viktigt att ha folk i sin närhet.
Brännström m.fl. (2018) kom fram till samma resultat i sin studie där de närmsta familjemedlemmarna och partnern var en källa till styrka och glädje. I Forslunds m.fl. (2017) och Ketilsdottir m.fl. (2014) studier var familjemedlemmarna oroliga för patienternas skull, vilket gjorde att patienterna till slut valde att inte berätta om vissa symtom för sina familjemedlemmar för att inte göra dem mer oroliga
(Forslund m.fl. 2017). Patienterna upplevde en brist på energi vilket ledde till att de avstod från aktiviteter och undvek sociala sammanhang (a.a).
Ketilsdottir m.fl. (2014) belyste i sin studie att den första månaden efter
hjärtstoppet var tuffast och de kände sig uttråkade och rastlösa. Ett första steg för patienterna till att återfå det tidigare livet var att komma tillbaka till deras arbete och vistas bland människor. Det framkom liknande resultat i Andrew m.fl. (2018) studie där de flesta patienter i studien som arbetade innan hjärtstoppet kunde återgå till sina arbeten sex till tolv månader efter hjärtstoppet.
Patienterna beskrev att de upplevde ett behov av att dela sina erfarenheter i en grupp, där andra patienter delade liknande upplevelser. Däremot hade patienterna i Palacios-Ceñas m.fl. (2011) studie svårigheter att hitta personer med jämförbara erfarenheter. Brännström m.fl. (2018) kom fram till samma resultat, att
patienterna upplevde sjukvårdspersonalens, familjemedlemmarnas och vännernas sällskap som en trygghet. Å andra sidan rapporterades det i Uren och Galdas (2014) studie att personer förlorade sin självständighet varefter de blev mer beroende av sina partners för att utföra vardagliga aktiviteter. Detta kunde bidra till anspänning i parrelationen.
Upplevelse av det nya livet
Huvudkategorin Upplevelse av det nya livet har tre underkategorier: kontinuitet i vården, behov information och livet fortsätter. Huvudrubrikens resultat redovisas i sex av de tio studier: Bremer m.fl. (2009), Brännström m.fl. (2018), Forslund m.fl. (2017), Ketilsdottir m.fl. 2014, Palacios- Ceñas m.fl. (2011) och klint m.fl. (2018).
I huvudtemat upplevelse av det nya livet har tre underteman identifierats: kontinuitet i vården, behov information och livet fortsätter. Huvudtemat resultat redovisas i sex av de tio studier: Bremer m.fl. (2009), Brännström m.fl. (2018), Forslund m.fl. (2017), Ketilsdottir m.fl. 2014, Palacios- Ceñas m.fl. (2011) och klint m.fl. (2018).
Kontinuitet i vården
Ketilsdottir m.fl. (2014) beskrev i sin studie att patienter som blev utskrivna från sjukhuset upplevde osäkerhet och rädsla för att få symtom igen. Dessutom kändes hemkomsten otrygg och osäker eftersom de inte fick stöd från vårdpersonalen längre och behövde klara sig på egen hand. Därför uttryckte patienterna att vägledning från vårdpersonalen kändes viktigt. Patienterna önskade mer stöd från vårdpersonalen efter hemkomsten, till exempel att vårdpersonalen ringer för att fråga hur de mår. Detta skulle öka patientens livskvalitet. Att gå på regelbundna
undersökningar var väldigt viktigt. Detta var för att vara säker på att hjärtat fungerade normalt, vilket ledde till en känsla av trygghet (a.a).
Palacios m.fl. (2011) kom fram i sin studie till att regelbunden kontakt med sjukvårdspersonalen upphörde. Detta resulterade i att patienterna kände sig bortglömda av vårdpersonalen vid sin hemkomst från sjukhuset. Patienterna upplevde en känsla av osäkerhet och var efteråt tvungna att hitta på en anledning för att kunna komma i kontakt med vårdpersonalen igen. Brännström m.fl. (2018) kom fram till ett liknande resultat, där patienter upplevde att kontakten med vårdpersonalen behöver alltid tas på eget initiativ för att få en hälsokontroll. Forslund m.fl. (2017) kom fram till samma resultat, att patienter kände sig
frustrerade när svaret från vårdpersonalen dröjde och de längtade till att återgå till vardagen utan att känna sig oroliga om vad de skulle få reda angående deras hälsotillstånd. Patienterna upplevde att medicinerna som de fick efter händelsen hade en negativ påverkan på kroppen. Det tog tid innan de fick lära sig hur kroppen svarade på behandlingen.
Behov information
Bremer m.fl. (2009) och Klint m.fl. (2018) fann i sina studier att patienterna som genomgått ett hjärtstopp hade en vilja att få en mer individuellt anpassad
intervention som kan anpassas till deras behov och önskemål. Detta var för att förstå deras nya livssituation och nödvändiga framtida livsstilsförändringar.
I en studie av Brännström m.fl. (2018) beskrev patienterna och
familjemedlemmarna att de hade en bra relation med vårdpersonalen. Detta berodde på att de hade fått tillräcklig information. Patienterna kände sig väl omhändertagna och upplevde att sjuksköterskorna hade uppfyllt deras behov.
Klint m.fl. (2018) beskrev att det finns tre olika sätt att lämna information till patienterna. Först var det att patienten skulle få gradvis information, det andra var att det skulle vara säkert att patienten har förstått informationen och det tredje steget var att vårdpersonalen skulle vara tydlig när de lämnade information till patienten. Det framkom att information om patientens hjärtstopp skulle ges stegvis och detta berodde på patientens behov samt möjlighet att ta emot information. Det är viktigt att informationen måste upprepas under
sjukhusvistelsen och efter utskrivningen. Sjukvårdspersonal bör få insikt i patienternas reaktioner och skapa information som är anpassad till den enskilde.
En studie av Forslund m.fl. (2017) visade att det var viktigt för patienterna att få tydlig information om händelsen för att sedan kunna gå vidare med livet.
Patienterna i studien påpekade att smärtor i bröstet som upplevdes resulterade i att de hade fått dålig information av vårdpersonal gällande återupplivningen. Detta bidrog till att patienterna fått ångest avseende bröstsmärtan och förväxlade den med symtom på hjärtsjukdom. Klint m.fl. (2018) kom fram till ett liknande resultat, där vårdpersonalen avgjorde att patienten inte skulle ta emot information som kunde ge lidande. Detta tolkades av patienterna som att vårdpersonalen inte ville berätta allt för dem. Patienterna var frustrerade under samtalet med
vårdpersonalen och var stressade över att inte få tillräcklig information.
Livet fortsätter
Patienter kände en tacksamhet över att ha överlevt ett hjärtstopp och såg
händelsen som en vändpunkt i livet. Patienterna ansåg att det var ett mirakel att de överlevde och det inte var deras tur att dö och att personer befann sig just på rätt plats vid rätt tillfälle för att kunna utföra HLR (Forslund m.fl. 2017; PalaciosCeña m.fl. 2011). Efter acceptans och anpassning till den nya livsfasen såg patienterna fram emot att återfå sitt tidigare liv och sedan önskade de att veta hur de skulle kunna göra för att hålla fortsatt sig friska (Forslund m.fl. 2017). Däremot i Bremers m.fl. (2009) studie uttryckte patienterna att de försökt återgå till arbetet men insåg därefter att de inte orkade prestera fullt ut.
Ketilsdottir m.fl. (2014) nämnde i sin studie att patienterna lärde sig att uppskatta hälsan på ett annat sätt efter hjärtstoppet, trots att första tiden efter hjärtstoppet upplevdes som den svåraste. Patienterna blickade framåt och umgicks mer med familjen därför att de förstod nu vilka människor de ville ha runt omkring sig. Patienterna ansåg att de ville minska stressen i det vardagliga livet fast känslor som otålighet och irritabilitet var vanligt hos dem. En del patienter levde livet på ett lugnare vis och saker kunde göras i en långsammare takt utan stress och de bad om hjälp om det behövde. Detta resulterade i att patienterna var måna om att reducera stressnivån i vardagen.
Ett flertal patienter uttryckte önskan om att kunna utföra sysslor som tidigare i livet. Patienterna var motiverade till en mer hälsosam livsstil (Bremer m.fl. 2009; Forslund m.fl. 2017). Detta för att inte belasta familjen med vardagliga sysslor och det var viktigt för dem att känna sig hel som människa (Forslund m.fl. 2017). Rädslan att drabbas av ett nytt hjärtstopp fanns fortfarande hos patienter. Denna känsla ledde till att de kände sig maktlösa och osäkra inför framtiden. Därefter försökte ett flertal patienter klara av vardagen genom att dölja emotionella utmaningarna med glädje (Ketilsdottir m.fl. 2014). I Bremers m.fl. (2009) studie menades att ett gott liv och mening kunde hittas med hjälp av trygghet, stöd samt omtanke i relationer till människor i omgivningen.
DISKUSSION
Diskussionen innehåller en metoddiskussion och en resultatdiskussion under respektive underrubrik.
Metoddiskussion
Under detta avsnitt diskuteras metoden som har använt i denna litteraturstudie. Anledningen till valet av att göra en litteraturstudie, metodens styrkor och svagheter, samt ändringar och svårigheter under arbetsgången diskuteras.
Design
Författarna bestämde sig att genomföra en systematisk litteraturstudie med
kvalitativ ansats för att kunna besvara studiens syfte på bästa sätt. Anledningen till att författarna valde att göra en litteraturstudie till skillnad från att göra en
empirisk studie var att litteraturstudier gjorts tidigare under utbildningen, dock i mindre utsträckning. En empirisk studie ansågs av författarna som svårare att utföra då arbetsprocessen är något annorlunda jämfört med en litteraturstudie.
Enligt Forsberg & Wengström (2016) består kvalitativa studier av konstruktion och variation i anslutning till ett fenomen, samt inre relationer och
personlighetsdrag. En litteraturstudie görs genom att systematiskt arbeta steg för steg genom att först formulera en tydlig fråga, sedan identifiera och granska
litteratur. Litteraturen bearbetades och relevant forskning analyserades enligt (a.a).
Enligt Willman (2016) sammanställning av resultatet användes 10 studier med kvalitativa artiklar som ansågs besvara litteraturstudiens syfte vilket är patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Styrkor med att göra en kvalitativ litteraturstudie är att den fokuserar på personers upplevelser, erfarenheter, tolkningar och deras subjektiva uppfattning av omvärlden. Författarna var medvetna om att svagheten med en litteraturstudie är att informationen tolkas flera gånger, vilket kan leda till partiskhet. Därför bestämde författarna att läsa alla artiklar på sitt ursprungliga språk individuellt och sen läsa tillsammans för att komma överens om studiens innehåll. Studien fick en bra struktur och detta stärker litteraturstudiens kvalitet eftersom läsaren enklare kan följa studiens uppbyggnad (Willman 2016).
Inklusionskriterier
Inklusionskriterierna valdes för att passa till litteraturstudiens syfte, då syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Avgränsningen av artikelns publicering år gjordes möjlighet att få fram de senaste aktuella forskning mellan 2000 och 2020. Inga avgränsningar gjordes gällande geografi, vilket gav en bredd på studierna då artiklarna som användes i denna studie är från olika länder och med olika populationer.
Val av sökord
Under arbetets gång lades flera synonymer till som ansågs relevanta och det resulterade i att ytterligare sökningar behövdes. Även om sökorden och
sökblocken ansågs fullständiga kan en svaghet i sökningarna vara att det finns få synonymer att använda i sökningarna. En annan svaghet var bristande
språkfärdigheter hos författarna som också kan ha påverkat sökorden och då även resultatet av sökningen.
Databassökning
Tre olika databaser användes för att öka arbetets tillförlitlighet. De databaser som valdes var Pubmed, Cinahl och PsycINFO eftersom de täcker in områdena medicin, omvårdnad och psykologisk forskning, vilket är inom studiens syfte. POR-modellen används enligt Willman (2016) för att skapa ett välformulerat sökblock som avgränsar och specificerar syftet. När sökorden var valda gjordes likvärdiga sökningar på de tre databaserna som gav överlappande resultat vilket visar på att sökningarna var väl formade.
En av svårigheterna i litteratursökningen var att vägledning har skett digitalt med anledning av Covid-19 pandemin. Bibliotekarierna på Malmö Universitet hjälpte författarna digitalt, vilket inte upplevdes vara den optimala hjälpen för författarna. Detta medförde osäkerhet, missnöje, dubbel information från olika håll och ledde till förvirring och författarna förlorade mycket tid på litteratursökningen, mer än tiden som var avsatt. På grund av tidsbristen kunde inte författarna beställa några utvalda artiklar som inte var tillgängliga i fulltext via Malmö Universitet. Detta
kan uttryckas som svaghet eftersom det medförde en ofrivillig begränsning i artikeltillgång. Det innebar att andra artiklar som skulle kunna besvara syftet föll bort och att uppsatsen möjligen inte fått bästa möjliga resultat. Detta problem löstes genom att sökningarna som gjordes gav många träffar, vilket innebar att det fanns flera andra artiklar som var tillgängliga i fulltext. Artiklarna som hittades vid databassökningarna resulterade i ett stort antal studier gjorda på patienter som har överlevt ett hjärtstopp, vilket styrkte valet av litteraturstudie som metod (Willman 2016).
Litteratursökningen presenteras i tabell 2 och bilaga 1, där man ser kombination av sökorden, antal lästa abstrakt, antal lästa artiklar i fulltext och även antal utvalda artiklar, sökschemat och inklusionskriterier. Allt arbete gjordes gemensamt av båda författarna. I syfte att avgränsa litteratursökningen och studien gjordes inklusionskriterier.
Urvalsprocessen
Urvalsprocessen började med att författarna delade upp alla artiklar från
databassökningar mellan sig och läste rubrikerna. Fokus var att hitta rubriker som innehöll något eller flera av nyckelorden. Om rubrikerna innehöll sökorden lästes sedan artikelns abstrakt, genom detta upptäcktes det att artiklar som hade en rubrik med få sökord ändå kunde vara relevanta förarbetet. Studier som
inkluderade professioner inom hälso- och sjukvård samt anhörigas perspektiv har inte använts i resultatet. Det ansågs till en början problematiskt eftersom antalet artiklar minskade drastiskt, men studiens syfte var att belysa enbart patienternas upplevelser. Den största faktorn som bidrog till exklusionen av artiklar efter abstraktet var relaterat till det faktum att artiklarna handlade om anhöriga eller sjukvårdspersonalens perspektiv och andra artiklars resultat handlade om andra hjärtsjukdomar än hjärtstopp. Vid läsning av alla artiklarnas abstrakt och delvis i fulltext upptäcktes det att det trots allt fanns tillräckligt med studier för att kunna besvara studiens syfte, vilket ansågs som en styrka i urvalsprocessen.
Kvalitetsgranskning och relevans- granskning
Kvalitetsgranskningen utarbetades med SBUs mall för kvalitetsgranskning (SBU 2019). I början gjordes kvalitetsgranskningen individuellt för oberoende
granskning för senare gemensam bedömning och sammanställning av studiernas kvalitet. De frågor som hanterades på grundval av SBU: s mall gav styrkor och svagheter när det gäller studiens pålitlighet, trovärdighet och tillförlitlighet (Willman 2016).
Studierna klassificerades enligt hög, medel och låg kvalitet genom att det utfördes en individuell bedömning och sedan gemensam bedömning som slutligen
framställde urvalet av studier i resultatet. I de fall författarnas individuella kvalitet inte bedömdes vara samma då lyftes artikelns svagheter och styrkor fram vilket sedan granskades ytterligare tillsammans utifrån SBU:s mall (SBU 2019). Detta innebär att granskningen av studierna genomfördes av båda författarna oberoende av varandra för att därefter kombinera de olika tolkningarna, vilket Willman (2016) anser ge granskningen mer vikt.
Efter den individuella relevansgranskningen diskuterades och kategoriseras artiklarna gemensamt av författarna och vilka artiklar som skulle ingå i
litteraturstudien och vilka som skulle uteslutas bestämdes. Detta innebär att studier som exkluderats varken svarade på syftet eller uppfyllde
inklusionskriterierna. Sju av de tio utvalda artiklarna går inom ramen för
högkvalitet, eftersom sammanhanget beskrevs tydligt och frågeställningen var väl definierad samt att urvalsprocessen, datainsamlingen och analysmetoden var välskrivna, vilket indikerar att studien är av hög kvalitet (SBU 2019). De andra 3 artiklarna föll inom ramen för medelhög kvalitet. Anledningen till att de klassades som medelhög eller låg kvalitet bestod b.la. av avsaknad av datamättnad,
bristfällig bakgrund, att den etiska aspekten inte nämndes och otydligt bortfall. Svaghet kan vara att den subjektiva bedömningen av kvalitetsgranskningen som kan ha påverkat litteraturstudiens resultat har samband med författarnas bristande erfarenhet i kvalitetsgranskning. Det kan finnas en möjlighet att studiernas kvalitet har övervärderas eller undervärderas.
En styrka med litteraturstudien skulle kunna vara att resultatet baserades på 10 artiklar som utgick från patientens perspektiv, inga artiklar utgick från
sjuksköterskan eller anhörigas perspektiv.
Analys
Författarna enades om att använda sig av Fribergs (2017) analysmodell efter en diskussion och jämförelse med andra analysmodeller. Anledningen till att författarna valde denna analysmodell var dess tydlighet och begriplighet. Detta gav författarna möjlighet att få en tydlig uppfattning om de valda studiernas innehåll för att kunna strukturera upp arbetet samt göra koder för olika huvud- samt underteman som var gemensamma för artiklarna, kunna skapa olika huvud- och underteman av studierna genom att identifiera likheter och skillnader i de valda studierna (a.a).
Nackdelen med Fribergs (2017) analysmodell var att den är tidskrävande men den är nödvändig för att upprätthålla en hög kvalitet på arbete genom noggrann granskning vilket är en styrka för litteraturstudien. Det bidrog till att författarna kunde strukturera upp arbetet samt göra koder för de olika teman samt
underteman som var gemensamma för artiklarna. Att vara två oberoende läsare bidrog till en större förståelse för resultatet samt en noggrann bedömning av resultatets innehåll. Därefter kunde resultatet sammanställas i tre huvudteman och nio underteman för att visa på olika perspektiv på patienternas upplevelser efter ett hjärtstopp (a.a).
Enligt Forsberg & Wengström (2016) är den potentiella svagheten i kvalitativ studie att resultatets överförbarhet inte är generaliserbart eftersom det beror på individens tolkning av informationen. Enligt Willman (2016) kan dock en viss portabilitet dock förväntas. Detta beror på att studierna som används har genomförts i olika delar av världen såväl som i olika arbetsmiljöer, särskilt på olika sjukhusavdelningar. Det som är viktigt att tänka på då är att det finns tydliga inklusionskriterier för studien. Artiklarna har även haft karakteristiska teman och kategorier som slutligen lett till ett gemensamt resultat. Dessa faktorer
tillsammans stödjer slutsatsen att detta arbete är överförbart till liknande sammanhang (a.a.).
Författarna har arbetat som undersköterskor och har klinisk erfarenhet genom rollen som sköterskestudenter. Erfarenhet av olika situationer i vården ledde fram till denna studies problemformulering. Förförståelsen hos författarna bearbetades genom konstant diskussion angående redan befintlig kunskap för att den inte skulle leda till bias av resultatet (Willman 2016). Även enligt Forsberg &
Wengström (2016) är hantering av enskild förförståelse av betydelse för kvalitén på litteraturstudiens resultat och trovärdigheten ökar.
Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att överleva hjärtstopp vilket framkom i resultatet. I resultatdiskussionen diskuteras de ämnen som ansågs vara mest intressanta och kopplade till omvårdnadsteori samt kompetensbeskrivningen för en legitimerad sjuksköterska. Tre huvudteman har identifierats utifrån analysen vilka var Kroppsliga förändringar, Emotionella förändringar och Upplevelse av det nya livet.
Kroppsliga förändringar
Patienterna i denna litteraturöversikt beskrev även att smärta i bröstet präglade deras liv efter hjärtstoppet vilket hade en negativ påverkan på patienternas livskvalitet. Smärtan berodde på brutna revben efter återupplivningen.Ett flertal patienter beskrev att de saknade information om komplikationer som kunde uppstå efter HLR. Vidare menade patienterna att om de hade fått tillräcklig information om konsekvenserna efter HLR skulle de uppleva mindre oro eftersom de trodde att bröstsmärtan var relaterade till en hjärtsjukdom (Forslund m.fl. 2017). Cowan, Pike & Budzynski (2001) bekräftar detta resonemang genom att förklara att patienter som överlevt hjärtstopp beskriver det som att de levde i en förändrad kropp. De konsekvenser, som ofta uppstår, är minnessvårigheter, smärta samt trötthet. Därefter behöver patienterna rätt typ av vård och behandling samt uppföljning av sjukvård för att minska komplikationerna.
Sjuksköterskans kompetens omfattar ett helhetsperspektiv på patientens situation och hen har ett stort ansvar att kontakta andra medarbetare i teamet vid behov av kompletterande kompetens, exempelvis när det gäller om smärta
(sjuksköterskeförening, 2017). Tre studier framkom att ett flertal patienter upplevde försämrat minne efter hjärtstoppet (Bremer 2009; Brännström m.fl. 2018; Forslund m.fl. 2017; Ketilsdottir m.fl. 2014). Den minnesproblematiken kan leda till att patienterna får sämre förmåga att ta till sig information. Troligtvis har patienterna glömt att de fick information om smärtan efter HLR. Patienterna hade svårt att förstå innebörden av behandlingen därefter svårigheter att uttrycka sina tankar och känslor.
Ett hjärtstopp inte alltid är utan konsekvenser, speciellt patienter som fick en hypoxisk hjärnskada Verberne m.fl. (2018). Patienter som överlevt ett hjärtstopp inte bara följdes upp när det gäller den kroppsliga hälsan, utan också när det gäller minnessvårigheter. Litteraturstudiens resultat kan tolkas till att det finns ett behov för mer uppföljning efter utskrivning från sjukhuset. Samtidigt att sjuksköterskan roll utifrån kärnkompetenserna är att visa medkänsla och empati (Svensk
Det framgick i både Palacios-Ceña m.fl. (2011) och Ketilsdottir m.fl. (2014) studier att anhöriga och vänner blev mer betydande och sattes mer i fokus efter hjärtstoppet. Detta blir bekräftat av en studie av Ketilsdottir m.fl. (2014) där beskrev trots smärta och trötthet lyckades patienterna hitta nya drivkrafter i livet efter hjärtstoppet samt finna en mening med livet.
Emotionella förändringar
Flera artiklar visar att rädsla och osäkerhet var vanligt förekommande känslor hos patienter som överlevt ett hjärtstopp (Ketilsdottir m.fl. 2014; Palacios-Cena m.fl. 2011; Uren m.fl. 2014). Det framgick med Haydon m.fl. (2019) studie en rädsla och osäkerhet hos patienterna angående hjärtats funktion. Dock var de tacksamma för att de fick en andra chans i livet. Dahlberg och Segesten (2010) bekräftar detta resonemang genom att förklara att kroppen till följd av ett hjärtstopp kan
förändras och försvagas, vilket kan skapar rädsla och osäkerhet hos patienten. Kontrollen över den egna kroppen förloras och osäkerheten att kroppen kan svika igen infinner sig.
Vidare menar Israelsson och Lilja (2019) att uppföljning ofta sker inom en till tre månader efter patientens utskrivning från sjukhus. Det händer att andra
yrkeskategorier möter patienter efter sjukdomsförloppet. Uppföljning är viktigt för att vara medveten om vanliga hälsoproblem som kan uppstå efter hjärtstopp. Vidare kan stöd erbjudas genom att hänvisa till andra insatser inom sjukvården angående svårare problem som kan uppstå. På detta vis underlättas det för
patienter att återhämta sig efter hjärtstoppet och därmed uppnå en god livskvalitet (a.a).
Sjuksköterskan ska finnas som ett stöd samt informera och motivera patienten. Att sjuksköterskan har en dialog med patienten kan leda till att patienten upplever mindre rädsla och ökad trygghet. Det ingår i sjuksköterskans ansvar att följa upp undersökningar och behandlingar som är anknutna till patienten (Svenska
sjuksköterskeförening 2017). Dessutom föreskriver Patientlagen 2014:821 (PL) i 5 kap 3§ att anhöriga ska ha möjlighet att delta i vård av patienten. En slutsats av detta skulle kunna vara att familj och vänner har en stor betydelse för patienternas mående. Riktlinjer för att stödja överlevare är en fördel i återhämtningsprocessen. Brännström m.fl. (2018) visade att stöd från vårdpersonalen, familjen samt vännerna kan vara bidragande till trygghet.
För legitimerade sjuksköterskor ingår personcentrerad vård och samverkan i team som en av kärnkompetenserna för sjuksköterskan. Sjuksköterskan ska ha
förståelse över patienter som överlevt ett hjärtstopp. Sjuksköterskan ska i dialog med patienterna skapa ett förtroende för att kunna bedöma patienten behov, förväntningar och värderingar samt undersöka eventuella resurser som behövs. Sjuksköterskan ska följa upp patienternas emotionella och kognitiva status efter hjärtstoppet. Detta ska göras genom information och stöd med hjälp av olika professioner, exempelvis läkare, sjukgymnast och arbetsterapeut som kan bidra i patientens vård och behandling utifrån sina respektive kunskapsområde. Detta för att patienten ska få tillbaka sin trygghet och få tillräcklig information (Svensk sjuksköterskeförening 2017).
Det verkade finnas fördelar med få ett hjärtstopp eftersom patienterna valde efteråt att leva ett hälsosamt liv och uppskatta mer familjen och prioriterade viktiga saker. Patienter som överlevt ett hjärtstopp tolka händelsen som positiv i livet. Detta kan vara en ny vändning i livet och förändrad livsstil. Flertal studier visade att de patienterna fick tillbaka en lika bra livskvalitet som andra
normalbefolkningen. Denna patientgrupp brukar vara tacksamma att överlevt, andra sidan kan de vara oroliga att få ett nytt hjärtstopp igen och sist få skuld för en tidigare ohälsosam livsstil (Bremer m.fl. 2009; Lau m.fl. 2010; Forslund m.fl. 2017).
Upplevelse av det nya livet
Det framkommer i resultatet att vårdpersonalen inte lyckades att skapa kontinuitet i patienternas vård. Vårdpersonalen bara undvek att tala om hjärtstoppet med patienterna, vilket resulterade i att patienterna blev mer oroliga och känsliga (Palacios-Ceña m.fl. 2011). En reflektion var om vården skiljer sig i Spanien jämfört med andra utvalda länder i studien. Exempelvis var informationen efter hjärtstoppet sämre i Spanien, och patienterna beskrev besvikelse över att
vårdpersonalen inte gav bekräftelse och tid för samtal (a.a). I Sverige får patienten muntlig och skriftlig information av sjuksköterskan innan patienten skrivs ut från sjukhuset (Svenska riktlinjer 2016).
Sjuksköterskans viktigaste roll är att ge kontinuerlig information till patienten (Svensk sjuksköterskeförening 2017). International Council of Nurses (2014) skriver att sjuksköterskans grundläggande ansvarsområde är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Detta bevisar hur viktigt det är att sjuksköterskan har kunskap om denna patientgrupp och vad det innebär med ett fortsatt liv efter ett hjärtstopp. Strömberg (2014) bekräftar detta
resonemang genom att förklara att sjuksköterskan kan möta patienter som överlevt hjärtstopp i alla delar av vårdkedjan samt beskriver vikten av individanpassat stöd och information för att skapa förståelse och delaktighet i vården för patienten. Vidare menar Klint m.fl. (2018) att patienter som överlevt ett hjärtstopp har rätt att få information om vad som inträffade. Denna information måste lämnas på ett sätt som inte gör patienten mer skada än nytta. Det är värdefullt att ha kunskap om hur patienterna reagerar på informationen. En del patienter hade svårt att förstå vad som hade hänt och behövde gradvis och upprepad information. Andra antog att de hade fått information men kom inte ihåg det. Vissa patienter upplevde att de fick en stor mängd information som var svår att ta till sig, vilket gjorde det svårt att formulera följdfrågor (a.a). Detta visar att god kommunikation och lyhördhet kan göra att patienter känner sig mer delaktiga i vården
(Svensksjuksköterskeförening 2017).
SLUTSATS
Denna litteraturstudie har resulterat i att författarna har fått en bredare kunskap kring patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Hjärtstoppet gav upphov till ett flertal faktorer som ändrade patientens vardag. Smärta och trötthet var värst första året efter hjärtstoppet inträffade. Andra vanliga symtom som hjärtstoppet resulterade i var svårigheter med minne, växlande känslor, rädsla och osäkerhet. Behovet av att få mer information och stöd har visat sig finnas hos de flesta patienter.
De gemensamma upplevelserna som nämndes av de intervjuade patienterna var; behovet av stöttning och information från vårdpersonalen om ovan nämnda förändringar. Behovet bestod huvudsakligen av att få detta stöd, konstaterades hos majoriteten av de som drabbats av hjärtstopp. Behovet varierade naturligtvis för de olika patienterna. Därför ligger det ett stort ansvar på sjukvården att tillgodose de individuella behov som varje drabbad individ har. För att kunna främja patienternas hälsa och för att kunna ge en personcentrerad vård, så krävs det en individuell bedömning och uppföljning efter tre månader, enligt resultatet av denna litteraturstudie.
I uppföljningsmötet är det viktigt att patienten är i centrum och att individens delaktighet uppmuntras och tas tillvara., samt att sjukvården kan erbjuda och planera in tillräckligt med tid för att patienterna ska kunna prata om sina upplevelser och känslor. Det är oerhört viktigt att sjuksköterskan och andra yrkeskategorier som är inblandade i patientens vård är lyhörda och medvetna om patientens upplevelser för att kunna planera vården på bästa sätt och för att kunna ge en optimal personcentrerad vård. Sjuksköterskans omvårdnadsroll erbjuder på ett naturligt sätt denna möjlighet att se patientens individuella behov och på så sätt kan sjukvården ge den hjälp patienten har behov av för att uppleva en ökad känsla av förståelse i den situationen som uppstått. På detta sätt kan patienterna få en möjlighet att förstå den förändrade situation som uppstått.
FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE OCH
KVALITETSUTVECKLING
Denna litteraturstudie har gett författarparet en förståelse av patienters upplevelser av att ha överlevt hjärtstopp. Detta kan vägleda sjuksköterskan att stödja
patienterna i bearbetning och hanteringen av den traumatiska händelsen. Det är intressant att studera vidare hur viktigt det är att lämna information och hur patientens tar emot denna information efter ett hjärtstopp. Dock behövs mer forskning inom detta område för att bättre kunna hantera patientens nya livssituation för att den ska vara mer positiv. Under arbetets gång har det egna behovet av mer kunskap om hur information, hantering och frågor om patientens delaktighet uppmärksammats. Dessutom är denna studie en möjlighet för
sjuksköterskor att ta del av den kunskapen för att utvecklas i sitt yrke. Med denna kunskap behandlas patienterna mer exakt med tanke på den information och den hjälp som patienterna behöver.
Under sjuksköterskeutbildningen i termin 5 upplevde författarparet en brist på tillräcklig förberedelse för akuta situationer, som kunde ge en känsla av trygghet såväl som säkerhet för att hantera krissituationer. För Förbättring och
kvalitetsutveckling inom vården behövs utbildning med regelbundna övningar inom hjärt- och lungräddning och kanske i framtiden även inkludera utbildning om patienternas upplevelse av att överleva hjärtstopp samt ev lyfta upp de patientgrupper som varit med om tragiska händelser. Delvis för att
sjuksköterskorna ska få en bättre bild av olika situationer, men också hur dessa ska hanteras.
Genom att göra fler studier i detta ämne kan det bidra till förbättringsarbete med tidigare åtgärder på sjukhuset för att stödja patienter i återhämtning. Tidiga insatser kan vara att erbjuda samtal för att säkerställa att patienten följs upp och har möjlighet att berätta om sina känslor och eventuella behov. Enligt vår
litteraturstudie kände sig många patienter otrygga och deras tilltro sig själv och sin förmåga minskade efter ett hjärtstopp, mer forskning behövs om hur
sjuksköterskans tillvägagångssätt kan påverka patientens återhämtning och återanpassning efter ett hjärtstopp. Ytterligare framtida forskning bör beröra vilka åtgärder och vilket stöd patienten behöver för att deras trygghet och säkerhet ska öka efter ett hjärtstopp.
